Jonas KLIMAVIČIUS

GRUVDRIFT, FOSSIL, BORRNING, UTVINNING

Benämningarna gruvdriftsministerium, gruvdriftsindustri osv. används i stor utsträckning; det vill säga man säger överallt att man bryter berg, fast man menar att man gräver under jord. Kanske är detta en översättning från ryskans горнорудный, men översättningen är helt fel, eftersom ryskans горно på litauiska är žaisdras. Kanske borde man alltså kalla gruvdriftsindustrin för žaisdrinės rūdos pramonė? Även om det första alternativet inte är särskilt bra, är detta inte bättre.

Ur ett brev

Intressant, även om det inte är nytt för specialisterna – geologen Eduardas Vodzinskas skrev redan om detta i ”Mūsų kalba” för 16 år sedan och föreslog med goda skäl en ny term, om än en liknande – kasyba: kasybos pramonė, kasybos institutas, kasybos inžinierius (MK 1979 5 62–63). Det är alltså ingen nyhet, men den är ännu inte heller gammal; många känner fortfarande inte till den eller förstår den inte. Därför är det lämpligt att undersöka saken mer ingående och systematiskt – se över ordbrukets historia och överväga möjligheterna och begränsningarna i hur begreppen benämns.

Det finns faktiskt ett tvåledat ord kalnakasyba, inte den fras kalnų kasyba som frågeställaren nämner, även om även den förekom förr: горная наука – gruvvetenskap BŽ 101. Enligt uppgifter i LKŽ V är kalnakasyba belagt först från 1932 (горный промысел – kalnakasyba BŽ 448); det skulle verkligen vara en viss kalkering från ryskan (”en kalkering är ett ord, en ordkombination eller ett uttryck som lånat betydelse, motivation och ofta även struktur från ett annat språk” KTŽ). Men den ska inte förknippas med ordet горно (normformen горн – från корень ”brinna”), utan med adjektivet горный (av substantivet гора ”berg”) och den första leden i sammansättningar горно-. I motsvarande uttryck har горный betydelserna ”som ingår i jordskorpans sammansättning”, ”som utvinns ur jordens inre” och ”som har samband med utvinning och bearbetning av mineraliska råvaror” (se CCPJA III). Ryska sammansättningar och sammansatta ord:

32

горное дело, горная наука, горнопромышленность, горнозаводский är i sin tur översättningar av tyskans Bergbau, Bergwesen och liknande: Berg betyder ”berg”, och leden -wesen betyder ungefär detsamma som ryskans дело, ”sak”, men också ”arbete; verksamhet; yrke; affärsverksamhet”, rentav ”företag; näringsverksamhet” (på litauiska motsvaras ryskans дело ofta av något suffix: касирка дело – šaltkalvystė, мокарное дело – tekinimas, военное дело – karyba; se vidare LKK XXIV 204); Bau betyder ”byggande; byggnadsverk”, ”grotta, håla”, av bauen 1. ”bygga; anlägga; tillverka”; Nester bauen – lizdas sukti, die Bienen bauen Waben – bitės siuva korius; 2. ”odla, så”; 3. ”bruka, bearbeta åkrar” (härav Bauer ”bonde, jordbrukare”, bildligt ”schackbonde”, i kortspel ”knekt, eller bonde”).

Kalnakasyba skulle med sin första led vara formellt exakt, men semantiskt en slavisk kalkering. Den andra leden är ingalunda slavisk – den är helt fri och till och med systematisk, och passar ihop med kasykla (1884), kasynys (1887; jfr dial. kasiny­s ”väg som har trampats upp, landsväg, vall”: Impiltis-kiams visur blogi keliai, kol kasinį prigauna Lkž. O kad vežė kasinėliu, smiltelės dulkėjo Vž), iškasena.

Iškasena hade i början av det moderna litauiska standardspråkets utveckling betydelsen ”föremål som påträffas när man gräver i jorden”, Bs, V. Kudir, Š, Vr (även iškasinsvs J. Jabl, Vr). Ännu i DŽ betyder iškasena ”det som grävs upp ur jorden”: archeologinės iškasenos. Men i DŽ₂ – från 1972 – är den första delen av betydelsen för iškasenų, ”kvarlevor av forntida människors kultur som grävs upp ur jorden, nyttiga mineral m.m.” (det är endast den som illustreras: archeologinės iškasenos), redan en anakronism. Den togs bort först 21 år senare – i DŽ₃ är de forntida lämningar som hittas vid utgrävning (inte vid grävning!) redan archeologiniai radiniai, medan iškasenos endast betyder ”mineraliska råvaror som utvinns genom grävning”: naudingosios iškasenos. Redan K. Sirvydas iškasynos betyder för övrigt ”järnmalm”: Ruda/Materia seu terra metallica fossilis. Iškasinos/materia iškasama gietažies/ etc. SD 392, även om SD 119 också har en obestämd betydelse: Kopáne rzeczy w ziemi. Fossilia, orum. Iškasinos/iškasti dayktay iż žiemes. Enligt LKŽ IV betyder Sut iškasinės också ”det som grävs upp ur jorden (metaller, malm”).

Ordbildningsmässigt är kalnakasyba inte en avledning (utan ett sammansatt ord), även om de två—

^* Här och på andra ställen har svårlästa tecken i äldre källor ersatts med nutida.

33

stammig (efter konstruktion, inte efter arbete!). Kalnakasyba är en avledning med suffixet -yba från sammansättningen kalnakasys (ett liknande fall är det sällsynta kalnakasybė i NdŽ). Även Kalnakasys skiljer sig avsevärt från sina källord – ryska горняк, tyska Bergmann (medan Bergvolk betyder горцы) har en annan betydelse – bergbor, bergsbor). Det bör tilläggas att enligt uppgifterna i LKŽ V förekommer, utöver ordet kalnakasys, som är samtida med kalnakasyba, även den äldre formen kálnakasis J: BŽ 493 (рудокоп – рудокас, kalnakasys, kalnavertys).

Och här, hur banalt det än kan låta – rentav som något nutida – behöver vi vända blicken mot Europa genom det gamla fönster som det litauiska folket har mot västerländsk kultur: Lill-Litauen. Även om orden här kanske ligger något före företeelserna, är de ändå betydligt äldre, talrika och autentiska. I den största regionala ordboken för denna del av landet, F. Kurschats ”Deutsch-Litausch(es Wörterbuch” (bd I, 1870), finner vi: Bergwesen – kalnųkasystės dalykai. kalnkasystė K I 210, Bergbau – etwa: kalnų kasimas. kalnakasystė; vralt. u. ungebraüchlich: rūdu kasimas K I 209, Bergarbeit – etwa: kalnakasystės darbas K I 209, Bergakademie – etwa: kalnakasystės šiūlė K I 209; Bergmann – kalnakasys K I 210, Bergarbeiter – etwa: kalnakasys K I 209, Bergknappe – jauns kalnakasys K I 210. Här bör även kalnóvė och kálnkasis nämnas: Bergwerk – alt und ungebraüchlich: kalnowė. rūdų kasimas. besser: kálno kasimas. od. auch etwa: kálnkastis. jės K I 210 (den förstnämnda formen fanns redan hos P. Ruigys: Bergwerk – Kalnówė, ês, Kálnų Rūdų Kassimmas R 62; även MŽ 83; endast Kálnówė N); kálnkasis – ein Bergwerk K. Från skrifter känner man också till kalnakasýklė LC 1886 41, ”ett företag inom bergsindustrin”.

Den senare lexikografin förde F. Kurschats tradition vidare – Antanas Lalis ”Lietuviškos ir angliškos kalbų žodynas” (3:e uppl., Chicago, 1915): kalnakasys – miner L, kalnakasystė – mining; art or science of mining L (och kalnavertis, -čio – properligen: demolisher of mountains; miner L), kalnovė – hill; hillock; // mine L, mining – kalnakasystė, kasytnės; <…> L 432. Även om anglicismerna maina och mainierius har etablerat sig i talspråket.

Vi har alltså den ryska kalken kalnakasyba och den tyska kalnakasystė, medan J. Baronas kalnakasys också kan vara hämtat från F. Kurschat.

Det började sannolikt med bergen, men man bröt inte bergen, utan i bergen, ur bergen – man bör inte tolka motivet bakom bildningen -yba bokstavligt, som i det citerade brevet. P. Ruigys anför emellertid redan den helt tydligt motiverade formen kalnų rūdų kasimas, och en form som är mycket lik kalnakasį, men mycket mer

34

omfattande, rūdakasy(su visa grupe), är betydligt äldre: Kruszco[w?]y kopacz/Scitator auri, Kūdakas(is)/ [korrekturfel: K=R–J.K.] ruda kasejas SD 133. Rudakassis – ein Erzgräber N, rūdakys I, J: čia gyvena rūdakasia(i), kur dirba žemės gelmėse J. Jabl; sällan rūdų kasinkas: Bergmann, oder Knappe – Rudū Kassinkas, ūk(a) = (Sidabra =)Kassis, sio R 62; rūdininkas: Hammerschmid – Rudininkas, ko R 189, MŽ 252, Rudininkas, o – ein Metallarbeiter, Eisenschmidt N, rūdininkas, –o – ein Metall- oder Erzarbeiter [K] (2. Plv, Žp ”invånare i trakten kring Kazlų Rūda och Višakio Rūda” LKŽ XI), rūdininkas = rūdakasy(s) NdŽ; sällan rūdakas(yba – Bergbau NdŽ. Den moderna rūdvietė Enc VI 568, NdŽ ”plats där malm finns, malmfält” LKŽ XI har många och gamla synonymer – rūdynas 4. M, BŽ 493, NdŽ ”malmfyndighet, gruva”¹⁵ (den mest utbredda betydelsen 1. Q 515, Lex 85, Krz 158, N, Jbl 209, D. Pošk, J, dz., žem. ”träsk med järnhaltigt vatten, torvmark”, sällan 3. Dg ”mark som innehåller malm”) LKŽ XI; rūdà KzR ”järnsmältningsugn, anläggning” (rudnia trš, se rudnė) LKŽ XI; även rūda 2. ”järnproduktionsanläggning; järngjuteri” LKŽ XI: 1. ein Hammer, Eisenhütte (2. das Erz) R, MŽ, Metall, Erz; eine Metallhütte, ein Eisenhammer, in letzterer Bedeutung besser Rudinvezia N, der Eisenhammer [K]; sällan rūdvsis O 79 ”malmgruva” LKŽ XI. Det finns också helt likartade ortnamn med sammansättningsleden rūdka-sys: rūdakasis ”malmgruva” LKŽ XI: Erzbergwerk – rūdkasis K I 410, Erzgrube – rūdų duobė. rūdkasis, io K I 410 (det finns också andra varianter: Erzütte – rūdų tirpnyčia K I 410); rūdakasa K n ”plats där malm bryts” LKŽ XI. Järnbrytningsordförråd förekommer tidigt: geležavietė ”berg, platser där järnmalm finns” LKŽ III: želane gory huty. Ferrariae, Gielazawiute SD 541; gelžkasis ”järngruva” LKŽ III: Eisenbergwerk – etwa: gelžkasis, io K I 364, Eisengrube – gelžkasis, io K I 364; gelžkalvystė ”järnverk” LKŽ III: Eisenhammer – etwa: gelžkalvė (och Eisenhütte s. Eisenhammer) K I 365. Dessa ord har numera fallit ur bruk (inte heller akmuo geležiatraukis ”magnet” SD 161 slog igenom). Yngst och minst omfattande är kolgruveordförrådet – endast angliakasy(s) Š, Vd, angliavietė tsp och sällan, dialektalt, anglės Įky ”kolgruvor” (till denna grupp hör inte ord för träkol, som angliade-gys, angliaduobė, eller kemiska termer som angliarūgštė, angliavandenis,...). Alltså är det bara kalnakasys, kalnakasyba som har ”berg” som bildningsmotiv (i själva verket,

35

liksom vanligt med kalker är det omotiverat). Inte heller de nyss nämnda kašykla, kasinys, iškasenos; rūdkasys, angliakasys (och aukakasys) innehåller något ”berg”, och det gör inte heller många andra; jämför: горнопроходческая бригада – prakasėjų brigada, горнорудное дело – rūdų gavyba, горные богатства – žemės gelmių [mineraliniai] turtai, горное масло – geol. žemės aliejus RKLŽ I.

Žemės aliejus, hämtat från GTŽ, finns varken i LKŽ I₁ eller LKŽ I₂ eller i DŽ. Oavsett om det kommer från ryska горное масло eller direkt från tyska Erdöl betyder det ”nafta”. Nafta är också tyskans Bergöl – F. Kurschats kalninis (od. ūlinis) aliejus K I 210; det fanns också Steinöl – F. Kurschats akmenės aliejus, pėvoblia K II 206, som enligt LKŽ I₂ ska betyda ”fotogen” (moderna tyska Kerosin), även om LL 95 har polska nafta – akmeninis aliejus, nafta. Motivationen syftar på det som finns i jordens inre, på stenarna och klipporna där; jämför: Giliuminiai krikščionybės klodai tūno kaip n a f t a k o r ė t a m e a k m e n y j e ir prašosi išsiurbami LA 1994 68 11. Alltså är žemės ir akmens aliejus / akmeninis, uolinis aliejus motiverade (även om de också är kalker), medan kalninis aliejus knappast är det.

Även motiveringen för stenkol (akmens anglis är känd från J. Brovodskis ordbok, som tyvärr aldrig trycktes men uppenbarligen användes) är tvetydig – de kan vara lika mycket ”steniga” (eller ”som sten”), jämför kūlių (dvs. stenars) anglis J (jämför också tyska Steinkohlenbergbau ”stenkolsindustri”), lika mycket ”bergs-”, även om bergen är klippiga [jämför akmens ožys B ”bergget”, och ännu mer örnen akmeninis N ”kungsörn (Aquila chrysaëtos)”]; alltså de verkliga bergen, som litauerna ofta också kallar: akmeniniai kalnai JV 311, kalnai akmeningi SD 94. Det finns förstås också sådana akmeninių där motivationen inte är ”bergig”, men inte heller helt direkt (”av sten”): akmeninis 2. ”anpassad till att leva bland stenar (i bergen eller i städerna)”; zool. akmeninė kiaunė (Martes foina) DŽ₃, akmenė 1. zool. ”en vadarfågel från ordningen vadare, vid steniga kuster” (Aronaria interpres) [tyska Steinwälzer]; 2. se kūltupis – zool. ”en fågel i trastfamiljen som bygger sitt bo bland stenar” (Oenanthe oenanthe) [tyska Steinschmätzer] DŽ₃, akmenlinda zool. ”en mycket rörlig, brun tusenfoting som lever under stenar, brädor och på andra ställen” (Lithobius) DŽ₃. Motivation kan visa sig inte bara tvetydig utan rentav bedräglig – sett synkront, ur ett nutida perspektiv – i det gamla skriftspråkets och dialekternas samt folklorens adjektiv mėdinis LKŽ VIII –

36

”Den här av trä”, men då skulle det redan vara remotivering (→ träd), medan den egentliga betydelsen är ”skoglig, vild” (→ medė, medžio (skog): åsna av trä SD 271, tjur av trä ”visent” SD 9, get av trä (dvs. bergens ”vilda”) B, R 167, gris av trä ”vildsvin” R, skogsfågel (av trä) K II 336, mediniai kaveliai J. Jabl (Dv), tupp av trä ”fjärdeårig” R 75, katt av trä ”vilpėsys” R 402, medinis obelys Kal, mediniai obulai Slnt; De åt gräshoppor (dvs. torkade vandringsgräshoppor) och skogshonung Bt Mr 1, 6. Det kan vara svårare att låta sig luras av varianten medūnas, a: get av trä ”rådjur” Grv, tjäderhöna av trä Lz, gris av trä ”vildsvin” Grv; Du din träåsna! Mžk. Till och med ”tam-” är bedrägligt vackert LKŽ VIII 1. ”som lever intill huset”: husmus (Mus musculus) tsp [prš?] vild!; Gråsparven (Passer domesticus) är människans ständiga granne Blv; husfluga Kp; Hej, broder, broder, käre lillebror, varför sköt du duvan, den lilla tamfågeln? LTR (Ds). Inom biologin kallas sådana organismer synantropiska, rentav synantroper (återigen bör vi vara försiktiga! – ordet kommer inte från synantrop, den fossila ”kinamänniskan”, utan från grek. syn- ”tillsammans, med” + anthropos ”människa”). Dit hör både inomhuslevande arter (fluga, shirplys, kackerlacka, loppa) och ogräs kring gårdar och på åkrar – parasiter i människans miljö (från grek. para ”bredvid, intill” + sitos ”mat”), men inte odlade djur (ett vidare begrepp än tämjda – domesticerade). LKŽ VIII betraktar däremot detta endast som en betydelseunderordning till den nämnda betydelsen ”som lever intill huset”: ”omhändertagen av människor, hållen och uppfödd vid huset”: tamanka, tambin, husdjur.

Slutligen kan горный till och med betyda geologisk: горный компас – geologisk kompass, горная геометрия – geologisk геометрия. О горная порода – helt enkelt bergart.

Den oklara nybildningen kalnininkystė, se kalnakasyba DŽ, bör bedömas som nonsens.

Eduardas Vodzinskas ansträngningar var inte förgäves. R LKŽ I 1982 hade man ännu inte hunnit göra mycket, men vid дело hade горное дело redan delvis korrigerats till – (bergens) brytning. PolŽ 1984 ändrade mer: горное дело – brytning, горная промышленность – brytningsindustri, горник – gruv arbetare. VLKŽ I 1989 var tyvärr allt som förr – ”bergig”; brytning saknas helt. PŽ III 1992 har kasyba: dagbrottsbrytning 131, brytning på havsbotten 128,

37

129. DŽ reagerade, men eftersom det är en allmän ordbok, inte en specialordbok (terminologisk eller encyklopedisk), kunde den inte genast förkasta kalnakasybos: kalnakasyba ”industri för utvinning av jordens rikedomar, brytning”, medan kasyba endast betyder ”kalnakasyba”; endast kalnakasys, ”utvinnare av jordens rikedomar”, togs med, medan kasybininko ännu saknas, tyvärr. Det mest beklagliga är att det fortfarande inte finns någon ny ordbok över geologiska termer.

Och åt tidningarnas översättare skrivs varken ordböcker eller språkspalter. Se så lätt (eller skamlöst?) det går att skriva så här: I går sattes piketer upp vid Vita huset. Aktionen arrangerades av fackförbundet för bergsmetallurgi LA 1994 59 2. Det finns varken bergs-, förbergs- eller kärrmetallurgi, även om det finns kärrmalm. Ett sådant par är helt ologiskt: Kuzbass gruvarbetare får stöd av Vorkutas kolgruvarbetare LA 1993 227 2. Motsatsen skulle bara kunna utgöras av malmgruvarbetare och kolgruvarbetare. Helt märkligt: han avslutade <...> institutet för olja och kemi [troligen petrokemiska institutet – J.K.], där han utbildade sig till gruvingenjör LA 1993 206 9. Men här framgår, inte helt oväntat, det som inte heller E. Vodzinskas tog upp, trots att han ägnade ett stycke åt kasybai (TV 1994 1 44) – nämligen att en gruv- och borringenjör inte passar för oljeutvinning (vad som skulle passa – lite längre fram).

Således passar kalnakasyba mycket illa. Jag har bläddrat igenom flera sidor om kalnakasybos i LTE V utan att hitta någonting om kalnų brytning; däremot hittar man något som sunt förnuft inte kan begripa: kalnakasybos pramonė – utvinning och primär bearbetning (anrikning) av nyttiga mineral – – – Det finns 5 grupper: bränsleutvinningsindustrin (utvinning av olja, naturgas, kol, torv och skiffer), malmer, <...>. <...>; den hydromineraliska industrin (utvinning av mineralvatten, grundvatten och vatten för vattenförsörjning m.m.). Så inte bara torvtäkt, utan till och med borrhål för mineralvatten räknas som kalnakasyba; gas och vatten – det är alltså mineralfyndigheter!.. Till och med skolordboken FGŽŽ förklarar redan 1987: gręžinys – ”ett runt gruvutrymme i berggrunden, borrat med ett borrinstrument”... Än märkligare är att gręžyba etablerades (1956) långt före kasybą (1979): буровое дело – gręžyba GTŽ. Orsaken är att gręžybai inte lyckades frigöra sig från буровое дело. Exempelvis används gręžyba... inte alls i Ž. Kinderis bok ”Hidrogeologija ir gręžyba” (1974). Där förekommer endast gręžimas (brunns-)borrning och gręžiniai. Ingenstans finns någon naftos gręžybos, gasborr-

38

ning. Kanske är det därför gręžyba inte kom med i DŽ₂, DŽ₃ (trots att det redan finns i LRKŽ från 1971).

Det kommer att ta tid innan hela brytningssystemet har utvecklats och stabiliserats. Den omotiverade kalkeringen kalkakasyba blev kvar odifferentierad. Kasyba kan naturligtvis lätt preciseras – kolbrytning, malmbrytning, även om, med angliakasybą, rūdkasybą som närliggande former, också alternativet angliakasyba, rūdkasyba kan övervägas. Formen auksakasyba förekommer redan LA 1994 81 6, 178 2, jämsides med det mycket gamla auksakasys R 62, auksakasys B, K I 558. Tyvärr förekommer också ännu sidabro kalkakasyba M ir G 1990 10 21 – det borde vara sidabro kasyba (svårare: sidabrakasyba, även om sidabrakasys finns Ser). För övrigt kan auksas och sidabras inte bara brytas utan också samlas, alltså utvinnas på annat sätt.

Alla känner till missförhållandet med naudingųjų iškasenų, men ingen rättar till det; man går runt problemet. Somliga skriver skamlöst de mest uppenbara nonsens: Men den viktigaste av detta områdes nyttiga mineral är olja M ir G 1973 11 22. En särskild grupp av nyttiga mineral utgörs av dricksvatten, tekniskt grundvatten och mineralvatten samt saltlösningar M ir G 1982 12 9. Andra söker sig fram och varierar flitigt uttrycken; ta exempelvis A. Linčius bok ”Šimtas geologijos mįslių” (1980), där enbart på s. 297 förekommer nyttiga mineral, mineraltillgångar, mineraliska råvaror och underjordiska tillgångar – och det finns ju också organiska sådana: torv och bärnsten (olja är omdiskuterad – det vore alltså olämpligt). Det är verkligen synd när uttryck som naturfyndigheter KB 1990 11 2 eller rentav jordfyndigheter KB 1994 12 8, eller naturresurser LA 1993 209 1, dyker upp. Allt är inte heller underjordiska tillgångar, eftersom det också finns dagbrottsbrytning, dvs. brytning vid ytan. Naturtillgångar är åter ett annat, vidare begrepp. Men ett gott ord, išgava, med betydelsen ”utvinning”, har funnits länge: utvinning av guld och stenkol DŽ₂, DŽ₂ och DŽ₂, guldutvinning LmŽ 138. Och ”det som utvinns” skulle heta išgavos – detta ord finns redan i LKŽ IV, men där beläggs det knappt med mer än en enda källa, BŽ 117, utan preciserad betydelse: ”fångst, överflöd”. Man kunde behålla motiveringen ”nyttig” – nyttiga utvinningsprodukter. Ett annat alternativ är nyttiga fynd, eftersom man ju söker och prospekterar (prospektering – разведочное дело GTŽ) och hittar dem. Men de utvinns sedan, och därför är išgavos en mer precis term. Det är dags att överväga, välja och anta en lösning.

39

Förkortningar

DŽ₁ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas: DŽ₁ – I leid., V., 1954. DŽ₂ – II leid., V., 1972. DŽ₃ – III leid., V., 1993.

FGŽ – Solovjovas V., Karpovas G. Fizinės geografijos žodynas-žinynas. K., 1987.

GTŽ – Gudelis V. Geologijos ir fizinės geografijos terminų žodynas. V., 1956.

KB – ”Kultūros barai”.

KT – Gavienis K., Keinys S. Kalbotyros terminų žodynas. K., 1990.

LA – ”Lietuvos aidas”.

LKK – Lietuvių kalbotyros klausimai. V., 1985. T. 24.

LKŽ – Litauisk ordbok. V., 1941. Bd I, 1:a uppl., 1968. Bd I, 2:a uppl., 1956, bd 3, 1957, bd 4, 1959, bd 5, 1966, bd 7, 1970, bd 8, 1978, bd II. Artikeln använder också denna ordboks förkortningar.

LRKŽ – Lyberis A. Lietuvių–rusų kalbų žodynas. V., 1971.

LTE – Lietuviškoji tarybinė enciklopedija. V., 1979. T. 5.

Mir G – ”Mokslas ir gyvenimas”.

MK – ”Mūsų kalba”.

PolŽ – Rusų–lietuvių kalbų politechnikos žodynas/ Sudarė G. Daugėla. V., 1984.

PŽ III – Pažinimo džiaugsmas: Žemė ir jos gėrybės. V., 1992.

RLKŽ – Rusų–lietuvių kalbų žodynas. V., 1982. T. 1/ Sudarė Ch. Lemchenas.

SD – Den första litauiska ordboken: Konstantinas Sirvydas. Dictionarium trium linguarum [3:e uppl., fotografiskt återgiven text]. V., 1979. Sidnumreringen skiljer sig från sidorna i den 5:e upplagan av SD som citeras i LKŽ.

ССРЛЯ – Словарь современного русского литературного языка. Москва–Ленинград, 1954. Т. 3.

TV – Terminologijos vagos. V., 1994. Häft. 1.

VLKŽ – Križinauskas J. Vokiečių–lietuvių kalbų žodynas. V., 1989. T. 1.

Siffrorna anger överallt årtal, nummer (romerska siffror – band) och sidor.

40