TARPTAUTINĖ TERMINOLOGIJOS VASAROS MOKYKLA 2005

TERMINOLOGIHANTERING: TEORI, PRAKTIK OCH TILLÄMPNING

I juli 2005 hölls Internationella sommarskolan i terminologi. Terminologihantering: teori, praktik och tillämpning. i Köln. Arrangörer för denna årligen återkommande utbildning var Institutet för informationshantering vid Kölns högskola för tillämpad vetenskap och Termnet – det internationella terminologinätverket. Föreläsarna var framstående professorer från Tyskland, Österrike, Danmark, Belgien och USA. Över 30 deltagare från hela världen samlades till den fem dagar långa teoretiska och praktiska utbildningen: översättare, lärare, forskare, studenter samt anställda vid statliga institutioner och EU-institutioner.

Under föreläsningarna behandlades begreppen term, terminologi och terminologihantering, metoder för terminologihantering, verktyg för terminologihantering och deras typer, översättningsarbete samt upphovsrätt. Under övningarna fick deltagarna en introduktion till terminologihanteringssystem och undervisning i hur de används. Heribertas Pichtas, professor vid Copenhagen Business School, presenterade i föreläsningsserierna Teorins grunder: modeller, begrepp, termer, objekt och terminologiarbete, med utgångspunkt i Internationella standardiseringsorganisationens (ISO) standarder, de grundläggande terminologiska begreppen: specialistkommunikation, fackspråk, terminologi, terminologins funktioner och terminologisk vokabulär. Efter att ha definierat begreppen term och terminologiarbete betonade han de viktigaste principerna för termbildning: språkliga (tydlighet, systematik, korrekthet, ordbildningsmässig lämplighet, entydighet, korthet, tydlig motivation och användarvänlighet), sociolingvistiska (ändamålsenlighet, estetiska egenskaper och överensstämmelse med språkpolitiken) och metodologiska (utveckling i samarbete med specialister, överensstämmelse med befintliga modeller, användning av det egna språkets resurser och överensstämmelse med terminologisystemet).

Gerhard Budin, professor vid universitetet i Wien, tog i föreläsningarna Begreppsrelationer, system, ontologier och skapandet av det globala semantiska nätet: från terminologi till ontologier och kunskapsorganisationssystem upp frågan om begreppsrelationer och begreppssystem och hävdade att både terminologi och ontologier syftar till att organisera data och behandla och strukturera information. Program för att skapa ontologier presenterades: OntoEdit, CORPORUM, CIDOC CRM. I föreläsningen Flerspråkigt referenssystem för en ordbok över riskhanteringsterminologi talades det om ett terminologiprojekt under utveckling, genomfört i samarbete mellan olika internationella institutioner och organisationer. IRGC:s referenssystemordbok har en bred

¹ En ontologi inom datavetenskap är en specifikation av en viss domäns begreppsmängd, dvs. en uppräkning av begrepp, en lista med anvisningar och beskrivningar.

178

profil och omfattar olika områden, samhällsskikt, språk, kulturer och texter. Ordboken bygger främst på termers kontext och kopplingar mellan termer och texter, liksom på översättningar; tyngdpunkten ligger på definitioner, begreppsmodeller och ontologier. Det betonades att de viktigaste formerna av terminologihantering i projektet är att tolka och beskriva kulturell och språklig mångfald.

Sue Ellen Wright, professor vid University of Kent i USA, presenterade i föreläsningen Terminologihantering begrepp inom arbetsflöden och projektplanering och talade om de övergripande målen för terminologihantering. Hon gav exempel på traditionell, rationell och universell terminologihantering. Hon betonade att terminologihanteringsarbetet utförs av projektledare, lingvister med terminologisk kompetens och ämnesspecialister. Professorn pekade ut följande steg i terminologihanteringen: termförslag, utarbetande av termpost, datainmatning, ändring (uppdatering eller ersättning), granskning (utförd av en terminolog eller ämnesspecialist), godkännande eller borttagning, standardisering och publicering. Professorn presenterade datorbaserade terminologihanteringssystem – SDL WorkFlow Service, Trados TeamWorks, Star Translation Workflow Server, Lionstream Workflow och andra. Föreläsningen Datakategorier för terminologihantering behandlade terminologidatabasernas struktur, terminologidata, deras placering och nivåer samt andra datakategorier. Föreläsningen Definitioner och kontext handlade om definitioners beståndsdelar, konventionella skrivregler och brister i definitioner i databaser. Hon betonade att en term- eller begreppsdefinition alltid måste hänvisa till ett ämnesområde.

I föreläsningen Termigenkänning talade professor Sue Ellen Wright om terminologiresurser på internet och framhöll att internetkällors korrekthet, tillförlitlighet och aktualitet alltid måste bedömas. I sökmotorn Google möter man problem med synonymi och homonymi, medan nätordböcker medför problem kring källornas tillförlitlighet och beständighet. Sökresultaten måste bedömas både ur betydelse- och terminologiskt perspektiv, dvs. man måste ta hänsyn till den funna termens betydelse och användning, synonymer, förkortningar, motsvarigheter och definitioner. Professorn sade att man bör följa CARS-kriterierna: tillförlitlighet, dvs. bedömning av webbplatsens författare eller sponsorns trovärdighet, samt korrekthet och underbyggnad – kopplingen till andra kända informationskällor. En föreläsning ägnades också åt terminologins ekonomiska aspekter. Föreläsningen Upphovsrätt inom terminologihantering behandlade grundläggande upphovsrättsprinciper och typer av immateriell egendom som skyddas respektive inte skyddas. Man diskuterade terminologens roll i terminologiarbetet och vad upphovsrätten skyddar respektive inte skyddar inom terminologihanteringen. Det upplystes att det rättsliga skyddet för databaser och deras innehåll regleras i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EB.

179

Professor Frieda Steurs (Lessius Hogeschool) talade om aspekter av översättning av medicinsk terminologi. Översättningar inom medicinska områden utgör den största delen av alla översättningar; klassifikationssystem är mycket viktiga. Inom biomedicinen finns det till exempel över 19 000 klassifikationer. Hon presenterade klassifikationssystemen WHOART, Snomed, ICD & ICD-9-CM och andra källor. Översättare av medicinsk terminologi måste kritiskt bedöma källor, specialiserade och allmänna ordböcker, uppslagsverk och tidskrifter. Föreläsningen Teknisk dokumentation handlade främst om individuella översättningstekniker. För att utforma och översätta tekniska dokument väl måste man kontrollera källor, hantera terminologin och granska innehållet.

Professor Klaus Dirk Schmitz vid universitetet för tillämpad vetenskap i Köln talade i föreläsningen Duomenų modeliavimas om termdatabaser. För att skapa en användbar databas måste man välja lämpliga datakategorier och fastställa lämpliga samband mellan data. Han betonade att terminologihantering framgångsrikt kan genomföras genom att välja relevanta datakategorier, modellera termposter på lämpligt sätt och välja ett lämpligt verktyg eller en lämplig programvara för terminologihantering. I föreläsningen Terminologijos tvarkybos sistemos talade han om termdatabasernas betydelse och nytta. Efter att ha presenterat programvarorna Multiterm och TermStar som exempel ägnade han främst uppmärksamhet åt problematiken kring skapandet av termdatabaser. Efter en kort översikt över utvecklingshistorien för terminologihanteringssystem presenterade han deras typer: system med definierad och odefinierad poststruktur. Professorn hävdade att de nya terminologihanteringssystemen inte är anpassade för specifika användningsfall, till exempel små gruppers behov eller undervisning. För att skapa en lämplig databasstruktur måste man utgå från ISO-standarderna: ISO 704, ISO 1087, ISO 12620, ISO 12200. Föreläsningen Programinės įrangos lokalizavimo terminija handlade om hur tydlig, motiverad och konsekvent terminologi, och dess utveckling, underlättar användningen av programvara.

Under övningarna fick deltagarna främst lära sig att arbeta med programvaran för terminologihantering Multiterm – att planera databasstrukturen, välja datakategorier och skapa en egen databas. Deltagarna i sommarskolan fick diplom, och vid det avslutande samtalet delade de med sig av erfarenheter och intryck. Den internationella sommarskolan i terminologi är särskilt nyttig för dem som är intresserade av praktisk terminologi och främst arbetar med termöversättning, dokumenthantering och skapande av databaser.

Robertas STUNŽINAS Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected]

Mottagen 2005-12-09

180