Metaforiska ekonomiska termer

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ

Vilnius Gediminas tekniska universitet

NYCKELORD: ekonomiska termer, metaforiska termer, stilistisk neutralitet, bildrikedom

De mest karakteristiska stilistiska särdragen hos vetenskapligt språk (generalisering, saklig precision, tydlig logisk framställning, objektivitet, koncishet, fullständighet och tydlighet) har behandlats i stilistikstudier (Pikčilingis 1971: 314–323; Župerka 1997: 81). Där betonas att bildrikedom och känslomässighet inte är utmärkande för vetenskapligt språk. Termer utgör ett viktigt skikt av det vetenskapliga språket och präglas därför också av dess allmänna kännetecken. Enligt Kazimieras Župerka (1997: 81) ”bestäms det vetenskapliga språkets sakliga precision av användningen av termer och andra entydiga ord i bokstavlig betydelse”. När de viktigaste kraven på termer räknas upp nämns korrekthet, systematik, korthet, lämplig ordbildning och stilistisk neutralitet (Gaivenis 2002: 36–50). I många vetenskapliga texter hittar man dock också bildliga och metaforiska termer, vilket väcker frågan om hur de ska bedömas.

Ši mokslo kalbos problema nėra nauja, apie ją jau rašė Kazimieras Gaivenis (2002: 44–47) nagrinėdamas terminų stilistinį neutralumą, Vilija Celiešienė ir Judita Džėžulskienė (2009, 50–51) aptardamos profesinės kalbos pagrindus; taip pat yra ir atskirų straipsnių, skirtų metaforinių terminų bendrosioms problemoms (Baltrūnaitė 1998: 36–47), statybos metaforiniams terminams (Stunžinas 2006: 62–73); metaforų vartojimui mokslo populiarinamuosiuose tekstuose (Petrėnienė 2010: 129–134), metaforinių terminų vertimo į lietuvių kalbą sunkumams (Marina 2006: 98–108, Volungevičienė 2010: 23–27) ir kt.

Artikelns ämne är metaforiska ekonomiska termer, hämtade ur Förklarande ordbok över företagsledningstermer (2000), Ordbok över ekonomiska termer, sammanställd av Rūta Vainienė (2007), Ordbok över ekonomiska termer, översatt från engelska

Terminologija | 2012 | 19

83

kalbos (1997), Europos žodyno (Eurovoc). Metaforiniais terminais šiame straipsnyje vadinami perkeltinės reikšmės žodžiai, įvardijantys specialias sąvokas.

Artikelns syfte är att, efter att ha undersökt grunderna för metaforisk benämning i vetenskapligt språk, ge en översikt över strukturen hos metaforiska ekonomiska termer och beskriva kännetecknen hos metaforisk överföring.

METAFORISK BENÄMNING INOM TERMINOLOGIN

K. Gaivenis (1991: 30) beskrev träffande betydelsen av bildrikedom i vetenskapligt språk och därmed även inom terminologin: ”Bildrikedom är inte ett nödvändigt kännetecken för vetenskapligt språk, utan endast tillåten och tolererbar inom vissa gränser. Dess roll varierar inte bara mellan olika vetenskapsområdens språk, utan också mellan olika genrer.” Det gäller alltså bara att tydligt fastställa dessa gränser och försöka att inte överskrida dem. Det är dock inte så enkelt, eftersom olika vetenskapsområden har olika studieobjekt och olika sätt att benämna dem.

En paradoxal situation uppstår: stilistikforskare medger att bildrikedom och uttrycksfullhet inte är utmärkande för den vetenskapliga stilen, men de kan inte förneka det faktum att det finns många metaforer inom olika vetenskapsområdens terminologi. Därför söker man efter orsakerna till detta fenomen och efter sätt att förena saklig precision med användningen av ord i överförd betydelse i vetenskapligt språk (och därmed även inom terminologin).

Denna situation kan förklaras av metaforens dubbla innebörd. Metaforen förstås i allmänhet som ”överföring av benämningen på ett föremål eller fenomen till ett annat föremål eller fenomen på grundval av något gemensamt kännetecken, likhet i funktion eller direkt intryck” (Gudavičius 2009: 114), men två typer skiljs åt: språkliga och konstnärliga metaforer. Språkliga metaforer är resultatet av sekundär indirekt nominering; de bevarar en viss bildrikedom och semantisk dubbelhet och används i nominativt och kommunikativt syfte. Dessa metaforer är objektiva och systematiska och återspeglar en kollektiv uppfattning om objektens logiska samband. Konstnärliga metaforer används som stilistiska figurer, är subjektiva och individuella och fyller en estetisk funktion (KPP 325–327). Det är just konstnärliga metaforer som är oönskade inom terminologin, medan språkliga metaforer används där när de utgör det enda sättet att benämna ett begrepp. Metaforen har fått fotfäste i vetenskapligt språk eftersom den jämför två företeelser, och analogi är ett av de viktigaste sätten att tänka vetenskapligt. Audronė Bitinienė hävdar att metaforen ”inte bara är en utsmyckning av tanken eller texten; den hänger samman med människans mentala verksamhet: den hjälper oss att förstå, strukturera, värdera och förklara företeelser i världen” (Bitinienė 2007: 36).

84

Rasuolė Vladarskienė | Metaforiniai ekonomikos terminai

Den vetenskapliga stilen är inte ett slutet system; många termer är facktermer bildade av internationella lexikala enheter, och de kan komma in i terminologin redan använda i överförd betydelse. Till exempel anges i Dabartinės lietuvių kalbos žodyne (hädanefter DŽ) ordet srautass huvudsakliga betydelse som ”ström av vätska, flöde”, och den andra betydelsen, nära den första, som ”ström av olika partiklar eller vågor”: Oro, dujų srautas. Vėjo srautas. Liepsnos srautas. Smėlio srautas. Šviesos, šilumos srautas. Elektronų srautas. Magnetinis srautas. Som framgår används termen srautas i denna senare betydelse inom olika fackterminologier. Inom ekonomisk terminologi används ordet i överförd betydelse, ”en oavbruten följd”: keleivių, krovinių, prekių srautas DŽ. Jfr mer specialiserade termer: kapitalo srautas EV; migrantų srautas EV; pinigų srautas EV; pinigų srauto diskontas VŽ 26; pinigų srautų ataskaita VŽ 198.

METAFORISKA TERMERS STRUKTUR

Med beaktande av att metaforisk benämning inte är särskilt karakteristisk för ekonomisk terminologi valdes termer av olika struktur som undersökningsobjekt, i vilka man kan urskilja användning av ord i överförd betydelse för att benämna särskilda ekonomiska begrepp.

Enordiga metaforiska termer är ovanliga inom ekonomisk terminologi, eftersom ett enda ord vanligtvis inte räcker för att jämförelsegrunden och den därav uppkomna överförda betydelsen ska bli tydliga. Sådana termer förekommer endast i sällsynta fall:

när den överförda betydelsen inte ligger särskilt långt från den ursprungliga och det går att förutse vilket begrepp ordet betecknar, t.ex. atskalūnas ”en konsument som medvetet förklarar sig inte värdesätta en kollektiv nyttighet i förhoppning om att kunna dra nytta av den utan att betala hela priset för den” ETŽ 26;

när den överförda betydelsen är knuten till termens uppkomsthistoria; sådana termer förstås endast av specialister, t.ex. atkarpa ”obligationsränta” EŽ; denna benämning härstammar från pappersobligationer som hade avklippbara kuponger för vilka ränta betalades. Även om obligationer numera ofta är immateriella har benämningen levt kvar.

Ord i överförd betydelse som är huvudord i sammansatta termer används tillsammans med bestämningar som betecknar det som tilldelas den metaforiska betydelsen (nominativa metaforer), t.ex.: [kainų] žirklės VŽ 138, [mokesčių] našta ETŽ 267, EŽ 174; [kainų]

Terminologija | 2012 | 19

85

burbulas EŽ 122. Sådana ord kan ha olika bestämningar och bilda en viss grupp av metaforiska termer: [paramos] mechanizmas EV, [kainodaros] mechanizmas EV, [papildomasis prekybos] mechanizmas EV, [pinigų intervencijos] mechanizmas EV, [rinkos] mechanizmas ETŽ 439, [valiutų kurso] mechanizmas EV; [demografinis] augimas EV, [ekonomikos] augimas EV, [gamybos] augimas EV, [įmonės] augimas EV, [pramonės] augimas EV, [ūkio] augimas EV; [bendrijos] įplaukos EV, [biudžeto] įplaukos EV, [eksporto] įplaukos EV, [mokesčių] įplaukos EV.

Ord i överförd betydelse som beskriver huvudorden med bokstavlig betydelse i en sammansatt term (egenskapsmetaforer) är metaforiska attributled i sammansatta termer, t.ex.: šešėlinė [ekonomika] EŽ 256–257, ETŽ 477; bloga [paskola] ETŽ 54, geležinis [darbo užmokesčio dėsnis] EŽ 96. Dessa attributled är vanligtvis adjektiv, mer sällan particip (šliaužiančioji [infliacija] ETŽ 479, EŽ 257) eller genitivattribut (nuodėmės [mokestis] EŽ 190, pagalvės [mokestis] ETŽ 325, EŽ 197). Flera termer kan bildas med samma attributled i metaforisk betydelse (auksinė [akcija] EŽ 36; auksinė [taisyklė] EŽ 36).

Metaforiska uttryck. Sammansatta termer vars metaforiska betydelse uppstår ur ordkombinationen är särpräglade och endast kända av specialister; vissa har en mer allmän betydelse, och även om man kan ana grunden för jämförelsen är det oklart vilket begrepp de betecknar, t.ex.: auksinis parašiutas EŽ 36, ETŽ 29; auksinis rankos paspaudimas EŽ 36, ETŽ 29; nemokami pietūs EŽ 185; nuodų piliulė ETŽ 312; šoko terapija EŽ 257; Kinų siena ETŽ 217.

Även författarspecifika metaforer har tagits upp i ekonomiska terminologiska ordböcker, t.ex. nematoma ranka EŽ 185 (Adamo Smitho metafor för marknadsprisernas funktionsmekanism; ofta används en utvidgad variant, nematoma rinkos ranka, för att tydliggöra vems hand det handlar om), didysis brolis EŽ 65 (George’o Orwelo metafor för en total, omfattande och aktiv maktutövning). Dessa metaforer är vanliga i ekonomiska texter och används som benämningar på vissa företeelser.

SEMANTISKA EGENSKAPER HOS METAFORISKA EKONOMITERMINER

Inom vetenskapen skapas metaforer i syfte att förklara okända och oklara företeelser och blottlägga deras väsen utifrån sådant som människan redan känner till och är förtrogen med. Ryska forskare (Ivina 2003: 62, Prochorova 1996: 41) lyfter fram betydelsen av metaforisk benämning i terminologin; det betonas också att

86

Rasuolė Vladarskienė | Metaforiniai ekonomikos terminai

detta fenomen är typiskt för termer inom teknik, medicin och andra naturvetenskaper (botanik), eftersom metaforer i första hand skapas utifrån yttre likheter och därför förknippas med konkret vokabulär (Prochorova 1996: 41). Robertas Stunžinas har också urskilt liknande tendenser i litauisk byggterminologi: ”Metaforisk benämning av egenskaper inom byggterminologin sker främst utifrån föremål i hushållet och företeelser i djurvärlden. Egenskaper benämns oftast i metaforiska termled utifrån yttre likhet med föremål, och ytegenskaper benämns metaforiskt” (Stunžinas 2006: 71).

Ekonomins (liksom andra samhälls- och humanvetenskapers) studieobjekt är annorlunda; här undersöks oftast abstrakta företeelser. Ekonomivetenskapens huvudsakliga studieobjekt är människors ekonomiska verksamhet. Man behöver oftast benämna olika handlingar, relationer, samband och egenskaper, och därför grundas metaforerna inte på yttre likheter (som i teknik- och byggterminologin), utan på likheter mellan funktioner eller andra associationer.

I ekonomisk terminologi är en universell tendens till metaforisering framträdande – antropomorfism, där metaformodellen är människan som socialt subjekt. Grunden för betydelseöverföringen är människans verksamhet och de ord som beskriver dess beståndsdelar. Metaforiska ekonomitermer skapas med utgångspunkt i ord som benämner företeelser inom andra yrkesområden. Sammansatta termer där ord med anknytning till krig, jakt och liknande ingår är värda att nämna; de väcker associationer till makt, tvång och bedrägeri, det vill säga negativa företeelser, till exempel: [det kalla] kriget EŽ 256; [pris]krig EŽ 123, VŽ 135; vit riddare EŽ 39, svart riddare EŽ 121, grå riddare EŽ 216; [finansiell] intervention EV, interventions-[pris] EV, interventions-[lån] EV, interventions-[lager] EV, interventions-[köp] EV; [ljud- och videoinspelnings]piratkopiering EV, [dator]piratkopiering EV; [arbetskrafts]jakt EV; [befolknings]fälla ETŽ 141; [likviditets]fälla ETŽ 247; [fattigdoms]fälla EŽ 249, ETŽ 461; [personal]rekrytering EV; liknande negativa associationer väcks även av medicinska termer, till exempel: [budget]injektioner ETŽ 53; chockterapi EŽ 257; giftpiller ETŽ 312; [utbuds]chock EŽ 208.

Metaforiska ekonomitermer med mer neutrala betydelser bygger på associationer till byggande (kreativ förstörelse EŽ 150; [pris]tak EŽ 124; framdörr ETŽ 401, bakdörr ETŽ 516) eller tekniska termer ([stöd]mekanism EV, [prissättnings]mekanism EV, [kompletterande handels]mekanism EV; [finansiell] broms ETŽ 127; [pris]barometer ETŽ 190, [finansiell] hävstång VŽ 200).

Terminologija | 2012 | 19

87

Metaforisk överföring förknippas också med ord som betecknar människors vardagliga handlingar, till exempel: [penning]tvätt EV, EŽ 219; gratislunch ”förmåner som erhålls gratis” EŽ 185; sträcka ”obligationsränta” EŽ 33; [skatte]börda EŽ 174; [skuld]börda ETŽ 460.

Metaforiska termer som återspeglar kulturella företeelser används mer sällan. Teatertermer ([gemenskapens internationella] roll EV, [social] roll EV; [ekonomisk utvecklings]scenario EV) är universella och förekommer inte bara i ekonomisk terminologi utan även i andra vetenskapers terminologi. Uttrycksfulla termer med religiös vokabulär har lättförutsägbara kännetecken, till exempel: [skatte]paradis ”jurisdiktion där relativt låga bolagsskatter tas ut av icke-residenter, eller där sådana skatter inte tas ut alls” EŽ 175; synd[skatt] ”skatt som betalas till staten för att bedriva viss verksamhet som fördöms av samhället” EŽ 190. Politiska termer kan bedömas på liknande sätt, till exempel: rösta [med fötterna] ”invånares utvandring från landet till följd av oacceptabla ekonomiska förhållanden” EŽ 39; rösta [med pengar] ”konsumenternas vilja som kommer till uttryck på marknaden” EŽ 39.

Som framgår benämns abstrakta ekonomiska begrepp med ord som betecknar såväl abstrakta som konkreta objekt. Visserligen är den allmänna tendensen inom metaforiseringen att överföra ord från den konkreta sfären till den abstrakta inte särskilt framträdande, men enstaka benämningar på vardagsföremål har också upptagits i ekonomisk terminologi, till exempel: [valuta]korg EV, VŽ 203; [elev]korg EŽ 176, [konsument]korg EŽ 276; [pris]sax VŽ 138; kud[dskatt] EŽ 197, flaskhalsar ”svaga länkar i produktionsprocessen” EŽ 53.

En annan metaformodell som förekommer i ekonomiska termer är naturen (zoologiska och botaniska metaforer). Den används dock betydligt mer sällan. Zoologiska metaforer i ekonomisk terminologi är uttrycksfulla; aktörer benämns med djurnamn, men jämförelsegrunden – vilka egenskaper hos djuret som är viktiga – är inte alltid tydlig, eftersom sådana termer vanligtvis är semantiska lån från engelskan, till exempel: tjur, jfr eng. bull EŽ 52; björn, jfr eng. bear EŽ 160; mjölkkor, jfr eng. cash cows EŽ 166; hundar, jfr eng. dogs EŽ 257, EŽ 290; tiger[ekonomi], jfr eng. Tiger Economy EŽ 262. Djurnamn kan väcka andra associationer på litauiska än på engelska, och därför väljer man ibland ett annat djurnamn i översättningen, till exempel [valuta]orm, jfr eng. monetary snake EV.

Botaniska metaforer är sällsynta i ekonomisk terminologi, till exempel beslutsträd VŽ 123, ETŽ 467. En av de mer framträdande och ofta använda

88 Rasuolė Vladarskienė | Metaforiniai ekonomikos terminai

metaforer förknippas med växternas vegetationsprocesser, vilka jämförs med ekonomiska processer: [demografisk, ekonomisk, produktions-, företags-, industri-, jordbruks-] tillväxt EV.

Ekonomiska termer kännetecknas av vattenmetaforer, där jämförelsegrunden är en handling, t.ex.: [kapital]flöde EV, [migrant]flöde EV, [pengar]flöde EV; [kapital]utflöde EV, [likvida tillgångars] utflöde [till utlandet] EV; [kapital]utflöde [från landet] EV; kompetensflykt EV; inflöde EV; [gemenskaps-, budget-, export-, skatte-]intäkter EV. Därtill kommer metaforer som bygger på rörelse, t.ex.: [kapital]flykt EŽ 126, [kapital]rörelse EV, [fri kapital]rörlighet EV, [varu]rörlighet VŽ 150.

En grupp metaforer kan kopplas till begrepp från de grundläggande vetenskaperna, exempelvis geometrin, som betecknar rum, planens läge och objekt, t.ex.: [pengar]utrymme EV; horisontell, vertikal [överenskommelse] EV, horisontell [diversifiering] VŽ 52, horisontell [integration] ETŽ 150; horisontellt [marknadsföringssystem] VŽ 154; vertikalt [marknadsföringssystem] VŽ 157; vertikal [planering av företagets område] VŽ 68, [ålders]pyramid EV, [Maslows behovs]pyramid VŽ 111, [inflations]spiral VŽ 176, ETŽ 163; [pris- och löne]spiral ETŽ 199; [varu]linje VŽ 150.

Det finns en betydande grupp metaforiska ekonomiska termer där jämförelsegrunden är egenskaper, det vill säga där fysiska egenskaper (fasthet, temperatur, storlek, renhet) får en överförd betydelse, t.ex.: flexibelt [arbetsschema] EV, flexibel [arbetstid] EV, flexibel [pensionsålder] EV, flexibel [produktionsprocess] VŽ; heta [pengar] EV, ETŽ 208, EŽ 129, VŽ 195; högmode EV, högteknologi EV; skuggekonomi EV, EŽ 256; ren [industri] EV, ren [teknologi] EV; huvudbok EŽ 66, ETŽ 77, storebror EŽ 65; ogenomskinlig växelkurs ETŽ 306, hårdvaluta ETŽ 512.

Det bör särskilt uppmärksammas att ekonomisk terminologi ofta betecknar de attributiva bestämningarnas egenskaper med hänvisning till ett visst material (guld), det vill säga materialets värde. Det som beskrivs får därmed betydelsen av något särskilt värdefullt: gyllene [aktie] EŽ 36; gyllene [regel] EŽ 36; gyllene fallskärm EŽ 36, ETŽ 29; gyllene hälsning ETŽ 29; gyllene handslag EŽ 36, ETŽ 29.

En särskild grupp metaforiska termer kan urskiljas där färger tilldelas vissa betydelser. Svart och dess nyans grå används traditionellt för att beteckna negativt värderade företeelser, t.ex.: svart [marknad]

Terminologija | 2012 | 19

89

EV, EŽ 121, VŽ 153; svart [lista] EŽ 121; grå [ekonomi] EV; grönt förknippas med ekologiska och miljövänliga företeelser, t.ex.: grön [skatt] EV; grön [turism] EV; grön [energi] EV, EŽ 291.

Metaforiska termer kan beteckna motsatser; deras motivering är tydlig när antonymer används: vit riddare EŽ 39 / svart riddare ETŽ 34, EŽ 121; ytterdörr ETŽ 401 / bakdörr ETŽ 516. Översatta metaforer är mindre tydliga när den semantiska grunden för motsättningen inte framgår av ordens betydelser, t.ex.: storebror EŽ 65 ”synonym till en total, omfattande och aktiv statsmakt” / nattväktare ”synonym till en liten och begränsad statsmakt, motsatsen till storebror” EŽ 180; tjurmarknad EŽ 52 / björnmarknad EŽ 160.

Den främsta orsaken till att metaforiska ekonomiska termer uppstår är översättning från andra språk, vilket tydligt framgår av jämförelsen mellan termer på olika språk; en del av dem kan betraktas som metaforiska termer som används i flera språk, t.ex.: monetär interventionsmekanism (eng. monetary intervention mechanism), växelkursmekanism (eng. exchange-rate mechanism, ty. währungspolitischer Interventionsmechanismus, fr. mécanisme d’intervention monétaire); [valuta]korg (eng. basket of currencies, ty. Währungskorb, fr. panier de monnaies); [pengar]tvätt (eng. money laundering, ty. Geldwäsche, fr. blanchiment d’argent).

SLUTSATSER

1. Användningen av metaforiska termer inom terminologin för ett visst vetenskapsområde är nära knuten till forskningsobjekten inom den vetenskapsgrenen. Om konkreta, tydligt åskådliga och ofta använda eller synliga objekt benämns, grundas den metaforiska benämningen på objektens yttre likhet; metaforerna i de exakta vetenskapernas terminologi är resultatet av sekundär metaforisk nominering. Inom ekonomi finns det inte särskilt många konkreta objekt; oftare måste olika företeelser som har samband med fenomen, handlingar eller relationerna mellan dem benämnas. Därför grundas metaforerna på likheter i funktion, olika associationer och ett stort antal individuellt skapade metaforer.

2. Den vanligaste grunden för betydelseöverföring i ekonomiska metaforiska termer är ord som beskriver mänsklig verksamhet och dess komponenter; det förekommer också zoologiska, botaniska och geometriska metaforer. I egenskapsmetaforer överförs betydelsen till fysiska kännetecken (hållfasthet, temperatur, storlek, material, färg).

90

Rasuolė Vladarskienė | Metaforiniai ekonomikos terminai

3. Abstrakta ekonomiska begrepp benämns både med abstrakta ord och med ord som betecknar konkreta objekt. Den allmänna tendensen till metaforisering, där ord från den konkreta sfären överförs till den abstrakta sfären, är dock inte särskilt framträdande.

4. Efter sin struktur kan metaforiska ekonomiska termer delas in i fyra grupper: 1) enkla metaforiska termer är sällsynta och vanligen översättningslån (t.ex.: atskalūnas, atkarpa); 2) huvudorden i sammansatta termer har metaforisk betydelse; sådana metaforiska ekonomiska termer är de vanligaste (t.ex.: kainų, žirklės, mokesčių našta, paramos mechanizmas); 3) de underordnade leden i sammansatta termer används metaforiskt (t.ex.: šešėlinė ekonomika, šliaužiančioji infliacija, nuodėmės mokestis); 4) metaforiska ordkombinationer, vanligen översättningslån (t.ex. auksinis parašiutas, nuodų piliulė, šoko terapija).

5. Metaforisk benämning är inte särskilt karakteristisk för den litauiska ekonomiska terminologin; en betydande andel av de metaforiska termerna är översättningslån. Motiveringen bakom sådana termer är inte alltid tydlig, och de är inte särskilt praktiska att använda. När metaforiska termer översätts från andra språk bör man därför bedöma om deras semantiska grund kommer att vara tydligt begriplig på litauiska.

ŠALTINIAI

DŽ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. S. Keinys. 6 (elektroninis) leidimas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas

EV – Europos žodynas (Eurovoc), prieiga per internetą http://www3.lrs.lt/pls/ev/ev.main.

ETŽ – Ekonomikos terminų žodynas, Pass C., Lowes B., Davies L. [iš anglų kalbos vertė Z. Bareikytė, L. B. Žemaittytė, K. Francūzevičiūtė]. 2-asis papild. ir patais. leid. Vilnius: Baltijos biznis, 1997.

EŽ – Vainienė R. Ekonomikos terminų žodynas, Vilnius: Tyto alba, 2008.

VŽ – Martinkus B., Neverauskas B., Sakalas A., Venskus R., Žilinskas V. Aiškinamasis įmonės vadybos terminų žodynas, Kaunas: Technologija, 2000.

LITERATŪRA

Baltrūnaitė R. 1998: Metaforiniai terminai. – Terminologija 5, 36–47.

Bitinienė A. 2007: Publicistinis stilius, Vilnius: Vilniaus pedagoginio universiteto leidykla.

Celiešienė V., Džežulskienė J. 2009: Profesinės kalbos pagrindai, Kaunas: Technologija.

Gaivenis K. 1991: Lietuviškų terminų vaizdingumo klausimu. – Lietuvių kalbotyros klausimai / Lietuvių leksikos ir terminologijos problemos 29, 26–31.

Gaivenis K. 2002: Lietuvių terminologija: tvarkybos ir teorijos metmenys, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla.

Gudavičius A. 2009: Etnolingvistika, Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla.

Jakaitienė E. 2009: Leksikologija, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.

Marina V. 2006: The Analysis of English Metaphorical Terms and their Lithuanian and Russian Equivalents from the Perspective of Linguistic Relativity. – Tiltai 2, 98–108.

Petrėnienė O. 2010: Metaforų vartojimas mokslo populiarinamuosiuose tekstuose. – Žmogus ir žodis 1, 129–134.

Picklingis J. 1971: Lietuvių kalbos stilistika, t. 1, Vilnius: Mintis.

Stunžinas R. 2006: Lietuviški metaforiniai statybos terminai. – Terminologija 13, 62–73.

Terminologija | 2012 | 19

91

Volungevičienė S. 2010: Metaforinių kolokacijų vertimo problemos. – Kalbų studijos 16, 23–27.

Župerka K. 1997: Stilistika, Šiauliai: Šiaulių universitetas.

Ивина Л. В. 2003: Лингво-когнитивные основы анализа отраслевых терминосистем, Москва: Академический Проект.

КРР 2003: Культура русской речи: Энциклопедический словарь справочник, Москва: Флинта.

Прохорова В. Н. 1996: Русская терминология (лексико-семантическое образование), Москва: Филологический факультет МГУ.

METAPHORICAL TERMS OF ECONOMICS

The use of metaphorical terms in the terminology of a particular field of science is closely related to the research objects of that field. If concrete, tangible, frequently used or seen objects are being named, metaphorical nomination is based on the external similarity of objects; in this case a secondary nomination is quite common, for instance in terminology of building, engineering or biology. In economics there are not so many tangible objects, more often things related to various phenomena, actions, operations or relations are being named. Therefore metaphors are based on the similarity of functions and various associations; metaphors specific to particular authors are quite usual. On the whole metaphorical nomination is not very common in Lithuanian terminology of economics.

According to their relation with different language domains metaphorical terms of economics can be divided into three groups: 1) universal metaphors also widely used in other sciences with the usual transferred meaning (prekių srautas (flow of goods), paramos mechanizmas (support mechanism)); 2) common terms of economics, widely used by journalists (kainų burbulas (price bubble), kainų žirklės (price scissors), mokesčių našta (tax burden), kainų lubos (price ceiling)); 3) individual metaphors created by particular authors or special metaphors which are known and understandable only to specialists (nematoma ranka (invisible hand), lokių rinka (bear market), bulių rinka (bull market), valiutų žaltys (monetary snake, currency snake), baltasis karžygys (White Knight), juodasis karžygys (Black Knight)).

Quite a lot of metaphorical terms in Lithuanian terminology of economics are translations, their motivation is not always identifiable and they are not always convenient to use, therefore when translating metaphorical terms from other languages it should be considered whether their semantic basis will be clear in Lithuanian.

Gauta 2012-12-27

Rasuolė Vladarskienė Vilniaus Gedimino technikos universitetas Saulėtekio al. 11, LT-03227 Vilnius E. paštas [email protected]

9 2

Rasuolė Vladarskienė | Metaforiniai ekonomikos terminai