SOCIALINĖS LINGVISTIKOS PROBLEMOS

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XIX (1979)

Angelė KAULAKIENĖ

PREFIX- OCH SUFFIXBILDADE AVLEDNINGSKALKE I LITAUISK POLYTEKNISK TERMINOLOGI

1. Inledande anmärkningar

En av de viktigaste terminologiska frågorna inom varje vetenskapsområde är bildandet av nya termer. Detta påverkas vanligtvis av två faktorer: en inre och en yttre. Den inre faktorn är det egna språkets allmänna lexikon. Det är den främsta källan till bildandet av nya termer. Den yttre faktorn är andra språks terminologi, vars påverkan visar sig i lånord och kalker¹.

Problematiken kring kalker är, i stort sett, inte särskilt gammal. Lingvister uppmärksammade detta begrepp först under 1800-talets andra hälft. Det råder fortfarande mycket motstridiga uppfattningar om kalker: man är oense om kriterierna för att avgränsa dem, deras definition, klassificering osv. Även kalkernas ursprung förklaras på två olika sätt. Vissa lingvister (L. Bulachovskis, S. Buličius, B. Unbegaunas m.fl.) har förklarat kalkbildning som överföring av ett språks inre former till ett annat, medan andra (A. Tomsonas, V. Poržežinskis, D. Ušakovas, G. Vinokuras) har undersökt den ur den morfologiska strukturens perspektiv. Det senare perspektivet är vanligare. Vissa lingvister betraktar en kalke som ett lånord och behandlar själva kalkbildningen som en del av låneproblematiken [Mulina R., 1955, 135; Ponomarenko L., 1962, 92; Ivanovas V., 1973, 12; Sergejeva L., 1975, 156—160]. På senare tid har man emellertid tenderat att betrakta kalker som självständiga lexikala enheter, som inte hör till lånorden [Hegaj M., 1964, 299; Šanskis N., 1955, 28; Jefremovas L., 1960, 16—26; Laua A., 1969, 147—150; Osnovy, 1974, 79—86]. Givetvis återspeglas alla sådana motsättningar också i klassificeringen av kalker. I den tyskspråkiga lingvistiska litteraturen har olika typer av kalker exempelvis benämnts med termerna Bedeutungslehnwörter (semantiska lån), Bildungslehnwörter (avledningslån) [Flekenšteinas K., 1966, 152], Lehnbildungen [Flekenšteinas K., 1966, 154] (avledningskalker). Denna grupp delas in ytterligare: 1) Lehnübersetzungen (exakta avledningskalker); 2) Lehnschöpfungen (avledningar som självständigt återger ett främmande ords innehåll); 3) Lehnübertragungen (avledningskalker som fritt återger sin modell). En separat grupp utgörs av Lehnprägungen. Till den hör semantiska och fraseologiska kalker.

I engelsk lingvistik klassificeras kalker något annorlunda: loanwords (lånord), loanblends (halvkalker), loanshifts [Flekenšteinas K., 1966, 157]. Till denna grupp hör avlednings- och semantiska kalker.

I den franska lingvistiska litteraturen presenteras redan en tämligen detaljerad klassificering av kalker [Flekenšteinas K., 1966, 152]: 1) emprunt semantique (semantiska lån); 2) emprunt du traduction (översatta ord: exakta översättningar, inexakta översättningar, inte helt exakta översättningar, halvkalker); 3) översättningar av fraseologismer. Denna klassificering utgör grunden för den nuvarande klassificeringen av kalker.

Semantiska och avledningskalker benämns i dagens lingvistik med den mer övergripande termen — lexikala kalker. Ur lexikalisk synvinkel är denna indelning av kalker godtagbar,

¹ I vårt språk föredrar man i allt högre grad det litauiska ordet vertinys framför termen kalkė. Termen vertinys dök upp i vår lingvistiska litteratur omkring 1910-talet. Första gången termen användes var av Vydūnas år 1914, och efter 1930 befästes den av P. Skardžius, A. Salys och andra lingvister.

143

Vid klassificeringen av översättningslån är det dock mer ändamålsenligt att urskilja följande grupper och analysera dem separat.

Ett semantiskt översättningslån är en ny betydelse hos ett ord som används i språket och som har uppkommit under inflytande från ett annat språk, t.ex.: trötthet och (metall)trötthet (jfr ryska усталость, franska fatigue, tyska Ermüdung); åldrande och (metall)åldrande (jfr ryska старение, engelska age-ing, tyska Alterung) m.m.

Mer utbredda och betydligt mer varierande är de produktiva översättningslånen, t.ex.: bangoraštis (jfr ryska волнограф, tyska Wellenschreiber); pokalbė (jfr ryska подбязык, engelska sub-language); smūgmatis (jfr ryska толчкомер, engelska bumpometer) m.m.

Vanligen har varje produktivt översättningslån en egen källa² (till exempel det mönster efter vilket det har bildats). Ett sådant produktivt översättningslån kan ha en direkt motsvarighet i något språk, t.ex.: priešįtampis (jfr tyska Vorspannung), eller ha kommit via andra språk – förmedlande språk (oftast via ryska), t.ex.: nešėjas (fysik) ←носитель← tyska Träger // engelska carrier m.m. Därför kan ett översättningslån som direkt har bildats efter ett mönster från något språk kallas ett direkt översättningslån, medan ett som har kommit in i litauiskan via förmedlande språk kan kallas ett indirekt översättningslån. Vid översättning används språkets egna ordbildningselement och ordbildningsmedel. Därför är bildningen av sådana översättningslån dubbel till sin karaktär. Den kännetecknas av den oskiljaktiga enheten mellan översättning och ordbildning, grundad på källans motivation. Denna motivation framträder tydligast genom ordbildningsanalys. Därför är det nyttigt att granska översättningslånen ur ett ordbildningsanalytiskt perspektiv. Enligt vår mening är en sådan översikt ändamålsenlig eftersom den belyser: 1) översättningslånets förhållande till källan och 2) dess förhållande till det inhemska språkets grundord.

Produktiva översättningslån utgör den största undergruppen av lexikala översättningslån. I den lingvistiska litteraturen varierar benämningen på dessa översättningslån fortfarande: ibland kallas de morfologiska översättningslån [Mulina R., 1955, 133; Lyberis A., 1958, 104]. Ofta betraktas ett produktivt översättningslån som en morfem-för-morfem-kopia av ett ord [Šanskis N., 1972, 306]. På senare tid har man föreslagit att kalla det produktiva översättningslånet ett strukturellt-semantiskt översättningslån, eftersom ett sådant översättningslån kopierar källans struktur och övertar dess semantik³.

Ett produktivt översättningslån är ett ord som har bildats med språkets egna ordbildningselement, bygger på källans motivation och återger källans betydelse. Vanligen har ett produktivt översättningslån den aktuella betydelsen hos källan, även om det ibland också kan återge dess etymologiska betydelse. Den senare återger översättningslånet endast när källans motivation inte visar varför ett sådant innehåll har fått just denna uttrycksform, till exempel grekiska geometria, jfr ryska земле мерие.

Begreppet produktivt översättningslån utvidgas ibland i onödan: det förstås inte bara som ett ord, utan också som en ordkombination som kopierats från en sammansatt källa. I sådana fall hävdas det att källan är ett sammansatt ord och att det översättningslån som bildats efter den därför måste vara produktivt. Detta är inte en riktig uppfattning. Vanligen klassificeras översättningslån som produktiva inte utifrån källan, utan utifrån själva översättningslånets bildningssätt. En ordkombination kan därför inte vara ett produktivt översättningslån. Denna uppfattning intas också i föreliggande artikel.

² Vissa lingvister använder termen источник калькирования för att beteckna detta begrepp (Dondukovas U. — Ž. Š., 1972, 105). Andra använder язык-источник [Ivanovas V., 1973, 11; Šanskis N., 1955, 32; Bulachovskis L., 1953, 127]. Ytterligare andra lingvister använder termerna прототип eller иноязычный оригинал [Deribas V., 1972, 84; Roitenbergas F., 1953, 15; Jefremovas L., 1960, 21]. För närvarande föreslår L. Jefremovas att termen калькируемый объект används [Osnovy, 1974, 61–64]. Inom litauisk lingvistik har termen källa-språk börjat användas för detta begrepp [Keinys S., 1974, 41]. Enligt vår mening uttrycks detta begrepp mest exakt av termen översättningslånets källa.

³ Tokios nuomonės laikosi B. Tatarincevas (1974, 7), vadindamas vertinį semantine ar struktūrine-semantine kitos kalbos žodžio kopija. E. Šaachmedovas (1974) išskiria du pagrindinius vertinių darybos būdus — struktūrinį ir semantinį. Struktūrinių ir struktūrinių-semantinių vertinių terminus vartoja V. Jarceva (1969, 21) ir V. Ivanovas (1973, 105).

144

Klassificering av avledningslån

Tabell 1

Förhållande till källan

Förhållande till grundordet

exakta kalkeringar

inexakta kalkeringar

adekvata kalkeringar

inadekvata kalkeringar

direkta kalkeringar

indirekta kalkeringar

(med avseende på semantiken)

(med avseende på ordbildningen)

(med avseende på ursprunget)

Prefixkalkeringar

exakt prefixkalkering 1

inexakt prefixkalkering 2

prefixal adekvat 3

prefixal inadekvat 4

prefixal direkt 5

prefixal indirekt 6

Suffixöversättningslån

suffixalt exakt 7

suffixalt inexakt 8

suffixalt adekvat 9

suffixalt inadekvat 10

suffixalt direkt 11

suffixalt indirekt 12

Ändelseöversättningslån

ändelsebaserat exakt 13

ändelsebaserat inexakt 14

ändelsebaserat adekvat 15

ändelsebaserat inadekvat 16

ändelseavlett direkt 17

ändelseavlett indirekt 18

Sammansatta kalkeringar

sammansatt exakt 19

sammansatt inexakt 20

sammansatt adekvat 21

sammansatt inadekvat 22

sammansatt direkt 23

sammansatt indirekt 24

Vissa språkvetare delar endast in ordbildningskalkeringar i exakta, inexakta och partiella kalkeringar. Vanligtvis avgör kalkeringens förhållande till källan denna indelning. Andra språkvetare delar in ordbildningskalkeringar efter ordbildningsformanter (ordbildningsaffix). En sådan indelning framträder genom kalkeringens förhållande till ordet i det egna språket som den bygger på. Det förefaller ändamålsenligt att beakta båda klassifikationskriterierna: kalkeringens förhållande till källan och dess förhållande till grundordet. Detta krävs också av ordbildningskalkeringarnas egen dubbelnatur. En sådan analys ger en mer detaljerad klassifikation av ordbildningskalkeringar. Utifrån förhållandet till grundordet kan kalkeringar delas in i prefixavledda, suffixavledda, ändelseavledda och sammansatta, medan de utifrån förhållandet till källan kan delas in i exakta och inexakta (semantiskt), direkta och indirekta (med avseende på ursprung), adekvata och inadekvata (med avseende på ordbildning) osv. (se tabell 1). En sådan klassifikation bestäms naturligtvis av tendenserna i litauisk ordbildning och analogier med andra språk. Enligt vår uppfattning bör klassifikationen av ordbildningskalkeringar dock bygga på två huvudsakliga klassifikationskriterier: kalkeringens förhållande till källan och dess förhållande till grundordet.

I denna artikel behandlas prefixavledda och suffixavledda ordbildningskalkeringar. Dessa kalkeringars förhållande till källan och till ordet i det egna språket som de bygger på analyseras. En sådan analys klargör kalkeringarnas motivation och själva ordbildningen. Materialet har hämtats från olika tryckta källor: termordböcker, vetenskapliga tidskrifter och populärvetenskapliga tidskrifter, läroböcker för högre och särskilda gymnasieskolor m.m. Ett sådant mångsidigt material underlättar fastställandet av motsvarigheter och ordbildningstendenser hos prefixavledda och suffixavledda ordbildningskalkeringar samt tydliggör kriterierna för deras bedömning.

10. Užs. Nr. 1554

145

2. Översikt över prefixbaserade kalkeringar

En viktig egenskap som skiljer prefixavledningar från suffixavledningar är att prefix i många fall inte ändrar grundordets grammatiska status, det vill säga dess tillhörighet till någon ordklass. Vissa lingvister kallar denna egenskap hos prefixen för avsaknad av klassificerande betydelse och betraktar den som ett viktigt särskiljande drag hos denna typ av avledningar [Levk ovskaja K., 1960, 86]. Denna egenskap gör det möjligt att jämföra prefixavledningar med sammansatta ord. Dessutom förblir prefixet som ordbildningsformant fonetiskt, morfologiskt och semantiskt mer självständigt i avledningen än suffixet. När det gäller produktivitet ligger prefixavledningar ändå långt efter andra avledningar. Enligt S. Kein-ys uppgifter är mer än tre fjärdedelar av de belagda bildningarna (sammanlagt över 4 300) i ”Rysk-litauisk polyteknisk ordbok” (V., 1959) och ”Rysk-litauisk-engelsk ordbok över datatekniska termer” (V., 1971) suffixavledningar (omkring 3 400). Termer med prefix bildas endast till omkring 2% [Keinys S., 1975a, 15]. I ”Litauisk grammatik” anges att följande prefix används vid bildning av substantiv i standardspråket:

ant-, apy- (ap-, api-), at- (ata-, ato-), be-, į-, iš-, ne-, nuo-, pa-, per-, po-, pra-, prie-, prieš-, pro-, są- (sam-, san-), už- (užu-, užuo-) [Gramatika, 1965, 423].

Enligt produktivitet ordnar V. Urbutis dessa prefix så här: pa-, už- (užu-, užuo-), ant-, prie-, ne-, į-, apy- (ap-, api-), po-, be-, prieš-, at- (ata-, ato-), iš-, per-, pro-, nuo-, pra-, są- (sam-, san-) [Urbutis V., 1971, 30]. Dessutom upptas i den nämnda grammatiken 19 mer framträdande internationella prefix: a-, anti-, ark(i)-, dis-, eks-, for-, infra-, ko(n)-, kontr(a)-, meta-, peri-, pro-, proto-, re-, sub-, super-, trans-, ultra-, vice-.

I dagens polytekniska terminologi bildas termer oftare endast med följande prefix: a) litauiska ant-, at(o)-, ne-, pa-, po-, prieš-, virš-; b) internationella anti-, infra-, pro-, sub-, super-, ultra- osv. Substantiv med internationella prefix behåller vanligen grundsubstantivets oförändrade ändelse. En del av dessa kalkeringar bildas dessutom av suffixavledningar med komplex ordbildning, t.ex.: postisvalymas (datateknik), antisutapimas (fysik), superlaidininkas (fysik) osv. Till dessa avledningar kan också räknas kalkeringar som bildats med olika andra prefixoider, t.ex.: milikiurvalandė (fysik), stopmygtukas (datateknik), televaldymas (automation), servodaugintuvas (datateknik) osv. Alla sådana avledningar med internationella prefix och prefixoider betraktar vi som halvkalkeerade och behandlar dem inte i denna artikel. Till halvkalkeerade former hör dessutom avledningar som bildats av ett litauiskt prefix och ett internationellt ord, t.ex.: paprogramė (datateknik) — rus. подпрограмма || eng. subprogram(me). Sådana kalkeringar blir numera allt vanligare och korrigeras ibland med ytterligare ett prefix (t.ex. subpaprogramė).

Vid sidan av prefixbaserade kalkeringar — egentliga termer inom detta område — finns det i den polytekniska terminologin också avledningar som inte har bildats som termer inom området, utan har lånats in färdiga för att beteckna särskilda begrepp inom olika teknikgrenar, t.ex.: pogrupis (datateknik) osv. Sådana kalkeringar ingår inte heller i föremålet för vår översikt.

Nedan behandlar vi litauiska kalkeringar som används i den polytekniska terminologin, grupperade efter enskilda prefix.

Kalkeringar med prefixen ant-, virš-⁴. Kalkeringar bildade med prefixet ant- betecknar oftast ett överskridande av den terminologiska denotat som uttrycks av grundordet. Ibland används även prefixet virš- för samma ändamål (jfr antįtampis och viršįtampis). Båda prefixen i kalkeringarna motsvarar de ryska prefixen над-, сверх-, det tyska über- och de engelska super-, over-. Användningen av prefixen ant- och virš- i denna betydelse är ännu inte helt normerad; kalkeringar med prefixet ant- är vanligare, t.ex.: antsrovis (fysik)←rus. сверхток, eng. supercurrent, antslėgis (fysik)←rus. сверхдавление, eng. superpressure osv.

⁴ I detta fall övergår prepositionen virš till prefixgruppen. Kalkeringar som bildas med den betraktas som kalkeringar med prefixet virš-.

146

Översättningar av prefixet prieš-. Med dessa prefix översätts oftast det ryska prefixet против-, de tyska gegen-, vor- och det engelska counter- (liksom det internationella kontra-). Översättningarna betecknar vanligen en viss motsats till den terminologiska designat som benämns av grundordet, t.ex. priešslėgis (fysik)←ryska противодавление, tyska Gegendruck osv. I sådana fall bildas översättningarna av avledningar med suffix och ändelser, t.ex. priešspręstinis (fysik)←ryska предусилитель, priešįtampis (fysik)←tyska Vorspannung osv.

Översättningar av prefixen po-, pa-. Med dessa prefix översätts oftast det ryska prefixet под-, det engelska (och internationella) sub- och det tyska unter-. Översättningarna betecknar vanligen en mindre enhet av den terminologiska designat som benämns av grundordet, t.ex. pokalbė (cybernetik)←ryska подъязык, engelska sublanguage, posritė (datateknik)←ryska подобласть, engelska subregion, poerdvis (fysik)←ryska подпространство, engelska subspace, tyska Unterraum osv.

Översättningar av prefixet ne-. Med detta prefix översätts vanligen det ryska prefixet не-, de engelska non-, un- och de tyska nicht-, un-. Översättningarna betecknar vanligen en nekande motsats till den terminologiska designat som benämns av grundordet, t.ex. neladininkas (fysik)←ryska непроводник, tyska Nichtleiter osv.

Det ringa antalet prefixöversättningar i litauisk polyteknisk terminologi gör det omöjligt att dra mer omfattande generaliserande slutsatser. Av det som vi har sagt om prefixöversättningar kan endast två saker konstateras: 1) prefixöversättningar skapas i litauisk polyteknisk terminologi vanligen när den avledda terminologiska designaten uttrycks genom en grundläggande designat och är förbunden med denna genom vissa klassifikatoriska relationer; 2) i dagens litauiska polytekniska terminologi bildas prefixöversättningar allt oftare av avledningar med olika suffix.

3. Översikt över suffixöversättningslån

Alla suffixbildade avledningsöversättningar som används i polyteknisk terminologi kan delas in i två grupper. Till den första gruppen hör översättningar som, utifrån relationen till källan och grundordet, betraktas som reella (äkta) översättningar. Vanligen är själva grundordet i sådana översättningar redan en översättning. Till den andra gruppen hör suffixbildade avledningsöversättningar som endast betraktas som översättningar i förhållande till källan. I förhållande till det egna språkets grundord är sådana översättningar relativa, eftersom deras grundord är inhemskt, litauiskt. Därför är det i detta fall omöjligt att strikt skilja mellan en översättning och en avledning. Man kan endast ange påverkan från det ena eller andra språket, vilken ger upphov till liknande neologismer.

Till den första gruppen hör många översättningar med suffixet -imas som används i polyteknisk terminologi. I ryska motsvaras detta suffix av suffixet -ение, i tyska av -ung och i engelska av -ing. Med översättningar med suffixet -imas benämns själva handlingen, processen eller tillståndet. Översättningar av detta slag är bildade av prefixverb. I förhållande till källan är sådana översättningar adekvata (med avseende på ordbildning) och oftast precisa (semantiskt). Därför är de lätta att skilja från andra litauiska avledningar av samma typ. Dessutom är själva grundordet i dessa översättningar en översättning. Motivationen för dessa översättningar med suffixet -imas fastställs genom dubbla relationer, som tydliggör den strukturella och semantiska kopplingen mellan det motiverande och det motiverade ordet, t.ex. apvandeninti → apvandeninimas (teknik) jfr ryska обводнение, tyska Bewässerung; įanglinti → įanglinimas (teknik) jfr ryska науглероживание, tyska Durchkohlung; nuanglinti→nuanglinimas (teknik) jfr ryska обезуглероживание, tyska Kohlenstoffentziehung; nuriebalinti→nuriebalinimas (teknik) jfr ryska обезжиривание, tyska Entfettung; nuvandeninti→nuvandeninimas (datateknik) jfr ryska обезводисвание, tyska Entwässerung. Ibland bildas två litauiska översättningar med suffixet -imas utifrån en enda källa och används jämsides-

10*

147

amt i polyteknisk terminologi, t.ex. inulinti→inulinimas (teknik) och įžeminti→įžeminimas (teknik) jfr ryska заземление, engelska earthing.

Den andra gruppen är något mer varierad. Till den hör följande suffixbildade översättningar.

Översättningar med suffixet -tuvas. I ryska motsvaras detta suffix av suffixen -тель, -ник, -чик, i tyska av -er och i engelska av -er, -or. Med översättningar med suffixet -tuvas benämns olika verktyg, apparater och mekanismer. Detta överensstämmer i huvudsak med ordbildningstendenserna hos avledningar med suffixet -tuvas i standardspråket och folkspråket. De avledningar som används i standardspråket är dock ordbildningsmässigt oftast förbundna med verb utan prefix, medan översättningarna är förbundna med prefixverb. Prefixverb väljs uppenbarligen oftare på grund av påverkan från andra språks terminologi. Sådana översättningar med suffixet -tuvas betraktas ur ett ursprungsperspektiv (i förhållande till källan) som översättningar, men ur ett strukturperspektiv (i förhållande till grundordet) som avledningar. Därför bör liknande översättningar kallas relativa, t.ex. atskirti→atskirtuvas (värmeteknik) jfr ryska отделитель, engelska separator; iškrauti→iškrautuvą (teknik) jfr ryska разгружатель, tyska Auslader, engelska discharger; nuimti→nuimtuvas (datateknik) jfr ryska съемник, tyska Abnehmer; numesti→numestuvas (teknik) jfr ryska сбрасыватель, engelska kicker; pašildyti→pašildytuvas (teknik) jfr ryska подогреватель, engelska heater; perkaitinti→perkaitintuvas (värmeteknik) jfr ryska перегреватель, tyska Überhitzer; pertraukti→pertrauk tuvas (teknik) jfr ryska прерыватель, engelska interrupter; praplauti→praplaut uvas (teknik) jfr ryska промыватель, tyska Wäscher, engelska washer; priimti→priimtuvas (fysik) jfr ryska приемник, tyska Empfänger osv. Dessutom används många av dessa översättningar i polyteknisk terminologi vid sidan av avledningar utan prefix med suffixet -tuvas. En sådan användning visar att varianterna med prefix har uppkommit genom påverkan från andra språk och därför bör betraktas som översättningar, t.ex. skirtuvas ir atskirtuvas (värmeteknik) jfr ryska отделитель, engelska separator; imtuvas ir priimtuvas (fysik) jfr ryska приемник, tyska Empfänger; kreiptuvas ir nukreiptuvas (teknik) jfr ryska отклонитель, engelska deflector; šildytuvas ir pašildytuvas (teknik) jfr ryska подогреватель, engelska heater; plautuvas ir praplautuvas (teknik) jfr ryska промыватель, tyska Wäscher, engelska washer osv. Motivationen för dessa översättningar fastställs genom dubbla relationer (den semantiska och strukturella kopplingen mellan översättningen och källan samt mellan översättningen och grundordet).

Ibland rubbas det naturliga förhållandet mellan en översättning och grundordet. Då är prefixbildade översättningar med suffixet -tuvas felaktiga och oproduktiva, t.ex. nukreiptuvas (teknik) jfr ryska отклонитель, engelska deflector; pašildytuvas (teknik) jfr ryska подогреватель, engelska heater osv.

Översättningar med suffixet -iklis. Med översättningar med detta suffix benämns i polyteknisk terminologi: a) enklare apparater eller delar av dem och b) olika kemiska ämnen.

En stor del av översättningarna med suffixet -iklis som benämner apparater (ryska -тель, engelska -er, -or, tyska -er) är bildad av prefixverb. Liksom vid bildningen av översättningar med suffixet -tuvas väljs prefixverb för översättningar av denna typ på grund av analogi med andra språk. I förhållande till källan bör de därför betraktas som översättningar, medan de i förhållande till grundordet kan vara avledningar. Det är också omöjligt att strikt skilja mellan sådana översättningar. Man kan endast konstatera att avledningar med detta suffix utan prefix är vanligare i litauiskt standardspråk. Prefixbildade terminologiska nybildningar med suffixet -iklis har uppkommit i polyteknisk terminologi genom påverkan från andra språk. En del av dem bör betraktas som översättningar, eftersom de är ordbildningsmässigt och semantiskt adekvata i förhållande till sina källor, t.ex. atskyriklis (teknik) jfr ryska отделитель, engelska separator; numetiklis (värmeteknik) jfr ryska сбрасыватель, engelska kicker; nustumiklis (teknik) jfr ryska отталкиватель, engelska repeler; perjungiklis (teknik) jfr ryska переключатель, tyska Umschalter; sujungiklis (teknik) jfr ryska соединитель, engelska connecter; perkroviklis (teknik) jfr ryska перегружатель, engelska shifter;

148

tvättare (teknik) jfr ryska промыватель, tyska Wäscher, engelska washer; undanträngare (teknik) jfr ryska вытеснитель, tyska Verdränger.

Några kalkeringar med suffixet -iklis används i den polytekniska terminologin som beteckningar för olika kemiska ämnen. Sådana kalkeringar är kopplade till verb med prefix, t.ex. färgämne (teknik) jfr ryska окраситель; spädningsmedel (kemi) jfr ryska разбавитель osv., även om verb med prefix ibland väljs i onödan (spädningsmedel jfr ryska разбавитель). I den nutida polytekniska terminologin används också många suffixbildningar med -iklis utan prefix, vilka betecknar kemiska ämnen. Dessa neologismer bör också betraktas som kalkeringar, eftersom de har bildats efter mönster från andra språk, t.ex. kylmedel (fysik) jfr ryska охладитель; etsningsmedel (teknik) jfr ryska травитель, tyska Ätzer; kopplingsdon (teknik) jfr ryska соединитель, tyska Verbindungsmittel; härdare (teknik) jfr ryska отвердитель, engelska hardener; avmagringsmedel (teknik) jfr ryska отощитель; fördröjningsmedel (teknik) jfr ryska замедлитель, tyska Verzögerer; mjukgörare (teknik) jfr ryska мягчитель, engelska softener.

Kalkeringar med suffixet -iklis i litauisk polyteknisk terminologi bildas av verb med prefix. Dessa kalkeringar är relativa, eftersom grundordet är inhemskt, litauiskt. Samma typ av bildning kännetecknar även kalkeringar med suffixet -tuvas. Därför är det omöjligt att dra en mycket strikt gräns mellan kalkeringar med suffixen -tuvas och -iklis. Man kan anta att kalkeringar med dessa suffix oftast är kopplade till verb med prefix. Den ordbildningsmässiga motivationen hos kalkeringar med suffixen -tuvas och -iklis framgår av den strukturella och semantiska kopplingen mellan kalkeringen och dess källa samt mellan kalkeringen och dess grundord.

På senare tid används kalkeringar med suffixen -tuvas och -iklis mycket ofta i fullständiga sammansatta termer⁵ i den polytekniska terminologin, såsom förstärkare-likriktare (teknik) jfr ryska усилитель-выпрямитель, engelska amplifier-rectifier; omkopplare-frånskiljare (teknik) jfr ryska переключатель-отделитель, engelska switch-separator; avbrytare-fördelare (teknik) jfr ryska прерыватель-распределитель, engelska interrupter-distributor, tyska Unterbrecher-Verteiler osv. En sådan användning av fullständiga sammansatta termer är motiverad. I dem förenas två likvärdiga substantiv med bindestreck; de står i samma inbördes förhållande, och det ena är en kalkering. I allmänhet är dock sådana benämningar på komplicerade maskiner opraktiska. I sådana fall föreslås att endast den specifika funktionen anges (den mer allmänna förstås ändå). I andra fall vore det lämpligt att ersätta sådana fullständiga sammansatta termer med kongruerande fraser — sammansatta termer [Balašaitis A., 1977, 20].

Det ryska suffixet -тель, de engelska suffixen -er, -or och det tyska -er motsvaras i litauiskan även av suffixen -ėjas, -tojas. Substantiv bildade med dessa suffix i ryska och ofta i engelska och tyska betecknar både aktörer och ting. Generellt sett bör det ryska suffixet -тель numera betraktas som abstrakt i fråga om betydelse, med mycket få konkreta betydelser som hänför det till en viss, strikt avgränsad semantisk ordgrupp. Suffixets äldre grammatiska betydelse, som motsvarar de litauiska suffixen -ėjas, -tojas, är betydligt mer precis. Därför är användningen av suffixet -тель förknippad med en semantisk dubbelhet. För det första bildas fortfarande ryska substantiv med suffixet -тель med betydelsen aktör (människa). Å andra sidan tillkommer allt fler ord med detta suffix, särskilt i den specialiserade tekniska terminologin, som betecknar ting, redskap eller till och med abstrakta komponenter [Sorokinas J., 1965, 229].

Utan tvivel har suffixets semantiska dubbelhet påverkat motsvarande kalkeringar med detta suffix som används i litauiskan. Därför förekommer i den litauiska polytekniska terminologin, genom analogi med ryska och ibland engelska och tyska, två slags användning av kalkeringar med detta suffix: a) korrekt, b) inkorrekt.

⁵ I rysk lingvistisk litteratur kallas liknande termer ”сложносоставные термины” eller ”двухосновные сложения” [Andrejevas N., 1963, 119–134].

149

I litauiskan skiljer man mellan dessa suffix. Suffixen -ėjas, -tojas används för att beteckna aktörer eller bärare av verbala egenskaper, jfr ryska -тель, engelska -er, -or, tyska -er, medan benämningar på olika apparater, mekanismer eller delar av dem bildas med suffixen -tuvas, -iklis, jfr även ryska -тель, engelska -er, -or, tyska -er, t.ex. engelska finder jfr litauiska 1. ieškiklis ’sökare/redskap för att söka’. 2. ieškotojas ’sökande person’; ryska держатель, engelska holder, tyska Halter jfr litauiska 1. laikiklis ’hållare’. 2. laikytojas ’person som håller’; ryska носитель, engelska carrier, tyska Träger jfr litauiska 1. nešėjas ’bärare/person’. 2. nešiklis ’bärare/anordning’ osv.

I den litauiska polytekniska terminologin ligger kalkeringar bildade med dessa suffix närmare benämningar på bärare av verbala egenskaper. Med sådana kalkeringar betecknas vanligen inte personer, t.ex. användare jfr ryska потребитель, orsak jfr ryska возбудитель. Optimeringsproblemet som undersöks gäller ett antal användare, där var och en består av k_i (i = 1, … n) resursförbrukande element. Syre betraktas som en oomtvistad orsak till pannmetallens korrosion.

Med dessa kalkeringar ges livlösa objekt bildligt en benämning som betecknar en aktör, eller snarare en bärare av verbala egenskaper; jfr även tillverkande fabrik, ryska завод-производитель, förorenande fabrik, ryska завод-загрязнитель, levererande fabrik, ryska завод-поставщик osv. Rent logiskt är sådana termer som tillverkande fabrik, levererande fabrik obegripliga, eftersom varje fabrik tillverkar och levererar något.

Generellt sett är en sådan användning av kalkeringar med suffixen -ėjas, -tojas i den polytekniska terminologin motiverad, eftersom den semantiska och strukturella kopplingen mellan kalkeringen och dess källa samt mellan kalkeringen och dess grundord är intakt. Kalkeringen är motiverad ur ordbildningssynpunkt och övertar källans ordbildningsmässiga motivation.

Ibland leder suffixet -тельs semantiska dubbelhet till att ganska många felaktiga kalkeringar översätts och används i den litauiska polytekniska terminologin. De är av tre slag. Felaktigheten hos vissa kalkeringar hänger samman med grundordet, som har valts olämpligt. I sådana fall bryts den semantiska kopplingen mellan kalkeringen och grundordet. En sådan suffixbildad kalkering, som är ordbildningsmässigt adekvat i förhållande till sin källa, är semantiskt oprecis och felaktig, t.ex. bärare jfr ryska носитель, engelska carrier, tyska Träger || isotopbärare⁶, ryska носитель изотопа, engelska izotopic carrier, tyska Isotopenträger || laddningsbärare, ryska носитель заряда, engelska charge carrier, tyska Ladungsträger || minoritetsbärare, ryska неосновной носитель, engelska minority carrier, tyska Minoritätsträger (fysik). Felaktigheten hos andra kalkeringar som används i den polytekniska terminologin beror på att själva suffixet används felaktigt, t.ex. svarare (teknik) jfr ryska ответитель, engelska coupler; omkastare (teknik) jfr ryska переключатель, engelska reverser, tyska Umschalter; magnetiserare (teknik) jfr ryska возбудитель, engelska exciter; avbrytare (teknik) jfr ryska прерыватель, engelska interrupter osv. Med ytterligare andra kalkeringar med suffixen -ėjas, -tojas betecknas material felaktigt, t.ex. antändare (teknik) jfr ryska воспламенитель; återställare (teknik) jfr ryska восстановитель; kylmedel (teknik) jfr ryska охладитель osv.

Flest sådana felaktiga suffixbildade kalkeringar finns i läroböcker vid specialiserade gymnasieskolor och i vetenskapliga tidskrifter. Motivationen bakom dessa kalkeringar är obefogad. Kopplingen mellan kalkeringen och grundordet är också oklar ur ordbildningsmässig och semantisk synvinkel. Därför följer sådana blinda kalkeringar inte litauiskans ordbildningsnormer. I terminologin bör andra suffix användas för att beteckna liknande apparater eller material; dessa suffix kan specialiseras [Keinys S., 1975b, 7–53].

Kalkeringar med suffixen -ėjas, -tojas som används i den litauiska polytekniska terminologin ligger närmare benämningar på bärare av verbala egenskaper. På grund av den semantiska dubbelheten hos det ryska suffixet -тель och motsvarande suffix i andra språk

⁶ Dessa sammansatta termer betraktas inte som ordbildningsmässiga kalkeringar. Komponenten — bärare — är emellertid en ordbildningsmässig kalkering; därför analyseras denna kalkerings semantik.

150

Det bildas ett ganska stort antal felaktiga kalkeringar. För vissa väljs ett olämpligt huvudverb. Sådana kalkeringar förekommer i tekniska ordböcker. Andra kalkeringars felaktighet hänger samman med att själva suffixet används felaktigt. Kalkeringar av denna typ förekommer oftast i läroböcker för specialiserade yrkesskolor.

Kalkeringar med suffixet -umas. I ryskan motsvaras detta suffix av suffixet -ость, i engelskan av -bility och i tyskan av -keit. Kalkeringar med suffixet -umas betecknar en generaliserad, abstrakt egenskap eller ett tillstånd som följer av grundordets betydelse. Sådana kalkeringar översätts oftast från presensparticip i passiv form på ryska, t.ex. apdirba→apdirbamas→apdirbamumas (teknik), jfr ryska обрабатывает→обрабатываемый→обрабатываемость, tyska Bearbeitbarkeit; pasikartoja → pasikartojamas→pasikartojamumas (datateknik), jfr ryska повторяется→повторяемый→повторяемость; atstato→atstatomas→atstatomumas (datateknik), jfr ryska восстанавливает→восстанавливаемый→восстанавливаемость, engelska restorability; įgeria→įgeriamas→įgeriamumas (teknik), jfr ryska впитывает→впитываемый→впитываемость; neperverčia→neperverčiamas (värmeteknik), jfr ryska непереворачивает→непереворачиваемый→непереворачиваемость, tyska Unkenterbarkeit; suspaudžia→suspaudžiamas→suspaudžiamumas (teknik), jfr ryska сжимает→сжимаемый→сжимаемость, engelska compressibility, osv. Dessa kalkeringar är derivationellt adekvata och semantiskt precisa.

I den polytekniska terminologin används flera kalkeringar med detta suffix som är semantiskt precisa men derivationellt inte adekvata, eftersom litauiskans tendenser i ordbildningen inte överensstämmer med källspråkets (i detta fall ryskans), t.ex. užsidegamumas (teknik), jfr ryska самовозгораемость; atsistatamumas (datateknik), jfr ryska самовосстанавливаемость, engelska self-restorability, och liknande.

Kalkeringar med suffixet -imas bildas oftast av presensparticip i passiv form. Kalkeringens huvudord har prefix. Sådana kalkeringar är adekvata och precisa i förhållande till sina källor, men är ibland alltför otympliga. Generellt sett är det inte brukligt i litauiskan att bilda avledningar med suffixet -umas från particip. Sådana participavledningar med detta suffix har emellertid fått spridning och fortsätter att spridas inom terminologin. Deras spridning kan förklaras av påverkan från andra språk, särskilt ryskan. Därför används i den polytekniska terminologin, vid sidan av nybildningar, även relativa derivationella kalkeringar med detta suffix, bildade av nominalord. Sådana kalkeringar kallas nominala. I den polytekniska terminologin används också verbala kalkeringar (bildade av verb). Följaktligen kan alla suffixala derivationella kalkeringar delas in i reella och relativa, verbala och nominala. Verbala suffixala derivationella kalkeringar förekommer i fem typer med suffixen -imas (handlingsbeteckningar), -tuvas (verktygsbeteckningar), -iklis (verktygsbeteckningar), ~ėjas (beteckningar på bärare av en verbal egenskap) och -tojas (beteckningar på bärare av en verbal egenskap). Nominala suffixala derivationella kalkeringar används endast med suffixet -umas (egenskapsbeteckningar). Den derivationella motivationen hos verbala och nominala suffixala derivationella kalkeringar framgår av två relationer: den strukturella och semantiska kopplingen mellan kalkeringen och dess källa samt mellan kalkeringen och grundordet.

Literatūra

Balašaitis A. Žemės ūkio specialistų kalbos rūpesčiai. – Kalbos kultūra. V., 1977, sąs. 33.

Keinys S. Kurie-ne-kurie terminų darybos bruožai. – Kalbotyra. V., 1974, t. 25 (1).

Keinys S. Lietuviškų technikos terminų darybos apžvalga. – Kalbų dėstymas. K., 1975 a.

Keinys S. Priesaginė lietuviškų terminų daryba. – Lietuvių kalbotyros klausimai. V., 1975 b, t. 16.

Lietuvių kalbos gramatika. V., 1965, t. 1.

Laua A. Latviešu leksikoloģija. Rīgā, 1969.

Lyberis A. ir Ulvydas K. Lietuvių literatūrinės kalbos leksikos praturtėjimas tarybinės santvarkos metais. – Kn.: Literatūra ir kalba. V., 1958, t. 3.

151

Андреев Н. Д. и Замбржицкий В. Л. Именное словообразование в спортивной терминологии. — В кн.: Развитие современного русского языка. М., 1963.

Булаховский Л. А. Введение в языкознание. М., 1953. Т. 2.

Дерибас В. М. О заимствовании и калькировании производных слов в русском языке. Этимологические исследования по русскому языку. — М.: Изд-во МГУ, 1972. Вып. 7.

Дондуков У.-Ж. Ш. Калькирование в бурятском литературном языке. — В кн.: Стилистика и лексикология бурятского языка. Улан-Удэ, 1972.

Ефремов Л. П. Калькирование и его отличие от заимствования. — Изв. АН КазССР. Сер. филологии и искусствоведения, 1960, вып. I.

Иванов В. В. Терминология и заимствования в современном китайском языке. — М., 1973.

Левковская К. А. Именное словообразование в современной немецкой общественно-политической терминологии. — М., 1960.

Мулина Р. К. Вопросу о русских и интернациональных заимствованиях путем калькирования в казахском языке. — Ученые записки Казахского госуниверситета. Язык и литература. Алма-Ата, 1955. Т. 19.

Основы теории лексического калькирования. (Учебное пособие). — Алма-Ата, 1974.

Пономаренко Л. О. Про так зване семантичне калькування. — Вісник Київського університету. Сер. філології та журналістики. Київ, 1962, т. 5, вип. 1.

Ройтенберг Ф. Е. О русских заимствованиях во французском языке в советскую эпоху. — Иностранные языки в школе, 1953, № 4.

Сергеева Л. И. О некоторых особенностях заимствования немецким языком космической лексики из русского языка. Исследования по германской и романской филологии. — Киев, 1976.

Сорокин Ю. С. Развитие словарного состава русского литературного языка в 30—90-е годы XIX в. — М.—Л., 1965.

Татаринцев В. И. Русские и лексические заимствования в современном тувинском языке. — Кызыл, 1974.

Урбутіс Г. Словообразование имен существительных в современном литовском языке. Автореф. докт. дис. — Вильнюс, 1971.

Флекенштейн К. О некоторых теоретических проблемах калькирования. Этимологические исследования по русскому языку. — М.: Изд-во МГУ, 1966, вып. 5.

Хегай М. А. К понятию кальки. — Ученые записки Ташкентского гос. пед. ин-та, Ташкент, 1964, т. 45, вып. 3.

Шаахмедов Э. Ш. Вопросы калькирования с русского на узбекский язык. АН УзССР, 1974.

Шанский Н. М. Деривация слов и фразеологических оборотов. — В кн.: Русское и славянское языкознание. К 70-летию чл.-кор. АН СССР Р. И. Аванесова. М., 1972.

Шанский Н. М. Лексические и фразеологические кальки в русском языке. — Русский язык в школе, 1955, № 2.

Ярцева В. Н. Структурно-семантические кальки в условиях двуязычия. — В кн.: Тезисы научн. конф., посвященной проблеме двуязычия и многоязычия. М., 1969.

Lietuvos TSR Mokslų Akademijos Lietuvių kalbos ir literatūros institutas

ПРЕФИКСАЛЬНЫЕ И СУФФИКСАЛЬНЫЕ СЛОВООБРАЗОВАТЕЛЬНЫЕ КАЛЬКИ В ЛИТОВСКОЙ ПОЛИТЕХНИЧЕСКОЙ ТЕРМИНОЛОГИИ

Резюме

В статье анализируются словообразовательные кальки по двум аспектам: по отношению к своему источнику (объекту) и к исходному слову литовского языка. По отношению к своему источнику словообразовательные кальки делятся на точные и неточные (по семантике), адекватные и неадекватные (по словообразованию), косвенные и непосредственные (по происхождению).

По отношению к исходному слову литовского языка словообразовательные кальки разделяются на префиксальные, суффиксальные, флективные и сложные.

Префиксальные словообразовательные кальки в литовской политехнической терминологии употребляются с такими префиксами: ant-, virš- (ср. рус. над-, сверх-, нем. über-, англ. super-, over-), prieš- (ср. рус. против-, нем. gegen-, vor-, англ. counter-), pa- (ср. рус. под-, нем. unter-, англ. sub-), ne- (ср. рус. не-, нем. nicht-, un-, англ. non-, un-). Префиксальные словообразовательные кальки в политехнической терминологии воспроизводятся лишь тогда, когда производный терминологический десигнат выражается через исходный и тесно связан с последним определенными классификационными связями. Префиксальные словообразовательные кальки в современной литовской политехнической терминологии все чаще воспроизводятся от суффиксальных новообразований.

152

Суффиксальные словообразовательные кальки по отношению к исходному слову литовского языка делятся на реальные и релятивные.

Реальные суффиксальные словообразовательные кальки чаще всего воспроизводятся суффиксом -imas (ср. рус. -ение, нем. -ung, англ. -ing).

Группа релятивных суффиксальных словообразовательных калек более разновидна. К ней относятся кальки с такими суффиксами: -tivas (ср. рус. -тело, -ник, -чик, нем. -er, англ. -er, -or), -iklis (ср. рус. -тель, нем. -er, англ. -er, -or), -tojas, -ėjas (ср. рус. -тель, нем. -er, англ. -er, -or), -umas (ср. рус. -ость, нем. -keit, англ. -bility).

На основе деривации выделены следующие группы суффиксальных словообразовательных калек: 1) отглагольные и 2) отыменные. Отглагольные суффиксальные словообразовательные кальки воспроизводятся в основном от префиксальных глаголов. Мотивация отглагольных и отыменных суффиксальных словообразовательных калек установлена двумя связями (структурной и семантической). Отымённые суффиксальные словообразовательные кальки все чаще воспроизводятся от префиксальных образований.