LIETUVIŲ LEKSIKOS IR TERMINOLOGIJOS

PROBLEMOS

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXIX (1991)

HÖGTIDSARTIKLAR, LINGVISTISKA ANMÄRKNINGAR

DEN LITAUISKA ORDFÖRRÅDET I S. STANEVIČIUS SKRIFTER

Med anledning av 190-årsdagen av S. Stanevičius födelse

Den mest betydelsefulla delen av S. Stanevičius (1799—1848) efterlämnade verk — den skönlitterära produktionen — är liten. Den omfattar sex fabler och oden ”Žemaičių šlovė” (1823). Författaren blev mest känd för sina fabler, genom vilka han som klassiker blev en del av den litauiska litteraturen.

Han samlade 150 litauiska folkvisor, varav han publicerade de 30 vackraste i samlingen ”Žemaičių dainos” (1829). Dessutom gav han ut en samling melodier till dessa visor, ”Pažymės žemaitiškos gaidos” (1833).

År 1823 gav S. Stanevičius ut två små böcker med fragment ur M. Daukšas ”Postilė” och dess företal; år 1829 gav han ut den anonyma grammatiken från 1737 under titeln ”Trumpas pamokymas kalbos lietuviškos, arba žemaitiškos”, vars förord innehöll en översikt över den litauiska litteraturen.

Av de historiska verken har endast ett bevarats — ”Lietuvių mitologijos aiškinimas” (det trycktes inte).

År 1823 utkom två små böcker översatta av S. Stanevičius: T. Brandenburgo ”Apie darymą valgio iš kerpių islandų” och Š. F. Lomono ”Istorija šventa”. T. Brandenburgo, korrespondent för Rysslands vetenskapsakademi och apotekare i Mogiljov, lilla bok ”Apie darymą valgio iš kerpių islandų” hade översatts till polska, och S. Stanevičius översatte den alltså till litauiska från den polska översättningen. ”Istoriją šventą” översatte han från latin. Det är en biblisk historia om det judiska folket, skriven av Š. F. Lomon, professor vid universitetet i Paris.

S. Stanevičius var sydžemait, och därför skrev han också sina verk på žemaitiska. I hans skrifter bevaras de grundläggande särdragen i žemaitiska dialekten konsekvent. Diftongerna uo, ie återger S. Stanevičius med långa vokaler ū, y, t.ex.: ūdega ”svans”, jūda ”svart”, tisa ”sanning”, žimelý ”liten vinter”. (S. Stanevičius ū betecknade med bokstaven u, och y betecknade han med i.) I stället för č, dž före den fornkortade vokalen a förekommer t, d, t.ex.: pauksztey ”fåglar”, pauksztems ”åt fåglarna”, skardeys ”med höga toner”, medey ”träd”. De långa vokalerna o, ė i ordstammen och i betonad ändelse diftongeras och återges som uo, ie, t.ex.: pabėgti ”fly”, uriedas ”förvaltare”, regies ”han kommer att se”, ragotynes ”horn”, prota ”förnuft” (S. Stanevičius uo betecknade med bokstaven o).

I sina skrifter använder S. Stanevičius den traditionella litauiska ortografin från storfurstendömet Litauens första hälft av 1800-talet. Han markerade l:s hårdhet (ł), skrev š och č med två bokstäver (sz och cz), medan ž skrevs antingen ź eller ż; diftongerna skrevs ay och ey, och v med dubbelteckning (w). Sedan gammalt hade det bildats

216

traditionen att fästa uppmärksamhet vid ljudens kvalitet snarare än kvantitet, och därför skriver S. Stanevičius ofta y där samogitiskan har ett brett ę, medan i används i stället för både kort och långt, men smalt i. Detta upprätthålls dock inte konsekvent i hans skrifter.

I författarens verk markeras många ord med diakritiska tecken: cirkumflex, grav accent och ibland akut accent. Cirkumflexen markerar överallt samogitiska stavelser med fallande ton, medan den grava accenten (ibland den akuta) markerar stavelser med stigande ton. Betoningen i korta stavelser markeras inte alls. Han urskilde och markerade tonaccenterna mycket väl. Diakritiska tecken anger inte bara betoning utan också tonaccenter.

S. Stanevičius skrifters lexik är intressant genom sin enkelhet och folkliga prägel: man strävar efter att använda ord som är vanliga i det levande samogitiska talspråket, undviker boklig stil och bevarar specifika samogitiska ord. Hans lexik är mycket varierad, eftersom verken omfattar vitt skilda områden: skönlitteratur, folkloristiska arbeten, ett verk av religiös karaktär samt en bok med världsligt innehåll.

Materialet till ordregistret har samlats från S. Stanevičius verk: ”Šlovė žemaičių” (ŠŽ), ”Šešios pasakos” (ŠP), ”Dainos Žemaičių” (DŽ), förordet ”Skaitysiantiems” (ur ”Trumpas pamokymas kalbos lietuviškos ir žemaitiškos”) (TPS), ”Apie darymą valgio iš kerpių islandų” (AD) och ”Istorija šventa” (IŠ), utgivna i boken S. Stanevičius ”Raštai” (V., 1967).

Språket i författarens skönlitterära verk – oden ”Šlovė Žemaičių” och fablerna ”Šešios pasakos” – är enkelt och vardagligt, ett levande folkligt talspråk. I dessa verk finner vi ord som är specifika för samogitiskan, till exempel: pašalys ”utkant, hörn”, veizėti, veizdėti ”se, titta”, och ord vars betydelse skiljer sig från motsvarande ord i dagens standardspråk, till exempel: kiemas ”by”. Det finns ord som användes i dåtidens skrifter men senare försvann, till exempel: pakala ”rygg, bakdel”, žavinti ”döda, slå ihjäl”, lydės ”tävling”, išrąstojas ”skapare”, dainiuotojas ”sångare, skald”.

Verket ”Dainos Žemaičių” kännetecknas av folkvisornas lexik. Här finns många diminutiver, till exempel: seserelė, bernužėlis, rūtėlė, dobilelis, putinėlis. I sångerna finns många ord som används enbart i samogitiskan, till exempel: gegelė ”gök”, lėtemelis ”en som talar mycket lite”, pagristi ”gå en på nerverna, bli tjatig”. I förordet och kommentarerna till detta verk använder S. Stanevičius också egna nybildningar, till exempel: nužygis ”distrikt”, mokslininkas ”elev, lärjunge”, eller ger ord en ny betydelse, till exempel: atgrąža ”vers, strof”; vissa ord hämtar han också från äldre skrifter, till exempel: būstymas ”tillvaro, existens”, žvieti ”fiska” med flera.

Boken ”Apie darymą valgio iš kerpių islandų” är intressant eftersom den är en av de första böckerna med världsligt innehåll och handlar om hushållsfrågor. Den behandlar ämnen som dittills inte hade berörts i litauiska böcker, så när S. Stanevičius översatte den till litauiska måste han finna litauiska termer för olika begrepp. I detta arbete hämtades många ord från det levande språket och gavs en ny betydelse, eller så skapade översättaren nya ord, till exempel: tėvūnas ”patriot”, atidėjimas ”portion”, putra ”gröt”, nutikimas ”egenskap”. Boken innehåller mycket hushållsordförråd. Där finns inte bara hushållsord som fortfarande används i standardspråket, till exempel: pelai, bulvės, cukrus, rėtis, gelda, utan även sådana ord som inte är kända från andra källor.

15. Lietuvių kalbotyros klausimai 29 t.

217

till exempel: miltės ”stärkelse”, aušinė ”gelé, gelatinpudding” med flera.

”Istoriją šventą” översatte S. Stanevičius till ett förhållandevis levande språk. Här finns många ord från samogitiskan, till exempel: apsistoti ”stanna kvar på en plats” apviežėjimas ”omsorg, förordning”, atieškoti ”finna”, išsitykti ”klä av sig”, krestis ”korg”, pabengti ”avsluta”, pabenga ”slut”, palaikis ”mager, dålig”, pargandinti ”skrämma”, pribengti ”göra slut på, döda”, prisitiekti ”förbereda sig”, užmokestis ”ersättning, betalning”, veizėjimas ”betraktande, blick”. Många ord förekom också i äldre skrifter men försvann senare, till exempel: aimus ”vackert byggd”, apginklingas ”beväpnad”, gyvata ”liv, tillvaro”, išplėša ”byte”, karionė ”krig, strid”, svilksnė ”kastmaskin”, paskanda ”översvämning”, paveikslas ”exempel”, vylius ”bedrägeri” med flera.

Artikeln presenterar ett register över den insamlade lexiken. Som uppslagsord anges substantivens nominativform och verbens infinitiv, återförda till standardspråket. Därefter anges ordklassen i förkortad form och ordets betydelse inom citationstecken. Efter betydelseförklaringen återges alla belagda former av ordet. Alla morfologiska och ortografiska varianter redovisas, och om formerna upprepas anges därefter endast S. Stanevičius verk, sida och rad. En asterisk markerar ord som helt saknas i eller inte förekommer med denna betydelse i de akademiska banden I–XIV av ”Lietuvių kalbos žodynas”.

Registret omfattar inte hela den litauiska lexiken i S. Stanevičius skrifter, utan endast den del som inte används i dagens standardspråk.

Arbetet tar inte upp ord som enbart uppvisar fonetiska särdrag i samogitiskan, till exempel: pažįstamas, intikti, kūmi, inte heller särdrag som är fonetiska och morfologiska, till exempel: aitoras, laza, lyzas, vėzas, osönderdelbara fraseologiska uttryck, till exempel: aukšta daina, aukšta giesmė ”ode”, gražieji prityrimai ”konst”, kraštuose stovi ”står på sin plats, utan rädsla”, nebespaustos rankos raštai ”opublicerade skrifter”, surista kalba ”verser”, samt etnonymer som S. Stanevičius använder, till exempel: Grykonas ”grek”, Gudas ”belarusier”, Phriggonas ”frygier”, Lietuvininkas ”litauer från Ostpreussen”, Rymionas ”romare”, Rusonis ”ryss”.

Ordregister

aimus adj. ”1) vacker, vackert byggd, 2) rik, förmögen”: 1) buwa Juza-pas aymus Iš 344₂₃; aymesny buwa Iš 388₂₉; 2) pasyrody penky wiray arkleys yr styp[r]umu aymesny Iš 396₃₂.

ansai pron. ”han”: ansay tary Iš 351₃; Iš 350₁; Iš 350₃₅.

antrašas subst. ”rubrik, titel”: su antraszays TPS 445₂₇; yszdawe wiel knigele, po antra-sza ŠP 40₁₆; ŠP 44₉; ŠP 36₁₄.

apgimimas subst. ”medfödd natur, läggning”: rōdidamas taygy daynų žemaytiskų apgymymą DŽ 133₅; pažynty (…) apgymyma kalbos TPS 448₁.

apginklingas adj. ”beväpnad, utrustad med vapen”: miestas (…) murays yr hoksztays apgynklyngas Iš 359₂₁; apey (…) witas Egipta maž ką apgynklyngas Iš 347₃₄.

apimti verb. ”ta, besätta”: pyles apjemy Iš 395₂₂; Iš 384₁₃; Iš 388₈; Iš 358₁₅.

218

apr ink ti

gyvata substantiv ”liv, tillvaro”: Saula giwata ne siky užlayky Iš 369₁₁; apey Do-nalayczia giwāta ŠP 36₂₀.

gobtūrelis substantiv ”gobtūras – en mössa av sammet, en sidenmössa prydd med pärlor” S. StanR 583: uždies gopturely DŽ 99₁₇.

idant konj. ”så att” – för att uttrycka ändamål i ålderdomligt eller högtidligt språk: idant tasay tarp jų karālum’ pastōtu ŠP 56₁₀; DŽ 72₂.

ikiršyti verb ”egga upp”: karalu Samaryjos beprotev ikyrszny Iš 385₇.

ing prep. ”in i”: yng Nēmona wāra ŠP 54₁₅; ŠP 50₂₃.

ypatus adj. ”särskild”: yr ipatiose knigialies AD 307₆; po kāymas uždiety įpates griniczias AD 320₅.

išplėša substantiv ”byte”: daugel yszplieszas gawa Iš 396₄.

išrasti verb ”anse, fastställa, betrakta som”: wagymys yszrada Iš 350₂₆.

išrastojas* substantiv ”skapare”: pyrmāju yszrastoju pašaku ē sant ŠP 32₁₇.

išrodyti verb ”visa”: yszrōdy tā teykśma DŽ 133₁₂.

išsireikšti verb ”klarna”: wēyk yszsyrēyszky to paukszcze gudrīby ŠP 58₁₀.

išsitykti (išsitikti)? verb ”klä av sig”: i kjala yszsitykusy Iš 379₄.

išspausti verb ”trycka”: išākes yszspāusty AD 308₈; yszspāusta buwa AD 307₁₀; apgārsjyta buwa yszspāustu rasztu ližuwie Rossu AD 307₇.

ištaisyti verb ”forma”: pagal (…) grikonyškōs kalbos ysztaisīta ŠP 42₃; (pasakas) huosoj’ kalboj’, ysztaisītas ŠP 34₈.

iš tikti verb ”sammanställa”: daynu žemaytszku surynkymas ysz tiktas yr yszspāustas butu DŽ 72₂₄.

išvadinėtojas* substantiv ”härold”: kursay yszwadynietoia apsiaustus atnesztu Iš 367₆.

jeben m.fl. ”såvida inte”: yszjemus jāben tykt užsykrietymā lygos AD 309₅.

jeib konj. ”om”: jeyb yr muna timas balhelyś, gailu muna szyrdeley, gaylu DŽ 104₈; DŽ 103₁₂; DŽ 104₁₅; DŽ 107₇; DŽ 105₅…

kaipogi* adv. ”likaså”: garbyngas, kaypogy mokitas wiras ŠP 42₁₂.

kalinys subst. ”fängelse”: imety Juzapa i kalyny Iš 344₃₁; buwa (…) kalynie Iš 344₃₂; kālyne sargays podraug pasyluka ŠP 58₁₅; lig sūdūy stōsent, kalynie turieja ŠP 58₁₃; Iš 362₂₄; Iš 387₂₁; Iš 388₁₅.

karia subst. ”krig”: už paskutynenses kares Szwedu DŽ 72₁₄.

karionė subst. ”krig, kamp”: kariony Iš 399₆; ant kariones prysityky Iš 372₁₀; karione (…) dransey wary Iš 395₁₈; Iš 399₇.

kiemas subst. ”by”: Lazdenelu — kime (…) gymēs ŠP 34₂₇.

krestis subst. ”korg (med båge)”: jemy kresty Iš 355₁₄; tryns krestey Iš 345₂₁; nesziojau ant galvos trys kreszczius Iš 345₁₈; Iš 355₂₂.

lais is subst. ”lins” (en sådan växt): del sawes walgy ysz laysiu Iš 339₁₉; kaypo tay su pupums, bûlbums, layseys AD 324₂₀.

laistyti verb. ”glasera”: reyk idiety i lāistita sāgona AD 323₅.

lankoti verb. ”visa respekt, bemöda sig om att behaga”: ji pagal pryderiejyma lankoja Iš 383₃.

laužtinėlė subst. ”liten släde med krokar”: laužtyneles tempdamas DŽ 98₂.

lėtunelis subst. ”en som talar mycket lite”: o kur tu eysy tu lietunely DŽ 117₅.

lydės subst. ”kapplöpning”: atèja pauksztems lidžiu gālas ŠP 58₃.

luštelis subst. ”liten knippa”: dēdame (…) lustzely ysz āprasza rudenis ŠP 36₂₇.

220

tycka verb. ”bli förtrogen med, ha kunskap om”: där bland de människor som känner till AD 320₅; den nämnde var Dowidas, som kände till det arbetet Iš 366₂₅; med god kännedom om ett ämne TPS 442₁₃.

vass subst. ”vass”: vi gör kors av vass Iš 355₁₅.

material (medega)? subst. ”material”: sådant material finns kanske i skriften (…) TPS 448₃₀.

stärkelse subst. ”stärkelse”: den bästa delen är stärkelse AD 310₁₇; det räcker inte (…) med stärkelse AD 310₂₁; AD 311₆.

elev subst. ”fosterelev”: den forna eleven ŠP 42₂₄.

lärd subst. ”elev, fosterelev”: om Simonas Stanewicze: en lärd inom litteratur och de sköna konsterna DŽ 67₆.

iver subst. ”nitälskan”: med outtröttlig iver TPS 442₂₂.

förlust subst. ”förlust, olycka, skada”: de får inte plågas av höga förluster som drabbar deras nära Iš 362₃.

inte förvända verb. ”inte förändra”: gå utan att förändra sakernas gång AD 310₁₂.

inte finna verb. ”inte återfinnas”: ingenting gott återfinns ŠP 56₆.

eftersom konj. ”eftersom”: eftersom människan är ond vet hon bara ŠP 50₂₀; ŠP 34₁₇.

oförslagenhet* subst. ”brist på list”: om oförslagenhetens fördelar Iš 396₆.

brist subst. ”brist, otillräcklighet”: brist på bröd AD 310₁; under den tiden rådde brist på säd AD 308₇; brist på säd AD 307₃; bristen räcker inte AD 311₁₄; de som befann sig i bristens (…) hjälpte Iš 377; AD 318₂₁; AD 321₈; AD 310₁₀; AD 309₂₁.

förr* ”en gång, för en tid sedan (om en tidigare elev)”: den forna eleven ŠP 42₂₄.

lugnande* subst. ”lugnande, botande”: för att lugna hans sjukdom Iš 366₂₄.

lugna verb. ”lugna”: filistéerna (…) kunde lugna araberna Iš 385₁₁; kunde inte lugnas Iš 381₁₉; de orden lugnar Iš 379₂₇.

nusidavimas* subst. ”händelse”: stebiesymies winōk rāde czionay tik nusydawymu wysōkiu TPS 448₁₉.

nusiduoti verb. ”lyckas”: nusydawy mumus atrasty TPS 442₈.

nusitikimas* subst. ”händelse”: butu amžynu pamynklu nusytykyma Iš 359₁₂; Iš 351₁₈; Iš 359₁₇.

nutikimas* subst. ”egenskap”: o nutykymūse sawa su wysu lyḡy grūdams AD 309₁₉.

nužygis* subst. ”distrikt” (S. Stan. neologism för att ersätta pavietas, S. StanR 570): kaltas esu (…) Karūžujū nužige Raseyniu DŽ 133₁₁.

pabenga subst. ”slut”: pabenga DŽ 130₁₈; Iš 386₂₉.

pabengti verb. ”avsluta”: pabengy amžiu Iš 373₂₂; nebuwa dar pabengtas Iš 360₁; Iš 373₁₅.

padėjimas subst. ”1) hjälp, 2) ställning”: 1) praszity padiejyma Iš 385₂₇; par padiejyma Die wa Iš 383₃₂; padieȳme Diewa turieja Iš 387₆; ant padiejyma Diewa Iš 397₂₉; apleyde wylyty padieȳme Diewa Iš 399₉. 2) tokiome padiejyme patw ryt yma Ezechyjosziu Izajoszius Iš 386₂₇.

pagrįsti verb. ”bli trött på, bli förargad”: pagryss mum judyney purweley DŽ 106₁₉.

221

röra vksm. ”röra till”: koraller rörda genom ett under Iš 389₂₃.

bakdel dkt. ”rygg, bakdel”: ant erele kitrey tiloja pakālas ŠP 58₉.

begravningsriter dkt. ”begravningar: begravningsceremonier” LKŽ IX: ten atlayke pakasty-nes Iš 354₁₄; Iš 399₃₀.

mager bdv. ”mager, dålig”: septines karwes palawkes Iš 346₉.

minne dkt. ”åminnelse”: Aisopa pamynksla garbje laykidamy ŠP 34₆.

predikan dkt. ”vetenskap, undervisning”: werta vykraw įdant del kalbos yr krykszczio-nyszka pamóksla ysznauja spáusdinta bútu TPS 445₉.

seger* dkt. ”seger”: įdant kartays pargaliejyma neprypażintu Iš 361₅; efter segern Iš 391₁₇; Iš 385₅; Iš 369₂₈; Iš 365₂₆.

besegra vksm. ”övervinna”: budawa pargaliety nu nepritėlu Iš 360₁₄ rassy mes par-galiesme DŽ 123₂₀; musztiniese pargalieja Iš 386₆; besegrad Iš 387₂₁; besegrade kungar Iš 391₃; Iš 397₂₈; Iš 395₂₈; Iš 399₁₉; Iš 395₂₇.

segerherre* dkt. ”segrare”: pargalietojuy buwa pryžadėjes Iš 368₂₁; glädjande sig åt segraren Iš 368₁₁; den besegrade Iš 368₉.

skrämma vksm. ”förskräcka”: wysa ju wayska pargandyna Iš 365₂₁; Iš 396₁₅.

sända iväg vksm. ”skicka”: han skickar iväg honom Iš 384₈.

varna vksm. ”förvarna”: pranaszas parsergieja Iš 385₁; den varnades lydde inte Iš 385₁₆; för att han skulle varnas Iš 370₁₂; Iš 363₂₄; Iš 387₃₄.

besegra vksm. ”övervinna”: besegrad av smärta Iš 394₂₂.

tillsammans prv. ”tillsammans, gemensamt”: parwin su mižiu saliklu DŽ 114₃.

tillägna sig vksm. ”tillägna sig, adoptera”: ji pasawyna yr pramny Moyžiesziamy Iš 355₃₂.

märka vksm. ”observera”: Saulys tay pasergiejes Iš 365₂₄; pasergieje tay dwaryszkey Iš 389₁₉.

frestas verb. ”bli frestad”: raszity pasygundzia ŠP 34₁₀.

träffas verb. ”gå samman, träffas”: ten mes pasyregiesme DŽ 98₆.

omsorg substantiv ”ansträngning, lärande”: be jokia pasyrūpynyma TPS 443₂₅.

översvämning substantiv ”översvämning, vattenstigning”: po prasydejima paskandos Iš 334₃₁; Iš 334₁₀; Iš 335₂₁; ženklųna pabayga paskandos Iš 355₅; Iš 355₁₇.

utkant substantiv ”utkant, hörn”: muszwita paszaley ŠŽ 64₂.

smörja verb. ”bekräfta, välja, välsigna”: ant karalaus pateptas Iš 366₁₀.

behagligt adv. ”snyggt, vackert”: patogėy suswad ynty yra TPS 443₁₈.

ända till dess adv. ”ända tills”: wyrynty patoley, pakol ne pasydaris lympanty putra.

exempel substantiv ”föredöme”: įdant prapultyn­ga paweiksla palykcziau Iš 392₁₇; kanske pawėyksłu TPS 446₉; pawėyksłu bútu TPS 448₁₇.

betraktande substantiv ”iakttagelse”: ant patis powezejiwma galies numanity AD 316₁₄; Iš 332₅.

sår substantiv ”sår”: apturiejęs pažeyda Iš 388₂.

tecken substantiv ”kännetecken”: pažimes žemaytyszkas gāydas DŽ 131₁.

farlig adjektiv ”farlig, dålig”: įdant prapultynğa paweiksla jaunymyns palykcziau Iš 392₁₇.

inledning* (inledande)? substantiv ”inledning”: pratarymas DŽ 71₁; prataryme ŠP 42₆; mokita prataryma ira wokyszkay raszes ŠP 36₁₉; DŽ 133₁.

222

förgå subst. ”förgång, död”: nu pražuwos yszgialbieja Iš 369₇.

avsluta* verb. ”avsluta, döda” prybengy ji Iš 372₃₅.

dessutom adv. ”utöver det”: priegtâm giâras ira TPS 446₁₀.

medfödd* adj. ”inhemsk”: ne niekyndamy prygymtos sawa žemaytyszkos kalbos ŠP 34₁₅; prygymtoj’ mūsų kalboj’ suraszitas ŠP 32₃.

förberedelse subst. ”1) förberedelse, 2) högtidlighet”: 1) tayp baysaus prysitykima ant waynos Iš 398₁₅; 2) Diewas dawy jums istatima bayseme prysitykime Iš 357₃₄.

förbereda sig verb. ”förbereda sig”: ant kariones prysityky Iš 372₁₀.

tilldela verb. ”ge”: szawa sawa pryteykty norieja Iš 367₂₃.

tillsyn subst. ”tillsyn”: kur po prįweza menančiūse žmonių AD 320₅; AD 326₁₁.

tillsyningsman* subst. ”övervakare”: padietas ant pryweizietojų Iš 344₃₄; Iš 345₂₈; Iš 346₁₆.

gröt subst. ”gröt”: pakol ne pasydar’s lympanty putra AD 317₁₀.

tydligt adv. ”tydligt, synligt”: regietynay Dowidų smerty tiky Iš 368₃₁; Iš 396₃₀.

omsorgsfullt adv. ”omsorgsfullt”: rûpesnyngay iszkóty TPS 444₁₅.

omsorgsfullt* (rupiai)? adv. ”omsorgsfullt”: todiel rūpey reyk jes yszrynkyty yr atskyryty AD 314₂₆.

predikan subst. ”predikan”: dydžiause werczia dūdame šâkimams Dauksza TPS 445₃.

förlikning subst. ”förlikning, vapenvila, överenskommelse, avtal”: padary sandara Iš 399₂₃; neszty skrine sandaros Iš 359₃; bus ženklu sandaros Iš 355₁₃; nu amžiu sandaroj giwena ŠP 56₇; Iš 358₁₉; Iš 359₂₆; Iš 364₁₄; Iš 374₂₄....

samstämmighet subst. ”enighet?”: gražiu balsu yr santarmė ira daynumjemų DŽ 134₆.

savokti* verb. ”finna”: rasztû niekur sawokty negalie jome ŠP 42₁₈.

sekmas räkneord ”sjunde”: dino sekmo Iš 371₉.

skaitlius subst. ”mängd, antal”: yszspâusty sutenkanty skaytlu knigialu AD 308₉.

skepetelis subst. ”sjal”: muny jy nuszlustry szytku skepetelu DŽ 78₁₀.

sloga subst. ”olycka, bekymmer”: nesutekymas jos teysvyngay paszkaytitas ira už dydžiause sloga AD 309₄.

sluogsnis subst. ”strof”: paskutynemenja slugsnie nor sakity žyrgas DŽ 106₁₃.

sodnas subst. ”trädgård”: pryligst sodnams TPS 443₁₆.

spausti verb. ”trycka”: spâustas Londone TPS 447₄; Karaláucziuje spâustas TPS 446₁₅; spâusta Keydayniùse TPS 447₁₆.

stačiai adv. ”rakt, rätt?”: statey elgensys Iš 339₁₇.

sugryti verb. ”fånga”: ten but sugriję už marga lidekele DŽ 87₁₅.

suklėsti verb. ”frambringa en stor mängd bär” S. StanR 581: kad suklies glusnelej raudonas ugeles DŽ 93₅.

sumanė subst. ”åsikt, inställning, avsikt”: apie sawa sumanes turiejos Iš 364₃₀; sawa sumanie tebshowieja Iš 356₁₁; prysvleyda ant sumanes netykrojy motina Iš 374₁₄; pakol pryklasuy sumanes Joode Iš 384₂₂; patyka karaluy sumany Iš 346₃₀; Iš 378₁₉; Iš 392₁₆; Iš 392₂₁.

susimylėti verb. ”förbarma sig”: susumyla ant jo Iš 355₁₄.

223

susinešti verb. ”bidra, ansluta sig”: su jeys karalus Amaliecÿtu susyneszes buwa Iš 361₁.

suskirti verb. ”slitas sönder”: skara tayp wadynama nu žodže suskyres DŽ 78₁₅.

surinkimas subst. ”samling”: daynu žemaytyszku surynkymas ysziktas yr yszspaus-tas butu DŽ 72₂₄.

sutekti verb. ”räcka, vara tillräckligt”: yszspáusty sutenkanty skaytlu knigialu AD 308₉.

suvesti verb. ”locka, förföra”: žaltis muny suwedy Iš 332₃₀; kad tu suw edey motryszke Iš 332₃₁.

sužvėti verb. ”fånga med nät”: ten but sužwiję, ten but sugriję už marga lidekele DŽ 87₁₅.

svilksnė subst. ”slunga”: mety ysz swylksnes Iš 368₃; jemy tyktay laza, swylksne Iš 367₃₀.

*šarvas subst. ”vapen”: szarwa sawa pryteykty norieja Iš 367₂₃.

šelpti verb. ”stödja, bistå, lyfta”: nóryme szelpty sawa kalba TPS 444₁₂.

tamtikras ”lämplig”: tamtykra mėdega rasty TPS 448₃₀.

teiksmas subst. ”välvilja”: dydys teyksmas swieta Iš 368₁₄; yszródÿ ta teyksma; teyksmu karalaus Iš 389₃₃.

tėvainis subst. ”arvinge, arvtagare”: numyres palyka tieyawnyu sawa sunu Iš 399₃₅.

tėvūnas subst. ”patriot”: ponistie mūsų daugel irą tiewūnu AD 321₁₄.

tiesumas subst. ”ordning”: po tisuma yr patógey suswadnyty ira TPS 443₁₈ (”ordnat, i rader”).

tikti verb. ”inträffa, råka”: pelieday yr szyksnósparniuy tyka ŠP 58₁₄.

tyloti verb. ”stå stilla, vara tyst och orörlig, lugnt invänta något med spänning” S. StanR 502: ant erele kitrey tiloja pakálas ŠP 58₂.

troškiai adv. ”gärna, glupskt”: tóky pászara galwjyey jéd labay troszkey AD 328₅.

tūlas pron. ”frekvent, inte bara en, många”: tūlose szalyse TPS 448₅.

uždoris subst. ”?”: Samsonas naktis wydurie atsÿkieles nueja pas duru miesta kures rades uždarytas, su uždareys su wysu, peteys yszkielÿs Iš 362₁₅.

užminimas (užmynimas)? subst. ”projekt”: jey užmynymas tasay pasÿrodīs wertu miegnÿma AD 321₁₉.

užmokesnis subst. ”ersättning, lön”: už suligta užmokiąsny Iš 355₃₀.

užsistebėti verb. ”förundras, bli häpen”: Jokubas (…) užsystebieja Iš 352₂₂.

užveizėtojas subst. ”tillsyningsman”: yr wysa Egipta užw eyzietoj u ira Iš 352₂₀.

užžinotojas subst. ”seende”: užžynotojys Iš 350₁₇; pavadyna užžynotojÿ Iš 350₂₀; lipy užžynotojuy sawa Iš 350₁₅; prisz užžynotojÿ Juzapa Iš 349₂₆; Iš 350₂₅; Iš 349₃₀.

vaidas subst. ”oenighet”: pradžia to wayda esanty ysz apine DŽ 114₂; waydužÿ padarey DŽ 111₁₂; kol winas buway waydužiu ne darey DŽ 111₈.

valdónas subst. ”ägare, husbonde”: laukū yr káymu waldonas ŠP 50₁₇; tiwoga waldonu AD 321₉; diel tū waldonu AD 320₁; idant waldonay AD 320₁₂; AD 319₁₈; AD 324₁₆.

vartinti verb. ”tvinga”: w artyna walgity Iš 392₇.

veikslas subst. ”gestalt, utseende?”: darose weyksle meylazodistes DŽ 72₁.

veizdėti verb. ”se, betrakta”: làpy alkana ant jo ysz krūma weyzdėja ŠP 48₆; weyzdiek swiėte nusymy nes ŠŽ 64₉.

veizėjimas subst. ”seende, blick”: weyziejymu yr žodeys patw yrtynusy Iš 394₃₅.

224

se verb ”titta”: wezick kniga ŠP ₂₄; weyiedams ant jo jaunistes Iš 367₁₂; ŠP 40₂₁.

värdering substantiv ”värdering”: atrāda werczia AD 321₁₂; werczia dūdame TPS 445₉.

ensam adj. ”enda”: jymk sumu sawa winatiejuy Iš 336₂₃; sumuy tawa wina-tiejuy Iš 337₅.

bedrägeri substantiv ”bedrägeri”: par willu sawa dukrawezdia prazūwa Iš 399₃₁; Iš 399₂₇.

släkte substantiv ”släkte, avkomlingar”: tawa wisius pryligs anas Iš 336₉; Iš 355₂.

allmän adj. ”1) universell, 2) enkel”: 1) pagal wysotymos żynios ŠP 32₁₈; kända (...) wysōtyma apgymyma kalbos TPS 448₁; 2) palykes tyktay żmones wysoty­mius Iš 388₁₀.

döda verb ”döda, förgöra”: karaluka żawjynty norieja ŠP 58₁₂.

betydelse substantiv ”betydelse, innebörd”: niejokia neturentys žimynma DŽ 130₁₆.

mänsklighet substantiv ”mänsklighet”: pritelus żmonistes AD 309₁₃.

fiska verb ”fiska, fånga”: żada muny żwity marga lidekele DŽ 96₁₁.

fjällig adj. ”täckt av fjäll”?: turieja apsiausta kaypo żwina żuwis: waria apautay ant koju; waria szalmas ant galwos yr skyda waria ant pecziu Iš 367₂.

Albina Auksoriūtė

ŽEMAĪČIŲ ŽODŽIAI PRYŠININKĖ, PRYŠINĖ

Ett av namnen på rum i den žemaitiska boningsbyggnaden – stugan – är pryšininkė. I den žemaitiska dialekten används också andra närbesläktade benämningar: pryšinė, pryšininkė, pryšininkis.

Ordet pryšininkė är känt redan från S. Daukantas skrifter. När han berättar om žemaiternas stugor noterar han: ”Och den tredje [dörren] leder till pryšininkė, av ordet pryš, eftersom den låg framför stugans dörr, DB 23.” S. Daukantas nämner inte vad detta rum användes till. I dag betyder pryšininkė i de nordliga och västliga žemaitiska dialekterna ett rum i stugan där de gamla bor: Išėjo (išėjo) an karšenes į pryšininkę Brs. Parves marčia, mes kel­s-mos į pryšininkę Šv (LKŽ X 698). De nordliga žemaiterna kallar också detta rum pryšininke.

I ”Litauiska språkets ordbok” har ytterligare en förklaring lagts till betydelsen av ordet pryšininkė: ”... eller ett inrett gästrum” (X 698). I den žemaitiska dialekten har pryšininkė inte betydelsen ’gästrum’, eller så är det en mycket sällsynt betydelse. Den betydelsen förekommer inte heller i M. Valančius skrifter, där ordet används. Detta påpekar även K. Būga: ”De nordvästliga žemaiternas pryšininkė... motsvarar inte vårt gästrum” II 48. S. Daukantas nämner följande benämningar på gästrummet: trobos, svetlyčė, alkierius, svečio troba. I dag kallar žemaiterna gästrummet gerąja troba, didžiąja troba eller använder samma ord som för hela huset – troba: Hela familjen samlades i det fina rummet för att prata med gästen Tl (LKŽ III 243). Vi går in i det stora rummet; det är otrevligt att ha gäster i köket Šll. Städa stugan, det kanske kommer gäster i morgon Kltn.

Sydaukštaiterna använder en liknande benämning, priešinė, jämsides med seklyčios, sveklyčios, svetlyčios för gästrummet: Į priešinę prašyk svečius Srj (LKŽ X 696). Suskabinom ir einam priešinėn šokt DrskŽ 283. Den nordliga och västliga žemaitiska pryšininkei är besläktad

225