TERMINOLOGINS HISTORIA

Vincentas DROTVINAS

Vilnius pedagogiska universitet

UR KRIGSTERMINOLOGINS HISTORIA

Jag tycker inte så synd om lilla Sudačio som jag tycker synd om krigarna i Sudačio.

Ur M. Miežinis manuskript från 1849

1. Krig och dess lexik

Kriget är lika gammalt som världen. Många folks historia består av långvariga erövrings- eller försvarskrig, skildrade och besjungna på världslitteraturens sidor. När vi läser om dem möter vi olika länders krigslexik – benämningar på soldater, vapen, stridshandlingar och stridssätt med mera. Även i den äldre litauiska litteraturen och i folkdiktningen finner vi många krigstermer med ursprung i forntiden. Krigstermerna utgör alltså ett av de äldsta skikten i det litauiska språkets lexikon. Hittills har dock varken äldre eller moderna krigstermer tilldragit sig forskarnas uppmärksamhet. Det är sant att den litauiske skriftspråkshistorikern Jonas Palionis har översiktligt behandlat krigstermernas ursprung (1967). Författaren anger tre ursprungsskikt för krigstermerna: folkligt talspråkslexikon (248–250), bokligt litauiskt lexikon – nybildningar (263–264) och lånelexikon (278–279). Han beskriver också dessa termers kvantitativa förhållande till andra grupper av motsvarande ursprung: bland grupperna av folkligt litauiskt lexikon hör krigstermerna till de mindre (248–249), medan benämningar på krig och krigföringsteknik utgör en förhållandevis stor grupp av slaviska lånord belagda i litauiska språkminnesmärken från den äldre perioden (278–279). En hel del krigslexikon som inte används i dagens litauiska återges i J. Palionis senaste arbete (2004).

Krigförings nämns bland Simonas Daukantas välbildade nybildningar (Zinkevičius 1990: 152). Krigföring förstås som krigföringens

27

teori och praktik i vidaste bemärkelse, dvs. 1) ”ett verksamhetsområde som omfattar organiseringen, utbildningen och verksamheten hos statens väpnade styrkor i krig och fred”, 2) ”de kunskaper, färdigheter och förmågor som en soldat behöver”, 3) ”krigsvetenskap, vars huvudsakliga forskningsobjekt är väpnad kamp under krigstid”; dessutom skiljer man också mellan krigskonst (Smetona 1995).

I artikeln ska jag försöka överblicka hur det semantiska fältet ”krigföring” kommer till uttryck, främst i lexikografiska arbeten från 1600- och 1700-talen, särskilt i handskrivna ordböcker från Litauen Minor (några av dem har publicerats först nyligen och har ännu inte hunnit få större spridning inom den historiska lexikologiska forskningen). Jag ska behandla ursprunget till och synonymiken hos de viktigaste enheterna som benämner krigföringsbegrepp, betydelseförändringar samt deras fortlevnad i dagens litauiska terminologi.

2. Krig, karias m.fl.

Ordet karas återfinns redan i de äldsta litauiska språkminnesmärkena, men det är betydligt äldre än 1500-talet. Karas är en gemensam företeelse inte bara i baltisk utan även i indoeuropeisk lexik. Liksom preussiska *kargis, *karjas ”här”, ”krig” hade litauiska karias i äldre skrifter betydelserna ”krig; här; skara, regemente”, liksom karia ”krig; här” och karė ”krig”, karis ”här, krig” LKŽ V (se vidare Mažiulis 1993; Palionis 1967: 250¹).

I Martynas Mažvydas, Mikalojus Daukšas och andra skrifter från 1500-talet var ordet karas (och dess varianter) den litauiska benämningen på de nämnda betydelserna, även om det också hade synonymer. I Konstantinas Sirvydas ordbok från 1642 är den litauiska motsvarigheten till polska woyna och latin bellum karionė, som för övrigt också användes i M. Mažvydas skrifter. I handskrivna ordböcker från Litauen Minor på 1600- och 1700-talen finner vi dock, vid sidan av karas, även lånord – slaviska och germanismer.

Den vanligaste synonymen till den litauiska termen karas är det slaviska lånet vaina(s) (polska wojna, vitryska война): Krieg Karas, Wayna Lex², Heerfahrt, Karas, ô. M. Wainas, ô. M C II, Krieg Waina, ôS., C II, Krieg Karas Wayna Richt 144, Karas Wayna Q.

¹ Ursprunget till enskilda krigstermer har behandlats av den litauiske lexikhistorikern Algirdas Sabaliauskas (1990).

² Illustrativa exempel ur tvåspråkiga (trespråkiga) ordböcker återges i originalform (de normaliseras inte till standardspråk).

28

I andra 1700-talets ordböcker träder germanismen krygė: Krieg Karas, aro, M. Kryges, iu, f, pl., Wainas, no, M. R, Krieg Bellum Karas, Kryge, Waijkas, Waina i förgrunden. Germanismens spridning framgår också av illustrationerna: vid sidan av girdziu kara dabar ne turrinti galo B finner vi nu även Kryge eiti, į Krygę traukti, į kryge suſti B, jfr. Feldzug Traukimmas į kryges, karą M.

Den litauiska beståndsdelen karas behålls dock i litauiska motsvarigheter till tyska sammansättningar, liksom avledningar och fraser, t.ex.: Krieg führen karauju Lex, Krieg Cammer – Kar Kamare, Kriegs Macht Karo macis, Kriegs Räncke Karo kitrafis Richt och Kriegs=Rancke, Guddyste Karo Q.

I K. Sirvydas första ordbok upptas ir kavimasis (Woyna / bellum, militia, kawimafis ^SD¹. I F. Petorijus ordbok finner vi, vid sidan av de nämnda Krieg Karas, aro, M Kriegas, giu, f, pl. Wainas, no m, också en specialiserad term, ruba: Plunderung Rubba, ós. F C III; likaså i P. Ruigys ordbok Grenzkrieg, Rubba, bos, f. ”militär konflikt eller sammanstötning vid gränsen” R (belarusiska руба ”plundring, röveri, överfall”).

Bland verb inom krigföringens lexik finner man ord som använts för att beteckna själva krigs- och stridshandlingen: kariauti, kovauti, karą vesti, širmavoti, kautisi, krygavoti: Kämpffen kowauti, karauti Lex, Kämpffen, Kowawoju, jau, su, ti, Karauju, rawau etc. C II, Kriegen Karauti Lex, Kriegen. Karauju, awau, su, ti Bellum gerere, Karą weddu, ḋzau, su sti C II; jfr. även bekriegen apk arauti Lex, Bekriegen Apk arauju, rawau, su, ti C I, Kriegführen karą weddu, ḋzau, su, sti C II, kämpfen kowauti, Szirmavoti Richt, streiten Kautisi, krygawojū Lex. Kowawoju, jau, su, ti C III, Streiten kowauti kautisi Lex. Bland verb som betecknar användning av skjutvapen kan nämnas sušaudyti, šaudyti: archibusiren suβaudytį Lex, suβaudytį C I, Schüßen szauti Lex med flera.

3. Äldre benämningar på armén

De vanligaste termerna för att beteckna krigsmakten är a bazas ir vaiskas, mer sällan logeris (logoris). Det är värt att notera att tyska besläktade ord med samma rot som

29

germanismen lageris har litauiska motsvarigheter, jfr. belagern. Apgulti Lex, apgullu, lau, lšu, lti CI, Belagerung apgulimas Lex, apgulimas, och CI.

Abazas (pol. oboz): Armee abazas, waiskas Lex, Feldlager abazas Lex, Heer; Abažas, ô. M. Pulkas, ô. M. C II, Feldschlacht abazo mußis Lex, [Feld]schlacht Mußis, Abazu Mußis B, jfr. [Feld]Haupt Mann Wyrausis ant Abazo C II, jfr. FeldHerr diddisis Etmons Abazo B, [Feld] Prediger Abazo Klebons, kunnigs B, Heerlag er Waiskas Abazas B, Heerhorn Abazo Ragas B, Heereskrafft Waiskas, Abazas, Zalneru Pulkas B, [Heeres]Spitze abazo Pryßakkis B med flera.

I K. Sirvydas ordböcker översattes abazas med en litauisk motsvarighet: Oboz / caftra, tentorium, flatitia karioftowis / kariowiete SD¹, jfr. obozny / adjectiu. caftrenfis [ubf] menfor, [...] karioftowinis SD¹, plac potyczki / Acies, căpus, [...] Wieta kariones / karionawite SD³, jfr. även Oboz / Caftra, orum. Taworay Kariewiu SD³. Abazas återges också med en beskrivande förklaring: Tabor żolnierski / Carago, onis. Karias wężymays aplinkuy apfijtatis SD³, jfr. också J. Brodovskis ordbok Lager. Caftra. S zietras. Abazas. Karo wieta. Wieta apfijto jimo B, [Lager] schlagen abaza pamufßti / nustatyti B, jfr. även Heereskraft Waiſkas, Abazas, Zalneru Pulkai B.

Vaiskas (pol. wojsko ”armé”): Kriegesheer Waiſkas Lex, KriegesHeers, Waiſkas, ô. M C II, [Heeres] Volck Žalneru Pulkai, tikkri Žalnerei Waiſkas B; vid sidan av abazas ir vaiskas används även germanismen logeris, logoris (ty. Lager ”läger”): Kriegs lager abazas, Logeris, rio. M. R, Kriegesheer Waiſkas, ko. M; Feldlager Logeris, rio, M. Kriegslager Abazas, Waiſkas, Logoris B, Abazas, zo M. è pol. M.

I övrigt kallas en arméenhet också pulku: Heer pulkas Lex, Heerscharen pulkai Lex, Parthey Pulkas Lex, Heer Pulkas Richt, [Heer]führer Wadas Pulko på samma ställe, Heerscharen Pulkai på samma ställe; Heerscharen Pulkai Q; Parthey Pulkas B.

30

4. Krigare, soldat, zalnierius

För att beteckna en person i militärtjänst finner vi i äldre skrifter kanske flest termer – både litauiska och lånord, liksom deras synonymer och varianter. Karias kan vid sidan av karas från början ha varit endast ett adjektiv och först senare fått betydelsen ”krigare” (Skardžius 1996: 61). Termen karys förekommer i skrifter från 1500–1600-talen, t.ex.: Och han sände sina krigare och slog rövarna — Jonas Bretkūnas och Baltramiejus Vilentas. Efter att ha samlat krigare mot honom fick han riklig hämnd för den oförrätten K. Sirvydas Punktay Sakimu I 135; också i Simonas Daukantas och Simonas Stanevičius skrifter samt i Antanas Juškas sånger (se LKŽ V). Orden karys, kareivis saknas dock i senare lexikografiska arbeten från 1600–1700-talen – de trängdes sannolikt undan av den lånade motsvarigheten, polonismen zalnierius (varianten žalnierius finns redan hos M. Mažvydas och M. Daukša samt i andra äldre källor). Inte ens i 1600–1700-talens ordböcker från Litauen Minor lyckades zalnieriaus tränga undan tyskans Soldat³.

Betydelsen ”soldatlön” beläggs i K. Sirvydas ordbok från 1642: żold / Stipendium. Mokietis karejewiamus dudama SD³, jfr żoldowy / Stipendiarius. piniginis SD³, likaså żoldūje / żoldnierską służę / żold wiodę Mereo, Milito. Karau = iu ażų pinigus SD³. Även andra benämningar på soldaten motiveras av denna egenskap, t.ex.: żoldak / vide. żolnierz pieniężny. Kariejwis ażų pinigus, żolnierz / Miles, Kariautojas, kariejwis SD³.

Utöver K. Sirvydas ordböcker används polonismen zalnierius även i ordböcker från Litauen Minor: Landsknecht zalnerus Lex, Kriegsknecht Zalnerus B, Kriegsknecht Zalnerus, eraus M. R, Kriegsvollck

³ Tyskans Soldat kom in i lexikonet på 1500-talet från italienskans soldato. Medelhögtyskans solt ”lön, soldatlön” härrör från fornfranskans solt ”guldmynt”, och detta från medeltidslatinets solidus < latin (nummus) solidus ”ren (mynt)”. Ord med detta ursprung finns i nutida språk: franska soldat, spanska soldado, engelska soldier. I ordböcker från Litauen Minor motsvaras tyskans Soldat av zalnierius, t.ex.: Soldat zalnierus Lex, Zalnerus, eraus R, Soldat, Zalnerus, eraus M. I tyskan finns också avledningen Söldner. Även polska ordböcker belägger den äldre ordningen med värvning av soldater mot penninglön: polska żold (< tjeckiska żold ”ersättning till en soldat som fullgör obligatorisk krigstjänst” < italienska soldo ”ett gammalt litet italienskt mynt, 1/20 lira”; Dubisz 2003), därav polska żolnierz. Tyskans Soldat lånades på 1600-talet in i ryskan – солдат (därifrån kommer slavismen soldatos).

31

3 a l n i e r e y Lex, Kriegsleute Z a l n e r e i B, jfr Werben Soldaten Samdyti Szelnerus Q.

Zalnierius är en vanlig litauisk synonym till flera tyska termer, t.ex.: Krieger bellator Z a l n i e r e i R u b i k k a i K a r e i w y s K a r z y g i s B, Krieger Z a l n e r u s, e r a u s, M. K a r z y g y s, y g i o, M. K a r a u j a s partic. R u b b i n a s, n o, m. R, Kriegesmann Z a l n e r u s, e r a u s, K a r e i w i s, w j o, K a r z y g y s, g i o, M.

Polonismen zalnierius motsvarar den första leden i tyska sammansättningar Krieg, t.ex.: Kriegszeug z a l n i e r u r i k a i Lex, [Kriegsleute] auff dem Meer Z a l n e r e i a n t J u r u B, [Kriegsleute] abdrucken Z a l n e r u s a i d e k a w o t i B, [Kriegsleute] werben [z a l n e r u s] r i n k t i, w e r b o t i⁴.

En annan slavism är rubikas: Plünderer r u b b i k a s Lex, Plunderer R u b i k k a s, o. M. ka, os F C III, jfr Plunderung r u b b a Lex, Krieger bellator Zalnerei R u b i k k a s Kareiwis Karzygis B, jfr rubytì-plündern r u b b i t i, sdrojauni Lex, jfr även r u b a u n i n k a s ”rövare” (polska rubownik). Man kan fråga sig om de nutida litauiska efternamnen Rùbikas, Rubìkas skulle kunna härledas från den sistnämnda termen (om dessa efternamns ursprung, se LPŽ 1989).

5. Olika benämningar på soldaten

Den vanligaste specialiserade benämningen på en person i militärtjänst i äldre skrifter är pėstininkas: Fußvolck p e f t i n i n k a s Lex, Fußvolck Pe f t i n i n k a i, ku, m. pl. R, B, Hayduk Pedes, p e f t i n i n k a s SD³, [Fuß] Knecht Pe f t i n i n k a s, o. M, [Fuß] Gänger U z n o k s t a w e k a i p Pe f t i n i n k a Fugbgänger: C II, Fußgänger zu Fuß Pe f t i n i n k s B, Fußvolck Pe f t i n i n k a i B, Fußgänger Musqvetirer. Pe f t i n i n k a s, ko, m. M irkt.

K. Sirvydas ordböcker tar, utöver den nämnda termen kareivis (Walecznyk / woien-

⁴ Eftersom soldater, som nämnts, då var legosoldater, varade deras tjänst i många år (om krigslyckan stod dem bi …), och under denna tid hann soldaten också bilda familj. Detta framgår av benämningarna på soldatens hustru: Soldatenweib Z a l n i e r k a, o s Lex, Soldatin Zalnierka, os R, Soldatin Zalnierka, os f M, Kriegerin K a r e i w j e n e B; jfr även Dragonerfrau Dragunkà M.

32

nik. Bellator, pugnator. K a r i e y w i s SD³), ger också fler benämningar — kariauninkas: Rycerski człowiek / Equestris ordinis homo. K a r i a u n i k a s SD³, Waleczny / Bellicosus, pugnax. K a r i a u n i k a s SD³, Jancarowie / Triarij Turcarum. K a r i a u n i k a y T u r k u SD³, Leža žolnierjka zimna / Hyberna, orum. hyemalia. ž i e m a g u o l i s / ž i e m a g u l t a s k a r i a u n i k u SD³; kariautojas: žolnierz / Miles. K a r i a u t o j a s / k a r i e y w i s SD³, walecznik / prealiator, bellator. k a r i a u t o j a s SD¹; Kirišnik / Cathaphractus, loricatus, […] G i e l a ž i n i k a s k a r i a u t o i a s SD³; kazokas: žolnierz lekky/kozak. Veles itis; miles leuis armaturae. K a z a k a s SD³.

Bland de mindre vanliga benämningarna på soldat kan nämnas de litauiska S a n - K a r a w i s, w j o e i n Mitgenoβ H, ein Mitstreiter S a n k a r a w i s, w j o, M. R, jfr även Draug=Karaujas, janžio ein Mitstreiter, G. Maſc., janti, žios foem H. Låneorden är betydligt rikligare dokumenterade: drobas: Drab maſc. et drabant / ex germ. pedescalo fatelles, ſtipator, ſpiculator. drobas SD¹; dragon: Dragonner dragunas Lex; Dragoner Dragun’s, no, m M, Draguner dragun’s, ô M C I, Dragouner Dragun’s B. Den sistnämnda förklaras som en forntida fotsoldat, senare en lätt beväpnad ryttare med ett kännetecken — en mantel med en drakbild (om ursprunget jfr franska dragon ”drake” < latinets draco, onis ”drake, drake”); ei-dukas: Wybrantz. Puczkininkas, E i d u k k a s, ô. M. C IV, Wybrantz E i d u k a s Putzkininks. Wybrancas Q (< polska hayduk < ungerska hajdu ”vakt, herde”, från 1500-talet benämning på ungerska legosoldater); pučkininkas: Wybrantz P u c z k i n i n k a s. E i d u k k a s, o. M C IV, jfr Džialo / machina, tormentum, pucźka SD¹, Büchse putczka Lex; ručinykinykas: Muszkietnicy / Fistulatores. Szauditoiay ruciniknikay SD³, jfr rušnica, bombarda, tormentum ruciničia ”gevär” SD¹; striel-čius: Schütze S t r e l c z u s Lex, Schütz S t r e l c z u s Q; šarvininkas: Kurijbirer S ӡ a r w i n i n k a s, ô, M. C II, jfr Kurijb Sӡarwas, ó. M. C II, vidare rynſlunek / ex germ. apparatus, szarway SD¹; wybrancas: Wybrantz. Eidukas, Putczkininks W y b r a n z a s Q ”rekryt”, jfr polska wybraniec / wybrańcy / Delecti viri, Iβ r i n k t i n i s SD³.

33

6. Förändringar i termers betydelse

Av termernas betydelser framgår av Krieger Ka z i g i s (=kar – V. D.) Lex, gerüsteter Mann Kar ž y g i s Richt, Gerüsteter Mann K a r z y g y s (y rättat från i – V. D.) Q att karžygys förr (i skrifter från 1600–1700-talen i Lill-Litauen) hade den allra vidaste betydelsen, det vill säga soldatens; beträffande det andra ledet, jfr žygis (Gang e j i m a s, z y g i s Lex, Reise kellone, kellawimas, z y g i s Lex), alltså karžygys ”den som marscherar, drar ut i krig”. I ordböcker från 1700-talet finner vi emellertid något senare även en förändrad betydelse av termen karžygys: karžygys motsvarar tyska Held, Ritter (det senare hade för övrigt tidigare ingen litauisk motsvarighet: Ritter rycerus Lex, Held K a r z y g i s R i c z i e r u s Richt; Held K a r z y g i s R y c z i e r u s Q, Held K a r z i g y s R y c e r u s (illustrerat med ett exempel ur Bibeln) B; [Heer]Führer Karžigis Generōlus B. Således får karžygys gradvis sin nuvarande betydelse: ”hjälte”.

Betydelsen ”krigets man, krigare; soldat” hos Karininkas, karin y kas återfinns redan i J. Bretkūnas skrifter (LKŽ V). Karininkas är på grund av sin breda betydelse en militärterm som har gett upphov till mycket diskussion. Även om Jonas Jablonskis redan 1911 föreslog att karininkas, karo žmogų skulle användas i stället för kariškis, och Juozas Balčikonis föreslog låneordet apicieras (Balčikonis 1978: 146–147), kom enligt Pranas Skardžius karys så småningom att etableras i stället för karys, o karininkas fick betydelsen ”officer” (Skardžius 1996: 142, 589, 603). I dag definieras karininkas som ”medlem av den ledande personalen inom armén eller polisen”, medan den andra betydelsen är ålderdomlig: karys³.

Ett exempel på betydelseförändring är också termen pulkininkas. I den så kallade Richters ordbok ges termen i en annan form, pulk auninkas: [Partey] Gänger P u l k a u n i n k a s Richt, jfr polska potkownik, jfr även [Partey] Gänger P u l k i n i n k a s B (alltså en soldat i en trupp, en liten stridande grupp), P u l k a u n i n k a s, k o der Oberste, der Hauptmann H, P u l k a u n i n k a s, k o, M. ein Hauptmann ziemlich obsol. M. Redan i K. Sirvydas ordböcker används pulkininkas i sin nuvarande betydelse: Rotmijfrz / centurio, […] šimt i n i n k a s, p u l k i n i n k a s SD¹; Potkownik / Chiliarcha, tribunus militum, legionarius, centurio, p u l k i n i n k a s³.

34

7. Beteckningar på militära grader

I de källor vi har granskat förekommer ett stort antal termer som betecknar grader inom den militära hierarkin och militära befattningar:

apic(i)erius: Officierer appicierus Lex, Officierer Appicierus, aus. M C III, Apicerus, eraus, m. ein Offizier R, Officierer Apicer’s B;

desetkininkas: Rott Meister Desetkininkas, Karprolus B;

etmonas, hetmonas, hetmanas: Feld=Herr Etmon’s, ó. M. C II, Feldherr hettmons Lex, Feld=Herr Etmon’s, ó. M. C II, [Feld]Marſchall Etmon’s, ó. M. på samma ställe, Feldherr Etmonas Q; jämför Hetman / ex german. […] hetmanas som krigare SD¹;

generolas: General generolas Lex, General. Generolus C II, General, Generolas, lo, m R, General, Generolus, laus M, General, Generolus (tillägg: der General Feldherr) B;

kapitonas, kapteinis, kaptainis: Kapitan / vide Rotmisftrz / porucznik / Hetman. Kapitonas SD³, Capitein Kapteinis Lex, Capitain. Kapteinis, io. M C I, Capitain, Hauptmann, Kapteinis, nio, m. Szimtininkas, ko. M. R, Hauptmann, Capitain, Kapteinis, nio. Szimtininkas, ko, Wyreſnis ant Zalneriu R, Capitain Kapteinis B, [Haupt] Ambts Pillonis, Szimtininķ’s, Pulkawnink’s. Kaptainis Capitain B;

karprolius: Corporal Karprolus Lex, Rottmeister Karprolus Lex, Corporal Karprolus Richt, Rott Meister Desetkininkas, Karprolus B;

karūnininkas: Fähnrich Karunininkas Lex, Fähnrich Karunininkas, o. M. C II, Fähnrich Karunininkas, ko. M. R, Karunininks, ko, ein Fähnrich, Fahnenjunker R, Fähnrich Karunininkas Q, Fähnreich Karuninink’s B, Cornett Carunininkas Richt, Raitelis Karunininkas, ko, m M, jämför även chorąžý / jgnifer, vexillifer, karužafis SD¹;

leitmonas: Leutenant leitmonas Lex, Leutenant Leutmonas, o. M. Paruczininkas C II, Lieutenant. Leutmon’s. Paruczinink’s a Pol. Porucznik B, jämför K. Sirvydas porucznik / Subcenturio, vicarius centurionis. Wietinikas šimtininko SD³;

35

major: Major, Majoras, joro. M. R, Major, Majoras, joro, m. M, Major Major’s, Bajoras B.

8. Vapennamn

I de granskade källorna finner vi många vapennamn. 1500–1700-talen var den period i den krigstekniska utvecklingen då eggvapen ännu användes, men krutvapen hade redan börjat förekomma (Harding 2000). Därför går vi här igenom namn på vapen och vapendelar samt tillhörande utrustning.

Först bör själva vapnet: Bron / oreże Arma, armatura Ginklas / Szarwas³ (alltså är vapen och rustning synonymer, jfr Deka / pugio, sica. ginklas SD¹), Gewehr ginklas, Schützwehre ginklas Lex, Waffen ginklas, Wehr und Waffen ginklas Lex.

I J. Brodovskis ordbok finner vi också flugornas vapen, jfr [Fliegen] Platz, Wedel. Muſſu baidoma szlutele ſ. Ginklas. Baidyklė B. Det nämnda tyska Gewehr har i J. Brodovskis ordbok tre motsvarigheter: Gewehr Ginklas Plinta Puczka B.

I P. Ruigis ordbok återges Ginklas, klo på tyska som Wehr oder Waffen. I P. Ruigis och K. Milkaus ordböcker förekommer också termens pluralform: Gewehr Ginklai, lu, m. pl. R, Ginklai, lu, m. die Waffen M, Gewehr Ginklai, lu, m. pl. M.

De eggvapen som varit kända sedan forntiden delas också in i kastvapen, stickvapen och huggvapen. Bland kastvapnen förekommer oftast namnen kilpinis: Flitschbogen Kilpinis Lex, Flitsch=Bogen Kilpinnis, io. M. Temptywa, os C II, Köcher. Seidókas, ó. M. Kilpinis, iô. F C II, Kuſa / arcus, baliſta, ſcorpio, catapulta kilpinis SD¹, Łuk / Arcus Kilpinis SD¹, Łuk / Arcus Kilpinis SD³; seidokas: Köcher seidokas Lex, Köcher. Seidokas, o. M. Kilpinnis, io. F C II, Köcher, Seidokas, o Detuwe Wylicziu M (pol. sajdak, vitry. caùdak).

Bland stickvapnen förekommer oftast följande namn: bardisch: Halabarda / ex ger. bipennis, securis Romana. Amazonia. bardišius SD¹ [bardischen återges också på litauiska: Bardył]. Lunata securis. hafta falcata. Dolgiakinwis SD³, Halabart / Bipennis, amazonia securis. Kirwis dalginis SD³, jfr även Halabartnik. Satelles, securifer. apparitor, ſtipator. Kirwelnikas kieno pas ij ſtowis SD³], bartišius: Hellepart

36

bartiβus Lex, Hellepart, B a r t i β u s, aus. M. C II, Hellepart B a r t i β u s Richt, Helepart B a r t i s z k u s Q; jämför också Partisan bartiβus Lex, Partisan B a r t i β u s, ßaus. M. C III, Partisan B a r t i β u s, Drauczius B, Partisan B a r t i β u s, ßaus R, Partisan B a r t i β u s, ßaus M, Partisan B a r t i β u s Richt (från pol. bardyß, vitry. бердыш). Här har vi ett intressant fall av en tysk militärterm och dess litauiska motsvarighet. Partisan – bartiβus kan ha uppstått på grund av den likartade klangen i början av de tyska och litauiska orden: part- – bart-;

driaučius: Kopya / hasta driaučius SD¹, kopiynik / haflatus, fudriaučium SD¹, Kopija žolnierfka. Hafta, fariffa, contus. Draučius SD³, jämför Kopiynik / Haftatus, phalanx. Draučinikas SD³, Kopiynik / co kopije robi. Haftarum artifex Draučiadavlis / vt Ratadadvilis SD³; draučia: Speer Drauczia, os. F. Ragotinė, es. F C III, jämför Lantze. Ragotine. Kopija. Drauczia. Wyliczia. Ragotinele B (pol. drzewce, vitry. дрэвец);

svärd: Schlachtmeßer K a l a w i j a s Lex, miecz / gladius, enfis, k a l a w i i a s / mečius SD¹ (jämför miecznik / macheropoeus, kalawijodaris SD¹) Tafak / Semifpatha K a l a w i j a s trūpas platus SD³, fztych w miecza / Mucro gladii. Wirfune K a l a w i = io SD³;

svärd: Degen K a r d a s Lex, Handdegen K a r d a s Lex, Degen. K a r d a s, o. M. Spogas C I, Degen K a r d a s Richt, Degen K a r d a s, do. M. R, jämför Degenhenk Kardo = rem, Kard = Nebys M, Degelein Kardelis, elio M (vitry. kopd, pol. kord);

kilpas: czekan / coestus, k i l i e p a s SD¹, kilof / caestus claua, kikupas (= kilupas) ”ett forntida vapen – en liten yxa och hammare med långt skaft” SD¹;

lans: Darda / hasta, lancea. r a g a t i n e SD¹, Obcžep / hasta, venabulum r a g a t i n e SD¹ (jämför obcžepifko / hastile hastae. r a g a t i - n e k o t i s SD¹), Jägerspieß r a g o t i n n e Lex, Speer r a g o t i n e Lex, Spieß r a g o t i n e Lex, Spieß R a g ó t i n e, es, F C II, Speer Drauczia, os F. R a g o t i n e, es. F C III, Spieß R a g o t i n e, es. F. leßunas, o, M. C II, R a g ó t i n e, es, ein Speer H, Lanze R a g o t i n e, es, f. R, Spieß R a g o t i n e, es, F. leßmas, o. M. ppr (propriè ”egentligen” – V. D.) Brant Spieß C III, R a g o t i n e, n e s, ein Speer H, Spieß R a g o t i n e, es. F. R, Lantze. R a g ó t i n e. Kopija. Drauczia. Wyliczia. R a g o t i n e l e B (vitry. рагачына);

37

svärd: Schlachtschwerd m e c z u s Lex, [Schlacht] Schwerd M e c z u s, aus, M C III, miecz / gladius, ensis, kalawias/ m è c i u s SD¹ (vitry. мечь, pol. miecz);

sabel: Sebel s z o b l e Lex, Sebel S z o b l i s, lio. M. S z o b l è, es. F. C III, Sebel S z ó b l e, les, f. R (vitry. шабля, pol. szabla).

Ett forntida stickvapen med långt klingblad och täckt handtag, en liten dolk, benämns i äldre ordböcker spoda, špoda, spogas: Rapier S z p o d a Lex, Stillet s p o d a Lex, Stoßdegen S z p a d a på samma ställe, Stillet Spoda, os. F. S p o g a s, o. M C IV (pol. szpada), och Rappier s p ó-gas, o. C III, Degen Kardas, do. M S p o g a s C III, Stillet S p o d a, os. F. S p o g a s, o. M. C IV (rys. unaa?).

9. Benämningar på skjutvapen och deras delar

I Europa började krut användas på 1500-talet. Låneordet från vitryska порох, litauiska parakas, är känt från skriftliga källor redan på 1600-talet (Sabaliauskas 1990: 249). Från denna tid återfinns även benämningar på krutdrivna skjutvapen:

karabin: Carrabiener K a r r a b i n a s Lex, Carabiner K a r a b i n a s, o. C I, Carabiner K a r a b i n n a s Richt, Carabiner Karabin’s B (fr. carabine ”ryttarens gevär”, jfr it. carabina, varifrån carabiniere ”dagens italienska polis”);

pistol: Holffter ulffteris makßtis pjſtūlu p u l l o k u Lex, Faufroh­r p u l o k a s Lex, Pijſtoll p u l l o k a s Lex, Faust Rohr P u l l ó k a s, o. M. Dimin: P u l l o k e l i s C II, [Faust] rohr P u l l o k a s Richt, Pistolle P u l l o k a s, o. M. C III, Pistole P u l l o k a s Richt (lett. pulhak);

kanon: Dźialo / machina, tormentum, p u c ž k a SD¹, Dźialo. Bombarda fulminea, tormentum. p u c ž k a SD³, Moźdzerz wojenny / Tubus aeneus bellicus. p u c ž k a k a r i e y w i n e SD³ (jfr även puſzkarz / faber tormentarius. puczkorus SD¹; Puſzkarz co rychtiue strzelbę / Librator, puczkſzaudis SD³), Büchse p u t c ž k a Lex, Musquet p u t β k a Lex, Büchse. P u c ž k a, os. F. P u c ž k a g w i n t a w o t a, ein gezogen Rohr C I, Muβavet P u c ž k a, ôs. F; Lohf einer Büchse. Wamzdis P u c ž k o s C II, Muβavet. Pucżka, ôs. F C III, Büchse P u c ž k a Richt, Büchse so gezogen Gwintawota Richt (ty. Büchse ”jaktgevär”, därifrån pol. puszka, vitryska пушка, jfr lit. buks(v)a ”hylsa”). J. Brodovskis ordbok innehåller många termer som betecknar denna artilleripjäs delar och användning, till exempel:

38

dess delar och dess användning, t.ex.: der Hahn Gaidys, das Schloß Spinna, der Schafft Lazza, Büchfe laden Užkrauti Puczka, [Büchfen]Stein Puczkos Akmū med mera;

bomb: Bombe, Bumbe, és f. Diddéji geležinne kulka R;

kula: Kula/ex germ. glans, globus. item malleus ligneus, item Scipia kulka SD¹, Kula / Globus, Kulka SD³, Kula do cifkania / Glans, plumbea, ae. Kulka SD³, Bleykugel Kulka Lex, Bley-Kugel Kulka, os. F. C I, Kugelkau (?) Kulka Lex, Kugel Kule, es. F. Kulka, os. F. Kugel Kulka Lex, Kögel J. Kegal Kegelgekugel, Kulka, kos. f. M (pol. kulka, vitryska кулька < jfr ty. küle ”kula” Sabaliauskas 1990: 248);

patronhylsa: Patron tasch mierka gen os Lex, Patron=Tasch Mierka, os. F C II (vitryska мерка);

bröstharnesk: Panzer pancierus Lex, Pancerus, raus ein Pantzer 4 decl. gen. masc. H (pol. panzerz < ty. Panzer);

krutbehållare, kruttorn: prochownica / theca pulveraria parakaunyčia SD¹, Prochownica / Theca pulveris nitrosi parakaunyčia SD³, Pulverhorn paraknycze Lex, Pulver=Horn. Paraknyczia, os. F C III (vitryska напахния);

pil: Strzala / telum, sagitta, wilicia / strela SD¹, Flitschpfeil strela Lex, Pfeil Strela, wyliczia Lex, [Flitsch] Pfeil Strela, ós. C II, Pfeil. Strěla, ós. F. Wylyczia, ós. F C III;

hjälm: Helm Sʒalmas Lex, Helm Schalmas, o. M. C II (troligen från fornryska, se Sabaliauskas 1990: 251);

hagel: śrot do strzelby/ Miſſilia minuta bombardaru. śratas SD³;

sträng: Sehne temptywa Lex; beträffande ursprunget till temptywa, jfr ciąćiwa / nervus, chorda, fides. tętiwa SD¹; jfr även Seh̆ne Gyſla, os C III;

arrowskaft: Strala / telum, sagitta, wilicia / strela SD¹, Pfeil wyliczia Lex, Pfeil. Strěla, ós F. Wylyczia, ós F C III, Pfeil. Wylicia, cios. F. Strěla, ós F. Strėlas, lo R, jfr Pfeil mit Widerhacken Strela su Barzda R (vitryska билица).

10. Slutsatser

En preliminär översikt över det omfattande materialet om militära termer från den äldre perioden i det litauiska skriftspråkets historia gör det möjligt att dra några mer allmänna och ett stort antal sakliga slutsatser.

39

De gamla militära termerna går tillbaka till en avlägsen forntid och återspeglar också krigen mellan Storfurstendömet Litauen och Preussen och andra länder. Krigets människor och vapenutrustning benämndes med särskilda termer, som ofta hämtades från västeuropeiska språk.

De militära termerna är av olika ålder: de äldsta är nedärvda från det indoeuropeiska (karas) och baltiska (kalavijas) urspråket, medan de nyare är både inhemska och lånade. Litauiska termer utgör den mindre delen. Bland de lånade termerna används slaviska lånord i större utsträckning (för övrigt även i källorna från Lill-Litauen, åtminstone de äldre), och germanska lånord i något mindre utsträckning.

En jämförelse mellan betydelserna hos äldre militära termer och termer som används i dagens litauiska illustrerar tydligt semantiska processer: mer än en term (karininkas, karžygys, pulkininkas) har fått en ny betydelse.

Det är viktigt att fortsätta forskningen om militära termer. Den skulle inte bara blottlägga deras historia, utan kanske också göra ursprunget, bildningen och betydelseutvecklingen hos de militära termerna i dagens litauiska tydligare.

ŠALTINIAI

B – (Lexicon Germanico=Lithvanicvm et Lithvanico=Germanicvm… von Iacobo Brodowskij (~ 1740, rankraštis Lietuvos mokslų akademijos bibliotekoje).

C – Clavis Germanico-Lithvana (faksimilinis leidimas). Rankraštinis XVII a. vokiečių-lietuvių kalbų žodynas, I–IV. Parengė V. Drotvinas, Vilnius, 1995–1997.

H – Vocavblarivm Litthvanico-Germanicvm et Germanico-Litthvanicvm… von Friedrich Wilhelm Haack […], Halle, 1730.

Lex – Lexicon Lithuanicum (faksimilinis leidimas). Rankraštinis XVII a. vokiečių-lietuvių kalbų žodynas. Parengė V. Drotvinas, Vilnius, 1987.

LKŽ – Lietuvių kalbos žodynas 1–20, Vilnius, 1941–2002.

M – Littaujfch=deutſches und Deutſch=littaujfches Wörter=Buch… von Chriſtian Gottlieb Mielcke… Königsberg, 1800.

Q – Vokiečių-lietuvių kalbų žodynas (XVIII a. rankraštis, saugomas Lietuvių kalbos instituto bibliotekoje).

R – Littaujfch=Deutſches und Deutſch=Littaujfches Lexicon… von Philipp Ruhig… Königsberg, 1747.

Richt – [Johannas Richteris?] Vokiečių–lietuvių kalbų žodynas, Halle, 1728 (rankraštis Hallės-Wittenbergo Martino Lutherio universiteto Frankės fundacijos bibliotekoje).

^SD¹ – Senasis Konstantino Sirvydo žodynas (fotografuotinis leidimas). Parengė K. Pakalka, Vilnius, 1997.

^SD³ – Pirmasis lietuvių kalbos žodynas: Konstantinas Širvydas, Dictionarium trium linguarum (fotografuotinis leidimas). Parengė K. Pakalka, Vilnius, 1979.

40

LITERATŪRA

Balčikonis J. 1978: Dėl naujosios karininko reikšmės. – Rinktiniai raštai 1, Vilnius, 146–147.

Dubisz St. 2003: Uniwersalny słownik języka polskiego 5, pod redakcją prof. Stanisława Dubisza, Warszawa.

Harding D. 2000: Waffen Enzyklopädie. 7000 Jahre Waffengeschichte, Berlin.

LPŽ 1989: Lietuvių pavardžių žodynas 2. Ats red. A. Vanagas, Vilnius.

Mažiulis V. 1993: Prūsų kalbos etimologinis žodynas 2, Vilnius.

Palionis J. 1967: Lietuvių literatūrinė kalba XVI–XVII a., Vilnius.

Palionis J. 1995: Lietuvių rašomosios kalbos istorija, II pap. leid., Vilnius.

Palionis J. 2004: XVI–XVII a. lietuviškų raštų atrankinis žodynas, Vilnius.

Sabaliauskas A. 1990: Lietuvių kalbos leksika, Vilnius.

Skardžius P. 1996: Lietuvių kalbos žodžių daryba (fotografuotinis leidinys). – Rinktiniai raštai 1, Vilnius.

Smetona A. 1995: Karybos žodynas, Vilnius.

Zinkevičius Z. 1990: Lietuvių kalbos istorija 4, Vilnius.

FROM THE HISTORY OF MILITARY TERMS

Summary

A preliminary overview of the abundant material of military terms from the earlier period of the written Lithuanian language allows some general conclusions and a few specific conclusions to be drawn on the subject.

Old military terms reach a distant past and reflect the wars of the Grand Duchy of Lithuanian and Prussia with other countries. Military men and weaponry were named using special terms, which were quite frequently coming from Western European languages.

Military terms are of a different age: the oldest are inherited from Indo-European (karas (war)) and Baltic parent language (kalavijas (sword)), the newer ones are not only own, but also borrowed terms. Lithuanian terms make a smaller part. Slavonicisms are more frequent borrowings (talking of which, they are also more frequent in sources from Lithuania Minor, at least from the earlier period), Germanisms are slightly less frequent.

The comparison of the meanings of old and currently used military terms obviously illustrates semantic changes: not one term (karininkas (officer), karžygys (warrior), pulkininkas (colonel)) has gained a new meaning.

It is topical to continue the research of military terms. That would reveal not only their history, but probably it could make the origin, word-formation and meaning development of modern Lithuanian military terms clearer.

Vincentas DROTVINAS

Gauta 2005-09-08

Vilniaus pedagoginis universitetas

T. Ševčenkos g. 31, LT-03111 Vilnius

E. paštas drot���[email protected]

41