Folkliga arttermer för bostadshuset och dess viktigaste delar

ROBERTAS STUNŽINAS

Institutet för litauiska språket

NYCKELORD: folkliga arttermer inom byggande, bostadshus, litauiska termer, lånord, hybrider

Ett av de viktigaste kraven på vetenskapliga termer – systematik – är förbundet med logikens krav. När termer skapas är det mycket viktigt att förstå de logiska sambanden mellan begreppen; begreppen och de termer som benämner dem måste bilda ett sammanhängande system grundat på hierarkiska (hyperonymiska–hyponymiska (släkte–art), partonymiska, ekvononymiska och icke-hierarkiska relationer. Grunden för att utforma vetenskapliga termssystem är klassifikationer som återspeglar begreppens utveckling och deras samband (Jakaitienė 2010: 186). Att begrepp fördelas enligt vissa relationer är inte kännetecknande enbart för vetenskaplig terminologi. I folklig terminologi, som är en källa till vetenskaplig terminologi, delas och klassificeras specialbegrepp¹ enligt olika samband². Denna artikel undersöker hur släkt- och artsamband mellan begrepp kommer till uttryck i terminologin för bostadshuset och dess viktigaste delar. Artikeln fortsätter författarens serie artiklar om folklig byggterminologi. Syftet med artikeln är att undersöka arttermer för bostadshuset och dess viktigaste delar utifrån de begrepp de betecknar, deras ursprung och inbördes samband. Totalt analyseras 248 olika folkliga byggtermer för släkte och art³ från Litauiska språkets ordbok (elektro-

¹Det bör uppmärksammas att klassificeringen av begrepp i folklig terminologi är relativ. I vardagsspråket (och delvis även i folklig terminologi) kommer kategoriseringen av världen till uttryck: människan ordnar världen efter sitt eget förstånd genom att lära känna och verka i den; hon sammanför föremål och företeelser i grupper och fastställer vissa samband mellan dem. Den vetenskapliga grupperingen av företeelser i världen grundar sig på en klassifikation som organiserar företeelserna i grupper utifrån vissa definierade kännetecken (se vidare Gudavičius 2009: 49). Eftersom folklig terminologi betraktas som en källa till vetenskaplig terminologi kan organiseringen av specialbegrepp betraktas som en form av klassifikation.

²Fördelningen av folkliga termer enligt begreppens släkt- och artsamband behandlas i författarens avhandling Folkliga byggtermer (Vilnius, 2011).

³I de undersökta källorna kan man hitta många termvarianter, vilka i denna artikel inte betraktas som separata termer (för en utförligare diskussion av variantbegreppet, se Stunžinas 2008: 111–112).

1 4 2 R. Stunžinas | Gyvenamojo namo ir pagrindinių jo dalių rūšiniai liaudies terminai

avsnitt), Lietuvių kalbos atlaso (I t.), Druskininkų tarmės žodyno, Kaltanėnų šnektos žodyno, Kazlų Rūdos šnektos žodyno (I t.), Kupiškėnų žodyno (I t.), Lazūnų tarmės žodyno, Šiaurės rytų dūnininkų šnektų žodyno ir Zanavykų šnektos žodyno (I–III t.).

Gränsen mellan art- och genustermer grundas på deras plats i begreppshierarkin (Гринев 1993: 66). Arttermer bildar privativa oppositioner med genustermer⁴ och är hyponymer i förhållande till dem. Mellan genus- och arttermer uppstår hyponymiska och hyperonymiska relationer. I artikeln analyseras arttermer med hänsyn till begreppshierarkin inom folklig byggnadsterminologi. Som genustermer betraktas termer som uttrycker de viktigaste genusdragen, medan arttermer betecknar de viktigaste och sekundära genusdragen (Татаринов 2006: 81). Vid åtskillnaden mellan genus- och arttermer beaktas främst termförklaringarna i källorna⁵, liksom de logiska sambanden mellan de benämnda begreppen. I artikeln analyseras endast de arttermer vars hyperonymer, dvs. genustermer, kunde påträffas i de undersökta källorna.

Det centrala begreppet i det undersökta mikrosystemet – bostadshus – betecknas i byggandets folkliga terminologi med tjugosju synonyma termer av olika ursprung⁶ – femton litauiska, fem slaviska, fem germanska och två hybrida, t.ex.: lägenhet ”bostadshus, bondgård, stuga” LKŽe, LKA I 34, bostad ”bostadshus” LKA I 34, hus ”bostadsbyggnad” LKŽe, LKA I 34, stuga ”bostad (vanl. en bondes) hus, bondgård, stuga” LKŽe, DrskŽ 265, LKA I 34, bondgård ”bostadshus, stuga” LKŽe, DrskŽ 419, LKA I 34, stuga (brus. грыдня) ”stuga, bondgård” LKA I 34, LKŽe, KpŽ I 733, hus (germ. Sabaliauskas 1990: 265) ”bostadshus” LKŽe, ^x7koja (ty. dial. backhus) ”stuga” LKŽe, ZanavŽ1 100, ^xhus (ty. dial. stuba) ”bostadshus (vanl. en bondes), stuga, bondgård” LKŽe, ZanavŽ3 198, ^xfamiljestuga (hybrid, ty. dial. stuba LKŽe) ”bostadshus”

⁴ En privativ opposition är en binär relation där den ena medlemmen kännetecknas av att en viss egenskap finns, medan den andra kännetecknas av att denna egenskap saknas (Jakaitienė 1988: 77).

⁵ I vissa fall är det svårt att fastställa alla särskiljande drag hos de benämnda begreppen exakt. Därför beaktas främst betydelseförklaringarna i ordböckerna och de allmänna respektive särskiljande egenskaper hos föremålen som beskrivs där.

⁶ Alla genustermer som betecknar bostadshuset och dess tillbyggnad nämns i artikeln Folklig terminologisk synonymi för bostadshuset och dess huvuddelar (Stunžinas 2010: 130–142).

⁷ Artikeln utgår från markeringarna i Lietuvių kalbos žodyno – främmande ord markeras med ett kors.

Terminologija | 2011 | 18 1 4 3

hus” LKA I 34. Variationen i benämningarna på huset kan förklaras av begreppets utveckling och regionala skillnader⁸.

Arttermerna står i hyponymiska relationer till varandra och registrerar olika egenskaper hos bostadshuset. Flertalet arttermer betecknar särskiljande egenskaper av värde och kvalitet. Ett dåligt, gammalt hus betecknas med tjugoen termer av olika ursprung – åtta litauiska, sex slaviska, en lettisk, en germansk och fem hybrider, t.ex.: numpalaikiai ”enkelt hus” DūnŽ 224, pirtis ”dåligt, enkelt bostadshus, liten stuga” LKŽe, trobapalaikė ”dåligt, enkelt gårdshus” DūnŽ 406, LKŽe, trobesikė ”dålig, enkel liten stuga” ZanavŽ3 481, trobukas ”enkelt hus, stuga, gårdshus” LKŽe, ZanavŽ3 481, balaganas (rys. балаган Frenkelis 1962: 31) ”dåligt hus, gårdshus” KpŽ 138, gryčia (vitry. грыдніца) ”dåligt bostadshus” LKA I 34, ^kamurka (pol. komórka, rys. каморка) ”dålig liten stuga” LKŽe, ^kaniūklė (vitry. канюшная) ”dåligt gårdshus” LKŽe, ^makūza (jfr ty. dial. backhus) ”dålig liten stuga” LKŽe, gryčpalaikė (hybrid, vitry. грыдніца LKA I 34) ”dålig, förfallen stuga” KpŽ 735, ^kiaurinyčia (hybrid) ”dålig liten stuga” ZanavŽ1 673, pašiūrė (hybrid, Sabaliauskas 1990: 265) ”enkel liten stuga” LKŽe, DrskŽ 250, ^stubelka (hybrid, ty. dial. stuba) ”dåligt gårdshus, stuga, ruckel” LKŽe. Vissa arttermer anger, utöver värde och kvalitet, även ytterligare egenskaper – tid och konstruktion: laužas ”gammalt, skevt gårdshus, ruckel” LKŽe, laužynas ”skeva, gamla eller förfallna gårdshus” LzŽ 141, lūšna ”enkel, förfallen liten stuga” KzRŽ I 468, ^kalupka (pol. chalupa) ”liten stuga, ruckel” LKŽe, ^kutė (ty. Kote Sabaliauskas 1970: 38) ”gammal, dålig liten stuga; liten stuga” LKŽe, ^bakūžė (ty. dial. backhus) ”gammal dålig stuga, ruckel” LKŽe, gry telė (hybrid, vitry. грыдніца LKA I 34) ”liten, enkel gryčia, liten gryčia, liten stuga” KpŽ 745. Alla termer som betecknar ett dåligt hus har närliggande betydelser och bör betraktas som synonymer.

Benämningar på vackra hus av god kvalitet utgörs av fyra synonyma icke-litauiska termer – två slaviska lånord och två germanska lånord (vissa av dessa termer anger även ytterligare egenskaper – konstruktion och storlek): ^kamenyčia (pol. kamienica) ”hus av tegel, vackra hus” LKŽe, KltŽ 98, ^pakajai (pol. pokój LKŽe) ”stora, vackra hus” ZanavŽ2 311, rūmas (germ. Sabaliauskas 1990: 265) ”vackra hus” LKA I 34, ^stubos (ty. dial. stuba LKŽe) ”stort, vackert bostadshus” ZanavŽ3 199.

⁸ I denna artikel analyseras inte termerna utifrån de regioner där de används. Folklig terminologi kan studeras som en helhet av folkliga språkets termer, som kännetecknas av polysemi och synonymi. Folktermer kan också undersökas dialekt för dialekt som ett särskilt system av termer (se vidare Кленикова 1974: 31). Analys av termers utbredning är ett mål för framtida forskning.

144 R. Stunžinas | Gyvenamojo namo ir pagrindinių jo dalių rūšiniai liaudies terminai

Något färre är de specifika termer som betecknar egenskaper hos bostadshusets konstruktion. Med avseende på byggnadsmaterial kan två grupper av specifika termer urskiljas. Ett lerhus benämns med fem synonyma termer – fyra litauiska och en slavisk: krėstinė ”en koja uppförd av stampad lera” LKŽe, lipinė ”en liten koja hopfogad av något” LKŽe, molinalė ”en enkel liten koja uppförd av lera, lerkoja” LKŽe, plūktinis ”en byggnad av stampad lera” LKŽe, ^xlepenka (pol. lepianka) ”ett litet hus byggt av stampad lera” LKŽe. Ett hus av murverk benämns med två slaviska lånord och två hybrider: mūras (pol. mur, tyskt dial. mūr) ”byggnad av murverk” LKŽe, DrskŽ 217, KzRŽ I 523, LzŽ 169, ZanavŽ2 221, ^xkaminyčia (pol. kamienica) ”hus av murverk, annars vackra hus” LKŽe, DrskŽ 135, mūrinė (hybrid, pol. mur, tyskt dial. mūr) ”byggnad av murverk” LKŽe, DrskŽ 218, ^xakmenyčia (hybrid, suffixet -včia från slav. -(b)nica, Ambrazas 2000: 66) ”stenhus, tegelhus” LKŽe.

Huset benämns också efter andra konstruktionsegenskaper. Ett rökigt hus benämns med fyra synonyma litauiska termer: dūminė ”bostadshus utan skorsten” LKŽe, pakurtrobė ”rökigt hus” LKŽe, pirti-kė ”rökigt hus” LKŽe, rūkynė ”rökigt hus” LKŽe. Utifrån vilka rum huset har benämns det med tre termer – en litauisk, en germansk och en hybrid: ilgnamis ”hus med två gavlar” ZanavŽ1 541, ^xstuba (tyskt dial. stuba LKŽe) ”bostadshus med ett rum och kök” LKA I 34, ^xilgastubė (hybrid, tyskt dial. stuba LKŽe) ”hus med två gavlar” ZanavŽ1 541. Ett hus med två väggar benämns med den litauiska termen dvisienis ”byggnad med två väggar” LKŽe.

Några specifika termer registrerar egenskaper hos storlek. Ett litet hus benämns med tre synonymer – en litauisk, en slavisk och en hybrid: trobelė ”litet bostadshus” LKA I 34, gryčia (belarusiska грыдніца) ”litet, enkelt bostadshus” LKA I 34, grintelė (hybrid, belarusiska грыдніца) ”liten grinčia (gryčia), liten stuga, liten koja, liten gryčia” LKŽe. Ett stort hus benämns med två synonymer – en litauisk och en slavisk: šlajus ”stort bostadshus” LKA I 34, ^xstadala (belarusiska стадола, pol. stodola < tyskt dial. Stadoll, Stodoll) ”stort hus” LKŽe. Ett medelstort hus benämns med hybriden gryčiotė (hybrid, belarusiska грыдніца) ”medelstor gryčia” KpŽ I 735.

Två specifika termer betecknar tidsmässiga egenskaper – ett gammalt hus och ett nybyggt hus benämns med litauiska termer: sentrobė ”gammalt hus” LKŽe, naujatrobė ”nybyggt hus” ZanavŽ2 249.

Terminologija | 2011 | 18

1 4 5

Termer som betecknar bostadshusets rum står i partonymiska relationer till termerna som betecknar huset. Tre synonyma termer för vissa rum i huset fungerar som överordnade termer – två litauiska och en slavisk: patalpa ”interiören i vilken byggnad som helst” LKŽe, troba ”rum i en byggnad” LKŽe, stuba (tyskt dial. stuba) ”rum inrett inuti ett hus” LKŽe. Till dessa termer är termer som registrerar olika kännetecken hos begreppet knutna genom hyponymiska relationer: funktion, konstruktion, storlek, kvalitet, läge med mera.

De flesta av dessa specifika termer anger funktionella särskiljande egenskaper. Elva specifika synonymiska termer betecknar ett bostadsrum; efter ursprung är sex av dem litauiska, två slaviska, två germanska och en hybrid: buta ”rum” LKŽe, kampas ”rum” LKŽe, KzRŽ I 315, LzŽ 105, patalpa ”rum” LKŽe, pirkia ”avskilt, inrett rum i ett hus avsett för människor att bo i” LKŽe, LKA I 34, troba ”rum” LKŽe, LKA I 34, DūnŽ 406, ^kamara (pol. komora < tyskt Kammer) ”rum” LKŽe, LzŽ 104, ^stancija (pol. stancja) ”rum” LKŽe, kambarys (germ. Sabaliauskas 1990: 264) LKŽe, ruimas (tyskt dial. ruim) ”rum” LKŽe, ^stuba (tyskt dial. stuba) ”rum” LKŽe, ^{šeimynstubė} (hybrid, tyskt dial. stuba LKŽe) ”rum” ZanavŽ 3 258.

Gästrummet benämns med nio synonyma termer – fyra litauiska, fyra slaviska och en hybrid: didžinė ”det stora rummet” LKŽe, menė ”sal, förmak” LKŽe, pirkaitė ”rum för gäster, förmak” LKŽe, priešinė ”ett finare rum inrett i ena änden av ett pirkia, förmak” LKŽe, DrskŽ 283, alkierius (pol. alkierz) ”ett rum i en lantlig bostadsstuga, vanligen avsett för en viss familjemedlem eller en gäst” LKŽe, ^kamara (pol. komora < tyskt Kammer) ”gästrum i en lantlig stuga” LKŽe, ^pakajus (pol. pokój) ”välutrustat rum” LKŽe, KltŽ 197, LzŽ 181, ^seklyčia (belarusiska святліца, pol. świetlica) ”gästrum, salong” LKŽe, DrskŽ 361, ^stubelė (hybrid, tyskt dial. stuba) ”det finare rummet, salong” LKŽe, ZanavŽ 3 199.

Sovrummet benämns med det slaviska lånordet ^kamara (pol. komora < tyskt Kammer) ”sovrum” LKŽe. Till denna grupp kan också tre termer hänföras – en litauisk och två slaviska: pirkia ”avskilt, inrett rum i ett hus avsett för människor att bo i” LKŽe, alkierius (pol. alkierz) ”ett rum i en lantlig bostadsstuga, vanligen avsett för en viss familjemedlem eller en gäst” LKŽe, gryčia (belarusiska гръдзніца LKA I 34) ”den enklare änden av en lantlig stuga” LKŽe. Dessa termer kan beläggas som beteckningar för sovrum utifrån etnografernas uppgifter—

146 R. Stunžinas │ Gyvenamojo namo ir pagrindinių jo dalių rūšiniai liaudies terminai

Bland termerna: alkierius är ett sovrum hos žemaiterna, medan pirkia och gryčia är sovrum hos aukštaiterna (Butkevičius 1958: 159–161).

Matsalen benämns med två synonyma termer – en litauisk och en hybrid: valgykla ”matrum” LKŽe, ^xstalavinė (hybrid, pol. stołowy) ”matrum” LKŽe. Ett separat rum för matlagning benämns med en litauisk och en slavisk term: virtuvė ”utrymme med särskild utrustning (ugn, spis osv.) för matlagning” LKŽe, ^xkuknė (vitryska кухня, pol. kuchnia) ”kök” LKŽe.

Två hybrider som betecknar ouppvärmda utrymmen har påträffats: ^xlaukinyčia (hybrid, suffixet -yčia från slav. –(б)ница, Ambrazas 2000: 66) ”kallt rum” LKŽe, ^xšaltinyčia (hybrid) ”kallt utrymme” LKŽe. Här kan man urskilja särskiljande drag hos konstrukcijos.

Utrymmenas storleksdrag anges av två synonyma arttermer – en slavisk och en hybrid: ^xkatukas (vitryska комух, pol. kotuch) ”litet rum” LKŽe, ^xstubelė (hybrid, dial. ty. stuba) ”mindre rum” LKŽe, ZanavŽ3 199. Dessa termers hyponymer är termer med ytterligare kännetecken. Storleks- och lägesdrag betecknas av fyra synonyma termer – en slavism och tre hybrider: ^xpeč kamarė (slavisk, vitryska печ, pol. komora, ty. < Kammer) ”litet rum i den enkla stugans bortre ände” LKŽe, ^xužkakalė (hybrid, ty. Kachel) ”litet rum bakom kakelugnen” LKŽe, ^xužpečinė (hybrid, vitryska печ) ”litet rum bakom en gammaldags ugn” LKŽe, ^xužpečkis (hybrid, vitryska печ) ”litet rum i den enkla stugans bortre ände” LKŽe. Storleks- och konstruktionsdrag anges av slavismen ^xkamurka (pol. komórka, ryska каморка) ”litet mörkt rum” LKŽe. Storleks- och kvalitetsdrag betecknas av slavismen ^xšpirka (pol. szpyrka, szperka) ”litet, enkelt rum” LKŽe.

Utrymmenas storlek hänger samman med deras användning – vanligen används små utrymmen för förvaring och för att sova i. I folklig terminologi betecknas sådana utrymmen med många termer. Dessa arttermer anger drag av användning och storlek. Först bör nämnas sju synonyma beteckningar för förvaringsutrymmen – fyra litauiska, två slaviska och en hybrid: langinė ”litet rum i stugans andra ände, motsvarande förstugan” LKŽe, pirtikė ”utrymme för förvaring av olika livsmedel och föremål, kammare, förstuga, maltkammare” LKŽe, priešakinė ”förstuga eller liten kammare i en bondes hus” LKŽe, priešinė ”utrymme för förvaring, kammare” LKŽe, ^xkamara (pol. komora, ty. < Kammer) ”rum i en bondstuga för förvaring av olika produkter och föremål, kärlrum, förråd” LKŽe, DrskŽ 134, KzRŽ I, ZanavŽ1 604,

Terminologija | 2011 | 18

147

^xšpižarnia (pol. spiżarnia) ”skafferi” LKŽe, ^xbutkamare (hybrid, pol. komora, ty. < Kammer) ”kammare i ett bostadshus” LKŽe. Termen langinė anger även ett lägesdrag.

I de undersökta källorna påträffades också fler termer för liknande förvaringsutrymmen, vilka anger ytterligare drag av kvalitet eller läge. Sju synonyma termer bör nämnas – fem litauiska, en slavisk och en hybrid: dūminė ”enkelt rum, förråd för livsmedel” LKŽe, menė ”kammare, förråd i förstugan” LKŽe, pirkaitė ”utrymme i stugans andra ände för förvaring av livsmedel och potatis” LKŽe, LzŽ 195, šalinė ”litet rum, liten kammare intill stugan, sidokammare” LKŽe, šoninė ”litet rum, liten kammare vid sidan av ett annat rum” LKŽe, ^xbakšė (förkortning av bakūžė, Frenkelis 1962: 30) ”enklare rum att sova i eller för förvaring” LKŽe, ^xužkuknė (hybrid, vitryska кухня, pol. kuchnia) ”litet rum bakom köket” LKŽe. En slavisk term anger drag av kvalitet och användning: ^xbakawa (pol. bokówka Frenkelis 1962: 30) ”enklare rum i huset för matlagning, sömn eller förvaring” LKŽe.

Hyponymer till de uppräknade termerna är tre hybrider som också anger användningsdrag:^xfuterka (hybrid) ”litet rum där tjänstefolk sover” KzRŽ I 200, ^xmeškamarė (hybrid, pol. komora, ty. < Kammer) ”utrymme för förvaring av kött” ZanavŽ2 163, ^xpienstubė (hybrid, dial. ty. stuba) ”utrymme för förvaring av mjölk och mjölkprodukter” ZanavŽ2 385.

En stor grupp arttermer betecknar förstugan – det övergångsutrymme som ligger vid ingången till bostadsrummen. Gruppen består av tjugosju synonymer – arton litauiska, tre slaviska och sex hybrider: butas ”förstuga” LKA I 39, butukas⁹ LKŽe, LKA I 39, namas LKŽe, nameliokas LKA I 39, namelis LKŽe, LKA I 39, pirtikė LKŽe, prieangis LKŽe, LKA I 38, prieangiukas LKA I 38, priebutis LKŽe, LKA I 39, prieduris LKŽe, priekinė LKŽe, priemenė LKŽe, KltŽ 228, ZanavŽ2 471, priemenyna LKŽe, priemnelė LKA I 38, priešinė LKŽe, priešininkis LKŽe, prieškambaris LKA I 39, prynumis LKA I 39, ^xbūda (vitryska бу́да, pol. buda) LKŽe, koridorius¹⁰ LKA I 39, ^xsienis (pol. sień) LKŽe, LKA I 39, LzŽ 233, ^xprieseklyčė (hybrid, vitryska святлиця, pol. świetlica LKŽe) LKA I 39, ^xpriesienis (hybrid, pol. sień) LKŽe, LKA I 38, ^xpriesieniukė (hybrid, pol. sień)

⁹I Atlas över det litauiska språket anges alla dessa termer som synonymer till priemenė, och därför upprepas inte betydelseförklaringarna nedan.

¹⁰Det franska lånordet koridorius (fr. corridor Interleksis 2003) kom troligen in i litauiskan via slaviska språk.

148

R. Stunžinas

Gyvenamojo namo ir pagrindinių jo dalių rūšiniai liaudies terminai

LKŽ X 675, ^xpriestubis (hybrid, tysk dial. stuba) LKA I 39, prygonkis (hybrid, pol. ganek, tysk Gang) LKA I 39, ^xsienelis (hybrid, pol. sien) LKŽe, LKA I 39. Här bör man urskilja kännetecken för plats och ändamål.

Till de uppräknade termerna är en hybridterm knuten genom ett hyponymiskt förhållande; den betecknar kännetecken för konstruktion och ändamål: kuolėsinė (hybrid, jfr pol. kalosz LKŽe) ”ett ouppvärmt litet rum där gäster klär av sig i förstugan” ZanavŽ1 807.

En litauisk term för en korridor bör nämnas särskilt: tarpsienis ”passage mellan två väggar, korridor” LKŽe.

En stor grupp utgörs av specifika termer som betecknar rum efter läge. Rummen under taket i ett bostadshus har sammanlagt tjugoen synonyma termer av olika ursprung: fjorton litauiska, tre slaviska och fyra hybrider: antlubė ”utrymme ovanför innertaket” LKŽe, aukštas ”utrymme ovanför innertaket, vind” LKŽe, KpŽ 99, aukštis ”övre våning, överdel” LKŽe, DūnŽ 37, kampas ”övre våning” DrskŽ 135, krautė ”rum ovanför innertaket, övre våning” LKŽe, lubos ”utrymme ovanför innertaket, övre våning” LKŽe, pakereklys ”övre våning, vind” LKŽe, papalėpė ”utrymme under husets tak, vind” LKŽe, pariestinis ”delen av huset mellan taket och innertaket, vind” LKŽe, pastogė ”utrymme under taket, insidan av en taktäckt byggnad” LKŽe, pastoginė ”utrymme under taket, insidan av en taktäckt byggnad” LKŽe, pašelmenė ”utrymme under nocken, takåsen, takfoten” LKŽe, užlos ”stugans övre våning” LKŽe, viršus ”utrymme ovanför innertaket, vind, övre våning” LKŽe, DūnŽ 443, ^xetažas (ryska этаж RLKŽ 2003: 909) ”övre våning” LzŽ 73, ^xsalka (pol. salka) ”rum under taket” LKŽe, DrskŽ 315, ^xviškos (vitryska вшuki) ”utrymme ovanför bostadshusets innertak, övre våning” LKŽe, antgrytis (hybrid, vitryska грydniцa) ”utrymme ovanför huset, övre våning” LKŽe, priegrytis (hybrid, vitryska грydniцa) ”ett slags litet rum på husets övre våning” LKŽe, ^xstogstubė (hybrid, tysk dial. stuba) ”rum på vinden” LKŽe, viršugrytis (hybrid, vitryska грydniцa) ”husets övre våning, vind, överdel” LKŽe.

Rummet under huset betecknas med tre synonyma termer – två litauiska och en slavisk: pogrindis ”källare” LKŽe, rūsys ”utrymme under huset” LKŽe, ^xsklepas (pol. sklep) ”källare” LKŽe, DrskŽ 331, KltŽ 277, LzŽ237, ZanavŽ3 85.

Termer för husdelar – tillbyggnader och konstruktioner – är också knutna genom partonymiska relationer till termerna för bostadshuset. Den största gruppen består av termer som betecknar bostadshusets tillbyggnader; den omfattar tjugosex synonyma termer: tolv litauiska, fyra slaviska, en lettisk, en engelsk och åtta hybrider, till exempel:

Terminologija | 2011 | 18

149

butas ”farstukvist” LKA I 39, priebुटis LKA I 39, prieangis LKŽe, LKA I 39, priemenukė LKA I 40, gonkas (pol. ganek, tysk Gang) LKŽe, KpŽ I 703, LžŽ 83, LKA I 39, ^xsienius (pol. sień) LKŽe, LKA I 40, porūžis (lett. puōrūzis) LKA I 40, veranda (eng. hind Interleksis 2003) LKŽe, LKA I 40, ZanavŽ3 627, gonkelė (hybrid, pol. ganek, tysk Gang) LKA I 39, ^xpriesienis (hybrid, pol. sień) LKA I 40, ^xprysieniukas (hybrid, pol. sień) LKA I 40. Alla dessa termer är överordnade; som specifika betraktas fem slaviska och tre hybridtermer som anger kännetecken för tillbyggnadens konstruktion eller läge: gonkos (pol. ganek, tysk Gang LKŽe) ”farstukvist med inglasade väggar” LKA I 39, gonkos (sl.) ”sluten farstukvist med fönster” LKA I 39, gonkos (sl.) ”öppen farstukvist utan fönster” LKA I 40, gonkai (sl.) ”prydligare, inglasad farstukvist” LKA I 39, ^xsienius (pol. sień) ”farstukvist på husets baksida” LKŽe, LKA I 40, gonkelės (hybrid) ”öppen farstukvist utan fönster” LKA I 39, gonkelis (hybrid) ”öppen farstukvist utan fönster” LKA I 39, ^xprysiednis (hybrid) ”vacker farstukvist med stora fönster” LKA I 40.

I gruppen av benämningar på bostadshusets konstruktioner bör först nämnas tre överordnade synonyma termer för byggnadens nedre del; ursprungsmässigt är en litauisk, en slavisk och en hybrid: pamatas ”byggnadens nedre del” LKŽe, LKA I 35, fundamentas (jfr kundamentas från vitryska хундамент, Frenkelis 1962: 305) ”grund” LKA I 35, KzRŽ I 200, pamūra (hybrid, pol. mur) ”grund” LKŽe, LKA I 35. Alla dessa termer används också för att beteckna det specifika begreppet murad grund (LKA I 1977: 35–36).

Trägolv¹¹ betecknas med sex synonymiska termer – tre litauiska, två slaviska och en lettisk: asla ”golv” LKA I 36, KpŽ 73, grindys ”golvbeläggning av brädor” LKA I 37, KzRŽ 1 255, KpŽ 742, ZanavŽ1 507, paklotė ”golv” LKA I 38, ^xpadlaga (lett. podloga, vitry. падлога) ”golv” LKŽe, LKA I 37, ZanavŽ2 302, ^xpamastas (lett. pomost) ”golv” LKŽe, LKA I 38, ^xparlagas (lett. pārlegs, jfr ryska перелог) ”golv” LKŽe, LKA I 38. Som underordnade termer används två synonymiska litauiska termer som anger egenskaper hos kvalitet och läge: svartgolv ”sämre, undre golv” ZanavŽ1 576, underlag ”sämre, undre golv, svartgolv” LKŽe.

Öppningen i väggen som släpper in ljus betecknas med den litauiska termen langas LKŽe, DrskŽ 184, KltŽ 136, KzRŽ I 426, LžŽ 139. Genom hyponymiska relationer är

¹¹ Termer som betecknar trägolv eller stampat jordgolv kan betraktas som hyponymer till termen för golv. I de undersökta källorna gick det inte att finna någon allmän benämning för golv; därför diskuteras inte dessa termers underordnade ställning.

150 R. Stunžinas │ Gyvenamojo namo ir pagrindinių jo dalių rūšiniai liaudies terminai

Tre litauiska hyponyma termer är relaterade och uttrycker egenskaper hos användningsområde, kvalitet och storlek: antralangis ”ett andra fönster som sätts in för vintern” LKŽe, KzRŽ I 21, ZanavŽ1 45, langalis ”ett obetydligt, dåligt, litet fönster” LKŽe, langelynas ”ett dåligt fönster” LKŽe.

Stängningsanordningen, dörren, benämns med två litauiska synonymer: durys ”en ingångsöppning i en vägg” LKŽe, KltŽ 56, KzRŽ I 171, KpŽ 492, ZanavŽ1 341, vartai ”dörr” LKŽe. Två hyponyma termer anger egenskaper hos läge, kvalitet och konstruktion: durelės ”bakre, enklare dörrar i bostadshus” LKŽe, pusdurės ”en dörr som öppnas i två halvor (vanligen stängs den nedre halvan i en rökstuga, medan den övre lämnas öppen så att röken kan komma ut)” LKŽe.

Bostadshusets övre del – taket – benämns med fem synonyma termer, tre litauiska och två slaviska: dangtis ”tak” LKŽe, LKA I 35, palėpė ”tak” LKŽe, stogas ”byggnadens övre del” LKŽe, LKA I 34, ZanavŽ3 182, ^xdokas (pol. dach) ”tak” LKŽe, DrskŽ 70, LzŽ 61, ^xstriekas (pol. strzecha) ”tak” LKŽe, LKA I 35, DrskŽ 352. Hyponyma är termer som uttrycker takets konstruktionsegenskaper; till sitt ursprung är en litauisk och två slaviska: striegtas ”halmtak, täckt med axen nedåt” LKŽe, ^xdokas (pol. dach) ”tak täckt med träspån” LKA I 35, ^xstriekas (pol. strzecha) ”halmtak” LKA I 35.

SLUTSATSER

1. Mikrosystemet av benämningar på bostadshuset och dess viktigaste delar består av 248 termer som är relaterade genom hyperonymi- och hyponymiförhållanden. 69 termer, som betecknar bostadshuset, något rum, ett tillbygge till huset eller konstruktioner – tak, grund, golv, fönster och dörrar – saknar hyperonymer och fungerar som hyperonymer. 175 termer som uttrycker olika begreppsegenskaper är hyponymer till dessa hyperonyma termer. 34 hyponyma termer fungerar samtidigt som hyperonymer; de har 4 termer som hyponymer.

2. Ur hierarkisk synvinkel är terminologin för bostadshuset och dess viktigaste delar enkel: 34 termer som betecknar två begrepp har både hyperonymer och hyponymer, det vill säga de fungerar både som hyperonymer och hyponymer.

3. Hyponyma termer uttrycker oftast användningsområde; i vissa fall betecknar de även ytterligare egenskaper – kvalitet, storlek och läge. Ungefär lika många hyponyma termer uttrycker egenskaper hos konstruktion, värde och kvalitet respektive storlek och läge. Hyponyma termer som betecknar tidsmässiga egenskaper är mycket ovanliga.

Terminologija | 2011 | 18

151

4. De egenskaper som framhävs av hyponyma termer beror på kategorierna hos de begrepp som benämns. Hyponyma termer för bostadshuset betecknar oftast egenskaper hos värde och kvalitet, medan termer för husets rum och tillbyggen uttrycker egenskaper hos användningsområde och läge. Termer för bostadshusets konstruktionsdelar – grund, golv, tak, innertak, fönster och dörrar – uttrycker oftast konstruktionsegenskaper.

5. Till sitt ursprung är den största delen av de hyponyma termerna litauiska (47,5%); lånord (slavismer och germanismer) och hybridtermer är betydligt färre (30,3% respektive 22,2%). Vad gäller ursprung skiljer sig de hyponyma termerna nästan inte från de hyperonyma. Även hyperonyma termer uttrycks huvudsakligen med det egna språkets resurser – mer än hälften (55%) är litauiska, medan lånord och hybrider är betydligt färre (30% respektive 15%).

6. Den största delen av de hyponyma termer som betecknar bostadshuset och dess viktigaste delar är relaterade genom synonymiska förhållanden.

ŠALTINIAI

DrskŽ – Druskininkų tarmės žodynas. Sud. G. Naktinienė, A. Paulauskienė, V. Vitkauskas, Vilnius, 1988.

DūnŽ – V. Vitkauskas. Šiaurės rytų dūnininkų šnektų žodynas, Vilnius, 1976.

KltŽ – Kaltanėnų šnektos žodynas. Sud. A. Viluitytė, Vilnius, 2008.

KzRŽ I – Kazlų Rūdos šnektos žodynas I. Red. A. Pupkis, Vilnius, 2008.

KpŽ I – K. Vosyl y tė. Kupiškėnų žodynas I, Vilnius, 2007.

LzŽ – J. Petrauskas, A. Vidugiris. Lazūnų tarmės žodynas, Vilnius, 1985.

LKA I – Lietuvių kalbos atlasas I. Red. K. Morkūnas, Vilnius, 1977.

LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (elektroninis leidimas). Vyr. red. G. Naktinienė, Vilnius, 2005.

ZanavŽ1–3 – Zanavykų šnektos žodynas I–III, Vilnius, 2003–2006.

LITERATŪRA

Ambrazas S. 2000: Daiktavardžių darybos raida. Lietuvių kalbos vardažodiniai vediniai. T. 2. Vilnius.

Butkevičius I. 1958: Tradiciniai lietuvių valstiečių gyvenamieji namai. – Iš lietuvių kultūros istorijos. T. 1., 157–173.

DVLKŽ II 2006: Didysis vokiečių–lietuvių kalbų žodynas, Kaunas.

Fraenkel E. 1955–1962: Litauisches Etymologisches Wörterbuch von Ernst Fraenkel, I–II, E. Carl Winter, Universitätsverlag, Vandenhoeck & Ruprecht, Heidelberg, Göttingen.

Gudavičius A. 2009: Etnolingvistika, Šiauliai.

Interleksis 2003: Interleksis: kompiuterinis tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius.

Jakaitienė E. 1988: Leksinė semantika, Vilnius.

Jakaitienė E. 2010: Leksikologija, Vilnius.

RLKŽ 2003 – Lemchenas Ch. Rusų–lietuvių kalbų žodynas, Vilnius.

Sabaliauskas A. 1990: Lietuvių kalbos leksika, Vilnius.

Stunžinas R. 2008: Variantiniai statybos liaudies terminai Lietuvių kalbos žodyne. – Terminologija 15, 111–130.

Stunžinas R. 2010: Daugiareikšmiai ir homoniminiai statybos liaudies terminai. – Terminologija 16, 68–92.

Stunžinas R. 2011: Statybos liaudies terminai, Vilnius.

Гринев С. 1993: Введение в терминоведение, Москва.

Татаринов В. 2006: Общее терминоведение: энциклопедический словарь, Москва.

152 R. Stunžinas Gyvenamojo namo ir pagrindinių jo dalių rūšiniai liaudies terminai

SPECIFIC FOLK TERMS NAMING THE DWELLING HOUSE AND ITS MAIN PARTS

This article deals with the microsystem of terms naming the dwelling house and its main parts. Specific terms are analyzed according to named concepts, relations and origin.

In the researched material there were 248 generic and specific terms. 69 terms are generic and name the dwelling house, its rooms and constructions: foundation, floor, roof, window and door. These terms have hyponymical relation to 175 specific terms naming concepts according to various features, for instance, namas ‘dwelling house’, molin alė ‘clay house’, rūmas ‘good-looking house’, grindys ‘floor’, juodgrindės ‘plain base floor’; dangtis ‘roof’, ^xstriekas ‘straw roof’. 34 terms are specific and generic at the same time and have 4 of their own hyponyms: ^xkamara ‘pantry’, patalpa ‘room’, ^xmėskamarė ‘food pantry’.

Most often specific terms indicate purpose, for instance patalpa ‘inside of a house’, kampas ‘living room’, ^xkamara ‘guest room’, valgykla ‘dining room’. Specific terms that name concepts according to characteristics of construction, value and quality or size and place, comprise similar sized groups, for instance namas ‘dwelling house’, krėstinė ‘clay house’, gryčia ‘poor house’, ^xstadala ‘large house’, pamatas ‘bottom part of a building’, pamatas ‘stone foundation’; durys ‘door’, durelės ‘back door’. Specific terms indicating age are very rare: sentrobė ‘old house’.

The hierarchy of genus-species related terms is simple; only 34 terms have hyperonyms and hyponyms.

According to origin the majority of specific terms are Lithuanian words, for instance asla, pirtikė, prieangis, priešienė, trobesikė, trobukas. Slavic and German loans are rather rare, for instance ^xkalupka (Pol. chałupa), ^xkaminyčia (Pol. kamienica), ^xkuknė (Bel. кухня, l. kuchnia); bakužė (Germ. dial. backhus), ^xstubos (Germ. dial. stuba); grytelė (hybr., Bel. гръдинца), ^xstubelė (hybr., Germ. dial. stuba), ^xužkakalė (hybr., Germ. Kachel). The origin of generic and specific terms is quite similar. The majority of specific terms are related by synonymic relations.

Gauta 2012-01-09

Robertas Stunžinas Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected]

Terminologija | 2011 | 18 153