DITE LIEPA

LU Lettiska språkets institut, Rīgas Stradiņa universitet

EVIJA LIPARTE

Granskad av en oberoende bedömare

doi.org/10.35321/bkalba.2022.95.06

COVID-19-PANDEMIN OCH KRIGET I UKRAINA: ANVÄNDNINGEN AV EUFEMISMER OCH DYSPHEMISMER I DEN OFFENTLIGA DISKURSEN PÅ LETTISKA, LITAUISKA OCH RYSKA¹

NYCKELORD: eufemismer, dysphemismer, COVID-19-pandemin, krig, offentlig diskurs.

SAMMANFATTNING

Artikeln behandlar två lexikala kategorier – eufemismer och dysphemismer – som användes under två av de största globala händelserna, vilka sedan 2020 har skakat om hela världen: COVID-19-pandemin och det krig som Ryssland inledde i Ukraina. De eufemismer och dysphemismer som tas upp i artikeln benämner dessa händelser på lettiska, litauiska och ryska. För analysen av såväl pandemiperiodens som krigets lexik valdes två lexikala grupper för vardera: 1) ord som beskriver COVID-19-pandemin; ord som beskriver den splittrade samhälls sidornas; 2) lexem som används för att benämna Rysslands krig mot Ukraina; ord som beskriver de krigförande sidorna.

SAMMANFATTNING

Den här artikeln behandlar två lexikala kategorier: eufemismer och dysfemismer i samband med två stora globala händelser som skakat världen sedan 2020: covid-19-pandemin och kriget som Ryssland inledde i Ukraina. De eufemismer och dysfemismer som tas upp i artikeln används för att beteckna dessa händelser på lettiska, litauiska och ryska. För den lexikala analysen av såväl pandemiperiodens som krigstidens vokabulär valdes två lexikala grupper: (1) ord som beskriver covid-19 och de delar av samhället som splittrats; (2) lexem som används för att beteckna kriget mellan Ryssland och Ukraina samt ord som beskriver de krigförande parterna.

¹ Artikeln bygger på en del av ett föredrag som hölls den 8 september 2022 vid den internationella konferensen vid Vilnius universitet Slaviska gränsmarker vid 1900- och 2000-talens skifte. Språk–samhälle–kultur–identitet. En av artikelns författare, D. Liepa, utarbetade artikeln inom ramen för Lettlands nationella forskningsprograms projekt Det moderna lettiska språkets användning och utveckling (nr VPP-LETONIKA-2022/1-0001).

200

BENDRINĖ KALBA | 95

andemin och krigstidens vokabulär valdes två lexikala grupper: (1) ord som beskriver covid-19 och de delar av samhället som splittrats; (2) lexem som används för att beteckna kriget mellan Ryssland och Ukraina samt ord som beskriver de krigförande parterna.

INLEDNING OCH ALLMÄN BESKRIVNING AV ÄMNET

Sociolingvistė Ina Druviete (2021: 7) yra nurodžiusi, kad „XXI amžiaus trečiasis dešimtmetis prasidėjo naujais išbandymais žmonijai, prie bendrų globalinių sunkumų – klimato pokyčių, smurtinių konfliktų, pajamų nelygybės ir kitų – pridedamas naujo viruso sukelta pandemija“. Dar nenurimus visuomenės aistroms dėl COVID-19, 2022 m. vasario 24 d. pasaulį sukrėtė nauja tragedija – Rusijos įsiveržimas į Ukrainą. Šie pastarųjų trejų metų globalinio masto įvykiai paveikė ir kalbos vartojimą. Pasak politinių eufemizmų ir disfemizmų tyrėjo Andrejaus Veisbergo, kalbos raiška pasidarė vulgaresnė – tai lemia reali situacija. „Apie Šveiko vertimą trečiame–ketvirtame dešimtmetyje visuomenė taip pat sakė, kad jis yra nepaprastai nešvankus ir su rusišku slengu, bet taip jau yra: karo metu žmonės keičiasi, ir tai galima suprasti“ (Valodnieki 2022). Vokiečių kilmės JAV kalbininkas, malედiktologijos² pradininkas ir bavapų–austrų keiksmažodžių žodyno sudarytojas Reinholdas Amanas panašiai rašė apie karą kitame literatūros kūrinyje: Homero vaizduojami didvyriai prieš kovodami ginklais iškoneveikdavo vieni kitus (Aman 1975: 160). Keikimąsi jis apibūdina kaip agresyvų žodinį veiksmą, kuris dažniausiai vyksta susijaudinus, būna sukeltas frustracijos (Aman 1975: 153).

För att uttrycka känslor och reaktioner på situationen söker man ofta inte bara efter slangord, utan också efter nyord: ”<...> språkets anda lever fortfarande. Språksystemet är fortfarande flexibelt, och människor kan reagera på aktuella händelser genom att skapa nya ord och konstruktioner enligt befintliga mönster. Framför allt har språklekens och språkskapandets element inte gått förlorade. Att det finns kreativitet i språket är ett av tecknen på att det är livskraftigt och att talarna ser språket som sitt eget, som ett värde. Detta bekräftar att lettiskan kan anpassa sig till alla slags förhållanden” (Druviete 2022: 202).

² Malediktologi (ty. Malediktologie, eng. maledictologie < lat. maledicere ’förbanna, skymfa’) är ett område inom psykolingvistik, sociolingvistik och psykologi som studerar svordomar och hädelser, det vill säga den lexik som används för att utföra en av de aggressiva talhandlingarna – att skymfa.

DITE LIEPA, EVIJA LIPARTE. COVID-19 pandemija ir karas Ukrainoje: eufemizmų ir disfemizmų vartojimas viešajame diskurse latvių, lietuvių ir rusų kalbose

201

Författarna till den här artikeln har redan i publikationer i olika länder behandlat den språkliga kreativitet som pandemin gett upphov till ur lexikaliskt och ordbildningsmässigt perspektiv, och även skrivit om likheter och skillnader mellan lettiska och litauiska synsätt på pandemin och dess realiteter³. Under de senaste tre åren har det lettiska och litauiska ordförrådet, till följd av allmänhetens aktivitet i medierna, publikationerna och kommentarerna på sociala nätverk, utökats med både nya ord och äldre men mer sällan använda termer, liksom med andra nybildningar⁴.

Den språkliga erfarenheten av pandemin utgör dock bara en del av erfarenheten. År 2022 berikades världens språk med krigslexik. Samhället håller fortfarande på att lära sig leva med den – liksom med själva krigsfaktumet. Nu när det är uppenbart att ett verkligt krig pågår i Ukraina börjar det stå klart att användningen av krigs- och stridslexik under pandemin saknade objektiv grund.

Under covidtiden beskrevs medicinsk personals och deras frivilliga medhjälpares heroiska och självuppoffrande insatser (med oreglerad arbetstid under svåra, krävande och i huvudsak riskfyllda förhållanden) med krigslexik, och krigstermer användes bildligt, till exempel: covidfronten, frontlinjen dragen i sjukhuskorridorerna, läkarna – de verkliga hjältarna, strid i skyttegravarnas främsta linje och så vidare. Men efter Rysslands invasion av Ukraina stod det klart att ett verkligt krig hade brutit ut, och orden krig, front, skyttegravar, fiende måste förstås bokstavligt och inte bildligt (se även Druviete 2022: 202).

Den lettiske publicisten Pauls Raudseps skrev:

Pandemin är inte ett verkligt krig, men den ligger närmare ett krig än något som den stora majoriteten av Lettlands invånare har upplevt. Angriparen är inte en annan stats armé, men viruset är skoningslöst och ihärdigt. Precis som i krig går det inte att besegra denna fiende utan modigt handlande och en tydlig insikt om att både politiker och samhälle måste vara beredda att offra sig för det större målet (Raudseps 2021).

Under pandemin använde både politiker och medicinsk personal krigslexik, och den förekom rikligt även i publicistiken. Frågan är hur lämplig den var och hur man såg på den. Detta diskuterades ingående: de som motsatte sig...

³ Se litteraturförteckningen i slutet av artikeln.

⁴ Översättaren och språkvetaren E. Lipartė har i lettiskspråkiga internettexter belagt mer än 1 500 substantiviska sammansättningar som aktualiserades eller skapades under coronaviruspandemin 2020 (Lipartė 2021a). Sociolingvisten D. Liepa och sociologen Anda Rožukalne har gått igenom 256 nya sammansättningar som användes i kommentarer till lettiska nyhetssajter under de två första undantagstillstånden (se om dessa nedan, fotnot 12), med lexemen ko-vid-, koron- (Rožukalne, Liepa 2022: 195).

202

BENDRINĖ KALBA | 95

… brukades av såväl läkare och journalister som lingvister och sociologer. Den diskussion som Jolanta Zabarskaitė (2020) ledde i Kalbos klube visade att detta i det postsovjetiska området kan vara kopplat till det förflutnas arv – ett tänkesätt från sovjettiden, då varje störning eller begränsning av den vanliga livsrytmen, i livet bakom järnridån, uppfattades som en fiende man måste bekämpa⁵. Även om denna tanke får stöd, särskilt mot bakgrund av kriget mellan Ryssland och Ukraina 2022, bör man ändå anse att den verkliga fronten, frontlinjerna och hjältarna finns i kriget; därför bör språkskapandet inom hälsoområdet se annorlunda ut (se även Liepa, Lipartė 2022: 66–67).

Det krig som inleddes i Ukraina aktualiserade krigslexikonet i Europas länder i bokstavlig bemärkelse. I båda de baltiska språken – lettiska och litauiska – hade det under en tid legat i det passiva ordförrådet, eftersom det inte förekom några aktiva stridshandlingar i Lettland och Litauen efter andra världskrigets slut. Under efterkrigsåren pågick frihets- och motståndskamper – skogsbrödernas rörelser och dissidentprotester. År 1991 utkämpades kampen för att återupprätta ländernas självständighet, vilket krävde människoliv både i Litauen och i Lettland. Det krig som Ryssland inledde har emellertid gett upphov till ett nytt krigslexikon för 2000-talet, utan tidigare motsvarighet, där eufemismer och dysfemismer också utgör aktiva kategorier. När andra språkliga vapen är för svaga bryter indignation, förtvivlan och aggressivitet fram, och dysfemismer spelar här en särskilt betydelsefull roll. Angriparen Ryssland försöker i sin tur dölja eller benämna på andra sätt den offensiv, maktdemonstration, viljepåtryckning, väpnade strider och de massakrer som landet har orsakat – de direkta benämningarna ersätts alltså med eufemismer.

Syftet med denna artikel är att undersöka användningen i lettiska, litauiska och ryska av eufemismer och dysfemismer som i den offentliga diskursen beskriver vissa aspekter av covid-19-pandemin och kriget i Ukraina. Med offentlig diskurs avses i denna artikel webbplatser från vilka skriftligt och muntligt empiriskt material har samlats in: artiklar och kommentarer i nyhets- och opinionsportaler samt inlägg på sociala nätverk och forum om båda ämnena⁶. Materialet kan inte betraktas som heltäckande eller uttömmande. Det är en föränderlig databas som fortfarande utökas och inte är begränsad till någon särskild källa eller tidsperiod. Insamlingen av exempel begränsas endast av de praktiska möjligheterna att dokumentera allt material som påträffas på internet. Lingvister håller fortfarande på att sammanställa material om krigets inverkan på språket i Ukraina, och därför bör även … vara intressanta och värdefulla

⁵ Se även artikeln av Irena Smetonienė och Danutė Daučiūnaitė (2014) om den politiska eufemiseringen under sovjettiden.

⁶ Se källförteckningen i slutet av artikeln.

DITĖ LIEPA, EVIJA LIPARTĖ. COVID-19 pandemija ir karas Ukrainoje: eufemizmų ir disfemizmų vartojimas viešajame diskurse latvių, lietuvių ir rusų kalbose

203

lyginamųjų tyrimų rezultatai (Druviete 2022: 200). Šis straipsnis – vienas lyginamųjų tyrimų. Jame apžvelgiami ir gretinami tiek skirtingų kalbų, tiek skirtingos tematikos pavyzdžiai.

Valet att ta med ryska exempel var medvetet, eftersom de blottlägger såväl den styrande Kremlpolitikens retorik som de demokratiska ansträngningarna inom den ryska oppositionsmedierna att objektivt beskriva vad som händer i Ryssland och Ukraina. Dessutom kan ryskan betraktas som utgångspunkten för användningen och spridningen av krigslexikonet: medier över hela världen citerar, kommenterar, förklarar och analyserar krigslexikon på ryska. Under pandemin spred de officiella ryska medierna misstro och tvivel kring virusets allvar och vaccinerna, inte bara i Lettland och Litauen utan även i andra länder. När Ryssland invaderade Ukraina förvånade de världen genom att förneka att det var ett krig och beskriva det med eufemismer som specialoperation, särskild operation, militär operation och andra uttryck, vilket ökade mängden desinformation i det samlade informationsflödet och förstärkte den känslomässiga spänningen.

För analysen av såväl pandemiperiodens som den militära terminologin valdes två lexikala grupper. I analysen av covid-19-pandemins lexikon behandlas ord som kännetecknar sjukdomen och situationen samt ord som beskriver de splittrade sidorna i samhället. I analysen av lexikonet kring kriget mellan Ryssland och Ukraina behandlas dels lexem som används för att benämna situationen, dels ord som beskriver de stridande parterna.

Arbetet har följande delmål:

1) dokumentera användningen av lexikonet i de angivna grupperna på webbplatser genom att välja ut eufemismer och dysfemismer;

2) jämföra användningen av eufemismer och dysfemismer i diskurserna om pandemin och kriget i Ukraina.

I undersökningen används deskriptiv metod, komponentanalys och delvis komparativ metod. Jämförelser av material på flera språk gör det möjligt att dra slutsatser både om universaliteten hos de realiteter och språkfenomen som behandlas och om möjligheterna att överföra dessa. Artikeln genomför endast en kvalitativ analys och tar inte hänsyn till antalet eufemismer och dysfemismer, deras inbördes proportioner eller användningsfrekvens. Traditionella dysfemismer (inklusive vulgarismer) skiljs inte heller kvantitativt från situationsbundna dysfemismer (inklusive nybildningar). Exemplen analyseras inte utifrån metoder för eufemisering (se Kudirka 2012; Smetonienė, Daučiūnaitė 2014) och dysfemisering. Detta skulle kunna vara ämnet för en separat studie, särskilt den metaforiska benämningen, som det finns gott om exempel på i båda de diskurser som behandlas, på alla tre språken.

204

BENDRINĖ KALBA | 95

1. EUFEMISMER OCH DYSPHEMISMER: FÖRKLARING OCH DEFINITIONER AV BEGREPP

Som Marius Smetona påpekar är det främsta problemet vid studiet av eufemismer att identifiera och definiera dem. Enligt M. Smetona finns det många definitioner av begreppet, ”eftersom alla forskare definierar eufemismer på det sätt som deras enskilda studier kräver” (Smetona 2015: 6), det vill säga anpassar definitionen till studiens syfte.

I definitionerna av eufemism inom lettisk språkvetenskap betonas den stilistiska aspekten hos eufemismer och de ord som de ersätter, medan eufemismens syfte anges vara enbart dess ersättande funktion: en eufemism är ”ett ord eller uttryck som används i stället för ett tabuord, en vulgarism eller ett annat ord vars användning är begränsad av etiska eller andra skäl” (VPsVe); det är ”emotionellt neutrala ord eller fraser som används i stället för förolämpande, alltför direkt uttryckta eller obehagliga ord” (Veisbergs 1999: 17). På liknande sätt definieras eufemism på tyska enbart som ”ett beskrivande uttryck som förskönar, döljer eller mildrar ett stötande eller obehagligt ord” (DUDENe).

I definitioner som används av forskare inom andra språk anges flera syften med eufemismbruk, däribland att omgestalta verkligheten, dölja, bedra eller vilseleda mottagaren, ställa sig in hos den person som eufemiseras m.m.⁷ Med hänsyn till de angivna syftena försöker M. Smetona formulera en definition som omfattar dem alla: ”En eufemism är ett ord eller en ordkombination som används i en kommunikationsakt för att ställa sig in hos det objekt som eufemiseras och därigenom förändra verkligheten, eller för att vilseleda och få lyssnaren att uppfatta verkligheten på det sätt talaren behöver, samt för att koda objekt som eufemiseras och som bryter mot de ursprungliga tabuna och resultaten av deras fortsatta utveckling, etiketten och de moraliska normerna” (Smetona 2015: 25).

Den australiska språkvetaren Kate’e Burridge’e anser att ”man i ett visst sammanhang kan tala om ett tabubelagt ämne utan att bryta mot normerna, om man använder en eufemism i stället för den konkreta benämningen. Eufemistiskt ordförråd, sådant som förekommer i lingvistiska varianter som krigsjargong, politisk jargong och medicinsk jargong, tillför emellertid också ytterligare dimensioner av försåtlighet och hemlighetsmakeri till denna täckmantel. I detta fall används eufemismer inte bara för att skona känslor, utan också i syfte att medvetet dölja och vilseleda” (Burridge 2012).

I. Smetonienė och D. Daučiūnaitė analyserar politisk eufemisering i rubriker till publicistiska artiklar i Litauen och anger att eufemiseringens syf-

⁷ En översikt över definitioner av eufemismer formulerade av språkvetare i olika länder ges av R. Kudirka (2012) och M. Smetona (2015: 11–17).

DITE LIEPA, EVIJA LIPARTE. COVID-19 pandemija ir karas Ukrainoje: eufemizmų ir disfemizmų vartojimas viešajame diskurse latvių, lietuvių ir rusų kalbose

205

te kan vara att dölja, maskera eller förvränga väsentliga förhållanden. Denna funktion fylls också av politisk eufemisering, vars ”främsta syfte är att med så milda ord och uttryck som möjligt säga sådant som kan vara oacceptabelt och obehagligt för en stor del av samhället och väcka negativa känslor gentemot statsmakten eller vissa statliga institutioner” (Smetonienė, Daučiūnaitė 2014: 122; cit. enligt Moskvin 2001: 63). Vasilij Moskvin, som språkvetarna citerar, skiljer tydligt politisk eufemisering från politisk desinformation och förklarar den senare som lögn och uppenbar förvrängning av sanningen. När det gäller händelserna i Ukraina strävar både politiker och medier efter att vara diplomatiska och, enligt I. Smetonienė och D. Daučiūnaitė, ”undviker därför att kalla saker vid deras rätta namn och tenderar, när de talar om obehagliga händelser och andra länders olämpliga handlingar, att försköna och mildra deras egentliga benämningar och dölja händelser med anknytning till död, våld och andra olyckor” (Smetonienė, Daučiūnaitė 2014: 125).

Dysphemismer definieras också på olika sätt, med hänvisning till deras stilistiska aspekter (vulgäritet) och/eller syften – att såra mottagaren, överdriva det negativa osv. I definitioner inom lettisk språkvetenskap betonas att en dysphemism är ”ett familjärt, vulgärt ord eller en ordkombination som medvetet ersätter den stilistiskt och emotionellt neutrala benämningen på samma företeelse” (VPSVe), eller ”sårande, förolämpande ord som medvetet förstärker negativa begrepp och förmedlar sådant som användaren vill framställa i negativ dager” (Veisbergs 2002: 54). Inom litauisk språkvetenskap har följande definition av dysphemismer formulerats i beskrivningen av uttryck för oartighet i brottsdiskursen: ”ord eller ordkombinationer som används i stället för mildare uttryck för att skapa en negativ uppfattning, ge något en negativ prägel eller förolämpa någon” (Jakimovienė 2017). På tyska är definitionen av dysphemism mycket bred och vag och framhäver endast syftet med användningen: ”en negativ, nedsättande beskrivande benämning på ett neutralt eller positivt ord” (DUDENe). Svordomar behandlas på liknande sätt. R. Aman har framhållit: ”Varje ord som används aggressivt är en svordom” (Aman 1975: 165). John E. Joseph utvecklar också denna tanke: ”Språket behöver inte vara hädiskt, oanständigt eller rasistiskt för att vara sårande” (översatt från lettiska, se Džozefs 2008: 130).

Enligt A. Veisbergs finns det inget svar på frågan om vad ett förolämpande ord är, eftersom ”ordets betydelse ligger inte bara i själva ordet. Den ges av talaren, skribenten, lyssnaren och läsaren. Det innebär att vilket ord som helst kan vara sårande” (Veisbergs 2002: 56). Forskaren föreslår att man skiljer mellan individuella emotionella dysphemismer och ”egentliga” dysphemismer – med den benämningen avser han bruk-

206

BENDRINĖ KALBA | 95

… när man i det offentliga språket nämner fiender, motståndare eller ovänner. I sådana fall används generaliseringar och hyperboler, djur- och sjukdomsnamn används, efterblivenhet, dumhet och så vidare betonas (Veisbergs 2002: 56–57).

A. Veisbergs skrev följande om eufemismer när han behandlade det politiska språket: ”<...> i dagens informationssamhälle är det omöjligt att tiga – människor måste hitta sätt att informera och desinformera, rättfärdiga, förklara eller bedra. Totalitära regimer hade det lättare i detta avseende. De hade mycket att dölja både för omvärlden och för sina egna medborgare, ibland även för sig själva. <...> Totalitarism som kontrollerar medierna kan tillåta sig att tiga, censurera och utelämna. Demokratin måste tala, och därför är eufemismer mycket mer utbredda där” (Veisbergs 1999: 17). Här bör tilläggas att även disfemismer är mer utbredda i ett demokratiskt samhälle, eftersom det är omöjligt att tiga om indignation, ilska, besvikelse, tvivel eller helt enkelt känslor. Människor uttrycker allt detta på olika sätt: de svär öppet på sociala nätverk, hånar och ger varandra öknamn ironiskt i webbplatsers kommentarsfält under artiklar, publicerar något situationsbundet disfemistiskt nyord som väcker uppmärksamhet och så vidare.

I denna studie, som behandlar medicinsk och militär vokabulär, betraktas, med utgångspunkt i de definitioner som har gåtts igenom, som eufemismer ord eller uttryck som används i stället för ord som man av etiska eller andra skäl undviker att använda, och som disfemismer ord eller ordkombinationer med negativ konnotation som medvetet ersätter stilistiskt och emotionellt neutrala benämningar på samma företeelse. Dessutom försöker artikeln skilja mellan traditionella och situationsbundna disfemismer. Med traditionella disfemismer avses sådana som redan historiskt har etablerats i språket och som används nästan universellt i olika situationer⁸, inklusive vulgarismer (t.ex.: fašistas, okupantas, nusikaltėlis, idiotas, runkelis, pidaras), medan situationsbundna disfemismer är ord som skapas i en specifik situation⁹ (utifrån associationer, genom kontamination eller genom språklig lek¹⁰, till exempel genom fonetisk deformation: korona – šmorona) eller som får en disfemistisk konnotation som de vanligtvis inte har (t.ex. slidinėtojai). Det är dock svårt att dra en skarp gräns mellan dessa två grupper av disfemismer, eftersom det är oklart vilken tidsperiod eller användningsfrekvens som bör betraktas som kriterium för att en disfemism ska anses etablerad (t.ex. en disfemism som uppstod först under covid-19

⁸ Apie tai dar žr. E. Liparte (2021b: 87–88).

⁹ Därför kan de också kallas (ockasionella) disfemistiska nybildningar.

¹⁰ Om språklig lek (lett. valodas spēle) i lettisk talspråklig användning och dess medel, se V. Ernstone (1997).

DITE LIEPA, EVIJA LIPARTE. COVID-19 pandemija ir karas Ukrainoje: eufemizmų ir disfemizmų vartojimas viešajame diskurse latvių, lietuvių ir rusų kalbose

207

pandemin, kan användas brett och i olika betydelser). De eufemismer som behandlas i artikeln delas inte in ytterligare, även om man ibland föreslår att skilja mellan nya och gamla¹¹; politiska och propagandistiska eufemismer skulle då tillhöra kategorin ”nya”.

2. EUFEMISMER OCH DISFEMISMER SOM BESKRIVER COVID-19-PANDEMIN

2.1. Eufemismer och disfemismer för sjukdomen och situationen

M. Smetona nämner Joanne K. Rowlings romaner om Harry Potter som ett tydligt exempel på tabu kring en person och dennes namn samt på användningen av eufemismer i modern skönlitteratur. Av rädsla inte bara för den onde trollkarlen Voldemort utan också för att uttala hans namn, kallar andra trollkarlar Voldemort för Han du vet vem eller Han som inte får nämnas. Inte ens hans anhängare, dödsätarna, kallar sin härskare vid namn; de tilltalar honom som Mörkrets herre eller Mästaren (Smetona 2015: 24).

I Lettland väckte den officiella benämningen på de stränga rörelsebegränsningar som infördes under pandemin associationer till denna figur: māj sede¹². Många uppfattade den inte bara som en lettisk motsvarighet till den engelska termen lockdown, utan också som en eufemism för den militära termen komandantstunda ”utegångsförbud”. Detta framgår till exempel av ett inlägg på det sociala nätverket Facebook i början av 2021:

Skatos, ka daudziem šie oficiālie apzīmējumi ir gluži kā Voldemorts Harija Potera sāgā – „Tas, kuru nesauc vārdā“ <...>. Tāpēc laikam arī top visas tās māj sēdes¹³utt. (Jag ser att för många är dessa officiella benämningar precis som Voldemort i Harry Potter-sagan – ”Han som inte nämns vid namn” <...>. Det är nog därför alla dessa māj sēdes och så vidare dyker upp.).

¹¹ Apie tokią galimybę užsimena R. Kudirka (2012).

¹² Māj sēde betyder ”en särskild rörelsebegränsning – ett krav på att inte lämna bostaden under en angiven tid” (Tēzaurs). Detta är en syntaktisk-morfologisk bildning (< māj-a ’hem’ + sēd-ēt ’sitta’ + ändelsen -e; se E. Liparte (2021a: 115–116) för mer om detta). Betydelsemässigt motsvarar den i covid-19-sammanhang den landsomfattande karantän som infördes i Litauen. Som officiell term började māj sēde användas i Lettland från början av det andra utlysta undantagstillståndet (november 2020), då stränga rörelsebegränsningar infördes, däribland utegångsförbud. Under covid-19-pandemin hade Lettland sammanlagt tre perioder av undantagstillstånd som fastställts av regeringen, under vilka begränsningar av varierande stränghet tillämpades: 1) från 2020-03-12 till 2020-06-10; 2) från 2020-11-09 till 2021-04-06; 3) från 2021-10-11 till 2022-04-01.

¹³ I samtliga exempel har artikelns författare markerat fetstil, med undantag för detta ord, som inläggets författare själv har markerat med fetstil. I exemplen och deras översättningar har endast de grövsta stavnings- och interpunktionsfelen rättats, sådana som skulle försvåra förståelsen av innehållet.

208

BENDRINĖ KALBA | 95

Musikrecensenten Sandris Vanzovičs nämner de officiella termerna pašizolācija ’självisolering’ och karantīna ’karantän’ som eufemismer; de betecknar de rörelsebegränsningar som tillämpades på personer som smittats av eller eventuellt smittats av coronaviruset:

Vad ska en kreativ person göra, instängd hemma utan möjlighet att uppträda och musicera, när hon inom fyra väggar ägnar sig åt moralisk giljotinering och eutanasering, som finkänsligt kallas självisolering eller karantän? (Vad ska en kreativ person göra, instängd hemma utan möjlighet att uppträda och musicera, när hon inom fyra väggar ägnar sig åt moralisk giljotinering och eutanasering, som finkänsligt kallas självisolering eller karantän?) (Vanzovičs 2020).

Ord som beskriver covid-19-pandemin är ofta svåra att klassificera som eufemismer eller dysfemismer, eftersom till synes neutrala benämningar, till exempel lett. ciparu pandēmija ’sifferpandemi’, papīra slimība ’papperssjukdom’ och liknande, vanligen används med en negativ konnotation och framhåller antingen att någon pandemi egentligen inte existerar eller att den har skapats på konstgjord väg. Detta framgår av sammanhanget, till exempel:

Kanske kan alla få det här falska viruset, eftersom ingen känner av det eller ens vet att hen är sjuk. Då får alla lugn och ro, det finns ingen att smitta; det förändrar ju ingenting att vara sjuk i papperssjukdom och inte veta att man är sjuk (Kanske kan alla få det här falska viruset, eftersom ingen känner av det eller ens vet att hen är sjuk. Då får alla lugn och ro, det finns ingen att smitta; det förändrar ju ingenting att vara sjuk i papperssjukdom och inte veta att man är sjuk).

Eufemismer som uttrycks med vissa pronomen är lättare att identifiera: šis, viss šis, viņš. Till exempel:

<...> vänner att skriva ner sina tankar till och dricka vin tillsammans med när ”allt det här” är över. (<...> vänner att skriva sina funderingar till och [med vilka] dricka vin tillsammans, när ”allt det här” är över);

När jag i september hade ådragit mig mitt virus (kanske till och med det berömda HONOM), mådde jag dåligt och hade huvudvärk (När jag i september hade ådragit mig mitt virus (kanske till och med det berömda HONOM), mådde jag dåligt och hade huvudvärk).

Ibland eufemiseras coronaviruset genom att man använder namnet på någon annan sjukdom, till exempel lett. iesnas ’snuva’, gripa ’influensa’, mēris ’pest’, triperis ’äldre benämning på gonorré’, eller mer allmänt sērga ’epidemi’ och så vidare.¹⁴

Vid sidan av stilistiskt neutrala eufemismer för coronaviruset användes ofta även dysfemistiska vulgarismer och slangord, till exempel lett. talspr. sūds ’skit’, slang zaraza < ryska зараза ’smittämne’, vulg. herņa ’strunt’, vulg.

¹⁴ Apie koronaviruso eufemizmus latvių kalboje plačiau žr. E. Lipartė (2020b).

D I T E L I E P A, E V I J A L I P A R T Ė. Covid-19-pandemin och kriget i Ukraina: användningen av eufemismer och dysfemismer i offentlig diskurs på lettiska, litauiska och ryska

209

huĩna ”något fult, misslyckat, äckligt; ett olämpligt föremål; skräp”¹⁵ (Tēzaurs), samt sammansättningar bildade med dessa lexem, till exempel lettiska kovidsūdi ”covidskit”, kovidhuĩna ”covidskit”, koronahuĩna ”coronaskit”, kovidfig̃na (lettiskt slang fig̃na ”ingenting, strunt; något värdelöst, onödigt” (Tēzaurs)), kovidfufelis ”covidfuflo”¹⁶, kovidhujõvid, koronajobanā med flera.¹⁷ Vulgarismer och slangord är ofta ryska ord. Några fler exempel med lexemet fuflo: lettiska vīruss ir fufelis ”viruset är fuflo”, jfr ryska фуфловирус (SRJKE, 249); lettisk vulgärspråklig fufeldēmija, litauiska Fuflodemija, jfr ryska фуфлодемия, фуфло-пандемия, фуфлопидемия, фуфлоэпидемия (SRJKE, 250–251). Jfr även lettisk slang fuflo, fufelis, fufels ”lögn, bedrägeri; dumheter, strunt” (Tēzaurs) < ryska фуфло ”detsamma” (jfr även SRJKE, 249–251).

En internetanvändare använde, när han skrev kommentarer på portalen delfi.lv, också en disfemistisk nybildning med ett obscenitetsord lånat från ryskan och en eufemistisk förkortning av nybildningen, bestående av de enskilda ordens begynnelsebokstäver:

Inficēto-ar aktīvu vīrusu-ir 13,7 miljoni, pārējie 35,8 miljoni jau ir pievārējuši diagnozi „hujviņzinkā pozitīvs tests“ (Det finns 13,7 miljoner smittade – med aktivt virus – och de övriga 35,8 miljonerna har redan övervunnit diagnosen ”chui”, som är känd som ett positivt test“);¹⁸

Rīgā visvairāk ar diagnozi „H-V-Z pozitīvs tests“ (I Riga finns flest [personer] med diagnosen ”C-J-Ä positivt test“).

Den lettiske författaren Māris Ruks har beskrivit covid-19-pandemin med det särpräglade, icke-vulgära disfemismen piebūrums ”besvärjelse”¹⁹, och framställt den som en organiserad global finansiell manipulation och brottslig handling. Han gav sin senaste bok titeln Piebūrums-19. Intīmi. Globāli. Nāvējoši (Besvärjelse-19. Intimt. Globalt. Dödligt)²⁰.

En disemistisk, nedsättande inställning till covid-19-pandemin framgår också av att man på olika språk använder fonetisk förvrängning när man benämner sjukdomen eller viruset som orsakat den, till exempel lettiska korona – šmorona. Jfr också:

¹⁵ Plg. liet. chuinia ‘niekai, nesąmonė’ (Zaikauskas 2008: 36).

¹⁶ I en ordlista över litauisk slang anges följande betydelser för fuflo: ”1. lögn. 2. en dålig, värdelös, oduglig sak, skräp; förfalskning” (Zaikauskas 2008: 55).

¹⁷ Plačiau apie tai rašoma A. Rožukalnės, D. Liepos (2022: 195–196; 206–210) ir E. Lipartės (2020b: 30–31) straipsniuose.

¹⁸ Ordet finns inte med i den slangordlista som sammanställts av Egidijus Zaikauskas; lettiskt vulgärspråk hui ”manligt könsorgan” (Tēzaurs). Betydelsemässigt ligger ordgruppen hujviņzinkā (< huj viņu zina kā ”chui vet vem som”) nära uttrycket bala zīno.

¹⁹ Detta är en substantivavledning från verbet pieburt ”besvärja – åstadkomma genom besvärjelse, trolla fram”.

²⁰ Apie šią knygą žr. M. Ruks (2022).

210

BENDRINĖ KALBA | 95

latv. Skaidrs, att covid/smovid och allt kring det är tröttsamt (Det är klart att covid/smovid och allt som hör till det tröttar ut en);

liet. Överallt är det bara Korona, Korona, Korona. Och när någon dessutom börjar prata om Korona igen, vill man bara säga Korona Šmorona;

rus. Пандемия-шмандемия, вирус-шмирус, ковид-шмовид (Pandemi-smandemi, virus-smirus, covid-smovid).

2.2. Disfemistiska benämningar på sidorna i det splittrade samhället

Ännu fler olika disfemismer användes för att beskriva människor, eftersom samhället polariserades under pandemin.

En uppenbart universell pandemidispensm – använd i många språk och med diametralt motsatta betydelser – för att benämna människor var redan från pandemins första veckor kovidiotas (< eng. covidiot). Så kallades personer som gjorde eller ansåg något annat än den som använde disfemismen: både de som förnekade coronavirusets existens eller farlighet och trodde att allt var en konstgjord, påhittad ekonomisk manipulation och därför medvetet bröt mot eller ignorerade myndigheternas restriktioner, och de som på grund av överdriven rädsla skaffade sig lager av mat och toalettpapper eller noggrant följde försiktighetsåtgärder och epidemiologiska restriktioner (se vidare Liepa 2021: 159), till exempel:

Не зря появилось новое словечко „covidiot“ (ковидиот), обозначающее и тех, кто скупает гречку с туалетной бумагой, и тех, кто продолжает жить, как ни в чем не бывало, игнорируя информацию о вирусе (Det var inte för inte som det nya lilla ordet ”kovidiot” dök upp; det betecknar både dem som hamstrar bovete och toalettpapper och dem som fortsätter leva som om ingenting hänt och ignorerar informationen om viruset) (SRJKE, 97).

När de båda ytterligheterna förs samman definieras kovidiots i den lettiska förklarande COVID-19-ordboken (Covid-19 skaidrojošā vārdnīca) som ”en människa som inte beter sig förnuftigt under coronaviruspandemin” (Veckalne 2020). För att skilja de två betydelserna åt skapades i sin tur även andra disfemistiska nybildningar: lett. covidhistēriķi un covidpohujisti ’covidhysteriker och covid-pohujister²¹ (se även: Liparte 2020a: 31; Rožukalne, Liepa 2022:

²¹ Lett. vulg. pohujists ’likgiltig person’ (Tēzaurs), lit. vulg. pochuistas ’en person som ignorerar sin omgivning, beter sig som han eller hon vill och struntar i allt’ (Zaikauskas 2008: 122).

DITE LIEPA, EVIJA LIPARTE. COVID-19 pandemija ir karas Ukrainoje: eufemizmų ir disfemizmų vartojimas viešajame diskurse latvių, lietuvių ir rusų kalbose

211

205, 208²²), koronahisteri̇ki ’coronahysteriker’ (Rožukalne, Liepa 2022: 211); litauiska panderlogai, konevidonai, šlepetnikai, till exempel:

Panderlogai – kovidioter som klumpar ihop sig; Konevidonas – en person som illvilligt struntar i karantänen (Klimenka, Klimenka 2020)²³.

I konkreta situationer har också neutrala ord i standardspråket, utan negativ konnotation, använts dysfemistiskt²⁴, till exempel lettiska Slēpotājs drīz būs lamuvārds (Skidåkare blir snart ett skällsord), när personer som i början av pandemin återvände från skidresor i Italien smittade med coronaviruset inte följde de epidemiska säkerhetskrav som gällde för dem, medan andra, trots varningar, reste till Italien eller andra länder där viruset redan hade spridits för att åka skidor. I Litauen väckte termen rizikos grupės asmuo (med förklaringen: över 60 år och/eller med kroniska sjukdomar) och den synonymiska nybildningen rizikaamžis ’någon som befinner sig i riskåldern (det vill säga på grund av sin ålder löper större risk att drabbas av sjukdomar etc.)’; LKND) motstridiga reaktioner: vissa uppfattade det som att myndigheterna brydde sig mer om människor i denna åldersgrupp, andra som respektlöshet mot dem. Dessa exempel bekräftar R. Amans, A. Veisbergs, J. E. Josephs och andra språkforskares påståenden om att vilket ord som helst kan vara kränkande.

En hatfylld inställning och ett hatfyllt språkbruk förekom också när vaccinationerna inleddes: vissa vaccinerade sig och stödde vaccinationspolitiken, andra ignorerade den,

²² A. Rožukalnė, D. Liepa (2022: 205–211) ir E. Lipartė (2021a: 109; 2021c: 108–109) pateikia daug okazinių dūrinių su komponentais kovid- ir koron-, įskaitant emocinius ekspresinius asmenų pavadinimus, tačiau jie apžvelgti tik darybos požiūriu, reikšmių nenurodant ir pagal jas dūrinių negrupuojant.

²³ Som inte bara dessa exempel utan också flera hundra andra visar – skapade av bröderna Eduard och Gabriel Klimenka (som kallade sig ”bröderna pandemordvrängarna”) och många andra människor, och publicerade på olika språk på internet – förekom under pandemin också skämt utan ilska eller aggression: kvicka tillfälliga nybildningar, bearbetningar av välkända litterära verk eller musikstycken, skämt och exempel ur modern folklore (se Lipartė 2020b: 34; 2021c: 110; Liepa 2021: 162–165; Druviete 2022: 202). Här följer några kvicka beteckningar på människor som inte är eufemismer eller dysfemismer (det vill säga de är inte avsedda att dölja eller såra, fördöma något): litauiska: Koronolas kovidinantas – ledaren för pandemins krisstab (Klimenka, Klimenka 2020); vakcinolė (med skämtsam, expressiv nyans) ’någon som väljer vaccin mot coronaviruset utifrån vilka upplevelser personen önskar’ (LKND); lettiska: Nus, koviddzeinieki, laiks izpaust savu sāpi un prieku (Nå, covidpoeter, dags att uttrycka er sorg och glädje); kovidnavis (< kovid + nav ’finns inte’ + ändelsen -is) ’en person som i början av covid-19-pandemin trodde att en sådan sjukdom inte existerade’; ryska: ковидёнок (skämtsamt) ’om ett barn vars födelse planeras under coronaviruspandemin’ (SRJKE, 92); карантист ’om en karateutövare som fortsätter träna på distans’ – en kontamination: карантин + каратист (SRJKE, 78).

²⁴ Apie tai dar žr. E. Lipartė 2021c: 107.

212

BENDRINĖ KALBA | 95

öppet hånade den, hotade vårdpersonal, journalister, myndighetsrepresentanter och poliser som medverkade till att införa de fastställda restriktionerna och säkerställa att de följdes. Språkbruket blev alltmer känslomässigt och expressivt, och därmed ökade också den verbala aggressionen (se Liepa 2022; Rožukalne, Liepa 2022). Den lettiska journalisten Inguna Mukāne beskrev träffande situationen hösten 2021:

Pandemin visade oss att samhället i ett fritt, demokratiskt land kan splittras ännu mer dramatiskt än i ett ockuperat land. Vaccinerade mot ovaccinerade, folket mot makthavarna – det verkar som om denna klyfta blir allt djupare. Och över allt detta finns det känsloregister som råder mellan människor och som tidigare inte hade märkts i så stor omfattning. Ilska och aggression, rädsla och panik, social absurdism och sökandet efter syndabockar – detta är bara de mest framträdande uttrycken (Mukāne 2021).

Varje sida i det splittrade samhället hade sina anhängare, och kommunikationen mellan motstående sidor var sårande, aggressiv och fientlig. Detta framgår av de litauiska dysfemismer som betecknar personer och som sociologen Rūta Žiliukaitė publicerade i listform på det sociala nätverket Facebook sommaren 2022, strax före krigets början; andra användare av nätverket kompletterade listorna. Själva listorna har neutrala titlar, det vill säga Den ena sidan och Den andra sidan, men det gäller inte det ordförråd som ingår i dem. Den ena sidan (1) förknippas med anhängare av konspirationsteorier och spridare av rysk propaganda²⁵, medan den andra sidan (2) utgörs av anhängare av den officiella linjen (i synnerhet vaccinationslinjen):

1) Antivalstybinė šunauja; Biomasė; Byvalo; Jedinstvos įpėdiniai; Kremlinai; Pašalpinai; Prokremlinė švobla; Purvini kaimiečiai; Putinistai; Raudonieji lūzeriai; Rusofilai; Runkeliai; Vatnikai; Visuomenės vėžys; Antivakseriai; Plokščiažemiai; Baubikai; Baubliai.

2) Fašistai; Geyropa; Naciai; Landsberginiai; Leftistai; Liberatiztai; Pidarai; PIŠ; Rusofobai; Satanistai; Skiepyti; Sorososai; Sorošiniai; Tapinoidai; Tiesiog py darai; Vaivorykštiniai; Vakseriai; Užžombintieji; Vagys; Vazelino premijos laureatai; Zombiai.

Som framgår av dessa medvetet oavkortade listor (de skulle kunna kompletteras ytterligare) återspeglar beteckningarna människors inställning både till covid-19-pandemin och till andra smärtsamma frågor. Dessutom är en del av benäm-

²⁵ För övrigt rapporterades det i lettiska medier också följande om dysfemismer som används i Lettland och Ryssland för att beteckna anhängare av konspirationsteorier: Latvijā piespiedu vakcinācijas un cilvēku segregācijas pretiniekiem piekar „antivaksera“ un Kremļa aģenta birku, bet kaimiņvalstī šādi cilvēki tiek pasludināti par Krievijas interesēm naidīgiem elementiem un Rietumu aģentiem (I Lettland stämplas motståndare till tvångsvaccination och segregation av människor som ”antivaxxare” och Kremlagenter, medan sådana människor i grannlandet utpekas som element som är fientliga mot Rysslands intressen och som västliga agenter) (Beinerte 2021).

DITE LIEPA, EVIJA LIPARTE. COVID-19 pandemija ir karas Ukrainoje: eufemizmų ir disfemizmų vartojimas viešajame diskurse latvių, lietuvių ir rusų kalbose

213

Av dessa benämningar kan vissa betraktas som traditionella dysfemismer (smutsiga bönder, sockerbetsbönder²⁶, tjuvar, zombier m.fl.), medan en del är situationsbundna dysfemistiska nybildningar som skapades under pandemin (t.ex. antivaccinare, vaccinerade, tapinoider).

Liknande vokabulär används också i Lettland för att ge varandra öknamn. Till exempel kallades anhängare av konspirationsteorier och vaccinationsmotståndare för koviddaunis ’covid-downisar’; antivakserijas dauni ’antivax-downisar’; antivakši ’antivaxare’; nevaxi ’ovaccinerade’; folijgalvas ’foliehuvuden’; plakanzemji ’plattjordare’; pošņiži ’vaccinhatare’; pošmiži ’vaccinstönare =, vaccinskrämda’ osv. Anhängare av statens officiella linje beskrevs som kovidaferisti ’covidbedragare’; kovidisti ’covidister’; durtie ’de stuckna’; lēticīgās aitas ’lättrogna får’; nopotētie zombiji ’vaccinerade zombier’; nozombētie ’zombifierade’; pakalpiņi ’lakejer’; roklaīžas ’kräk’; sorosisti ’Sorosanhängare’; vergi ’slavar’ osv.²⁷. Vulgära och obscena ord och uttryck användes ofta, och även statliga tjänstemän uppträdde så. Den dåvarande inrikesministern Sandis Girģens skrev i oktober 2020 på det sociala nätverket Twitter, i ett inlägg riktat mot människor som demonstrativt fotograferade sig utan skyddande ansiktsmask för att markera sin likgiltighet inför eller rentav fientlighet mot epidemiologiska säkerhetsåtgärder:

Vispār jau Austrumeiropā ir tāds „pohuijisma“ gēns. Joprojām kaut kur klejo tas PSRS kolhoza sindroms... Kamēr pats, vai ģimenē nenolik­sies gar zemi, tikmēr var selfijuoties. (Överlag finns det i Östeuropa en sådan ”pohuijism-gen”. Fortfarande strövar det där någonstans omkring ett sovjetiskt kolchos-syndrom... Så länge man själv eller någon i familjen inte blir liggande, kan man fortsätta ta selfies.) (delfi.lv)²⁸.

Ministerns inlägg och artikeln om det på portalen delfi.lv utlöste en våg av upprördhet i samhället²⁹. En kommentator skrev:

²⁶ Dysfemismen runkeliais struktur, semantiska utveckling och användningsexempel analyseras av Regina Koženiauskienė (2009: 58–59), som kallar den ”en förolämpande metafor som redan är utbredd i Litauen”. Enligt Regina Kvašytė och Kazimieras Župerka har ordet runkelis, som används bildligt (metonymiskt) i nedsättande betydelse om en person, blivit ett slangord (Kvašytė, Župerka 2021: 274).

²⁷ Om öknamn och dysfemismer som användes i Lettland under pandemins första år om statstjänstemän och politiker, se E. Liparte (2021b); om dysfemisk användning av djurbeteckningar för att benämna människor som följde reglerna för pandemihantering, se E. Liparte (2021c: 111).

²⁸ Vulgärordet pohuijisms ’likgiltighet; att inte ta hänsyn till (vanligen konsekvenserna av det egna beteendet)’ (Tēzaurs) är besläktat med det tidigare nämnda lettiska vulgärordet pohujists och det litauiska pochuistas.

²⁹ I Litauen väckte en publikation på portalen 15min.lt liknande upprördhet. Den hade rubriken Andrius Jakučiūnas: Miešlakalbiai prieš „bybianosius“. Apmaudžios lygi osios och innehöll också vulgära benämningar – dysfemismer – på de samhällsgrupper som splittrats av covid-19-pandemin (tillgänglig online: https://www.15min.lt/kultura/naujiena/asmenybe/andrius-jakuciunas-mesl akalbiai-pries-bybianosius-apmaudzios-lygiosios-285-1402348).

214

BENDRINĖ KALBA | 95

Nå, om en minister får använda obscena ord och tala om ”pohujismens” gen, kan jag avslöja något nytt för honom: i Östeuropa finns det också en ”nahujismens” gen. Vi i Östeuropa skickar i väg ministrar i den riktning de förtjänar när de vill kontrollera oss fullständigt och förvandla hela våra liv till ett koncentrationsläger, samtidigt som de berättar sagor om att ”skydda äldre människor från viruset” (Nå, om en minister redan får använda obscen lexis och tala om ”pochujismens” gen, kan jag avslöja något nytt för honom: i Östeuropa finns också en ”nachujismens” gen. Vi i Östeuropa skickar i lämplig riktning ministrar som vill kontrollera oss fullständigt och förvandla hela våra liv till ett koncentrationsläger, medan de berättar sagor om ”skydd av äldre människor från viruset”).

En annan nätanvändare uttryckte sin åsikt så här: šodien ministra kungs lieto vārdu „pohujisma“, bet rīt – „iģīke nahuj“??? (i dag använder herr ministern ordet ”pochujism”, men i morgon – ”dra åt helvete³⁰”). Inte ens ett och ett halvt år gick innan situationen i Europa och världen förändrades dramatiskt, och denna vulgära fras blev ett bevingat slagord, ett motto som förenade både Ukrainas försvarare och människor runt om i världen som stöder dem.

3. LEKSIK SOM BESKRIVER KRIGET MELLAN RYSSLAND OCH UKRAINA

3.1. Dysfemismer och eufemismer som betecknar situationen i Ukraina

När man undersöker den eufemistiska och dysfemistiska lexis som beskriver situationen i Ukraina efter Rysslands invasion och de stridande parterna, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt en mening med en dysfemism (ett ryskt svärord) som användes under krigets första dagar: Русский военный корабль, иди нахуй! (Ryska krigsfartyg, dra åt helvete), som spreds över hela världen med blixtens hastighet. Som framhölls i diskussionen i det lettiska radioprogrammet Ģimenes studija (Familjestudion) den 21 april 2022, hade vissa svärord blivit ”god ton”; krigets tragedi rättfärdigar att de används (Lamuvārdi 2022).

Kryssaren Moskva blev sorgligt berömd under krigets första dagar, då den uppmanade de ukrainska gränsvakterna på Ormön att kapitulera, men de vägrade och skickade med denna fras grovt i väg krigsfartyget. Frasen, som Ormöns försvarare yttrade i vrede, blev Ukrainas försvarares motto: ortnamnen på vägskyltar målades om med hjälp av den för att visa inställningen till inkräktarna. När Moskva sjönk den 14 april 2022 (efter träffar från de ukrainska robotarna Neptun, som försvarade Svarta havet), gladde ukrainarna sig—

³⁰ Lit. vulg. nachui ’1. svordom, använd som utfyllnadsord: eik nachui <...>. 2. åt helvete, må det vara så. <...>’ eina nachui! åt helvete, så illa’ (Zaikauskas 2008: 97).

DITE LIEPA, EVIJA LIPARTE. COVID-19 pandemija ir karas Ukrainoje: eufemizmų ir disfemizmų vartojimas viešajame diskurse latvių, lietuvių ir rusų kalbose

215

…de sig över att fartyget hade seglat dit det skickats. Senare användes slagordet för att beskriva det som händer i Ukraina. Den ukrainske författaren, fotografen och soldaten Artem Tjapaj (Артем Чапай) skrev:

Sådant är oundvikligt, och man måste försöka förstå det. På ett eller annat sätt har vi alla blivit tokiga: obeväpnade människor i Berdjansk skickar nachui beväpnade ockupanter, kvinnor i Romny-distriktet skickar nachui bepansrade gamlingar. Alla gör vad de kan. Ukrainarna är fantastiska, som David mot Goliat (Čapajs 2022).

Uttrycket med det ryska svärordet blev populärt även utanför Ukraina, sannolikt på grund av sin lingvistiska uttrycksfullhet. Letterna översätter det bara delvis och låter originalspråkets centrala, stilistiskt markerade element stå kvar i översättningen: Krievu karakuģi, ej nahuj! (den lettiska motsvarigheten ej dirst ’dra åt skogen’ vore mycket mildare). Deltagarna i det nämnda radioprogrammet, däribland A. Veisbergs, kommenterade sådan lexis och kallade svordomarna med olika eufemismer (bildade av de berörda ordens begynnelsebokstäver), till exempel bē-vārdi ’b-ord’, hā-bē-pē ’ch-b-p’, en-vārdi ’n-ord’, eller använde frasen tāda leksika ’sådan lexis’, med betoning på ordet tāda. Programdeltagarna diskuterade också varför det förekommer mer grov och obscen lexis under krig: den öppna konfliktsituationen och de upptrissade känslorna; om den ena sidan använder sådan lexis kommer även den andra sidan förr eller senare att anpassa sig. När stilistiskt neutral lexis inte fungerar (inte väcker någon reaktion), används stilistiskt expressiv lexis, till exempel dysfemismer.

Det ska sägas att användare av det litauiska sociala nätverket Facebook har hittat på en eufemistisk, hövlig och humoristisk ersättning för uttrycket:

”DRA ÅT ZET!”, – en kort, tydlig och hövlig uppmaning till vissa slags figurer att följa efter det ryska krigsfartyget

En annan eufemism, skicka i fartygets riktning (skicka efter fartyget), som föreslogs i Litauen som kandidat till årets uttryck, ”används i dag redan allmänt och förstås utan någon som helst kontext” (Urnėžiūtė 2022: 18).

Kriget som inleddes den 24 februari 2022 kallas, utan att verkligheten förskönas, ett brutalt krig mot Ukraina eller Rysslands krig i Ukraina, men den ryska ledningen och de officiella medierna kallar det inte krig utan använder olika eufemismer. Statsvetaren Jevgenij Rosjtjin skriver:

Den 24 februari 2022 meddelade Rysslands president Vladimir Putin att en ”speciell militär operation” pågick. Vi kan tillägga att när Putin tillkännagav ”operationen” satte han punkt i slutet av meningen och utelämnade att det var en operation riktad mot en annan stat, nämligen Ukraina. Därefter talades det om målen demilitarisering och denazifiering. I detta sammanhang är det emellertid just den grammatiska strukturen som är viktig – ordet ”operation” saknar objekt (Roščins 2022).

216

BENDRINĖ KALBA | 95

Om den situation som Ryssland försatte den demokratiska världen i genom att inleda ett krig i Europa och inte kalla det krig, utan använda olika eufemismer, ironiserade den redan nämnde Sandris Vanzovičs i en av sina kåserier:

Nå, västländerna försökte snabbt hitta en formulering för hur kriget i Ukraina skulle benämnas, bara för att slippa kalla det vid dess rätta namn, krig – en militär operation, militär konflikt, arméövningar under krigsförhållanden eller krigsprodukt (Nu försökte västländerna snabbt formulera hur kriget i Ukraina skulle benämnas, bara för att slippa kalla det vid dess rätta namn, krig – en militär operation, en militär konflikt, arméövningar under krigsförhållanden eller en krigsprodukt) (Vanzovičs 2022).

Till en början rådde förvirring i den offentliga diskursen, och eufemismerna den nuvarande situationen i Ukraina, de försämrade relationerna mellan grannländerna, konflikt användes. Senare började man dock kalla situationen vid dess rätta namn: krig, invasion, angrepp och så vidare. I Ryssland är det förbjudet att använda ordet krig, och vissa oppositionsföreträdare använder i den offentliga diskursen uttrycket det förbjudna ordet som eufemism, till exempel:

Feminismen som politisk kraft <...> kan inte ställa sig på [ordet som är förbjudet i Ryska federationen]s sida, och än mindre på [ordet som är förbjudet i Ryska federationen] ockupationsmakts (Feminizmas kaip politinė jėga <...> negali pritarti [RF uždraustas žodis], juolab – okupaciniam [RF uždraustas žodis]).

Man kan säga att eufemiserandet av detta krig började redan 2014, och forskare kopplar det till ockupationen av Krym. I. Smetonienė och D. Daučiūnaitė nämner de internationella orden sanktioner, subjekt, intervention som eufemismer med anknytning till ockupationen; de förekom i rubriker till publicistiska artiklar i Litauen (Smetonienė, Daučiūnaitė 2014: 125–126). Enligt forskarna är dessa ord mindre välbekanta för läsarna och till och med obegripliga för en del av dem, och väcker därför inte lika negativa reaktioner som en direkt benämning på företeelsen (Smetonienė, Daučiūnaitė 2014: 132); de internationella orden fyller alltså eufemiseringsfunktionen väl.

Utöver den eufemistiska termen militär operation (ryska военная операция) använde Putin också två mindre vanliga internationella ord, som därför var obekanta och mindre begripliga: Ukrainas demilitarisering och denazifiering. Ordet denazifiering ’åtgärder för att avskaffa nazismen’ (BLKŽ) är besläktat med ordet nazism ’det nationalsocialistiska partiets politik och ideologi, tysk fascism’ (DLKŽ). Specialister från olika länder och områden använder dessa begrepp när de förklarar den rådande situationen. Den lettiske statsvetaren Andis Kudors skriver:

Temat att bekämpa nazismen är bekvämt i Ryssland på grund av all propaganda från sovjettiden. Därför fortsätter de nu på samma sätt och säger att Ryssland genomför denazifiering och demi-

DITE LIEPA, EVIJA LIPARTE. COVID-19 pandemija ir karas Ukrainoje: eufemizmų ir disfe­mizmų vartojimas viešajame diskurse latvių, lietuvių ir rusų kalbose

217

litarisering (Temat att bekämpa nazismen är bekvämt i Ryssland på grund av all propaganda från sovjettiden. Därför fortsätter de nu på samma sätt och säger att Ryssland genomför denazifiering och demilitarisering i Ukraina) (Kudors 2022).

Den ryska författaren, journalisten och oppositionspolitikern Julija Latynina (Юлия Латынина) uttalade sig som reaktion på Putins ord:

Nu har jag hopp om att Ukrainas denazifiering ska följas av deputiniseringen av Ryssland (Dabar turiu vilties, kad, užuot vykusi Ukrainos denacifikacija, vyks Rusijos deputinizacija) (LatyninaTV 2022).

Exempel på propagandaspråk är också eufemistiska parafraser – återgivningar med andra ord – som de officiella ryska medierna använder flitigt för att beskriva kriget i Ukraina. Till exempel beskrivs den ryska arméns reträtt och flykt så här:

<...> en operation för att packa ihop och omgruppera <...> trupper till DNR:s territorium har genomförts, och ett antal avledande och demonstrativa åtgärder, som visade truppernas verkliga handlingar, har genomförts (<...> atlikta kariuomenės supakavimo ir perkėlimo <...> į DLR teritoriją operacija, pritaikyta daugybė dėmesio atitraukimo ir parodomųjų priemonių, nurodančių tikruosius kariuomenės veiksmus).

Den ukrainska sidan hånar sådana situationsbeskrivningar med omvänd innebörd och kallar ironiskt en reträtt för negativ offensiv (ryska отрицательное наступление), och ett örlogsfartygs förlisning för negativ uppstigning (ryska отрицательное всплытие), det vill säga en handling som är motsatsen till en ubåts uppstigning till vattenytan. Samtidigt har skämtare på det sociala nätverket Facebook lagt följande eufemistiska fras, som beskriver den ryska arméns flykt, i munnen på en officiell talesperson för det ryska försvarsministeriet: fienden flyr skamset efter oss (priešas gėdingai bėga paskui mus).

Den ryske diktatorns ambitioner, uttryckta genom politiska eufemismer, är betydligt mer omfattande. I den lettiska nättidskriften Puaro (2022) analyseras Putins uttalanden, där han jämför sig själv med den ryske tsaren Peter I under stora nordiska kriget och jämställer den nuvarande invasionen av Ukraina med att återta sådant som tillhörde Ryssland. ”Regimen använder eufemismer i stor omfattning – att flytta gränserna eller utvidga territoriet betecknar erövring av grannländer” (Veisbergs 2014).

Erövring är omöjlig utan en armé, som bildas genom mobilisering av både den egna statens invånare och befolkningen i de erövrade områdena. Men i detta krig, som har krävt stora förluster, kallas mobilisering skämtsamt för mogilisering, ett ord som också uttrycker en disfemistisk inställning, det vill säga betonar processens absurditet. Rita Urnėžiūtė (2022: 17) nämner detta ord som ett av de ord som litau-

218

BENDRINĖ KALBA | 95

I litauiskan övertas de från ukrainska eller ryska och anpassas till litauisk grammatik. Leksemet mogilizacija ’mobilisering (inkallelse av reservpliktiga till militärtjänst) som en rak väg till döden (graven)’ har också tagits upp i Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyną, där det anges vara ett nybildat ord med lånad stam från ryskan, med ironisk-expressiv prägel: могилизация < могила ’grav’ + мобилизация ’mobilisering’ (LKND). Leksemet mogilizacija / mogilizaciya / могилизация i olika språk kan också tolkas som bildat genom en fonetisk deformation (en typ av språklig lek): bokstaven б (latinskt b) i termen мобилизация / mobilizacija byts ut mot bokstaven з (latinskt g), vilket ger ett ord med anknytning till gravar (ryska могила ’grav’). Litauiska användare av det sociala nätverket Facebook föreslår ironiskt också litauiska nybildningar om mogilizacija: kapizaciją³¹, kapinizacija, mobilizacija į kapus (< kapai), grabizacija, karstizacija (< grabas, karstas), LADizacija, MOSK Vizacija (< LADA, MOSKVIČ, det vill säga bilmärken)³².

För att undvika orden krig och mobilisering används i Ryssland en hel uppsättning falska eufemismer för att beskriva soldater som dödats i Ukraina:

Погиб в качестве акта доброй воли в ходе выполнения заданий в рамках спецоперации (Dog när han utförde ett uppdrag som en akt av god vilja under den särskilda operationen).

En sådan text på en bild av en gravsten gör det möjligt att dra paralleller till slutsatserna om Tredje rikets språk i den tyske litteraturforskaren, författaren och politikern Victor Klemperers bok från 1947, LTI – Notizbuch eines Philologen (LTI – filologo užrašai). När författaren diskuterade dödsrunor över soldater som ”stupat för Führern och fosterlandet” beskrev han flera uttrycksnivåer – från beundran till ett demonstrativt ideologiskt avståndstagande.

”Som ett uttryck för den högsta graden av lojalitet skrev man: ’Han dog för sin Führer’ <...>, medan fosterlandet inte nämndes. <...> Om någon helt tog avstånd från nazismen och ville ge uttryck för och visa sitt ogillande, kanske rentav sitt hat, men samtidigt inte ville hamna bland oppositionen eftersom modet inte räckte så långt, formulerades dödsannonsen så här: ’Vårt enda barn dog för fosterlandet’, och Führern nämndes inte. <...>

³¹ Detta ord har också tagits upp i Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyną, med samma betydelse som mogilizacija och med upplysningen att det är en hybridbildning, en översättningslån (LKND).

³² De sistnämnda benämningarna anknyter till ett inslag som sändes i ukrainsk tv: för ersättningen de fått för sin stupade son köpte en fallen rysk soldats föräldrar hans favoritbil, en LADA, och åker nu stolt till sonens grav. Skämtsamma användare på det sociala nätverket Facebook utvecklade temat vidare: ordet son liknar varandra på olika språk (ukr. син, pol. syn, eng. son), medan det på ryska är лада.

DITE LIEPA, EVIJA LIPARTE. COVID-19 pandemija ir karas Ukrainoje: eufemizmų ir disfemizmų vartojimas viešajame diskurse latvių, lietuvių ir rusų kalbose

219

Det var inte tillåtet att skapa oro bland lokalbefolkningen genom att erkänna förlusten. I sådana fall löd Tredje rikets stereotypa formulering: ”För sitt tragiska öde betalade han med sitt liv...” (översatt från lettiska, se Klemperers 2004: 126–127).

Ryssland använder alltså också i denna krigssituation lögner och desinformation – både när landet talar om sina verkliga handlingar och mål och om krigets förlopp och de dödade i kriget. Å andra sidan har det krig som Ryssland utlöst aktualiserat användningen av så kallade känsliga ord (t.ex. ockupation, ockupera) i de baltiska språken och andra språk, och därigenom brutit med den tidigare omfattande eufemiserande språkbruket. Efter att ha återvunnit sin självständighet försökte de baltiska staterna skapa respektfulla relationer med sin stora granne och undvika att nämna oförrätter från det förflutna. I sin doktorsavhandling Construction and Representation of National Identity in the Speeches of the Presidents of the Baltic States: Corpus-Assisted Critical Discourse Analysis (liet. Nacionalinės tapatybės konstravimas ir reprezentavimas Baltijos valstybių prezidentų kalbose – korpusu paremta kritinė diskurso analizė) betonar Līga Romāne-Kalniņa att att eufemismer ofta användes i presidenternas tal, särskilt omedelbart efter ländernas återvunna självständighet 1990, när man stödde sig på en gemensam politisk historia och försökte undvika att nämna Sovjetunionens och Rysslands negativa roll i de baltiska ländernas historia (Romāne-Kalniņa 2022: 33). Eufemisering och inställsamhet förekom både på myndighetsnivå och i samhället. Statsvetaren A. Kudors analyserar orsakerna till och följderna av sådan politisk korrekthet:

Orsakerna till att politisk korrekthet uppstod har inte alltid varit onda. I Europa bor vi nära varandra – det är inte som att bo någonstans på stäpperna. Vi är alla trångbodda, och för att kunna leva tillsammans försöker vi undvika att såra varandra. Tyvärr har vi gått till ytterligheter, inte bara i Lettland utan i Europa som helhet: människor slutar säga vad de tycker. Det förekommer inställsamhet och hyckleri (De politiska korrekthetens orsaker är inte alltid onda. I Europa har vi bott nära varandra – det är inte som att bo någonstans på stäpperna. Vi är alla trångbodda och ser till att inte såra varandra för att kunna leva tillsammans. Tyvärr har vi gått till ytterligheter, inte bara i Lettland utan i Europa som helhet: människor slutar säga vad de tycker. Det förekommer inställsamhet och hyckleri) (Kudors 2022).

Enligt Līga Romāne-Kalniņa förekommer det numera inte längre någon eufemisering i kommunikationen med Ryssland:

Efter Litauens återvunna självständighet 1990 satte landets presidenter stora förhoppningar till den nya framväxande demokratin i Ryssland, som skulle göra det möjligt för länderna att samarbeta. Med åren grusades dock dessa förhoppningar, vilket bekräftas av förändringar i innehållsmässiga, diskursiva och språkliga dimensioner som fastställts genom en jämförande analys av [presidenternas] tal (Romāne-Kalniņa 2022: 33).

220

BENDRINĖ KALBA | 95

3.2. Dysfemismer och eufemismer som betecknar de stridande parterna

Lexemen fascister och nazister (nassar)³³ kan betraktas som universella dysfemismer. Det senare ordet används i stor utsträckning i Rysslands officiella offentliga diskurs och kopplas till den redan nämnda denazifieringen; det förklaras dessutom att denazifiering betyder deukrainisering. Efter bombningen av bostadsområden i Charkiv ironiserade J. Latynina: Кто погиб, тот нацист (Den som dog är nazist) (LatyninaTV 2022). I slutet av 2014 skrev A. Veisbergs om händelserna på Krim och mediernas rapportering om dem: ”De vanligaste benämningarna är fascism och fascister. Ordet har sedan länge fått en mycket negativ klang i ryska och har dessutom en oklar betydelse – det används om allt som inte motsvarar Kremls önskemål, särskilt om något uppfattas som antiryskt” (Veisbergs 2014)³⁴.

Ukrainare och deras allierade kallar ofta de ryska inkräktarna inte bara fascister, utan också rashister (en kontamination bildad av landets namn R-ossija och ordet f-ascister). I Rysslands officiella medier och på webbportaler benämns ukrainare och deras allierade ofta med dysfemismerna fascister, ukrainska fascister; även uttrycken passiva nazister och nazisternas medbrottslingar, nazistregim används. På ryska förekommer benämningarna укронацики, секретные укро-фашистские лаборатории (hemliga ukrofascistiska laboratorier). Det bör tilläggas att sådan vokabulär också förekommer i den offentliga diskursen på andra språk – den används i artiklar som publiceras på olika internetportaler, till exempel lit. ukrofašistai (alfa.lt), lett. ukrofašisti (delfi.lv, la.lv).

Som dysfemismer i den offentliga diskursen både i Ryssland och i de av Ryssland ockuperade ukrainska områdena (ända sedan 2014) används också förvrängda namn på Ukraina eller dess invånare, exempelvis ryska Краина; укропы (det andra lexemet sammanfaller grafiskt och fonetiskt med ordet för dill). Ordet укропас ‘ryskspråkig-

³³ Båda dessa dysfemismer och sammansättningar och ordkombinationer bildade av dem användes också i covid-19-pandemins diskurs, men endast för att beteckna den ena sidan – personer som stödde staternas officiella linje och företrädare för myndigheterna. De litauiska orden fašistai ir naciai ingår i en av de listor som R. Žiliukaitė sammanställt och som nämns i artikeln; på lettiska har följande exempel belagts: covidfašistu banda ‘covidfascistgäng’, ”medicīniskā fašisma režīms ‘den ”medicinska fascismens” regim’” och liknande.

³⁴ Här bör tilläggas att Putin långt före annekteringen av Krim, på grund av sina ambitioner, kallades Putler (< Put-in + Hit-ler), och att hans anhängare på olika språk inte bara kallas med dysfemismerna putinister, putinoider och liknande, utan också putlerister, putleroider, putlerfascister. Dessa benämningar har inte förlorat sin aktualitet ens i dag. Litauiska användare på Facebook gav i sin tur våren 2022 en av pionjärorganisationerna verksamma i Ryssland smeknamnet putinjugend (analogt med hitlerjugend).

D I T E L I E P A, E V I J A L I P A R T Ė. Covid-19-pandemin och kriget i Ukraina: användning av eufemismer och dysfemismer i den offentliga diskursen på lettiska, litauiska och ryska

221

‘ett nedsättande namn på en ukrainare som orienterar sig mot Västeuropa och används i sociala medier’ används också i litauiska onlinemedier. Det har tagits upp i Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas som ett lånord, en slangterm med nedsättande expressiv valör (LKND). Det lettiska lexemet ukropi har påträffats i kommentarsfält på nyhetssajter och på sociala nätverk.

Ännu skarpare dysfemismer riktas mot företrädare för andra länder som strider tillsammans med Ukrainas försvarare. Donbas analytiska tjänst (på ryska Аналитическая служба Донбасса) hävdar exempelvis att ukrainarna, för att stoppa den ryska attacken, skickar in undermåliga styrkor i striden – georgier, västukrainare och liknande avskum (på ryska Бросают именно те силы, которые им малоценны – грузин, западенцев и подобный мусор).

Å andra sidan saknas det i Ukrainas och andra länders offentliga diskurser inte heller dysfemismer riktade mot angriparen, vid sidan av benämningar som direkt betecknar den ryska militären, såsom den ryska armén, ockupationsarmén, ockupanterna, ockupationsstyrkorna, de ryska ockupanterna. Dessa dysfemismer är förvrängningar av namnet Ryssland, exempelvis русня, eller lexem med anknytning till aggressiva och grymma varelser, exempelvis orcher (på ryska орки). På webbplatsen för Lettlands förening för fantasy och science fiction (lett. Latvijas Fantāzijas un fantastikas biedrība) ges följande översättningsbaserade förklaring av begreppet orcher (lett. orki):

olika uthålliga, människoliknande stridande varelser i verk inom fantasygenren. <...> Orcher framställs oftast som missbildade människor med benägenhet för brutalitet och sadism, men också för rädsla <...>; de kan vara fysiskt starkare eller svagare än människor, men samlas alltid i stora skaror (Gustavsone 2022)³⁵.

I databasen över nya litauiska ord har inte bara lexemet orkas ’en rysk soldat – en demoraliserad, brutal angripare i Rysslands krig i Ukraina 2022’, som härrör från engelskans orc ’en representant för en ras av fantasivarelser, kännetecknad av brutal styrka och begränsad intelligens, i verk inom fantasygenren, särskilt J. R. R. Tolkiens Sagan om ringen’, tagits upp, utan även nedsättande, expressivt färgade kontaminerade bildningar med komponenten ork-: orkupantas ’en demoraliserad, brutal soldat ur den ockuperande ryska armén i kriget i Ukraina 2022’ (< ork-as +o-kupantas); orktarakonis ’en rysk soldat – en demoraliserad, brutal angripare i Rysslands krig i Ukraina 2022’ (< ork-as + tarakon-as + ändelsen -is); Orkistanas ’landet där ”orkerna” bor (dvs. Ryssland)’ (LKND). Det sistnämnda ordet anges i denna databas som ett ord med en nyligen lånad rot, med uppgiften

³⁵ Översättning från ryska före Rysslands invasion av Ukraina.

222

BENDRINĖ KALBA | 95

och motsvarigheter i andra språk: ukr. оккупант; rus. оккупант. De två andra lexemen har tagits med i korpusen som bildningar med litauiskt ursprung. Rita Urnėžiūtė (2022: 18) beskriver också ordet okupantai som en nybildning från krigstid som återspeglar litauernas reaktioner. Det material på andra språk som författarna till denna artikel har samlat in visar dock att den enda litauiska nybildningen är orktarakonis (den har markerats som ”enstaka” i korpusen och har inte påträffats i internetkällor på andra språk), medan de två andra orden sannolikt har lånats in från ryskan, jfr: rus. ОРКУпанты / оккупанты, lett. okupanti; lett. Jūs arī orkistānas propagandas upuris? (Är du också ett offer för orkistanpropaganda?).

Ett annat eufemistiskt namn på Ryssland hämtat från ett fantasyverk, som började användas redan 2015, är Mordoras (lett. Mordora, rus. Мордор) – ett land som förkroppsligar ondskan. Lettiska medier skrev:

Under de första dagarna i mars uttryckte en stor grupp människor i Melitopol, som ockuperats av den ryska armén, sin inställning till ”orkiska plundrare”. Senare samma månad lovade Ukrainas försvarsminister i ett officiellt tal att ukrainska soldater ”skulle stå emot Mordors angrepp” (Lelū 2022).

Uttrycket är målande, och för att skapa det används en anspelning på J. R. R. Tolkien-verkets Sagan om ringen, som nämnts ovan:

Oavsett om det handlar om ukrainska tjänstemäns tal, presspublikationer eller sociala plattformar dyker denna jämförelse upp överallt: det fredliga Ukraina, likt Fylke som beskrivs i ”Sagan om ringen”, försvarar sig mot den rena ondskan – den ryska armén, lik en hord från Mordor, som leds från Moskva av Saurons like Vladimir Putin (Vare sig det gäller ukrainska tjänstemäns tal, presspublikationer eller sociala plattformar återkommer denna jämförelse överallt: det fredliga Ukraina, likt Fylke i Sagan om ringen, försvarar sig mot den rena ondskan – den ryska armén, lik en hord från Mordor, som leds från Moskva av Saurons efterföljare Vladimir Putin) (Lelū 2022).

Under covid-19-pandemin väckte ovanliga namn på nya företeelser (se ovan) i Lettland associationer till Voldemort, en figur i J. K. Rowlings romaner vars namn inte får uttalas, medan krigskontexten i många länder förstärkte uppfattningen att Voldemort är en konkret person som förkroppsligar ondskan. Detta framgår tydligt av den litauiske filosofen Aldis Gedutis artikel om hur konspirationsteorier uppstår:

Det är uppenbart att den nuvarande Voldemorts avatar inte bryr sig om mugglare, vare sig i Ukraina, Afrika, än mindre i Ryssland eller någon annanstans i världen. Ja, Voldemort har återvänt och slagit sig ner hos vår östra granne, och hans alias är Vladimir (Gedutis 2022).

D I T E L I E P A, E V I J A L I P A R T E. Covid-19-pandemin och kriget i Ukraina: användningen av eufemismer och dysfemismer i den offentliga diskursen på lettiska, litauiska och ryska

223

Ukrainas soldater delade in de mobiliserade ryska soldater som stred vid fronten i två grupper – mobikus och čmobikus³⁶. Den första bokstaven č (ч) i eufemismen čmobikai (lett. čmobiki, ryska чмобики) motsvarar den första bokstaven i det ryska ordet частично ’delvis’, och denna eufemism betecknar dem som kallas in till kriget genom den partiella mobiliseringen. I. Smetonienė och D. Daučiūnaitė (2014: 127–128) har också skrivit om ersättandet av ordet kariai ’soldater’ med andra ord som politisk eufemisering. Ordet чмобики kan emellertid också tolkas på ett annat sätt – som en pejorativ avledning av det ryska ordet чмо³⁷.

Jämfört med de grova pejorativa benämningar som de båda krigförande sidorna använder om varandra framstår välkända uttryck som enkla – eufemismerna geriukai och blogiukai, som betecknar den binära oppositionen ’de goda’ och ’de onda’. Dessa uttryck användes på sitt Twitter-konto av Reinis Pozņaks, PR-konsult och en av initiativtagarna till kampanjen Tvitera konvojs, som pågår i Lettland:

De outtröttliga motorvägsljonen meddelar att Twitterkonvojen med 21 fordon har förts över gränsen och överlämnats till de goda, så att de kan ge de onda. Ära åt Ukraina! (De outtröttliga motorvägsljonen meddelar att Twitterkonvojen med 21 fordon har förts över gränsen och överlämnats till de goda, så att de kan ge de onda en omgång. Ära åt Ukraina! (ir.lv).

SAMMANFATTNING

Pandemin som skakade världen 2020 splittrade samhället utifrån människors inställning till viruset och senare till vaccinationen mot det. På grund av pandemin infördes undantagstillstånd vid flera tillfällen; i Litauen kallades det karantinu, i Lettland ’att sitta hemma’ (māj sēde; med periodiskt utegångsförbud), och det innebar begränsningar av rörelsefriheten, vilket väckte stort missnöje hos en del av befolkningen. Under vaccinationen delades samhället ännu tydligare i två oförsonliga läger: anhängare av vaccination och motståndare till den. För att beteckna de nya realiteterna och beskriva de uppkomna situationerna

³⁶I ett specialprogram på den kommersiella tv-kanalen TV24 om det krig som Ryssland utlöst förklarade Jānis Slaidiņš, kapten i Lettlands nationella försvarsmakt, dessa benämningar så här: ”Mobiki är de som finns i Luhansk och Donetsk som reguljära styrkor, medan čmobiki är de som kallas in nu” (Slaidiņš 2022).

³⁷ Jfr lettisk slang – det nedsättande uttrycket čmo ’en smutsig person som rotar runt på soptippar’ (Tēzaurs). I Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyną har även den kontaminerade bildningen čmobilizacija ’den partiella mobilisering som utlystes i Ryssland under kriget med Ukraina, då män som inte var förberedda för att strida och saknade moral togs ut’ tagits med, med en hänvisning till ursprunget: ”ryska, чмобилизация < частичная мобилизация ’partiell mobilisering’; jfr чмо slang ’en fysiskt och moraliskt förfallen person, ”avskum”’” (LKND). Jfr även R. Urnėžiūtės (2022: 18) publikation om litauiska Facebook-användares försök att översätta ironiska ukrainska eller ryska ordlekar, däribland ryska Facebook-användares återgivning av бом̄жгвардия – översatt som vargėtar mija.

224

BENDRINĖ KALBA | 95

nya ord skapades, och dessutom ökade den känslomässiga expressiviteten i språket, liksom den verbala aggressionen, som ofta tog sig uttryck i olika – både traditionella och situationsbundna – pejorativa benämningar. Pandemin ledde därmed till ökad användning av aggressivt språk (inbegripet vulgarismer och andra pejorativa uttryck), ömsesidiga förolämpningar och uttryck för inre kränkthet över vissa befolkningsgrupper och/eller över den regering som infört motsvarande restriktioner, dess handlingar eller uttalanden. Det av Ryssland utlösta kriget i Ukraina har också lett till ökad användning av eufemismer, särskilt politiska pejorativa uttryck, som länge tillhörde språkets passiva ordförråd.

”Eufemismer och pejorativa benämningar är två polära språkliga verktyg som politiska regimer aktivt har använt som ett kraftfullt vapen för att dela in människor och åsikter i de egna och fienderna. Totalitära system kan, genom att kontrollera kommunikationsmedlen, organisera dessa processer mycket effektivt och forma ett monolitiskt system för språkbruk” (Veisbergs 2002: 70). Som exemplen från tre språk som behandlas i denna artikel visar, är denna slutsats från för 20 år sedan tillämplig också på dagens situation (särskilt på kriget i Ukraina). Det empiriska materialet visar att den ena sidan försöker kalla saker vid deras rätta namn och inte drar sig för pejorativa uttryck, medan den andra gör det selektivt, använder lögner och desinformation och i stor utsträckning både eufemismer och pejorativa uttryck, som den i krigets början försökte tvinga alla att använda. I den demokratiska världen, liksom i Ukraina, gör man sig emellertid lustig över Rysslands officiella eufemistiska språkstil, vilket ger upphov till nya eufemismer och pejorativa uttryck. Under fysisk aggression använder båda sidor också verbal aggression och ironi. Användningen av politiska eufemismer och pejorativa uttryck minskar alltså inte, särskilt inte under krig.

En jämförelse mellan de eufemismer och pejorativa benämningar som behandlas i artikeln visar att vissa av dem förekommer både i diskursen om covid-19-pandemin och i diskursen om kriget i Ukraina (t.ex. Voldemortas ’någon som man är rädd för att kalla vid sitt rätta namn’; putinistai, putleristai, vatnikai ’konsumenter och spridare av rysk propaganda’). Endast i diskursen om covid-19-pandemin användes kovidiotas som en universell pejorativ benämning; den användes i stor utsträckning om varje person som under pandemin betedde sig annorlunda än den som använde benämningen gjorde eller tänkte. De lexem fašistai, nacistai som används pejorativt är universella endast i diskursen om kriget i Ukraina, eftersom båda de krigförande sidorna använder dem om varandra, liksom avledningar och sammansättningar med dem (t.ex. ukrofašistai, nacistų režimas kontra fašistai, rašistai). I pandemidiskursen användes avledningar och sammansättningar med dessa lexem (lett. covidfašistu banda) endast för att beskriva den ena sidan – myndighetsföreträdare och personer som stödde staternas officiella linje.

Undersökningen skulle kunna utvidgas till att även omfatta andra offentliga diskurser (t.ex. globalisering, ekonomi, ekonomiska sanktioner, politikers agerande, natur

DITE LIEPA, EVIJA LIPARTE. COVID-19 pandemija ir karas Ukrainoje: eufemizmų ir disfemizmų vartojimas viešajame diskurse latvių, lietuvių ir rusų kalbose

225

(kataklysmer) på de språk som undersöks här. I dem används också ofta krigsretorik (t.ex. begrepp som fiende, slag och vapen), och det förekommer många olika eufemismer och dysfemismer.

KÄLLOR³⁸

Beinerte Vija 2021: Vija Beinerte: Kur ir risks, jābūt izvēlei. Prieiga internete: https://nra.lv/viedokli/vija-beinerte/364035-vija-beinerte-kur-ir-risks-jabut-izvelei.htm.

BLKŽ – Litauiska standardspråkets ordbok (under utarbetande), huvudredaktör D. Liutkevičienė, Vilnius: Litauiska språkinstitutet. Tillgänglig på internet: https://ekalba.lt/bendrines-lietuviu-kalbos-zodynas.

Čapajs Artems 2022: Pacifista kara dienasgrāmata. Prieiga internete: https://satori.lv/article/pacifista-kara-dienasgramata.

DLKŽ – Ordbok över det nutida litauiska språket, huvudredaktör S. Keinys, 8:e reviderade och kompletterade upplagan (elektronisk version), 2021. Tillgänglig på internet: https://ekalba.lt/dabartines-lietuviu-kalbos-zodynas.

Gedutis Aldis 2022: Voldemortas vėl grįžo. Namudinės sąmokslo teorijos apmatai. Prieiga internete: https://www.lrt.lt/naujienos/kultura/12/1755157/aldis-gedutis-voldemortas-vel-grizo-namudines-samokslo-teorijos-apmatai.

LatyninaTV 2022: Prieiga internete: https://www.youtube.com/watch?v=wEBCNt-WuRTw.

Lelū Damjens 2022: Mordoras lāsts. Prieiga internete: https://www.rigaslaiks.lv/zurnals/raksti/mordoras-lasts-20951.

Klimenka Eduardas, Klimenka Gabrielius 2020: Koronalogizmai – trečioji pandemžodžių banga. Prieiga internete: https://www.bernardinai.lt/2020-05-02-koronalogizmai-trecioji-pandemzodziu-banga.

Kudors Andis 2022: Latviešu taktika – klušēšana vai vētra. Prieiga internete: http://fronte.lv/2022/04/andis-kudors-latviesu-taktika-klusesana-vai-vetra-1-dala/.

LKND – Databasen över nyord i litauiskan. Fortlöpande webbreferensverk sedan 2011, sammanställt och ansvarig redaktör R. Miliūnaitė, programmerare E. Ožeraitis, Vilnius: Litauiska språkinstitutet. Tillgänglig på internet: https://ekalba.lt/naujazodziai/

³⁸ Utöver de källor som räknas upp här har även texter eller kommentarer till dem som publicerats på webbportaler (delfi.lv, jauns.lv, tvnet.lv, ir.lv, apollo.lv, nra.lv, la.lv, lsm.lv, satori.lv, puaro.lv, pietiek.com, lrt.lt, alfa.lt, lrytas.lt, 15min.lt, bernardinai.lt, diena.lt, asd.news, glasnaya.media, unian.net m.fl.), inlägg på sociala nätverk (Facebook, Twitter, YouTube, Draugiem.lv, fb.ru) och på internetforum (i delfi.lvs avdelning Cālis, på forumen www.celakaja.lv/forumi, iauto.lv/forums, www.bmwpower.lv/forum, traders.lt) använts.

226

BENDRINĖ KALBA | 95

Puaro 2022: Putins pielīdzina sevi Krievijas caram Pēterim I, iebrukumu suverēnā valstī – teritoriju „paņemšanai atpakaļ“ nevis „atņemšanai“. Prieiga internete: https://puaro.lv/kars/putins-pielidzina-sevi-krievijas-caram-peterim-i-iebrukumu-suverena-valsti-teritoriju-panemsanai-atpakal-nevis-atnemsanai.

Raudseps Pauls 2021: Vēl cīņa nav galā. – Ir 45/46, 8.

Roščins Jevgēņijs 2022: Kādel Putins karu nesauc par karu – speciālās operācijas un pasaules kārtības gals. Prieiga internete: https://www.delfi.lv/news/arzemes/kadel-putins-karu-nesauc-par-karu-specialas-operacijas-un-pasaules-kartibas-gals.d?id=54398056.

SRJKE – Ordbok över det ryska språket under coronavirusepoken. Sankt Petersburg: Institutet för lingvistisk forskning vid Ryska vetenskapsakademien, 2021. Tillgänglig på internet: https://iling.spb.ru/dictionaries/neology/coronavirus/dictionary.pdf?fbclid=IwAR0-qG1innWpf2-sTm1ew9JLWv8dBYCjQ5lwaA5jrIO-MM-zND7S3Ztxhtjtw.

Tēzaurs – sammanställd av Spektors Andrejs, Riga: LU MII:s laboratorium för artificiell intelligens. Tillgänglig på internet: https://tezaurs.lv (hämtad 2022-12-22).

Vanzovičs Sandris 2020:Kovids stimulējis ierakstīties – „Zelta mikrofonam“ rekorddaudz pieteikumu. Prieiga internete: https://neatkariga.nra.lv/lasamgabali/332228-kovids-stimulejis-ierakstities-zelta-mikrofonam-rekorddaudz-pieteikumu.

Vanzovičs Sandris 2022: Mēs zinām, par kuru jūs ar sliktiem krievu vārdiem domājāt pagājušajā nedēļā. Prieiga internete: https://neatkariga.nra.lv/lasamgabali/373431-mes-zinam-par-kuru-jus-ar-sliktiem-krievu-vardiem-domajat-pagajusaja-nedela.

Veckalne Aiga 2020: Covid-19 skaidrojošā vārdnīca. Prieiga internete: https://www.facebook.com/notes/404505340945962.

LITERATŪRA

Aman Reinhold 1975: Bayrisch-österreichisches Schimpfwörterbuch (2., verbesserte Aufl.), München: Goldmann.

Burridge Kate 2012: Euphemism and Language Change: The Sixth and Seventh Ages. – Lexis 7. Prieiga internete: https://journals.openedition.org/lexis/355.

Druviete Ina 2021: Valodas pētījumi valstij, sabiedrībai, cilvēkam. – Latviešu lingvistiskā attieksme: vērtības, pārliecība, prakse, Rīga: LU Akadēmiskais apgāds, 7–17.

Druviete Ina 2022: Lingvistiskās attieksmes izpausmes ārkārtējās epidemioloģiskās situācijas apstākļos (2020–2022). – Vārds un tā pētīšanas aspekti 26, Liepāja, 199–210.

DITE LIEPA, EVIJA LIPARTE. COVID-19 pandēmija ir karas Ukrainoje: eufemizmų ir disfemizmų vartojimas viešajame diskurse latvių, lietuvių ir rusų kalbose

227

DUDENe – Rechtschreibwörterbuch der deutschen Sprache. Prieiga internete: https://www.duden.de/ (žiūrėta 2022 11 20).

Džozefs Džons Ē. 2008: Valoda un politika. Rīga: Zinātne.

Ernstsone Vineta 1997: Valodas spēle latviešu sarunvalodā funkcionālā aspektā. – Linguistica Lettica 1, Rīga: Latviešu valodas institūts, 76–99.

Gustavsone Andra 2022: Zaļādainie. Orki, goblini un visvisādie radinieki. Prieiga internete: https://www.lffb.lv/raksti/lasit-talak/zalada nie-orki-gobli-ni-un-visvisadie-radinieki.

Jakimovienė Sigita 2017: (Ne)mandagumo raiška nusikaltimų diskurse: įvardijimo aspektas. – Lietuvių kalba 11. Prieiga internete: https://www.lituanistika.lt/content/67425.

Klemperers Viktors 2004: Trešā Reiha valoda. Filologa piezīmes, Rīga: AGB.

Koženiauskienė Regina 2009: Tropų fenomenas ginčytino teksto ekspertizė. – Žmogus ir žodis 1, 52–60.

Kudirka Robertas 2012: Senoji ir naujoji eufemija. Grafinė eufemija elektroniniame diskurse. – Lietuvių kalba 6. Prieiga internete: https://www.lituanistika.lt/content/60598.

Kvašīte Regīna, Župerka Kazimiers 2021: Lauku iedzīvotāju nosaukumi lietuviešu un latviešu valodā. – Vārds un tā pētīšanas aspekti 25, Liepāja, 267–280.

Lamuvārdi 2022: Skolotāja: Lamuvārdi bērna leksikā pastāv; svarīgi kad, kur un kāpēc tos lieto (Latvijos radijo laida, dalyvauja A. Veisbergas). Prieiga internete: https://www.lsm.lv/raksts/dzive--stils/vecaki-un-berni/skolotaja-lamuvardi-berna-leksika-pastav-svarigi-kad-kur-un-kapec-tos-lieto.a453315.

Liepa Dite 2021: Sabiedrības lingvistiskā jaunrade Covid-19 pandēmijas laikā: valodas izteiksmes līdzekļu raksturojums. – VALODA – 2021. Valoda dažādu kultūru kontekstā. XXXI zinātnisko rakstu krājums, Daugavpils, 158–167.

Liepa Dite 2022: Latvijas kā valsts raksturojums interneta komentāros Covid-19 pandēmijas laikā. – VALODA – 2022. Valoda dažādu kultūru kontekstā. XXXII zinātnisko rakstu krājums, Daugavpils, 158–166.

Liepa Dite, Liparte Evija 2022: Covid-19 pandēmijas leksika Latvijā un Lietuvā: kopīgais un atšķirīgais – VALODA – 2022. Valoda dažādu kultūru kontekstā. XXXII zinātnisko rakstu krājums, Daugavpils, 61–70.

Lipartė Evija 2020a: Šiek tiek apie kovidžodžius latvių kalboje. – Gimtoji kalba 5(635), 30–35.

Lipartė Evija 2020b: Koronos eufemizmai, metaforos, žodžių žaismas latvių kalboje. – Gimtoji kalba 6(636), 30–34.

Lipartė Evija 2021a: MājSēde, skorbūlēra, tišmājis, sejauts un citi – ieskats 2020. gadā lietotajos saliktajos lietvārdos. – Vārds un tā pētīšanas aspekti 25, Liepāja, 107–118.

228

BENDRINĖ KALBA | 95

Liparte Evija 2021b: Ieskats 2020. gadā internetā lietotās nozīmīgus amatus Latvijā ieņēmušo personu apsaukās. – Linguistica Lettica 29, Rīga: LU Latviešu valodas institūts, 62–91.

Liparte Evija 2021c: Jauni nosaukumi un „senas dziesmas jaunās skaņās“ – uz koronavīrusa laiku caur valodas prizmu raugoties. – Valodas prakse: vērojumi un ieteikumi 16, 102–118.

Mukāne Inguna 2022: Dusmas, ko izraisījis kovids. Kā pārvarēt jaunās plaisas sabiedrībā? Prieiga internete: https://jauns.lv/raksts/9viri/474051-dusmas-ko-izraisijis-kovids-ka-parvaret-jaunas-plaisas-sabiedriba.

Romāne-Kalniņa Līga 2022: Nacionālās identitātes veidošana un atspoguļojums Baltijas valstu prezidentu runās – korpusā balstīta kritiskā diskursa analīze (promocijas darba kopsavilkums latviešu valodā), Rīga: Latvijas Universitāte.

Rožukalne Anda, Liepa Dite 2022: From „Covid idiots“ to „Co-vidshow“ and „Covidhysteria“. Analysis of digital news commenters’ verbal aggressiveness and means of linguistics creativity during COVID-19 pandemic in Latvia (2020–2021). – Mediální studia / Media Studies 3, 180–211.

Ruks Māris 2022: Šis laiks kā piebūrums. Prieiga internete: https://pietiek.com/raksti/sis_laiks_ka_pieburums.

Slaidiņš Jānis 2022: Kurus krievu karavīrus ukraiņi sauc par „čmobikiem“, kurus par „mobikiem“? Prieiga internete: https://www.la.lv/kurus-krievu-karavirus-ukraini-sauc-par-cmobikiem-kurus-par-mobikiem.

Smetona Marius 2015: Lietuvių kalbos eufemizmai: raiška ir motyvacija: daktaro disertacija, Vilnius: Vilniaus universitetas. Prieiga internete: https://epublications.vu.lt/object/elaba:8283971.

Smetonienė Irena, Daučiūnaitė Danutė 2014: Politinė eufemizacija publicistinių straipsnių antraštėse. – Kalbotyra 66, 120–142.

Urnežiūtė Rita 2022: Kas pasiūlyta iki spalio vidurio? – Gimtoji kalba 10, 17–21.

Valodnieki 2022: Valodnieki: Karš ietekmējis latviešu valodas lietojumu – tā kļuvusi rupjāka (Latvijos radijo laida, dalyvauja A. Veisbergas ir D. Liepa). Prieiga internete: https://www.lsm.lv/raksts/dzive--stils/ikdienai/valodnie-ki-kars-ietekmejis-latviesu-valodas-lietojumu--ta-kluvusi-rupjaka.a474465.

Veisbergs Andrejs 1999: Politkorekcijas. – Rīgas Laiks 9, 17–19.

Veisbergs Andrejs 2002: Naida un aizplīvurotības vārdi manipulācijas valodā. – Kentaurs XXI 29, 54–71.

Veisbergs Andrejs 2014: Kremļa valodiskā programmēšana. Prieiga internete: https://www.la.lv/kremla-valodiska-programmesana.

VPSVe – Valodniecības pamatterminu skaidrojošā vārdnīca, Rīga: Valsts valodas aģentūra, 2007. Prieiga internete: https://termini.gov.lv/kolekcijas/93 (žiūrėta 2022-11-17).

DITE LIEPA, EVĪJA LIPARTE. COVID-19 pandemija ir karas Ukrainoje: eufemizmų ir disfemizmų vartojimas viešajame diskurse latvių, lietuvių ir rusų kalbose

229

Zabarskaitė Jolanta 2020: COVID-19 naratyvo pamoka: taisyk žodžiu vietą kaip svečiui patalą. Prieiga internete: https://www.bernardinai.lt/covid-19-naratyvo-pamoka-taisyk-zodziui-vieta-kaip-sveciui-patala.

Zaikauskas Egidijus 2008: Kalbos paribiai ir užribiai: lietuvių žargono žodynėlis. Vilnius: Alma littera, 2008.

Gautas 2022 11 22

Priimtas 2022 12 30

DITE LIEPA, EVIJA LIPARTE

THE COVID PANDEMIC AND THE WAR IN UKRAINE: THE USAGE OF EUPHEMISMS AND DYSPHEMISMS IN LATVIAN, LITHUANIAN, AND RUSSIAN PUBLIC DISCOURSE

Summary

The 2020’s kicked off with a number of new challenges for the human kind: the COVID-19 pandemic and the war that Russia started in Ukraine. These global events of the past three years have affected the way we use language as well: a democratic society needs to talk about what is happening and have everything explained and be informed about it; besides, language has responded to these developments rather vigorously.

The pandemic has divided the society in two based on how the people approach the virus: its believers and its deniers. With the advent of vaccines the society split even further into two irreconcilable camps: those who supported the vaccines and those who were against them. Language saw an influx of new words, emotional expressiveness and verbal aggression were on a rise, and two polar linguistic tools, euphemisms and dysphemisms, were being used to describe the opposing factions.

The COVID pandemic was not over yet when, in February of 2022, the world was shaken by yet another tragedy as Russia invaded Ukraine. The brutality of the war and the fierce resistance on the part of the Ukrainians triggered the use of euphemisms, and politically tinted dysphemisms in particular, which had existed at the passive level of the vocabulary for a long time (following the collapse of the USSR and the restoration of independence in Latvia and in Lithuania). The empirical material of this article shows that one side tries to call a spade a spade without avoiding the use of various dysphemisms, while the other does it selectively, using lies and misinformation, using both euphemisms and dysphemisms in great abundance, attempting to force everyone to use them at the be-

230

BENDRINĖ KALBA | 95

ginning of the war. However, in the democratic world, as well as in Ukraine, Russia‘s official euphemistic style of speech has been met with ridicule, leading to the creation of new euphemisms and dysphemisms. During situations of physical aggression, both sides also use verbal aggression and irony. Thus, the usage of political euphemisms and dysphemisms will not see any sort of decline, especially in a state of war.

The euphemisms and dysphemisms featured in the article are used to designate said events – the pandemic and the war in Ukraine – in the Latvian, Lithuanian, and Russian languages. A juxtaposition of the specific euphemisms and dysphemisms has established that some of them are common in both discourses: that of the pandemic and of the war (for example, Voldemort: ‘something that others are afraid to call by its real name’, putinistai // putleristai // vatnikai: ‘users and disseminators of Russian propaganda’). Only with the discourse of COVID-19, the universal dysphemism is covidiot, which is widely used to describe any person who, during the pandemic, behaves differently than the person using this dysphemism acts or thinks. However, used dysphemically, lexemes fascists, Nazis are considered universal only in the discourse of the war in Ukraine, because the two warring sides apply them and derivatives and compounds thereof (e.g., Ukrofas-cists, Nazi regime vs. Fascists, ruscists) with reference to one another. In the discourse of the pandemic, derivatives and compounds with these lexemes (e.g. Latvian covidfāsistu banda ‘covid-fascist gang’) were applied only to government representatives and persons supporting the official line of the state (the alleged ‘dictatorship’). Various new words (situational dysphemisms) have also been created to describe the realities of both the pandemic and the war in Ukraine. A comparison of material from the three languages highlights both the universal nature of the reviewed language phenomena, and the possibility of their adoption.

KEYWORDS: euphemisms, dysphemisms, COVID-19 pandemic, war, public discourse.

DITE LIEPA LU Latviešu valodas institūts, Rīga, Kalpaka bulvāris 4, LV-1050, Latvija [email protected] Rīgas Stradiņa universitāte Rīga, Dzirciema iela 16, C korp. 1B kab., LV-1007, Latvija [email protected]

EVIJA LIPARTE [email protected]

DITE LIEPA, EVIJA LIPARTE. COVID-19 pandēmija ir karas Ukrainoje: eufemizmų ir disfemizmų vartojimas viešajame diskurse latvių, lietuvių ir rusų kalbose

231

DITĖ LIEPA, EVIJA LIPARTE

COVID-19 PANDEMIJA IR KARAS UKRAINOJE: EUFEMIZMŲ IR DISFEMIZMŲ VARTOJIMAS VIEŠAJAME DISKURSE LATVIŲ, LIETUVIŲ IR RUSŲ KALBOSE

Santrauka

XXI a. trečiasis dešimtmetis yra prasidėjęs naujais išbandymais žmonijai – COVID-19 pandemija ir Rusijos sukeltu karu Ukrainoje. Šie pastarųjų trejų metų globalinio masto įvykiai paveikė ir kalbos vartojimą: demokratinėje visuomenėje apie tai, kas vyksta, reikia kalbėti, aiškinti ir informuoti, be to, kalba į šiuos įvykius aktyviai reaguoja.

Pandemija visuomenę suskaldė pagal žmonių požiūrį į virusą: jo šalininkus ir neigėjus. Prasidėjus vakcinavimui, visuomenė dar akivaizdžiau pasidalijo į dvi nesutaikinamas stovyklas: vakcinų palaikytojus ir neigėjus. Kalboje radosi naujų žodžių, didėjo emocinis ekspresyvumas ir žodinė agresija, o apibūdinant priešingas puses būdavo plačiai vartojamos dvi poliariškos kalbos priemonės – eufemizmai ir disfemizmai.

Kovido pandemijai nepasibaigus, pasaulį sukrėtė kita tragedija – Rusijos įsiveržimas į Ukrainą. Brutalus karas ir ukrainiečių įnirtingas priešinimasis suaktyvino eufemizmų ir ypač – politinių disfemizmų vartojimą. Pastarieji ilgai (po SSRS žlugimo ir nepriklausomybės atkūrimo Latvijoje ir Lietuvoje) buvo leksikos pasyviajame sluoksnyje. Straipsnio empirinė medžiaga rodo, kad viena pusė stengiasi dalykus vadinti tikraisiais vardais, nevengdama ir įvairių disfemizmų, o kita tai daro selektyviai, naudodama melą ir dezinformaciją, gausiai vartodama ir eufemizmus, ir disfemizmus, karo pradžioje bandžiusi visus priversti juos vartoti. Tačiau demokratiniame pasaulyje, taip pat Ukrainoje, iš Rusijos oficialiojo eufemistiinio kalbos stiliaus šaipomasi, tad gimsta nauji eufemizmai ir disfemizmai. Fizinės agresijos aplinkybėmis abi pusės taiko ir žodinę agresiją, ir ironiją. Taigi, politinių eufemizmų ir disfemizmų vartojimas, ypač karo sąlygomis, nemažės.

Į straipsnį įtraukti eufemizmai ir disfemizmai įvardija minėtus įvykius – pandemiją ir karą Ukrainoje – latvių, lietuvių ir rusų kalbomis. Gretinant konkrečius eufemizmus ir disfemizmus, konstatuota, kad kai kurie iš jų yra bendri abiejų – ir pandemijos, ir karo diskursuose (pvz.: Voldemortas ‘kažkas, ko bijoma vadinti tikruoju vardu’; putinistai, putleristai, vatnikai ‘Rusijos propagandos vartotojai ir skleidėjai’). Tik COVID-19 diskurse universalus yra disfemizmas kovidiotas, plačiai taikytas apibūdinti bet kuriam asmeniui, pandemijos metu besielgiančiam kitaip, nei elgiasi ar galvoja disfemizmą vartojantis žmogus. Disfemiškai vartojamos leksemos fašistai, nacistai laikomos universaliomis tik karo Ukrainoje

232

BENDRINĖ KALBA | 95

diskurse, nes jas bei vedinius ir junginius su jomis (pvz.: ukrofašistai, nacistų režimas vs. fašistai, rašistai) viena kitai taiko abi kariaujančios pusės. Pandemijos diskurse vediniai ir junginiai su šiomis leksemomis (pvz., latv. covidfašistu banda) būdavo skiriami tik valdžios atstovams ir valstybių oficialų kursą (atseit, diktatūrą) palaikantiems asmenims pavadinti. Ir pandemijos, ir karo Ukrainoje realijoms pavadinti sukurta ir įvairių naujadarų (situacinių disfemizmų). Palyginus trijų kalbų medžiagą, išryškėja tiek apžvelgiamų kalbos reiškinių universalumas, tiek jų perėmimo galimybė.

ESMINIAI ŽODŽIAI: eufemizmai, disfemizmai, COVID-19 pandemija, karas, viešasis diskursas.

DITE LIEPA

LU Latviešu valodas institūts, Rīga, Kalpaka bulvāris 4, LV-1050, Latvija

[email protected]

Rīgas Stradiņa universitāte, Rīga, Dzirciema iela 16, C korp. 1B kab., LV-1007, Latvija

[email protected]

EVIJA LIPARTE

[email protected]

DITE LIEPA, EVIJA LIPARTE. COVID-19 pandemija ir karas Ukrainoje: eufemizmų ir disfemizmų vartojimas viešajame diskurse latvių, lietuvių ir rusų kalbose

233