LIETUVIŲ TERMINOLOGIJA

LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA

S. KEINYS

LITAUISKA TERMERS SUFFIXBILDNING

Ordbildning spelar en mycket stor roll inom terminologin, eftersom en klar majoritet av de enordiga termerna och de sammansatta termernas beståndsdelar är avledningar. 92,5% av de rent litauiska och hybrida enordiga substantivtermerna i ”Rysk-litauisk ekonomisk terminologiordbok” (Vilnius, 1966) har bildats av andra ord (för beräkningen undersöktes sammanlagt drygt 1 600 olika ord, varav omkring 120 var enkla, eller primära). Avledningarna utgör omkring 90% även av termer av samma slag som finns i ”Rysk-litauisk-engelsk terminologiordbok för beräkningsteknik” (Vilnius, 1971) och ”Botanisk terminologiordbok” (Vilnius, 1965) (sammanlagt drygt 1 900 respektive omkring 800 olika ord, varav omkring 180 respektive 120 var enkla). Som N. Shanskij har påpekat kan ett språk således tillgodose samhällets krav endast när alla dess olika tillgängliga ordbildningsmedel tas i bruk, eftersom ordbildningen framför allt bidrar till att skapa ett ordförråd som motsvarar samhällets utveckling¹.

De flesta substantivavledningar som används inom terminologin har bildats med suffix. Till exempel innehåller ordlistorna över juridiska, geologiska och fysiskt-geografiska, fysikaliska, idrotts-, markavvattnings-, kemiska, textila (del I) och litterära termer nära 5 000 avledningar som bildats med det litauiska språkets egna medel. 68,5% av dessa avledningar, vilka fungerar som enordiga termer inom de nämnda områdena, har bildats med olika substantivsuffix. Andelen suffixavledningar är ännu större bland de enordiga substantivtermerna i ordlistorna över ekonomi och beräkningsteknik (81,9 respektive 79%). Endast i ”Botanisk terminologiordbok” är suffixavledningarna färre, men även där utgör de mer än hälften av alla avledningar. Termer som bildats med ändelser, prefix och sammansättning utgör alltså en minoritet. Detta bekräftar den stora livskraften och utbredningen hos substantivbildning med suffix i nutida litauiska². Slutligen visar detta att även inom terminologin bör största uppmärksamhet ägnas åt ordbildning med suffix, samt åt att systematisera och förbättra denna bildning. Det är mycket viktigt att varje termbildare eller terminologisk redaktör har studerat suffixbildningen ingående, känner till vilka resurser den erbjuder språket och terminologin och kan använda dem på rätt sätt.

I detta arbete undersöks substantivbildningen av termer med suffix ur ett synkront perspektiv. Undersökningsmaterialet består av 4 955 suffixavledningar (samma avledning

¹ Н. М. Шанский, Очерки по русскому словообразованию и лексикологии, Москва, 1951, p. 131.

² V. Urbutis påpekar att det finns flera gånger fler suffixavledningar i litauiskan än alla övriga avledningar tillsammans. Se Lietuvių kalbos gramatika, I, Vilnius, 1965, s. 252.

7

förekommer ofta i flera termordböcker, men här räknades den bara en gång). Alla dessa avledningar förekommer som enordiga termer i de termordböcker som granskats av terminologikommissionen vid Litauiska språk- och litteraturinstitutet, Litauiska SSR:s vetenskapsakademi. Det rör sig om ordlistor över juridiska, geologiska och fysiskt-geografiska, fysikaliska, idrotts-, markavvattnings-, kemiska, textila, litterära, botaniska, ekonomiska och beräkningstekniska termer. Valet av detta undersökningsmaterial förklaras av önskan att överblicka terminologiarbetet inom områden där det är mer välordnat och fastställa de tendenser i ordbildningen som har framträtt.

Termbildning med suffix undersöks enligt den ordning som brukar följas i ordbildningsstudier. Med hänsyn till avledningarnas ordbildningsbetydelse och basordens beskaffenhet urskiljs vissa grupper av termbildningar. Drygt två tredjedelar (68,7%) av avledningarna har bildats av verb. Dessa avledningar delas in i beteckningar för handlingar, redskap, aktörer och bärare av verbala egenskaper, handlingsresultat samt platser. De övriga avledningarna bygger vanligen på nominala ord. Följande grupper urskiljs: beteckningar för egenskaper, bärare av nominala egenskaper och personer utifrån yrke, diminutiver, platsbeteckningar, kollektivbeteckningar samt beteckningar efter ursprung och tillhörighet. Inom varje sådan ordbildningsgrupp lyfts termbildningstyper fram och undersöks. Grupperna och de mest produktiva typerna ordnas efter antalet avledningar, med början i dem som har flest. V. Urbutis har således undersökt litauisk substantivbildning mycket ingående³. Till skillnad från V. Urbutis klassifikation har här beteckningar för bärare av nominala egenskaper och personbeteckningar efter yrke sammanförts till en och samma ordbildningsgrupp.

Undersökningen omfattar alla termer som synkront kan betraktas som avledningar, även om inte alla har bildats särskilt för terminologiska ändamål. Detta görs eftersom det i många fall sannolikt är omöjligt att fastställa om en term är nybildad eller hämtad från ett ord som redan används i språket. Nya ord kan nämligen bildas genom att samma delar (ett basord och ett suffix) kombineras under vilken period som helst i språkets utveckling och på vilken ort som helst där språket talas. Även om man vet att ett visst ord förekommit, exempelvis i de äldsta skrifterna eller vid någon senare tidpunkt, kan man inte dra slutsatsen att ordet verkligen har hämtats från dessa äldre källor och inte nybildats. Detta är särskilt oklart när sådana ord endast har använts av ett fåtal personer. Dessutom får man inte förbise att avledda termer som hämtats från icke-terminologiskt ordförråd också kan skapa förutsättningar för att motsvarande termbildningstyper utvecklas. Därför vore det sannolikt felaktigt att inte räkna dem som medlemmar av dessa ordbildningstyper. Vanligen omfattar nutida ordbildningsforskning alla ord i språket som synkront kan betraktas som avledningar. Det finns emellertid också enskilda termer, även sådana som tillhör improduktiva typer, vilkas överföring till terminologin från det icke-terminologiska ordförrådet är oomtvistad. I sådana fall har termbildningen suddats ut, och den omedelbara kopplingen mellan deras ordbildningsbetydelse och terminologiska (lexikala) betydelse har gått förlorad.

I arbetet undersöks endast termer med litauiska suffix. Ur ordbildningssynpunkt kan även vissa internationella termer räknas hit, t.ex.: aeronautika, analizatorius, arbitražas, automobilizmas, atmosferikai, aviamodelistas, deklaracija, diktatūra, ekspertizė, hidrostatika, kalcitas, magmatizmas, monarchija, olimpiada, operacija, proletariatas, propaganda, revizija, rezervatas, rezervuaras, sabotažas, sferoidas, šifratorius, technolo-

³ Se Lietuvių kalbos gramatika, I, s. 251 ff.

8

gija, vakansija, vibrionas och många andra. I de flesta fall skulle dock uppdelningen av internationella termer och urskiljandet av vissa suffix vara mycket godtyckligt och formellt. Sådana termer överensstämmer nämligen till sin struktur vanligen med motsvarande termer i andra språk (oftast ryska) och kommer in i den litauiska terminologin framför allt redan färdigbildade, som lånord. Det är intressant att det i litauisk terminologi inte är brukligt att bilda termer av rent litauiska ord med internationella suffix. Det vore nyttigt att beskriva hur internationella termer bildas, och det skulle kunna utgöra föremål för en separat undersökning.

AVLEDNINGAR AV VERB

HANDLINGSBENÄMNINGAR

Handlingsbenämningar kallas suffixavledningar som, bildade av verbets huvudformer, har betydelsen av en handling, ett skeende eller ett tillstånd. Varje handling kan ha sin egen benämning, även om det inte krävs några hjälpmedel för att utföra varje handling, någon särskild plats avsedd enbart för den, och inte heller får varje handling följder som kräver en särskild benämning. Dessutom kan avledningar som bildats av samma verb med olika suffix benämna handlingen ur olika synvinklar — i ett fall saknar avledningarna alla betydelsenyanser utöver grundbetydelsen och är rena handlingsbenämningar; i ett annat har de, utöver den grundläggande handlingsbetydelsen, olika betydelsenyanser som suffixen tillför, till exempel uttrycker de samtidigt att handlingen är organiserad eller har större omfattning, att den är specialiserad, hur den utförs osv. Avledningar med vissa suffix benämner inte så mycket enskilda handlingar som vissa områden av mänsklig verksamhet. Därför kallas denna grupp av avledningar också mer övergripande för verbabstrakt.

En stor andel av termerna är handlingsbenämningar. Som nämnts är verbavledningar de vanligaste inom terminologin, och de flesta av dem är handlingsbenämningar (i de undersökta termordböckerna utgör de mer än tre fjärdedelar). Den stora spridningen av termer med denna betydelse framgår också av att mer än hälften av alla suffixavledningar tillhör gruppen handlingsbenämningar.

Trots att handlingsbenämningar är mycket talrika bland termerna kännetecknas de ändå inte av någon större variation i ordbildningen. Suffixet -imas utmärker sig genom särskilt hög produktivitet; det omfattar mer än tre fjärdedelar av alla handlingsbenämningar. Det näst mest produktiva suffixet är -ymas. Dessa suffix ger avledningarna samma betydelse och fogas till verb med olika struktur. Tillsammans täcker de hela mångfalden av litauiska verb — ett handlingssubstantiv kan bildas av varje verb med -imas / -ymas. Därför är -imas och -ymas, som V. Urbutis har påpekat, varianter av ett och samma suffix⁴. Mer än nio tiondelar av handlingsbenämningarna har bildats med -imas / -ymas. Suffixens enorma betydelse inom terminologin framgår också av att nästan hälften av alla suffixtermer är avledningar med dem. De övriga ordbildningstyperna i denna grupp av termer är inte särskilt produktiva. Med suffixen -tis, -yba, -mė,

⁴ Ж. В. Урбутис, Словообразование имен существительных в современном литовском языке. Автореферат диссертации на соискание ученой степени доктора филологических наук, Вильнюс, 1971, р. 23.

9

-uotė, -sena, -smas, -tynės, -mas, -esys, -ga, -lė och övriga har bildat antingen bara några få eller ett tiotal, eller mer sällan ett par eller tre tiotal avledningar. Slutligen hämtas mer än hälften av handlingsbenämningarna också från icke-terminologiskt ordförråd, och därför har dessa ordbildningstyper inte heller någon större betydelse inom terminologin.

hämtas från icke-terminologiskt ordförråd, och därför har dessa ordbildningstyper inte heller någon större betydelse inom terminologin.

-imas

I vetenskapligt och tekniskt språk spelar avledningar med detta suffix en mycket stor roll. Deras stora antal präglar tydligen i hög grad också ett kännetecknande drag i själva den vetenskapliga prosans stil — den stora mängden substantiv med abstrakt betydelse och spridningen av olika nominala uttryck.

Nästan alla avledningar med suffixet -imas har en ren betydelse av handlingsbeteckning. De betecknar själva handlingen, förloppet eller tillståndet utan några ovidkommande nyanser. Exempel: angliavimas ”gnidning, beläggning med kol” ChŽ, anglinimas ”omvandling till kol” ChŽ, atidavimas ”en kropps eller ett materials egenskap att avge eller överföra något till omgivningen eller andra kroppar” MŽ, brendimas ”de sista faserna i frönas utveckling” BŽ, buksavimas ”drivhjulens eller larvbandens slirning på väg, räls eller mark till följd av för liten friktion eller vidhäftning” MŽ, chemizavimas ”omfattande användning av kemiska metoder för materialbearbetning inom industrin” ChŽ, dūlėjimas ”långsam sönderdelning, förruttnelse” ChŽ, ”mekanisk och kemisk nedbrytning av bergarter genom yttre faktorers (temperaturens, fuktighetens och vindens) och djur- och växtlivets inverkan” MŽ, ėsdinimas ”behandling av en metallyta med syra” ChŽ, gelsvėjimas ”defekt hos blekt tyg; en självförloppande process där vitt tyg gulnar med tiden på grund av åldrande eller otillräcklig ursköljning av tvål” ATŽ, grūdinimas ”ändring av ett materials hårdhet genom snabb avkylning” ChŽ, irimasis ”sönderdelning, nedbrytning av ett material” ChŽ, įsibėgėjimas ”gradvis hastighetsökning under en maskins drift” MŽ, kopuliavimas ”ympning genom sammanfogning — en ympningsmetod där en ympkvist och en grundstam av samma tjocklek används och fogas samman med snett avskurna ändar” BŽ, lėkštinimas ”att göra flacka (t.ex. sluttningar)” MŽ, mišrinimas ”sammanförande av olika arvsanlag i en organism (hybrid) med metoder för korsning (sexuell hybridisering) <…>” BŽ, plaukėjimas ”utvecklingsfas hos stråväxter då halva axet kommer fram ur den översta bladslidan (hos råg, vete och korn) eller vippans topp — 3—4 småax (hos havre och hirs); hos majs då vippans topp sticker ut ur slidan” BŽ, MŽ, prasikalimas ”groddens uppkomst ur jorden eller ur skalet” BŽ, rišimasis ”bindemedlets härdning” ChŽ, slūgsojimas ”berg- och malmförekomsters läge i jordskorpan” MŽ, stiebėjimas ”utvecklingsstadium hos olika växter, med undantag för stråväxter, då stjälkar växer fram” BŽ, sukibimas ”de minsta materialpartiklarnas egenskap att dra till sig varandra” MŽ, ChŽ, trauk(l)inimas ”uppvärmning av mjölk för att få den att stelna, koagulera” ChŽ, užgrūdinimas ”tillvänjning vid ovanliga förhållanden, t.ex. låg temperatur eller torka” BŽ, vakcinavimas ”skydd mot sjukdom genom att tillföra ett vaccin, dvs. ett preparat av försvagade eller dödade sjukdomsalstrare (patogena bakterier)” BŽ.

Endast en liten del av avledningarna med suffixet -imas används också i en mer konkret betydelse — de betecknar handlingens resultat, bärare av en verbal egenskap eller en plats. Alla sådana avledningar kan dock ordbildningsmässigt förstås som handlingsbeteckningar, och en del av dem används också i båda betydelserna (abstrakt och konkret). Själva denna konkretisering av enskilda avledningars betydelse

10

(eller, mer exakt, bildandet av homonymer) är tydligen åtminstone för närvarande snarare ett semantiskt än ett ordbildningsmässigt (ordbildnings-) fenomen. Därför behandlas de inte i andra grupper av termbildningar, utan diskuteras tillsammans med handlingsbeteckningarna. Det finns sammanlagt flera tiotal avledningar med suffixet -imas med konkret betydelse. Exempel: išplovimas 2 ”fördjupning som uppstått när rinnande vatten sköljt bort lös jord (på botten eller ytan), urspolad plats” MŽ (jfr išplovimas 1 ”bortspolning av små jordpartiklar från en sluttning”, išplovimas 3 ”urlakning av salter ur jorden; avsaltning, urlakning” MŽ), kalėjimas ”тюрьма, пребывание в заключении” TŽ, palikimas ”наследство” LŽ, ”наследство; оставление” TŽ, rietimas ”handelsförpackning av en tygbit; tygbit som med en mått- och lindningsmaskin rullats ihop till en rulle” ATŽ, užgriebimas ”den åkerremsa som en maskin bearbetar med ett arbetsorgans rörelse” MŽ, užvažiavimas ”särskilt anordnad plats för att köra upp på en vall” MŽ, užvėlimas ”defekt i ylletyg som valkats; en mer filtad del av tyget, en längsgående färgskiftande rand eller ribba (som buktar ut på ena sidan av tyget och bildar en fördjupning på den andra) <…>” ATŽ m.fl. Det är olämpligt att ge konkret betydelse åt termer som bildats med suffixet -imas. Sådana termer är nämligen ofta tvetydiga, och deras ordbildningsstruktur ger i första hand upphov till den abstrakta betydelsen av handlingsbeteckning. Detta bör man ha i åtanke när terminologin ordnas och ordbildningsmedlen specialiseras. Avledningar med konkret betydelse bör bildas med suffix och ändelser som är karakteristiska för respektive ordbildningsgrupp.

Avledningar med suffixet -imas bildas av grundverb med varierande struktur och betydelse (statistiska uppgifter ges i tabell I, se följande sida). Mer än en tredjedel av avledningarna (767 av 2195, eller 34,9%) har bildats av primära verb; de flesta bygger på verb med prefix. Exempel: ištįsimas, pervėlimas (ATŽ), brendimas, išgulimas, nunokimas, purkštimas, sužėlimas, trešimas (BŽ), blukimas, degimas, praskiedimas, rūgimas (ChŽ), atpigimas, brangimas, engimas, išsiuntimas, neišpirkimas, perpirkimas, sukaupimas, supirkimas, telkimas (EŽ), aušimas, lūžimas, pakrypimas, sutapimas (FŽ), atšilimas, dilimas, dubimas, sliūgimas (GŽ), perdėjimas, sušukimas (LŽ), grindimas, išsiurbimas, nušliaužimas, užtvenkimas (MŽ), brėžimas, sugedimas, įjungimas, išjungimas, lošimas, nesutapimas, perjungimas, sprendimas, suvokimas, vedimas (STŽ), čiuožimas, peržaidimas, sklendimas (SŽ), atleidimas, grobimas, ištuokimas, perrinkimas, priteisimas, skundimas, užgrobimas (TŽ). En del av avledningarna används inom mer än ett terminologiskt fack, t.ex.: drumstimas GŽ, MŽ, įmirkimas GŽ, MŽ, išbrinkimas ChŽ, MŽ, skilimas ChŽ, FŽ, MŽ, stingimas ChŽ, GŽ, vilkimas GŽ, MŽ, SŽ m.fl.

De flesta avledningarna bygger på avledda verb. En större andel av grundverben har bildats av litauiska ord, oftare av substantiv och adjektiv, t.ex.: akiavimas, apvaisinimas, įvairavimas ”variation”, kryžminimas, mišrinimas, pumpuravimas, sulapojimas (BŽ), auksavimas, baltinimas, derėjimas, rūdijimas, sucukrinimas (ChŽ), apgin­klavimas, apmuitinimas, įbaudžiavinimas, lenktyniavimas, perrūšiavimas, prekiavimas, sandėliavimas, (su)stambinimas, suvalstybinimas, ūkininkavimas (EŽ), praretinimas, skystėjimas, skystinimas (FŽ), apanglėjimas, smulkinimas, sutitnagėjimas (GŽ), įasmeninimas, laipsniavimas (LŽ), lietininimas, įdubmėljimas, sausinimas, supelkėjimas (MŽ), dauginimas, dvejinimas, kibirkščiavimas, (pa)dvigubinimas, paž enklinimas, sandarinimas, skiemenavimas, suskaičiavimas (STŽ), blizgiavimas

11

1 lentelė

Antal avledda termer i ordböcker

Grundverb

ATŽ

BŽ

ChŽ

EŽ

FŽ

GŽ

LŽ

MŽ

STrŽ

SŽ

TŽ

Totalt antal olika avledningar

icke-inhemskt

2

12

27

45

18

54

25

23

69

55

33

194

inhemskt eller inlånat verbalt

–

10

17

16

13

22

9

12

37

31

20

117

inlånat nomen

1

24

40

60

14

29

4

27

64

19

41

231

inlånat internationellt

1

33

132

154

8

36

47

28

140

21

51

507

varav reflexiva verb

1

7

4

11

3

16

1

5

8

8

6

52

utan suffix

icke-inhemskt

5

18

38

159

23

105

12

56

203

138

132

573

inhemskt eller inlånat verbalt

5

7

14

48

5

19

7

10

48

16

70

179

inlånat nomen

–

19

41

113

7

51

7

27

79

14

76

303

inlånat internationellt

–

1

26

20

5

6

1

4

26

2

9

91

därav reflexiva verb

2

7

9

44

7

21

4

5

46

47

57

188

Sammanlagt 2 195 olika avledningar, varav 240 reflexiva.

12

irklavimas, nuginklavimas (SŽ), apmokestinimas, įdarbinimas, išbuožinimas, perbalsavimas, piktnaudžiavimas, suvienijimas, užantspaudavimas (TŽ). Ett betydande antal termer har också bildats av blandade och sekundära verb, till exempel: derėjimas „fruktifikation“, salinimas (BŽ), balinimas, gesinimas (ChŽ), įkurdinimas, išsiuntinėjimas, nesumokėjimas (EŽ), mirgėjimas (GŽ), aprašinėjimas, nutylėjimas (LŽ), ra-vėjimas, sudrėkinimas (MŽ), (į)kaitinimas, išplėtojimas, nutekėjimas, sendinimas, snausdinimas (STŽ), pralai-mėjimas (SŽ), įtikinėjimas, supirkinėjimas (TŽ).

Ganska ofta är grundverben till avledningar med suffixet -imas härledda från internationella ord. I de undersökta termordböckerna finns nästan 600 sådana avledningar, eller 27,2% av alla ord som bildats med detta suffix. Särskilt många sådana avledningar finns i K. Daukšas ”Chemijos žodynas” — här bygger nästan hälften av alla termer med suffixet -imas på verb som härletts från internationella ord. Typiskt för denna grupp är att grundverben oftast saknar prefix. Exempel: ablaktyravimas, anestezavimas, peraminavimas, vakcinavimas (BŽ), alkilinimas, koksavimas (ChŽ), brokavimas, decentralizavimas, dokumentavimas, industrializavimas, išbrokavimas, kolektyvizavimas, konvejerizavimas, normavimas, popularinimas, (su)proletarėjimas, specializavimas(is), subalansavimas, tarifkavimas (EŽ), įelektrinimas, jonizavimas, magnetinimas (FŽ), alegorizavimas, publikavimas, redagavimas (LŽ), frezavimas (MŽ), adresavimas, algoritmavimas, chronometravimas, demontavimas, ekstremavimas, formalizavimas, fragmentavimas, integravimas, intensyvinimas, išmontavimas, kodavimas, komutavimas, konkretinimas, maksimizavimas, minimizavimas, modernizavimas, optimizavimas, pasyvinimas, perforavimas, permagnetinimas, prognozavimas, programavimas, simetrinimas, standartizavimas, transformavimas, transliteravimas, tranzistorizavimas „övergång till transistorer“, vizualizavimas (STŽ), katapultavimas, lyderiavimas (SŽ), išregistravimas, komandiravimas, sudemokratinimas, užprotestavimas (TŽ) och så vidare. I denna grupp av avledningar är den otillräckliga specialiseringen av grundverbens bildning särskilt tydlig; därför används ibland olika termer för samma ändamål, jfr peraminavimas ”överföring av en aminogrupp (NH₂) från en organisk syra till en annan” (BŽ) och peramininimas ”överföring av en aminogrupp från en förening till en annan” (ChŽ). Valet av själva verbet som grund för avledningen är fortfarande inte tillräckligt etablerat. Även detta orsakar konkurrerande former, eftersom följande former vid sidan av formalizavimas, industrializavimas, modernizavimas, standartizavimas och så vidare också är fullt godtagbara: formalininimas, industrinimas, moderninimas, standartinimas och liknande. Utöver elektrinimas, konkretinimas, magnetinimas, som förekommer i termordböckerna, används även elektrizavimas, konkretizavimas, magnetizavimas i språket. Av sådana synonympar är avledningar av typen elektrinimas, magnetinimas att föredra, eftersom de både är kortare och bygger på grundverb vars bildning är mer motiverad i litauiskan.

Ungefär var tionde avledning med suffixet -imas (10,9%) bygger på reflexiva verb. Dessa är oftast prefixverb (över tre fjärdedelar). En betydande del av avledningarna betecknar olika spontana förlopp, till exempel: drapiravimasis (ATŽ), apsidulkini-mas, apsivaisinimas, krūmijimasis, spurgavimasis (BŽ), diferencijavimasis, koncentra-vimasis (EŽ), drumstimasis, nusistojimas (ChŽ), atsispindėjimas, dalijimasis, išsielektrinimas (FŽ), įsiurbimas, susisluoksniavimas (GŽ), krūmojimasis (MŽ), deformavimas(is), išsilyginimas, išsimagnetinimas, nusidėvėjimas, užsikirtimas (STŽ), skleidimasis (SŽ) och så vidare.

13

Avledningar med suffixet -imas bildas från verbets preteritumform. Detta framgår mycket tydligt av avledningar som har bildats av verb med en annan stam i preteritum, till exempel: degazavimas: degazavo, ėjimas: ėjo, griuvimas: griuvo, radimas: rado, rovimas: rovė, separavimas: separavo, subrendimas: subrendo, sudūrimas: sudūrė, volavimas: volavo, žydėjimas: žydėjo.

Bildningen av avledningar med suffixet -imas har tydliga begränsningar. Avledningar bildas inte med detta suffix från blandade verb som har suffixet -yti (matyti, rašyti, skaityti). Däremot bildas avledningar med suffixet -imas av sekundära verb med suffixet -yti, till exempel: liudijimas TŽ, trūnijimas BŽ. Oregelbundenheten i termbildningen är oftast inte knuten till själva suffixets användning, utan till olämpligt valda eller bildade grundverb. Sådana fall behandlas utförligt i arbeten om verbbildning.

-ymas

Det finns tio gånger färre avledningar med suffixet -ymas i de undersökta termordböckerna än ord som bildats med suffixet -imas. Detta beror på att antalet verb som kan ligga till grund för bildningen är begränsat. Suffixets roll i ordbildningen är nämligen helt densamma som suffixet -imass, men det fogas endast till blandade verb vars infinitiv är trestavig och slutar på -yti, medan tredje person singularis i presens och preteritum är tvåstavig, prefixen oräknade (t.ex.: dažyti, dažo, dažė, skirstyti, skirsto, skirstė). För handlingar som betecknas med alla återstående verb bildas substantiv med suffixet -imas. Följaktligen kan handlingar betecknas med båda dessa suffix genom avledningar från alla typer av litauiska verb.

Den ordbildningsmässiga betydelsen hos avledningar med suffixet -ymas är exakt densamma som hos avledningarna med det tidigare behandlade suffixet -imas. De betecknar uteslutande handlingar. En avledning kan beteckna en aktiv handling, en spontan handling eller till sist ett tillstånd, men det beror på betydelsen hos själva grundverben. Exempel: dažymas ”överföring av ett färgämnes eller pigments färg till ett annat material” ChŽ, ”behandling av växt- och djurceller eller vävnader med särskilda färgämnen som framhäver motsvarande strukturella cellelement” BŽ, laistymas ”en engångsbevattning av jord genom att vatten hälls ut över ytan eller sprinklas” MŽ, perlaikymas ”alltför lång exponering av det fotografiska skiktet” ChŽ, plukdymas ”transport av träd med vatten” MŽ, susiskaidymas GŽ, ”uppdelning av sammansatta ämnen i beståndsdelar (t.ex. torvs sönderdelning)” MŽ, užtvindymas ”tillstånd då betydande arealer av brukad mark översvämmas när vattennivån i en flod, sjö eller ett hav stiger kraftigt” MŽ, valymas ”avlägsnande av föroreningar” ChŽ, ”borttagning av onödiga föremål och material” MŽ, vystymasis EŽ, GŽ, STŽ, ”en växande organisms eller en del av dess gradvisa omvandling från en enklare till en mer komplex struktur” BŽ.

Några avledningar med suffixet -ymas används i en konkret betydelse och närmar sig då beteckningar för handlingens resultat. Exempel: apsakymas ”рассказ” LŽ, įstatymas ”закон” EŽ, STŽ, TŽ, prašymas ”прошение, просьба, ходатайство” TŽ.

Men även sådana avledningar betecknar först och främst handlingar sett till sin ordbildning; några används också i terminologin i båda betydelserna, till exempel: įstatymas ”подстановка” STŽ.

14

Nästan tre fjärdedelar av avledningarna (72,4%) bygger på prefixverb, en sjättedel av avledningarna är reflexiva eftersom de har bildats av reflexiva verb. Hur många av denna typ av avledningar med suffixet -ymas som finns upptagna i termordböckerna framgår av följande tabell:

Tabell II

Grundverb | Termordbok | Antal avledningar | utan prefix: icke-reflexiva, reflexiva | med prefix: icke-reflexiva, reflexiva | Totalt ATŽ | – | – | 1 | – | BŽ | 2 | 1 | 1 | 2 | ChŽ | 10 | 1 | 12 | 1 | EŽ | 14 | 2 | 49 | 12 | FŽ | 4 | 1 | 4 | 3 | GŽ | 3 | 2 | 25 | 9 | LŽ | 2 | – | 5 | – | MŽ | 6 | – | 4 | 3 | STŽ | 25 | 3 | 66 | 12 | SŽ | 9 | 3 | 17 | 4 | TŽ | 12 | 1 | 41 | 7 | Totalt antal olika avledningar | 52 | 7 | 126 | 29 | 214

Som grund för avledningen kan man betrakta preteritum, även om det inte finns något hinder för att morfologiskt anknyta avledningar med detta suffix också till presens. Med tanke på att alla avledningar är knutna till verb som i infinitiv har -y-, skulle man kunna urskilja suffixet -mas (om de aktuella avledningarna morfologiskt skulle knytas till infinitiven). Det är emellertid bekvämare att knyta dem till preteritum och urskilja suffixet -ymas, inte minst på grund av den tidigare nämnda identiteten i dessa avledningars betydelse och fördelningen av grundverben i förhållande till suffixet -imas. Som nämnts gör detta det möjligt att betrakta -imas / -ymas som varianter av ett och samma suffix.

Termer som uttrycker tvivel om lämpligheten är oftast förknippade med ett otillräckligt genomtänkt val av grundläggande verb. Exempelvis skulle ”punkternas avstånd från varandra” –

15

vid en grafisk återgivning av observationsdata, det vill säga avståndet från någon rät linje eller kurva, skulle enligt MŽ bättre benämnas spridning, eftersom det här inte är själva handlingen eller förloppet som benämns, utan ett visst tillstånd som handlingen i fråga har framkallat. Den oklara termen övermålning ”färg som trängt in” i ChŽ är olämplig, eftersom dess morfemstruktur i första hand ger upphov till en annan betydelse. Specialister inom olika områden skulle utan tvekan kunna ge fler exempel på sådana termer som inte är helt tydliga eller exakta.

-tis

Avledningar bildade med suffixet -tis skiljer sig något i betydelse från avledningar med -imas och -ymas, vilka används som egentliga handlingsbeteckningar. Betydelsen hos avledningar med detta suffix är mer avgränsad och specifik; själva den benämnda handlingen pågår ofta bara under en viss tidsperiod eller endast på en viss plats eller inom ett visst område, t.ex.: atmintis STŽ, gintis TŽ, grū́tis GŽ, SŽ, ”snö- eller jordras från ett berg; lavin” MŽ, imti̇́s SŽ, rungtis SŽ, slinktis GŽ, ”jordmassans rörelse nedåt” MŽ, sudėtis ”addition, summering” STŽ m.fl. En del avledningar betecknar ett visst tillstånd eller en egenskap som härrör från motsvarande handling, t.ex.: apimtis EŽ, STŽ, atmintis ”minne” STŽ, kryptis EŽ, FŽ, GŽ, LŽ, MŽ, SŽ, STŽ, padėtis EŽ, FŽ, MŽ, SŽ, STŽ, ”atomens eller gruppens position i en molekyl” ChŽ, parentis SŽ, STŽ, paskirtis EŽ, STŽ, TŽ, paslaptis EŽ, TŽ, patirtis EŽ, LŽ, STŽ, rimtis FŽ, trintis FŽ, GŽ, MŽ, STŽ.

Det finns termer vars betydelser avlägsnat sig från gruppen av verbala abstrakta substantiv, eftersom de själva används i olika konkreta betydelser. Exempelvis: išimtis STŽ, TŽ, klūtis FŽ, GŽ, SŽ, STŽ, stotis EŽ, GŽ, SŽ, STŽ, žiotys GŽ, ”platsen där en flod mynnar ut i havet, en sjö, en vattenreservoar eller en annan flod, eller där den försvinner genom att breda ut sig över landytan och dess vatten tas till vara för hushållsändamål (t.ex. bevattning, vattenförsörjning m.m.)” MŽ.

Med detta suffix bildas också nya termer, men avledningarna är ändå få (37). Avledningarna bildas endast av primära verb och utgår i bildningen från infinitiven, t.ex.: grū́tis (: grū́ti), įremtis (: įremti), išvyktis (: išvykti), netektis (: netekti), padėtis (: padėti), užduotis (: užduoti). Avledningar från prefixverb är vanligare. Vokalväxling i stammen är inte typisk för nybildade termer. Den förekommer endast i några få ord som hämtats från det allmänna ordförrådet, t.ex.: paslaptis (: paslėpti), šlytis (: šlietis), valktis (: vilkti) BŽ.

-yba (-os)

Derivat med suffixet -yba (-os) används relativt sparsamt inom terminologin (ordböckerna över termer inom de undersökta områdena innehåller 31 avledningar), men suffixet används också för att bilda nya termer. Därför är det viktigt för termbildningen. Det är också viktigt på grund av de betydelser som termer bildade med det vanligtvis får.

Med denna typ av avledningar betecknas: a) en generaliserad helhet av handlingar av ett visst slag, organiserade processer eller evenemang och b) motsvarande område för mänsklig verksamhet, sysselsättning. Vissa avledningar kan ha båda dessa betydelser. Ex.: a) dalyba STŽ, daugyba STŽ, gavyba EŽ, GŽ, ”utvinning av stora mängder material ur naturliga fyndigheter” ChŽ, gręžyba GŽ, kasyba (arbetenas helhet) GŽ, leid yba LŽ, TŽ, mityba GŽ, skaidyba STŽ, žvalgyba GŽ, TŽ; b) braižyba STŽ, gamyba EŽ, STŽ, išradyba EŽ, prekyba EŽ, TŽ, skiepyba ”vetenskap som förklarar tekniken för att överföra en del av en växt till en annan samt hur de ympade delarna växer samman och samverkar” BŽ,

16

tekniken, hur de ympade delarna växer samman och samverkar” BŽ, statyba EŽ, žvejyba EŽ. Beteckningar för organiserade handlingar eller evenemang av större omfattning står ofta i plural, ex.: dalybos EŽ, TŽ, derybos TŽ, lažybos STŽ, pratybos SŽ, varžybos SŽ.

Några termer med detta suffix har fått en konkret betydelse, ex.: radybos TŽ, tar(y)ba EŽ, SŽ, TŽ, vadyba ”ämbetsverk” TŽ, valdyba EŽ, STŽ, TŽ, žinyba EŽ, TŽ.

Ungefär lika många avledningar med suffixet -yba(-os) har bildats av primära, blandade och sekundära verb, ex.: leidyba (: leisti, leidžia, leido), skaidyba (: skaidyti, skaido, skaidė), tarnyba (: tarnauti, tarnauja, tarnavo). Detta avledningstyp bygger inte på prefixverb — endast ett par termer har prefix (išradyba EŽ, netesybos EŽ, TŽ). Avledningarna gavyba (: gavo), gynyba (: gynė), kūryba (: kūrė), mytyba (: myo), radybos (: rado) visar att bildningen utgår från preteritum. De sekundära suffixen i de avledda verben överförs inte till de primära stammarna, ex.: daug-yba (: daug-ino), netes-ybos (: netes-ėjo), prek-yba (: prek-iavo), rūp-yba (: rūp-ino), skiep-yba (: skiep-ijo).

-tė [-(i)uotė]

Avledningar av denna typ betecknar oftast handlingar som utförs enligt vissa fastställda specialändamål eller uppgifter, ex.: deblokuotė STŽ, komandiruotė EŽ, LŽ, TŽ, laviruotė SŽ, markiruotė STŽ, preparuotė GŽ, rekognoskuotė ”preliminär besiktning av ett område där vissa arbeten planeras utföras” MŽ, rokiruotė SŽ, skaičiuotė STŽ, šifruotė EŽ, treniruotė SŽ, STŽ, zonduotė GŽ.

Några avledningar har en mer abstrakt betydelse, ex.: asmenuotė STŽ, formuluotė STŽ. Det finns också avledningar med helt konkreta betydelser, ex.: asignuotė EŽ, blokuotė ”skyddsåtgärd som hindrar andra processer från att äga rum medan en process pågår” MŽ, men också ”blockering” STŽ.

De flesta avledningarna har internationella stammar; endast ett par bygger på litauiska ord (asmenuotė och skaičiuotė). De primära verben saknar litauiska prefix. Avledningarna bildas endast av sekundära verb som i infinitiv har suffixet -(i)uoti. Därför behöver man, när avledningarna därtill relateras till infinitiven, inte urskilja suffixet -(i)uotė, eftersom infinitivsuffixet finns kvar i avledningen⁵.

Detta suffix används uppenbarligen i modern litauiska endast inom terminologiskt arbete. Det finns få avledningar med det (17).

-mė

Avledningar med suffixet -mė betecknar egenskaper som utgår från den handling som betecknas av grundverben, t.ex.: baigmė SŽ, drėgmė ChŽ, FŽ, GŽ, STŽ, ”mängden vatten eller ånga i material eller i omgivningen” MŽ, kilmė BŽ, TŽ, linkmė ”riktning” FŽ, reikmė EŽ, trukmė EŽ, FŽ, GŽ, STŽ, SŽ, ”den tid som något varar” MŽ.

En del avledningars betydelser är mer konkreta, t.ex.: padermė ”1. inom mikrobiologi – en serie mikrobiella kulturer; 2. inom systematiken – de största divisionerna i växtvärlden, vilka enligt Wetstein uppkommit oberoende av varandra; <…>” BŽ, tėkmė GŽ, SŽ, ”en flods eller annan strömmande vätskas ström” MŽ.

⁵ I ”Lietuvių kalbos gramatikoje” (I, p. 298) betraktas sådana ord som avledningar med suffixet -(i)uotė.

2. Lietuvių terminologija

17

De flesta avledningar står bildningsmässigt i relation till primära verb, även om det också finns avledningar från verb med annan struktur. Avledningar med en prefixbildad grundstam är sällsynta, t.ex.: ištvermė ŠŽ. För avledning används verbens infinitiv, t.ex.: kilmė (: kilti), reikšmė (: reikšti). Infinitivsuffixen förs inte över till avledningarna, t.ex.: reikmė (: reikėti). Eftersom avledningar av denna typ bildningsmässigt är knutna till infinitiven, kan även sådana avledningar som bausmė TŽ, drausmė EŽ, TŽ, prasmė LŽ, STŽ, synkront knytas till suffixet -mė.

Detta är i allmänhet en typ med låg avledningsproduktivitet. En del termer är gamla ord hämtade ur det allmänna ordförrådet. Vissa termer kan endast med svårighet hänföras till denna avledningstyp (drėgmė, pradmė).

Andra suffix

Termordböckerna innehåller verbala abstrakt bildade med ytterligare 35 suffix. Med 26 av dessa suffix används dock endast 1–2 avledningar vardera. Även de mest produktiva suffixen i denna grupp har färre än 10 avledningar vardera. Sammantaget har 83 avledningar bildats med dessa suffix.

-atis: biuratis GŽ, gaišatis EŽ, karsatis GŽ.

-bos: paliaubos TŽ.

-ena: teisena TŽ. Mer precist är detta en morfonologisk variant av suffixet -sena.

-esys: blizgesys ATŽ, GŽ, elgesys STŽ, judesys EŽ, FŽ, GŽ, STŽ, SŽ, ūžesys FŽ, STŽ, virpesys GŽ, STŽ.

-estis: mokestis EŽ, TŽ, užmokestis EŽ, STŽ. Dessa avledningar kan också betraktas som beteckningar för handlingens objekt.

-ga: atostogos EŽ, eiga FŽ, GŽ, MŽ, STŽ, išeiga ChŽ, EŽ, GŽ, pareiga EŽ, TŽ, pareigos EŽ, užeiga GŽ. En del avledningar används i konkreta betydelser.

-iava: baudžiava EŽ, TŽ.

-ima: šilima ChŽ (termen rekommenderas inte).

-inys: rotation FŽ, STŽ, ”elektronens rotation kring sin egen axel” ChŽ, signal STŽ.

-ynės: jakt TŽ, lekar SŽ.

-klė: tillstånd ChŽ, EŽ, STŽ, SŽ, gåva EŽ, jakt SŽ, TŽ, fiske SŽ.

-la: verksamhet EŽ, GŽ, LŽ, STŽ, SŽ, TŽ.

-las: affär EŽ, TŽ.

-lė: bedrägeri TŽ, djupgående SŽ, lukt SŽ, ras BŽ, SŽ.

-liava: uppbörd EŽ, TŽ.

-lis: ankunge EŽ, avstånd EŽ.

-lius: överskott ChŽ, EŽ, STŽ.

-mas: flöde GŽ, MŽ, omvälvning EŽ, TŽ, ström GŽ, smygande GŽ, MŽ, rättegång EŽ, TŽ.

-sena: tillstånd ChŽ, livssätt GŽ, hållning GŽ, SŽ, skrivsätt TŽ, sätt att sitta SŽ, sätt att stå SŽ.

-slas: avsikt GŽ, vetenskaper EŽ, predikan LŽ, konspiration TŽ.

-smas: drag GŽ, smärta SŽ, tö GŽ, handling (-ar) FŽ, LŽ, STŽ, SŽ, TŽ, förlopp (-) GŽ, STŽ. Derivationen lankasmas ”en böjning i form av en flod, kanal eller dikets kurva” MŽ har en mer konkret betydelse. Jfr morfonologisk variant -mas.

-sna: duggregn GŽ, uttorkning ”en sjukdom som yttrar sig genom att infekterade blad delvis eller helt torkar, ibland till och med genom att hela växttoppen torkar” BŽ.

-stas: upphöjning SŽ, mast SŽ.

-tas: besvärjelse STŽ, förlust av tid EŽ.

-tė: ljusning FŽ, GŽ, glänta MŽ.

-tynės: brottningskamper SŽ, slagsmål SŽ, kapplöpningar SŽ, brottningsmatcher SŽ, tävlingar SŽ, auktioner EŽ, TŽ

-ulis: ljusning GŽ.

18

-ulys: vytulys ”en växtsjukdom, bland annat hos bomullsplantan, som kraftigt minskar bomullsskörden och försämrar dess kvalitet” ATŽ.

-uma: värme ChŽ, FŽ, MŽ, STŽ.

-umas: stabilitet SŽ, brist TŽ.

-undra: underkylt regn GŽ, MŽ.

-urys: virvel FŽ, GŽ, MŽ, SŽ.

-utė: oordning EŽ.

-utis: ringklocka STŽ.

-vis: tillvaro EŽ, samvaro EŽ.

En del av de suffix som diskuteras är mycket sällsynta i dagens språk; med dem har det över huvud taget bara bildats ett fåtal avledningar i denna grupp, till exempel: -bos, -la, -umas, -uma, -undra, -urys med flera. Troligen är de därför också helt impopulära inom terminologin. Dessutom är flera av de termer som nämns här gamla litauiska ord, till exempel: bausmė, blizgesys, drausmė, karšatis, lijundra, pragiedrulis, skausmas, teismas, verslas och många andra. Det är uppenbart att de kom in i terminologin redan färdigbildade från det allmänna ordförrådet. Avledningar med vissa suffix har betydelsemässiga skillnader som kan vara mycket användbara inom terminologin. Till exempel betecknar avledningar med suffixet -sena sättet att utföra en handling som en egenskap hos dem som utför den, vilken skiljer dem från andra; avledningar med suffixet -tynės har betydelsen av benämningar på organiserade evenemang eller tävlingar.

Endast en juridisk term, sutuoktuvės, kan betraktas som en benämning på högtider och ceremonier, men även den ligger mycket nära verbala abstrakt.

REDSKAPSNAMN

Inom terminologin för nästan varje område finns en större eller mindre grupp termer som betecknar olika hjälpmedel för att utföra handlingar: maskiner, apparater, anordningar, verktyg eller delar av dem. Inom ordbildningen kallas avledningar med denna betydelse, bildade av verb, vanligen redskapsnamn.

Alla avledningar i denna grupp har samma ordbildningsbetydelse, även om de hjälpmedel som betecknas och används för att utföra en handling uppenbart inte är lika komplexa. Av praktiska skäl, särskilt med tanke på specialiseringen av arbetsredskap, kan det därför förefalla lämpligt att dela in redskapsnamnen mer detaljerat utifrån deras lexikala betydelse. Först kan man urskilja olika namn på de enklaste verktygen (redskap, jordbruksredskap och andra okomplicerade verktyg). Hela gruppen av namn på dessa enklaste verktyg kan kallas verktygsnamn, eller verktyg. Den andra gruppen skulle bestå av namn på mer komplexa redskap än verktyg, till exempel olika apparater, anordningar och maskiner. Denna grupp kallas här apparatnamn. Den tredje gruppen skulle bestå av olika namn på komplexa redskap (installationer, anläggningar, maskiner och mekanismer). Dessa är anläggningsnamn. Slutligen bildar namnen på alla andra hjälpmedel för att utföra handlingar och deras delar en fjärde grupp. En sådan indelning av redskapsnamn behövs naturligtvis inte vid undersökning av ordbildning; den är en sidofråga, eftersom avledningarnas ordbildningsbetydelse är det viktigaste vid en sådan undersökning.

Namn på vissa hjälpmedel bildas inte enbart av verb och inte enbart med suffix. Namn på hjälpmedel som bildats av andra typer av basord (till exempel nominala ord) räknas dock inte som redskapsnamn inom ordbildningen.

2*

19

I de undersökta termordböckerna finns 299 redskapsnamn, bildade med 28 suffix. Det vanligaste affixet här är suffixet -tuvas, med vilket omkring 40% av alla suffixavledningar har bildats. Något färre avledningar har bildats med suffixen -iklis, -tukas, -tas, -alas tillsammans. Betydligt färre termer har bildats med de återstående suffixen.

-tuvas

Detta är det vanligaste affixet för bildning av redskapsnamn. Det är värt att notera att i terminologin bildas endast redskapsnamn med detta suffix. Detta överensstämmer i huvudsak med tendenserna i bildningen av avledningar med detta suffix i standardspråket och folkspråket⁶. I folkspråket betecknas å andra sidan vanligen endast olika verktyg med avledningar av detta suffix. I terminologin betecknar man, förutom de enklaste verktygen och jordbruksredskapen, även olika apparater, anläggningar, maskiner och deras delar, avsedda för visst arbete. Detta suffix förekommer också i sådana avledningar vars lexikala betydelse inte uppfattas, eller endast svagt uppfattas, som redskap, till exempel namn på dikesarter inom dräneringsterminologin och namn på kärl inom kemiterminologin.

Med suffixet -tuvas bildas termer i alla fyra ovannämnda betydelsegrupper. Oftast rör det sig om namn på olika apparater.

A. Apparater. Exempel: aušintuvas ChŽ, dalytuvas GŽ, STŽ, daugintuvas FŽ, STŽ, dulkintuvas ChŽ, garsintuvas FŽ, STŽ, gaudytuvas ChŽ, MŽ. STŽ, greitintuvas FŽ, imtuvas FŽ, MŽ, STŽ, keltuvas GŽ, MŽ, SŽ, lėtintuvas FŽ, maišytuvas FŽ, STŽ, nuimtuvas STŽ, purkštuvas ChŽ, MŽ, ramintuvas MŽ, siųstuvas FŽ, STŽ, slėgtuvas FŽ, MŽ, slopintuvas MŽ, STŽ, šildytuvas ChŽ, FŽ, STŽ, tiesintuvas GŽ, trupintuvas ChŽ.

B. Verktyg. Exempel: grūstuvas SŽ, kastuvas GŽ, MŽ, kaupu-tuvas MŽ, semtuvas ChŽ, skaitytuvai EŽ, STŽ.

C. Anläggningar. Exempel: lėktuvas SŽ, lietintuvas MŽ, plautuvas ”anordning för att tvätta gaser” ChŽ, siurbtuvas ”anordning för att pumpa vatten” MŽ, sklandytuvas SŽ.

D. Övriga hjälpmedel. Till denna grupp hör främst namn på olika kärl (kemi och dränering), dikesnamn (dränering) samt namn på skyddsanordningar. Exempel: daugintuvas ”apparat eller kärl för förökning av frön” BŽ, laistytuvas ”kärl för bevattning” MŽ, mėgintuvas ”tunnväggigt rör med tillsmält ände för att utföra reaktioner” ChŽ, nitrintuvas ”kärl för nitrering” ChŽ, rinktuvas ”kärl för uppsamling av destillat” ChŽ, sulfonintuvas ”kärl för sulfonering” ChŽ, tirštintuvas ”förtjockningskärl, apparat” ChŽ, virintuvas ChŽ; drėkintuvas ”lägsta ordningens dike i ett bevattningssystem ‹…›” MŽ, sausintuvas ”dike eller dräneringsledning i ett dräneringssystem, dit vattnet kommer direkt från det område som dräneras” MŽ, skirstytuvas ”dike (kanal) i ett bevattningssystem, från vilket vattnet fördelas till mindre diken” MŽ; gaubtuvas ”hölje som skyddar enskilda maskindelar och enskilda komponenter mot damm och atmosfärisk påverkan eller mot mindre dynamiska stötar” MŽ, ChŽ, GŽ.

Avledningar av denna typ bildas av infinitiven till transitiva verb, exempelvis: apverstuvas ChŽ (: apvers-ti), dėtuvas STŽ (: dė-ti), grandytuvas MŽ (: grandy-ti), kirstuvas

⁶ I språket bildas, om än ganska sällan, även avledningar med andra betydelser med suffixet -tuvas; se Lietuvių kalbos gramatika, I, s. 333, Pr. Skardžius, Lietuvių kalbos žodžių daryba, Kaunas, 1943, s. 383, J. Otrębski, Gramatyka języka litewskiego, II, Warszawa, 1965, s. 94–95.

20

GŽ (: kirs-ti), druvskördare STŽ (: lies-ti), omlastare GŽ (: perkrau-ti), vidgare STŽ (: plės-ti), ristare MŽ (: raižy-ti), sänke GŽ (: skęs-ti), kylskåp FŽ (: šaldy-ti), gevär SŽ (: šau-ti).

Stamverben är såväl primära som blandade och sekundära. Oftast är avledningarna ordbildningsmässigt relaterade till verb utan prefix. Nästan en femtedel av verktygsnamnen av denna typ är dock bildade av prefixverb, t.ex.: apdulkintuvas ChŽ (: apdulkinti), išelektrintuvas FŽ (: išelektrinti), nukreiptuvas GŽ (: nukreipti), pailgintuvas GŽ (: pailginti), perkaitintuvas FŽ (: perkaitinti), praplėstuvas MŽ (: praplėsti), užsukt uvas GŽ (: užsukti). Det finns fall då prefixbildade former också anges för samma ändamål vid sidan av former utan prefix, t.ex.: (ap)šviestuvas STŽ, (su)trintuvas GŽ, (su)žadintuvas STŽ. Prefixverb väljs tydligen oftare på grund av inflytande från terminologin i andra språk. Sådana termer är ofta okreativa översättningslån, jfr опрыскиватель — apdulkintuvas ChŽ, отвёртка — atsuktuvas SŽ, отклонитель — nukreiptuvas GŽ m.fl.

-iklis

Det finns hälften så många avledningar med suffixet -iklis som används som verktygsnamn som avledningar med suffixet -tuvas. Nästan alla termer bildade med suffixet -iklis tillhör också ordbildningsgruppen för verktygsnamn. Det finns bara enstaka termer med andra ordbildningsbetydelser (till exempel benämningar på bärare av en nominal egenskap).

Oftast betecknar avledningar med detta suffix olika apparater, deras delar och redskap, något mer sällan anordningar. Dessutom har en del namn på olika kemiska ämnen bildats efter användningsområde. I övrigt finns det inga större skillnader mellan verktygsnamn som bildats med suffixen -tuvas och -iklis.

A. Apparater. Avledningar med suffixet -iklis används oftast som namn på enklare apparater eller på delar av olika apparater, maskiner och liknande. T.ex.: čiulpiklis MŽ, daužiklis STŽ, SŽ, iškroviklis STŽ, jungiklis FŽ, STŽ, kaupiklis STŽ, keitiklis FŽ, STŽ, saugiklis MŽ, STŽ, SŽ, skaitiklis ChŽ, FŽ, GŽ, STŽ, stūmiklis STŽ, taikiklis SŽ, užkirtiklis STŽ.

B. Redskap. T.ex.: grandiklis GŽ, MŽ, rėžiklis GŽ, žiodiklis SŽ.

C. Anordningar. T.ex.: variklis FŽ, GŽ, MŽ, STŽ, SŽ.

D. Andra hjälpmedel. T.ex.: džioviklis ”torkande ämne” ChŽ, skiediklis ”spädande ämne” ChŽ, tirpiklis ”ämne som löser upp” ChŽ, FŽ, MŽ.

Avledningar av denna typ bildas av transitiva verb. Dessa verb är oftare (i mer än tre femtedelar av fallen) primära; de återstående är ungefär lika ofta blandade som sekundära, t.ex.: bandiklis STŽ (: bandyti, bando, bandė), ieškiklis STŽ (: ieškoti, ieško, ieškojo), laikiklis ChŽ, STŽ (: laikyti, laiko, laikė), tramdiklis GŽ (: tramdyti, tramdo, tramdė); emulsiklis ChŽ (: emulsinti), kabiklis SŽ (: kabinti), tirpiklis ChŽ, FŽ, MŽ (: tirpinti).

Som ordbildningsgrund används preteritumsformen, vilket framgår av daviklis FŽ, STŽ (: davė, duoti, duoda), iškroviklis STŽ (: iškrovė, iškrauti, iškrauna), kėliklis GŽ, MŽ, SŽ (: kėlė, kelti, kelia), kirtiklis STŽ, SŽ (: kirto, kirsti, kerta), pioviklis GŽ (: piovė, piauti, pjauna), skėtiklis GŽ (: skėtė, skėsti, skėčia), skyriklis STŽ (: skyrė, skirti, skiria), stūmiklis STŽ (: stūmė, stumti, stumia). Sekundära verbala suffix...

21

Överförs inte till avledningar, jfr: gramzdiklis SŽ (: gramzd-ino), saugiklis MŽ, STŽ, SŽ (: saug-ojo).

Ungefär en fjärdedel av avledningarna bygger på prefixverb, till exempel: įspaudiklis GŽ, nukreipiklis STŽ, paleidiklis STŽ, perjungiklis FŽ, STŽ, pertraukiklis FŽ, STŽ, SŽ, prispaudiklis STŽ, sugeriklis STŽ, užkirtiklis STŽ. Ibland anges alternativa former i ordböcker, till exempel: (iš)jungiklis, (nu)metiklis, (nu)stum iklis, (su)jungiklis (alla STŽ). En betydande del av benämningarna på prefixavledda verktyg kan ha uppstått genom morfem-för-morfem-översättning av termer från andra språk, jfr разбавитель — praskiediklis ChŽ, прерыватель — pertraukiklis FŽ, STŽ, SŽ. Det är dock olämpligt att blint följa strukturen hos termer i andra språk; de ryska verben прерывать ir разбавить används exempelvis över huvud taget inte utan prefix. Ibland mångfaldigas alternativa former i språket i onödan; vid sidan av termerna skiediklis ChŽ, stumiklis STŽ bildas exempelvis också praskiediklis, nustumiklis för samma ändamål. Med tanke på att litauiskan inte gärna bildar ord med suffixet -iklis från prefixverb, bör man också vara försiktigare och mer återhållsam inom terminologin. Om samma apparat exempelvis både används för att slå på, växla och stänga av, är det helt olämpligt att använda tre eller fyra termer i stället för en enda, jungiklis (jungiklis, įjungiklis, perjungiklis, išjungiklis).

-tukas

Avledningar med suffixet -tukas används i terminologin nästan sex gånger mer sällan än de mest produktiva avledningarna med suffixet -tuvas. Verktygsbenämningar bildade med detta suffix betecknar endast handverktyg samt olika små apparater och deras delar. Till exempel: kištukas STŽ, laužtukai SŽ, mygtukas STŽ, SŽ, plaktukas GŽ, MŽ, STŽ, segtukas SŽ, smeigtukas STŽ, SŽ, trauktukas SŽ. Till verktygsbenämningarna ansluter sig bildningsmässigt också några botaniska termer (BŽ), som betecknar vissa växtdelar, till exempel: gnybtukas ”anordning med vilken polliniebollarna hos familjen Asclepiadaceae (Kle mali nių) fäster vid insekters ben”, kibtukai ”resultat av bladmetamorfos, med vilka växten fäster vid ett stöd; de slutar i sugkoppar”, siurbtukas, -ai ”utväxter hos parasitväxter, med vilka näringsämnen sugs upp ur värdväxtens celler”, skristukas ”fröets eller fruktens bihang, som tjänar till flykt, det vill säga spridning med hjälp av vinden”.

Denna typ av avledningar bildas av infinitiven hos transitiva primärverb, till exempel: liestukas STŽ (: lies-ti), nuleistukas SŽ (: nuleis-ti), spaustukas ChŽ, STŽ (: spausti). I ordbildningen undviker man att utgå från prefixverb. Tre avledningar från prefixverb (įjungtukas MŽ, išjungtukas MŽ, nuleistukas SŽ) kan betraktas som ordbildningsmässiga undantag.

-tas

Suffixet -tas är en inaktiv ordbildningstyp för verktygsbenämningar inom terminologin, även om den kommer på fjärde plats i fråga om antalet avledningar (13 olika avledningar). Den betecknar handverktyg eller enkla apparater (som är okomplicerat tillverkade och används), till exempel: gaubtas ChŽ, GŽ, MŽ, STŽ, SŽ, gnybtas STŽ, plaktas ”stor slägga” MŽ, GŽ, raktas STŽ, svertas SŽ.

Vid bildningen av avledningar medverkar transitiva verb, oftast primärverb. Endast raktas STŽ, užraktas STŽ, SŽ och žibintas SŽ är knutna till sekundärverb. Infinitiven används som basform, jfr: apsiaustas GŽ (: apsiaus-ti), grįstai MŽ (: gris-ti), spąstai STŽ (: spęs-ti). Ett par avledningar bygger på prefixverb

22

verb (apsiaustas, užrak tas). I bildningen av några avledningarna deltar också vokalväxling i stammen, t.ex.: grąžtas GŽ (: gręžti), spąstai STŽ (: spęsti), sraigtas FŽ, MŽ, STŽ (: sriegti), varžtas MŽ, STŽ, SŽ (: veržti). Dessa avledningar sammanfaller genom stammens vokaler med motsvarande frekventativa former av de angivna verben (gražyti, sraigyti, varžyti).

-alas

Även om det i standardspråket finns ett stort antal ord med suffixet -alas, har endast få benämningar på redskap bildats med det. Termer bildade med detta suffix (12 olika avledningar) betecknar i första hand olika skyddsanordningar, t.ex.: apdangalas MŽ, SŽ, apvalkalas GŽ, STŽ, užvalkalas STŽ, SŽ. Även botaniska termer betraktas ur ordbildningssynpunkt som redskapsbenämningar: apdangalas ”fröämnets hölje, ur vilket fröskalet bildas när fröet utvecklas (<...)”, apvalkalas ”1. ett mjukt, vanligen vitt myceliumskikt som helt omsluter den unga fruktkroppen hos vissa basidiomyceter; 2. ett skikt som täcker sporangiet hos vissa representanter för Lepidodendrales”. Övriga avledningar med detta suffix betecknar olika kemiska föreningar (ämnen) som används som hjälpmedel för att utföra den handling som uttrycks av grundverbet, t.ex.: degalai ChŽ, MŽ, dulk alai ”pulverformiga kemiska ämnen som används för att pudra växter mot sjukdomsalstrare eller skadedjur” BŽ, ryškalas ChŽ, tepalas ChŽ, GŽ, SŽ.

Grundverben för denna typ av avledningar är transitiva och oftast primära. Kemiska ämnesbenämningar är ordbildningsmässigt förbundna med verb utan prefix, medan benämningar på skyddsanordningar är förbundna med verb med prefix (dessutom kännetecknas de av vokalväxling i stammen). Suffixet deltar inte i bildningen av avledningar från sekundära verb, jfr: ryškalas ChŽ (: ryškinti), žib alas ChŽ (: žibinti).

Övriga suffix

Benämningar på redskap har också bildats med 21 suffix. Alla är sällsynta inom terminologin, även om nya termer bildas med några av dem. Sammanlagt förekommer dessa suffix i de undersökta ordböckerna hos 66 avledningar, det vill säga omkring 22% av alla redskapsbenämningar som redovisas.

-eklis: atplėšeklis GŽ, grūdeklis ChŽ, kabelis MŽ, kebeklis MŽ, žymeklis SŽ.

-enas: velenas⁷ GŽ, MŽ.

-ikas: vilkikas MŽ, SŽ.

-ilas: kvarn GŽ.

-yklė: fälla ChŽ, STŽ, kastmaskin SŽ, pekare FŽ, STŽ, SŽ, våg ChŽ, FŽ, STŽ, SŽ, hoppställning SŽ.

-klas: dek las SŽ, ginklas SŽ, įdek las STŽ, irklas SŽ, padėklas STŽ, paminklas LŽ, turėklai SŽ. Även den botaniska termen irklai ”de två sidokronbladen i en fjärilsblomma, som liknar en liten båts åror” är ur ordbildningssynpunkt en redskapsbenämning, men används terminologiskt i överförd betydelse.

-klė: ketoklė SŽ, matuoklė MŽ, STŽ, SŽ, sūpuoklės SŽ, svyruoklė FŽ, važiuoklė MŽ.

-klis: alsuoklis SŽ, matuoklis STŽ, skaičiuoklis STŽ, trenir uoklis SŽ.

-las: siūlas STŽ.

-lė: replės STŽ, terkšlė SŽ, veržlė STŽ, SŽ, žnyplės GŽ.

-lys: kablys GŽ, MŽ, SŽ, kaplys GŽ, ”verktyg för att hacka i hård eller frusen jord, is och dylikt; hacka” MŽ, kreiplys GŽ, siurblys ChŽ, FŽ, GŽ, MŽ, STŽ, SŽ, sprenglys GŽ.

⁷ Pr. Skardžius förknippar det i ”Lietuvių kalbos žodžių daryboje” på s. 229 med velti.

23

-oklis: riboklis STŽ, kolv FŽ, STŽ, SŽ.

-onas: kikare FŽ, SŽ.

-stas: flotte SŽ.

-stis: stöd GŽ, stöd MŽ, STŽ, SŽ, vikt ChŽ, FŽ, SŽ, bandage SŽ, armband SŽ.

-stång: håv SŽ.

-ta: juosta FŽ, STŽ, SŽ.

-tė: apjuostės SŽ, apmatė SŽ, linijuotė STŽ.

-tis: dangtis STŽ, SŽ, kaištis MŽ, STŽ, kyštis STŽ, naščiai FŽ, sagtis SŽ, sklastis STŽ, spengtis MŽ. Derivat är av maskulint (I deklinationen) eller feminint (III deklinationen) genus.

-tuvė: brandintuvė ”kärl för att mogna frukt <…>” ChŽ, dėtuvė SŽ, gertuvė SŽ, grūstuvė ChŽ, perplautuvė GŽ, semtuvė SŽ, verstuvė MŽ.

-fyr: fyrtorn SŽ.

Avledningar med de flesta av dessa suffix är benämningar på olika redskap och enkla apparater (ibland även deras delar). I fråga om bildningsmönster skiljer de sig i huvudsak inte från de produktivare typerna.

Felaktig användning av suffixen -tojas och -ėjas

Med dessa suffix bildas vanligen benämningar på aktörer och, betydligt mer sällan, på bärare av verbala egenskaper. Det finns dock vissa avledningar som närmar sig redskapsbenämningar eller helt enkelt betecknar redskap, till exempel: spinduliuotojas FŽ, nešėjas FŽ. Benämningar på material som används för att framkalla olika effekter kan också betraktas som benämningar på vissa medel, till exempel: lėtintojas ”ämne som bromsar en process” ChŽ, FŽ, minkštintojas ”ämne som orsakar mjukning” ChŽ, nusodintojas ”reagens som används för fällning” ChŽ, pagreitintojas ”ämne som påskyndar en reaktion” ChŽ, putintojai ChŽ, paralýžiuotojas ”ämne som hämmar enzymernas verkan” ChŽ; perkėlėjas ”ämne som överför atomer eller grupper från en förening till en annan” ChŽ, sugerėjas ChŽ osv. Termer bildade på detta sätt används också i stor utsträckning i olika tryckta skrifter, och de förekommer även i talspråk. Alla är översättningar av motsvarande termer från andra språk, och deras bildning strider mot normerna för litauisk ordbildning. Dessutom uppfyller en sådan användning av avledningar med suffixen -tojas och -ėjas inte heller terminologins krav. Därför kan detta bruk av suffixen -tojas och -ėjas inte rekommenderas för termbildning. Litauiskan är mycket rik på suffix, så det bör inte vara svårt att i nämnda fall använda andra suffix på ett specialiserat sätt (exempelvis bildas benämningar på material avsedda för en viss verkan ofta med suffixet -alas).

BENÄMNINGAR PÅ AKTÖRER OCH BÄRARE AV VERBALA EGENSKAPER

Betydelsen hos avledningarna i denna ordbildningsgrupp är inte helt enhetlig. Vanligast i terminologin är benämningar på aktörer, det vill säga avledningar som betecknar utförare av handlingar uttryckta med grundverben (vanligen personer). Andra avledningar beskriver personer, andra levande varelser eller ting och visar att dessa kännetecknas av en egenskap som härrör från en viss handling eller ett visst tillstånd, till exempel: patikėtinis TŽ, rašeiva LŽ, ropliai GŽ, raliuotinė LŽ. Inom litauisk språkvetenskap skilde V. Urbutis⁸ sådana avledningar från egentliga aktörsbenämningar.

⁸ Se V. Urbutis, Dabartinės lietuvių kalbos galūnių darybos daiktavardžiai, ”Kalbotyra”, III, Vilnius, 1961, s. 36.

24

Bildningen av benämningar på aktörer och bärare av verbala egenskaper uppvisar ingen större variation inom terminologin. De flesta avledningarna (cirka 60% av det totala antalet 248) har bildats med de två mest produktiva suffixen -tojas, -a och -ėjas, -a, varav -tojas, -a är nästan dubbelt så vanligt. De andra relativt ofta använda suffixen är -tinis, -ė och -ovas, -ė (cirka 15% av avledningarna). Drygt hälften av ordbildningstyperna (15 av 27) har bara 1–2 avledningar vardera.

I standardspråket är bildningen av benämningar på bärare av verbala egenskaper mycket mer varierad. En ansenlig del av avledningarna har negativ, nedsättande betydelse. Denna typ av personbenämningar är särskilt välutvecklad. I terminologin är sådana ordbildningstyper, kan man säga, ovanliga. Exempelvis representeras den näst mest produktiva typen i standardspråket, med suffixet -ėlis, -ė, vars avledningar oftast har en nedsättande betydelse, i de undersökta termordböckerna endast av den enda botaniska termen išlikelis ”en växtart som fortfarande finns kvar i en viss regions flora och som under tidigare geologiska perioder hade ett betydligt större utbredningsområde eller var mer utbredd i regionen”.

-tojas, -a

Denna typ är den mest produktiva vid bildningen av benämningar på aktörer och bärare av verbala egenskaper (nästan två femtedelar av alla avledningar i denna grupp). De flesta avledningarna betecknar personer som utför den handling som uttrycks av grundverbet. Personernas förhållande till handlingen varierar. Vissa avledningar betecknar personer efter en handling som hänger samman med deras fasta arbetsuppgifter eller sysselsättning, till exempel: algoritmuotojas STŽ, braižytojas STŽ, brokuotojas EŽ, dėstytojas SŽ, gamintojas EŽ, kalkuliuotojas EŽ, koduotojas STŽ, normuotojas EŽ, planuotojas EŽ, STŽ, projektuotojas EŽ, STŽ, rašytojas LŽ, tardytojas TŽ, vairuotojas SŽ. Andra avledningar betecknar personer utifrån en viss ställning, oftast utan samband med arbete eller tjänsteåligganden, vilken följer av att personen utför en viss handling regelbundet eller tillfälligt, ibland kanske bara en gång, till exempel: dovanotojas TŽ, grobstytojas EŽ, TŽ, įduk­rintojas TŽ, įgaliotojas EŽ, TŽ, išvnytojas TŽ, įvaikintojas TŽ, kovotojas SŽ, liudytojas TŽ, mokėtojas EŽ, TŽ, nuomotojas EŽ, TŽ, nugalėtojas SŽ, pasakotojas LŽ, skaitytojas LŽ, skolintojas EŽ, TŽ, tarnautojas EŽ, TŽ, vartotojas EŽ, STŽ. Det finns bara några få avledningar som ligger närmare benämningar på bärare av verbala egenskaper, till exempel: gyventojas EŽ, TŽ, paveldėtojas TŽ, turėtojas EŽ, TŽ. Mycket sällan betecknar avledningar med suffixet -tojas, -a personer, till exempel: atrajotojai (Ruminantia) GŽ, dulkintojas ”bärare av blompollen (insekter, vind, vatten)” BŽ. Ibland används detta suffix felaktigt för att bilda redskapsbenämningar och avledningar med liknande betydelse⁹.

Grundverben till alla undersökta termer är sekundära eller blandade, det vill säga de har suffix i infinitiv. Den verbform som deltar i ordbildningen är infinitiven, och i detta fall sammanfaller avledningarnas grundstammar alltid med infinitivens morfologiska stammar. Det bör noteras att man inte undviker att också använda verb med tydliga affix från tidigare ordbildningsled som basord. Därför bildas i en del avledningarna långa kedjor av ordbildningsaffix, till exempel: ir-ti: ir-klas: (ir-kl)-uo-ti: (ir-kl)-uo|-tojas SŽ, vert-ė: pri-vert-ė: (prie-vart)-a: (prie-vart)-au-ti: (prie-vart)-au|-tojas TŽ, lyg-us: (lyg-in)-ti: iš-(lyg-in)-ti: iš-(lyg-in)|-tojas STŽ.

⁹ Detta behandlas närmare i kapitlet ”Benämningar på redskap”.

25

Avledningar av denna typ bildas oftast av transitiva verb, men vid behov används även intransitiva verb (drygt en tiondel av avledningarna), t.ex.: fechtuotojas ŠŽ, lupikautojas EŽ, TŽ, piktnaudžiautojas TŽ, sklandytojas ŠŽ, stažuotojas ŠŽ, TŽ.

I ungefär en fjärdedel av avledningarna har basverben prefix, t.ex.: aprūpintojas EŽ, atstatytojas STŽ, įkainotojas EŽ, STŽ, TŽ, įkaltintojas TŽ, išeikvotojas EŽ, TŽ, išieškotojas TŽ, nemokėtojas EŽ, perrašinėtojas LŽ, pristatytojas EŽ, sudarytojas LŽ, STŽ, užsakytojas EŽ, užstatytojas TŽ. I enskilda fall är det nödvändigt att utgå från prefixverb. Så är framför allt fallet när prefixverben har fått en ny lexikal betydelse, t.ex.: įgaliotojas EŽ, TŽ (: įgalioti), išnaudotojas EŽ, TŽ (: išnaudoti ”exploatera”), nugalėtojas ŠŽ, pavaduotojas TŽ. När det inte finns något sådant behov bör man däremot vara försiktigare med att utgå från prefixverb. Detta framgår tydligast av bruket vid bildning av avledningar med suffixen -tojas, -a i folkligt språk, litterärt språk och, slutligen, terminologin själv. Den som kopierar, härmar, skriver eller läser kopierar, härmar, skriver eller läser ju också färdigt, men kallas ändå kopijuotoju LŽ, mėgdžiotoju ŠŽ, rašytoju LŽ och skaitytoju LŽ. Det finns termer som skulle vara helt tydliga och precisa även utan prefix, t.ex.: aprūpintojas EŽ (= rūpintojas), (iš)eikvotojas EŽ (jfr eikvotojas TŽ), įvertintojas EŽ (jfr vertintojas LŽ), (iš)lygintojas STŽ, pristatytojas ”leverantör” EŽ m.fl.

-ėjas, -a

Avledningar med dessa suffix har exakt samma betydelse som avledningar med det tidigare behandlade suffixet -tojas, -a. Nästan alla avledningar är egentliga beteckningar för aktörer. Personer benämns både efter sitt stadigvarande yrke, sin verksamhet eller ställning och efter en handling som utförs under längre eller kortare tid (handlingen kan utföras även en enda gång). Exempel: försäkringsgivare EŽ, TŽ, tränare TŽ, borrare GŽ, MŽ, angivare TŽ, skapare LŽ, spelare STŽ, assistent TŽ, säljare EŽ, TŽ, rådgivare EŽ, LŽ, TŽ, transportör TŽ, köpare EŽ, TŽ, angripare ŠŽ, samlare LŽ, TŽ, utgivare LŽ, gömmare TŽ, grundare EŽ, TŽ, domare STŽ, ŠŽ, TŽ, leverantör EŽ, TŽ, ledare EŽ, STŽ, TŽ, aktör LŽ, spelare STŽ, ŠŽ. Som beteckning för någon som har en verbal egenskap kan möjligen termen mėgėjas betraktas; den betecknar en idrottare som inte utför någon handling utan endast har en sådan egenskap som härrör från en handling. Det förekommer termer som snarare bör betraktas som redskapsbeteckningar. Dessa är oregelbundna avledningar.

Avledningarna bildas av primära verb (möjligen är globėjas TŽ ett undantag). Suffixen -tojas, -a och -ėjas, -a har samma funktion; de skiljer sig i huvudsak endast åt genom basverben. Först tillsammans kan de täcka hela verbens mångfald. Basverben är oftast transitiva; några få avledningar utgör undantag, t.ex.: čiuožėjas ŠŽ, kenkėjas TŽ. Som avledningsbas används preteritum, vilket tydligt framgår av följande exempel: dėjėjas ŠŽ (: dėjo, dėti, deda), gavėjas EŽ, STŽ (: gavo, gauti, gauna), gynėjas ŠŽ, TŽ (: gynė, ginti, gina), išdavėjas EŽ (: išdavė, išduoti, išduoda), įgijėjas TŽ (: įgijo, įgyti, įgyja), leidėjas LŽ (: leido, leisti, leidžia), priėmėjas EŽ, STŽ (: priėmė, priimti, priima), skundėjas TŽ (: skundė, skųsti, skundžia).

I närmare hälften av avledningarna är basverben prefixverb. I många fall måste prefixverb användas eftersom de har olika lexikala-

26

betydelser, t.ex.: įgijėjas TŽ, padėjėjas TŽ, pardavėjas EŽ, TŽ, pareiškėjas EŽ, TŽ, pranėšėjas TŽ. Ibland beskriver ett prefixverb den betecknade personens handling mer precist, t.ex.: perėmėjas STŽ, TŽ, perteikėjas STŽ. I enskilda fall bildas därigenom grupper av besläktade termer, t.ex.: išdavėjas EŽ, padavėjas EŽ, pardavėjas EŽ, TŽ; pirkėjas EŽ, TŽ, išpirkėjas EŽ, supirkėjas EŽ. Men det är inte alltid nödvändigt att använda prefixverb. Till exempel har termerna pasėkėjas LŽ, pažaidėjas TŽ etablerats i bruk utifrån prefixverb, men avledningar av motsvarande verb utan prefix skulle ha haft samma betydelse. Det är helt olämpligt att ange varianter av termer i ordböcker, t.ex.: (su)rinkėjas EŽ. Valet av prefixverb eller verb utan prefix för termbildningen måste vara välgrundat i alla avseenden.

-tinis, -ė

Med suffixet -tinis, -ė bildas endast beteckningar på bärare av en verbal egenskap. En större del (nästan två tredjedelar) av termerna i de undersökta ordböckerna betecknar olika livlösa ting. De återstående avledningarna betecknar personer. Personer och andra företeelser betecknas vanligen efter egenskaper som de har och som uppkommit genom andra agenters motsvarande handling, uttryckt av basverbet. Avledningar av denna typ betecknar alltså bärare av en egenskap som tillkommit genom en handling utförd av någon annan. T.ex.: a) atleistinis EŽ, globotinis TŽ, įgaliotinis EŽ, TŽ, išlaikytinis EŽ, TŽ, ištuoktinis TŽ, patikėtinis TŽ, sutuoktinis, -ė TŽ; b) atmintinė LŽ, gaubtinė STŽ, išvestinė STŽ, išklotinė GŽ, STŽ, kreiptinė STŽ, raliuotinė LŽ, rinktinė LŽ, SŽ, skeltinė ”hud som skrapats bort, utan ansikte” ChŽ. Alla beteckningar på livlösa ting tillhör ett av de grammatiska könen. Endast hos enstaka avledningar följer betydelsen av handlingar som är karakteristiska för själva de betecknade företeelserna, t.ex.: gaubtinė STŽ.

Avledningarna bildas av verb av olika struktur, men oftast (i två tredjedelar av fallen) utgår man från primära verb. Personbeteckningar bildas i högre grad av sekundära och blandade verb, medan beteckningar på livlösa ting oftare bildas av primära verb. Basverben i några av avledningarna är intransitiva, t.ex.: atsim estiniai EŽ, TŽ, griaustinis FŽ, GŽ, išvyktinis EŽ.

Den angivna betydelsetypen (någon betecknas inte efter den handling som den betecknade själv utför) förbinder avledningarna med suffixet -tinis, -ė med passiva particip. Faktum är att många avledningar av denna typ har uppstått ur passiva particip i preteritum, t.ex.: apgyvendintinis TŽ, įgaliotinis EŽ, TŽ, rinktinė LŽ, SŽ, skeltinė ChŽ, sutuoktinis TŽ. I så fall måste de betraktas som avledningar med suffixet -inis, -ė. Å andra sidan har en del avledningarna inget tydligt betydelsesamband med dessa particip, och hos vissa saknas sambandet helt, t.ex.: atmintinė LŽ, griaustinis FŽ, GŽ, išvyktinis EŽ. Termerna globotinis TŽ, išlaikytinis EŽ, TŽ ligger betydelsemässigt närmare passiva presensparticip. Med detta i åtanke är det därför enklast och förmodligen mest korrekt att betrakta alla sådana avledningar som bildade med suffixet -tinis, -ė från infinitiv, eftersom det endast är med denna form som alla avledningarna kan förbindas bildningsmässigt. Den botaniska termen veltinys ”samling av långa, toviga hår på en växtblads yta”, som ligger nära beteckningar för handlingsresultat, kan terminologiseras som ett vanligt ord.

27

-ovas, -ė

I terminologiska ordlistor finns få avledda termer av denna typ. Avledningarna betecknar oftast personer som utför handlingar som uttrycks med de grundläggande verben, t.ex.: atsakovas TŽ, ieškovas TŽ, užsakovas TŽ, vadovas EŽ, STŽ, SŽ, valdovas TŽ, varovas SŽ, varžovas SŽ, žiūrovas SŽ. Dessa är beteckningar för aktörer. Några avledningar betecknar bärare av en verbal egenskap; bland dem betecknar en person (žinovas TŽ), medan andra betecknar livlösa företeelser, t.ex.: palydovas ”inblandningar av andra mineral i ett mineral” ChŽ, palydovai (kromosomers) ”små kroppar som färgas av kärnfärgämnen och är fästa vid kromosomens ände med en tunn tråd” BŽ, vadovas ”путеводитель; справочник” LŽ, valdovė ”ферзь” SŽ.

Det verkar som om man oftare bildar avledningar av sammansatta verb, även om de också bildas av andra slags verb. Verbens prefix överförs inte till avledningarna. De flesta avledningarna bygger på verb utan prefix.

rangovas EŽ, TŽ skiljer sig från de andra med avseende på avledningen. Denna term bör uppenbarligen knytas till substantivet ranga ”3. utförande av något slags arbete på beställning” DŽ 650.

Övriga suffix

Med de återstående 23 suffixen bildas färre än 10 avledningar vardera, och den större delen av dem (15) kan urskiljas endast i 1–2 termer. Sammanlagt omfattar dessa avledningstyper 62 avledningar (25% av alla avledningar som hör till gruppen beteckningar för aktörer och bärare av verbala egenskaper).

-alas: parfymer ChŽ.

-čius: lipčius ”sockerrika (söta) exkrementer som utsöndras i form av större eller mindre droppar på växters yta, t.ex. vätskedroppar som avsöndras på ax av spannmål angripna av mjöldryga” BŽ.

-eiva: rašėiva LŽ.

-ekšnis: kudde GŽ.

-enė: verdenė GŽ. Denna avledning kan också betraktas som en platsbeteckning.

-etas: virvel GŽ, MŽ, SŽ.

-ėlis: överlevare BŽ.

-ikas: Betecknar personer, t.ex.: bėgikas SŽ, draudikas TŽ, ėjikas SŽ, plaukikas SŽ, rinkikas TŽ, andra slags organismer, t.ex.: graužikai (Bodentia) GŽ, SŽ, skalik as SŽ, och livlösa företeelser (vissa kemiska ämnen), t.ex.: apgavi kas ”glänsande mineral” ChŽ (för bruk i ordboken anses termen blizgis vara bättre lämpad för detta ändamål), drumstikai ChŽ.

-iklis: indikator FŽ, GŽ, STŽ, SŽ.

-inys: pasiuntinys TŽ, pavaldinys TŽ (rekommenderas inte för användning), samdinys EŽ, valdinys TŽ; čiūžinys MŽ, SŽ. Beteckningarna avser personer och ibland även andra företeelser.

-kliai: arkliai (Equidae) GŽ, rykliai (Selachii) GŽ. Det bör påpekas att de, som namn på vissa systematiska enheter, inte är nybildade utan används i plural (likaså i rysk terminologi, t.ex.: лошади, окуни). I litauisk terminologi är avledningar med suffixet -iniai vanligare i detta syfte (se avsnittet om beteckningar för bärare av verbala egenskaper).

-lys: pirklys EŽ, šaulys SŽ, vedlys SŽ; ropliai (Reptilia) GŽ; čiurkšlys ”fontän” MŽ, krioklys ”plats där vattnet plötsligt faller ned” MŽ, GŽ.

-na: čerškšna GŽ.

-okliai: nomader EŽ.

-snys: faktor BŽ, EŽ, STŽ.

-šna: lipšna GŽ.

-tys: pintys (Porifera, Spongia) GŽ.

28

-ulys: atspindulys ChŽ, iškyšulys MŽ, kyšulys GŽ, riedulys GŽ, MŽ, SŽ, ritulys SŽ, rutulys GŽ, SŽ, skritulys STŽ, SŽ, spindulys FŽ, GŽ, MŽ, STŽ, SŽ.

-ūnas: lakūnas SŽ, skraidūnas TŽ; augūnas ”växt som erhållits genom vegetativ förökning (med avläggare, sticklingar, rotskott)” BŽ, perėjūnai ”inkomna växter som inte har etablerat sig permanent i något område, vilka tillfälligt förekommer på vissa platser av en slump och sedan åter försvinner” BŽ.

-uoklė: spyruoklė STŽ.

-uolis, -ė: burbuolė BŽ, krituolis ”frukt som fallit av fruktspåret av sig självt innan det uppnått eller efter att det uppnått den mognadsgrad som krävs för skörd” BŽ, skraiduolė SŽ, žinduoliai (Mammalia) GŽ.

-uonis(-ys): atlakuonis GŽ, deguonis ChŽ, GŽ, SŽ, grobionys (Carnivora) GŽ.

-utis, -ė: drebučiai ChŽ, ”gurgučiai” ChŽ, kabutė SŽ, kabutės STŽ, likutis ChŽ, sukutis SŽ, žėrutis ChŽ, GŽ, STŽ, žvangutis SŽ.

De flesta av dessa suffixavledningar är benämningar på bärare av verbala egenskaper. Endast med suffixen -ikas, -lys, -ūnas har även beteckningar för aktörer bildats. En del av de suffixavledningar som nämns här har hämtats från icke-terminologiskt ordförråd. Detta gäller tydligen suffixen -alas, -etas, -kliai, delvis -ulys och avledningar med vissa andra suffix. I enskilda fall är avledningsbildningen inte längre helt tydlig.

NAMN PÅ HANDLINGSRESULTAT

Denna ordbildningsgrupp omfattar termer vars ordbildningsbetydelse är att beteckna resultatet av eller objektet för den handling som uttrycks av grundverbet. Det finns jämförelsevis få termer av denna typ, bildade med suffix, i ordböckerna – sammanlagt 224. Avledningarna har bildats med 48 suffix, men med de flesta av dem har endast en eller några få avledningar bildats. Det vanligaste suffixet här är -inys (omkring en tredjedel av avledningarna); de andra något vanligare suffixen är -alas, -muo (-menys), -tis. Med dessa fyra suffix har tre femtedelar av alla termer i denna grupp bildats.

-inys

Över en tredjedel av namnen på handlingsresultat har bildats med suffixet -inys. Merparten av avledningarna av denna typ har betydelsen handlingsresultat, det vill säga de betecknar olika konkreta föremål som är resultat av de handlingar som uttrycks av grundverben. Exempel: auginys ”en del av stammen eller roten, förberedd för plantering – ett medel för vegetativ förökning som bygger på växtens förmåga att regenerera” BŽ, gręžinys GŽ, ”ett djupt hål med cirkulärt tvärsnitt, gjort med verktyg för borrning i marken” MŽ, grindinys SŽ, ”en väg eller gata belagd med sten” MŽ, junginys STŽ, SŽ, ”en samling likadana molekyler” ChŽ, karšinys ”en halvfabrikatprodukt som matningsmaskinen lämnar ifrån sig; en remsa av kardade, svagt sammanhållna fibrer, huvudsakligen orienterade i längdriktningen” ATŽ, kasinys EŽ, GŽ, ”en utgrävd hålighet i markytan eller gångar (korridorer) under jord” MŽ, rentinys ”1. en brunnskista; 2. en stenfylld kista – en byggnadskonstruktion för anläggningar som reglerar floder” MŽ, skiedinys GŽ, ”en blandning av bindemedel, sand och vatten” ChŽ, skiepiny­s ”delar av två växter som ympats samman, varav den ena ska utveckla rötter och den andra den ovanjordiska delen, t.ex. ympkvistar av svarta vinbär och krusbär som ympats samman” BŽ, telkinys ”en plats där nyttiga mineral ansamlas” ChŽ, GŽ, MŽ, tvenkinys GŽ, ”en konstgjord vattenreservoar som bildats genom uppdämning av en flod eller ett annat vattenflöde” MŽ.

29

Endast en liten del av avledningarna har en tydligare betydelse av handlingsobjekt, t.ex.: atėminys STŽ, ieškinys EŽ, TŽ, siuntinys EŽ, šovinys SŽ, taikinys STŽ, SŽ. Det förekommer avledningar som har både betydelsen handlingsresultat och handlingsobjekt, t.ex.: klojinys ”en fiberhög som staplats så att olika komponenter av fibermaterial återkommer i skikt med viss periodicitet, avsedd att användas i en spinnblandning” ATŽ, ”1. något som är beklätt med något (t.ex. en brädbeklädnad); 2. en form för att gjuta betong på en anläggning” MŽ, GŽ.

Avledningar av denna typ bildas oftast av primära verb. En betydande del av avledningarna (mer än en tredjedel) är emellertid ordbildningsmässigt förbundna med blandade eller sekundära verb, t.ex.: bandinys ChŽ, MŽ (: bandyti, bando, bandė), darinys ChŽ, GŽ, STŽ (: daryti, daro, darė), ieškinys EŽ, TŽ (: ieškoti, ieško, ieškojo), lydinys ChŽ, FŽ, GŽ, STŽ (: lydyti, lydo, lydė), rašinys LŽ (: rašyti, rašo, rašė), sakinys LŽ, STŽ (: sakyti, sako, sakė), statinys EŽ, GŽ, MŽ (: statyti, stato, statė), turinys EŽ, LŽ, STŽ (: turėti, turi, turėjo); derinys MŽ, STŽ, SŽ (: derinti, derino, derino), gaminys EŽ, STŽ (: gaminti, gamina, gamino), ked(inys) ATŽ (: kedenti, kedena, kedeno), klijiniai ATŽ (: klijuoti, klijuoja, klijavo), skiep(iny)s BŽ (: skiepyti, skiepija, skiepijo), skolinys LŽ (: skolinti, skolina, skolino).

Grundstammarna utgår från verbens form i preteritum, t.ex.: atėminys STŽ (: atėmė, atimti, atima), davinys EŽ, SŽ (: davė, duoti, duoda), kėlinys SŽ (: kėlė, kelti, kelia), kliuvinys GŽ (: kliuvo, kliūti, kliūva), krovinys EŽ, TŽ (: krovė, krauti, krauna), kūrinys LŽ (: kūrė, kurti, kuria), puvinys BŽ (: puvo, pūti, pūva), radinys TŽ (: rado, rasti, randa), svėrinys ATŽ, ChŽ (: svėrė, sverti, sveria), uždavinys EŽ, STŽ, SŽ (: uždavė, užduoti, užduoda). Verbala suffix i grundorden överförs inte till grundstammen, jfr: gludinys GŽ (: glud-ino), ieškinys EŽ, TŽ (: iešk-ojo), klijiniai ATŽ (: klij-avo), mūrinys MŽ (: mūr-ijo etc.

Grundverben till avledningar av denna typ är oftast transitiva. Endast några få avledningar bygger på intransitiva verb, t.ex.: auginys BŽ, ieškinys EŽ, TŽ, mišinys ATŽ, ChŽ, priklausinys TŽ. Avledningar vars grundstammar har prefix är också sällsynta, t.ex.: atėminys STŽ, įdėjinys STŽ, įrenginys ChŽ, EŽ, FŽ, MŽ, STŽ, padariniai EŽ, perdenginys MŽ, perdirbinys EŽ, priklausinys TŽ, sumet(inys) MŽ, uždavinys EŽ, STŽ, SŽ.

-muo (-menys)

De flesta avledningarna med detta suffix är tydliga benämningar på handlingens objekt, t.ex.: armuo ”jordlager som vänds vid plöjning” MŽ, metmenys ”starkt tvinnat garn eller tråd; längsgående trådsystem i ett tyg” ATŽ, nešmenys ”fasta partiklar som transporteras av rinnande vatten och bildar sedimentlager i flodbäddar eller på flodbankar” MŽ, riedmenys EŽ, sprogmenys ”explosiv substans” GŽ, šaudmenys EŽ, SŽ, tirpmenys ”den lösliga delen av en blandning” ChŽ. I andra avledningar är betydelsen av handlingens resultat mer framträdande, t.ex.: dalm(uo) (på en skala) ChŽ, STŽ, duomenys EŽ, STŽ, kaitmenys ”materialets uppnådda vikt efter upphettning till konstant vikt” ChŽ. Några avledningar ligger betydelsemässigt närmare andra avledningsgrupper, t.ex.: gręžmenys ”borrredskap” GŽ, svarmuo SŽ ligger närmare benämningar på verktyg, pradmuo TŽ – verbabstrakt, kaitmuo (synonymer galūnė, fleksija) STŽ – benämningar på bärare av en verbal egenskap.

30

Grundverben är oftare enkla, men det finns också avledningar från blandade och sekundära verb, t.ex.: dalmuo ChŽ, STŽ (: dalyti, dalija, dalijo), kaitmuo STŽ (: kaityti, kaito, kaitė), matmuo FŽ, STŽ (: matuoti, matuoja, matavo), reikmenys EŽ, STŽ (: reikėti, reikia, reikėjo), šaudmenys EŽ, SŽ (: šaudyti, šaudo, šaudė). Det finns också avledningar från intransitiva verb, t.ex.: reikmenys EŽ, STŽ, sprogmenys TŽ, tirpmenys ChŽ.

De flesta avledningarna kan utan svårighet härledningsmässigt knytas till infinitiven, t.ex.: dėmuo STŽ (: dėti, deda, dėjo), duomenys EŽ, STŽ (: duoti, duoda, davė), žiomuo GŽ (: žioti, žioja, žiojo), men det finns också avledningar som har preteritumstam, t.ex.: metmenys ATŽ (: metė, mesti, meta), spaudmenys STŽ (: spaudė, spausti, spaudžia). Verbens sekundära suffix förs inte över till avledningarna, jfr: dalmuo (: dal-yti), reikmenys (: reik-ėti), skaitmuo STŽ (: skait-yti).

Det är helt obrukligt att bilda avledningar av denna typ från prefixverb. Den enda prefixavledningen är netirpmenys ”blandningens olösliga delar” ChŽ, men även den kan ibland själv bildas med ett prefix (motsatsen till tirpmenys).

-alas

Med suffixet -alas har nästan fem gånger färre termer bildats än med suffixet -inys. Något mer än hälften av avledningarna är benämningar på handlingens resultat, t.ex.: gemalas ”anlaget till en ny växtorganism i fröet, bestående av en rotspets och en knopp” BŽ, guralas GŽ, ”vittringsprodukter” MŽ, lydalas STŽ, ”smält, flytande massa” ChŽ, tirpalas ”en kropp med flytande konsistens, bestående av ett lösningsmedel och små, osynliga partiklar av en annan kropp dispergerade i det” BŽ, ChŽ, FŽ, GŽ, MŽ, STŽ, verpalai ”produkt i form av tråd från spinnmaskiner, framställd av fibrösa material med begränsad längd – ull, bomull, lin och liknande” ATŽ. För andra avledningar är betydelsen av benämning på handlingens objekt något typiskare, t.ex.: pakaitalas ChŽ, STŽ, skaitalas LŽ, smilkalas ChŽ. Några enstaka avledningar ligger nära andra avledningsgrupper, t.ex.: augalas BŽ, MŽ kan också betraktas som en benämning på bärare av en verbal egenskap, masalas SŽ — som en benämning på ett redskap, reikalas EŽ, GŽ, STŽ — som ett verbabstrakt.

Som grundord för avledningar av denna typ fungerar oftast enkla verb, mer sällan blandade verb (t.ex.: lydalas, reikalas, skaitalas). Endast en avledning, masalas, är morfologiskt knuten till ett sekundärt verb. Som avledningsbas används preteritum, t.ex.: pabėralas SŽ (: pabėrė, paberti, paberia). Sekundära verbalsuffix i grundformerna överförs inte till avledningarna, jfr: reikalas (: reik-ėjo). Grundverben är oftare transitiva; ungefär var fjärde avledning har en prefixförsedd stam som grund, t.ex.: pabėralas SŽ, pakaitalas ChŽ, STŽ, užbėralas SŽ, užminkalas SŽ. Vokalväxling i roten förekommer endast i avledningen pakaitalas (: pakeitė).

-tis

Avledningar med suffixet -tis (det finns 11 sådana) betecknar oftast resultatet av en handling och kan endast ibland uppfattas som benämningar på handlingens objekt. Ordbildningsmässigt är de knutna till infinitiven av primära transitiva verb, t.ex.: užduotis EŽ

31

(: užduoti, užduoda, uždavė), užgrūtis GŽ (: užgrūti, užgrūva, užgruvo). De verbala grundverben kan vara både prefixbildade och utan prefix, t.ex.: atremtis SŽ, nutartis TŽ, sutartis TŽ, užgrobti GŽ och jungtis ChŽ, STŽ, keltis SŽ, skilts BŽ, EŽ, STŽ.

Andra suffix

Benämningar på resultatet av en handling (och dess objekt) har också bildats med ytterligare 44 suffix (sammanlagt 92 avledningar). Med de flesta av dessa suffix (34) finns bara 1–2 avledningar vardera. Alla dessa suffix har en obetydlig roll inom terminologin. Deras ordbildningstendenser skiljer sig i huvudsak inte från de ordbildningstyper som beskrivits: även med dessa suffix förenas sällan prefixbildade grundstammar, och som grundformer används infinitiv eller preteritum. Sekundära eller blandade verb deltar i ordbildningen betydligt mer sällan än primära verb; deras verbsuffix förs inte över till avledningarna.

-ana: liekana EŽ, GŽ, STŽ, palūkanos EŽ, TŽ.

-da: sankloda EŽ.

-das: klodas ChŽ, GŽ.

-el: varveklis GŽ.

-ena(-os): degenos ChŽ, iškasena(-os) BŽ, ChŽ, EŽ, GŽ, puvenos GŽ, MŽ.

-esiai: dūlesiai GŽ, MŽ, kepėsiai ChŽ.

-ikis: laimikis SŽ.

-iklis: rodiklis EŽ, FŽ, GŽ, SŽ.

-yklas: salyklas BŽ.

-yklė: taisykė EŽ, SŽ, STŽ, TŽ.

-kla: sėkla BŽ.

-klass: fodral STŽ.

-klė: tribut EŽ, gåta LŽ.

-lė: stråle FŽ, GŽ, MŽ, STŽ, spån MŽ, slam ChŽ, GŽ, borrspån GŽ, ordspråk LŽ, söm BŽ, SŽ.

-lis: bidrag EŽ, STŽ, TŽ, resurser EŽ, förlust (-er) EŽ, FŽ, STŽ, TŽ, byggnadsställningar MŽ, SŽ, tillväxt BŽ, bilaga EŽ, STŽ. Det är möjligt att även ūglis ”ett skaft eller en kvist som vuxit under ett år tillsammans med bladen” BŽ hör till denna typ.

-lius: skörd BŽ, EŽ, överskott EŽ.

-ma: integram TŽ (kan också betraktas som ett verbalt abstrakt).

-mena(-os): nyttigheter (-a) EŽ, MŽ, TŽ, bråk STŽ.

-mė: följd STŽ, SŽ, TŽ, förord LŽ, plikt TŽ, behov BŽ, saga LŽ, källa GŽ, MŽ.

-nis: pust FŽ, GŽ.

-slė: gåta LŽ.

-snis: lag BŽ, GŽ, TŽ, arbeten ChŽ, grad EŽ, STŽ, SŽ, famn EŽ, lager BŽ, EŽ, FŽ, STŽ, skede BŽ, steg SŽ. Avledningar pliūpsnis ChŽ och šoksnis SŽ kan också betraktas som handlingsbeteckningar.

-stas: jordkoka BŽ, GŽ, MŽ, böj MŽ.

-stė: veck ATŽ. Det är möjligt att denna avledning mer korrekt bör kopplas till ett iterativt verb; i så fall skulle den vara en avledning med ändelsen -ė.

-šlė: rynka ATŽ, GŽ, MŽ.

-šnis: svampsteg SŽ.

-ta: last EŽ.

-tas: maistas EŽ, paklotas MŽ, raštas EŽ, LŽ, TŽ, skliaustai STŽ, spraustas MŽ, turtas (-ai) EŽ, TŽ, žlugtai ChŽ. Avledningar gnybtas FŽ, SŽ och spąstai SŽ kan också betraktas som benämningar på verktyg.

-tė: paklotė BŽ, GŽ, MŽ.

-tinė: sammanställning EŽ, STŽ.

-tinys: filtliknande MŽ.

32

-tulas: vytulas ”en mjuk, lätt deformerbar, cylindrisk ihålig förpackning av garn och tråd utan någon hylsa eller spole, som tas av från centrifugspinnmaskinens spindlar” ATŽ.

-tuvė: rietuvė MŽ.

-tva: graižtva ŠŽ.

-tvis: rėžtvis ”rėž...” GŽ.

-ula: skaidula BŽ, STŽ.

-ula: burbulas FŽ, gniutulas ATŽ, EŽ, GŽ, gniužulas BŽ.

-ulys: deguliai BŽ, iškyšulys STŽ, krėšulys ChŽ, krituliai FŽ, GŽ, MŽ, vytulys ”en växtsjukdom som oftast orsakas av svampar eller bakterier som täpper till vattenbanorna” BŽ.

-uolys: branduolys BŽ, ChŽ, FŽ, GŽ, MŽ, STŽ.

-(i)uotė: grupuotė GŽ, klijuotė ŠŽ, rikuotė ŠŽ. Med tanke på att alla avledningar med detta suffix är ordbildningsmässigt relaterade till verb med suffixet -(i)uo-, skulle man här kunna urskilja suffixet -tė, inte -(i)uotė.

-uras: knopp BŽ.

-urys: hålighet GŽ, MŽ, ŠŽ.

-utas: degutas BŽ.

-utis: rest EŽ, STŽ, tallkottar MŽ.

En del namn på handlingars resultat och objekt har inte bildats särskilt för terminologiska ändamål. Detta gäller nästan alla avledningar med suffixen -ana, -lė, -mė, -stas, -stė, -ulas, -urys osv. En del avledningar med andra suffix har också hämtats från folkspråket.

Det bör noteras att man vid bildningen av suffixavledningar i högre grad tenderar att utgå från verb utan prefix. Avledningar med suffixet -tis avviker något från denna allmänna tendens. Därför är vissa avledningar från prefixverb, till exempel netirpmenys, mycket ovanligt bildade.

VIETŲ PAVADINIMAI

Det finns få termer för platsnamn bildade av verb med suffix i terminologiska ordböcker. Vissa ordbildningstyper är dock ganska produktiva både i det litterära språket och inom terminologin. Det är tydligen inte platsnamnens spridning i vetenskapens och teknikens språk, utan någon annan orsak som hindrar dem från att komma in i fackordböckerna.

Verbavledningar i denna grupp namnger platser efter den handling som utförs där eller den process som äger rum där, till exempel: daigykla ”ett rum där frön gror” BŽ, maudykla ”badplats med viss utrustning” MŽ. Avledningar av denna och andra typer lämpar sig mycket väl för att benämna lokaler för olika slags produktion och andra ändamål.

Platsnamn bildas också av substantiv och adjektiv. De behandlas separat.

-ykla

Detta är den mest produktiva ordbildningstypen för verbbildade platsnamn. Avledningarna benämner platser av olika slag efter de karakteristiska handlingar som utförs eller äger rum där, till exempel: audykla EŽ, džiovykla ChŽ, gamykla EŽ, STŽ, ganykla MŽ, girdykla MŽ, kasyklos EŽ, GŽ, kepykla EŽ, mokykla EŽ, LŽ, SŽ, plauk ykla SŽ, saugykla EŽ, siurbykla GŽ, MŽ, stebykla GŽ, šaudy kla SŽ, talpykla ”plats för förvaring, för att lagra” MŽ, valg ykla EŽ.

3. Lietuvių terminologija

33

De flesta avledningarnas grundverb är transitiva; undantag utgörs av några få avledningar, t.ex.: čiuožykla SŽ, plauk ykla SŽ, stovykla EŽ, SŽ. Avledningarna bildas av verb med olika struktur, t.ex.: kasyklos (: kasti, kasa, kasė), maudykla (: maudytis, maudosi, maudėsi), stebykla (: stebėti, stebi, stebėjo), talpykla (: talpinti, talpina, talpino). Man utgår aldrig från prefixverb. Avledningarna får stammen för preteritum, vilket exempelvis visas av audykla EŽ (: audė, austi, audžia), leidykla LŽ (: leido, leisti, leidžia), siuvykla EŽ (: siuvo, siūti, siuva). Sekundära verbala suffix förs inte över till avledningarna, jfr: daigykla BŽ (: daig-ino), gamykla EŽ, STŽ (: gam-ino), saugykla EŽ (: saug-ojo), stebykla GŽ (: steb-ėjo), men suffix som inte förlänger verbformen bevaras också i avledningarna, t.ex.: girdykla MŽ (: gir-dė, jfr ger-ti), šaudykla SŽ (: šau-dė, jfr šau-ti).

Av alla avledningar av denna typ är sausykla ”en anordning med vilken kulturväxters motståndskraft mot torka undersöks under fältförhållanden. Det är en takkonstruktion av trä som täcks med presenning när det regnar” BŽ minst tydlig ur ett avledningsperspektiv.

Andra suffix

Ordböckerna upptar också platsbeteckningar som avletts från verb med ytterligare 10 suffix. Alla har dock bara en eller några få avledningar (något fler avledningar finns endast med suffixet -tuvė).

-einė: buveinė SŽ, TŽ.

-imys: paplūdimys GŽ, MŽ.

-ynas: au gynas ”ett område där växter odlas i syfte att ta fram nya sorter” BŽ.

-klė: daboklė TŽ.

-lis: sandėlis EŽ.

-ta: brasta GŽ, MŽ, SŽ.

-tas: vartas EŽ. Bildningen av denna avledning är oklar.

-tinė: draustinė SŽ.

-tinis: draustinis LŽ.

-tuvė: dėtuvė STŽ, verkstad EŽ, MŽ, butik EŽ, affär EŽ, tryckeri STŽ.

En avledning som ligger nära platsbeteckningarna är žiotys ”öppning som leder in i kronans eller blomfodrets rör” BŽ.

SUBSTANTIVISKA AVLEDNINGAR

BENÄMNINGAR PÅ EGENSKAPER

Till gruppen benämningar på egenskaper, eller abstrakta substantiv, hör avledningar som betecknar abstrakta egenskaper hos konkreta företeelser i verkligheten, verksamhetsområden för människor och dylikt. Avledningarna bildas av böjliga ord, framför allt adjektiv, betydligt mer sällan substantiv och particip; endast enstaka avledningar har bildats av räkneord och pronomen. Avledningar av oböjliga ord (vanligen adverb) är också mycket sällsynta.

Det finns ganska många termer som genom sin ordbildning hör till gruppen benämningar på egenskaper — till antalet avledningar överträffar de de större grupperna av benämningar på konkreta betydelser, tagna var för sig, med tre till fyra gånger (till exempel benämningar på redskap, handlingsresultat-

34

benämningar och andra). Däremot finns det ungefär tre gånger fler benämningar på handlingar. Därav är det lätt att förstå att suffixavledning spelar en mycket stor roll för bildningen av avledningar med abstrakt betydelse inom terminologin.

Bildningen av benämningar på egenskaper utmärker sig inte genom någon större mångfald av ordbildningstyper. Avledningarna har bildats med endast 18 suffix (sammanlagt 834 avledningar). Suffixet -umas utmärker sig genom mycket hög produktivitet. Med detta suffix har 83,7% av alla benämningar på egenskaper bildats. Av de återstående suffixen kan även -ybė och -ystė nämnas; tillsammans har de bildat nästan sju gånger färre avledningar än suffixet -umas. Övriga suffix används endast sällan vid termbildning.

-umas

Avledningar med suffixet -umas betecknar en generaliserad, abstrakt egenskap, beskaffenhet eller ett tillstånd som följer av betydelsen hos grundordet, t.ex.: aukštaūgiškumas ”förändring i växters natur, som yttrar sig i ovanligt hög växt” BŽ, dažumas ”fiberartat materials förmåga att dra till sig färgämnen ur lösningen, binda dem och färgas i motsvarande färg” ATŽ, galingumas ”en maskins kapacitet att utföra ett visst arbete under en viss tid” MŽ, imlumas ”förmågan att fyllas med något och hålla kvar det” MŽ, jautrumas ”förmågan att visa små koncentrationsförändringar och små mängder” ChŽ, kapiliarumas ”fysikaliskt fenomen då en vätska vid kärlväggar eller i tunna rör stiger över eller sjunker under vätskans nivå” MŽ, klampumas ”en vätskas egenskap att, när ett skikt rör sig, samtidigt dra med eller forma ett annat skikt; förklaras av partiklarnas inbördes friktion” MŽ, lakumas ”benägenhet att förångas eller sublimera” ChŽ, ligotumas ”sjukdomsgrad” BŽ, našumas ”den produktionsmängd som en produktionsanläggning ger per tidsenhet” ChŽ, ortotropiškumas ”1. tillväxt rakt uppåt; 2. förekomst av ortotropa organ hos en växt” BŽ, pelkėtumas ”förhållandet mellan våtmarksarealen och områdets totala areal” MŽ, pleiskanotumas ”defekt hos ullfiber, garn eller ullprodukter; förekomst av mjäll i ull eller ylletyg; produkter med denna defekt är gråaktiga och smutsiga” ATŽ, pūkuotumas ”egenskap hos ruggat eller luggigt tyg; ytskikt bestående av upprättstående eller tillbakalagda fiberändar, vilka ruggningsmaskinen lyfter fram ur tyget eller som bildas när särskilda luggvarpar eller lugginslag skärs av” ATŽ, radioaktyvumas ”spontant sönderfall av atomkärnor” ChŽ, rūdingumas ”malmrikedom” ChŽ, rūgštingumas ”koncentrationen av vätejoner i en lösning, t.ex. näringslösningens r., cellsaftens r., jordens r.; surhetsgraden uttrycks med pH-värden” BŽ, ”mängden aktiv syra” ChŽ, ”egenskap hos ett ämne (vatten, jord) som beror på mängden vätejoner i det” MŽ, sidabriškumas ”färglikhet med Ag:s färg” ChŽ, skalbumas ”tygets förmåga att under tvätt överföra smuts till vatten eller tvättlösning; tyger av syntetfibrer är mer tvättbara än tyger av naturfibrer” ATŽ, tamprumas ”materialets förmåga att återfå sin ursprungliga form och sina ursprungliga mått när den kraft som orsakade deformationen avlägsnas” ATŽ, ”en kropps egenskap att återställa sin ursprungliga form när den kraft som orsakat deformationen upphör att verka” MŽ, žalumas ”defekt hos viskosstapelfiber eller silke; grönaktig ton som orsakas av ofullständig nedbrytning av cellulosaxantat” ATŽ.

Vissa betydelseskillnader beror också på grundordens karaktär; exempelvis är den abstrakta betydelsen hos avledningar med participiska grundstammar förknippad med den handling som grundordet uttrycker. T.ex.: brinkstamumas ”benägenhet att svälla” ChŽ,

3*

35

deformuojamumas ”benägenhet att deformeras” ChŽ, dengiamumas ”en färgs eller metalls förmåga att bilda en beständig beläggning” ChŽ, garuojamumas ”begränsad avdunstning” MŽ, kintamumas ”uppkomsten av nya kännetecken eller egenskaper hos organismer. Variabilitet framkallas genom korsning, ympning och genom att en växt flyttas till helt nya livsvillkor < … >” BŽ, mąstamumas ”benägenhet att mäta” ChŽ, pasikartojamumas ”upprepning” MŽ, peršlampamumas ”vattengenomsläpp från den våta sidan av huden till den lufttorra sidan” ChŽ, praeinamumas ”möjlighet att passera till fots eller med fordon” MŽ, prisitaikomumas ”organismers egenskap att aktivt och självständigt reagera på påverkan från yttre förhållanden genom större eller mindre omställning av organismen och därigenom anpassa sig till nya miljöförhållanden” BŽ, skaidomumas ”benägenhet att sönderfalla” ChŽ, sublimuojamumas ”benägenhet att sublimera” ChŽ, užsiliepsnojamumas ”benägenhet att fatta eld” ChŽ; drumstumas ”mängden grumliga partiklar per volymenhet vätska” MŽ, rangytumas ”ullfibrens böjning i en sinusliknande kurva, som kännetecknar ullens finhet; ju finare ull, desto mindre och tätare krusning; med krusning avses även bomullsfiberns spiralformiga vridning” ATŽ.

Drygt tre fjärdedelar av de avledda orden har adjektiviska basstammar, vilka själva inte heller är enhetligt uppbyggda — de kan vara oavledda eller avledda¹⁰. Nästan alla återstående avledningar är ordbildningsmässigt förbundna med particip. Endast några få avledningar har bildats av räkneord och substantiv. Fördelningen av avledningarna efter basord visas i tabell III (se följande sida).

Av tabellen framgår att mer än tre fjärdedelar (77,1%) av de avledningar som bildats av adjektiv ordbildningsmässigt är förbundna med flerstaviga adjektiv. Man tenderar särskilt att utgå från adjektiv med suffixen -iškas, -a och -ingas, -a. Dessa flerstaviga adjektiv med suffix bildas för övrigt oftast av substantiv. Det är nämligen ovanligt att bilda benämningar på egenskaper direkt av substantiv med suffixet -umas (i terminologin finns bara några få sådana avledningar), och därför utgör adjektivet ett mellanled mellan substantivet och den motsvarande avledningen på -umas. I många fall uppkommer adjektiv med suffixet -iškas, -a just därför att motsvarande benämningar på egenskaper behövs. Detta är särskilt tydligt när avledningar på -iškas, -a har sammansatta adjektiv som bas. Eftersom man inte gärna bildar avledningar på -umas direkt av oböjliga sammansatta adjektiv, uppstår vanligen även här ett mellanled — ett adjektiv med suffixet -iškas, -a, t.ex.: daugiareikšmišk-umas STŽ, ilgaamžišk-umas EŽ (jfr ilgaamžystė EŽ), įvairiavaišišk-umas BŽ, lygiavertišk-umas STŽ, vienarūšišk-umas EŽ, žemaičių-umas BŽ.

Tvåstaviga avledda adjektiv och flerstaviga adjektiv med ändelser som bas är själva ordbildningsmässigt förbundna med verb (sammanlagt närmare en femtedel av alla adjektiv som behandlas här). Egenskapsbenämningar som avletts av sådana adjektiv betecknar egenskaper som härrör från benägenhet eller förmåga att utföra vissa handlingar, eller från samband med vissa processer. De verbavledda adjektiven själva kan uppenbarligen inte helt tillgodose behovet av att benämna egenskaper som härrör från handlingar eller förlopp. Därför avleds ett stort antal benämningar på egenskaper från particip.

¹⁰När man fastställer vilka adjektiv som är avledda och vilka som är oavledda, följer man i högre grad det nutida (synkrona) perspektivet än i A. Valeckienės beskrivning av adjektivbildningen (se Lietuvių kalbos gramatika, I, s. 550 ff.). Ord som apvalus, keblus, stiprus osv. anses till exempel inte vara ordbildningsmässigt förbundna med apvelti, kibti, stipti och betraktas därför inte som avledda.

36

III lentelė

Basord | Antal avledningar i ordböckerna | ATŽ | BŽ | ChŽ | EŽ | FŽ | GŽ | LŽ | MŽ | STŽ | SŽ | TŽ | Totalt antal olika avledningar Basadjektiv 1) tvåstaviga adjektiv a) oavledda, | 6 | – | 8 | 10 | 10 | 13 | – | 5 | 5 | 21 | 7 | 50 b) däribland internationella | – | – | – | – | – | 1 | – | – | – | – | – | (1) b) avledda med suffix och ändelser | 18 | 7 | 24 | 12 | 15 | 17 | – | 14 | 5 | 19 | 5 | 72 totalt | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 122 2) flerstaviga adjektiv a) avledningar med suffixet -iškas | 1 | 20 | 19 | 29 | 3 | 9 | 29 | 5 | 33 | 2 | 17 | 154 b) avledningar med suffixet -ingas | 3 | 5 | 34 | 37 | 7 | 20 | 4 | 12 | 19 | 4 | 13 | 110 c) avledningar med suffixen -uotas, -otas, -ėtas, -ytas, -imas, -inis (-ės) | 11 | 2 | 2 | 3 | 2 | 19 | – | 7 | 2 | – | 5 | 40 d) sammansatta och prefixavledda (ne-) | 1 | 2 | 7 | 7 | 5 | 1 | – | 1 | 6 | 1 | 3 | 32 e) ändelseavledningar och icke-inhemska, | 1 | 10 | 13 | 23 | 12 | 11 | 3 | 9 | 27 | – | 13 | 76 däribland internationella, | – | 6 | 11 | 11 | 9 | 1 | 2 | 1 | 15 | – | 9 | (47) totalt | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 412 Totalt antal olika avledningar av adjektiv | | | | | | | | | | | | 534 Basparticip icke-agensparticip i presens | – | 3 | 22 | 15 | 3 | 17 | – | 7 | 44 | 3 | 18 | 110 icke-agensparticip i preteritum | 1 | – | 1 | 14 | 4 | 2 | – | 1 | 8 | 3 | 7 | 34 nödvändighetsparticip | – | – | – | 6 | 6 | – | – | – | 2 | 1 | 8 | 15 totalt | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 159 Övriga basord räkneord | – | – | – | – | – | – | 1 | – | 1 | – | 1 | 2 substantiv | – | – | – | 2 | – | – | – | – | – | – | 1 | 3 Totalt antal avledningar med suffixet -umas | – | – | – | – | – | – | – | – | 1 | – | – | 698

37

Avledningar av denna typ bildas av adjektiv som kan kompareras. Egenskapsbenämningar som avletts av adjektiv som inte kan kompareras är sällsynta undantag, t.ex.: artutinumas FŽ, niekinumas TŽ, sąlyginumas TŽ, tolyginumas EŽ, visuotinumas EŽ. En helt egenartad avledning som skiljer sig ordbildningsmässigt från de andra är vyresnumas STŽ. Det är varken ändamålsenligt eller nödvändigt att öka antalet sådana undantag i terminologin. När terminologin inom respektive områden ses över och nya termordböcker utarbetas, vore det också lämpligt att överge dessa nu föreslagna termer.

Avledningar med suffixet -umas visar att terminologin i betydande grad tenderar att bygga på internationella ord. Hybrider som bildats av adjektiv med suffixet -umas utgör något mer än en tredjedel (189 olika avledningar av 534, eller 35%). Särskilt många hybrider finns bland basadjektiv med suffixet -iškas, -a (90 av 154 olika avledningar, eller 58%).

Mer än en femtedel av avledningarna av denna typ bygger på particip. De flesta är bildade av passiva presensparticip. Mer sällan bildas avledningar av passiva preteritumparticip, och relativt få avleds av nödvändighetsparticip. Tidsbetydelsen hos de flesta avledningarna har försvagats kraftigt eller kan inte längre uppfattas alls. Basparticipen har ofta redan blivit adjektiviska; exempelvis kan vissa av dem kompareras, t.ex.: matomas (: matomumas GŽ, SŽ), pakankamas (: pakankamumas STŽ), paperkamas (: paperkamumas TŽ), pataisomas (: pataisomumas STŽ), praeinamas (: praeinamumas MŽ), priklausomas (: priklausomumas EŽ, TŽ), suprantamas (: suprantamumas STŽ), motyvuotas (: motyvuotumas TŽ), pagrįstas (: pagrįstumas STŽ, TŽ), raižytas (: raižytumas SŽ), rangytas (: rangytumas ATŽ), suinteresuotas (: suinteresuotumas EŽ, TŽ), treniruotas (: treniruotumas SŽ), užimtas (: užimtumas EŽ). Av vissa sådana particip har även adverb på -ai avletts och används. Detta är mycket tydliga tecken på att participen blivit adjektiviska. Men benämningar på egenskaper bildas också av particip som ännu inte kan anses ha blivit adjektiviska (det enda tecknet på en sådan utveckling skulle möjligen vara att abstrakta substantiv avleds av dem, men i detta fall är det inte lämpligt att stödja sig på detta). Varje avledning med suffixet -umas som förknippas med ett nödvändighetsparticip kan utan svårighet förklaras på annat sätt, t.ex.: atsitiktinumas STŽ, TŽ, priverstinumas TŽ, sutartinumas SŽ är sannolikt bildade inte av nödvändighetsparticip, utan av adjektiv (atsitiktinis, priverstinis, sutartinis). En sådan ordbildning är felaktig.

Det är intressant att notera att de ryska motsvarigheterna till ungefär två tredjedelar av de avledningar som bildats av particip också är avledda av particip i motsvarande tempus. Detta visar att rysk terminologi främjar bildandet av litauiska termer av particip. Det förekommer också termer som översatts morfem för morfem, t.ex.: išmirkstamumas — намокаемость ChŽ, nuginčijamumas — оспоримость TŽ, pasikartojamumas ”upprepning” — повторяемость GŽ, MŽ, STŽ, pritaikomumas — применимость STŽ, TŽ, sutankinamumas — уплотняемость GŽ, MŽ, sužadinamumas — возбудимость, возбуждаемость ChŽ, užsiliepsnojamumas — воспламеняемость ChŽ; prilip-tumas — прилиплость GŽ.

Endast enstaka avledningar bildas av andra slags ord. Av räkneord har exempelvis endast pirmumas STŽ, TŽ och vienumas LŽ bildats, och av substantiv atodangumas GŽ, invalidumas EŽ, TŽ och pamainumas EŽ.

38

-ystė

Suffixet -ystė utgör den näst mest produktiva typen av adjektiviska egenskapsbeteckningar, men dess avledningar förekommer i termordböcker 11 gånger mer sällan än den vanligaste typen med suffixet -umas. De flesta avledningarna är termer inom samhällsvetenskaperna (ekonomi, litteratur och juridik).

Nästan en tredjedel av avledningarna av denna typ betecknar vetenskapliga eller andra verksamhetsområden eller sysselsättningen hos personer som benämns med det motsvarande grundordet, t.ex.: amatininkystė EŽ, LŽ, avininkystė EŽ, bankininkystė EŽ, daržininkystė EŽ, dažininkystė ChŽ, dumblininkystė BŽ, durpininkystė MŽ, fermerytė EŽ, gyvulininkystė EŽ, laivininkystė EŽ, TŽ, medvilnininkystė EŽ, miškininkystė MŽ, piev ininkystė MŽ, sodininkystė BŽ, šilkininkystė EŽ, verslininkystė EŽ, žemdirbystė EŽ, žuvininkystė EŽ, MŽ. Till dem betydelsemässigt ansluter sig också sådana avledningar av denna typ som anger arten av personers sysselsättning, t.ex.: antrapareigystė EŽ, keliapareigystė EŽ, kišenvagystė TŽ, kyšininkystė TŽ, kustarininkystė ”hantverksmässig hemmaproduktion” EŽ, novatorystė EŽ, nuomininkystė EŽ, pusininkystė EŽ, streiklaužystė EŽ, vagystė TŽ. De flesta av dessa avledningar har bildats av personbeteckningar med suffixet -ininkas. Några avledningar betecknar olika ekonomiska riktningar samt samhällsrelationers art, t.ex.: bajorystė EŽ, bevaldystė TŽ, dvivaldystė TŽ, friteraderystė EŽ, grunderystė EŽ, įpėdinystė TŽ, kontrahentystė EŽ, patvaldystė TŽ, pilnavaldystė TŽ, vergvaldystė EŽ, vienvaldystė EŽ, TŽ, visavaldystė EŽ.

De återstående avledningarna betecknar olika personliga egenskaper eller ett mer avlägset tillstånd och en ställning. Dessa egenskaper följer också direkt av den personbetecknande benämning som utgör grundordet, t.ex.: autorystė LŽ, TŽ, bendraautorystė LŽ, TŽ, bendr are daktory stė LŽ, bėžemystė (avsaknad av mark) EŽ, brokd arystė EŽ, daugiažemystė EŽ, daugpatystė TŽ, dvipatystė TŽ, giminystė TŽ, ilgaamžystė EŽ, mažametystė EŽ, TŽ, nauj akurystė EŽ, narystė TŽ, nepilnametystė TŽ, svainystė TŽ, tėvystė TŽ, tolregystė FŽ, trumparegystė EŽ, vaikžudystė TŽ.

Alla termer har avletts från substantiv. Nästan alla grundsubstantiv är personbeteckningar. Benämningar på vetenskapliga och motsvarande sysselsättningsområden bildas vanligtvis av yrkesbeteckningar för personer (oftast har de suffixet -ininkas). Ibland är det visserligen svårt att säga om det faktiskt finns en sådan personbeteckning (t.ex.: dumblininkas ”en som undersöker, vårdar eller odlar alger”, jfr dumblininkystė ”vård av naturliga algförekomster eller odling av alger som föda, läkemedel osv., vilket förekommer i vissa kusttrakter” BŽ), eller om man, med andra liknande avledningar i åtanke, redan fogar till det sammansatta suffixet -inin-kystė. Endast termen prabystė GŽ har bildats av något annat än en personbeteckning.

-ybė

Efter antalet avledningar som används i terminologin är detta det tredje suffixet, efter -umas och -ystė (41 avledningar). Större delen av avledningarna med suffixet -ybė är ekonomi-, juridik- och litteraturtermer. Att de flesta avledningarna används i samhällsvetenskaplig terminologi visar att de egenskaper som de betecknar är förknippade med företeelser i samhällslivet.

39

Avledningar av denna typ betecknar egenskaper eller ett visst tillstånd eller en viss ställning, på liknande sätt som avledningar med suffixet -umas. De egenskaper som betecknas med avledningar på -ybė är dock något mer intensiva och konkreta och har ofta dessutom en nyans av tillhörighet. Därför har en del av avledningarna av denna typ fått en helt konkret betydelse och kan beteckna företeelser som har den motsvarande egenskapen, t.ex.: atstovybė EŽ, TŽ, nuosavybė EŽ, LŽ, TŽ, vadovybė EŽ, TŽ, vyresnybė TŽ, vyriausybė TŽ.

Avledningar med suffixet -ybė bildas av substantiv, adjektiv och particip. Enskilda ord har avletts från räkneord, pronomen och adverb.

Substantivavledningar bildas också av personbeteckningar, t.ex.: asmenybė LŽ, atstovybė EŽ, TŽ, piktadarybė TŽ, pilietybė TŽ, vadovybė EŽ, TŽ, valdininkybė TŽ, liksom också av andra ord (oftast med abstrakt betydelse), t.ex.: aplinkybės LŽ, STŽ, aplinkybė TŽ, gerybė EŽ, kiekybė STŽ, pareigybė TŽ, savivaldybė EŽ, tautybė TŽ, valstybė EŽ, TŽ.

De adjektiv som ligger till grund för avledningar med suffixet -ybė är oftast komparerbara. Exempel: individualybė LŽ, ypatybė STŽ, lygybė EŽ, STŽ, TŽ, nelygybė EŽ, STŽ, TŽ, tapatybė STŽ, TŽ, teisybė STŽ, vertybė EŽ, TŽ, visagalybė EŽ. Även juridiska termer som bevaldininkybė och dv valdinybė avviker starkt i fråga om avledning. Dessa är oregelbundet bildade avledningar och bör inte tjäna som förebilder för nya oregelbundna bildningar.

Grundorden för ungefär en femtedel av avledningarna är particip. Nästan alla dessa egenskapsbeteckningar har bildats av presensparticip i passiv form, t.ex.: atsakomybė EŽ, TŽ, atskaitomybė EŽ, TŽ, galimybė STŽ, kilnojamybė (lös egendom) EŽ, neliečiamybė TŽ, nepriklausomybė EŽ, TŽ, priklausomybė EŽ, FŽ, STŽ, TŽ, tikimybė EŽ, MŽ, STŽ. Endast būtinybė EŽ har avletts från ett particip som uttrycker nödvändighet. Den etymologiska härledningen av avledningen skirtybė STŽ är mindre tydlig; den kan ha avletts från ett preteritumparticip i passiv form. Dessa particip har själva i större eller mindre grad fått adjektivisk karaktär.

Avledningarna daugybė STŽ, kokybė ATŽ, EŽ, STŽ, savybė BŽ, EŽ, STŽ, SŽ, vienybė TŽ har andra grundstammar.

Övriga suffix

Med 15 återstående suffix har endast ett eller några få egenskapsbeteckningar bildats, varför deras roll i terminologin är begränsad. Substantiv fungerar som basord för avledningar av de flesta av dessa typer, men avledningar med -yba, -urys och några andra suffix bygger på substantiv. Enstaka avledningar står derivationellt i relation till räkneord eller pronomen. Sammanlagt har 34 avledningar bildats med dessa suffix.

-ata: lättnad EŽ, TŽ, universum FŽ.

-atis: torrperiod MŽ, ålderdom EŽ, TŽ.

-enybė: företräde EŽ, STŽ, SŽ, TŽ.

-iava: likvärdighet EŽ.

-yba: gruvdrift EŽ, GŽ, sjöfart EŽ, SŽ, TŽ, skrivkonst TŽ, vakthållning TŽ, redovisning EŽ, STŽ, TŽ.

-ija: verгija EŽ.

-lės: skorpor ”växtsjukdom där ytan på angripna frukter eller knölar liknar skrovlig hud” BŽ.

40

-mė: sausmė ”torrhet, torrperiod” MŽ.

-muo: lygmuo GŽ, MŽ, pradmuo EŽ, purmuo ”porös bergart; märgel” MŽ, GŽ, skersmuo GŽ.

-ovė: bendrovė TŽ, gerovė EŽ, įvairovė STŽ, vergovė EŽ, vienovė LŽ.

-ra: sausra GŽ, MŽ.

-sė: spragsė ”ett fel i tryckt tyg; en mörk fläck med en ljus rand genom mitten, tryckt på den del av tryckvalsen där skrapan, som böjts av en hård kropp som råkat hamna där, inte skrapade bort färgen” ATŽ. Det verkar som om denna avledning bildningsmässigt är besläktad med substantivet spraga.

-uliai: juoduliai ”sjukdom orsakad av släktet Rhytisma och andra svampar” BŽ.

-uma: mängd STŽ, TŽ, längd SŽ, minoritet TŽ, bredd SŽ, slask MŽ, svalka GŽ, helhet EŽ, STŽ.

-urys: vidurys SŽ.

Substantiviska abstrakters olika bildningstyper skiljer sig avsevärt i sina bildningstendenser från folkordens ordbildning, varför det också finns färre sådana termer här som inte har skapats särskilt utan hämtats från den icke-terminologiska vokabulären. Sådana kan naturligtvis förekomma bland avledningar med alla suffix, särskilt gäller detta avledningar av de icke-produktiva typerna -atis, -mė, -ra, -urys och några andra.

BENÄMNINGAR PÅ BÄRARE AV NOMINELLA EGENSKAPER OCH YRKESUTÖVARE

Denna ordbildningsgrupp består av avledningar som betecknar personer utifrån deras sysselsättning eller någon annan egenskap som härrör från ett substantiv som utgör bas. En del av avledningarna används som beteckningar på andra levande och livlösa företeelser, vars basord anger ett kännetecken som är utmärkande för dem. I den nuvarande litauiska språkforskningen om ordbildning är det vanligt att dela in de avledningar som behandlas här i två ordbildningsgrupper – beteckningar på bärare av nominala egenskaper och beteckningar på personer efter yrke¹¹. Det förefaller emellertid lämpligare att betrakta båda dessa avledningsgrupper som medlemmar av en och samma ordbildningsgrupp. De förenas nära av gemensam ordbildning (basordens karaktär och ordbildningsaffixen) och gemensam ordbildningsbetydelse — en beteckning utifrån en utmärkande egenskap (yrke eller sysselsättning är ju också en slags utmärkande egenskap hos en person). Dessutom är alla beteckningar på personer efter yrke avledningar av en enda ordbildningstyp i standardspråket (suffixet -ininkas, -ė). Samma suffix bildar också den mest produktiva ordbildningstypen för beteckningar på bärare av nominala egenskaper i standardspråket. Ofta kan en och samma avledning beteckna både en person som regelbundet ägnar sig åt ett visst arbete eller en viss verksamhet och en person som arbetar tillfälligt eller under en begränsad tid. En del av avledningarna i de mest produktiva typerna för beteckningar på aktörer och bärare av verbala egenskaper har liknande betydelseskillnader. Därför behandlas beteckningar på personer efter yrke och beteckningar på bärare av nominala egenskaper i detta arbete som en och samma ordbildningsgrupp. Avledningarna i denna grupp kan indelas efter betydelse på följande sätt: 1) beteckningar på personer efter sysselsättning, 2) andra beteckningar på personer, 3) beteckningar på djur, 4) beteckningar på livlösa företeelser (föremål). Här räknas, i likhet med vad som är brukligt i litauisk ordbildning, inte beteckningar efter ursprung och tillhörighet eller platsbeteckningar till beteckningar på bärare av nominala egenskaper, trots att de genom sin allmänna betydelsekaraktär inte heller står särskilt långt från den grupp som behandlas.

¹¹Så indelas de i V. Urbučio arbeten. Se Lietuvių kalbos gramatika, I, s. 340 och 406.

41

Till denna grupp hör 323 avledningar som återfinns i termordböcker och som har bildats med 46 suffix. Det är emellertid endast 3 suffixala ordbildningstyper som uppvisar högre produktivitet. Dessa är suffixen -ininkas, -ė, -inis, -ė, -ainis, -ė. Med dessa suffix har två tredjedelar av alla beteckningar på bärare av nominala egenskaper och yrkesutövare bildats. Flest avledningar har suffixet -ininkas, -ė (cirka 40% av alla avledningar i denna grupp).

-ininkas, -ė

Avledningarna med detta suffix bildar två betydelsegrupper — beteckningar på personer efter sysselsättning och andra beteckningar på bärare av nominala egenskaper.

En större del av avledningarna är beteckningar på personer efter sysselsättning, t.ex.: amatininkas EŽ, apybraižininkas LŽ, apsakymininkas LŽ, brigadininkas EŽ, bujerininkas SŽ, dailininkas, -ė LŽ, darbininkas EŽ, GŽ, TŽ, desantininkas SŽ, didmenininkas EŽ, diskininkas SŽ, finansininkas EŽ, grandininkas EŽ, imtynininkas SŽ, įrankininkas EŽ, krepšininkas SŽ, kronikininkas LŽ, maratonininkas SŽ, muitininkas EŽ, parašiutininkas SŽ, pasakininkas LŽ, perforatorininkas EŽ, prekybininkas EŽ, prozininkas LŽ, remontininkas MŽ, rutulininkas SŽ, sandėlininkas EŽ, slalomininkas SŽ, slidininkas SŽ, startininkas SŽ, statybininkas EŽ, stendininkas SŽ, svarstininkas STŽ, šachtininkas GŽ, šuolininkas SŽ, tabelininkas MŽ, tinklininkas SŽ, verslininkas EŽ.

Basorden till beteckningarna på personer efter sysselsättning betecknar oftast föremålet för eller resultatet av sysselsättningen, t.ex.: augalininkas BŽ, boksininkas SŽ, futbolininkas SŽ, geonutraukininkas GŽ, geodezininkas MŽ, metraštininkas LŽ, sąskaitininkas EŽ, TŽ, teisininkas TŽ, vairininkas STŽ, SŽ. Mer sällan anger basordet platsen för sysselsättningen, t.ex.: kasininkas EŽ, krautuvininkas EŽ, sandėlininkas EŽ, šachtininkas GŽ, vartininkas SŽ, eller sysselsättningens art, t.ex.: antraeilininkas EŽ, namudininkas EŽ, TŽ, pamainininkas EŽ, pusininkas EŽ, savaitininkas EŽ, vienetininkas EŽ, TŽ.

Omkring en tredjedel av avledningarna utgörs av andra beteckningar på bärare av nominala egenskaper. Även här är majoriteten beteckningar på personer, men avledningarna i denna grupp anger oftast inte personens sysselsättning, utan brukar beteckna att personen äger något, tillhör något, har anknytning till något, har en benägenhet för något eller andra egenskaper, t.ex.: akcininkas EŽ, TŽ, artelininkas EŽ, bankininkas EŽ, baudžiauninkas EŽ, baudžiavininkas EŽ, bendrininkas TŽ, bendruomenininkas EŽ, biržininkas EŽ, bylininkas TŽ, činšininkas EŽ, TŽ, čyžininkas EŽ, dalininkas EŽ, dešimtininkas EŽ, duoklininkas EŽ, dvarininkas EŽ, įmonininkas EŽ, indėlininkas EŽ, TŽ, kaltininkas TŽ, kyšininkas TŽ, koncesininkas EŽ, TŽ, kontrabandininkas EŽ, kooperatininkas EŽ, lažininkas EŽ, nepriemokininkas EŽ, TŽ, nuomininkas EŽ, TŽ, pajininkas TŽ, pavienininkas EŽ, TŽ, pensininkas EŽ, TŽ, pravaikštininkas EŽ, TŽ, priešininkas TŽ, privatininkas EŽ, TŽ, prizininkas SŽ, rekordininkas SŽ, rentininkas EŽ, sąjungininkas TŽ, savininkas EŽ, TŽ, skolininkas EŽ, TŽ, smurtininkas TŽ, streikininkas EŽ, šeimininkas EŽ, tarpininkas EŽ, TŽ, viršininkas EŽ, STŽ, TŽ.

Endast några få avledningar betecknar olika föremål, t.ex.: laidininkas FŽ, STŽ, pažodinininkas LŽ, pėstininkas SŽ (schack, bildlig betydelse), posmininkas ”starkt tvinnat eller dubblerat garn som korsvis binder en parallell linskäft till 10 härvor, en bomullsgarnskäft till 7 härvor” ATŽ.

42

Avledningar av denna typ bildas oftast av substantiv, men det finns några avledningar som bygger på adjektiv, räkneord och pronomen, t.ex.: bendrininkas TŽ, nelaidininkas FŽ, pavienininkas EŽ, TŽ, pažodinininkas LŽ, pėstininkas ŠŽ, privatininkas EŽ, TŽ; dešimtininkas EŽ, pirmiininkas ŠŽ, TŽ; savininkas EŽ, TŽ.

Stammarna är oftare identiska med de grundläggande ordens rötter, jfr.: darbininkas EŽ, TŽ, matininkas MŽ, pievininkas MŽ, yrininkas ŠŽ, viršininkas EŽ, STŽ, TŽ. Stammarna i en betydande del av avledningarna har dock prefix och suffix, och några är till och med sammansatta, t.ex.: apžvalgininkas LŽ, pasakėtininkas LŽ, pernuomininkas TŽ, posėdininkas TŽ, pramonininkas EŽ, superlaidininkas FŽ; baudžiavininkas EŽ, krautuvininkas EŽ, lenktynininkas ŠŽ, statybininkas EŽ, vienetininkas EŽ, TŽ; dviratininkas ŠŽ, kirtavietininkas GŽ, laikraštininkas LŽ, tausosakininkas LŽ osv.

Avledningar med suffixet -ininkas, -ė bygger oftast på genuint litauiska ord, men suffixet kan utan svårighet också fogas till internationella ord eller ord av annat främmande ursprung, jfr.: barjerininkas ŠŽ, eksportininkas EŽ, frachtininkas EŽ, TŽ, importininkas EŽ, kalambūrininkas LŽ, spiningininkas ŠŽ osv. Vid ordbildningen utelämnas grundordets slut -ija, t.ex.: akcininkas EŽ, TŽ (: akc-ija), geodezininkas MŽ (: geodez-ija), koncesininkas EŽ, TŽ (: konces-ija), pensininkas EŽ, TŽ (: pens-ija), jämför också kooperatininkas EŽ (: kooperac-ija, kooperat-yvas).

Ibland har avledningarna en kortare variant av suffixet -inkas, t.ex.: šulininkai (gruvans) GŽ, eller -ninkas, t.ex.: baudžiauninkas EŽ. Nya bildningar görs dock vanligtvis med den fullständiga suffixvarianten -ininkas, jfr.: didmenininkas EŽ, įmonininkas EŽ, lenktynininkas ŠŽ, pamainininkas EŽ, pavienininkas EŽ, TŽ, pramonininkas EŽ osv.

Termordböckerna tar nästan inte alls upp avledda termer i femininum, men det betyder inte att man inom vetenskapen och andra områden endast använder avledningar i maskulinum. Termordböckernas praxis återspeglar alltså inte det verkliga språkbruket. Det finns goda skäl att allvarligt ifrågasätta om det även i framtiden är lämpligt att i sådana fall ange termer endast i maskulinum.

-inis (-iai), -ė

En större andel av avledningarna av denna typ är maskulina, och de flesta av dem är olika benämningar inom djur- och växtsystematik. Alla sådana avledningar är pluralformer i terminologin, och alla exemplen i denna undersökning har hämtats ur V. Gudelis ”Geologijos ir fizinės geografijos terminų žodynas”. De är huvudsakligen paleontologiska termer. T.ex.: apgaubtiniai (Tunicata), liežuvėliniai (Ligulatae), nuovaliniai, placentiniai (Eutheria), spyniniai (Articulata), stuomeniniai (Cormophyta), žiūželiniai (Flagellatae). Som grundord för sådana termer används oftast substantiv. De betecknar antingen någon mer typisk representant för gruppen, t.ex.: arkiniai (Equidae), kiauliniai (Suina), pataisiniai (Lepidophyta), eller en karakteristisk kroppsdel, t.ex.: sterbliniai (Marsupialia), straubliniai (Proboscidea), stuburiniai (Vertebrata), šarviniai (Ostracodermi), eller något mer välkänt som liknar representanter för gruppen, t.ex.: gniužuliniai (Thallophyta), laivukiniai (Nautiloidea), eller andra kännetecken, t.ex.: nelygiaraumeniniai (och nelygiaraumeniai).

43

Grundstammarna i nästan en tredjedel av avledningarna har icke-litauiskt ursprung — de utgörs av olika internationella ordstammar, t.ex.: chordiniai (Chordata), psilofitiniai (och psilofitai). En betydande andel av sådana avledningar tycks helt sakna grundord som används självständigt i litauisk terminologi. I dessa fall bildas avledningarna sannolikt direkt från motsvarande latinska termer, t.ex.: anapsidiniai (Anapsida), baragvanatiniai (Baragwanathiales), benetitiniai (Bennettitales), diapsidiniai (Diapsida), euriapsidiniai (Euryapsida), kordaitiniai (Cordaitales), lepidodendriniai (Lepidodendrales), sinapsidiniai (Synapsida), terapsidiniai (Therapsida).

Bland de undersökta avledningarna skiljer sig banginiai (Cetacea) ut: även om det har samma suffix, är benämningen som medlem av djurens systematik hämtad från pluralformen av namnet på ett enskilt djur. Själva ordet banginis är naturligtvis en avledning av denna ordbildningstyp.

En fjärdedel av avledningarna av denna typ betecknar olika livlösa företeelser; de flesta används inom sportterminologin, t.ex.: akiniai, futboliniai, kampinis, krepšinis, rankinis, skersinis, tinklinis. Även grundorden till dessa avledningar är oftast substantiv. Endast några få avledningar har bildats av adjektiv, t.ex.: akuotinis ”inympad vildplanta: en vildplanta med en ympkvist som har tagit sig” BŽ, gulstinis GŽ, skersinis SŽ, šaltinis GŽ, MŽ, EŽ, FŽ, LŽ, STŽ.

Avledningar i femininum betecknar olika livlösa företeelser. Deras grundsubstantiv anger en plats som kännetecknar det som avledningen betecknar, t.ex.: krantinė MŽ, SŽ, kuprinėje SŽ, palapinę EŽ, SŽ, sostinę TŽ, žoninę GŽ; ett material som föremålet är gjort av eller en beståndsdel, t.ex.: grandinė MŽ, GŽ, SŽ, ChŽ, FŽ, STŽ, stiklinės ”laboratoriekärl av olika storlekar, glasformade” ChŽ; eller en funktion, t.ex.: dugninė ”se meškerė” SŽ, lopšinė LŽ, pirštinė SŽ osv.

En del av de avledningar som används inom botanisk terminologi är benämningar på fruktsorter eller deras frukter, t.ex.: butelinės ”päronskal med avlång form och grönaktigt gul eller gul färg, helt eller till stor del täckt av mörkt eller rödbrunt rost <…>”, kiaušininės ”plommonsorter vars frukter är tydligt avsmalnande mot skaftet och har mjukt fruktkött”, kremzlinės ”sötkörsbärssorter vars frukter har fast, hårt fruktkött och färgade eller färglösa kärnor”, muskatinės ”sommar- eller höstpäron, små eller medelstora, av varierande och oftast avlång form, med tydlig muskatdoft, t.ex. Rugsėjo muskatinė”, sviestinės (Berės) ”päronsorter vars mogna fruktkött påminner om smör i konsistensen”, širdinės ”sötkörsbärssorter vars fruktkött är mjukt och vars saft är färgad eller färglös <…>”, taukinės ”medelstora eller stora päron, avlång eller rundad form, med smältande eller halvt smältande fruktkött”, vengrinės ”plommonsorter vars frukter är avlånga och avsmalnar mot ändarna, med fast, sockerhaltigt fruktkött och en platt kärna med spetsiga ändar”.

De flesta avledningarna har bildats av enkla substantiv, t.ex.: daržinė SŽ, kraštinė STŽ, rėtinė STŽ, stoginė SŽ osv., men några avledningar bygger på härledda substantiv, t.ex.: klostinė ”vävnadsdefekt; ett område på tyget som inte delats upp på grund av en veckbildning (ofärgat, inte blekt, inte svedt och liknande)” ATŽ, pelėsinė ”vävnadsdefekt; ett grått område på tyget som färgats dåligt eftersom det färgade tyget legat blött länge och skadats av mögel” ATŽ.

En del av avledningarna bygger på adjektiv. De betecknar olika föremål som har de egenskaper som uttrycks av grundadjektiven, t.ex.: gulstinė SŽ, įžambinė STŽ, palaidinė SŽ, statinė SŽ, šakotinė SŽ, nuolaidinė GŽ, skersinė GŽ. Endast en term, dešimtinė EŽ, har bildats av ett räkneord.

44

-ainis, -ė

Detta är den tredje ordbildningstypen för benämningar på bärare av nominala egenskaper när det gäller produktivitet, men det finns 7 gånger färre avledningar som hör till den än avledningar med suffixet -ininkas, -ė. Avledningarna benämner typer av naturliga material (oftast bergarter), t.ex.: briaunainis GŽ, kriauklainis GŽ, paplokštainis GŽ, ragainis GŽ, smiltainis ChŽ, GŽ, en typ av det övre jordlagret, t.ex.: šilainė MŽ, GŽ, žvirgždinė MŽ. Några avledningar fungerar som benämningar inom djur- och växtsystematiken, t.ex.: ginkainiai (Ginkgophyta) GŽ, maurabraginiai (Charophyta) GŽ, papartainiai (klassen Filicales) GŽ, sagainiiai (Cycadophyta) GŽ. De återstående avledningarna benämner olika konkreta föremål, t.ex.: jėgainė EŽ, FŽ, MŽ, kampainis STŽ, SŽ, sniegalainė GŽ.

En större andel av avledningarna har bildats från substantiv. En fjärdedel av avledningarna bygger på adjektiv, t.ex.: gulstainis FŽ, įstrižainė SŽ, paplokštainis GŽ, pilkainis GŽ, skersainis GŽ.

Övriga suffix

En hel grupp (43) suffix för benämningar på bärare av nominala egenskaper bildar jämförelsevis lågproduktiva typer. Med de flesta av dem (30) används endast 1–2 avledningar vardera. Totalt har 103 avledningar bildats med dessa suffix.

-alas: baltalas ChŽ, niekalas STŽ, TŽ, riebalai BŽ, ChŽ, svambalas FŽ, MŽ, šlapalas BŽ, ChŽ, virbalas MŽ, SŽ.

-aras: žabaras GŽ, MŽ.

-eivis, -ė: oreivis SŽ. Även om detta suffix inte anges i litauiska verk om ordbildning, kan det ändå urskiljas synkront. I den terminologi som undersöks används denna enda avledning, men det finns fler i standardspråket. Avledningarna tillhör gruppen yrkesbeteckningar för personer.

-eklis: tarpeklis GŽ.

-ena: galvena ”linfrukt — kapsel” BŽ, kregždenos ”bladfläckighet orsakad av svampen Corynespora melonis Lind” BŽ, rankena MŽ, STŽ, SŽ.

-ėčia: pasakėčia LŽ.

-iaga: material, -os BŽ, EŽ, FŽ, GŽ, LŽ, MŽ, STŽ, TŽ.

-(iau)jas: pusiauja SŽ.

-iava: råvara, -os ChŽ, EŽ.

-yba: sodyba EŽ.

-ienos: grönfoder MŽ.

-ietis: kolūkietis EŽ, olimpietis SŽ, pasienietis SŽ, pilietis TŽ, užsienietis TŽ, valstietis EŽ. En betydande andel av avledningarna av denna typ betecknar personer utifrån deras ursprung och bostadsort, men sådana avledningar som olimpietis och liknande är nära förbundna med benämningar på bärare av nominala egenskaper.

-ikės: kortbyxor SŽ.

-iklis: ungar SŽ, mellanlägg GŽ, STŽ, nämnare STŽ.

-ilas: ratilas (runt solen och månen) GŽ.

-ilis: väte ChŽ, GŽ, SŽ.

-imas: cirkel SŽ, gluten BŽ, fruktkött BŽ, vätska ChŽ, förtjockningsmedel ChŽ.

-ymas: protein, -ai BŽ, ChŽ, hörntryck ChŽ, GŽ.

-yna: lentyna GŽ.

-inys: brunn GŽ, MŽ, valinys GŽ, žabinys MŽ, žirginys BŽ.

-iokas: vidutinokas (en medelbonde) EŽ.

-(i)ukas: gulstinukas ”ett lågväxande fruktträd med grenar som växer horisontellt nära marken <…>” BŽ, ketvertukas ”fyra kromosomgrupper som bildas efter två på varandra följande kärndelningar under reduktionsdelning (meios)” BŽ,

45

klibbunge ”en del av pollinariet <…> som avsöndrar en klibbig vätska, med vars hjälp pollinariet fäster vid insektens kropp” BŽ, vildplanta ”ett ungt, icke-odlat fruktträd som vuxit upp från frö eller vegetativt <…>” BŽ, krökling ”en typ av enkel klase där förgreningen sker i ett plan och smågrenarna är riktade åt samma håll, åt höger eller vänster <…>” BŽ, självsådd planta ”ett litet träd som vuxit upp ur frö av sig självt, utan skogvårdares tillsyn” BŽ, fröplanta ”ett litet träd som vuxit upp ur frö och sedan planteras på sin permanenta plats” BŽ, fröplanta ”en växt som odlas för frö (beta, sockerbeta) så länge den ännu är ung; senare växer den upp till en fröplanta” BŽ, planterat ungt träd ”ett litet träd (t.ex. ek eller valnöt) som planterats om från plantskolan eller vuxit upp från planterade frukter” BŽ. Avledningar sėjinukas, sodinukas kan också bildas av verb. I så fall skulle de vara avledningar med suffixet -inukas och tillhöra gruppen benämningar på bärare av en verbal egenskap.

-kis: medelvärde EŽ, FŽ, STŽ.

-lys: taggar BŽ.

-mė: korsning STŽ.

-mena: detaljhandel EŽ, torrmark ”en plats inom en gemensam bevattningsyta som inte bevattnas <…>” MŽ.

-muo: länk GŽ, MŽ, lerklump GŽ, MŽ, siffra EŽ, diameter GŽ, STŽ.

-očiai: hovdjur (Ungulata) GŽ, ŠŽ.

-ojas(-us): tjärkokare ChŽ, GŽ, MŽ, filmbildare ”ett ämne som bildar en hinna” ChŽ, gummibildare ChŽ, fröplanta ”en växt som odlas för frö” BŽ, ekplanta GŽ.

-okšlis: skumbildare ChŽ, fettbildare MŽ, ŠŽ.

-okšnis: jordbildare GŽ.

-onas: jordmån EŽ, MŽ.

-orius: mustasch ŠŽ.

-ovė: företag EŽ, grönsaker BŽ, ärm STŽ, näringsverksamhet ChŽ, EŽ.

-tė: järnblad ŠŽ.

-uliai: husdjur EŽ.

-umynai: tältplatser BŽ.

-ūnas: gyvūnas GŽ, lapūnas BŽ, mišrūnas BŽ, pareigūnas EŽ, pirmūnas EŽ, TŽ, plėšrūnas ŠŽ, ristūnas ŠŽ, senūnas TŽ, skalūnas ChŽ, GŽ, MŽ, žymūnas ŠŽ.

-ūnė: galūnė STŽ, viršūnė BŽ, STŽ.

-uočiai: lapuočiai BŽ, spygliuočiai (Coniferae) BŽ, GŽ, spinduliuočiai GŽ, šarvuočiai (Dasypodidae) GŽ.

-uolis: aistruolis „sporto entuziastas“ ŠŽ, atsparuolis GŽ, grynuolis ChŽ, GŽ, spart[u]olis EŽ, stipruolis ŠŽ, žieduolis GŽ.

-u onys: pirmuonys (Protozoa) GŽ.

-uotė: rainuotė ŠŽ, sparnuotė STŽ, vaškuotė STŽ.

En del av de här nämnda suffixavledningarna har hämtats från icke-terminologiskt ordförråd. Detta gäller avledningar med suffixen -(i)aga, -aras, -inys, -yna, -orius och några andra. Dessa ordbildningstyper är inte produktiva ens i standardspråket. En del andra typer har emellertid, trots att de omfattar få avledningar, ändå gett upphov till nybildningar, jfr avledningar med suffixen -ilis, -očiai, -ojas(-ojus), -(i)ukas, -uočiai m.fl. Vissa termer har en överförd betydelse, t.ex. ”vienuolis” MŽ, som betecknar en vattenbyggnadsteknisk anordning för reglering av vattenavrinning från dammar och andra vattenförekomster. Detta är en tydlig betydelsekalkering från motsvarande ryska term ”монах”.

DIMINUTIVER

Deminutiverna, som är 256 till antalet inom de undersökta fackområdenas terminologi, har substantiviska basstammar och betecknar oftast samma företeelse som sina basord. De företeelser som benämns med diminutivavledningar är emellertid vanligen mindre än motsvarande företeelser av samma slag, vilka betecknas med substantivens basord. En del avledningars

46

antingen saknar helt diminutiv betydelse eller så framträder den åtminstone inte som den viktigaste betydelsen förknippad med avledningen. Sådana avledningar betecknar vanligen andra saker än sina grundord och bildar så kallade specialbetydelsediminutiver. I litteraturspråket kännetecknas en del diminutiver också av att det som grundordet betecknar värderas och av att känslor förknippade med detta lyfts fram. Inom terminologin undviker man emotionalitet och expressivitet, och därför är diminutiver betydligt mindre vanliga här än i litteraturspråket i allmänhet. Detta är en medelstor grupp av termer (räknat efter antalet avledningar).

Majoriteten (55%) av de litauiska diminutivtermerna har bildats med suffixet -elis, -ė. Betydligt färre (27%) termer har bildats med suffixet -ėlis, -ė. I diminutivbildningen kompletterar dessa suffix varandra, eftersom det bara är tillsammans som de kan täcka hela variationen av grundsubstantiv. Diminutivtermerna är oftast avledningar av dessa (mer än fyra femtedelar). Av de övriga suffixen utmärker sig något även -(i)ukas och -utė (cirka 15% av alla avledningar). De övriga fyra suffixen har bara några få avledningar upptagna i de undersökta ordböckerna.

-elis, -ė

En större del av diminutiverna med suffixet -elis, -ė betecknar samma saker som deras grundsubstantiv. Dessa saker som betecknas med diminutiver är dock mindre eller rentav mycket små. Suffixet -elis, -ė har alltså en diminutiv betydelse som huvudsaklig betydelse i diminutivtermer. Exempel: akštelė STŽ, SŽ, aselė GŽ, banelis SŽ, bokštelis SŽ, borteliai SŽ, dangtelis BŽ, STŽ, dirželis SŽ, duobelė SŽ, durelės STŽ, gairelė SŽ, gaubtelis STŽ, gojelis SŽ, graibštelis SŽ, grąželis BŽ, grindelės SŽ, griovelis MŽ, grotelės MŽ, STŽ, gurbėlis SŽ, juostelė STŽ, SŽ, kaištelis STŽ, kartelė SŽ, knatelis ATŽ, knygelė EŽ, kotelis BŽ, SŽ, kryželis GŽ, kuodelis ATŽ, kuokštelis ATŽ, lakšteliai BŽ, lapelis BŽ, EŽ, LŽ, STŽ, lazdelė SŽ, lentelė SŽ, mazgeliai ATŽ, mentelė ChŽ, STŽ, SŽ, miestelis EŽ, miglelė SŽ, narvelis FŽ, GŽ, plėvelė ChŽ, FŽ, MŽ, STŽ, plokštelė ChŽ, FŽ, STŽ, SŽ, plutelė GŽ, MŽ, rūkelis GŽ, šamtelis SŽ, skiautelės ATŽ, skylėlės BŽ, spyg lelis BŽ, stalelis GŽ, stovelis SŽ, šaknelė BŽ, upelis GŽ, MŽ, vamzdelis FŽ, STŽ, SŽ, vėjelis SŽ, vytelė BŽ.

Andra avledningar av denna typ används som benämningar på särpräglade företeelser; betydelsesambandet med grundorden är ganska avlägset. Avledningarnas betydelse är i sådana fall bildlig. Exempel: barzdelė ”hårtofs på en blomkrona eller blomkalk” BŽ, dalelė ”vanlig benämning på elementarpartikel och kolloidal partikel” ChŽ, FŽ, STŽ, gardelė ”minsta kristall; sättet på vilket atomer är ordnade i en kristall” ChŽ, FŽ, GŽ, STŽ, kuokeliai ”mikrosporofyll hos blomväxter (< … >, som producerar pollen” BŽ, laivelis (för upphettning) ChŽ, laukelis SŽ (för schack och dam), mastelis ”förhållandet mellan längden på en linje på en karta, plan eller ritning och den verkliga längden på platsen eller det avbildade föremålet” MŽ, SŽ, STŽ, piestelė ”blommans honorgan, bestående av ett eller flera sammanvuxna fruktblad” BŽ, porėlė ”vävnadsdefekt; en remsa av två trådar som inte skiljs åt av trådar från ett annat system” ATŽ, skarelė ”platt slöja som täcker grupper av sporangier på bladen hos många ormbunkar” BŽ, skiepelis ”ung planta som förökats och drivits upp genom ympning och är avsedd att planteras på en permanent växtplats (planteringsmaterial)” BŽ, sruogelės ”produktionsavfall; hundra meter långa trådstycken som med laboratorieomslag vikts från provspolar eller bobiner till härvor och genomgått de laboratorieprov avseende nummer, hållfasthet, töjning eller annat som krävs för dem < … >”

47

ATŽ, šluotelė ”konisk eller pyramidformad blomställning, vars huvudaxel är mycket långsträckt och ger upphov till en rad grenar, som i sin tur förgrenar sig, medan de minsta smågrenarna är klaselika, till exempel hos havre, gräs och syrener” BŽ, tiltelis ”bindande atom, grupp, kärl” ChŽ, žvynelis ”litet, platt, metamorfoserat småblad inom blomställningen” BŽ.

Grundorden till avledningar av denna typ är tvåstaviga substantiv. De flesta sådana substantiv betecknar olika föremål, och endast några få betecknar djur (musė, stinta, žirgas), naturfenomen (migla, rūkas, vėjas) eller abstrakta begrepp (dalis, mastas, vaizdas).

Avledningarna har vanligen samma genus som sina grundsubstantiv; det enda undantaget är upelis¹² GŽ, MŽ.

-ėlis, -ė

Avledningarna med suffixet -ėlis, -ė har samma betydelse som avledningarna med den mest produktiva typen i denna grupp, -elis, -ė. Det finns dock hälften så många termer bildade med detta suffix.

De flesta avledningarna har en diminutiv betydelse. Exempel: ankštarėlė BŽ, apsakymėlis LŽ, atramėlė SŽ, bertuvėlė ChŽ, ežerėliai GŽ, gaubtuvėlis BŽ, STŽ, įlankelė GŽ, kaladėlė STŽ, kilimėlis SŽ, krautuvėlė EŽ, latakėlis MŽ, mėgintuvėlis ChŽ, pagalvėlė SŽ, pakopėlė MŽ, parašiutėlis SŽ, pylimėlis MŽ, pumpurėlis BŽ, rankenėlė STŽ, SŽ, riešutėlis BŽ, ritinėlis STŽ, sėdynėlė SŽ, šepetėlis STŽ, vagonėlis GŽ, MŽ, velenėlis MŽ, STŽ, SŽ, vėliavėlė STŽ, SŽ.

Andra avledningar med detta suffix benämner olika konkreta, särpräglade företeelser. Betydelsesambanden med grundorden är inte direkta. Därför uttrycker de inte litenhet, utan har en så kallad specialbetydelse. Exempel: akmenėlis ”en legering av lantanider och järn som används i tändare” ChŽ, ašarėlė ”en liten metallkula” ChŽ, gyvatėlė (en skidfigur) SŽ, kamuolėlis ”en typ av knippeblomställning där blommorna sitter så tätt ihop att blomställningen får formen av en liten boll” BŽ, liežuvėlis ”ett genomskinligt hinnblad som förekommer hos gräs och halvgräs på gränsen mellan bladskivan och bladslidan” BŽ, malūnėlis (gymnastik) SŽ, obuolėlis ”en liten äppelliknande frukt, exempelvis rönnbär” BŽ, veduoklelė ”en typ av ensidig blomställning där förgreningen sker i ett plan och grenspetsarna växelvis böjer av åt höger och åt vänster, exempelvis hos vilkdalgio (Iris)” BŽ.

Grundsubstantiven till avledningarna med detta suffix är flerstaviga (har fler än två stavelser) och har alla konkret betydelse. Avledningarna har samma genus som sina grundord.

-(i)ukas, -ė

Avledningar med suffixet -(i)ukas, -ė har samma betydelser som bildningarna med de mer produktiva typer som redan behandlats. För terminologiska ändamål används dock fem gånger färre sådana avledningar än avledningar av den mest produktiva diminutivtypen, -elis, -ė. Något mer än hälften av avledningarna har en diminutiv betydelse. Exempel: batukai SŽ, kamuoliukas SŽ, kryžiukai STŽ, ratukas STŽ, rutuliukas SŽ, skrituliukas SŽ, staliukas GŽ, STŽ, šepetukas ChŽ, šuoliukas SŽ.

¹² Denna avledning kan ur ett ordbildningsperspektiv ha samband med dialektordet upis; i så fall skulle den inte heller vara något undantag.

48

Betydelsen hos andra avledningar är inte direkt relaterad till basorden. De betecknar specifika livlösa företeelser. Exempel: gaidukas (på ett gevär) ŠŽ, garbanukai (moln) GŽ, gyvatukas ”böjt rör; spiralborr” MŽ, GŽ, ChŽ, kačiukas ”axlikt hänge av pistillblommor, dunigt under fröspridningen som en kattunge, t.ex. hos pil och poppel” BŽ, startukai (lätta friidrottsskor) ŠŽ, stepukas (Apocynum Sibiricum) ”flerårig fiberväxt < … >” ATŽ, vaisiukas ”del av ett sammansatt eller samlat fruktförband” BŽ.

Avledningarna med suffixet -ybiškai förhåller sig till både tvåstaviga och flerstaviga substantiv. Basorden betecknar oftast olika livlösa företeelser, även om det också finns avledningar vars basord är benämningar på djur eller till och med abstrakta begrepp. De flesta avledningarna har samma genus som sina basord, men det förekommer avledningar vars genus skiljer sig från basordens (t.ex. garbanukai GŽ, gyvatukas ChŽ, GŽ, MŽ, kačiukas BŽ, stepukas ATŽ). Detta är typiskt för diminutiver med specialbetydelse. Det är värt att notera att nästan alla avledningar av denna typ som används i terminologin är maskulina (undantaget är en avledning, raginukė ChŽ, GŽ, men även den kan betraktas som en benämning på en bärare av en egenskap).

Terminologiska ordböcker upptar endast 28 avledningar med detta suffix. De fördelar sig enligt hårdhet eller mjukhet hos den sista konsonanten i basstammen på följande sätt: 14 avledningar och deras basord har mjuk stamfinal konsonant (t.ex. dvīkeliukas ŠŽ, elniukai GŽ, kapliukas ŠŽ, nuliukai STŽ, trikeliukas ŠŽ), 4 avledningar har, liksom sina basord, hård stamfinal konsonant (t.ex. batukai ŠŽ, garbanukai GŽ, ratukas STŽ, startukai ŠŽ), 7 avledningar har hård stamfinal konsonant medan deras basord har mjuk (t.ex. gaidukas ŠŽ, gyvatukas ChŽ, GŽ, MŽ, rėtukas ŠŽ, skėtukas BŽ), och i 3 avledningar motsvaras den mjuka stamfinala konsonanten av hård konsonant i basorden (t.ex. kakliukas STŽ, kauliukas BŽ, STŽ, staliukas GŽ, STŽ). Av de presenterade uppgifterna går det inte att dra tydligare slutsatser om ordbildningstendenser. Inte heller i standardspråkets ordbildning av avledningar av denna typ råder fullständig regelbundenhet, även om tydligare tendenser kan skönjas där¹³.

-utė

Avledningar av denna typ är ännu ovanligare i terminologin — i de undersökta ordböckerna finns bara 10. De har oftare en specialbetydelse, t.ex.: akutės ”små håligheter i hårt material” ChŽ, akutė ”1. en ung, växande knopp i bladvecket på ett skott, använd för ympning; 2. en nedsänkt knopp på en stamknöls (t.ex. potatisens) yta” BŽ, (synonym taškas) STŽ, eglutė ”fel i randigt tyg; ett sicksackformigt brott i ränderna som löper längs tyget, varefter ränderna åter följer rätt riktning < … >” ATŽ, galvutė ”1. en klaseformig blomställning < … > med kort axel, i vars spets skaftlösa eller mycket kortskaftade blommor sitter tätt samlade, t.ex. hos klöver; 2. när det gäller svamp: =hatt” BŽ, šakutė ”1. stång med flera (oftast jämnhåriga) grenar; 2. grupp kontaktstift för att sluta en elektrisk strömkrets” MŽ, STŽ, ”ett sådant verktyg vid ett stativ” ChŽ. En del avledningar betecknar samma företeelser som basorden, men är mindre, t.ex.: skylutė STŽ, šakutė ”en liten vegetativ gren eller fruktgren av andra eller ännu högre ordning hos ett träd eller en buske” BŽ.

¹³ Se Lietuvių kalbos gramatiką, I, s. 268–269.

4. Lietuvių terminologija

49

Alla avledningar är bildade av tvåstaviga substantiv i femininum, och samtliga är själva feminina. Även i standardspråket bildas diminutiver med detta suffix oftare av substantiv i femininum¹⁴.

Övriga suffix

Diminutiva termer har också bildats med ytterligare fyra suffix (sammanlagt 8 avledningar), men på grund av det ringa antalet avledningar spelar dessa suffix ingen framträdande roll i terminologin.

-aitis, -ė: apysakaitė LŽ, giminaitis TŽ, kepuraitė ChŽ, SŽ.

-ytė: ausytė SŽ.

-okšnis: krūmokšnis BŽ, pievokšnis MŽ, upokšnis GŽ, MŽ.

-uška: dainuška LŽ.

ORTNAMN

Ortnamn bildas oftare av substantiv och adjektiv än av verb. Även i terminologiska ordböcker finns det dock relativt få nominala avledningar inom denna grupp. Avledningar som är avledningsmässigt baserade på nominala ord benämner platser efter de föremål som finns där eller efter vissa egenskaper som gör det möjligt att skilja den namngivna platsen från andra. Avledningarnas betydelseskillnader beror alltså på att grundorden tillhör olika ordklasser och betecknar olika företeelser i verkligheten. Grundordens karaktär påverkar också andra avledningsmässiga tendenser.

De flesta nominala ortnamn är avledningsmässigt baserade på substantiv (68 av 99, det vill säga mer än två tredjedelar av avledningarna). Avledningar inom denna grupp bildas oftast av substantiv med suffixet -ynas. Andra suffix, till exempel -inė, -ynė, -ija, är mindre produktiva. Den mest produktiva typen av adjektiviska ortnamn bildas med suffixet -uma.

-ynas

Med suffixet -ynas bildas avledningar inom två avledningsgrupper — kollektivbeteckningar och ortnamn. En kollektiv betydelsenyans är ofta också karakteristisk för avledningar som räknas som ortnamn. Till exempel betecknar aikštynu, kalvynu ar pelkynu platser där det finns mer än en aikštė, kalva ar pelkė. Sådana avledningar betecknar både ansamlingar av de aktuella företeelserna och platser där dessa ansamlingar finns. I grunden har dessa avledningar alltså båda de nämnda avledningsbetydelserna. Varje enskild avledning hänförs till den ena eller andra gruppen med hänsyn också till dess lexikala betydelse och vilken betydelse som framträder tydligast i avledningen.

De avledningar som behandlas här har en tydligare platsbetydelse och betraktas därför som ortnamn. Platser benämns efter de typiska föremål som finns där och ansamlingar av sådana föremål, vilka skiljer ett visst område — oftast ett markområde — från andra områden där andra föremål är typiska. Samma betydelse har också avledningar som betecknar växtplatser för vissa växtarter eller platser där djur föds upp eller hålls. Exempel: aikštynas SŽ, brūzgynas BŽ, daigynas BŽ, drumlynas GŽ, durpynas EŽ, GŽ, MŽ, firnynas GŽ, gargždynas GŽ, MŽ, kalvynas GŽ, kalvynas GŽ, MŽ, kauburynas GŽ, kupstynas MŽ, ledynas GŽ, MŽ, SŽ, medynas BŽ, molynas ChŽ, GŽ, MŽ,

¹⁴ Se Lietuvių kalbos gramatika, I, s. 270–271.

50

nendrynai GŽ, pelkynas MŽ, raistynas MŽ, rūdynas GŽ, smėlynas MŽ, uogynas BŽ, upynas GŽ, MŽ, vandenynas GŽ, versmynas MŽ, žemynas GŽ, žirgynas EŽ, žvyr-ynas GŽ, MŽ.

En liten del av termerna betecknar olika föremål som kan uppfattas som ortnamn, till exempel: dainynas LŽ, giesmynas LŽ, kainynas EŽ, psalmynas LŽ, talpumynas STŽ, teisynas TŽ, varžynas ChŽ, FŽ, STŽ, žinynas EŽ, STŽ, žodynas LŽ, STŽ. Särpräglade avledningar är ežerynas GŽ och vasarynas (i en sjö, synonym propersą) GŽ, vars grundord inte betecknar sådant som finns i det avledda ordet.

Alla avledningar har bildats av substantiv. Grundsubstantiven är oftare ord som inte kan delas upp avledningsmässigt eller långt lexikaliserade avledningar, det vill säga mer eller mindre semantiskt avlägsna från de ord som de avledningsmässigt borde förknippas med. Avledningar från substantiv med tydliga affix från olika avledningsstadier är sällsynta, till exempel: medelynas BŽ, sąvartynas GŽ, talpumynas STŽ. Undantag utgör avledningar från sammansatta ord, till exempel: rankrašt ynas LŽ.

-uma

Avledningsmönstret med suffixet -uma är det mest produktiva vid bildningen av adjektivbaserade ortnamn. Avledningar av denna typ benämner platser utifrån de egenskaper som de grundläggande adjektiven betecknar och som skiljer dem från andra platser med andra egenskaper. Nästan alla avledningar är namn på olika slags platser på jordytan. Exempel: aukštuma GŽ, MŽ, dykuma GŽ, MŽ, SŽ, dubuma GŽ, MŽ, ilguma SŽ, iškiluma GŽ, MŽ, kalvotuma GŽ, lyguma GŽ, MŽ, nuolaiduma MŽ, nuotakuma MŽ, nuožulnuma GŽ, pakiluma GŽ, MŽ, platuma SŽ, plokštuma GŽ, MŽ, STŽ, SŽ, sausuma GŽ, MŽ, sekluma GŽ, MŽ, SŽ, slėsuma MŽ, smailuma FŽ, statuma GŽ, MŽ, šlapuma MŽ, žemuma GŽ, MŽ.

Avledningarna bildas av kvalitativa adjektiv som kan kompareras. Endast termen aplinkuma STŽ har bildats av ett substantiv.

Med suffixet -uma bildas också namn på egenskaper, och därför förekommer det även sådana avledningar som kan ha betydelsen av abstrakta substantiv. Sådana avledningar är flertydiga, exempelvis: šlapuma ”1. vått, regnigt väder; 2. våt plats” MŽ. Termerna ilguma SŽ, platuma SŽ. ligger också nära abstrakta substantiv.

-inė

Ortnamn bildas med suffixet -inė av substantiv, men terminordböckerna innehåller hälften så många termer av detta slag som av det mest produktiva mönstret med avledningar på -ynas. Avledningar av denna typ betecknar olika slags lokaler eller andra platser där det som grundsubstantivet betecknar utförs, tillverkas eller förvaras. Grundordet kan ofta också ange lokalens ändamål. Exempel: aparat inė STŽ, areštinė TŽ, durpinė MŽ, elektrinė FŽ, išdinė EŽ, muitinė EŽ, TŽ, siurblinė GŽ, MŽ, užkandinė EŽ. De återstående avledningarna betecknar vissa föremål avsedda för att lägga eller förvara sådant som betecknas av grundsubstantiven. Exempel: parakinė SŽ, šovininė SŽ, šratinė SŽ, tepalinė SŽ, triukšlinė SŽ. Nära dessa avledningar står också benämningar på växtdelar, exempelvis: dulkine ”den kapsel i ståndarknappens topp där pollen bildas” BŽ, mezginė ”den nedre delen av pistillen, ur vilken frukten utvecklas” BŽ, nektarinė ”blomkörtel som utsöndrar en söt vätska – nektar” BŽ, sporinė ”ett organ i form av en kapsel, kanna eller blåsa, inuti vilket sporer bildas” BŽ.

4*

51

Grundsubstantiven till avledningar med suffixet -inė har varierande struktur – både enkla ord och avledningar. Botaniska termen mezginė BŽ utmärker sig ur ett ordbildningsperspektiv; den har bildats av ett verb. En sådan ordbildning är ovanlig i litauiskan.

Övriga suffix

Ortnamn har bildats av substantiv med ytterligare sju suffix. Produktiviteten hos samtliga dessa mönster är låg inom terminologin (sammanlagt 21 avledningar).

-idė: aukšlidė BŽ.

-ija: naujasėdija EŽ, seniūnija TŽ, tėvonija EŽ.

-ymė: kiaurymė STŽ, siaurymė GŽ, sraujymė GŽ, MŽ, stormė GŽ, MŽ.

-ynė: akmenynė GŽ, saman ynė MŽ, šlynynė MŽ, žvyr ynė MŽ; klampynė GŽ, MŽ, sausynė MŽ, slaptynė TŽ, šlapynė MŽ.

-mė: gelmė GŽ, tankmė SŽ.

-ūnė: viršūnė GŽ, SŽ.

-uva: rag uva GŽ, MŽ, sietuva GŽ, SŽ.

Avledningar med suffixen -idė, -ija, -ūnė, -uva bildas av substantiv, medan avledningar med -ymė, -mė bildas av adjektiv. Avledningar med suffixet -ynė bildas både av substantiv och av adjektiv. Avledningar med vissa suffix är gamla ord; de har utan tvivel hämtats ur den icke-terminologiska vokabulären. Detta gäller framför allt avledningar med suffixen -mė, -ūnė, -uva.

ANDRA AVLEDNINGSKATEGORIER

I terminologiska ordböcker finns det mycket få avledningar som hör till andra avledningskategorier. Av dessa hör något fler avledningar till kategorin kollektiva benämningar. En del av avledningarna med kollektiv betydelse ligger nära ortnamn. Till exempel kan den avledningsmässiga betydelsen hos ett betydande antal avledningar med suffixet -ynas vara både kollektiv och lokal. Båda betydelserna kan också förekomma hos en del av avledningarna med suffixet -ija, t.ex. seniūnija och liknande. Här behandlas endast de avledningar med suffix som saknar lokal betydelse. De betecknar en viss samling eller helhet av personer, djur eller föremål som uttrycks med grundord (substantivavledningar), eller en grupp eller helhet av personer med en viss gemensam egenskap (adjektivavledningar).

Den mest produktiva typen av kollektiva benämningar är -ija. Avledningar med detta suffix bildas vanligen av substantiv, t.ex. augalija BŽ, GŽ, MŽ, augmenija MŽ, bajorija EŽ, buožija EŽ, gyvūnija GŽ, lapija BŽ, pirk lija EŽ, raštija LŽ, terminija STŽ, valstietija EŽ. Betydelsemässigt skiljer sig bendrija BŽ, GŽ, TŽ, draugija EŽ, SŽ, TŽ, valstija TŽ; dessutom är bendrija avledningsmässigt bildat från ett adjektiv.

Suffixet -ynas har färre kollektiva benämningar. Även dessa bildas av substantiv, t.ex. kuokelynas ”helheten av ståndarna i en blomma” BŽ, lapvaisynas ”en sammansatt frukt bestående av ett större eller mindre antal enfröiga småfrukter — bladfrukter (t.ex. hos smörblomma)” BŽ, nuobirynas (synonym nuobirų kūgis) GŽ, sąnašynas ”lösa sediment” ChŽ, ”avlagring av sediment från flod, glaciär, hav eller vind” MŽ, GŽ, sąžalynas ”grupp av tätt sammanväxta örtartade eller vattenlevande växter” BŽ, sluoksnynas GŽ, vaisynas ”frukt utvecklad från många blommors fruktämnen, t.ex. mullbär” BŽ, vaislapynas ”helheten av alla fruktblad i en blomma, vilka bildar en eller flera pistiller” BŽ, vamzdynas ”röranläggning för transport av vatten, gaser,

52

olja eller andra produkter” MŽ, GŽ, (synonym vamzdžių tinklas) STŽ, žiedynas ”samling av blommor, koncentrerad på ett särskilt skott eller i ett skottkomplex utan egentliga blad, men med endast stödblad eller högblad” BŽ.

Några kollektiva benämningar har bildats med suffixet -uomenė, t.ex. bendruomenė EŽ, TŽ, prastuomenė EŽ, varguomenė EŽ, visuomenė EŽ, TŽ.

Det finns också få termer som avledningsmässigt hör till kategorin benämningar efter ursprung och tillhörighet.

Avledningar bildade med suffixet -iena betecknar vissa material som de ting som grundsubstantivet betecknar är sammansatta av, t.ex. grybiena ”ett nätverk av hyfer som bildar svamparnas vegetativa struktur” BŽ, karniena ”en komplex vävnad hos högre växter, genom vilken organiska ämnen transporteras i hela växten ⟨ … ⟩” BŽ, ląsteliena (cellulosa) ChŽ, mediena ”en komplex vävnad som transporterar vatten genom hela växten och består av celler med förvedade väggar ⟨ … ⟩” BŽ, ”förvedad del av en växt” ChŽ, narveliena (cellulosa) ChŽ, uoliena ”naturlig mineralmassa med en viss sammansättning” ChŽ, MŽ. En avledningsmässigt annorlunda köttbeteckning är skeriena SŽ, som är bildad av ett verb.

Avledningar bildade med suffixet -ena är benämningar på hudar och pälsar. De betecknar materialet på olika djurs kroppsyta, t.ex. bulena ”skinn av en tjurkalv eller kviga” ChŽ, karvena ChŽ, pūkена ”pälsar från små pälsdjur” ChŽ.

Avledningar med suffixen -ienojai och -ojai används som benämningar på växtstjälkar, t.ex. bulvienojai ”potatisstjälkar” BŽ, uogienojai ”stjälkar av bärväxter (t.ex. lingon, blåbär och odon)” BŽ; apynojai ”humlestjälkar” BŽ.

Med suffixet -ybė bildas benämningar på ord och uttryck. Grundordet visar vanligen varifrån den betecknade språkliga egenskapen härrör, t.ex. svetimybė LŽ, tarmybė LŽ, žargonybė LŽ.

SLUTSATSER

1. Vid bildningen av substantiviska enordsterminer på litauiska spelar avledning av termer med suffix den viktigaste rollen. Mer än två tredjedelar av alla avledningar i terminologiska ordlistor inom juridik, geologi och fysisk geografi, fysik, idrott, markavvattning, kemi, textil, litteratur, botanik, ekonomi och datateknik har bildats med suffix.

2. Termer med suffix avleds oftare från verb. Mindre än en tredjedel av de termer som behandlas i arbetet har avletts från nominalord (här inräknas även particip, pronomen och adverb).

3. Ett utmärkande drag hos terminologin är mängden abstrakta begrepp. Handlingsbeteckningar utgör ensamma mer än hälften av alla suffixavledningar. Den näst största gruppen av avledningar är beteckningar för egenskaper (en sjättedel av alla suffixavledningar). Sammantaget är antalet abstrakta verb- och nominalord 2,24 gånger större än antalet avledningar i alla återstående ordbildningsgrupper. Ordbildningsgrupperna fördelar sig efter antalet avledningar på följande sätt:

1. handlingsbeteckningar — 2592

2. beteckningar för egenskaper — 834

3. beteckningar på bärare av nominala egenskaper och yrkesutövare — 323

4. redskapsbeteckningar — 299

53

5. diminutiver

— 256

6. beteckningar för aktörer och bärare av verbala egenskaper

— 248

7. beteckningar för handlingens resultat

— 224

8. beteckningar för platser: nominala, verbala

— 99 — 36

9. kollektiva beteckningar

— 27

10. beteckningar efter ursprung och tillhörighet

— 16

11. beteckningar för högtider och ceremonier

— 1

totalt —4955

4. Alla termer som bildats med suffix hör till 245 ordavledningstyper, men endast 33 termbildningstyper har fler än 10 avledningar vardera. Detta är de mest produktiva typerna och typerna för substantivbildning i standardspråket, till exempel bildningar av handlingsbeteckningar -imas / -ymas, -tis, -yba, egenskapsbeteckningar -umas, -ybė, -ystė, beteckningar för bärare av nominala egenskaper och yrkesutövare -ininkas, -ė, -inis, -ė, beteckningar för aktörer och bärare av verbala egenskaper -tojas, -a, -ėjas, -a, -tinis, -ė, beteckningar för handlingens resultat -inys, -alas, -muo, redskapsbeteckningar -tuvas, -iklis, -tukas, diminutiver -elis, -ė / -ėlis, -ė, platsbeteckningar -ynas, -uma, -inė, -ykla, kollektiva beteckningar -ija med flera. Till dessa vanligare typer hör 4415 avledningar, det vill säga 89,1% av alla undersökta bildningar. Suffixen för bildning av handlingsbeteckningar utmärker sig genom ett särskilt stort antal avledningar: -imas och -ymas; med dessa har nästan hälften av alla undersökta termer (48,6%) bildats. Den näst största typen sett till antalet avledningar är bildning av egenskapsbeteckningar med -umas (14% av avledningarna). Därefter följer diminutivsuffixen -elis, -ė, -ėlis, -ė (sammanlagt 210 avledningar), suffixen för beteckningar av aktörer och bärare av verbala egenskaper -tojas, -a och -ėjas, -a (148 avledningar), suffixet för beteckningar av bärare av nominala egenskaper och yrkesutövare -ininkas, -ė (129 avledningar), suffixet för redskapsbeteckningar -tuvas (119 avledningar), suffixet för beteckningar av handlingens resultat -inys (77 avledningar), suffixet för beteckningar av bärare av nominala egenskaper -inis, -ė (73 avledningar), suffixet för egenskapsbeteckningar -ystė (61 avledning) och suffixet för redskapsbeteckningar -iklis (54 avledningar). Med dessa suffix (vart och ett med minst 50 avledningar) har 17,6% av alla undersökta avledningar bildats. 20 suffixbildningstyper har 11–50 avledningar, och 212 bildningstyper har högst 10 avledningar. Detta visar att enhetlighet kännetecknar bildningen av de flesta termer. Standardspråket har fler produktiva suffixmönster för substantivbildning. Dessutom är det i flera grupper just de mest produktiva typerna som sticker ut, med 1–2 termer.

5. Inom terminologin undviks de ordbildningstyper i standardspråket som har känslomässiga och expressiva betydelsenyanser. Till exempel är diminutiver de vanligaste bland standardspråkets suffixbildade substantiv, medan de inom terminologin utgör en medelstor grupp, eftersom de här används endast med diminutiv och specialiserad betydelse. De talrika bildningstyperna för beteckningar av bärare av verbala egenskaper i standardspråket är nästan helt främmande för terminologin; deras avledningar betecknar personer med nedsättande betydelsenyanser.

6. Terminbildningen har också fler karakteristiska särdrag, till exempel: a) specialisering av bildningstyper (den är otillräcklig inom den litauiska terminologin), b) utvidgning av enskilda typers bildningsgränser jämfört med standardspråket, c) större förekomst än i allmänhet av li-

54

I litterärt språk förekommer också användning av ord med en morfologiskt analyserbar stam: d) stor förekomst av hybrider i enskilda avledningstyper (med internationella basstammar), e) större spridning av översättningslån än i litterärt språk i allmänhet.

7. De flesta termer är korrekta avledningar. De misslyckade exempel som förekommer är oftast blinda morfemöversättningar från andra språk. Felaktiga termer förekommer oftare på grund av ett olämpligt val av basord och mer sällan på grund av misslyckad användning av suffix.

Förkortningar

ATŽ — A. Jurevičius, A. Čižas, Aiškinamasis tekstilės terminų žodynas, I, Vilnius, 1962.

BŽ — Botanikos terminų žodynas, sudarė Botanikos žodyno komisija, redagavo prof. dr. J. Dagys (vyr. redaktorius), biol. m. k. A. Lekavičius ir j. m. b. V. Mališauskienė, Vilnius, 1965.

ChŽ — K. Daukšas, Chemijos žodynas, Vilnius, 1960.

DŽ — Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, II papildytas leidimas, redakcinė kolegija: J. Kruopas (atsak. redaktorius), A. Lyberis, D. Lukšys, J. Paulauskas, J. Senkus, K. Ulvydas, Vilnius, 1972.

EŽ — Rusiškai lietuviškas ekonomikos terminų žodynas, redakcinė kolegija: Lietuvos TSR MA akademikas K. Meškauskas (ats. red.), A. Poviliūnas, V. Puronas, A. Skupeika, Vilnius, 1966.

FŽ — Fizikos terminų žodynas, redaktorius Lietuvos TSR MA akad. P. Brazdžiūnas, Vilnius, 1958.

GŽ — V. Gudelis, Geologijos ir fizinės geografijos terminų žodynas, Vilnius, 1956.

LŽ — Literatūros terminų žodynas (sudarė J. Petronis, V. Vanagas, A. Zalatorius), Vilnius, 1962.

MŽ — J. Čeičys, Melioracijos terminų žodynas, Vilnius, 1960.

STŽ — V. Kairys, A. Kaminskas, Z. Kudirka, R. Kundrotienė, M. Lipšicas, A. Mačernius, J. Norkus, J. Riaubūnas, J. Stanaitytis, B. Stulpinas, A. Šliavas, Rusų–lietuvių–anglų kalbų skaičiavimo technikos terminų žodynas, Vilnius, 1971.

SŽ — Sportinių terminų žodynas (redakcinė kolegija: Z. Gobikas, V. Kazlauskas, TSRS nusipelnęs sporto meistras J. Lagunavičius, ped. m. kand. P. Normantas, biol. m. kand. V. Petkus, P. Rimša, V. Steponaitis (atsak. sudarytojas), Vilnius, 1959.

TŽ — Teisinių terminų žodynas, sudarė A. Žiurlys, redakcinė kolegija: Lietuvos TSR MA narys-koresp. J. Bulavas, prof. K. Jablonskis (atsak. redaktorius), Lietuvos TSR MA tikrasis narys J. Žiugžda, A. Žiurlys, Vilnius, 1954.

С. КЕЙНИС

SUFFIXBILDNING AV LITAUISKA TERMER

Sammanfattning

Arbetet undersöker suffixbildningen av litauiska enordiga substantivtermer på grundval av material från terminologiska ordböcker utgivna i Sovjetlitauen, inom fysisk, kemisk, geologisk och fysikalisk-geografisk, botanisk, markförbättrings-, textil-, datateknisk, juridisk, litteraturvetenskaplig, ekonomisk och idrottsterminologi.

Suffixbildning är det viktigaste sättet att utöka terminologin – mer än två tredjedelar av alla avledningar har bildats med suffix. Undersökningsobjektet utgörs av-

55

4955 suffixavledningar, av vilka de flesta (mer än två tredjedelar) har bildats av verb. På grundval av avledningsbetydelse och ordens karaktär som avledningar bildar har följande klasser av avledningar urskilts: a) verbavledningar – beteckningar för handlingar, beteckningar för redskap, beteckningar för aktörer och bärare av en verbal egenskap, beteckningar för handlingens resultat, beteckningar för plats, b) substantivavledningar – beteckningar för en nominal egenskap, beteckningar för bärare av en nominal egenskap och personer efter yrke, diminutiver, platsbeteckningar, kollektiva beteckningar samt beteckningar efter ursprung och tillhörighet. I varje klass behandlas typer av termbildning (sammanlagt 245).

Termbildningen kännetecknas av: 1) en stor förekomst av avledningar med abstrakt betydelse (mer än hälften av alla undersökta avledningar är beteckningar för handlingar, en sjättedel av alla avledningar betecknar en nominal egenskap), 2) en betydande överlägsenhet i produktivitet hos 1–2 ordbildningstyper i varje klass, 3) en jämförelsevis begränsad användning av typer med emotionella och expressiva betydelser i förhållande till litteraturspråket, 4) specialisering (som är otillräcklig) och enhetliggörande av ordbildningsmedel, 5) utvidgning av ordbildningsmöjligheterna hos vissa produktiva typer, 6) ett brett utnyttjande av internationella ord som avledningar bildas från, 7) större utbredning av kalkeringar än i det allmänna litteraturspråket.

Felaktig termbildning uppstår oftast till följd av morfem-för-morfem-kalkering.