JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ

Šiaulia universitet

ORDBILDNINGSRELATIONER HOS ORD SOM INNEHÅLLER STAMMEN LIETUV-¹

NYCKELORD: avledning; avlett ord; sammansättning; ordbildningsfamilj; nybildning; (ordbildnings-)synonymer; (ordbildnings-)varianter; ordbildningsnivåer.

INLEDNING

Namnet Litauen, som i historiska källor och den språkliga traditionen förekommer i tre varianter: med stammarna liet- (den litauiska traditionen), lit- (den slaviska traditionen) och leit- (den lettiska traditionen) – började nämnas år 1009 (i klostret i Quedlinburgs annaler), när kristendomen närmade sig Litauen från väster (om namnets ursprung, hypoteser, betydelseförändringar m.m., se Bumblauskas 2005; Zinkevičius 2010; 2010a; 2011; Patackas 2014). I litauiskan, där ordbildning är ett av de vanligaste sätten att utöka ordförrådet och där en stor del av ordförrådet består av avledningar snarare än primära ord (Urbutis 2009: 35–37, 76–80)², används inte bara ortnamnet Lietuva, utan också många andra besläktade ord (lietuvis, -ė; lietuvybė; puslietuvis, -ė; lietuviškumas; lietuviškas, -a; lietuvinti; lietuvėti; sulietuvinti m.fl.), vilka står i olika semantiska och ordbildningsmässiga relationer till varandra. I litauiskan bildas ord både av primära ord och av avledningar, vilka i sin tur kan tjäna som bas för andra avledningar (av andra, tredje osv. graden) – på så sätt bildas avledningsfamiljer i språket (Keinys 1999: 15–17; Urbutis 2009: 83–84; Jakaitienė 2010: 117–118). Inom avledningsfamiljer kan avledningar med samma rot stå i olika ordbildningsrelationer, men också i variant- eller synonymrelationer³, eftersom samma grundord av olika (främst interna) orsaker kan ge upphov till avledningar som skiljer sig åt i yttre form men har liknande (eller identisk) betydelse – ordbildningssynonymer (nedan DS) och ordbildningsvarianter (nedan DV). Det bör påpekas att DS är avledningar med olika ordbildningsformanter och liknande eller identisk betydelse (dvs. de tillhör olika ordbildningstyper), t.ex. prapuolimas – prapultis; išgaišėlis, -ė – išgaiša, medan DV är

¹ Artikeln tillägnas hundraårsjubileet av återupprättandet av den litauiska staten.

² Artikeln utgår från den ordbildning som beskrivs i Lietuvių kalbos gramatikoje (LKG 1965; 1971), Dabartinės lietuvių kalbos gramatikoje (DLKG 2005), Vinco Urbučio Žodžių darybos teorijoje (2009), Stasio Keinys Bendrinės lietuvių kalbos žodžių daryboje (1999) m.fl.; nya insikter om ordbildningssätten finns hos Smetona 2005.

³ Ritos Miliūnaitės (2009: 123) teigimu, variantiškumas ir sinonimija atsiranda tada, kai žyminys (ženklo turinys) turi daugiau kaip vieną formą.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietuv- turinčių žodžių darybiniai ryšiai | 2

avledningar bildade med samma avledningsformant men som skiljer sig åt genom sekundära avledningsmedel, t.ex.: pamiškė / pamiškys, sagė / segė, saulėlydis / saulėlėdis, tarpkalnė / tarpkalnis / tarpkalnė / tarpkalnis. (Om DS och DV, se Vaskelienė 2000, 2013; om variation, synonymiska relationer, synonymbegreppet, synonymikällor och typer av synonymer, se Pikčilingis 1988: 4–47; Miliūnaitė 2009; Jakaitienė 2010: 119–131; Župerka 2012: 28–40.)

Som undersökningsobjekt valdes avledningar med stammen lietuv-. För att uppnå artikelns⁴ syfte – att analysera ord med stammen lietuv- – ställs följande uppgifter: att ur Lietuvių kalbos žodynas (LKŽ_e), Lietuvių kalbos žodyno papildymų kartoteka (LKŽPK), Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas (ND) och Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas (DLKT) hämta ord med stammen lietuv-, analysera dem morfologiskt, diskutera de synonymiska och variantmässiga relationer som utvecklats mellan avledningarna samt diskutera särdragen i användningen av avledningar med stammen lietuv-. I arbetet användes metoderna morfologisk analys, substitution och räkning.

I LKŽ_e, LKŽPK, ND och DLKT hittades sammanlagt 102 avledningar med stammen lietuv-, vilka är förbundna genom olika morfologiska och semantiska relationer: 58 substantiv, 17 adjektiv, 20 verb och 7 adverb.

1. AVL EDNINGAR FRÅN ORTNAMNET LIETUVA⁵

1.1. Avledningar med ändelse (substantiv)

Nio avledningar är direkt förbundna med ortnamnet Lietuva. Först och främst är det substantivet lietuvis, -ė, bildat med ändelserna -is, -ė⁶ och med två lexikala betydelser: 1 ”person av den litauiska nationen”, 2 åld. ”aukštait”.⁷ LKŽ_e tar också upp en avledning med den betonade ändelsevarianten -ys

⁴ Författarna tackar artikelns anonyma granskare för värdefulla insikter och råd.

⁵ I artikelns första avsnitt behandlas avledningar av första graden som är direkt förbundna med Lietuva. I det andra avsnittet behandlas avledningar av andra graden utifrån ordklass och avledningssätt, och (för att inte komma alltför långt från grundorden) presenteras avledningar av tredje och, om sådana finns, fjärde graden i separata underavsnitt med rubriken ”Avledningar på senare avledningsnivåer”.

⁶ Sinchronijos požiūriu skiriama galūnė -is, -ė (žr. Pakerys 1994: 220), Pranas Skardžius (1996: 384) (istoriškai) šį daiktavardį laiko priesagos -uvis vediniu.

⁷ Det behandlade ordet återges mer sparsamt i exemplet; nybildningar (avledningar som inte finns belagda i ordböckerna eller LKŽPK, men som hittats i ND

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietuv- turinčių žodžių darybiniai ryšiai | 3

lietuvys, -ė „lietuvių tautos žmogus“ (apie jį dar žr. Zinkevičius 2010: 43). Kaip rodo DLKT medžiaga, daiktavardis lietuvis, -ė (daugiausia pirmąją reikšmę) vartojamas visų stilių tekstuose, įvairioje leksinėje aplinkoje, o variantas lietuvys, -ė dabartinėje kalboje veikiausiai retas, pvz.:⁸ 1 Dažnai miške lietuvis, ko verkia, nežino LKŽe; 2 Čion žemaitis, lietuvis draugystėj dūmoja, drauge giesmes pergalės giedojo LKŽe; jo gyslomis teka lietuvio ir žydės kraujas DLKT; kiekvieną dieną peršamas portretas lietuvio kaip nevykėlio, kuris nieko negali, nieko nesugeba DLKT; Vaižgantui labai rūpėjo tas lietuvio gamtojautos podirvis DLKT; Aš esu lietuvys gimęs, bet kitų žodžių nemoku lietuviškai LKŽe; Ne, ką tu, grynas lietuvys, nuo Panevėžio DLKT; Jei ne iš Kauno – tai ne lietuvys! DLKT.

1.2. Sammansättningar (substantiv)

Lietuva är ett av flera grundord för sammansättningar. I Vaižgantas skrifter är sammansättningen lietuvlenkis belagd (: Lietuva, lenkas), med betydelsen ”polack från Litauen”; den är sällsynt i dagens litauiska – DLKT innehåller inte ett enda belägg för användningen. Till ortnamnet Lietuva hör sammansättningar med ett adjektiviskt första led: jaunalietuvis, -ė ”medlem av den litauiska nationalistiska ungdomsorganisationen”, didliet uvis, -ė ”litauer från Stor-Litauen”; sammansättningarna *mažliet uvis, -ė och *mažalietuvis, -ė, som finns i DLKT men inte är upptagna i LKŽe och LKŽPK, betraktas som sammansättningar i DV. Analysen av exempel med nybildningarna *mažliet uvis, -ė och *mažalietuvis, -ė visar att de används i betydelsen ”litauer från Lill-Litauen”⁹. I DLKT finns 628 belägg för användningen av sammansättningen jaunalietuvis, -ė (observera att LKŽe inte innehåller någon mening med detta substantiv), 120 belägg med *mažliet uvis, -ė, 35 med didliet uvis, -ė och 3 exempel med *mažalietuvis, -ė, till exempel: För övrigt såg båda sidorna, det vill säga smålitauerna och storlitauerna, ganska kritiskt på varandra DLKT; LTS-medlemmar, unga litauer och skarpskyttar samlades för att gratulera presidenten DLKT; JSO förenade alla idrottsklubbar inom den unga litauiska organisationen DLKT; Viktigast är att vi har fina exempel från förr på samarbete mellan smålitauer och storlitauer DLKT; Några talade som storlitauer, andra hade ännu inte förlorat den vackra klaipėdadialekten LKŽe; Det skulle ju vara ganska intressant – vilka är egentligen smålitauerna och varför skulle de just hålla ihop med samogiterna? DLKT.

eller DLKT), markeras med en asterisk *; ordens betydelser (om inget annat anges) anges enligt LKŽe; definitioner av nybildningar hämtas från ND, och nybildningar som finns i DLKT men inte är upptagna i ND förklaras utifrån hur de förstås i sammanhanget.

⁸ Kasusböjningen av de flesta kasusformerna för substantiven lietuvis, -ė och lietuvys, -ė sammanfaller, så det är svårt att säga vilket ord som har använts. (Man antar dock att de flesta beläggen gäller användningen av ordet lietuvis, -ė.) Substantivet lietuvys, -ė illustreras med tydliga belägg (i singularis nominativ; 17 sådana har hittats i DLKT).

⁹ Dessa bildningar kan ha bildats analogt med sammansättningen didliet uvis, -ė (sammansättningarna didliet uvis, -ė, *mažliet uvis, -ė / *mažalietuvis, -ė används ofta i samma mening).

BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietu v- turinčių žodžių darybiniai ryšiai | 4

1.3. Prefixavlett substantiv

I LKŽPK finns pa-prefixavledningen palietuvys (Då flyttade Seinai och Palietuvos¹⁰ atsikėlė till Litauen, LKŽPK); som är brukligt för avledningar med detta prefix betecknar det en plats längs det föremål som grundordet betecknar (se LKG 1965: 424). I DLKT finns inga belägg med substantivet palietuvys, men det finns överlag meningar där palietuvys sannolikt används i betydelsen ”platsen längs Litauen”, till exempel: visar att ordet var föga vanligt bland letter i mitten av 1600-talet i området intill Litauen (Urbutis 1997: 267)¹¹.

1.4. Suffixavlett adjektiv

I litauiskan bildas adjektiv med det produktiva suffixet -inis, -ė av egennamn (namn på städer eller andra platser, efternamn) relativt sällan (se Kniūkšta 1976: 9; se även Ambrazas 2011: 71–74). Ett sådant är adjektivet lietuvinis, -ė, bildat av substantivet Lietuva med suffixet –inis, -ė (1 ”från Litauen” Ar lietuvinis tabokas? LKŽė, 2 ”tillverkat, använt i Litauen” Anie lietuviniai svarais svera LKŽė). Det tillhör de avgränsande (sortspecifika) adjektiven och har den lexikala betydelsen ”[s]om finns, lever eller hålls på den plats som grundordet anger, har sitt ursprung eller har erhållits därifrån” (se DLKG 2005: 211). I dagens litauiska används adjektivet oftast som led i sammansatta benämningar, till exempel: försöka odla sällsynta eller redan utdöda växter från vår bygd: vattennöt – agar, vattenlobelia, <...>, litauisk grässvingel DLKT; Blommande växter som överlevt istiderna, florans rariteter, upptagna i Litauens röda bok: litauisk nattglim, tandgräs DLKT.

¹⁰ I kartoteksexemplet är ordet skrivet med stor begynnelsebokstav (troligen uppfattat som ett ortnamn).

¹¹ Jämför också: J. Endzelīns hyste vissa tvivel om detta, men ett sådant ord var föga vanligt i området intill Litauen i mitten av 1600-talet och kan därför faktiskt ha lånats in från närliggande litauiska dialekter (Litauiska etymologiska ordbokens databas, http://etimologija.baltnexus.lt/?w=d%C5%ABAbsia (hämtad 2018 08 08).

BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietuv- turinčių žodžių darybiniai ryšiai | 5

2. DERIVAT PÅ ANDRA (TREDJE, FJÄRDE) NIVÅN

2.1. Derivat av lietuvis, -ė

Substantivet lietuvis, -ė är centrum i ett ordbildningsbo som omfattar sammanlagt 88 derivat på olika nivåer¹². Detta substantiv¹³ är basord för (eller ett av basorden för) 35 derivat: 26 substantiv (16 avledningar och 10 sammansättningar), 4 adjektiv och 5 verb, vilka i sin tur fungerar som bas för andra derivat (på följande ordbildningsnivåer).

2.1.1. Substantiv avledda med suffix. I ett ordbildningsmässigt oppositionsförhållande till substantivet lietuvis står tretton suffixavledningar: lietuvybė; lietuvystė; lietuvaitis, -ė; lietuviukas, -ė; lietuvukė; lietuvikė; lietuvija; lietuvynas; lietuvininkas, -ė; lietuvininkas, -ė; lietuvinykas, -ė; lietuvnykas, -ė; lietuvininkis, -ė.

Darių priesagų -ybė ir -ystė (Ambrazas 2002: 8–18; DLKG 2005: 101–102) vediniai lietuvybė (1 „lietuviškumas“, 2 „lietuviškas žodis ar lietuviška kalbos forma ne lietuvių kalboje“)¹⁴ ir lietuvystė („lietuviškumas“) leksine reikšme „lietuviškumas“ sudaro DS porą: skirtingų darybos tipų vediniai priklauso vardažodžių abstraktų (arba ypatybių pavadinimų) darybos kategorijai, remiasi tuo pačiu pamatiniu žodžiu ir sudaryti su skirtingais darybos formantais. Abstraktų reikšmę turintys bendrašakniai dariniai pasižymi didelėmis substitucijos galimybėmis – žodžių junginiuose ar sakiniuose gali būti sukeisti vietomis iš esmės nepakeisdami konteksto prasmės, pvz.: Lietuvybę ilgesniam laikui, ypač Klaipėdos krašte, išlaikė tik didelis įgimtas lietuvių atsparumas LKŽ_e; išlaikytume lietuvybę ir dvasinę pusiausvyrą DLKT; Taigi, matai, jie tenai apie <...> lietuvystę kalba, nuo lenkų skiriasi DLKT (plg. išlaikyti lietuvybę – išlaikyti lietuvystę, kalba apie lietuvystę – kalba apie lietuvybę ir pan.)¹⁵.

Med de suffix som är typiska för diminutiverna -aitis, -ė; -ukas, -ė; -ikė bildas av substantivet lietuvis avledningarna lietuvaitis, -ė; lietuviukas, -ė; lietuvukė; lietuvikė. I LKŽ_e finns substantivet lietuvaitis, -ė (”ung litauer eller litauiska”); de finns inte med i LKŽ_e, men i LKŽPK

¹² Ordbildningsboet skulle utvidgas av diminutiver som vanligtvis inte tas med i ordböcker (i ordböcker dokumenteras endast sådana som har fått mer specialiserade betydelser).

¹³ I vissa fall kanske också lietuvys, -ė.

¹⁴ ND anger att lietuvybė har fått en ny (mer specifik) betydelse – ”litauiska skrivtecken (med diakritiska tecken)”: För program med öppen källkod – lietuvybė ND.

¹⁵ I DLKT hittades sammanlagt 1605 belägg på substantivet lietuvybė och endast 28 belägg på avledningen lietuvystė, men utan att kontrollera i vilken betydelse (abstrakt eller konkret) substantivet lietuvybė används är det svårt att säga något om den faktiska användningsfrekvensen i DS.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietuv- turinčių žodžių darybiniai ryšiai | 6

De belagda avledningarna lietuviukas, -ė¹⁶, dess variant lietuviukė (”litauisk kvinna”, LKŽPK) och avledningen med suffixet -ikė¹⁷ lietuviukė (använt jämte žemaitikė) har särskilda betydelser¹⁸. Analys av meningar med avledningar med samma rot lietuvaitis, -ė; lietuviukas, -ė / lietuvukė, lietuviukė visar att de används i varierande lexikala sammanhang – i vissa fall är betydelsekomponenten härkomst mer framträdande, i andra ungdom eller tillgivenhet, t.ex.: Joja joja lietuvaičiai, neša neša vainikaitį, vainiką rūtų LKŽ; Jaunos, gražios lietuvaitės savo žmogaus rusui niekad neįduos DLKT; Lietuvaitis pasielgė labai neatsakingai DLKT; Palesos mokykloje mokėsi net 120 lietuviukų LKŽPK; Ir išvežiodavo lietuviukus po šalis plačiausias, dažnai net rusų kalbos nemokančius DLKT; Buvome tik keturi lietuviukai, visi lankėme Pirmąjį berniukų, dabar – Jėzuitų gimnaziją DLKT. Ibland kan dessa avledningar, som kan betraktas som ord med samma avledningsstruktur, ersätta varandra utan större begränsningar (jfr išvežiodavo lietuviukus – išvežiodavo lietuvaičius; buvome keturi lietuviukai – buvome keturi lietuvaičiai; jaunos lietuvaitės – jaunos lietuviukės / lietuviukės osv.). Det finns dock skillnader – lietuvaitis, -ė används ofta helt enkelt om en person av litauisk härkomst, medan lietuviukas, -ė används om ett litauiskt barn; vissa avledningar (lietuvaitis, -ė; lietuviukė) används ibland med nedsättande konnotation, och avledningarna skiljer sig också åt i användningsfrekvens: i DLKT hittades 1 785 belägg för användningen av substantivet lietuvaitis, -ė och 188 för lietuviukas, -ė, medan inga meningar med lietuviukė eller lietuviukė hittades i korpusen.

Substantivet lietuvis, -ė har med suffixet -ija gett upphov till substantivet lietu vija, som betyder ”litauerna som helhet”¹⁹. Det tillhör ordbildningskategorin för kollektivbeteckningar – substantiv som betecknar en större eller mindre samling människor (Keinys 1999: 51; DLKG 2005: 43–144), t.ex.: Atkreipiu dėmesį į jauną želiančią lietuviją – broliukus, sesutes LKŽ; Tikras „paskutinių pagonių“ ženklas lietuvijoje – tai jos karštas pamaldumas DLKT²⁰.

Som en avledning inom kategorin för ortnamn betraktas avledningen med suffixet -ynas lietuvynas, som inte finns upptagen i LKŽ men är belagd i LKŽPK (”en plats där majoriteten av litauerna

¹⁶ Det bör påpekas att den avledning som noterats på kortet anges felaktigt i LKŽPK: där återges lietuvnikas, men det borde stå lietuviukas, eftersom detta ord används i exemplet på kortet och även förekommer i källan – Zigmas Zinkevičius verk (1993: 208).

¹⁷ Priesaga -ikė darė žemaičių ir kai kuriose gretimose aukštaičių tarmėse (žr. LKG 1965: 278–279).

¹⁸ Ibland kan avledningarna förstås som ”ett barn (son, dotter) till en litauer eller flera litauer”, det vill säga betydelsen närmar sig något beteckningar för barn utifrån deras föräldrar (se LKG 1965: 414).

¹⁹ ND anger en ny betydelse för lietu vija: ”invånare i Litauen med lokal härkomst”, t.ex.: Ir kas tada gelbės nuo šito išnykimo musulmonybės, milžiniškos imigracijos į Lietuvą akivaizdoje, kol dar tauta turės teisę lietuviją rinkti? ND.

²⁰ I DLKT hittades 16 belägg för användningen av substantivet lietu vija.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietuv- turinčių žodžių darybiniai ryšiai | 7

bor”²¹, t.ex.: Į Ežerę dabar lietuviai važiuon gyventi, greit ten būs vien lietuvyns, latviškai nebsusišnekėsi LKŽPK; Bostono lietuvyne taipgi nemažai teko padirbėti DLKT²².

Avledningarna lietu vininkas, -ė (1 ”litauer (vanligen en litauer från Östpreussen)”, 2 ”person, litauer, som i synnerhet bryr sig om litauiska frågor”), lietu vininkas, -ė (”se lietuvininkas”), lietu vininkis, -ė (”se lietuvininkas 1”), som har samma betydelse eller betydelser, finns upptagna i LKŽₑ. Till dem ansluter sig också avledningar som inte tagits med i LKŽₑ men är belagda i LKŽPK och omnämns i Saulius Ambrazas (2002: 119) och Zigmas Zinkevičius (2010: 44) verk: lietu vin ykas, -ė; lietuonykas, -ė. Avledningar med samma rot och samma betydelse eller betydelser, lietu vininkas, -ė / lietuvninkas, -ė / lietuvinykas, -ė / lietuonykas, -ė / lietuvninkis, -ė, står i ett variantförhållande²³. Av dessa ord bildade genom avledning är personbeteckningen lietu vininkas, -ė den vanligaste i nutida litauiska – 1 135 belägg för användningen hittades i DLKT (jfr lietu vininkas, -ė 190 belägg, lietu vinykas, -ė 2, lietuonykas, -ė 1; inga belägg för lietu vninkis hittades i korpusen).

Bildningar på senare avledningsnivåer.

Till avledningar av tredje graden räknas substantiven lietu vininkystė, lietu vininkaitė, lietuvynkaitė, puslietu vininkis, -ė och *lietu vybininkas, -ė. Abstrakten på suffixet -ystė lietu vininkystė (se ”lietu vystė”) kompletterar den tidigare diskuterade DS-synonymserien lietu vybė – lietu vystė, medan DV som bildats med suffixet -aitė lietu vininkaitė och lietuvynkaitė (”lietu vaitė”) utvidgar den nämnda DS-serien lietu vaitė – lietuviukė / lietuvukė – lietuvikė (Lietuvynkaitei ilgu tarp brolelių LKŽₑ). Substantivet lietu vininkas, -ė är också basen för det andra ledet i den i litauiskan ovanliga sammansättningen puslietu vininkis, -ė (se ”puslietuvis”) – det första ledet i sammansättningen bygger på adverbet pusiau (jfr LKG 1965: 460–461).

ND redovisar nybildningen *lietu vybininkas, -ė (”förespråkare och anhängare av lietu vybė (litauiskhet)”), som bygger på abstrakten lietu vybė: Panašu, kad lietuviai lietu vybininkai labai tingi (ar nemoka) kooperuotis... ND.

Det bör påpekas att dessa bildningar på senare avledningsnivåer tillhör det passiva ordförrådet – LKŽₑ innehåller inga meningsexempel med orden lietu vininkystė och puslietu vininkis, och inte heller i DLKT hittades något belägg för användningen av någon av bildningarna.

²¹ LKŽPK tar också upp avledningen lietuvėnas (”mytisk varelse”), men dess samband med Lietuva eller lietuvis är oklart (det skulle också kunna vara ett lån från lett. lietuvēns ”mara”).

²² I DLKT hittades 2 belägg för användningen av avledningen lietu vynas.

²³ LKG (1965: 340, 360, 413) tiek asmenų pagal jų kilimo bei gyvenamąją vietą, tiek vardažodinės ypatybės turėtojų pavadinimų darybos kategorijose tos pačios priesagos variantais laikomi -ininkas, -ė / -(n)inkas, -ė ir -inykas, -ė / -(n)ykas, -ė, bet tarpusavyje jie pateikiami kaip skirtingi darybos tipai. Kaip vienos priesagos variantai -ininkas, -ė ir -(n)inkas, -ė nurodyti Antano Pakerio (1994: 47) Akcentologijoje. Saulius Ambrazas (2002: 118–123) -inykas, -ė; -ininkas, -ė ir -inykas, -ė laiko tos pačios priesagos variantais. Ten pat (Ambrazas 2002: 125) teigiama, kad „[p]riesaga „-ininkas turi labai retą paradigminį variantą -ininkis“.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietuv- turinčių žodžių darybiniai ryšiai | 8

2.1.2. Prefixavledda substantiv. Från substantivet lietuvis, -ė har tre avledningar bildats med prefix: avledningen med prefixet pro- prolietuviai, som har den lexikala betydelsen ”de gamla litauerna”, betecknar en person från en tidigare generation eller någon som levde mycket längre tillbaka (Keinys 1999: 66; jfr DLKG 2005: 149). Avledningen med prefixet pra- pralietuviai har en mycket likartad betydelse: ”litauer från forna tider, litauernas föregångare”. Således betraktas avledningarna prolietuviai och pralietuviai som DS: de har likartad lexikal betydelse och samma avledningsbetydelse²⁴, och de kan i stort sett ersätta varandra i ordkombinationer eller meningar, t.ex. Ilguosius pralietuvių akūtinių galūnių balsius bei uo, ie sutrumpino visos tarmės LKŽė; Nekirčiuojamus pralietuvių trumpuosius balsius galūnėse abi šnektos buvo numetusios DLKT (jfr ilgieji / nekirčiuojami trumpieji proliet uvių balsiai).

Från substantivet lietuvis, -ė har med prefixet ne- bildats personbeteckningen nelietuvis, -ė, med den lexikala betydelsen ”person av icke-litauisk nationalitet” (Lietuvoje gyvena ir nelietuvių LKŽė; Veronikos vardą lygiai taip pat ištartų ir nelietuvis DLKT²⁵). Ordet betecknar inte bara motsatsen till det som grundordet uttrycker, utan bildar också ett nytt begrepp enligt antonymiprincipen, t.ex.: nederlius, negar bė, nelaimė, nelaisvė m.fl. (se vidare Paulauskienė 1983: 95–96).

Bildningar på senare avledningsnivåer. Det prefixavledda substantivet pralietuvis, -ė utgör avledningsbas för en bildning av tredje graden – adjektivet på suffixet -iškas, -a pralietuviškas, -a, med betydelsen ”karakteristisk för pralietuviai” (Aukštaičių tarmėje pralietuviški garsai (ypač balsiai) išliko mažiau pakitę, negu žemaičių LKŽė). Adverbet pralietuviškai, som tas upp i LKŽė, är en bildning av fjärde graden (Lietuva→lietuvis→ pralietuvis→ pralietuviškas→ pralietuviškai)²⁶.

2.1.3. Sammansättningar. Substantivet lietuvis, -ė är ett av grundorden i tio sammansättningar (naujalietuvis, -ė; senlietuviai; skerslietuvis, -ė; baltlietuvis, -ė; puslietuvis, -ė; lietuvlatviai, *anglalietuvis, -ė; *afrolietuvis, -ė; lietuviakalbis, -ė; lietuvėdis, -ė). Sammansättningarna

²⁴ Även om prefixet pra- oftare används för att bilda avledningar som betecknar plats, finns det också avledningar med andra betydelser (se LKG 1965: 434; DLKG 2005: 149).

²⁵ I DLKT hittades 322 olika belägg för användningen av substantivet nelietuvis, -ė.

²⁶ LKŽė innehåller inga meningsexempel med adverbet pralietuviškai, och inte heller i DLKT hittades några belägg för användningen av bildningarna pralietuviškas och pralietuviškai.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietu v- turinčių žodžių darybiniai ryšiai | 9

naujalietuvis, -ė; anglalietuvis, -ė; lietuviakalbis, -ė har en fogevokal –(i)a-, medan de andra är bildade utan fogevokalvokal. I tre (determinativa) sammansättningar bygger det första ledet på ett adjektiv: naujalietuvis (: naujas, lietuvis) ”en litauer från nya tider, med nya åsikter”²⁷, senlietuvi ai (: senas, lietuviai) ”de gamla litauerna”, skerslietuvis (: skersas, lietuvis) ”en förfrämligad litauer”. Bildningen balt lietuvis, -ė, som inte finns upptagen i ordböcker men förekommer i LKŽPK, är sannolikt bildad av adjektivet b altas och substantivet lietuvis²⁸. I sammansättningen pus lietuvis, -ė (”en oäkta, förfrämligad litauer”) bygger det första ledet på adverbet pusiau.

Sammansättningarna pus lietuvis, -ė och skerslietuvis, -ė bör betraktas som DS (en synonym är också den tidigare nämnda, av personbeteckningen lietuvi ninkas, -ė avledda bildningen pus lietuvininkis, -ė), till exempel: Puslenkiai, skerslietu viai lyg susitarę visa daro, kad tik Lietuva nebūtų Lietuva LKŽₑ, lenkės sūnus – mušiškai puslenkis (antraip apvertus – pus lietuvis!) DLKT, jfr puslenkiai, puslietuviai visa daro, antraip apvertus – skerslietuvis. Trots den närliggande semantiken skiljer sig dessa DS stilistiskt: pus lietuvis, -ė är ett stilistiskt neutralt ord, medan skerslietuvis, -ė i LKŽₑ betecknas som nedsättande. Därför skulle sammansättningen skerslietuvis, -ė i princip i alla fall kunna ersättas med substantivet pus lietuvis, -ė, men den omvända substitutionen är inte alltid möjlig. I DLKT påträffades belägg på användningen av sammansättningarna naujalietuvis, -ė; senlietuvis, -ė och pus lietuvis, -ė²⁹, till exempel: Naujalietuvis [den tsaristiska] ryska administrationen började terrorisera särskilt hårt LKŽₑ; de nya litauer som inte betalar skatt är mindre farliga fiender till staten än den skatteindrivande makten DLKT; Nya litauer behöver ingen teater, sådana som Zita från Mažeikiai DLKT; kärnan i de gamla litauernas religion är dyrkan och vördnad för naturens ting, krafter och företeelser LKŽₑ; en av de gamla litauernas återkommande religiösa ritualer är ceremoniellt drickande av öl eller mjöd DLKT.

Kopuliatyviniu (LKG 1965: 441–442; DLKG 2005: 151) dūriniu laikytinas iš daiktavardžių lietuvis, -ė ir latvis, -ė be jungiamojo balsio sudarytas daugiskaitos forma vartojamas daiktavardis lietu latviai „lietuviai ir latviai“: Gyventa kitąkart čia, kur šiandien lietu latviai gyvena LKŽₑ – DLKT sakinių su šiuo dūriniu nerasta, veikiausiai tai retos vartosenos žodis.

ND upptar två nybildningar: *anglalietuvis, -ė (”en litauer som bor i England (Storbritannien) och/eller talar en blandning av engelska och litauiska”) och en hybrid

²⁷ Denna sammansättning har i modern litauiska också fått en annan betydelse: i ND:s databas förklaras den som ”en förmögen person som nyligen (efter att Litauens självständighet återupprättades) gjort sig ett namn”, till exempel: Allmänheten upprörs – det är de, de nya litauerna, som har byggt vansinniga hus som liknar slott... ND.

²⁸ LKŽPK anger inte betydelsen av balt lietuvis, -ė och ger inte heller något användningsexempel, så det är svårt att säga något mer precist om ordet.

²⁹ I korpuset hittades 28 belägg på användningen av naujalietuvis, -ė (vanligen används den nya betydelse som anges i ND), 7 belägg med senlietuvis, -ė och 3 med pus lietuvis, -ė; inga belägg på användningen av bildningarna balt lietuvis, -ė och skerslietuvis, -ė påträffades i korpuset.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietuv- turinčių žodžių darbiniai ryšiai | 10

*afrolietuvis, -ė (”en icke-vit invånare i Litauen med rötter i Afrika”³⁰). Exempel på hur nybildningarna används i meningar: <...> kanske skulle man kunna³¹ komma överens med någon forumdeltagare som är en anglalietuvis <...> ND; komplimangerna ändrade inte åsikten hos Kristina Obiang, som kallar sig afrolietuvinna ND; Och för det fjärde – det barnet är en afrolietuv DLKT³².

Substantivet lietuvis, -ė och verbet kalbėti ligger till grund för sammansättningen lietuviakalbis, -ė, som upptas i BŽa och ND (”en person som har litauiska som modersmål eller vanligtvis talar det”, ND). En substantiviskt använd sammansättning, lietuvidis, -ė, som inte finns med i ordböckerna men har belagts i LKŽPK, bygger sannolikt på substantivet lietuvis, -ė och någon betydelse av verbet ėsti³³, till exempel: Låt oss vara inte bara litauisktalande, utan verkliga litauer i hjärta och sinne BŽa; Som om de familjerna, de grupperna av litauisktalande vore hemliga terroristorganisationer... ND; det var ett inbördeskrig mellan litauer (litauisktalande mot slavisktalande) DLKT; Den allra vidrigaste lietuvidis... här talas det om en känd person, inte så mycket en lietuvidis som den största tjänaren åt makten LKŽPK; <...> senare som visade sig vara en lietuvedis... G³⁴.

Bildningar på senare avledningsnivåer. På nästa avledningsnivå har sex bildningar av tredje graden (adjektiv) bildats av sammansättningar: lietuvlatviškas, -a; lietuvlatviškas, -a; senlietuviškas, -a; senalietuviškas, -a; i DLKT hittades *nauj lietuvinis, -ė; *nauj lietuviškas, -a. Den med suffixet –iškas, –a bildade nybildningen *naujalietuviškas, –a* (: naujalietuvis, -ė) har sannolikt betydelsen ”typisk för de nya litauerna, sådan som de nya litauerna”. Par av DV utgörs av lietuvlatviškas, –a (”litauisk och lettisk”) och lietuvylatviškas, –a (”se lietuvlatviškas”), liksom de avledningar senlietuviškas, –a och senalietuviškas, –a³⁵, som har samma lexikala betydelse (”typisk för de gamla litauerna”), till exempel: Den litauisk-lettiska grenen står sig än i dag

³⁰ ND upptar också fler ord med liknande uppbyggnad, till exempel afrobrazilas, -ė; afrok商aribas, -ė; afrokariabietis, -ė; afrošvedas, -ė; jfr även afroamerikietis, -ė, som upptas i DLKŽ och BŽa.

³¹ Texten har korrigerats (ND återger originalmeningen, skriven med fel).

³² Detta är det enda belägg på användningen av nybildningen afrolietuvis som hittades i DLKT, men fler går att hitta med Googles söksystem. Dalia Teišerskytė har till exempel använt ordet: Dessutom, vad ska man då kalla till exempel en svart person som bor i Litauen? Afrolietuv? Förmodligen (D. Teišerskytė förlorade den utlovade posten som kulturminister på grund av en berusad svart person. Respublika. Tillgänglig på internet: http://www.respublika.lt/lt/naujienos/lietuva/lietu-vos_politika/dteiserskyte_del_girto_juodaodzio_prarado_zadeta_kulturos_ministres_posta/,print.1 (besökt 2018 08 14).

³³ Till exempel betyder ėsti 9 ”oroa, plåga, gnaga” och 11 ”skälla på, gräla med, förfölja” i LKŽe (utan kännedom om betydelsen hos lietuvidis, -ė och utan fler användningsexempel är det svårt att uttala sig exakt).

³⁴ I DLKT hittades 2 exempel där sammansättningen lietuviakalbis används substantiviskt. I DLKT hittades inga exempel på sammansättningen lietuvidis, -ė, men sådana exempel hittades via Google; ordet användes till exempel i dagstidningen Draugas, utgiven i Chicago 1953, och i kulturtidskriften Aidas (Tillgänglig på internet: http://www.draugas.org/archive/1953_reg/1953-07-18-PRIEDAS-DRAUGAS.pdf; file:///C:/Users/HP/Documents/KONFERENCIJOS,%20PRANE%C5%A0IMAI,%20STRAIPSNIAI,%20KVIETIMAI/LIETUV/aidai.eu%20Ap%C5%BEvalga.htm (besökt i juli–augusti 2018).

³⁵ Sammansättningen senalietuvis, -ė med fogevokal finns varken i LKŽe eller LKŽPK och bör därför betraktas som

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietuv- turinčių žodžių darybiniai ryšiai | 11

nästan fyra miljoner huvuden LKŽₑ; Smagen-es eller smãgen-ys (Tilžė, Kvedarna), som lettiska smadzens visar, kan endast härledas ur den litauisk-lettiska urspråksgemenskapen K. Būg. LKŽₑ; Den gamla litauiska moralens normer levde kvar i vår by ända till de sista dagarna LKŽₑ; Två gamla litauiska ortnamn K. Būg. LKŽₑ. I DLKT hittades fyra belägg på användning av nybildningen naujalietuviškas, -a (inga meningar med bildningarna senlietuviškas / senalietuviškas, lietuvalatviškas / lietuvylatviškas påträffades), t.ex.: Det är uppenbarligen inte utan grund som man i samhället ofta talar om de gemensamma intressena hos den gamla nomenklaturen och den ny-litauiska eliten och om deras samarbete DLKT. Nybildningen naujalietuvinis, -ė (: naujalietuvis), bildad med suffixet -inis, -ė, används sannolikt som synonym till genitivformen av substantivet (naujalietuvių): Man kan inte ens ta på de ny-litauiska gelémaneterna DLKT³⁶.

En nybildning från fjärde bildningssteget är *naujalietuviškai (: *naujalietuviškas): tävlingen slutar ”på ny-litauiskt vis” – när en vinner, men en helt annan står för projekteringen DLKT.

Fyra adjektiv bygger på substantiven lietuvis, -ė: lietuviškas, -a; *lietuviakalbis, -ė; lietuvedis, -ė och priešlietuviškas, -a.

2.1.4. Suffixavlett adjektiv. Den mångtydiga avledningen lietuviškas, -a³⁷, bildad med suffixet -iškas, -a, hör till adjektiven för likhet och typiska egenskaper. ”Den mest typiska bildningsbetydelsen hos substantiviska adjektiv med suffixet -iškas, -a är ’lik det föremål som grundordet betecknar’ (DLKG 2005: 207; om ursprunget, betydelserna och användningen av suffixet -iškas, -a, se även Ambrazas 2011: 82–86). DLKT-data visar att adjektivet lietuviškas, -a används mycket ofta i dagens litauiska i texter av alla stilar; i detta

potenciniu pamatiniu žodžiu (žr. Urbutis 2009: 241). Toks dūrinio variantas galėjo būti kur nors vartojamas ir galėjo tapti darybos pamatu tolesnės darybos vediniui senalietuviškas, -ė, kita vertus, balsis galėjo atsirasti darybos procese net ir darant iš senlietuvis, -ė. Atkreiptinas dėmesys, kad prie įterptus balsius turinčių darinių lietuvylatviškas, -a ir minėto senalietuviškas, -a LKŽₑ pateikta tik po vieną Kazimiero Būgos užrašytą pavyzdį.

³⁶ I DLKT hittades endast ett belägg på användning av denna nybildning.

³⁷ I DLKŽ anges en betydelse av adjektivet lietuviškas, -a: ’typisk för litauer’; LKŽₑ anger sju betydelser av ordet: 1 ’som litauerna, lik litauerna; tillverkad eller gjord på ett för litauerna vanligt sätt’ (Se där, även här (inte i Litauen) finns det litauiska ostar (helt lika ostarna i Litauen, litauernas ostar, sådana som man särskilt hittar i Litauen)), 2 ’typisk för litauer’ (Hans uppträdande var helt litauiskt), ’präglad av litauiskhet’ (Ack, vart tog ni vägen, ni litauiska tider, då preussarna ännu inte kunde tala tyska), 3 ’av litauisk härkomst’ (Kan en tysk ge något till en litauisk människa), ’bestående av litauer’ (Den litauiska (litauernas) hären kom), 4 ’använd i Litauen’ (Litauiska mynt, präglade mynt), 5 ’bebodd av litauer, tillhörande dem’ (Aldrig har jag sett litauisk mark, en by och dess människor på så nära håll), 6 ’litauisk’ (föråldrad betydelse, om språket) (Litauiskt språk), ’det litauiska språket’ (De unga översätter det språket till litauiska, medan vi håller fast vid den gamla vanan), ’skriven på litauiska’ (Litauiska böcker färdas över jorden), ’som tillhör det litauiska språket’ (Kriokti är enbart ett litauiskt ljudhärmande ord), ’typisk för det litauiska språket’ (Ett uttryck kan vara litauiskt eller icke-litauiskt, beroende på om det följer det litauiska språkets anda eller inte), 7 ålderdomligt ’aukštaitiškas’ (Det fanns inga präster som kunde litauiska eller samogitiska).

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietuvių turinčių žodžių darbiniai ryšiai | 12

Adjektivet beskriver vanligen substantiv med varierande semantik (oftast betecknar de konkreta föremål, men ibland även abstrakta företeelser), t.ex. lietuviškas, -a (-i, -os) atvirukas, baldai, gaujos, giesmynas, filmas, kalendorius, knyga, laida, litai, miuziklas, mokykla, moneta, pagraudenimai, pašto ženklas, pokalbiai, poteriai, pavadinimai, pavardės, romanas, raštai, serialas, teatras, terminai, universitetas, žodžiai osv.³⁸

Bildningar i senare avledningssteg. Adjektivet lietuviškas, -a utgör bildningsbas för åtta bildningar av tredje graden: substantivet lietuviškumas (1), adjektiven lietuviškinis, -ė; puslietuviškas, -a; pro lietuviškas, -a (2), verben lietuviškauti, lietuviškinti, lietuviškuoti (3) och adverbet lietuviškai (4).

1) Till substantivet lietuviškumas (1 Neapsakomas lietuviškumas žmogaus LKŽ, 2 Apylinkės lietuviškumą gerai paliudija vietovardžiai LKŽ, 3 Negali būti kalbos apie jo (žodžio grabas) lietuviškumą LKŽė), bildat med suffixet -umas, som hör till kategorin abstrakta substantiv och ger abstrakta bildningar, från betydelserna 2, 5 och 6 av adjektivet lietuviškas, -a, behåller sin kategoriska bildningsbetydelse. Detta abstrakta substantiv är ganska vanligt i dagens litauiska – i DLKT hittades 721 belägg på dess användning, t.ex.: Jag ingjuter litauiskhet i min dotter genom kärlek, inte tvång DLKT; Denna litauiskhet är trots allt knuten till vissa traditioner DLKT.

I LKŽPK och DLKT hittades två ordboksbeläggade bildningar från ett senare avledningssteg (fjärde graden) – abstrakta substantiv antilietuviškumas (: antilietuviškas / lietuviškumas) och nybildningen *pro lietuviškumas (: pro lietuviškas, -a / lietuviškumas) – bör betraktas som bildningar med en instabil ordning mellan avledningsstegen³⁹ (avledda med suffixet -umas eller med de icke-litauiska prefixen anti- och pro-), t.ex.: Antilitauiskhet blomstrade LKŽPK; Därför finns rester av antilitauiskhet kvar i människors medvetande DLKT; man kan inte låta bli att förundras över hennes pro-litauiskhet DLKT⁴⁰.

2) Bildningarna från det senare avledningssteget (tredje graden) bygger på avledningen lietuviškas, -a – a d j e k t i v e n lietuviškinis, -ė; puslietuviškas, -a; pro lietuviškas, -a. LKG (1965: 572) uppger att adjektiv med suffixet -inis, -ė vanligen bildas av icke-avledda ord; enligt Pranas Kniūkšta (1976: 280) bildas adjektiv med suffixet -inis, -ė inte av adjektiv med suffixen -iškas, -a och -ingas, -a; följaktligen anges i LKŽė, i dagens litauiska

³⁸ I DLKT hittades många (39561) belägg på användning av ordet lietuviškas, -a, men en del av dem (fem. sg. dat.) sammanfaller med adverbet lietuviškai.

³⁹ Straipsnyje vartojamas V. Urbučio (2009: 110–111) terminas.

⁴⁰ I DLKT hittades 12 belägg på användning av bildningen antilietuviškumas och ett belägg på nybildningen *pro lietuviškumas.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietuvi- turinčių žodžių darybiniai ryšiai | 13

en sällsynt⁴¹ avledning litauiserande, -e (”skriven, skapad på litauiska” Vi har redan glömt alla litauiserade sånger LKŽₑ) följer inte denna ordbildningstendens.

I sammansättningen puslietuviškas, -a (”inte rent litauisk”) försvagar adverbet pusiau som första led den egenskap som uttrycks av det andra ledet (adjektivet lietuviškas, -a; se LKG 1965: 600). LKŽₑ innehåller inget belägg för användningen av adjektivet puslietuviškas, -a, men ett belägg har hittats i DLKT: Toli pavyzdžių ieškoti nereikia – pakanka pasklaidyti šiandienos puslietuvišką periodiką DLKT.

Avledningen prolietuviškas, -a (”vänligt inställd till litauerna, litauervänlig”) har det lånade prefixet pro-, som betecknar en handling till någons fördel, exempelvis profasi̇stinis, -ė; provokiškas, -a (se Keinys 1999: 80; TŽŽ 2003: 602), som morfemisk grund. LKŽₑ ger inga belägg med adjektivet prolietuviškas, -a (det finns inte med i DLKŽ eller BŽa), men 46 belägg för användningen av denna avledning har hittats i DLKT, till exempel: Cz. Miloszą stebina jo giminaičio O. Miloszo veikla ir prolietuviškos nuostatos DLKT; Man priekaištaujama, jog esu pernelyg prolietuviškas. Atsakau: „Geriau prolietuviškas negu proru­siškas“ DLKT.

De fjärdegradiga avledningarna som finns belagda i LKŽₑ är baserade på adjektiven prolietuviškas, -a ir puslietuviškas, -a – adverben prolietuviškai, puslietuviškai⁴². Ordboken ger inga belägg för dessa adverb, medan ett belägg för användningen av adverbet prolietuviškai har hittats i DLKT: Kuo daugiau bus istorikų bei politikų lietuvių, nusiteikusių provokiškai, o vokiečių – prolietuviškai, tuo geresni bus kontaktai ir tarpusavio supratimas DLKT.

3) Adjektivet lietuviškas, -a utgör morfemisk grund för verben lietuviškinti, lietuviškuoti, lietuviškauti. Avledningen med suffixet -inti, lietuviškinti (”göra litauisk” Sudėję į krūvą [vertimus], taisysime, dailinsime, lietuviškinsime LKŽₑ), har med hänsyn till ordbildningsbetydelsen och förhållandet mellan avledningen och grundordet en kausativ betydelse (”göra det eller någon sådan som det som anges av grundordet”); avledningar i denna kategori kallas också kausativa eller sekventiva (se DLKG 2005: 387–388).

Verben lietuviškauti (”tala litauiska standardspråket”) och lietuviškuoti (”tala litauiska standardspråket”), bildade med suffixen -auti ir -uoti, bör betraktas som en ordbildningssynonymserie – avledningar med identisk semantik har en ekvivalent betydelse (”utföra grundordets funktioner, arbeta med det eller uppföra sig på det sätt som grundordet anger”). Det bör nämnas att typen med suffixet -auti är mycket produktiv, medan avledningar av typen med suffixet -uoti är betydligt färre i litauiska standardspråket och har terminologisk

⁴¹ Inget belägg för dess användning hittades i DLKT.

⁴² I princip skulle detta adverb också kunna vara baserat på de två orden pusiau, lietuviškai, men språkvetenskapliga arbeten behandlar inte adverbavledning.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietuvių turinčių žodžių darybiniai ryšiai | 14

atspalvį (žr. DLKG 2005: 391–392). Šių bendrašaknių vedinių kaita žodžių junginiuose ir sakiniuose iš esmės galima, pvz.: Ko tu vis lietuviškauji – kalbek dzūkiškai LKŽ; Jaunesni jau lietuviškuoja, o senesni dar dzūkiškai šneka LKŽ (plg. ko tu lietuviškuoji, jaunesni lietuviškauja ir pan.). LKŽ pateiktas veiksmažodis apsilietuviškuoti („aplietuvėti“⁴³ Jų vaikai apsilietuviškuojasi, nes jų motinos lietuvės LKŽ) yra tolesnės darybos pakopos produktas – 4-ojo laipsnio darinys (Lietuva→ lietuvis→ lietuviškas→ lietuviškuoti→ apsilietuviškuoti). Veiksmažodžiai lietuviškinti, lietuviškauti, lietuviškuoti ir apsilietuviškuoti veikiausiai yra dabartinės lietuvių kalbos leksikos periferijoje – DLKT nerasta jų vartosenos pavyzdžių.

4) Iš būdvardžio lietuviškas, -a su pačia dariaja priesaga -ai sudarytas prieveiksmis lietuviškai turi reikšmę „lietuvių kalba, jos priemonėmis“: Sakyk man lietuviškai LKŽ; Atsirado pradinių mokyklų ir gimnazija, kur žydų vaikai mokėsi lietuviškai DLKT. Prieveiksmis lietuviškai darybos opozicijos santykiu susijęs su 4-ojo laipsnio dariniais – priešdėlio ne- vediniu nelietuviškai (Mūsų šeimoje buvo labai griežtai – jei kalbėdavai nelietuviškai, kartais gaudavai net diržo DLKT) ir LKŽPK užfiksuotu vediniu palietuviškai (Mus mokino palietuviškai LKŽPK)⁴⁴. Dabartinėje lietuvių kalboje prieveiksmiai lietuviškai, nelietuviškai, palietuviškai vartojami nevienodai dažnai: DLKT iš viso rasta 6012 lietuviškai vartosenos pavyzdžių⁴⁵, 45 prieveiksmio nelietuviškai vartosenos pavyzdžiai, o pavyzdžių su prieveiksmiu palietuviškai nerasta.⁴⁶

2.1.5. Sammansättningar (adjektiv). Derivaten lietuviakalbis, -ė och lietuvedis, -ė används både substantiviskt (se 2.1.3. Sammansättningar) och adjektiviskt. Det nybildade ordet *lietuviakalbis, -ė i ND (”som är framlagt på litauiska”, ND) bygger på substantivet lietuvis, -ė och verbet kalbėti. I DLKT hittades sammanlagt 13 belägg på användning av sammansättningen *lietuviakalbis, -ė. Analysen av dem visade att lietuviakalbis, -ė i dagens litauiska oftare används som adjektiv (jfr 11 adjektiviska belägg och 2 substantiviska belägg), t.ex.: Didžiausią poveikį Lietuvos visuomenės nuostatoms daro lietuviakalbė

⁴³ Utifrån betydelsedefinitionerna betraktas apsilietuviškuoti och lietuvauti som synonymer.

⁴⁴ Det kan inte uteslutas att palietuviškai är ett adverb bildat genom blandad avledning (jfr padieniui, pranačkiui m.fl., se Keinys 1999: 102).

⁴⁵ Alla belägg har inte kontrollerats; det är troligt att det finns något färre belägg för adverbanvändning, eftersom lietuviškai inte bara är ett adverb, utan också femininum singularis dativ av adjektivet lietuviškas, -a.

⁴⁶ Också värt att nämna är det hybrida adverbet palietuvišku, som inte tagits med i ordböcker men är belagt i LKŽPK (se ”palietuviški”). Det förklaras med ett ord med samma rot, som varken finns belagt i LKŽPK eller i LKŽe. Inga belägg på användning av detta adverb, bildat enligt en slavisk språklig modell, hittades i DLKT, medan ett enda belägg finns i supplementets excerpter: Visi juoksis tadu, kap mes utarysim palietuvišku, any pabielarusku, o mes palietuvišku LKŽPK (observera att palietuvišku används sida vid sida med det analogt bildade adverbet pabielarusku).

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietuv- turinčių žodžių darybiniai ryšiai | 15

žiniasklaida ND; Julijos tėvas, kaip urėdas, buvo tarpininkas tarp lenkakalbio pono ir lietuviakalbių baudžininkų DLKT; Lietuviai istorijoje arba greta lenkų gyvenantys lietuviakalbiai gyventojai daugumai lenkų tampa atsilikimo simboliu DLKT. Till den litauiska språkets periferi hör också den i ordböckerna inte upptagna, men i LKŽPK belagda avledningen lietuvėdis, -ė: Iš pradžios lietuvėdžiai astrofizikai sakydavo... LKŽPK. (Inga belägg på adjektivisk användning av avledningen lietuvėdis, -ė hittades i DLKT.)

2.1.6. Adjektiv bildat genom blandad avledning.

I litauiskan bildas en del adjektiv genom att prefix och suffix läggs till samtidigt (ofta prieš- och -inis, -ė, t.ex. prieššventinis, -ė; priešgaisrinis, -ė), eller genom att ett suffix läggs till utan sammansättning. ”Prefix-suffixbildning är mer livskraftig” (Keinys 1999: 82). Avledningen priešlietuviškas, -a i LKŽₑ, med betydelsen ”fientlig mot litauer”, skulle i princip kunna stå i ett derivationsoppositionsförhållande både till substantivet lietuvis, -ė och till adjektivet lietuviškas, -a: i det första fallet är det resultatet av blandad avledning – en avledning med prefixet prieš- och suffixet -iškas, -a, och i det andra en prefixavledning med prieš-. Den semantiska motiveringen för kopplingen till substantivet lietuvis, -ė verkar starkare. Några belägg på användning av adjektivet priešlietuviškas, -a: Reikalauja sustabdyti priešlietuvišką spaudą LKŽₑ; Didžiulę mano knygyno sieną aplipdė priešlietuviško turinio plakatais DLKT⁴⁷.

2.1.7. Suffixavledda verb.

Av substantivet lietuvis, -ė bildas med suffix verben lietuvinti, lietuvėti, lietuviuoti, lietuvuoti och lietuvauti. Avledningen med suffixet -inti, lietuvinti (”göra litauisk, litauiskt”), har en kausativ betydelse (”göra det eller någon sådan som grundordet betecknar”, se DLKG 2005: 387), medan avledningen med suffixet -ėti, lietuvėti (”bli litauisk, få litauiska egenskaper och drag”), har betydelsen ”bli eller förvandlas till det som grundsubstantivet betecknar” (se DLKG 2005: 390). Avledningarna med suffixen -(i)uoti och -auti har individuella betydelser: lietuvauti (1 ”tala standardlitauiska”, 2 ”betrakta sig själv som litauer, tala litauiska”), DV lietuviuoti (”tala något språk med litauisk accent, enligt syntaktiska drag typiska för litauiskan osv.”) och lietuviuoti (”tala litauiska med litauisk accent”, LKŽPK). Verben används inte lika ofta i dagens litauiska: DLKT innehåller 90 belägg på verbet lietuvinti (Han föreslog att litauisera namnen endast på de element som måste populariseras, dvs. göras kända

⁴⁷ DLKT innehåller ett belägg för användningen av detta adjektiv, medan Googles sökmotor på internet gav fler träffar, till exempel: den antillitauiska kyrkopolitiken fortsätter G; Antijudiska och antillitauiska pogromer i Vilnius G (hämtad 2018 08 17).

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietūv- turinčių žodžių darbiniai ryšiai | 16

för breda människomassor LKŽė; Alla ropade och skrek om behovet av att litauisera vår teaterkonst DLKT), 16 belägg på lietuvėti (Kurorten blir allt mer litauisk LKŽė; Vilnius började litauiseras snabbare och tydligare DLKT), men inga belägg på verben lietuvauti och lietuvuoti / lietuviuoti hittades i DLKT, även om de förekommer i LKŽė och LKŽPK: De yngre talar litauiska, inte dzūkiska LKŽė; Hon <..> talar inte längre litauiska LKŽPK; Omkring 1883 <...> var seminaristerna tydligt uppdelade i polsktalande och litauisktalande LKŽPK.

Avledningar på senare bildningsstadier. Avledningar från verbet lietuvinti. Detta verb utgör bildningsbas för åtta avledningar (två suffixavledningar och sex prefixavledningar): lietuvinimas; lietuvintojas, –a; aplietuvinti; atl ie tuvinti; sulietuvinti; *įlietuvinti; *išlietuvinti; *nulietuvinti.

Suffixavledningarna lietuvinimas (Jablonskis var inte anhängare av en strikt och urskillningslös litauisering av alla termer LKŽė) och lietuvintojas, –a (”den som litauiserar” Vad vill den där litauiserare som står bakom vårt stavningsprojekt uppnå med sitt projekt? LKŽė) tillhör produktiva bildningstyper inom kategorierna verbabstrakta och benämningar på agenter samt bärare av verbala egenskaper (Ambrazas 1993: 21–26, 112–117; DLKG 2005: 94–95, 104–105).

Prefixen ap-, at-, su- modifierar betydelsen hos grundverbet lietuvinti. Prefixavledningen sulietuvinti med prefixet su- har en resultativ betydelse, som anger att handlingen fullbordats (se Paulauskienė 1994: 275–276) (”göra litauisk, litauiskt” Han litauiserade och latiniserade andra egna och främmande folkgrupper LKŽė). Verbet aplietuvinti, bildat med prefixet ap- (”göra något litauiskt” På så sätt slog många främmande ord rot i det litauiska språket; efter att ha litauiserats spreds de också till de närmaste områdena i Litauen LKŽė), har en diminutiv betydelse (”utföra en mindre omfattande eller svagare handling än den som anges av grundordet”, se DLKG 2005: 405). Prefixavledningen atlietuvinti med prefixet at- (”göra litauisk igen” Litauisera efternamnet på nytt LKŽė) uttrycker att man vid utförandet av grundverbets handling återgår till ett tidigare tillstånd (LKG 1971: 275). I ND och DLKT hittades prefixavledningarna į-, iš- och nu-, som inte tagits upp i ordböckerna: *įlietuvinti, *išlietuvinti och *nulietuvinti. Enligt definitionerna i ND kan nybildningarna *įlietuvinti (”förse med litauiska egenskaper; införa i det litauiska språket”) och *išlietuvinti (”avlägsna spår av litauiskhet”) betraktas som antonymer. Avledningen *nulietuvinti med prefixet nu- betyder sannolikt att något förenklas medan den handling som grundordet betecknar pågår en viss tid (se LKG 1971: 279). Avledningarna från verbet lietuvinti används med varierande frekvens i dagens litauiska: DLKT innehåller 239 belägg på sulietuvinti, 84 på lietuvinimas, 38 på atlietuvinti, 26 på aplietuvinti, 4 på *nulietuvinti och 2 belägg på lietuvintojas, –a, medan

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietuv- turinčių žodžių darbiniai ryšiai | 17

textkorpusen inte innehåller några belägg på *įlietuvinti eller *išlietuvinti, till exempel: namn lär man sig mycket snabbt att litauisera efter den lokala dialekten DLKT; Initiativtagare till denna litauisering var Vireliūnas DLKT; LMS styrelse diskuterade litauiseringen av de statliga skolorna DLKT; litauiska efternamn och förnamn återlitauiserades DLKT; Alla dessa termer är något litauiserade DLKT; den plan som nu utarbetas bakom kulisserna, att ”avlitauisera” litauiska akademiker genom att uppmuntra dem att enbart skriva på engelska, kommer att träda i kraft... DLKT; Scenariot för det av nazisterna avlitauiserade Litauens kommissariat DLKT; även andra grupper som litauiserar programvara kan dra nytta av det DLKT; Två dumbommar som D. Grybauskaitė litauiserat förstår inte ens det? ND; Personnamn måste avlitauiseras, annars kan någon få svårt att läsa dem utomlands ND.

Avledningarna atlietuvinti, aplietuvinti, sulietuvinti, *išlietuvinti, *nulietuvinti utgör i sin tur bildningsbas för avledningar på ett senare bildningsstadium (fjärde graden): det abstrakta substantivet atlietuvinimas i LKŽₑ samt nybildningarna *aplietuvinimas; *sulietuvinimas; *atlietuvintojas, -a; *sulietuvintojas, -a; *išlietuvinimas (”avlägsnande av spår av litauiskhet”, ND), som finns upptagna i ND och belagda i DLKT, samt *nulietuvinimas. Därmed bildas följande ordbildningskedjor:

Litauen→ litauer→ litauisera→ förlitauisera→ *förlitauisering;

Litauen→ litauer→ litauisera→ återlitauisera→ återlitauisering, *återlitauiserare, -a;

Litauen→ litauer→ litauisera→ litauisera→ *litauisering, *litauiserare, -a;

Litauen→ litauer→ göra litauisk→ *avlitauisera→ *avlitauisering*;

Litauen→ litauer→ göra litauisk→ *delitauisera→ *delitauisering.

Några belägg från DLKT på användningen av avledningarna⁴⁸: Litauerna i Polen anser att litauiseringen av deras för- och efternamn inte är det viktigaste problemet för denna nationella minoritet DLKT; Bokens författare använder begreppet ”avnationalisering” eller ”återlitauisering” DLKT; På den tiden hade sättet att litauisera och skriva de så kallade internationella orden ännu inte stabiliserats helt DLKT; Upphovsmannarätten tillföll litauiserarna genom Antanas Macijauskas-Adatas Užburtas kunigas DLKT; förvaltaren vid universitetet uppkallat efter Stefan Batory – återlitauiseraren DLKT; lutheranerna i Litauen bar en silverfackla genom avlitauiseringens mörker DLKT; Har verkligen Litauens avlitauiseringspolitik hjärntvättat så mycket? ND.

Avledningar från verbet lietuvėti. Detta verb är grundord för fem avledningar: suffixavledningen lietuvėjimas och fyra prefixavledningar (aplietuvėti, atlietuvėti, nulietuvėti, sulietuvėti). Ett verbabstrakt (en avledning med suffixet –imas)

⁴⁸ I DLKT hittades 38 *sulietuvinimas, 35 atlietuvinimas, 2 *aplietuvinimas, ett bruksexempel vardera på *atlietuvintojas, *sulietuvintojas, *nulietuvinimas; exempel på nybildningen *išlietuvinimas hittades inte.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietuv- turinčių žodžių darybiniai ryšiai | 18

lietuvėjimas betecknar en handling konkretiserad som ett ting (Baltų genčių lietuvėjimas BŽa). Med prefixet nu- bildas verbet nulietuvėti (”förlora litauiska egenskaper, bli förtyskad”) med betydelsen ’förlust’⁴⁹. Verben aplietuvėti (”bli något litauisk”), atlietuvėti (”åter bli litauer”) och sulietuvėti (”bli litauer, tillägna sig litauiska egenskaper”) har de betydelser som nämnda prefix ap-, at- och su- tillför.

Verben atlietuvėti och sulietuvėti ligger till grund för det abstrakta substantivet atlietuvėjimas, som tas upp i LKŽₑ, och det abstrakta substantivet *sulietuvėjimas, som inte finns med i ordböckerna men har belägg i DLKT (följaktligen uppstår en derivationell opposition mellan närliggande led i sådana derivationskedjor: Lietuva→ lietuvis→ lietuvėti→ atlietuvėti→ atlietuvėjimas; Lietuva→ lietuvis→ lietuvėti→ sulietuvėti→ *sulietuvėjimas.). Av gruppen samrotiga derivat som bygger på verbet lietuvėti är verbet sulietuvėti⁵⁰ det vanligast förekommande, till exempel: Då blev barnen litauiska när de började gå i skolan LKŽₑ; Några polacker, ryssar och tyskar blev litauiska DLKT; nu hotas de av en verklig risk att bli litauiska DLKT; med hjälp av kommunistiska ungdomsaktivister revs denna litauiska härd DLKT; Gečius kände inom sig den kraft som drev honom att åter bli litauisk LKŽₑ; Petkevičiusarna och Landsbergisarna var små adelsmän från Žemaitija som blivit litauiska DLKT; Från den tiden och senare känner vi till en hel del exempel på en sådan process av återlitauisering LKŽₑ; här kan man också urskilja andra orsaker till en ”långsammare återlitauisering” DLKT; Detta skede av ”litauisering” i Frankfurt började visst för ungefär tre år sedan DLKT; Litauens östra delar blev gradvis icke-litauiska; i landets inre trängde gods och kloster framgångsrikt undan den litauiska befolkningen LKŽₑ; Denna form [av ordet] är den mest litauiserade LKŽₑ.

Derivat av verbet lietuv iuoti. Detta ord ligger till grund för två derivat: det verbala abstraktet liet uviavimas med suffixet -imas och verbet įsilietuviuoti⁵¹, som bildats med prefixet į- och har en intensitetsbetydelse (”att det litauiska språket och den litauiska identiteten får fäste” På sådana platser som Gr iškabūdis, Keturualakiai och andra sådana helt litauiserade..., sjunger prästerna hymner... på polska LKŽₑ). Det bör påpekas att verbet įsilietuviuoti, liksom derivat i denna derivationsgrupp vanligen gör (se DLKG 2005: 405), utöver prefixet även har fått ett reflexivt affix.

⁴⁹ Apie veiksmažodžių su nu- vartoseną, normiškumą žr. Alvydo Umbraso (2016) publikacijoje.

⁵⁰ I DLKT hittades 44 bruksexempel på sulietuvėti, 7 vardera på lietuvėjimas och atlietuvėti, ett exempel vardera på de abstrakta substantiven atlietuvėjimas, *sulietuvėjimas; belägg på verben nulietuvėti och aplietuvėti hittades inte (deras bruk är sannolikt sällsynt i nutida litauiska).

⁵¹ Båda derivaten befinner sig i periferin av det litauiska ordförrådet – inte ett enda bruksexempel på något av dem hittades i DLKT.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietuv- turinčių žodžių darybiniai ryšiai | 19

2.2. Derivat av jaunalietuvis, -ė; mažalietuvis, -ė; did lietuvis

De sammansatta orden jaunalietuvis, -ė och mažalietuvis, -ė ligger till grund för de nybildningar (derivat av andra graden) som påträffats i DLKT: *jaunalietuvaitis, -ė; *jaunalietuviukas, -ė; *jaunalietuviškas, -a; *mažalietuviškas, -a.

Som derivat i DS betraktas avledningarna med suffixen -aitis och -ukas, *jaunalietuvaitis och *jaunalietuviukas, som sannolikt används i betydelsen ’unga människor som tillhör organisationen jaunalietuviai’, till exempel: Det handlar inte om initiativ från jaunalietuviukai, elelesininkai eller megztaberetės och inte heller om interpellationer och folkomröstningar DLKT; vilka höga kontorströsklar de där rödbeskäggade revolutionärerna, de barska jaunalietuvaičiai med sina löjliga små ansikten klädda i dučiai, tjänstvilligt trampar över DLKT52^{. Dessa samrotiga avledningar kan byta plats utan att kontextens betydelse i huvudsak förändras (jfr} jaunalietuvaičiai-initiativ, jaunalietuviukai med små dučiai-ansikten).

Nybildningarna *jaunalietuviškas, -a (: jaunalietuvis) och *mažalietuviškas, -a (: *mažalietuvis), bildade med suffixet -iškas, -a, har sannolikt betydelserna ’som kännetecknar jaunalietuviai, sådan som jaunalietuviai’ respektive ’som kännetecknar litauerna i Litauen Minor’. I DLKT hittades 2 bruksexempel på *jaunalietuviškas, -a och 1 på *mažalietuviškas, -a: dessa människors syn på etnicitet är inte riktad mot andra folk, den är inte etnocentristisk och kan därför inte likställas med ”jaunalietuviškas” DLKT; Litauen Minor, som inte gjorde anspråk på statsbildning, var i viss mening mer litauiskt än Litauen Major, med sin faktiska, om än inte proklamerade, kulturella autonomi för minoritetslitauer DLKT.

Derivat på senare derivationsnivåer. Den nybildning som belagts i DLKT, *did lietuviškumas, bygger på ett potentiellt basord och bör betraktas som ett derivat av tredje graden: Lietuva → didliet uvis → [*didliet uviškas] → *did lietuviškumas: som tysk betraktar jag det som min plikt att kämpa mot did lietuviškumas DLKT.

⁵² I DLKT hittades endast ett bruksexempel på var och en av nybildningarna.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietuv- turinčių žodžių darybiniai ryšiai | 20

SLUTSATSER

1. Artikeln behandlar 102 avledningar med stammen lietuv-: 9 avledningar bildade från ortnamnet Lietuva och 35 avledningar från lietuvis, -ė, vilka i sin tur tjänar som bas för andra avledningar (på senare avledningsnivåer). I avledningsboet finns främst avledningar i flera led: 9 avledningar är av första graden, 39 av andra graden, 36 av tredje graden och 18 av fjärde graden. Bland ordklasserna dominerar substantiven (58): 34 suffixavledningar (59 procent av alla substantiv), 16 sammansättningar (28 procent), 4 prefixavledningar (7 procent), 2 ändelseavledningar (3 procent) och 2 avledningar (3 procent) med en obestämd ordning mellan avledningsnivåerna.

2. DLKT-data visar att vissa avledningar hör till litauiskans aktiva ordförråd, är etablerade och används ganska ofta (lietuvis, -ė; lietuvaitis, -ė; lietuvybė; lietuviškumas; lietuviškas, -a; lietuviškai), medan andra är kända från skrifter eller, omvänt, har uppstått nyligen och används sällan i dagens litauiska (i DLKT hittades inga belägg för användning av 28 avledningar).

3. I litauiskan används inte bara etablerade avledningar som tagits upp i ordböcker, utan nya ord bildas också: i ND och DLKT hittades 25 avledningar (eller varianter av avledningar) som inte är belagda i ordböckerna (lietuvybininkas; sulietuvėjimas; afrolietuvis, -ė; jaunlietūviškas, -a m.fl.). Betydelsen hos alla nybildningar (som i regel hör till produktiva typer) kan lätt utläsas ur sammanhanget – de är framför allt avledningar som bevarar en kategorisk avledningsbetydelse (abstrakta substantiv, personbeteckningar, prefixverb, adjektiv på -iškas, -a).

4. ND-data visar att avledningar med stammen lietuv- ibland får nya betydelser som inte registrerats i ordböckerna – i ND hittades 3 sådana avledningar: lietu(s)ybė, lietuvija och jaunliet(u)vis, -ė.

5. Vissa avledningar som inte återfinns i ordböckerna skulle kunna tas med där: LKŽ_e skulle kunna registrera mažalietuvis, -ė, och adjektivet lietuviakalbis, -ė borde tas med i BŽa.

6. Vissa avledningar med stammen lietuv- står i variant- eller synonymirelation till varandra: sammanlagt har 7 variantserier (DV) och 6 synonymserier (DS) upprättats och behandlats. Medlemmarna i variantserierna skiljer sig åt genom en bindevokal eller har olika varianter av samma suffix (liet(u)vuoti / liet(u)vuoti, mažliet(u)vis, -ė / mažliet(u)vis, -ė). Ibland står också avledningar av olika grad i synonymiförhållande (tre sådana fall har behandlats). Medlemmarna i vissa synonymserier uppvisar en hög grad av synonymi och kan ersätta varandra (lietuvybė – lietuvystė, proletuviai – pralietuviai), men oftare har även avledningar med närliggande semantik stilistiska skillnader (puslietuvis, -ė – puslietuvi(n)inkis, -ė –

BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietuvių turinčių žodžių darbiniai ryšiai | 21

nedsättande skerslietuvis, -ė) och/eller skiljer sig åt i fråga om hur ofta avledningarna används (t.ex. lietuvaitis, -ė – lietuviukas, -ė / lietuvukė – lietuvikė).

ŠALTINIAI

BŽa – Bendrinės lietuvių kalbos žodyno antraštynas. Prieiga internete: http://bkz.lki.lt/antrasynas/?pg=c (žiūrėta 2018 m. liepos–rugpjūčio mėn.).

DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Prieiga internete: http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/ (žiūrėta 2018 m. liepos–rugpjūčio mėn.).

DLKŽ 2012 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. S. Keinys, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://lkiis.lki.lt/dabartinis (žiūrėta 2018 liepos–rugpjūčio mėn.).

LKŽₑ – Lietuvių kalbos žodynas, t. 1–20, elektroninis variantas. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://www.lkz.lt/ (žiūrėta 2018 m. liepos–rugpjūčio mėn.).

LKŽEPK 2015– Skaitmeninė Lietuvių kalbos žodyno papildymų kartoteka. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://lkiis.lki.lt/antra-kartoteka (žiūrėta 2018 m. liepos–rugpjūčio mėn.).

ND – Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas. Sudarytoja R. Miliūnaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://naujazodziai.lki.lt/ (žiūrėta 2018 m. liepos–rugpjūčio mėn.).

LITERATŪRA

Ambrazas S. 1993: Daiktavardžių darybos raida, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

Ambrazas S. 2002: Daiktavardžių darybos raida 2, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Ambrazas S. 2011: Būdvardžių darybos raida, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

Bumbliauskas A. 2005: Senosios Lietuvos istorija 1009–1795, Vilnius: R. Paknio leidykla.

DLKG 2005 – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Jakaitienė E. 2010: Leksikologija, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietuvių turinčių žodžių darbiniai ryšiai | 22

Keinys S. 1999: Bendrinės lietuvių kalbos žodžių daryba, Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla.

Kniūkšta P. 1976: Priesagos -inis būdvardžiai. Daryba, reikšmės, gramatiniai sinonimai, Vilnius: Mokslas.

LKG 1965, 1971 – Lietuvių kalbos gramatika 1, 2, Vilnius: Mintis.

Miliūnaitė R. 2009: Dabartinės lietuvių kalbos vartosenos variantai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

Pakerys A. 1994: Akcentologija 1, Kaunas: Šviesa.

Patackas A. 2014: Litua, Vilnius: Versmė.

Paulauskienė A. 1983: Lietuvių kalbos morfologijos apybraiža, Kaunas: Šviesa.

Paulauskienė A. 1994: Lietuvių kalbos morfologija. Paskaitos lituanistams, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Pikčilingis J. 1988: Sinonimika. Kalbos figūros, Kaunas: Šviesa.

Skardžius P. 1996: Rinktiniai raštai 1, Lietuvių kalbos žodžių daryba, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Smetona A. 2005: Pagrindinių darybos būdų skyrimo klausimu. – Acta Linguistica Lithuanica 52, 83–85.

TŽŽ 2003 – Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius: Alma littera.

Umbrasas A. 2016: Nuo nuriebalinimo iki nuprasminimo: teikyba ir vartosena.– Terminologija 23, 120–160.

Urbutis V. 2009: Žodžių darybos teorija, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Urbutis V. 1997: Trevor G. Fennell, Fürecker's dictionary: the first manuscript. – Baltistica 32 (2), 264–269.

Vaskelienė J. 2000: Darybiniai sinonimai, Šiauliai: K. J. Vasiliausko įm.

Vaskelienė J. 2013: Darybinių sinonimų, darybinių variantų ir paronimų panašumai bei skirtumai. – Žmogus ir žodis: Didaktinė lingvistika 5 (1), 206–214.

Zinkevičius Z. 1993: Rytų Lietuva praeityje ir dabar, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Zinkevičius Z. 2010: Lietuvos vardas. Kilmė ir formų daryba, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras.

Zinkevičius Z. 2010a, Šventasis Brunonas ir Lietuva. Lietuvos vardo paminėjimo istorijos šaltiniuose tūkstantmečiui, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietuv- turinčių žodžių darybiniai ryšiai | 23

Zinkevičius Z. 2011: Lietuvos senosios valstybės 40 svarbiausių mįslių. Lietuvos Didžioji Kunigaikštija kalbotyros požiūriu, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras.

Župerka K. 2012: Stilistika, Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla.

Gauta 2018 11 18

Priimta 2018 12 17

DERIVATIONAL RELATIONS OF WORDS WITH THE STEM LIETUV-

Summary

The Lithuanian language, where derivation is one of the most common sources of new words and the major part of the vocabulary are derivatives, uses not only the place name Lietuva, but there are other related words that have different semantic and derivational relations. The object of the present article, dedicated to the centenary of the restoration of the Lithuanian state, is the derivatives with the stem lietuvo- found in Dictionary of the Lithuanian Language (LKŽ^e), supplement files of Dictionary of the Lithuanian Language (LKŽPK), Data Directory of Neologisms (ND), and Corpus of the Current Lithuanian Language (DLKT). The analysis of 102 derivatives with the stem lietuvo- (58 nouns, 17 adjectives, 20 verbs, 7 adverbs), the relations between them, and their usage particularities allowed to draw the following conclusions:

1. 9 words were derived from the place name Lietuva, 35 words were derived from lietuvis, which in turn were the basis for other derivatives of the further stages. The family mostly consists of derivatives of several stages: 1^st degree derivatives (9), 2^nd degree derivatives (39), 3^rd (36) and 4^th (18) degree derivatives. According to the part of speech the nouns are dominant: 34 suffix derivatives, 16 compounds, 4 prefix derivatives, 2 inflexional derivatives, and 2 derivatives of not settled system of derivation stages.

2. The data of Corpus of the Current Lithuanian Language (DLKT) revealed that some derivatives are part of the Lithuanian active vocabulary, are common and are quite frequently used, while others belong to the periphery of the vocabulary as they are known only from writings or are newly created (the usage examples of 28 derivatives were not found in the corpus).

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ, REGINA VILČINSKIENĖ. Kamieną lietuv- turinčių žodžių darbiniai ryšiai | 24

3. The Lithuanian language not only uses derivatives incorporated in dictionaries but allows creating neologisms as well: 25 derivatives not incorporated in dictionaries were found in Data Directory of Neologisms and Corpus of the Current Lithuanian Language (DLKT). The meanings of all neologisms are easily understood from the context. Some derivatives incorporated in dictionaries have acquired new meanings.

4. Some new derivatives could be incorporated in dictionaries: Dictionary of the Lithuanian Language (LKŽ^e) could include the compound mažalietuvis, -ė, and the adjective lietuviakalbis, -ė could be included in Dictionary of the Standard Lithuanian Language.

5. Some derivatives with the stem lietuv- are related in terms of variation or synonymy: in total, 7 rows of derivational variants and 6 rows of derivational synonyms were formed and discussed. Sometimes the derivatives of different derivation degree are synonymous. The members of some rows of synonyms have a high degree of synonymity and substitution possibilities, but more often even semantically close derivatives have stylistic differences and / or the use frequency of derivatives varies.

KEYWORDS: derivative; compound; word family; neologism; (derivational) synonyms; (derivational) variants; derivation stages.

JOLANTA VASKELIENĖ

REGINA VILČINSKIENĖ

Šiaulių universitetas,

Povilo Višinskio g. 38,

LT-76352, Šiauliai

[email protected]

[email protected]

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204