LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, VI

LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA

Šešupės och Jiesios bifloder

J. SENKUS

I. Översikt över namnen ur språkvetenskaplig synvinkel

Šešupė och Jiesia mynnar ut i Nemunas från vänster, den första nära Ragainė, den andra vid Kaunas. Šešupės lopp går huvudsakligen genom området för kapsai- och zanavykai-dialekterna, medan Jiesias går genom de så kallade andra kapsai och skiljer en del av dem från de mellersta höglandslitauiska dialekterna.

Bland namnen på bifloderna till Šešupės och Jiesias, liksom till andra flodområden, förekommer många som är mycket intressanta ur språkvetenskaplig synvinkel. En betydande del av dessa namn är ganska gamla — av baltiskt eller rentav indoeuropeiskt ursprung. Bland de mer intressanta eller äldre flodnamnen i Šešupės och Jiesias avrinningsområden kan nämnas exempelvis: Aistà, Gazdà, Jotijà, Jūré, Keklys, Kisnà, Nóva, Orijà, Pentà, Pilvė, Sasnà, Sūduonìa (Sūduónė), Šeimenà, Vilkaujà och andra. Till sådana namn hör också Šešupė och Jiesia.

Några av de ovan nämnda och liknande flodnamnen förekommer i olika stavningar även i gamla dokument, vetenskapliga arbeten, ordböcker och på andra håll. Till exempel återfinns namnet Šešupės i band III av ”Scriptores rerum Prussicarum”, på s. 189 och 274, i två olika stavningar, nämligen: Szeszupe och Suppe. I Vytautas brev från 1422 står det: ”fluvium S c h r e v i n t a (längre fram står det S c h i r w y n t a — J. S.) intrat in fluvium S c h i s s c h u p p a”¹. J. Sprogis skriver på s. 332 i ”XVI a. senovės žemaičių geografinio žodyno” Шешупя och hänvisar till bäcknamnet Шетупъ, vars uppslagsgrupp åter upprepar namnet Шешупя². Enligt R. Šmitlein skrivs Šešupė på flera olika sätt i inventarier, nämligen: Šešupa, Šesupa, Sesupa, Šešuv i Sesuv. Med stöd av den sistnämnda formen anser Šmitlein att det förr i stället för Šešupė måste ha funnits

¹ Э. А. Волтер, Списки населенных мест Сувалкской губернии, Санктпетербург, 1901, р. 4.

I denna artikel används de gamla dokumenten endast i begränsad omfattning; även kriterierna för hydronymers ålder berörs bara kortfattat. Vi ska försöka göra mer på detta område i framtiden.

² Jfr. И. Я. Спрогис, Географический словарь древней жемойтской земли XVI столетия, Вильна, 1888.

Varför Sprogis placerar Šešupė i samma uppslagsgrupp som Šetupė (Šetupis), och vilken av floderna som avses med Šešupė här — Nemunas vänstra eller högra biflod — är oklart.

213

vara *Šešuva³. Det är beklagligt att författaren inte anger i vilka inventarier det nuvarande namnet Šešupė faktiskt skrivs på ett annat sätt. Man kan misstänka att Schmittlein blandar ihop denna flod med andra floders namn, och därför förefaller själva förklaringen inte särskilt tillförlitlig.

K. Būga nämner ofta flodnamn, särskilt äldre sådana, i sina arbeten och bygger sina resonemang på dem. Flera flodnamn i Šešupės och Jiesias avrinningsområden har fångat hans uppmärksamhet. Han skriver till exempel: ”Med den jämförande metoden kommer lingvister, får man anta, att finna en hel rad flodnamn som måste erkännas vara ärvda från det indoeuropeiska urspråket. Sådana namn kan enligt min mening vara...lit. Nova⁴. Det bör framhållas att lingvister betraktar följande tidigare nämnda namn som särskilt gamla baltiska eller indoeuropeiska: Jūrė, Keklys, Kirsna, Orija, Pentà, Siesartis, Seimenà, Šešupė, Vilkaujà med flera.⁵ Till exempel jämförs roten i Siesartė med sanskrit sisarti ’den flyter, rinner’⁶; Kirsna med det fornpreussiska ordet kirsnan ’svart’, Sasnà med ordet sasnis eller sasnas, som på fornpussiska betydde ’hare’⁷, medan Keklys erkänns som en kvarleva från kuriska. Det sistnämnda namnet kan vara identiskt med namnet på det gamla området i nordvästra Žemaitija, som i källorna skrivs på två sätt: Ceclis och Cecklis. Dess rot antas vara kek- (jfr kėkė, kėkulas ’klump, boll’, kek-tà ’grupp, folkmassa, klase’) och den har motsvarigheter i andra indoeuropeiska språk⁸.

Några av de nämnda flodnamnen har också samma rot som andra namn. Till exempel är Šuduonià sannolikt oupplösligt förbundet med namnet Šuduvõs. Som vi vet är namnet på zanavykų-dialekten förbundet med namnet på floden Nõva, och benämningen jótvingių (jótvingų) kan möjligen knytas till namnet på floden Jotijõs. K. Būga påpekar att jótvingas är ett avlett ord från det grundläggande namnet (flodnamnet) *Jotva, och att namnet på floden Jótva inte kan skiljas från flodnamnet Jotijà⁹.

Det är känt att många ortnamn har uppkommit ur flodnamn. En hel del sådana namn har också uppkommit ur namnen på bifloder till Šešupė eller Jiesia. Att så verkligen är fallet kan vi försäkra oss om genom att till exempel jämföra följande ortnamn med flodnamn: a) bildningar utan prefix: Alksnėnai — Alkšnė, Gulbinai och Gulbiniškiai — Gulbinas, Pilviškiai — Pilvė, Pentiškiai — Pentà, Sasnavà — Sasnà, Vilkaviškis — Vilkaujà; b) namn med prefix, särskilt de många som har prefixet pa-: Pajevonys — Jevónis, Pajiesys — Jiesià, Parausiai — Raùsvė, Pasūduonys — Šuduonià, Pašeimeniai — Seimenà; c) sådana som bildats av flodnamn, te-

³ Žr. R. Schmittlein, Etudes sur la nationalité des Aestii, t. 1, Toponymie lituanienne, Hofstetten (Bade), 1948, p. 114—115.

⁴ Žr. K. Būga, Upių vardų studijos ir aisčių bei slavėnų senovė, „Tauta ir žodis“, kn. I, Kaunas, 1923, p. 14.

⁵ Plg. K. Būga, min. darbas, p. 17 ir kt., R. Schmittlein, min. darbas, p. 101, 109, 112, 114, 125, 127 ir kt.

⁶ Plg. P. Skardžius, Lietuvių kalbos žodžių daryba, Vilnius, 1941, p. 24.

⁷ Plg. K. Būga, Lietuvių kalbos žodynas, sąs. II, Kaunas, 1924, p. LXXX ir LXXIII.

⁸ Plg. K. Būga, Lietuvių įsikūrimas šių dienų Lietuvoje, „Tauta ir žodis“, kn. II, Kaunas, 1924, p. 12; V. Grinaveckis, Dėl kai kurių vietovardžių kilmės, „Lietuvių kalbotyros klausimai“, t. III, Vilnius, 1960, p. 322, 323.

⁹ Žr. K. Būga, Lietuvių kalbos žodynas, sąs. II, p. LXXXVIII.

214

ortsnamn som skiljer sig genom stamslutet eller inte alls skiljer sig från dem: Guzdai — Gazdą, Jūrė — Jūrę, Krosnė — Krosną, Šlavanta, Šlavančiai — Šlavantą, Višakis — Višakį¹⁰.

Urbildningsmässigt är en stor del av hydronymerna i Šešupės och Jiesios avrinningsområden sammansatta av två stammar. Några av dem är ganska intressanta, även om de inte alltid är lätta att förklara. Bland de mer intressanta tvåstammiga hydronymerna kan följande nämnas: Aukšpirtą, Klūšgiris, Leimantas, Menčtrakis, Mergūtrakė, Nóvar aistis, Sėnšėšupė, Sūrmiškis med flera. Bland dem förekommer också mycket märkliga namn, till exempel: Striūngia-brūzis, Strūmbagalvė.

Det förekommer också hydronymer som Višakis, vilka vid en ytlig betraktelse kan verka vara sammansatta av två stammar. Därför krävs i detta fall en djupare analys. Višakį jämför K. Būga med Merštakiu (en biflod till Lielupė vid Žeimelis), Smalakiu och Várlakiu (Varlakys ”en bäck i trakten kring Betygala”); han säger exempelvis att ”flodnamnet Smalakis inte skiljer sig till sin sammansättning från hydronymen Višakis i Suvalkija”¹¹ och att ”Várlakis inte alls skiljer sig till sin sammansättning från andra hydronymer med ändelsen -akis¹²”. P. Skardžius kallar den sammansatta orddelen -akis ett utvidgat suffix, vilket förekommer i Merštakis och Višakis¹³.

Den största delen av namnen på bifloderna till Šešupė och Jiesia utgörs sannolikt av sådana vars första led är rötter till olika appellativ eller (mer sällan) personnamn, medan det andra ledet är upė, upis (upys), upa, upelis (upėlis, upaitis), till exempel: Akmėnupis (Akmenupis), Báltupis, Bártupė, Dainupis, Églupis, Gėdupėlis, Gėdup is (Gedupỹs), Girnupėlis, Jótupis, Júodupė, Júodupelis, Kriokupỹs, Kumpupaitis, Lankupà, Molupỹs, Nėnupė, Ožkupỹs, Skriáudupis, Šveintupė, Vilkupis (Vil kupỹs) med flera. Det finns omkring 150 hydronymer av detta slag i Šešupės och Jiesios avrinningsområden. Flest finns i Zanavykija. Bara bland Novos bifloder finns det mer än tio sådana namn. Följande kan nämnas: Aíksnupis (även Eíksnupis), Béržupis, Burliókupis, Kač̌upis, Mõčkupis, Poškupis, Rõgupis, Sparvinupis, Šilupė, Tamõšupis, Vinkšnupỹs. Hydronymer bildade på detta sätt är talrika även i andra delar av Litauiska SSR:s territorium. Några av dessa tvåstammiga biflodenamn i Šešupės och Jiesios avrinningsområden delas av flera bäckar,

¹⁰ Jfr J. Balčikonis, Namn på litauiska bosättningar bildade av namn på floder och sjöar, ”Lingua Posnaniensis”, vol. 7, Poznan, 1959, s. 240—252.

Det finns många ortnamn som bör jämföras mycket försiktigt med hydronymer med liknande rot. Ett exempel är bynamnet Pentupiai i trakten kring Ąžuolų Būda i Kazlų Rūda-distriktet: det behöver inte vara avlett av Penta. För det första finns det numera ingen bäck i distriktet som heter Penta (Pėnta finns endast i Šakiai-distriktet, omkring 40 km från Pentupiai). För det andra kan Pentupiai ha uppstått genom en ljudförändring ur Penkupiai, eftersom det faktiskt finns fem små bäckar nära varandra i trakten. En sådan förklaring liknar ändå folketymologi, och man bör anta att Penkupiai har uppkommit på annat sätt. En av dessa fem små bäckar kan exempelvis ha kallats Pentupė, varifrån även Pentupiai kan ha uppstått.

¹¹ Se K. Būga, Studier i flodnamn och aisternas och slavernas forntid, ”Tauta ir žodis”, bok I, s. 37.

¹² Se K. Būga, samma verk, s. 43; jfr även s. 14.

¹³ Se P. Skardžius, Litauisk ordbildning, s. 125.

215

t.ex.: Bėržupis, Kiaulupė, Rūd upis har vardera 3, Juodupė, Mėckupis 4 vardera, Vil kupis (Vilkupys) 5¹⁴.

Den första leden i dessa sammansatta namn är intressantare; dessutom är även variationerna i den andra leden egenartat intressanta¹⁵, särskilt slutet av stammen i leden upa (Lankupė). Man kan anta att dessa sammansatta flodnamn inte är särskilt gamla; närmare bestämt är den andra leden inte gammal här. Att så mycket väl kan vara fallet framgår åtminstone delvis också av det tidigare nämnda exemplet Šešupė, vars äldre form möjligen har varit Šešuva.

Flodnamn som bildats av ordkombinationer, det vill säga sammansatta flodnamn, är relativt få — vi kan endast ange följande: Barčių upėlis, Barsukyno upėlis, Mažoji Aukspirta, Palaičių upėlis, Paukštynių upėlis, Strepetinės upėlis. Sådana flodnamn är inte gamla. De är inte heller särskilt talrika i andra delar av Litauiska SSR. I Litauen finns det något fler sammansatta sjönamn bildade med genitiv.

Bland sammansatta flodnamn där den första delen är ett attributivt adjektiv kan man knappast ange några andra än: Mažoji Aukspirta.

Bland namnen på Šešupės och Jiesias biflöden finns det få prefix. De tydligare och vanligare flodnamnen med prefixbildning har endast prefixet pa-, t.ex.: Pabališkis, Pagrau žys, Pašiekštupis. Flodnamn från detta område med andra prefix tycks saknas, med undantag för de enda två namnen med at- och už-, nämligen: Atšlėtė, Užupis.

Namnet Ańtupelis, trots att det har cirkumflexaccent, är möjligen tvåstavigt och har en liknande bildning som till exempel Ančiupis.

Särskilt bör flodnamn med suffix nämnas. Av de konsonantiska suffix som förekommer i namnen på Šešupės och Jiesias biflöden kan följande nämnas: -i j a (Jotija, Orija, Reketija), -e i k a (Judreika), -e i k i s (Brideikis), -u k a s, -u k ė (Jiesiūkė, Judriūkė, Lembūdukas, Trumpūkas, Žasinūkas), -i š k i s, -i š k ė (Adverniškė, Bagdžiškė, Dūdiškis, Kiauliškė, Pabališkis), -k l ė (Kafklė), -l y s (Krioklys), -e l i s, -e l ė (Graižėlis, Novėlė, Žarstėlė, Želsvėlė), -ė l i s (Ežerėlis, Šešupėlis), -a m a s (Dótamas), -i m a s (Lydimas), -e n a (Bambenà), -m e n a (Šeimenà), -i n i s, -i n ė (Eglinis, Dóvinė, Kermušinis, Meškinis, Meškinė, Plaušinė, Stirninė, Stumbrinė, Šarinis, Vilktinis, Žagarinis), -i n a s (Gulbinas), -y n a s, -y n ė (Kermušynas, Klio kynė, Ruškynas), -o n a (Lieponà), -o n i s, -u o n y s (Jevónis, Girmuonys), -r ė (Jūdrė), -o r ė (Kalnórė), -s ė (Bálsė), -a š a (Lašąšà), -y t ė (Vasakýtė), -o t a s (Laukščiotas), -u t ė (Pentūtė), -a n t a (Šlavantà), -a n t ė (Kregždantė), -a i t i s (Keklāitis, Kumpupaitis, Nópaitis), -(s)vė (Raušvė), -u v a (Valčiuvà).

Det förekommer också namn med samma rot och diminutivsuffix, nämligen: Jiesia och Jiesiūkė, Jūdrė och Judriūkė, Keklys och Keklaitis, Nóva och Novėlė, Pentà och Pentūtė, Šešupė och Šešupėlis.

¹⁴ Naturligtvis finns det också upprepade flodnamn med andra bildningar, t.ex.: Gulbinas, Orija, Pentà, Rūdė.

¹⁵ Ofta har till och med samma bäck två närliggande former av den andra leden: samma genus men olika stamvokaler, eller olika genus, t.ex.: Gėdup is och Gedupys, Ožkupis och Ožkupys, Skriaudupė och Skriaudupis.

216

Detta är endast några av de karakteristiska suffixen i namnen på Šešupės och Jiesias bifloder. Naturligtvis förekommer också flodnamn, till exempel: Amalvė, Šeimena, vars suffix är ovanligt eller kan förstås och förklaras på olika sätt.

I vissa källor förekommer också Pentalė — en högra biflod till Penta II, som mynnar i Penta I, vilken i sin tur mynnar i Nova¹⁶. Vi vet att suffixet -alė, med undantag för ord av typen substantivum mobile, till exempel dreiskalius, -ė, är samogitiskt. Därför kan zanavykiskt flodnamn Pentalė, om det inte rör sig om något korrekturfel, vara ett intressant språkfaktum som visar spår av den tidigare närheten mellan de samogitiska och zanavykiska dialekterna.

Särskilt bör också suffixet -(i)ūtis i det kapsiska (Pajevonys) flodnamnet Smailiūtis nämnas; i standardspråket har det inga motsvarigheter i denna trakt. Jag har inte heller hört det här i efternamn.

Det bör påpekas att rötterna och suffixen i flodnamnen i Šešupės och Jiesias avrinningsområden, med mycket få undantag, är litauiska eller baltiska. Nya namn av främmande ursprung eller namnelement förekommer bara enstaka gånger, och då vanligen endast som beteckning på en liten bäck eller en bäck som få känner till, till exempel: Brazamōskas, Brōkinis, Reketkà (sällsynt) vid sidan av Reketijos, Ute-linka. Som redan nämnts är en del av flodnamnen i detta område av indoeuropeiskt ursprung, även om etymologin för vissa av dem, till exempel Šeimenos, kan förklaras på olika sätt¹⁷. Många flodnamn har också ett senare ursprung. Sådana är kanske framför allt de tidigare nämnda flodnamnen med två rötter och det andra ledet -up-.

En betydande del av namnen på floder och bäckar i Šešupės och Jiesias avrinningsområden är genom sin betydelse eller sitt ursprung förknippade med olika egenskaper hos flodbädden, stränderna eller vattnet, efter vilka människor på ett eller annat sätt har namngivit dessa vattendrag. Dessa egenskaper och särdrag, liksom flodnamn bildade efter dem, omfattar till exempel:

a) vattnets färg: Juodupė, Juodupis, Raudenyčia, Rausvė, Rūdė, Skāistis; hit hör också Kirsnà, som på forntida preussiska betydde ”Svartaån, Svartbäcken”;

b) flodens (vattnets) ström och flöde — sättet den rinner på: Jūdrė, Judriū-kė, Grāužė, Grāužupis, Krioklys, Kriokupys;

c) flodens storlek, djup eller, i allmänhet, form: Didupis, Ežerėlis, Prūdupėlis, Smailiūtis, Trumpūkas;

d) flodbottnen: Akmėnupis, Geležynupis, Geležupis, Klamūpis, Mólė, Molupys, Pūrvė, Rūdūpis, Žvirgždė, Žvirgždūkas;

e) vattnets temperatur: Šaltupis.

Naturligtvis kan dessa egenskaper, exempelvis vattnets färg, också bero på flodbottnen. Därför kan flodnamnens tillkomst ibland inte strikt kopplas enbart till någon av de egenskaper som nämnts här, till exempel flodnamnet

¹⁶ Jfr M. Lasinskas, J. Macevičius och J. Jablonskis, Lietuvos TSR upių kadastras, d. 1, Vilnius, 1959, s. 188. I denna publikation förekommer också fler namn som inte stämmer överens med dagens uppgifter från folkspråket, till exempel Rokupė.

¹⁷ Se Die altpreussischen Ortsnamen gesammelt und sprachlich behandelt von G. Gerullis, Berlin und Leipzig, 1922, s. 251; P. Skardžius, Lietuvių kalbos žodžių daryba, s. 233; A. Vanagas, Akmena, Lašmuo ir kiti panašios darybos upėvardžiai, ”Lietuvių kalbotyros klausimai”, bd. 4, Vilnius, 1961.

217

Rūdupiss uppkomst kan vi förknippa inte bara med dess bottenbeskaffenhet utan också med vattnets färg, Geležynupis, Geležūpis— inte bara med flodbottnen utan också med vattnets temperatur, eller till exempel kan hydronymerna Krioklys, Kriokupys betraktas som ljudhärmande, oskiljaktigt förknippade också med strömmens och flödes styrka.

Det finns också många flodnamn som har uppkommit från namn på olika träd och växter, fåglar, vilda djur, husdjur, fiskar, insekter och andra levande varelser, till exempel:

a) träd: Alksnė, Bėžupis, Eglinis, Eglupis, Kašklė, Lieponė, Obelūpis, Ūosupelis, Vinkšnupys;

b) växter: Mėžubalė, Rūškynas, Samanupis, Žolupis;

c) fåglar: Ančiupis, Gaŕnupelis, Gulbinas, Kėkštupis, Sakalupis, Strazdupysis, Šarkyčia, Vaŕnupelis;

d) husdjur och vilda djur: Aviniškė, Barsukynas, Briedupis, Kiaulyčia, Kiauliškė, Kiaulupė, Kumėlupis, Meškinė, Ožkupys, Ožupis, Ožupelis, Stirninė, Stumbrinė, Šernupis, Ūdrupis, Ūdrupys, Vilkupis, Voverupelis;

e) insekter och andra levande varelser: Blūsupis, Dėlupis, Vaŕliaupis, Vėžupis.

När det gäller flodnamnens uppkomst i samband med en flods eller bäcks fysiska eller andra egenskaper bör det sägas att det kan finnas floder och bäckar vars namn betydelse i dag inte motsvarar deras fysiska eller liknande verklighet, eller till och med står i fullständig motsättning till den. Exempelvis är bifloder till Nova och Pilvė Didupis ir Didžupis mycket små bäckar. Eller så kallas exempelvis Blūsupis sannolikt så eftersom den är liten.

Det förekommer bifloder till Šešupė och Jiesia som fått namn efter personnamn (oftast efternamn) eller ortnamn (byar med mera), till exempel: Močkupis, Pračkūpis, Švedupys, Tamošupis. Av dessa få exempel ser vi redan att namnen är tvåledade, med roten up- som andra led. Flodnamn av detta ursprung är få, och de är sannolikt inte gamla.

Det bör understrykas att det bland flodnamnen i Šešupės och Jiesias avrinningsområden finns omkring 50 som inte förekommer i andra delar av Litauiska SSR eller bland namnen på bifloder i andra avrinningsområden. Vi ska här nämna de flesta och de viktigaste av dem, nämligen: Aistą, Aukspirta, Dōvinė, Gazdą, Ūglė, Jevōnis, Jotiĭa, Jōtupis, Keklys, Keklaitis, Krosną, Laukščiōtas, Nėnupė, Nōva, Novėlė, Pāikis, Pentā, Pentūtė, Pilvė, Sasna, Sūduonia, Sėdvyga, Šeimenā, Šiulė, Tūrupis, Vaňdupė, Vasakytė, Viemuonia, Višakis, Žarstėlė.

Till dessa skulle man också kunna lägga sådana ur namnforskningens synvinkel intressanta, unika flodnamn i Litauiska SSR som Vabalkšnė, Vilkauja, även om deras rötter kan återkomma i andra toponymer.

Bland de mindre intressanta flodnamnen kan nämnas sådana personnamnsbildade flodnamn i Šešupės avrinningsområde som Milupė, Noreikupė, Tamošupis med flera, vilka inte heller förekommer någon annanstans.

En annan stor grupp flodnamn utgörs av sådana som betecknar inte bara bifloder i Šešupės och Jiesias avrinningsområden, utan även bifloder till andra floder i Litauiska SSR. Bland dessa flodnamn som återkommer två, tre eller fler gånger inom Litauiska SSR:s territorium är exempelvis följande särskilt intressanta: Balsė, Gulbinas, Jūd­rė, Jārė (: Jūria — Tauragės raj.), Juodupė, Orijà, Siesartis, Šaltupis, Širvinta, Švent-

218

ån (Šventupis), Vėžupis (Vėžupis), Vinkšnupis (Vinkšnupis, Vinkšnupys). Av dessa är troligen de talrikaste (ett par tiotal vardera) Juodupė (Juodupis) och Šalupis.

Det finns uppfattningar¹⁸ om att vattendragens namn, som ofta återkommer, vittnar om hög ålder, men denna uppfattning gäller inte alla namn, särskilt inte namnen på bifloderna i Šešupės och Jiesios avrinningsområden. Man kan anta att många namn på bifloder till Šešupė och Jiesia, just eftersom de inte förekommer någon annanstans inom Litauiska SSR:s territorium (även om vissa av dessa flodnamn naturligtvis kan ha motsvarigheter i andra baltiska språk), hör till de äldsta. Låt oss jämföra de ovan nämnda flodnamnen, exempelvis: Aistą, Gazdą, Jotiją, Keklįs, Pentą, Sūduonią, Šeimeną med flera.

Att det finns ganska många flodnamn som är kända i mer än ett område av Litauiska SSR är, som K. Būga säger, egentligen inget att förvånas över: sådana namn är, även om inte alla, fortfarande samtidigt antingen appellativ eller bildade av appellativ¹⁹. Dessutom kan en del flodnamn också ha förts med från andra trakter. K. Būga räknar till exempel Suvalkijaregionens Širvirta och Siesartis till denna kategori. Enligt honom är dessa flodnamns ursprungliga hemtrakt östra Litauen, som han uttrycker det — Vilniusområdet, där det än i dag finns Širvintā och Siesartis²⁰.

Det är också värt att uppmärksamma flodnamnens accentuering.

I flodnamnens accentuering har vissa ålderdomliga drag bevarats i högre grad än i appellativ. Exempelvis har den gamla akuta betoningen bevarats i de diminutiva flodnamnssuffixen -aitis och -ytė; i appellativ betonas dessa suffix i detta område numera vanligen med cirkumflex; jämför till exempel flodnamnen Keklaitis, Kumpupaitis, Vasakytė med appellativen kepalaitis, vežimaitis, mergytė, žuvytė. Flodnamnens ålderdomliga accentuering framgår också av att vissa av dem, exempelvis sådana med suffixet -inė, såsom Dóvinė, Žvikinė, betonas på stammen snarare än på suffixet.

Äldre människor betonar alltid sådana flodnamn akut, som Gráužė, Páukis, Pilvė, Váiliškas, medan yngre ibland redan använder cirkumflex, till exempel Pilvė²¹.

I flodnamn förekommer inte bara formvarianter utan också dubbla accentueringar och accentuella varianter. Sammansatta flodnamn bildade med efterleden och ordet upis betonas exempelvis på två sätt: på den första eller den andra delen, närmare bestämt a) på det första ordets stam eller suffix, b) på det andra ordets stam. Bland dem som betonas på det första ordets stam eller ibland suffix kan nämnas: Gražupis, Girnupis, Klamupis, Skriāudupis, Sparvinupis, Šiekštupis, Tamošupis, Tūrupis, Vilkupis, Vỹžupis. Det finns färre flodnamn som betonas på det andra ordets stam; exempelvis kan nämnas:

¹⁸ Jfr R. Schmittlein, anf. arb., s. 76.

¹⁹ Se K. Būga, Upių vardų studijos ir aisčių bei slavėnų senovė, ”Tauta ir žodis”, bd I, s. 16. Man kan också anta att alla ortnamn har uppstått ur appellativ eller personnamn.

²⁰ Se K. Būga, a.a. Ursprungskällan till Širvinta i östra delen av landet ligger i Nemenčinėområdet och Siesartis i Molėtaiområdet; båda mynnar ut i Šventoji.

²¹ Det finns naturligtvis också liknande flodnamn som sedan gammalt har cirkumflex, till exempel Graižė.

219

Geležupis, Gražupis, Obelupis, Sakalupis, Samanupis. Det verkar inte gå att fastställa någon tydlig grund för denna dubbla accentuering. Det förekommer till och med att samma hydronym (för samma eller en annan bäck med samma namn) accentueras på två olika sätt, till exempel: Akmenupis och Akmenupis, Vėžupis och Vežupis. Den första accentueringen torde vara äldre. Dessutom kan accentueringen möjligen också hänga samman med ordbildningen.

Exempel på närliggande accentuering förekommer även i andra fall, till exempel: a) olika accentposition och accentklass: Jūdrė och Judrė, Orijà — gen. Orijos och Orijõs (jfr. Jotijà, Jotijõs); b) olika tonaccent, till exempel: Naũsupė och Náusupė (sällsynt). Den akuta tonaccenten är här, kan man anta, nyare och har uppkommit möjligen till följd av dialektalt uttal eller andra orsaker.

I namnen på Šešupės och Jiesios bifloder är en av de svåraste och mest komplicerade frågorna förhållandet mellan de dialektala elementen a och e i början av ord. Frågan är särskilt aktuell vid standardisering av ortnamn och hydronymer, och därför krävs stor försiktighet. Till exempel kan zanavykai-hydronymen Álnupio inte återställas till Elnupį av följande skäl: för det första återger zanavykai standardspråkets inledande a som e — de säger till exempel ekėčios, ekmuõ, men gör inte så med denna hydronym; för det andra har de inte ordet elnias, utan kallar det briedžiu; för det tredje kan denna hydronym faktiskt innehålla den forntida roten al-, som också beläggs i andra hydronymer och sjönamn, till exempel: Alnà (en bäck i Lazdijai distrikt), och där finns även sjön Al̃nas²²; jämför dessutom Álnis (en sjö i Molėtai distrikt) och där även Álnės upėlis.

Att förvirring förekommer även i tydliga fall med a och e i början av ord framgår tydligt av att två biflöden med samma namn ibland skrivs på två olika sätt; vissa standardiserande ordböcker skriver, med hänsyn till dialekten, till exempel Álksnė och Elksnė²³. Även om namnet i kapsai-dialekten, där båda dessa hydronymer är kända, faktiskt uttalas på två olika sätt, nämligen kapsai II (Kapsukas med omnejd) — Álksnė, medan det i vissa delar av kapsai I, till exempel kring Pilviškiai, uttalas — Elksnė, förefaller det ändå klart att standardspråket endast bör ha Álksnė.

Intressant är kapsai-hydronymen Aistà. I dag vågar man inte återställa den till Eistą, och därför bör inte heller namnet på byn som fått sitt namn därifrån, Aistiškių, återställas till Eistiškius, vilket vissa publikationer gör²⁴. Även om standardspråkets e återges som a i den del av kapsai-dialektområdet där Aistà främst är känt, är det inte så lätt att avgöra förhållandet mellan a och e i ortnamn med denna rot; därför kan man inte betrakta både Aistõs och samtidigt Aistiškių som dialektformer. Jämför till exempel även Aisė (en bäck i Kretinga distrikt), Aisetas (en sjö i trakten kring Labanoras) med flera.²⁵

²² Hydronymen Alnà betraktar K. Būga (se hans Lietuvių kalbos žodynas, häfte I, s. 63) som jotvingisk.

²³ Žr. Lietuvių kalbos rašybos žodynas, Kaunas, 1948, p. 384, 393. Be to, ypač nevykusiai daroma, rašant upėvardį Elksnė, o iš jo kilusį ten pat esantį gyvenamosios vietos vardą — Alksnėnai.

²⁴ Se till exempel Lietuvos TSR administracinis-teritorinis suskirstymas, Vilnius, 1959, s. 687.

²⁵ Se närmare K. Būga, Lietuvių kalbos žodynas, häfte I, s. 24, 25; B. Savukynas, Ežerų vardai, ”Lietuvių kalbotyros klausimai”, bd 3, s. 292.

220

Det finns också andra svårförklarliga företeelser, kanske förknippade med dialekten, till exempel att Yglė (en bäck i Kapsukas distrikt) alltid uttalas och skrivs så, medan Igliūka och Igliškėliai (namn på orter i samma område)²⁶.

De hydronymer som behandlas här står endast i singular. I allmänhet är pluralformer ganska ovanliga bland flodnamn. Plural förekommer oftare i sjönamn.

Man skulle naturligtvis kunna och också behöva granska och undersöka flodnamnen som presenteras här mycket mer ingående och även ur flera andra aspekter, men författaren vill först och främst, så långt det varit möjligt, publicera själva materialet så detaljerat och fullständigt som möjligt. För detta ändamål bifogas här en alfabetisk förteckning – en ordlista – över Šešupės och Jiesias bifloder.

När sådant eller liknande material om vattennamn börjar publiceras, och i synnerhet när en förteckning över flod- och sjönamn har tryckts, skapas en god grund för värdefulla och betydelsefulla tolkningar och vidsträckta slutsatser. Detta är, får man anta, ett rationellt tillvägagångssätt för toponymiskt arbete och forskning.

Ordlistan innehåller mer än 400 namn på floder och bäckar. Omkring 50 floder och bäckar har namn som förekommer flera gånger, till exempel: Juodupė, Rūd-upis, Skriaudupis, Vilkupis med flera; det finns alltså omkring 350 namn med olika stammar. Den största delen av dessa hör till Šešupės avrinningsområde, medan endast en liten del – omkring 30 namn – tillhör floder och bäckar i Jiesias avrinningsområde.

Denna ordlista har sammanställts huvudsakligen med stöd av det ortnamnsmaterial som finns vid Institutet för litauiska språket och litteraturen (registerkort och förteckningar) och som samlats in från folkspråket. En stor del av materialet har antecknats av ordlistans sammanställare själv, som började samla in det för 25 år sedan. Uppgifterna om vilka större (äldre) floder de floder och bäckar som tas upp i ordlistan mynnar ut i har fastställts huvudsakligen utifrån det nämnda materialet och ”Lietuvos TSR upių kadastras”²⁷. Det gick inte att fastställa mynningen eller på annat sätt lokalisera vissa bäckar, särskilt mindre sådana. I ordlistan har man försökt ange betoningens placering och accent eller accentklass så långt det varit möjligt, men för alla namn har det inte gått att få fram eller fastställa betoningen eller annat, trots att man på senare tid frågat enstaka dialekttalare eller använt olika andra källor²⁸. Vissa mindre bäckar, vars namn antecknats tidigare, har nu försvunnit till följd av dränering eller liknande orsaker. Ofta är deras namn inte längre kända, och därför är det numera nästan omöjligt att få dem bekräftade av dialekttalare.

Här begränsar vi oss till namn på nuvarande och tidigare floder och bäckar inom Litauiska SSR:s territorium. Namn på floder och bäckar i Šešupės avrinningsområde som ligger i Kaliningrad oblast och inom Folkrepubliken Polens territorium har inte tagits med i ordlistan. Några av de mer kända av dem kan nämnas, till exempel från Kaliningrad oblast: Aiksnupė, Bālupė, Bādūpė, Dirvōnupė, Ežerūpė, Liepond, Lėpupė, Prūdūpė,

²⁶ Om några andra dialektala drag, se anmärkningarna i den bifogade ordlistan.

²⁷ Jfr M. Lasinskas, J. Macevičius och J. Jablonskis, Lietuvos TSR upių kadastras, Vilnius, 1959, d. I.

²⁸ T.ex. M. Paškevičiūtė, Kalvarijos rajono vietovardžiai, examensarbete, 1960 (manuskript vid institutionen för litauiska språket vid Vilnius statliga universitet uppkallat efter V. Kapsukas). I arbetet finns mycket få namn på floder och bäckar, och de som förekommer är inte särskilt väl återgivna.

221

Raušvė, Skūrupė, Vėžupė; Folkrepubliken Polen: Juodupė, Peisė, Vižainė.

Det är självklart att ordlistan inte gör anspråk på att vara en fullständig och exakt förteckning över floder och bäckar inom det berörda området. Som redan nämnts har vissa av namnen som tas upp här inte slutgiltigt klarlagts. En del av de flodnamn som finns i Institutet för litauiska språket och litteraturens topomastiska kartotek, till exempel Arkliūnykė (Šilavotas), har inte tagits med i ordlistan eftersom de väcker olika slags tvivel. Denna ordlista och förteckning kan utökas och preciseras i framtiden. Ytterligare material skulle särskilt kunna hittas på mer avlägsna platser. Att så verkligen kan vara fallet framgår också av en nyligen publicerad uppgift om bäckarna i Mikolavos skog, inom Ąžuolų Būdos skogvaktardistrikt i Kazlų Rūda kommun; där står det: ”De lokala invånarna blandar inte ihop dem (dvs. bäckarna — J. S.). Alla har namn: Šaltinbalis, Klevelių, Širvintos, Alkšnės, Lukošbalių, Gylės, Vabalkšnės och andra bäckar”²⁹.

I ordlistan anges först (i kolumn I) flodens eller bäckens namn i nominativ; det är vanligen accentuerat, och dess accentklass anges (i kolumn II). Som redan nämnts har det inte varit möjligt att fastställa accent eller accentklass för vissa namn, särskilt de mindre vattendragens. Därefter anges, i den mån det varit möjligt, flodens eller bäckens läge: a) från vilken sida (d. — höger, k. — vänster) och i vilken större (bredare, längre) flod den mynnar (kolumnerna III och IV), b) någon närbelägen ort (stad, tätort, omgivning, by) som floden eller bäcken rinner förbi, eller där dess namn är mer känt, hört och upptecknat. Med förkortningar, vars lista ges separat, anges vanligen en större ort, och för vissa bäcknamn, särskilt de mindre vattendragens, tilläggs också bynamnet. Det har inte varit möjligt att uppnå någon större exakthet eller enhetlighet här.

I den sista (VI) kolumnen ges ibland en eller annan anmärkning av olika slag (det borde naturligtvis finnas fler sådana). Om ett namn dessutom är allmänt etablerat bland folk i en dialektal form som är mindre känd i litteraturen, tas även den ibland upp i ordlistan; i anmärkningarna (kolumn VI) hänvisas då från den till formen i standardspråket, till exempel: Overupelis se Vóverupelis. Däremot har följande inte tagits med i ordlistan:

a) mycket tydliga, regelbundna och allmänt kända fonetiska dialektformer, till exempel: Aglinis, Ekmenupė, Elksnė;

b) vissa förvanskningar av former och accentuering, till exempel: Suduonia, Šūduonia.

Förekommande sidoformer anges vanligen under separata uppslagsord. Former som används längre norrut eller som inte rekommenderas i standardspråket hänvisas oftast till huvudformerna, men någon striktare normering har inte eftersträvats här — avsikten har endast varit att på ett eller annat sätt dokumentera själva förhållandena.

²⁹ G. Isokas, ”Tiesa”, 1961. III. 1.

222

Šešupės avrinningsområde

II. NAMNLEXIKON ÖVER FLODER OCH BÄCKAR I ŠEŠUPĖS OCH JIESIAS BÄCKEN

Flodens eller bäckens namn | Accentklass | Tillflödessida | Mynnar i | Någon närbelägen ort | Anmärkningar | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6

Adverniškė | 1 | | | Sk., Šlišai |

Aistà | 4 | h. | Širvinta I | Brt. |

Akmėnupis | 1,2 | | Nova | Grš., Galiniai | Uttalas Ekmėnupis

Akmenu̇pys | 3⁴b | | Šlavanta | Gdl., Gražiškiai |

Alksnė I | 2 | v. | Šešupė | Alk. | Äldre uttalar Elksnė

Alksnė II | 2 | v. | VabalKšnė | AžB., Alksniškiai |

Alksnupis | 1 | h. | Nova | Grš. | Uttalas Elksnupis

Alnupis | 1 | h. | Šešupė | Žvr. | Jfr sjön Alnas (Lazdijai), Alnis (Molėtai)

Amalvė | 3ᵇ | h. | Dovinė | Dkš. | Från sjön Amalvo

Ančiupis | 1 | v. | Jiesia | Sil. |

Anškupis | 1 | | Nova | Snt., Žaltynai |

Anšlaukine | | | Zanyla | Pjv., Ėglupiai | Ančlaukine?

Antupelis | 1 | h. | Širvinta I | Kbr., Stanaičiai |

Apylankos å | | | Pilvė | KzR., Kajackiškė |

Asinis | 2 | h. | VabalKšnė | Ss. | Jfr hydronymerna Asys, Asupis

Ašmonų bäck | | | | Kps., Ašmonai |

Atšlietė | 2 | | Sūduonia | Ldvn. |

Aukspirta I | 1 | h. | Šešupė | Snt., Rukšniai |

Aukspirta II | 1 | h. | Aukspirta I | Snt., Plioriškiai |

Aukspirta Mažoji | | | | | Se Mažoji Aukspirta

Aukštazis | 1 | | | | Se Aukštažys

Aukštažys | 3ᵇ | h. | Jiesia | Grl. |

Bagdžiškė | 2 | | | Dkš. | Jfr efternamnet Bagdžius; dessutom Bagdžiškė < Bagdžiškė < Bagdiškė

Balsė | 1 | h. | Rausvė I | Kps. |

Bāltsupis | 1 | h. | Višakis | Br., Pabalsupiai | Kallas också Bálcupis

Bāltupis | 1 | | Siesartis | Šk., Baltkojai |

Bambenà | 3ᵇ | | Žuvinto sjö | Smn. | Dovinės övre lopp (från Simno sjö)

Barčių bäck | | | | KzR., Jūrė |

Barsukýno bäck | | | Jūrė | KzR., Vasiliaucižna |

Baštupis | 1 | | | Pjv., Užupiai |

Baštupė | 1 | d. | Pilvė | Vv. |

Bėržupis I | 1 | d. | Nova | Lkš. |

Bėržupis II | 1 | | Jiesia | Grl., Pajiesys |

Bėržupis III | 1 | d. | Noreikupė | Jnk., Beržupiai |

Blužupis | 1 | d. | Šešupė | Snt., Juškakaimis |

Braukrytupis | 1 | | | Šk. |

Brazamōškas | 2 | | | KzR., Jūrė | Brazamāškas?

Bredeikis | 2 | | | | Se Brideikis

223

Lentelės tęsinys

1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6

Brideikis 2 strömmen Širvinta I Alvt., Kaukakalnis Bričiškis 1 Se Gričiškis Briedupis 1 Siesartis Šk. Briedupys 3a Se Briedupis Brōkinis 1 strömmen Kokė Skrd. Burčiokinė 2 strömmen Šešupė Klvr., Kumečiai Burliokinė 2 strömmen Pilvė ĄŽB., Ožnugariai Burliōkupis 1 biflöde Nova Grš. Cedra 4 strömmen Šešupė Lbv. Čerābūdis 1 Siesartis Lkš., Liepalotai Čiunčius 2 Vv. Dainupis 1 biflöde Bartupė Grl., Padainupys Daubà 4 strömmen Širvinta I Alvt., Mažućiai Didupis 1 strömmen Nova ŽVt., Žėgliai Didžgrabė 1 Se Kalnorė Didžupis 1 strömmen Pilvė Vv., Belevičiai Dielupis 1 Penta I Snt., Starkai Dótamas 1 biflöde Širvinta I Grž., Dotamai Dōvinė 1 biflöde Šešupė Ldvn., Padovinys Drebulinė 2 biflöde Pilvė KzR. Duburys 3b Gž., Dapkiškiai Dūdiškis 1 Dovinè Kps., Netičkampis Eglinis 2 Ig., Mergašilis Taria Aglinis Eglinis 2 Brt., Vartai Eglupis I 1 biflöde Šešupė Slv., Žiūriai Eglupis II KzR., Eglupis Eglupys 3b strömmen Širvinta I Pjv., Eglupiai Ežerėlis 2 strömmen Nova Jnk., Vinkšnupiai Ežupis 1 Siesartis Sk., M. Gotlybiškiai Garāntupis 1 Siesartis Snt., Juškakaimis Garūupelis 1 strömmen Šešupė Kps., Kumelionys Gazdà 4 strömmen Kirsna Klvr., Gazdai Gėčupis 1 biflöde Jotija Sdr., Gėčiai Gėdupelis 1 Orija I Šk., Kerutiškė Gėdup̀is 1 biflöde Šešupė Slv., Žiūriai Gėdupys 3b Se Gedupis Geležynupis 1 Rausvė I Plv., Paurausiai Geležupis 2 strömmen Nova Būbl., Bliükiškiai Gylė ĄŽB., Mikolavos skog. Girmuo 3a Žr. Girmuony s Girmuony s 3a biflöde Jiesia Iš., Pagirmuonys Girnupėlis 2 Se Girnupis Girnupis 1 strömmen Višakis Bgt., Girnupiai Gyvūpis 1 Snt., Kuodžiai Gorėika 1 Jūrė KzR., Kazliškiai Kallas också: Gorija, Gorupis Graižė 2 strömmen Jiesia Skrd., Graižbūdė Graižėlis 2 strömmen Eglupys Kbr., Kybeikiai Graužė 1 strömmen Šešupė Lbv., Skaiščiai Via sjön Grauželis Graužupis 1 Pjv., Stolaukis Gražupis 2 Graž., Gražupiai

224

Lentelės tęsinys

1

2

3

4

5

6

Gričiškis

1

Raisupelis

Įgl., Raisupiai

Lk kan också vara Gričiškis

Gudėupis

1

Graž., Gudeliai

Gūdupėlis

1

Ldvn., Gudupiai

Gulbinas I

3^b

k.

Šešupė

Plv., Gulbiniškiai

Gulbinas II

3^b

k.

Sūduonia

Ldvn., Gulbiniškiai

Yglė

2

d.

Šlavanta

Įg.

Beträffande y, jfr. Igliauka, Igliškėliai

Jevónis I

1

k.

Zanyla

Pjv.

Jevónis II

1

d.

Šešupė

Kps.

Jiesia

4

k.

Nemunas

Grl.

Jiesiūkė

2

Jiesia

Šil., Šiurupys

Jotija

4,3b

d.

Šešupė

Kdl.

Jōtupis I

1

Jotija

Gl.

Jōtupis II

1

k.

Orija

Šk., Zajošiai

Jūdrė

2,4

k.

Višakis

VšR., Runkiai

Judréika

1

k.

Jūrė

VšR., Kajackai

Judriūkė

2

Se Judreika

Juodupė I

1,3a

k.

Šešupė

Nm., Puodiškiai

Juodupė II

1

Šeimena

Kbr., Kurmiškiai

Juodupė III

1

Jiesia

Šil., Pajuodupis

Juodupė IV

1

Balsė

Kps., Balsupiai

Juodupėlis I

1

Skarupis

VšR.

Juodupėlis II

1

Nendrupis

Graž.

Juodupis I

1

d.

Siesartis

Slv., Juodupėnai

Juodupis II

1

d.

Jotija

Gl., Albertiskiai

Juodupis III

1

Orija I

Lkš., Būdv iečiai

Juodupis IV

1

Rausvė I

Plv., Baziliai

Juodupis V

1

Brt., Ožkabaliai

Jūrė

1

k.

Višakis

KzR., Jūrė

Jūrgupis

1

k.

Siesartis

Lkš., Jurbūdžiai

Jurgupys

3a

Se Jurgupis

Kalkūtis

1

Šelmenta

Lbv., Kovai

Kalnōrė

2

Sk riaudupė

Gs.

Från den sjö som håller på att växa igen vid Pracapolė

Karalių bäck

Gdl., Miknoniai

Karč(i)upis

1

d.

Nova

Jnk., Karčrūdė

Karklė

2

d.

Liepūna

Pjv., Karklupėnai

Kaŕklupė

1

Se Karklė

Karpōčius

2

d.

Šėdyga

Jnk., Bažnytgiris

Kastinė

2

Paežeriai-sjö

Alvt., Vaičlaukis

Iš Širvintos I

Kaušupis

1

Vandupė

Br.

Kavoliškė

1

Kps., Meškučiai

Keklaitis

1

Jiesia

Iš., Pajiesys

Keklys

2

k.

Rudė I

Vv., Grabava

I LKRŽ skrivs det felaktigt Kelkys

Kėkštupis

1

d.

Nova

Grš., Bliuviškiai

Kelnorė

3a

Se Kalnorė

Kermušynas

1

Lašaša

Šil., Naujasodis

Kermušinis

2

Valčiūva I

Kps., Beraginė

Kiaūlyčia

1,2

k.

Bambena

Krsn.

15. Kalbotyros klausimai VI.

225

Fortsättning på tabellen

1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 Kiauliškė | 1 | d. | Jiesia | Šil., Pakiauliškis Kiaulupė I | 1 | d. | Višakis | Br., Možūrai Kiaulupė II | 1 | d. | Aukspirta I | St., Joniškiai Kiaulupė III | 1 | k. | Alksnė I | Alk. Kiūpelis | 1 | d. | Laikštė | Kps., Adomiškė Kirsna | 4 | d. | Šešupė | Klvr., Rdm. Kytrupis | 1 | | Vilkupis I | Lks., Pūstauniškiai Klampupis I | 1 | k. | Višakis | Bgt., Klampupiai Klampupis II | 1 | | Šeimena | Kbr., Lauckaimis Klampupis III | 1 | | Milupė | Br. Kliodžiupelis | | | | Kt., Rakauskai Kliokynė | 2 | | Višakis | KzR., Skindeliškė Klūsgiris | 1 | | Jūrė | KzR., Muraškynė Kokė | 2 | d. | Vabalkšnė | Vv., Gudeliai Kregždantė | 2 | d. | Jotija | Gl., Žygenai Kreidupis | 1 | k. | Viemuonia | Vv., Lizdeikiai Kreivupis | 1 | | | Ldvn., Varnupiai | Kreivupis? Kreivupelis | | | | | Se Kreivupis Krioklyš I | 2 | d. | Višakis | Plv. Krioklyš II | 2 | d. | Šešupė | Žal. Kriokupis | 1 | | | | Se Kriokupys Kriokupys | 3b | d. | Siesartis | Lkš., Kupriai Kryžupėlis | 1 | | Orija I | Šk., Melninkai Krosna | 4 | d. | Kiaulyčia | Krsp. Kumė | 4 | k. | Jiesia | Grl., Pagiriai Kumėlduobė | 1 | | Širvinta I | Graž., Duonelaičiai Kumėlupis | 1 | | Nova | Jnk., Šunkariai Kumpupaitis | 1 | k. | Orija I | Šk., Kumpupiai Kunigupis I | 1 | d. | Širvinta I | Kbr., Bijotai Kunigupis II | 1 | k. | Pilvė | Vv., Pažėrai Kūnupis | 1 | | | | Se Kunigupis II Kužupelis | 1 | d. | Šešupė | Ss., Kuzai Kvėsupis | 1 | k. | Višakis | VšR., Garan kščiai Laikštė | 2 | d. | Šešupė | Kps., Adomiškė Lanč kava | | | Jūrė | KzR., Kazliškiai Lankupà | 3b | k. | Širvinta I | Graž. Lankupelis | 1 | | | Gl. Lašaša | 3b | d. | Jiesia | Šil., Ingavangis Lauk būdis | 1 | | Vilkauj a | Vlkv. Laukščiotas | 1 | | Jiesia | Šil., Palaukščiotis Lazda | | | | (Äldre dokument) | Se Lazdija Lazdija | | | | Lzd. (med formvarianten rš.) | Se Raišupis Leikupis | 1 | | Noreikupė | Jnk., Rūda Leimantas | 1 | | | Brt., Skerpėjai Lėlupis | 1 | | Orija I | Šk., Emiliava Lembūdukas | 2 | | Siesartis | Šk., Lembūdžiai Lendrynupis | 1 | | Siesartis | Šk., Baltkojai Lėnkupis I | 1 | | Milupė | Br. Lėnkupis II | 2 | | | | Se Lenkupys Lenkupyš | 3a | d. | Siesartis | Lkš. Lėvas | 4 | | | Būbl., Gudačiai

226

Lentelės tęsinys

1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6

Liaūšupis | 1 | k. | Jotija | Kāl., Liausiai

Lydimas | | | | KzR., Sena Rūda

Lieponà | 2 | k. | Širvinta I | Kbr.

Lygė | 1 | | | AžB.

Lōpė | 1 | dags. | Vabal kšnė | Ss., Subačiškė

Maišys | 4 | k. | Jiesia | Grl., Rinkūnai

Maňkupis | 1 | | Jotija | Gl., Jotyškiai

Maršalkupis | 1 | | | Vv., Pažėrai

Martišiškė | 1 | | Jotija | Plk., Martišiškiai

Lilla

Aukspirta | | d. | Aukspirta I | Snt., Valakbūdžiai

Mėlynbalis | 1 | | Jotija | Šk., Bedaliai

Menčtrakis | 1 | | Jiesia | Ig., Menčtrakis

Mėn kupė | 1 | by. | Šešupė | Klvr., Menkupiai

Mėnkupių upėlis

Se Menkupė

Mergupelis | 1 | | Širvinta I | Alyt., Jnkl.

Mergupis I | 1 | k. | Šešupė | Plv., Sausbaliai

Mergupis II | 1 | d. | Šešupė | Būbl., Meistai

Mergupis III | 1 | | Paežerių ež. | Alvt., Patunkiškiai

Mergūtrakė | 1 | k. | Gazda | Klvr., Mergutrakis

Jfr Mergūtra-kio ež. Pns.

Meška upis | 1

Se Meškupis

Meškinė | 2 | k. | Pilvė | Vv.

Meškinis | 2 | | Orija I | Plk., Meškinė

Meškupis | 1 | k. | Jūrė | KzR., Trakiškė

Meškupys | 3b | | Aukspirta I | Snt., Kiaulupiai

Mielaišupis | 1 | | | Šil.

Miesbalė | 1 | | | Gž., Bardauskai

Milupė | 1 | h. | Šešupė | Br., Žardeliai

Myžupis | 1 | v. | Tamošupis | Grš., Patamošupiai

Mockavėlė | 2 | | Kirsna | Klvr., Mockava

Mōckupis I | 1 | | Siesartis | Lkš., Girniai

Mōckupis II | 1 | | Seimena | Kt., Mockabūdžiai

Mōckupis III | 1 | h. | Nopait ys | Žvr., Mockupiai

Mōckupis IV | 1 | h. | Nova | Snt., Mockupiai

Mōlbedis | 1 | | Juodupė I | Žal.

Mōlė | 1 | | | AžB.

Mōlynė | 2

Se Molė

Molupys | 3a | | | Brt., Moliniškiai

Muštinis | 2 | | Orija I | Šk., Ašmučiai

Naušupė | 1 | | Dovinė | Igl., Panausupys

Naušupelis

Se Naušupė

Nendrupis | 1 | | | Graž., Duonelaičiai

Nėnupė | 1 | b. | Šešupė | Grš., Panenupiai

Niūkas | 2 | | Višakis | VšR., Braziūkai

Nōpaitis | 1

Se Nopai tys

Nopait ys | 3b | by. | Nova | Būbl.

Noreikupė | 1 | b. | Višakis | Jnk., Būda

Nóva | 1 | b. | Šešupė | Grš.

Nōvaraistis | 1 | | | Jnk., Kury nė

Novas källa

227

Lentelės tęsinys

1

2

3

4

5

6

Nõvė

Se Nova

Novėlė

2

Nova

Griš., Sėdvyga[i]

Obelūpis

2

Širvinta I

Alvt., Obelupiai

Orija I

4,3^b

k.

Jotija

Šk., Ašmučiai

Orija II

2

k.

Gazda

Klv.

Overupelis

1

Från sjön Orija

Se Voverupelis

Ožkupis

1

Se Ožkupys

Ožkupỹs

3a

Lenkupys

Lkš., Peleniai

Ožupelis

1

d.

Šlavanta

Igl., Šventragis

Ožupis I

1

k.

Jiesia

Šil., Mieldažiškė

Ožupis II

1

Kregždantė

Kdl., Karališkiai

Pabališkis

2

Ss., Molupis

Pagraužys

3b

Prūdų upelis

Graž., Graužiniai

Paikis

1

d.

Rausvė I

Gž., Paikiai

Palačiųbäcken

Ūt.

Pašodgiris

1

KzR., Marackai

Pašiekštupis

1

Vv., Pašiekštupis

Paukštynių lilla å

AŽB.

Vabalkšnės (se) övre lopp

Pavobelkė

Pečiškas

2

Nova

Jnk., Šunkariai

Peisė

d.

Liepona

Pjv. (rš.)

Pentà I

4

d.

Nova

Grš., Pentiškiai

Pentà II, III

4

d.

Penta I

Snt.

Två bäckar; det finns dessutom fler av dem. Jfr Pentutė. Här är -dlė ett žemaitiskt suffix.

Pentalė

d.

Penta II

Kad.

Pentinupis

1

VĮkv.

Pentutė

2

d.

Penta II

Lkš., Svediškiai

Kad. och Pentalė

Perkasas

1

Šešupė

Plv.

Jfr Peisė

Pesà

4

Pjv.

Pilvė

1

d.

Šešupė

Plv.

Pjaūnis

4

k.

Nova

Būbl., Užpjauniai

Äng med en uttorkad bäck

Plaušinė

2

k.

Pilvė

Vv.

Plaūtupis

1

Siesartis

Snt., Juškakaimis

AŽB.

Plavas

Jfr det allmänspråkliga ordet plova

Plūnupelis

1

Dotamas

Graž., Karpiejai

Plynupis

1

Nm., Jančiai

Pokis

Kt., Žydroniai

Paikis?

Poškupis

d.

Nova

Gts. (Kad.)

Prančkupi I

1

Šešupė

Plv., Jurkšai

Prančkupi II

1

Jotija

Plk.

Preikšupis

1

d.

Šešupė

Žal.

Priešgìnis

1

Zvr., Pieciškiai

Prūdbalis

1

Šešupė

Ldvn., Baraginė

Prūdupelis I

1

Širvinta I

Alvt., Šeštiniai

228

Lentelės tęsinys

1

2

3

4

5

6

Prūdupėlis II 1 Viemuonia Vv., Kalveliškiai

Prūdųån Šešupė Graž.

Pūknupis 1 Jotija Kdl., Pūkniai

Pūrupis 1 Blusupis Snt., Šilgalai

Pūrvė 2 bifl. Siesartis Snt., Šilgalai

Pūstežeris 1 Graž., Dotamai

Pūstingiris 1 Jūrė Grš., Antabūdis

Ragašūpis 1 Nemupė KzR., Kazliškiai

Raišupė Kad. Se Raišupelis

Raišupelis 1 Valčiūva Igl., Raišupiai

Raišupis 1 Rimečio sjö Lzd. Kirsnos övre lopp

Raudenyčia 1 Från Raudenio sjö

Raudōnupis 1 bifl. Graižė Sil., Raudonupis

Raušvė I 2 vänsterbifl. Šešupė Plv., Gž.

Raušvė II 2 vänsterbifl. Širvinta I Vrb.

Reketija 2 bifl. Šelmenta Lbv., Reketija Från Reketijos sjö

Rytupis 1 Šešupė Kps., Ašmonai

Rytupėlis 2 Se Rytupis

Rõgupis I 1 biflod Nova Grš.

Rõgupis II 1 biflod Penta I Grš., Pentiškiai

Rõgupis III 1 biflod Penta I Lkš., Bartkai

Rūdė I 2 vänsterbiflod Jiesia Grl., Pajiesys

Rūdė II 2 Smn., Drinkiškiai

Rūdýnas 1 Šešupė Kps., Kuktiškiai

Rudiškis 2 Kps., Narteliai

Rūdupelis 1 Šil., Rūda

Rudupis 1 Jotija Sdr., Iltrakai

Rūdūpis I 1 Siesartis Lkš., Milakiškiai

Rūdūpis II 1 Jiesia Šil., Raudonupis

Rūdūpis III 1 biflod Pilvė KzR., S. Rūda

Rūškynas 1 Nova Jnk., Šunkariai

Sakalūpis 2 Brt., Šilbaliai

Samanūpis 2 v. Siesartis Lkš., Kerai

Sąnaša 3a v. Jiesia Grl., Ireniškiai

Santakà 3b v. Sasna Igl.

Sasna 4 h. Šešupė Ss. Även kallad Sesnà

Sabinė 2 Žvikinė Lkš., Sabinė

Savinė 2 Se Sabinė

Senaširvintė 1 Se Širvinta I

Senaširvintis 1 Se Senaširvintė

Senaupė 1 v. Amalvė Dkš. Kallas också Senukė

Senplivis 1 KzR., Griešiai Pilvės gamla krök

Sėnšešupė 1 v. Šešupė Plv., Gulbiniškiai Gulbino I:s slut

Kallas Sénčiašupė

Sėnšešupis 1 Br., Miknaičiai Šešupės gamla fåra

Senukė 2 Se Senaupė

Sėnupė I 1 h. Širvinta I Kbr., Stanaičiai

Sėnupė II 1 Klvr., Lakinskai

Sėnupis 1 Jūrė KzR.

Sesnà 4 Se Sasna

Siesartis,-jės 3a flod. Šešupė Šk., Snt.

229

Lentelės tęsinys

1 2 3 4 5 6 Litauen AžB. Skaistis 1 by. Graužė Luv., Skaičiai Jfr. Skaisteliai två sjöar Klvr. Skaudupelis 1 sjön Kalnynai Gdl., Skardupiai Skaudupis I 1 Siesartis Šk., Skardupiai Skaudupis II 1 flod Nopaitis Būbl., Užpjauniai Skalupis 1 flod Višakis Vš., Paskarlupiai Skerdupis 1 by. Jiesia Vv., Skerdupiai Skersinis 2 flod Rogupis I Grš. Skėrsravis 1 Lbv., Lediškiai Skirstupelis 1 Orija I Šk., Švarpliai Skriaudupelis I 1 sjön Amalvo Dkš. Skriaudupelis II 1 Skrd. Skriaudupelis III 1 Se Skriaudupis II Skriaudupė 1 by. Šešupė Gs. Skriaudupis I 1 flod Šešupė KzR., Nedėberžis Skriaudupis II 1 flod Šešupė Kps., Domeikai Skriaudūtis 2 flod Laikštė Kps., Adomiškės Skriaudutėlis 2 Se Skriaudūtis Skrynupis I 1 Nova Grš., Skrynupiai Skrynupis II 1 flod Šlavanta Šil., Skrynupis Slavika 2 flod Šešupė Slv. Slavikupis 1 Se Slavika Smailiūtis 2 Pjv., Šakiai Suffixet -ūtis är sällsynt Šorupis 1 Lenkupys Lkš., Akėčiai Sparvinupis 2 by. Nova Grš., Sparviniai Spernia 4 Simnasjön Smn. Bambėnos övre lopp Stirninė 2 Jnk., Pakalniškiai Strazdupis 1 Lenkupys Lkš., Akėčiai Strepetinės bäck Všt., Žirgėnai Striaunė 2 by. Vyčius Grl., Vainatrakis Striungiabrūzis 1 Pjv., Šakiai Strūmbagalvė 1 Rdm., Strumbagalvė (Bg.) Stumbrinė 1 by. Kiaulyčia Krsn., Pėdiškiai Sūduonia 4 by. Šešupė Ldvn. Sūduonė 2 Se Sūduonia Sūrinis 1 Všt. Sūrmiškis 1 Pjv., Trilaukis Sūrusis Lbv., Klinavas Svirnupelis Judrė VšR., Agurkiškė Šakiškis 2 flod Paikis Gž., Dabravolė I Šaltinbalis 1 AžB., Mikolavos ms. Šaltinis I 2 KzR., Senaižiškė Šaltinis II 2 Jiesia Šil., Sarginė Šáltupis I 1 Seimena VIkv., Pustapėdžiai Šáltupis II 2 Šešupė Žal. Šarkyčia 1 flod Šešupė Lbv., Salapera(u)gis Från sjön Šarkaitis Sedvyga 2 flod Nova Grš., Sedvy(g)ai

230

Fortsättning på tabellen

1 2 3 4 5 6

Seimenà 3^b flod Širvinta I VĮkv., Pašeimeniai

Selmentà 4 flod Šešupė Lbv. Jfr sjön Selmentas

Šernupis I 1 Tamošupis Jnk., Balgudžiai

Šernupis II 1 Kt., Valavičiai

Šešupė 2 by. Nemunas

Šešupėlis 2 Lbv., Aguonėlis

Šiekštupis 1 flod Milupė Br., Skardupis

Sikupis I 1 flod Šešupė Būbl., Matarna i

Sikupis II 1 by. Nova Žvr., Žėgliai Det finns fler av dem

Šilupė I 1 by. Nova Jnk., Užarai

Šilupė II 1 flod Sėdyga Lkš., Peleniai

Šilupė III 2 d. Liepona Kbr., Kybeikiai

Širvinta I 3^b v. Šešupė Kbr.

Širvinta II 3^b v. Seimena Žal., Biliūnai

Širvinta III 3^b AžB., Mikolavos sjö.

Šulė 4 bäck. Aista Brt.

Šlapakšnà 4 k. Jiesia Grl., Ilgakiemis

Šlavantà 3^b Amalvosjön Igl., Šlavančiai

Šlavantė 2 Se Šlavanta

Švedupelis 1 Se Švedupys

Švedupys 3^b bäck. Šešupė Būbl., Gluobiai

Šventupė 1 bäck. Jiesia Iš.

Šventupis 1 Jnk., Ardzijauskai

Tamošupis 1 k. Nova Jnk., Patamošupiai

Tiltupis 1 Nova Žvr., Žėgliai

Tridūnių upėlis Graž., Duoniškiai

Trydupis 1 d. Nenupė Grš., Leliokiškė Det finns fler av dem

Trumpūkas 2 bäck. Judrė KzR., Runkiai

Tūrp(is) 1 Se Tūrupis

Tūrupis 1 bäck. Suduonia Ldvn., Tūrupis

Tūtupis 1 bäck. Šešupė Kdl., Žiūriai

Ūdrupis 1 Se Ūdrupys

Ūdrupys 3a Šešupė Ldvn., Ąžuolynas

Ūsio upėlis Asinis Ss., Pentupiai

Ūosupelis 1 höger biflod till Šešupė Kps., Uosupis

Utelinka 1 Ss., Utalinka (Utalina) Jfr Utelyne Kad.

Ūžupis 1 Pjv., Būdvietčiai

Vabal(k)šnė 2 vänster biflod till Pilvė ĄžB. Jfr Vabal(k)šnė-Pavobelkė Kad.

Vailiškas 1 Žal. Så kallas Širvinta II vid byn Vailiškiai.

Vaiponė 2 Se Vaiponia

Vaiponia 4 vänster biflod till Gazda Klvr., Vaiponiškiai

Vaitiekupis 1 bäck. Aukspirta I Snt., Vaitiekupiai

Vaitupė 1 bäck. Vandupė Grš., Kubiliškė

Vaitupis 1 Se Vaitupė

Valčiuvà I 3^b byn. Sasna Ss., Tautkaičiai

Valčiuvà II 3^b by. Šešupė Igl., Kuktai

Valkupis 1 by. Lenkupys Lkš., Zypliabūdis

Vandupė 1 by. Šešupė Br.

231

Lentelės tęsinys

1 2 3 4 5 6 Varliaupis 1 Pjv., Ėglupiai Varnupelis 1 vid. Dovinė Ldvn., Varnupis Vasakytė 1 Slavanta Ss., Pavasakė Jfr. Kad. Vasakė Vasakūtė 2 Se Vasakytę Velniadaubė 1 Širvinta I Alvt., Dailučiai Velnupis 1 bifl. Šešupė Köl., Slv. Vėmbrė 2 vid. Seimena VIkv., Pavembriai Vešnė 2 vid. Širvinta I Alvitas, Versnupiai Versnupė 2 Se Versnė Vėrupis 1 bifl. Višakis KzR., Bagauskai Vėžupis I 2 bifl. Rausvė I Kt., Navininkai Vėžupis II 1 bifl. Milupė Žvr., Pavengrūpiai Vyčius 4,2 bifl. Jiesia Grl., Margininkai Viemuonė 2 Se Viemuonia Viemuonia 3a vid. Jiesia Skrd. Vijūnupis 1 bifl. Širvinta I Kbr., Slibinai Vikšrupis 1 Orija I Šk., Prūseliai Vilkaujā I 3b bifl. Seimena VIkv. Vilkaujā II 3b bifl. Seimena VIkv., D. Selviai Flyter förbi järnvägsstationen Vilkabalė 1 Juodupė I Žal. Vilktinis 2 vid. Penta III Snt., Pavilktiniai Vilkupis I 1 vid. Siesartis Lkš., Vilkupis Vilkupis II 1 vid. Penta I Grš., Pentiškiai Vilkupis III 1 Silupė II Ikš., Akėčiai Vilkupis IV 1 vid. Seimena Žal., Vilkupiai Vilkupys 3b Se Vilkupis IV Vingelupis Snt., Kiaunupiai Vingrė vid. Šešupė Kad. Jfr. Vingrupis Vingrupis I 1 bifl. Seimena Žal., Vilkupiai Vingrupis II 1 bifl. Milupė Žvr., Pavingrupis Taria och Vengrūpis, Pavengrūpiai Vinkšnupys 3a vid. Nova Jnk., Vinkšnupiai Viršrūdė 1 Višakis KzR., Kardokai Višakis 1 bifl. Šešupė VšR. Višakūtis (2) Plv., Jurkšai Vyžupis 1 vid. Šešupė Klvr., Akmenynai Voverupelis 1 Sasna Ss., Barsukinė Taria Overupelis: utter Zalburgis 1 Nova Grš., Mureikai Zanyla 2 vid. Širvinta I Pjv., Kletkininkai Zebrys 4 Slavanta Gdl., Skėšbalai Zomč(ia)upelis 1 Jiesia Igl., Zomčinė Žagarinis 2 Brt., Daukšaičiai Žarstėlė 2 bifl. Jiesia Šil. Jfr. Zorstrata Kad. Žąsinukas 2 Ančiupis Šil., Liepalotas Želsvėlė 2 bifl. Šešupė Ldvn., Paželsviai Žydgrabė 1 Šešupė Kps. Žilupis 1 Rausvė I Gž. Žiogas bifl. Bartupė Kad. Žiogys 4 VIkv., Kisiniškiai

232

Lentelės tęsinys

1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6

Žolupis | 1 | | Lenkupys | Lkš., Akėčiai

Žvikine | 1 | vid. | Siesartis | Lkš., Žvikinei

Žvirblupis | 1 | | Višakis | Jnk., Karališkė

Žvirgždė | 2 | vid. | Šešupė | Šn., Bebrininkai

Žvirgždukas | 2 | vid. | Žvirgždė | Šn., Oželiai

FÖRKORTNINGAR

Alk. — Alksnėnai, Vilkaviškis distrikt.³⁰

Alvt. — Alvitas, Vilkaviškis.

ĄžB. — Ąžuolų Būda, Kazlų Rūda.

Bg. — K. Būga.

Bgt. — Bagotoji, Kazlų Rūda.

Br. — Barzdai, Vilkaviškis.

Brt. — Bartninkai, Vilkaviškis.

Būbl. — Būbleliai, Šakiai.

d. — höger, högra.

Dkš. — Daukšiai, Kapsukas.

dv. — tidigare herrgård.

ež. — sjö.

Gdl. — Gudeliai, Prienai.

Gl. — Gelgaudiškis, Šakiai.

Graž. — Gražiškiai, Vilkaviškis.

Grl. — Garliava, Kauno.

Grš. — Griškabūdis, Šakių.

Gs. — Geistarai (Didvyžiai), Vilkaviškio.

Ig. — Igliauka, Kapsuko.

Igl. — Igliškėliai, Kapsuko.

Iš. — Išlaužas, Prienų.

Jnk. — Jankai, Kazlų Rūdos.

k. — vänster, vänster sida.

Kad. — Litauens SSR:s flodregister, del 1, Vilnius, 1959.

Kbr. — Kybartai, Vilkaviškio.

Kdl. — Kiduliai, Šakių.

Klvr. — Kalvarija.

km. — by.

Kps. — Kapsukas (Marijampolė).

Krsn. — Krosna.

Kt. — Keturvalakiai, Vilkaviškio.

KzR. — Kazlų Rūda.

Lbv. — Liubavas, Kalvarijos.

Ldvn. — Liudvinavas, Kapsuko.

Lkš. — Lukšiai, Šakių.

Lzd. — Lazdijai.

mš. — skog.

Nm. — Kudirkos Naumiestis, Šakių.

Pjv. — Pajevonys, Vilkaviškio.

Plk. — Plokščiai, Šakių.

Plv. — Pilviškiai, Vilkaviškio.

pvd. — efternamn.

³⁰ Denna förkortning skrivs inte ut längre fram i förkortningslistan.

233

Ras. — Rasiai, Kalvarijos.

Rdm. — Rudamina, Lazdijų.

Iš. — skrifter.

Pns. — Punskas (Polska folkrepubliken).

Sdr. — Sudargas, Šakių.

Skrd. — Skriaudžiai, Kazlų Rūdos.

Škv. — Slavikai, Šakių.

Smn. — Simnas, Alytaus.

Snt. — Sintautai, Šakių.

Ss. — Sasnava, Kapsuko.

Šil. — Šilavotas, Prienų.

Šk. — Šakiai.

Šn. — Šunskai, Kapsuko.

t. — uttalar, dialektalt.

Ūt. — Naujoji Ūta, Prienų.

VIkv. — Vilkaviškis.

Vrb. — Virbalis, Vilkaviškis.

VšR. — Višakio Rūda, Kazlų Rūda.

Všt. — Vištytis, Vilkaviškis.

Vv. — Veiveriai, Kazlų Rūda.

Žal. — Žalioji, Vilkaviškis.

ŽD — P. Skardžius, Lietuvių kalbos žodžių daryba, Vilnius, 1941.

Žvr. — Žvirgždaičiai, Šakiai.

BIFLODER TILL FLODERNA ŠEŠUPĖ OCH JIESIA

И. СЕНКУС

Sammanfattning

Artikeln består av två delar: I. En översikt över namnen ur språkvetenskaplig synvinkel, II. En ordlista över namn på floder och bäckar i Šešupės och Jiesias avrinningsområden.

I den första delen ges en systematisk översikt över de viktigaste namnen på floder och bäckar i Šešupės och Jiesias avrinningsområden ur språkvetenskaplig synvinkel. De äldsta och mest intressanta namnen är följande: Aista, Gazda, Jotija, Jūrė, Keklys, Kirsna, Nova, Orija, Penta, Pilvė, Sasna, Siesartis, Sūduonia, Šeimena, Vilkauja och andra. Till exempel jämförs roten Siesartis med fornindiska sisarti ”den flyter, rinner”, Kirsna med det fornpreussiska ordet kirsnan ”svart”.

Det bör noteras att rötterna och suffixen i flodnamnen i Šešupės och Jiesias avrinningsområden, med mycket få undantag, är litauiska eller baltiska.

Ordlistan innehåller över 400 flodnamn, varav omkring 350 har olika rötter.