Fortbildningskurser

Aktuella frågor inom modern terminologi

JOLANTA GAIVENYTĖ-BUTLER

Litauiska språkinstitutet

Den 16–17 oktober 2007 hölls vid Litauiska språkinstitutet, inom ramen för projektet Utveckling av litauiska forskares kompetens i samband med Litauens integration i Europeiska unionens infrastruktur, fortbildningskurserna Aktuella frågor inom modern terminologi, arrangerade av Terminologicentret och riktade till språkvetare, terminologer och översättare. Föreläsningarna hölls av föreläsare från Litauen och Polen.

Professor, habiliterad doktor Sergiejus Griniovas-Griniewiczius från universitetet för finans och management i Białystok inledde sin första föreläsning Teoretisk och praktisk terminografi med lexikografins historia. Professorn framhöll att ett helt språk kan beskrivas i form av en ordbok – den innehåller fonetisk, morfologisk och grammatisk information. Han påpekade att lexikografiska principer nästan inte behandlas i läroböcker i lexikologi och allmän språkvetenskap; där förklaras oftast olika typer av ordböcker. När S. Griniovas-Griniewiczius talade om principerna för lexikografi och terminografi utgick han från sin mångåriga erfarenhet av terminologiarbete och gav exempel ur ryska och engelska ordböcker. Större delen av föreläsningen ägnade han åt att diskutera lexikografiska parametrar. Man skiljer mellan upp till 200 parametrar, och enligt föreläsaren vore det därför nyttigt att samla dem i en databas. S. Griniovas-Griniewiczius betonade att vissa lexikografiska parametrar ganska tydligt bestämmer andra, och att utarbetandet av en ordbok därför bör börja med valet av lexikografiska parametrar. Professorn urskilde tre parametergrupper – författarens mål (ordbokens ämnesområde och omfattning, syfte, avsedda användare, deskriptiv eller preskriptiv funktion samt kriterier för insamling av nödvändiga lexikala enheter), makrokompositionens parametrar (hur ordboksartiklarna presenteras, ordbokens huvuddelar samt hur ordkombinationer och homonymer behandlas) och mikrokompositionens parametrar (ordboksartikelns beståndsdelar). Processen för att utforma en ordbok bör bygga på ett konsekvent val av de inledande parametrarna, vilket avgör hur de övriga parametrarna kan förverkligas optimalt. Det går att fastställa och genomföra en optimal presentation av lexikal information i olika typer av ordböcker. S. Griniovas-Griniewiczius noterade att tillgången till termordböcker ofta påskyndar utvecklingen inom vetenskapsområden, medan vissa områden går tillbaka på grund av brist på lämplig terminologi.

202

Jolanta Gaivenytė-Butler | Kvalifikacijos kursai Aktualūs šiuolaikinės...

S. Griniovas-Griniewiczius noterade att tillgången till termordböcker ofta påskyndar utvecklingen inom vetenskapsområden, medan vissa områden går tillbaka på grund av brist på lämplig terminologi.

Professor S. Griniovas-Griniewiczius andra föreläsning handlade om Europeiska terminologiskolor. Positivismen, som i början av 1900-talet utvecklades till neopositivism, påverkade terminologiskolornas framväxt. Professorn urskilde tre terminologiskolor: den österrikiska (som utvecklades till den österrikisk-tyska), den tjeckiska och den ryska (sovjetiska), och diskuterade deras särdrag samt nämnde deras främsta företrädare. I sin föreläsning ägnade föreläsaren särskilt stor uppmärksamhet åt den österrikiska, eller wienska, skolans grundare Eugen Wüsters åsikter och verk. Den wienska skolans idéer utvecklades vidare av H. Felber, G. Budin, Ch. Galinski, K.-D. Schmitz, I. Dahlberg, H. Picht och andra. H. Felbers bok Terminology manual (1984) bör nämnas. Enligt professorn är den bästa läroboken i terminologi som getts ut på engelska H. Pichts och J. Draskaus Terminology: An introduction (1986). Den wienska skolans tydligaste kännetecken är dess fokus på begrepp och dess inriktning på standardisering av termer och begrepp. De flesta väst- och nordeuropeiska länder arbetar i denna riktning. Den tjeckiska terminologiskolan växte fram ur Prags funktionella lingvistiska skola. Dess företrädare fokuserade främst på det praktiska arbetet med att kodifiera termer. De mest framstående företrädarna för denna skola var L. Droz­das och J. Horeckis. S. Griniovas-Griniewiczius betraktar R. Kocourek, som fortsatte sitt terminologiarbete i Kanada, som den sista företrädaren för denna skola. När professorn talade om den ryska terminologiskolan urskilde han tre utvecklingsstadier, beskrev flera terminologicentra – skolorna i Moskva, Leningrad, Gorkij och Voronezj – och nämnde de främsta ryska terminologerna och deras verk. Han talade om den ryska terminologins pionjär D. Lotte samt om E. Drezens, A. Reformatskijs, B. Golovins, R. Kobrins, V. Lejčiks och andras verk.

Professor, habiliterad doktor Valentina Dagienė presenterade i föreläsningen Litauisering av datorprogram grunderna i lokalisering av datorprogram, redogjorde för det arbete med litauisering av datorprogram som utförs i Litauen, visade och diskuterade flera litauiserade datorprogram avsedda för barns matematikstudier och uppmärksammade lokaliseringens särdrag. Professorn förklarade termerna lokalisering, litauisering, internationalisering, öppen källkodsprogram, lokal och uppmärksammade åhörarna på att lokalisering inte är en enkel översättning. Ett väl lokaliserat program ska till form och innehåll smälta naturligt in i den litauiska miljön. Föreläsaren diskuterade

Terminologija | 2007 | 14 203

den lokaliserade delen av datorprogram (installationsprogrammet, programmets gränssnitt, programmets hjälpsystem) och konstaterade att många program innehåller lokala inställningar som inte följer litauiska normer; därför måste källtexterna i programmen justeras vid lokalisering. De litauiska lokala inställningarna visades, och uppmärksamhet riktades mot testning av lokaliserade program. V. Dagienė konstaterade att testkostnaderna ofta är betydligt högre än själva översättningskostnaderna, men att testning är ett nödvändigt steg i lokaliseringen. De viktigaste insatserna för att förlitauiska programmen återkallades, liksom de institutioner som utför dem – UAB Tildės biuras och avdelningen för informatikmetodik vid Institutet för matematik och informatik. När professoren avslutade föreläsningen föreslog hon att följande riktlinjer skulle följas för att förlitauiska program: datorprogram som används oftare, och särskilt sådana som används i skolor, bör förlitauiskgöras; program som förlitauiskgörs bör redigeras och testas, och lingvister bör granska dem; informatikexperter och lingvister behöver lära sig att arbeta tillsammans; ordförrådet för teknologier på modersmålet bör ständigt utvecklas och motsvarigheter skapas till nya termer som uppstår i världen. En tydlig strategi för förlitauiskning av datorprogram skulle underlätta förverkligandet av dessa riktlinjer; även forskning om lokalisering och internationalisering av datorprogram är viktig. Som svar på frågan om program för barn måste översättas eller om de kan utvecklas i Litauen nämnde V. Dagienė några litauiska program för barn som förlaget Šviesos hade tagit fram, men beklagade att det saknas personal och idéer för detta arbete. Enligt professorn skulle man kunna börja med lokaliserade program.

Temat databehandling och terminologi fortsatte med docenten och doktorn Gintautas Grigas föreläsning Databehandlingens terminologi och lexik. När G. Grigas beskrev databehandlingens lexik betonade han att engelska dominerar inom databehandlingens terminologi, men att den engelska terminologin är ostandardiserad och varierande samt saknar systematik. Program som utvecklats av stora företag, till exempel Microsoft, framstår som något bättre, medan öppna program innehåller gott om slang. Skaparna av litauisk terminologi ställs inför olika svårigheter på grund av engelsk synonymi (login, screen name, user name, Skype name – registreringsnamn) och på grund av att olika eller besläktade begrepp betecknas med samma ord (tab – tabulatortecken, avdelare, flik; account – konto, användarkonto; accented letter – accentuerad bokstav, diakritiskt tecken). Enligt föredragshållaren är vissa litauiska datatermer mer informativa än sina engelska motsvarigheter (little endian – stigande byte, big endian – fallande byte, recordable compact disk, CD-R – skrivbar skiva för engångsbruk, blog – blogg, spam – skräppost). Han uppmärksammade att vissa litauiska termer, liksom de engelska, har förkortningar-

204

Jolanta Gaivenytė-Butler | Kvalifikacijos kursai Aktualūs šiuolaikinės...

(operating system, OS – operativsystem, OS), medan andra litauiska termer kanske saknar förkortningar (floppy disk, FD – diskett); ibland används endast en förkortning (POP (Post Office Protocol) – POP-protokollet (postkontorsprotokollet)). Docenten påminde om att förkortningar ska läsas bokstav för bokstav genom att de litauiska bokstavsnamnen räknas upp, till exempel läses förkortningen DB [dė-bė], förkortningen DBVS – [dė-bė-vė-es]; vissa förkortningar läses stavelsevis (MIME-protokollet – mime-protokollet). Ordböcker som programlokaliserare oftast använder nämndes: Lietuvių–anglų–rusų–vokiečių kalbų terminų žodynas. Informatika (1995), redigerad av R. Valatkaitė och Z. Kudirka; V. Žalkauskas Šiuolaikinių kompiuterių programų ir tinklų žodynas (2003); samt V. Dagienė, G. Grigas och T. Jevsikova Enciklopedinis kompiuterijos žodynas (2005) (www.likit.lt). Även de institutioner som ägnar störst uppmärksamhet åt litauisk dataterminologi nämndes – kommissionen för terminologi inom informatik och informationsteknik (ims.mii.lt/terminai/) och den statliga kommissionen för det litauiska språket (www.vlkk.lt).

Föreläsningen Litauiska tecken i e-postmeddelanden avslutade kursprogrammet. Den hölls av Viktoras Dagys från Institutet för matematik och informatik. Först presenterade föreläsaren webbplatsen för Litauens datavetarförbund, ställde lekfullt den allvarliga frågan varför utan diakritiska tecken? och försökte besvara vad som förvanskar de litauiska bokstäverna och hur vi väljer, och borde välja, e-postprogram. Han uppmärksammade att man skriver korrekt på litauiska med dator, och att alla bokstäver i det litauiska alfabetet också syns på webbplatser, men att e-postmeddelanden skrivs på ett märkligt nytt språk. Enligt föreläsaren finns det två slags orsaker till denna förvanskning – tekniska och psykologiska. För att använda ett program på rätt sätt måste varje program, även e-postprogram, konfigureras – anpassas till ett visst land och språk och till personliga behov. V. Dagys föreslog en mycket tydlig och konkret lösning: välj ett program som passar det litauiska språket och konfigurera det för användning efter installationen. Föreläsaren gick igenom de kriterier som användarna oftast använder när de väljer e-postprogram och föreslog sådana som hjälper till att välja ett program som lämpar sig för litauiska. Även e-postprogram och webbaserade posttjänster som lämpar sig bäst för litauiska presenterades. Lingvister och lärare har en huvudroll när det gäller att väcka lust och behov av att inte bara tala korrekt, utan också skriva på litauiska. Slutsatser och mycket konkreta förslag presenterades. Enligt V. Dagys finns det inga tekniska hinder för att använda litauiska skrivtecken i e-post. Att skriva på ett icke-litauiskt sätt är snarare ett psykologiskt än ett tekniskt problem. Han föreslog att man inte skulle använda eller sprida e-postprogram,

Terminologija | 2007 | 14

2 0 5

som endast är avsedda för västeuropeiska språk, utan i stället konfigurera installerade program för användning – ställa in lämpliga alternativ för språk (teckenkodning) och teckensnitt för både inkommande och utgående meddelanden. Det rekommenderas att välja ett program som inte behöver konfigureras. Instruktioner för att konfigurera alla de populäraste e-postprogrammen finns på adressen http://www.liks.lt/elpaliet/

Mottagen 2007-12-12

Jolanta Gaivenytė-Butler Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected]

206 Jolanta Gaivenytė-Butler | Kvalifikacijos kursai Aktualūs šiuolaikinės...