LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XXXVIII (1997)

Asta LESKAUSKAITĖ

SAMMANBLANDNING AV KONSONANTERNA t’, d’OCH k’, g’ I DRUSKININKAI-DIALEKTEN

(enligt G. Naktinienės, A. Paulauskienės och V. Vitkauskas ”Druskininkai-dialektens ordbok”)

I den lingvistiska litteraturen sägs, när man behandlar sammanblandningen av konsonanterna t’, d’ och k’, g’, att detta är ett sporadiskt fenomen (främst i det sydliga högaitiska området), där de mjuka t’, d’ uttalas mer palataliserat och närmar sig k’, g’ (Zinkevičius 1987: 248–251). Sammanblandningen förekommer söder om linjen Punskas–Lazdijai–Kapčiamiestis–Švendubrė (Ratnyčia)–Kabėliai–Dubičiai–Dievėniškės, i Rimšė, kring Pelesa, i byn Aziėrkai och kring Lazūnai (Otrebski 1958: 352–357; Zinkevičius 1966: 140–141; Dovydaitis 1968: 185–190; Savičiūtė, Vitkauskas 1976: 146–149; Vidugiris 1989: 204; LKT 1970: 38; Sudnik 1975: 175, 194) och på andra håll¹. Flera typer av sammanblandning är karakteristiska (t’ > k’, d’ > g’, k’ > t’, g’ > d’), vilka uppträder före vokaler av typen e, ė, i, diftongerna ie, ei, ibland iau, samt bakre vokaler a, o, u, ε (Otrebski 1958: 352–357; Zinkevičius 1966: 140–141; Dovydaitis 1968: 185–190; Savičiūtė, Vitkauskas 1976: 146–149).

I Druskininkai-dialekten förekommer alla de nämnda typerna av sammanblandning, det vill säga att denna dialekt kännetecknas av sammanblandning av konsonanterna t’, d’ och k’, g’ före vokaler av typen e, ė, i, diftongerna ei, ie, au, diftongoiden (i)e och, i sällsynta fall, före bakre vokaler a, o, u.

1. Den mjuka konsonanten d’ övergår till g’:

före den främre vokalen e och diftongoiden (i)e, till exempel išā.ug’ei 'išāudei' 133², ā.ug’eklas 'audeklas' 23, 97, 312, 352, ā.ug’eklo. 'audeklo' 349, ā.ug’eklus 'audeklus' 133, geb’es’i·las 'debesylas' 61, g’ē·da 'deda' 170, 196, 249, g’ē·das’i 'dedasi' 88, 309, 365, g’ē·s’ies 'desies' 223, pàg’edu 'padedu' 270, pàg’edzi 'padedi' 306, pàg’eda 'padeda' 274, 278, pàzg’eda 'pasideda' 440, pràg’edzi 'pradedi' 132, pràg’eda 'pradeda' 10, 129, 231, 243, prìg’edam 'pridedam' 277, 447, prìg’eda 'prideda' 390, 424, 447, prìzg’eda 'prisideda' 92, sùg’edam 'sudedam' 26, sùg’eda 'sudeda' 81, 110, 171, ùžg’eda 'uždeda' 351, us’ig’edam 'užsidedam' 334, us’ig’eda 'užsideda' 130, 312, 340, 451–452, (u)ùžg’eda 'uždeda' 11, (v)ùžg’eda

¹ Sådana fall av sammanblandning förekommer också i ryska, ukrainska och lettiska dialekter, till exempel på ukrainska – хата: хаки, på lettiska – salanki (< salankis): Salantai, valanki (< valanti): byn Valančiūnai, med mera. Otrebski 1958: 352–357; Hausenberga 1932: 130).

² Siffrorna efter exemplen anger sidorna i DTŽ 1988.

220

'lägger på' 423, (v)užg'ėdam 'vi lägger på' 132, 174, g'ė·g'inam 'vi bränner' 166, g'ė·g'ina 'bränner' 296, 477, g'ė·gi.c 'bränna' 397, ižg'ė·g'ino. 'brände ut' 62, sug'ė·g'is 'kommer att bränna upp' 465, sug'ė·g'i.tas 'uppbränd' 452, g'ė·da 'brinner' 376, g'ė·ga 'brinner' 125, n'ėužg'ed(i)e 'tände inte' 22, užg'ė· 'tände' 227, 250, 285, užg'egi(i)e 'tände' 62, sùg'ė·ge. 'brann upp' 112, sùg'eg(i)e 'brann upp' 62, 90, sug'egsì 'du kommer att brinna upp' 472, 162, 462, sug'ėgtai. 'brunnen' 402, sug'ė·gus 'efter att ha brunnit upp' 125, užg'eg(i)e 'tände' 62, užg'ė·go. 'tände' 111, us'ig'ė·gė. 'tändes' 468, us'ig'eg(i)e 'tändes' 412, us'ig'ė·gi. 'tändes' 177, g'ėgtūku 'tändsticka' 62, g'ė·l. 'på grund av' 63, g'eltō· 'därför' 63, 332, kōg'el 'varför' 160, g'ēn·ga 'täcker' 192, g'en.kc 'täcka' 227, 63, g'eng(i)ejai. 'du täckte' 63, g'ė·šimo 'tio' 200, g'ėšim.s 'tio' 122, 245, g'ėšim.ts 'tio' 64, 90, 164, 296, g'ėšimcis 'tio' 111, g'ėšimcies 'tios' 452, g'ėšimtū. 'tio' 64, aštuon'a.zg'ė·šimts 'åttio' 21, aštuon'a.zg'ė·šimts 'åttio' 257, aštuon'o.zg'ė·šimts 'åttio' 21, 122, 257

221

(tala)' 41, g'ė'dė 'faster' 61, g'(i)ė'g'ei 'till faster' 451, g'(i)ė'g'(i)e 'till faster' 61, g'(i)ė'de 'faster' 61, g'ė'làs 'faster' 63, g'(i)elàs 'faster' 63, 414, kraujā.g'(i)ele.s 'blodsdroppar' 166, g'ė'j' 'lade' 64, g'ė'jo 'lade' 64, g'ė'c 'lägga' 64, g'(i)ėc 'lägga' 305, 459, in'g'(i)ėk'it 'lägg i (lägg i)' 60, pag'ė'k 'lägg på' 167, pag'(i)étas 'lagd' 287, pag'ė'ta 'lagd' 482, pag'(i)éta 'lagd' 109, pag'ė'c 'lägga' 90, 98, 375, pag'(i)éc 'lägga' 432, prag'ė'jo 'började' 455, prag'(i)ej 'började' 103, prazg'ė'jo 'började' 413, sug'ė'j 'lade ihop' 253, užg'ė'j 'lade på' 441, užg'ė'jo 'lade på' 223, užg'ė'tas 'pålagd' 54, sug'ė.dzin'ė.jo.m 'vi lade på efter hand' 61, in's'i-g'ė.mė'jau 'jag lade på minnet' 481, dung'(i)ėjimo 'mullrandet' 76, paė'g'(i)e 'tog ifrån' 88, sug'irg(i)e 'gav att dricka' 371, g'irg'ė.jau 'jag hörde' 13, 102, 139, 246, 301, g'irg'ė.j' 'han/hon hörde' 102, g'irg'ė.sim 'vi ska höra' 245, g'irg'ė.c 'höra' 102, 116, 169, 288, 455, g'irg'(i)éc 'höra' 471, n'eg'irg'ė.u 'jag hörde inte' 296, 350, n'eg'irg'(i)ėu 'hörde inte' 67, n'eg'irg'ėjus 'utan att ha hört' 441, užg'irg'ė'j 'hörde över' 102, gruzg'(i)es 'glöder, glöder' 116, n'eg'ė'los 'söndagar' 224, 404, po. neg'(i)eli 'efter söndagen' 224, n'eg'ė'las 'söndagar' 432, pavarg'(i)ės 'efternamn' 480, p'elug'ė.n 'till ladugården' 257, pravarg'(i)ė 'öknamn' 305, ragui(k'(i)em 'med rännor' 292, rė.g'ė.m 'med rader' 300, ró.g'(i)e 'visade' 308, sė.g'(i)eu 'jag satt' 325, sė.g'ė.jo 'han/hon satt' 415, sė.g'(i)ėj 'han/hon satt' 464, sė.g'ė.k 'sitt' 36, sag'ė.jus 'efter att ha suttit' 275, sė.g'ė.c 'sitta' 24, 230, 314, 335, pasė.g'ė.c 'sitta en stund' 128, pasė.g'(i)ėkim 'låt oss sitta en stund' 281, pasė.g'ė.k'it 'sitt en stund' 200, suspá.ug'(i)e 'pressade' 341, šā.ug'(i)e 'sköt' 326, širg'(i)es 'hjärtats' 231, v'ė.izg'ė.jo. 'såg' 448, ap'v'eizg'ė.jo. 'såg på' 448, suv'eizg'(i)ės 'ska titta till' 448, v'i.zg'ė.k 'se' 233, v'i.zg'ė.k'it 'se' 466, v'i.zg'ė.c 'se' 304, pav'i.zg'ė.c 'ge akt på' 260, v'i.zg'ė.cas 'blickar' 466, žag'ė.jo. 'lovade' 229, suž'i.g'ė.jo. 'blommade ut' 267, ži.g'(i)ėj 'blommade' 49, p'ė.rži.g'(i)ej 'blommade över' 49, žū.g'ė. 'dödade' 484;

1.3. framför främre vokalerna i, i̇, t.ex., aug'imas 'vävning' 19, 359, g'í.rba 'arbetar' 14, 432, g'í.rbo 'arbetade' 483, g'í.rbaw 'jag arbetade' 120, g'í.rpc 'arbeta' 431, 462, 472, n'eg'í.rbo 'arbetade inte' 224, g'íd'elis 'stor' 65, g'íd'el'o 'stor' 366, g'ídzá.us'o 'störst' 222, g'í.rs'ė.s 'tröskeln' 102, g'í.rs't'eru 'jag tittar in' 69, g'í.v'inas 'tvilling' 258, pajúog'is 'mörknad' 129, pakló'g'i 'överkastet' 239, pa-vá.n'g'in'(i)e 'undervattens-' 249, pavan'g'in'(i)ė 'undervattens-' 253, nuskui.g'is 'utarmad' 102, spaug'imas 'tryck' 341, targ'í.c 'förhöra' 227, 471, susuog'i 'sotade' 429, van'g'in'(i)ėlis 'liten vattenpöl' 179, vá.ng'in'o 'vatten' 98, 294, 303, 387, vá.ng'in'u 'med vatten' 175, vá.ng'in'u 'med vatten' 472, vang'in'im 'i vattnet' 366, 441, vang'in'ai 'vatten' 177, 321, vang'in'ū 'vatten'.

1.4. framför bakre vokalen a, t.ex., brā'za 'knastrar' 41, prid'ega 'lägger till' 447;

1.5. framför bakre vokalen u, t.ex., á.ug'u 'jag väver' 418;

1.6. framför diftongen ie, t.ex., šāng'ie 'i dag' 371, antrā.g'ien'is 'tisdag' 405;

1.7. framför diftongen au, t.ex., g'í.rg'au 'jag hörde' 102.

2. Den mjuka konsonanten t’ blir k’:

222

2.1. framför en främre vokal e och diftongoiden (i)e, t.ex. aštuon'an'ík'e.s 'aštuoniantytės' 21, aštuon'an'ík'(i)es 'aštuoniantytės' 64, dėšimt'n'ík'e.s 'dešimtnytės' 21, dėšimt'n'ík'(i)es 'dešimtnytės' 64, jauk'el'ùs 'jautelius' 242, sk'ėr.blė.s 'sterblės' 348, k'ė 'te' 400, k'elùka.ic'i· 'teliukaitį' 401, k'elùkas 'teliukas' 45, k'elùkù 'teliuku' 401, ko.ja.ik'es 'kojaites' 128, ko.rk'ė.le. 'kortelė' 163, m'ergai.ke 'mergaitė' 431, m'ergá.ikes 'mergaites' 49, mo.k'eríš.k'e. 'moteriškė' 441, k'ei.smas 'teismas' 400, prik'emin'īs 'pritemenys' 284, prik'emin'īn. 'pritemenin' 236, k'el'í.nga 'telinga' 401, k'el'í.ngos 'telingos' 401, ap's'ik'el'uoją 'apsiteliuoja' 401, ap's'ik'el'á.vo. 'apsiteliavo' 395, ap's'ik'el'á.vus 'apsiteliavus' 401, iš'ik'el'uoją 'išsiteliuoja' 401, k'erpu 'terpu, tarp' 188, 403, 441, k'eš'm'en.s 'tešmens' 355, k'eš'm'enai 'tešmenai' 42, 405, k'ė.msta 'temsta' 10, 246, 393, ap'k'ė.m.s 'aptems' 402, prik'em'ė· 'pritemė' 465, suk'ė.m'i. 'sutemę' 402, pàk'emto.s 'patemptos' 125, suk'ė.mus 'sutemus' 62, k'ė.rl'í.čo.n 'terlyčion' 403, k'ė.tu. 'tetą' 405, k'ė-ta 'teta' 405, k'ètula 'tetulė' 405, mó.k'era 'motera, moteris' 216, m(u)ók'er'ís 'moteris' 216, mó.k'ero.s 'moteros, moterys' 216, 372, mó.k'eru. 'moterų' 228, mó.k'er'iška 'moteriška' 216, mo.k'er'íš.k'ė. 'moteriškė' 262, mó.k'er'íškai 'moteriškai' 216, nepak'ė.n'k'į.tas 'nepatenkintas' 15, pak'ė.n'k'í.to.s 'patenkytos' 320, p'ek'el'ùšk'(i)e 'peteliuškė' 373, p'ek'el'ùšk'ė.s 'peteliuškės' 194, plak'es'n'ú· 'platesnių' 269, pó.k'erai 'poteriai' 92, pó.k'eru. 'poterių' 278, pó.k'erauna 'poteriauna' 91, 278, po.k'erá.vo.m 'poteriavom' 278, po.k'erá.uk 'poteriauk' 92, priěk'el'us 'prietelius' 283, rak'ė.li. 'ratelį' 297, rak'ėl'ùs 'ratelius' 297, rašk'ėl'ùs 'raškelius' 297, ru.k'ė'lu. 'rūtelių' 313, sà.l's'k'e-ra 'salstera' 315, s'k'ėbėjau 'stebėjau' 481, s'k'epan'à 'stefanija' 22, s'k'en'ė.(j) 'stenėj' 347, sto.k'ė.li. 'stotelė' 350, pak'ė.ko. 'pateko' 401, paklo.k'es 'paklotės' 231, 239, 300, k'ėp 'tep' 402, 468, nek'ėp 'netep (netaip)' 484, šik'ep 'šit(aip)' 377, 399, išk'epto.s 'išteptos' 402, k'erpurag'ė. 'terpuragė' k'erpurag'i. 'terpuragį' 403, tó.p'k'era 'toptera' 410, vark'el'ó.jasi 'varteliojasi' 445; 2.2. framför vokalen e (diftongoiden (i)e), t.ex. barzdá.ik'(i)es 'barzdaitės' 108, b'ikė. 'bitė' 258, b'ik'e.s 'bitės' 88, 270, 322, 357, b'ik'(i)em 'bitėm(s)' 484, čė.rkùk(i)es 'čerkutės (taurelės)' 51, dar.k'ė.s 'dartės' 60, 186, dar.k'(i)es 'dartės' 182, 409, draugá.ik'e. 'draugaitė' 82, g'iminá.ik'(i)e 'giminaitė' 107, 259, jau.k'ė.s'í 'jautėsį' 125, jaunà.markė. 'jaunamartė' 125, kalá.ik'ė. 'kalaitė' 103, k'ė.vas 'tėvas' 108, 113, 146, 200, 216, 258, 405, 435, k'(i)évas 'tėvas' 16, 65, 129, 322, k'ė.vo. 'tėvo' 122, 289, k'ė.vù 'tėvų' 362, k'(i)évu. 'tėvą' 405, k'ė.v'í 'tėvė' 282, k'(i)evai. 'tėvai' 66, 185, k'ė.vai. 'tėvai' 31, 405, k'ė.vū. 'tėvų' 35, k'ė.vus 'tėvus' 405, k'ė.vùs 'tėvus' 88, k'ė.vel'ù 'tėveliu' 467, k'ė.v'í.kščo.s 'tėvykščios' 405, k'ė.v'í.nė.s 'tėvynės' 406, k'(i)ev'í'n'(i)es 'tėvynės' 14, k'ė.vùl'is 'tėvulis' 289, k'(i)evùl'is 'tėvulis' 405, k'(i)evùkas 'tėvukas' 405, k'ė.šimo. 'tešimo' 401, 405, kielá.ik'ė. 'kielaitė' 152, klumpá.ik'es 'klumpaitės' 159, ko.ja.ik'es 'kojaitės' 302, ko.jė.ik'ė.s 'kojaitės' 328, krá.us'k'ė.s 'kraustės' 167, pak'ė.vis 'patevis' 128, pakló.k'ė.m 'paklotėm' 310, pakló.k'ė.s 'paklotės' 11, pakló.k'(i)es 'paklotės' 72, 239, pan'k'el'ùs 'pantelius' 244, pà.pazas'k'ė.n 'papažastėn' 244, rak'ė.l'íų 'ratelių'.

223

297, raplãik'ė.s 'raplaitės' 302, s'k'ìrs'k'ė. 'skirstė' 330, pajùos'k'ė. 'pajuostė' 237, pastã'k'ė. 'pastatė' 102, pastã·k'(i)e 'pastatė' 126, sar.k'ė.l.e.s 'sartelės' 317, tarnã.ik'(i)e 'tarnaitė' 397, vark'ė·l'ùs 'vartelius' 240, v'ẽr.ps'k'ė. 'verpstė' 451, ãt'v'erk'(i)e 'atvertė' 451, nùv'erkė.m 'nuvertėm' 451, p'ėtv'erk'(i)e 'pervertė' 110, 451, 453, ìžv'erk'(i)e 'išvertė' 452, ùžv'erk'(i)e 'užvertė' 362, vištã.ik'ė. vištaitė' 177, 344;

2.3. framför i, i; t.ex. an'ks'k'ì.vo.s 'ankstyvos' 14, griek'ì.ne. 'grietinė' 112, kalã.ik'i. 'kalaitė' 60, m'ergã.ik'i. 'mergaitė' 405, 436, m'iesk'ì 'mieste' 422, 432, mó·k'ì.no.s 'motinos' 404, k'ijė.tro. 'tijatro, teatro' 282³, k'ik'ù 'tikiu' 407, k'ik'ė.s'u 'tikėsiu' 407, n'ėk'ik'im 'netikim' 407, n'ėk'ik'(i)ėjau 'netikėjau' 407, k'ì·tas 'tiltas' 408, k'ì· ten' 384, k'ì.nã.i 'tenai' 402, k'ì.nã.jo.s 'tenajos, tenai' 402, k'ì.nujã 'tenaja' 402, k'ì·s'a 'tišia' 404, k'ì·s'ė. 'tiše' 404, išk'ì·sc 'ištišti' 404, išk'ì.s'ė. 'ištišę' 404, lã.isk'ì.c 'laistyti' 182, pakló·k'ì. 'pakloti (paklotę)' 38, 239, p'irmu-k'ìn'i. 'pirmutinę' 119, sc'ìkl'ìnã.ik'i. 'stiklinaitę' 354, s'k'ì.rs'k'ì.c 'skirstyti' 330, turk'ing'ė.s'n'is 'turtingesnis' 423, vai.sk'ì·n'ė.n 'vaistinėn' 305, vai.sk'ì·n'ė.sa 'vaisti-nėse' 437, val'g'ìškas 'valdiškas' 439, val's'k'ì·b'ė. 'valstybė' 440;

2.4. framför bakre vokalen u, t.ex. av'ìek'u. 'aviečių' 115, bik'u. 'bičių' 140;

2.5. framför diftongen ie, t.ex. k'íevas 'tėvas' 405;

2.6. framför diftongen ei, t.ex. mo.čúk'ei 'močiutei' 277;

2.7. framför diftongen au, t.ex. dastak'ãu. 'dastatiau' 439.

3. Den mjuka konsonanten g’ övergår till d’:

3.1. framför den främre vokalen e, t.ex. paburz'd'ė·j 'paburzgej(o)' 47, d'ė·g'ė. 'gege' 252, padė·g(i)s 'pagedes' 99, d'egùli. 'geguolė' 96, d'egùt'(i)e 'gegutė' 62, 96, d'egut'(i)es 'gegutes' 10, d'egužė 'degužė' 62, d'eguž'ė·s 'gegužės' 96, d'eguž'ė·s 'gegužės' 62, 96, 346, d'egužo. 'gegužio' 97, dɜgužùk'(i)es 'gegužiukės' 96, d'elaz'ies 'geležies' 209, d'elaz'ìn'is 'geležinis' 97, d'elaz'ìn'e. 'geležinė' 97, d'eltó·nas 'geltonas' 170, d'ė·na 'gena' 135, 278, d'ė·ras 'geras' 13, 108, 463, 483, d'ė·ro. 'gero' 17, d'ė·ru. 'gerą' 92, d'ėri 'geri' 319, d'ė·ro.s 'geros' 22, 215, 438, d'erai 'gerai' 210, 303, 360, d'erãu. 'geriau' 245, n'ėd'ė·ras 'negeras' 47, 309, n'ėd'er'i 'negeri' 226, 283, d'ė·ra 'geria' 361, d'ė.rc 'gerti' 443, n'ėd'ė.rk'it 'neger-kit' 400, d'ė.rve. 'gervė' 409, pad'ė.lba 'pagalba' 236, pã·d'ė.lbu. 'pagalbą' 236;

3.2. framför den främre vokalen e (diftongoiden (i)e), t.ex. d'ė.lalàs 'gėlelės' 330, d'ė.lù· 'gėlių' 180, d'(i)ėris 'gerės' 280, n'ėvo.d'(i)e 'nevogė' 467;

3.3. framför i, i; t.ex. d'irdė·jo.t 'girdėjot' 102, d'ì.rno.s 'girnos' 212, d'ì.rtas 'gir-tas' 445, dzi.rtas 'girtas' 131, d'ì.slo.s 'gyslos' 125, 401, d'ì.và 'gyva' 333, d'ì·vas 'gyvas' 399, d'ì·vus 'gyvus' 127, n'ėd'ì.và 'negyva' 417, d'ì.vã·t'(i)e 'gyvatė' 209, d'ì.vã·te. 'gyvatė' 239, d'ì.v'ė·na 'gyvena' 22, 256, 281, 370, 384, 422, 451, 456, 457, d'ì.v'ė.nc 'gyventi' 103, 321, n'ėd'ì.v'ė.nk 'negyvenk' 381, n'esud'ì.v'ė·na 'ne-

³ I roten tijetr- (< teatr-) har växlingen uppstått framför vokalen i efter rotförändringar.

224

samexisterar’ 268, d’i.vė·n’imas ‘liv’ 468, d’i.vė·n’imu ‘livet’ 315, d’i.vul’·s ‘boskap’ 104, d’i·vul’o ‘boskapens’ 320, d’i·vul’us ‘boskap’ 443, mā.rd’i·c ‘färga’ 201, vad’i·st’es ‘stölder’ 423, val’d’is ‘mat (som har ätit)’ 77;

3.4. före vokalen u, t.ex. rud’ūs ‘råg’ 268, 310.

4. Det palataliserade k’ övergår till t’:

4.1. före en främre vokal e, t.ex. s’īl’.tė. ‘sill’ 439, s’t’er.dzus ‘skärslipare’ 329, t’ė·l’as ‘väg’ 186, 303, 355, t’ė·lu ‘med väg’ 145, t’el’ù ‘med väg’ 145, t’el’ai. ‘vägar’ 145, t’el’ù· ‘vägars’ 250, t’el’ì ‘vägar’ 362, t’ė·l’o.s ‘några vägar’ 188, 318, 353, t’el’is ‘vägarna’ 154, t’ė·l’a ‘leder’ 146, 155, t’ė.l’k’is ‘res dig’ 149, 278, 376, t’epūrė ‘mössa’ 147, pāt’el’i ‘lyfter’ 146, 369, t’ēm.ša ‘stoppar’ 13, 152, 405, t’ė·pam ‘vi bakar’ 406, t’ep’i·kla ‘bageri’ 147, t’etur’i ‘fyra’ 149, 151, t’ė·turo.s ‘fyra (femininum)’ 149, t’ė·turas ‘fyra (ackusativ)’ 452, t’ėturō·līktas, -a ‘fjortonde, -de’ 149, t’ėt’v’er’tas ‘grupp om fyra’ 149, t’et’v’īr.tas ‘fjärde’ 149, t’ec’virtā ‘fjärde (femininum)’ 149, t’ė·turazd’ė·šims ‘fyrtio’ 149;

4.2. före ė, t.ex. t’ė·lė ‘väg (dialektform)’ 146;

4.3. före i, į; t.ex. bl’ī·št’i ‘blek’ 38, drūs’t’in’i·kus ‘Druskininkus’ 276, grit’in’ai ‘bovete’ 112, m’ent’i ‘små’ 404, nut’īr.to ‘högg av’ 153, p’en’t’i ‘fem’ 248, lait’is ‘stark’ 227, s’t’īstas ‘flytande’ 330, t’ilō·c ‘lyfta’ 152, t’ilōgramai ‘kilogram’ 54, t’īm.ba ‘tänder’ 151, in’t’īm.šo ‘gnager’ 152, pat’īm.šo ‘gnager en stund’ 152, t’in’k’īk ‘gnag’ 152, pat’īm.k’(i)e ‘gnagande’ 469, t’irm’ė.lė ‘mask’ 152, t’ir.pc ‘kirpc’ 153, t’īrvù ‘med kniv’ 343, t’išt’eram ‘vi steker’ 154, t’itāp ‘bok’ 155, t’itas ‘annan’ 88, 155, 185, 289, t’ita ‘annan (femininum)’ 155, 274, t’ito ‘annat’ 249, 473, t’itu ‘annat (ackusativ)’ 316, 481, t’itur ‘någon annanstans’ 155, t’itas’k ‘någon annan’ 155, pō·su.t’is ‘sväng’ 278, smū.l’t’i ‘fin’ 339, s’vėit’i ‘frisk’ 360;

4.4. före diftongen ie, t.ex. t’iem’in’i·ko ‘kieminyko, kiemininko’ 151, t’ieto.s ‘hårda (femininum)’ 151, 445;

4.5. före den bakre vokalen o; t.ex. p’int’ō·l’iko.s ‘femton’ 257, 400;

4.6. före den bakre vokalen u, t.ex. k’iš’t’u ‘harar’ 377.

Av exemplen ovan framgår att i Druskininkai-dialekten är uttalet g’ i stället för d’ vanligast före e-liknande vokaler (se tabell 1).

Tabell 1

Sammanblandningen av konsonanterna t’, d’ och k’, g’ i Druskininkai-dialekten.

Positioner | före e, ė· | före ė, (i)e | före i, į | före ie | före ei | före a, o, u, au | Sammanblandningsvarianter | antal | antal% | antal | antal% | antal | antal% | antal | antal% | antal | antal% | antal | antal% | d’ > g’ | 123 | 23,1 | 93 | 17,4 | 26 | 4,7 | 1 | 0,2 | — | — | 4 | 0,8 | t’ > k’ | 73 | 13,9 | 58 | 10,9 | 30 | 5,6 | 1 | 0,2 | 1 | 0,2 | 3 | 0,6 | g’ > d’ | 31 | 5,8 | 5 | 0,9 | 23 | 4,3 | — | — | — | — | 1 | 0,2 | k’ > t’ | 26 | 4,9 | 1 | 0,2 | 29 | 5,4 | 2 | 0,4 | — | — | 2 | 0,4

225

Här påträffades endast ett exempel före ei och fyra före ie. Blandningen av konsonanterna t', d' och k', g' före diftongen ie är sällsynt (endast 5 fall).

En undersökning av den morfemiska positioneringen av sammanblandningen av konsonanterna t', d' och k', g' i Druskininkai-dialekten visar att den förekommer inuti ordstammar, i ordstammar före suffix, i stammar före ändelser och i suffix före ändelser.

Sammanblandningen av konsonanterna t', d' och k', g' förekommer inuti stammar i olika ordklasser: i stammen d(i)e- eller de- (se 1.1.); i stammen debesyl- (se 1.1.); i stammen deg- (se 1.1.); i stammen del- (se 1.1.); i stammen deng- (se 1.1.); i stammen dešim- (se 1.1.); dešimt- (se 1.1.); i stammen dešr- (se 1.1.); i stammen devyn- (se 1.1.); i stammen de- (se 1.2.); i stammen d(i)ėd- eller dėd- (se 1.2.); i stammen d(i)el- eller dėl- (se 1.2.); i stammen dėm- (se 1.2.); i stammen (ne)dėl- eller (ne)d(i)el- (se 1.2.); i stammen did- (se 1.3.); i stammen die- (se 1.6.); i stammen dien- (se 1.4.); i stammen dirb- (se 1.3.); i stammen dirster- (se 1.3.); i stammen dyv- (se 1.3.); i stammen dvi- (se 1.3.); i stammen ged- (se 3.1.); i stammen geg- (se 3.1.); i stammen gel- (se 1.1.); i stammen gelb- (se 3.1.); i stammen gelež- (se 3.1.); i stammen gelt- (se 3.1.); i stammen gen- (se 3.1.); i stammen ger- (se 3.1.); i stammen gerv- (se 2.1.); i stammen gėl- (se 3.2.); i stammen gėr- (se 3.1.); i stammen girn- (se 3.3.); i stammen girt- (se 3.3.); i stammen gysl- (se 3.3.); i stammen gyv- (se 3.3.); i stammen grietį- 2.3; i stammen keden- (se 1.1.); i stammen kel- (se 4.1.); i stammen kėl- (se 4.2.); i stammen kemš- (se 4.1.); i stammen kep- (se 2.1., 4.1.); i stammen kepur- (se 4.1.); i stammen ketur- (se 4.1.); i stammen ketv- (se 4.1.); i stammen kiem- (se 4.4.); i stammen kiet- (se 4.4.); i stammen kijietr- (se 2.3.); i stammen kil- (se 4.3.); i stammen kimb- (se 4.3.); i stammen kimš- (se 4.3.); kink- (se 4.3.); i stammen kirm- (se 4.2.); i stammen kirp- (se 4.3.); i stammen kirt- (se 4.3.); i stammen kirv- (se 4.3.); i stammen kyšt- (se 4.2.); i stammen kit- (se 4.3.); i stammen patenk- (se 2.1.); i stammen penk- (se 4.4.); i stammen petelušk- (se 2.1.); i stammen poter- (se 2.1.); i stammen prietel- (se 2.1.); i stammen rud- (se 1.1.); i stammen salster- (se 2.1.); i stammen skerdž- (se 1.1.); i stammen skyst- (se 4.2.); i stammen stefan- (se 2.1.); i stammen sterbl- (se 2.1.); i stammen student- (se 1.1.); i stammen taip- (se 2.1.); i stammen te (se 2.1.); i stammen teism- (se 2.1.); i stammen tek- (se 2.1.); i stammen tel- (se 4.1.); i stammen tem- (se 2.1.); i stammen ten- (se 2.3.); i stammen terl- (se 2.1.); i stammen terp- (se 2.1.); i stammen tešm- (se 2.1.); i stammen tet- (se 2.1.); i stammen tēš- (se 2.2.); i stammen t(i)ev- eller tėv- (se 2.2.); i stammen tik- (se 2.3.); i stammen tilt- (se 2.3.); i stammen tiš- (se 2.3.).

Blandningen kan förekomma i ordstammar före suffix: i stammen ankst- före suffixet -yv- (se 2.1.); i stammen aud- före suffixen -ekl- (se 2.1.) och -ėj- (se 1.2.); i stammen brazd- före ändelserna -ė-, -ėj- och -(i)e- (se 1.2.); i stammen burgž- före suffixet -ėj- (se 3.1.); i stammen deg- före suffixet -y- (se 1.1.); i stammen did- före suffixet -el- (se 1.1.); i stammen drusk- före suffixet -inyk- (-inink-) (se 4.2.); i stammen dund- före suffixen -(i)ej- (-ėj-) (se 1.2.); i stammen gird- före suffixet -ėj- (se 1.2., 3.3); i stammen grik- före suffixet -in- (se 4.3.); i stammen jaut- före suffixet -el- (se 2.1.); i stammen kort- före suffixet -el- (se 2.1.);

226

i stammen kuod- före suffixet -el- (se 1.1.); i stammen laist- före suffixet -y- (se 2.3.); i stammen marg- före suffixet -y- (se 3.3.); i stammen mot- före suffixen -er- (se 2.1.) och -in- (se 2.3.); i stammen pant- före suffixen -el- (se 2.2.); i stammen penk- före suffixet -iolik- (se 4.5.); i stammen plat- före suffixet -esn- (se 2.1.); i stammen rašt- före suffixet -el- (se 2.1.); i stammen rat- före suffixen -el- (se 2.1.), -ė- (se 1.2.) och -ėl- (se 2.2.); i stammen rūt- före suffixet -el- (se 2.1.); i stammen rud- före suffixet -en (se 1.1.); i stammen sart- före suffixen -el- (se 2.2.); i stammen sėd- före suffixen -el- (se 1.1.) och -ėj- (se 1.2.); i stammen skirst- före suffixet -y- (se 2.3.); i stammen spaud- före suffixet -im- (se 1.3.); i stammen steb- före suffixet -ėj- (se 1.2.); i stammen stot- före suffixet -el- (se 2.1.); i stammen stud- före suffixen -ent- (se 1.1.); i stammen tard- före suffixet -y (se 1.3.); i stammen topt- före suffixen -erėj- (se 2.1.); i stammen turt- före suffixet -ing- (se 2.3.); i stammen vag- före suffixet -yst- (se 3.3.); i stammen vaist- före suffixen -in- (se 2.3.); i stammen vald- före suffixen -išk- (se 2.3.); i stammen valst- före suffixet -yb- (se 2.3.); i stammen vand- före suffixen -en- (se 1.1.) och -in- (se 1.3.); i stammen vart- före suffixen -ėl- (se 2.2.) och -el- (se 2.1.); i stammen veizd- före suffixet -ėj- (se 1.2.); i stammen vyzd- före suffixen -ė- (se 1.2.) och -ėč- (se 1.2.); i stammen žad- före suffixet -ėj- (se 1.2.); i stammen žyd- före suffixen -ėj- och (-(i)ėj-) (se 1.2.); i stammen žied- före suffixet -el- (se 1.1.).

Sammanblandningen förekommer i ordsuffix före ändelser: i suffixet -ait- före ändelserna -e (se 2.1.), -ė (se 2.2.), -es (se 1.1, 2.1.), -ės (se 1.1.), -i (<-ę) (se 2.3.); i suffixet -st- före ändelsen -ė (se 2.2.); i suffixet -t- före ändelserna -ės och -es (se 2.1.); i suffixet -ud- före ändelsen -ėn (se 2.1.); i suffixet -uik- före ändelsen -(i)em (-ėm) (se 1.2.); i suffixet -uk- före ändelsen -(i)es (-ės) (se 2.2.).

I ord från olika ordklasser förekommer sammanblandningen också i stammar före ändelser: i stammen aud- före ändelserna -ė (se 1.2.), -ei (se 1.1.), -ėm (se 1.2.) och -u (1.5.); i stammen aviet- före ändelsen -ių (se 2.4.); i stammen baud- före ändelsen -ė (se 1.2.); i stammen bit- före ändelserna -e (2.2.), -ės (plural) (se 2.2.), -ėm (se 2.2.) och -ių (se 2.4.); i stammen blyšk- före ändelsen -i (se 4.3.); i stammen brazd- före ändelsen -a (se 1.2.); i stammen ded- före ändelsen -a (se 1.4.); i stammen ėd- före ändelsen -(i)e (-ė) (se 1.2.); i stammen gird- före ändelserna -(i)ė (se 4.2.) och -iau (se 1.7.); i stammen gruzd- före ändelsen -(i)es (se 1.2.); i stammen jaut- före ändelsen -ė (se 2.2.); i stammen juod- före ändelsen -įs (<-ęs) (se 1.3.); i stammen (pa)juost- före ändelsen -ė (se 2.2.); i stammen kink- före ändelsen -ė (se 2.3.); i stammen kišk- före ändelsen -ių (se 4.6.); i stammen (pa)klod- före ändelsen -į (<-ę) (se 1.3.); i stammen (pa)klot- före ändelserna -es (<-ęs) (se 2.2.), -ės (se 2.2.), -(i)es (-ės) (se 2.2.) och -į (<-ę) (se 1.5.); i stammen laik- före ändelsen -is (<*-ęs) (se 4.3.); i stammen meld- före ändelsen -ėmės (se 1.1.); i stammen menk- före ändelsen -i (se 4.3); i stammen meld- före ändelsen -ėmės (se 1.1.); i stammen menk- före ändelsen -i (se 4.3.); i stammen miest- före ändelsen -i (<-e) (se 2.3.); i stammen nyt- före ändelserna -ės och -(i)es

227

(-ės) (se 2.1.); i roten pažast- före ändelsen -ėn (se 2.2.); i roten pelud- före ändelsen -ėn (se 1.2.); i roten penk- före ändelsen -i (se 4.3.); i roten (po)sūk- före ändelsen -is (se 4.3.); i roten rėd- före ändelsen -ėm (se 1.2.); i roten rod- före ändelsen -(i)e (se 1.2.); i roten rug- före ändelsen -ius (se 3.4.); i roten silk- före ändelsen -ė (se 4.2.); i roten skirst- före ändelsen -ė (se 2.2.); i roten skurd- före ändelsen -is (<–ės) (se 1.3.); i roten smult- före ändelsen -i (se 4.3.); i roten spaud- före ändelsen -(i)e (-ė) (se 1.2.); i roten stat- före ändelserna -ė (se 2.2.) och -(i)e (-ė) (se 2.2.); i roten rėd- före ändelsen -ėm (se 1.2.); i roten sveik- före ändelsen -i (se 4.6.); i roten šird- före ändelsen -(i)es (-ės) (se 1.2.); i roten valg- före ändelsen -is (<-ės)(se 3.3.); i roten vard- före ändelsen -(i)es (-ės) (se 1.2.) och -(i)e (-ė) (se 1.2.); i roten verpst- före ändelsen -ė (se 2.2.); i roten vert- före ändelsen -ė (se 2.2.), -(i)em- (-ėm) (se 2.2.) och -ėm (se 2.2.); i roten uod- före ändelsen -į (< -ė) (se 1.3.); i roten veizd- före ändelsen -(i)es (-ės) (se 1.2.); i roten vog- före ändelserna -ė och -(i)e (-ė) (se 3.2); i roten žud- före ändelsen -ė (se 1.2.).

Vid morfemisk analys av blandningsfallen observerades således att konsonanterna t’, d’ och k’, g’ ”blandas” i morfem i ord från många ordklasser: inne i roten, i ordroten före ett suffix, i roten före en ändelse och i suffixet före en ändelse (se tabell 2). Blandning inne i roten är vanligast.

Tabell 2

Morfologiska positioner för blandning

Blandning inne i roten | Blandning i rötter före suffix | Blandning i suffix före ändelser | Blandning i rötter före ändelser | antal | antal% | antal | antal% | antal | antal% | antal | antal% | 87 | 40 | 55 | 25 | 11 | 5 | 65 | 29,8

En sådan mångfald av morfo(fono)logiska positioner visar att växlingen inte är tillfällig och har historiska förutsättningar.

Som framgår av allt det undersökta materialet har blandningen av konsonanterna t’, d’ och k’, g’ inte uppstått av en slump. Detta bekräftas av att den ofta förekommer före vokaler av typen e, ė och av mångfalden av morfo(fono)logiska positioner.

Sinchroniškai mišimas aiškinamas kaip fonologinių opozicijų nebuvimas (Girdenis 1983: 71–73; Sudnik 1975: 175, 194)⁴.

Dia kroniskt kopplas uppkomsten av blandningen av konsonanterna t’, d’ och k’, g’ till det jotvingiska språket, eftersom dess geografiska utbredningsområde sammanfaller med de områden där de forna jotvingerna bodde (Otrębski 1958: 352–357; Dovydaitis 1968: 207–210), och den betraktas som pa-

⁴ Förutom t’ och k’, d’ och g’ har de dialekter där dessa konsonanter ”blandas” också ”mellanliggande” k’, g’, vilka är fakultativa varianter av de bilabiala klusilfonemen / K̡, / G̡ / (Girdenis 1979: 23-30; Girdenis 1983: 71-73).

228

čios tarmės vidinės raidos rezultatų (Girdenis 1979: 23–30)⁵ arba aiškinamas kaip bendras visoms baltų kalboms reiškinys (Savičiūtė, Vitkauskas 1978: 146–149)⁶.

Det har observerats att i Druskininkai-dialekten har assimileringen i vissa fall uppstått före vokaler av typen i på ställen där dzūkavism borde ha inträffat⁷ (vid d’ > g’): g’īvinas 'dyvinasi' 258, g’īd’el’is 'didelis' 65, g’id’el’o. 'didelio' 366, g’idžà.us’o. 'didžiausio' 222, gv’id’ėšim.s 'dvidešims' 80, g’ī.rs’t’eru 'dirsteru' 69, spaug’imas 'spaudimas' 341, targ’ic 'tardyti' 227, 471. Detta bekräftar den tidigare nämnda hypotesen att detta fenomen måste ha inträffat före sammandragningen av ändelsen *-ėn (Mikulėnienė 1994: 12–13), jfr ack. sg. džigel’i 'didelę' 29, kalà.ik’i 'kalaitę' 60, mergà.ik’i 'mergaitę' 405, 436, rak’ė.li 'ratelį' 297, sto.k’ė.li 'stotelę' 350, paklò.ki 'paklotę' 38; lok. sg. m’iesk’i 'mieste' (402, 432); part. (429), sug’ė.g’is 'sudegęs' 465, us’īg’ė.g’i 'užsidegę' 177, suk’em’i 'sutemę' 402, susuòg’i 'susi uodę'.

LITERATŪRA

D o v y d a i t i s J. 1968: Priebalsiai d, t ir g, k Dieveniškėse ir kitose vietose. – Dieveniškės, Vilnius: Vaga, 185–190.

DTŽ 1988: N a k t i n i e n ė G., P a u l a u s k i e n ė A., V i t k a u s k a s V. Druskininkų tar-mės žodynas, Vilnius: Mokslas.

G i r d e n i s A. 1979: Dėl nelūpinių sprogstamųjų priebalsių “maišymo” pietinėse lietuvių šnektose.– Baltistica 15 (1), 23–30.

G i r d e n i s A. 1983: Iš kur vis dėlto t’, d’? – Baltistica 19 (1), Vilnius, 71–73.

G r i n a v e c k i s V. 1991: Lietuvių tarmės. Fonetika, Morfologija, Vilnius: VPU.

H a u s e n b e r g a E. 1932: Ko vietu vārdi dod latviešu valodas fonētikai – Filologu biedribas raksti XA 115–148.

LKA 1977: Lietuvių kalbos atlasas 1. Leksika, Vilnius: Mokslas.

LKT 1970: Lietuvių kalbos tarmės. Chrestomatija, Vilnius: Mintis.

M i k u l ė n i e n ė D. 1994: Dėl *t’, *d’ raidos pietinėse aukštaičių tarmėse. – Jono Kazlausko diena: istorinės gramatikos dalykai. Konferencijos programa ir tezės, Vilnius.

O t r ę b s k i J. 1958: Gramatyka języka litewskiego 1, Wiadomości wstępne. Nauka o głoskach, Warszawa: Panstw. Wyd-wo Naukowe.

S a l y s A. 1992: Raštai 4. Lietuvių kalbos tarmės, Roma: Lietuvių Katalikų Mokslo Akademija.

⁵Visos “dzūkuojančios” aukštaičių šnektos, kaip ir nemaža kitų aukštaičių, visiškai yra panaikinusios /a/: /e/, /ā/: /ē/ opozicijas. Po to kai e, ē virto fonemų /a/: /ā/ alofonais, junginiai t’ē, d’ē turėjo arba sutapti su tā, dā, arba gauti naują fonologinę vertę /t’ā/, /d’ā/. Buvo pasirinktas antrasis kelias. Buvusios savarankiškos fonemos /e/, /ē/ virto alofonais, o buvę alofonai t’, d’ tapo atskiromis fonemomis, tik jie nuo šiol besiskyrė tokias minimaliais poras, kaip tāko: tēko, dāngtis: dēngtis (/tākó/: /t’ākó/, /daŋkc’is/: /d’aŋkc’īs/) (Girdenis 1983: 71-73). Tos pačios nuomonės laikėsi ir V. Grinaveckis (Grinaveckis, 1991: 92).

⁶ Kadangi mišimas buvęs ir prūsų kalboje, pvz., birgakarkis ‘Schopflöffelt’ < birgakartis, pi-wemtis ‘Treiber’ piwenitis < piwenikis (Savičiūtė, Vitkauskas 1978: 146-149).

⁷ A. Salio nuomone, didesnis nei kitose tarmėse t’, d’ minkštumas prieš priešakinės eilės balsius davęs pradžią dzūkų afrikatoms c, dz, ką mišimas tik patvirtina (Salys 1992: 314).

229

Savičiūtė G., Vitkauskas V. 1976: Priebalsių t′: k ir d′: g maišymas Švendubrės šnekto- je. – Baltistica 12 (2), Vilnius, 146–149.

Sudnik T. 1975: Диалекты литовско-славянского пограничья. Очерки фонологических систем, Москва: Наука.

Vidugiris A. 1989: Šnektos apžvalga. – Dubi čiai Vilnius: Mintis, 204.

Zinkevičius Z. 1966: Lietuvių dialektologija, Vilnius: Mintis.

Zinkevičius Z. 1987: Lietuvių kalbos istorija 2, Vilnius: Mokslas, 165–170, 248–251.

DIE VERMISCHUNG DER KONSONANTEN t′, d′ UND k′, g′

IN DER MUNDART VON DRUSKININKAI

Zusammenfassung

Im Artikel spricht man über der Mischung der Konsonanten t′, d′ und k′, g′ in der Mundart von Druskininkai. Diese Erscheinung trifft vor den Vokalen vorderen Reihe e, ė, i, vor den der hinteren Reihe a, o, u, ę und den Diphthongen ie, uo und -(i)au hervor. Am öftesten kommt die Mischung der Konsonanten t′, d′ und k′, g′ in der Wurzel der Wörter

Diachronisch ist die Mischung die alte Erscheinung gesehen.

230