Moderbolag och dotterbolag: från ordböcker till rättsakter

ALVYDAS UMBRASAS

Institutet för litauiska språket

NYCKELORD: termer i rättsakter, termers utveckling, terminologisk standardisering, moderbolag, dotterbolag

Artikeln analyserar utvecklingen inom terminografin av de problematiska termerna motininė įmonė, dukterinė įmonė, ger en översikt över språkvetarnas syn på dessa termer och undersöker bruket i rättsakter. Syftet är att presentera tidigare och nyare rekommenderade termer och samtidigt uppmärksamma den nuvarande situationen för termerna och bristerna i terminologisystemet.

Nu är utgivningen av Den allmänna litauiska encyklopedin nästan avslutad. I den första volymen finner vi: sekundärt bolag, dotterbolag – ”ett aktiebolag som kontrolleras av ett annat bolag (det primära). Det primära bolaget äger den kontrollerande aktieposten i det sekundära bolaget, vilken ger >50% av rösterna på bolagsstämman. Det sekundära bolaget får inte förvärva aktier i det primära bolaget” (VLE I 2001: 611). I encyklopedin beslutade man att inte förklara primärt bolag i en separat artikel (kanske ansågs allt framgå av den presenterade artikeln, särskilt eftersom ett bolag bara är primärt i förhållande till ett sekundärt). Till sekundärt bolag har synonymen dotterbolag lagts till, men det förblir oklart om encyklopedins redaktörer skulle ha lagt till moderbolag som synonym till primärt bolag.

Även om termen förekommer i encyklopedin har dotterbolag (företag, firma, bolag) redan en lång historia av korrigeringar. Vem som började korrigera termen och när är nu svårt att säga med säkerhet, men redan i publikationen Råd om språkriktighet från 1976 betraktades dotter- (företag, fabrik, bolag) som ett språkfel och korrigerades till sekundär, besläktad, en av de andra uppkommen, underordnad (företag, fabrik, bolag) (KPP 1976: 66). I den nyare upplagan av råden (KPP 1985) togs denna korrigering av någon anledning bort, men det innebar inte att korrigeringarna upphörde.

90

Alvydas Umbrasas

Motininė įmonė ir dukterinė įmonė: nuo žodynų iki teisės aktų

Den¹na korrigeringstradition fortsatte dock. Kazimieras Gaivenis bidrog i hög grad till att den uppstod. I slutet av 1980-talet, när de ekonomiska förändringarna redan började bli tydliga, skrev han i Kalbos kultūra att ”den kapitalistiska ekonomins term dukterinė įmonė korrigeras felaktigt till pavald(i) įmonė. Det vore riktigare att korrigera den till termen priklausoma įmonė” (Gaivenis 1989: 48). Tre år senare påminde han i Gimtoji kalba åter om vad han ansåg vara den felaktiga korrigeringen pavald(i) įmonė, påpekade att priklausoma įmonė inte slog igenom och föreslog den term som senare blev mycket vanlig, antrinė įmonė (Gaivenis 1992: 16). Han nämnde inte motininė įmonė (den förekom inte heller i KPP 1976 eller KPP 1985), men behovet av termen pirminė įmonė kunde systematiskt härledas, särskilt eftersom han vid sidan av föreslog att įmonę dukraitę skulle ändras till tretine įmone. Korrigeringen stöddes då även i Kalbos kultūra av Kazys Linkevičius: ”sammansättningen dukterinė firma (įmonė, kompanija) borde ändras till priklausoma, antrinė firma; ordet antrinė vore kanske det mest lämpliga och det mest exakta” (Linkevičius 1993: 22). Han hävdade också att ”ett företag som gav upphov till ett sekundärt företag kan kallas pagrindine. Dessa båda benämningar (pagrindinė, antrinė įmonė) strider inte mot logiken bakom företagens bildande eller mot kärnan i deras inbördes relationer” (ibid.). Märkligt nog togs dessa problematiska termer inte med i Terminologijos taisymai, vars redaktörer bland annat inkluderade K. Gaivenis (TT 1992). När Vytautas Vitkauskas recenserade den nämnda korrigeringspublikationen saknade han just, enligt honom, ”det uttryck som sedan länge kommit in i byråkraternas språkbruk och fortfarande sprids”, dukterinė įmonė, och angav samtidigt sitt eget korrigeringsförslag: įmonės filialas (Vitkauskas 1994: 94).

Redaktörerna och lärarna i språkvård hade förmodligen noterat alla de nämnda korrigeringarna, men förvirringen var ändå betydande. Det specialiserade språkprogram som Valstybinė lietuvių kalbos komisija godkände 2003, och som ägnade terminologin stor uppmärksamhet, stimulerade utgivningen av olika läromedel i fackspråk för studenter. De innehöll också många terminologiska korrigeringar, bland vilka man finner motininę och/eller dukterinę įmonę, men korrigeringarna visar att studenterna undervisades på olika sätt. I ett av publikationerna från dåvarande Lietuvos teisės universitetas förklaras exempelvis följande i avsnittet om semantiska fel: ”Det nu särskilt vanliga uttrycket m o t i n i n ė² används i korrekt betydelse när det betecknar något som har direkt samband med ordet motina, till exempel: Motininė teisė (grundad på moderns styre, hennes företräde). Men inte—

¹ Kanske beror det på att dukterinė įmonė redan förekom i vissa ordböcker? Se vidare i artikeln.

² I korrigeringskällor förekommer kursivering eller fetstil ofta redan i originalet, men nedan är uppgifter från termordböcker med mera kursiverade av artikelns författare.

Terminologija | 2014 | 21

91

bör man använda uttryck som moderbolag, moderfabrik, moderbolag för att betona att företaget är det huvudsakliga, primära (jfr dotterbolag). Exempel: Nyheten i denna ekonomikurs är att teoretiska kunskaper förvärvas genom arbete i ett moder- (= huvud-) företag, ”Verslo bendrija”. Det litauiska försäkringsbolagets moderbolag (= huvudsakliga, primära), företaget ”Codan”, började erbjuda sina första telefontjänster för försäljning 1993. Moderbolaget (= primära), företaget ”BLS VILNIUS”, tillhör det svenska kungliga postverket. På samma sätt är det olämpligt att använda uttryck som dotterbolag, dotterfabrik, dotterbolag för att betona att företaget är underställt ett större företag eller utgör en del av det. Exempel: Sådana undersökningar genomfördes också vid aktiebolaget ”Lietuvos avialinijos” dotterbolag (= underställt aktiebolaget ”Lietuvos avialinijos” eller bildat ur aktiebolaget ”Lietuvos avialinijos”), företaget AB ”Aviakompanija Lietuva” (Kunevičienė, Pečkuvienė, Žilinskienė 2003: 78–79). Som synes korrigeras alla exemplen på olika sätt, som om frågan inte gällde en term utan en stilfråga som beror på sammanhanget (det framgår särskilt tydligt av den sista meningen); vid sidan av primär föreslås inte ens sekundär. Ett par år senare lägger några av samma författare till ytterligare ett led i en publikation från Mykolas Romeris-universitetet – besläktad: dotterbolag (= sekundärt, besläktat, beroende) företag, bolag, fabrik; moder- (= primärt, huvudsakligt) företag, fabrik, bolag (Pečkuvienė, Žilinskienė 2005: 33, 39). På liknande sätt lärs detta ut i en nyare lärobok från samma universitet: dotterbolag (= sekundärt, beroende, besläktat) företag; likaså moderbolag (= huvudsakligt) företag (Akelaitis, Pečkuvienė, Žilinskienė 2009: 78). Här finns visserligen, omvänt, sekundär, men inte primär. I publikationen från Vilnius Gediminas tekniska universitet presenteras termerna systematiskt och utan avvikelser: dotterbolag (= sekundärt) företag, moderbolag (= primärt) företag (Kaulakienė, Petretienė, Rutkienė, Žukienė 2007: 63, 67; detta bibehålls också i senare utgåvor av boken, jfr Kaulakienė, Petretienė, Rutkienė, Žukienė 2010: 66, 71). Ibland uppmanas studenterna att själva fundera. I en övningssamling utgiven av Kaunas tekniska universitet anges följande mening: UAB ”Rožė” – en enhet inom sammanslutningen ”Gėlių rojus” (dotterbolag, underordnat bolag, sekundärt bolag), grundat den 12 juli 2012 (Ju¬zelienienė 2012: 32), där de olämpliga termvarianterna i parentes ska strykas. För att kontrollera sig hänvisas studenterna till webbplatsen för den statliga kommissionen för litauiska språket och Republiken Litauens termbank³. Liknande

³ Kanske avses två korrekta svar (av tre) i meningen, men studenten hittar ett annat svar i termbanken. Mer om detta längre fram i artikeln.

92

Alvydas Umbrasas

Mोतininė įmonė ir dukterinė įmonė: nuo žodynų iki teisės aktų

Rättelser förekommer också i högskolornas publikationer. I en lärobok utgiven av Litauens sjöfartshögskola finns till exempel en lista över olämpliga företagartermer, där dotterbolag (= beroende, sekundärt) företag rättas (Domarkienė 2005: 165). Något moderbolag finns märkligt nog inte med, men däremot har man, troligen efter K. Gaivenis, lagt till dotter-dotterföretag (= tertiärt företag), som i andra publikationer vanligen förbigås (eftersom det inte förekommer i bruk).

Vad är motivet för rättelsen? I läroböcker utelämnas det ibland eller kan utläsas av att exemplen står i avsnittet om semantiska lån. K. Linkevičius säger att moder- och dotterbolag började användas inom ekonomin efter mönster från ryska ord, medan orden mor och dotter på litauiska vanligtvis bara används om människor och bin (Linkevičius 1993: 22). Även om ryskan då var mest aktuell och man främst såg till den, bör det sägas att även andra språk kan ha påverkat bruket, eftersom släktskapsbeteckningar i motsvarande situationer tydligt eller åtminstone underförstått används i stor utsträckning (jfr engelskans parent company – affiliated/daughter company, franskans société mère – filiale, ryskans материнская компания – дочерняя компания, tyskans Muttergesellschaft – Tochtergesellschaft, och till och med lettiskans mātesuzņēmums – meitasuzņēmums). Det kan inte uteslutas att rättelserna började med uttryck som modergris (redan 1962 spreds den rekommenderade termen sugga, och det mer generella ordet avelshona föreslogs också; se Tolutienė 1962); senare tillämpades rättelsen bredare: ”Efter årtionden av energiska rättelser har vi gjort oss av med den olämpliga benämningen modergris och infört termen sugga i dess ställe. Fysiker översätter nu också den ryska termen дочернее вещество med sekundärt ämne, inte moderämne. Geologer skulle också utan svårighet kunna avstå från termen moderklyft, och mikrobiologer från termen modergäst” (Gaivenis 1989: 48). Efter att ha gett exempel på moderplanta, moderlinje, moderform, faderplanta, faderlinje, faderform och så vidare⁴ drar K. Gaivenis slutsatsen: ”I genetikens och förädlingens terminologi går det inte att klara sig utan de översatta adjektiven dotter-, moder- och fader-. I terminologin inom andra områden bör dessa översättningslån rättas” (Gaivenis 1989: 49). Denna slutsats från en auktoritet på området påverkade otvivelaktigt den senare terminologiska normeringen.

Här handlar det i grunden om en översatt metafor. Det är knappast möjligt att formulera strikta språkliga kriterier för när översatta metaforer är acceptabla och när de inte är det.

⁴ Man kan till exempel lägga till dotterkromosomer ”kromatider efter mitosens metafas eller meiosens andra metafas”, faderdonator ”en av föräldrarna (växterna), vars en eller flera gener överförs till en recipient”, maternell nedärvning ”nedärvning som överförs endast av kvinnliga organismer” (ŽŪASSTŽ 2010: 47, 63, 153).

Terminologija | 2014 | 21 9 3

det går att säga, men i vår terminologiska normeringstradition märks en tendens att undvika dem, särskilt om metaforen är uppenbart ovanlig. Dessutom gör metaforer termerna bildrika, vilket vanligtvis inte betraktas som en önskvärd egenskap hos termer; neutralitet värdesätts och känslomässiga konnotationer undviks. Rasuolė Vladarskienė påpekar att ekonomisk terminologi kännetecknas av en universell tendens till metaforisering – antropomorfism, där metaforernas modell är människan som social varelse och grunden för betydelseöverföringen utgörs av ord som beskriver mänsklig verksamhet (Vladarskienė 2012: 87). När man bedömde modersföretag kan ändå en sådan sammansättnings känslomässiga uttrycksfullhet ha spelat in, liksom en rädsla för att devalvera modern som värde, särskilt eftersom det inte finns några liknande moderliga företeelser i dialekterna. Och överlag är man obenägen att överföra ord som direkt förknippas med människor (t.ex. ansikte, förlossning, död) till andra områden (t.ex. till djurens kontext).

Adjektiven moderlig, dotterlig är inte vanliga uttrycksformer i språket. En av de mest framstående språkvårdarna skriver exempelvis: ”Genitiver som uttrycker tillhörighet ska inte ersättas med adjektiv (dessa har oftast suffixen –inis, –iškas). Det är sant att ingen ännu säger faderligt hus (på ryska otcovskij dom), moderlig (= moderns) sjal, även om man började använda moderlig gris (= avelsgris, sugga) i betydelsen av en typ; men det är inte särskilt bra att dotterföretag etablerar sig (det vore bättre med företagsavdelningar eller filialer, företagets döttrar, eller något annat)” (Šukys 1998: 124–125). Här blandas uttrycks- och semantikfrågor ihop, men det intressanta är att Jonas Šukys bara ogillade adjektivet, medan dotter-metaforen passade honom; bland andra alternativ föreslår han även uttrycket företagets döttrar. Senare nämnde han visserligen inte längre detta förslag; överlag föreslog han ingen lösning, utan beklagade bara att ”det är synd att dotterfirmor redan har dykt upp, och i kollektivjordbruken fanns till och med en moderlig (= avels-)gris” (Šukys 2003: 93).

När man talar om dessa adjektiv får man inte heller förbise det faktum att dotterföretag förekom som exempel på användningen av adjektivet dotterlig i den första upplagan av Dabartinės lietuvių kalbos žodynas (DLKŽ₁1954), och därifrån fördes det över till Lietuvių kalbos žodynas (LKŽ II₂ 1969⁵), även om termen inte längre fanns med i den andra upplagan (DLKŽ₂ 1972) eller i senare utgåvor av Dabartinės lietuvių kalbos žodynas (modersföretag förekom inte heller i någon av dem). Man kan alltså anta att man började tvivla på hur lämplig termen var för nästan ett halvt sekel sedan. Filial störde däremot ingen, trots att även detta ord rymmer betydelsen dotter (latin filia – dotter). Man brukar inte granska motivationen bakom internationella ord.

⁵ Det hade ännu inte förekommit i den tidigare utgivna volymen (LKŽ II₁ 1947).

94

Alvydas Umbrasas

Motininė įmonė ir dukterinė įmonė: nuo žodynų iki teisės aktų

Intressant nog illustrerades adjektivet dotterlig i DLKŽ¹ 1954 med exemplen dottercell, dotterföretag; i DLKŽ₂ 1972 återstod endast dotterceller (antalet ändrades; i denna och senare utgåvor tillkom även märkningen bot.). Från och med DLKŽ₃ 1993 till DLKŽ₇ 2012 infogades även dottersläkten vid sidan av dotterceller. Från och med DLKŽ₅ 2003 fick dotterceller märkningen bildl., som visar att det rör sig om en överförd betydelse, och detta exempel avskildes med två lodräta streck; dottersläkten betraktas däremot förmodligen som ett exempel på den egentliga betydelsen. Vilken betydelse är det? Troligen ”släkten som härstammar från döttrar”. Det är troligt att dottersläkten togs in i ordboken med stöd av den mening av Friedrich Engels som illustrerar adjektivet dotterlig i LKŽ II₂ 1969: ”Ursprungliga stammar delas, när befolkningen växer, var och en upp i flera dottersläkten.”

TERMINOGRAFI

Vilken väg valde terminografin när den rekommenderade termer? Som bekant gavs inga juridiska eller ekonomiska ordböcker ut under den första självständighetsperioden. I den första och enda juridiska termordboken från sovjettiden, Alfonsas Žiurlis ordbok (TTŽ 1954), förekom varken modersföretag eller dotterföretag. Dylika begrepp behövdes uppenbarligen inte särskilt mycket i dåtidens system över huvud taget. Däremot togs termerna med i ekonomiska ordböcker. Redan i Rusiškai lietuviškas ekonomikos terminų žodynas, utgiven 1966 och utarbetad av Ekonomiinstitutet vid Litauiska SSR:s vetenskapsakademi (LTSR MA), hittar vi: общество дочернее – d u k t e r i n ė b e n d r o v ė, общество-мать – bendrovė-m o t i n a, общество-внук – bendrovė-d u k r a i t ė (RLETŽ 1966: 123). Att foga bestämningsleden med bindestreck är naturligtvis olämpligt här (det har övertagits från ryska termer), men viktigast är att släktskapsbeteckningar används. Man eftersträvade dock inte enhetlighet: vid sidan av modersbolag skapades inte uttrycket dotterbolag (eller dotter). För övrigt granskades ordboken av Terminologikommissionen vid LTSR MA:s Institut för litauiska språket och litteraturen. I förordet sägs att kommissionens ledamöter Jonas Kruopas och K. Gaivenis deltog aktivt i terminologiarbetet. Uttrycksformen med bestämningsledet fick ändå ingen spridning. I Antanas Buračas ordbok, som utkom ungefär tio år senare och likaså granskades av terminologer (omslagsrubriken lyder Anglų-lietuvių kalbų ekonomikos terminų žodynas-minimumas, medan titelbladet har English–Lithuanian Dictionary of Economic Terms for Students) rekommenderas parent Co⁶ – p a g r i n d i n ė (m o t i n i n ė)

⁶ I artikelns underordnade uppslag finns company = Co.

Terminologija | 2014 | 21

95

bendrovė, subsidiary Co – dukterinė (kontroliuojamoji) bendrovė (ELDETS 1975: 33). Kaip matyti, čia jau pasiūlytas dėmuo pagrindinė (motininė tik kaip sinonimas), prie dukterinės prirašyta ir kontroliuojamoji⁷. Dar po penketo metų išleistame LTSR MA Mokslų akademijos Ekonomikos institute to paties A. Buračo parengtame ekonomikos terminų žodyne atitikmenys ima dar labiau įvairėti: affiliated company – susijusi / dukterinė/kontroliuojamoji⁸ bendrovė; parent company – pagrindinė/motininė bendrovė (ALKETŽ 1980: 89). Nors ir nurodyta subsidiary company žr. affiliated company (ALKETŽ 1980: 90), kažkodėl atskiru straipsniu su kitais atitikmenimis pateikta subsidiary – dukterinė / priklausomoji bendrovė (ALKETŽ 1980: 356). Žodynas taip pat buvo peržiūrėtas minėtos Terminologijos komisijos. Pratarmėje nurodyta, kad prie jo rengimo prisidėjo K. Gaivenis, Stasys Keinys, Angelė Kaulakienė. Šiame žodyne pasiūlyta atitikmenų įvairovė vienaip ar kitaip atsispindėjo tiek vėlesniuose žodynuose, tiek terminų taisymuose.

Efter återupprättandet av självständigheten, när marknadsekonomin började växa fram, uppstod ett behov av nya ekonomiska termer samt översättande och förklarande ordböcker över ekonomiska och juridiska termer. Detta ledde till utgivning av ordböcker och ordlistor av varierande kvalitet. Redan 1991 utkom Petro Auštrevičius, Dainius Pupkevičius och Dalia Treigienės En encyklopedisk ordbok över moderna ekonomiska termer på litauiska, engelska, ryska och tyska (recenserad av K. Gaivenis), där det aktuella termparet i artikeln återges: dotterbolag (subsidiary) – ”ett företag som tillhör ett huvudsakligt aktiebolag” (ŠETEŽ 1991: 55), moderbolag⁹företag (parent company) – ”ett företag som kontrollerar aktiekapitalet i ett eller flera företag” (ŠETEŽ 1991: 128). Som framgår anges termerna med leden dotter-, moder- utan några synonymer, trots att motsättningen i definitionen av den första termen uttrycks med ordet huvudsaklig.

I liknande små ordlistor av ganska låg terminografisk kvalitet, som utkom 1992 och saknade namngiven författare¹⁰, med titeln Angliškų

⁷ Tillägget kontroliuojamoji kan ha berott på att närliggande, tillsammans med en förklaring, stod holding Co – holdingas (bendrovė, kontroliuojanti kitų bendrovių akcijų paketus), och att den tidigare nämnda ordboken redan hade angett holding kompanų – kontroliuojančioji bendrovė (RLETŽ 1966: 256).

⁸ Jfr holding company – a. kontroliuojančioji bendrovė (ett företag som innehar kontrollposter av aktier i andra företag); b. bendrovė steigėja (ALKETŽ 1980: 89).

⁹ I originalet har snedstrecket utelämnats, men det används i andra artiklar.

¹⁰ Utgiven av ”Balticon”; författarna anges inte, och förordet är undertecknat Autorių kolektyvas. I den ena ordlistan står, med copyrighttecken, något som liknar initialer: VI.L.A.Ž; i den andra står firma VILAŽ.

96 Alvydas Umbrasas │ Motininė įmonė ir dukterinė įmonė: nuo žodynų iki teisės aktų

terminų aiškinamasis žodynas: verslas, komercija ir Vokiečių–lietuvių rinkos terminų aiškinamasis žodynas förklaras begreppen mer ingående och deras förhållande till kontroliuojančiąja bolaget visas: company parent¹¹ – ”motininė bendrovė (kompanija)¹², som kontrollerar aktieposter i dotterbolag och, till skillnad från ett kontrollerande bolag (eng. holding company), själv tillverkar vissa varor eller självständigt utför vissa finansiella transaktioner” (ATAŽVK 1992: 14); subsidiary company – ”dukterinė kompanija, det vill säga ett formellt självständigt företag (registrerat som självständigt), vars kontrollpost av aktier dock ägs av ett annat (moder-)bolag (eng. company parent), som ofta är den enda aktieägaren och i praktiken avgör huvudriktningen för dotterbolagets verksamhet” (ATAŽVK 1992: 46). Samma uppgifter finns också vid Muttergesellschaft (VLRTĀŽ 1992: 36) och Tochtergesellschaft (VLRTĀŽ 1992: 46) i den andra nämnda ordlistan, men i definitionen av den första termen står det inte kontroliuojančioji, o holdingo kompanija (ty. Holdinggesellschaft).

I brist på bra egna ordböcker försökte man översätta sådana som getts ut utomlands. Ett sådant försök kom 1994. Det var Kristoferis Pasas (Christopher Pass), Brajenas Louzas (Bryan Lowes) och Leslie Deivys (Leslie Davies) Ekonomikos terminų žodynas. Som det står i Leidėjų ir Redakcijos tarybos žodyje: ”denna publikation innebär ett farväl till K. Marx och hans efterföljares generation och till den fallerade teorin om det socialistiska produktionssättet”. Förutom ekonomer arbetade en hel grupp litauister med ordboken – Aldonas Pupkis redigerade, A. Kaulakienė och Rita Miliūnaitė svarade för terminologin respektive texten, och K. Gaivenis recenserade. Man försökte göra ordboken så litauisk som möjligt. Där finns varken dukterinės eller motininės bolag; i stället anges: pavaldžioji bendrovė (subsidiary company) – ”ett företag som ägs av ett annat företag (se firma). Ett underordnat företag kan fortsätta att bedriva handel i eget namn, men kontrolleras helt eller delvis av huvudföretaget” (ETŽ 1994: 190). Som synes valdes en term som K. Gaivenis tidigare hade kritiserat. Termen pagrindinė bendrovė, som nämns i definitionen, har ingen egen artikel (uppenbarligen var det så i originalet). Intressant nog ersattes pavaldžioji bendrovė med dukterine bendrove i den utökade och reviderade utgåvan som kom ut tre år senare, medan definitionen förblev oförändrad (ETŽ 1997: 90). Man kan bara gissa att litauisternas bidrag till den första utgåvan var så stort att förlaget beslutade

¹¹ Yra nuoroda parent company žr. company parent (ATAŽVK 1992: 40).

¹² I ordlistan är definitionen inte åtskild från termen; kursiveringen förekommer endast här i artikeln. Återgivningen har inte redigerats.

Terminologija | 2014 | 21 97

… att den var alltför omfattande (därför finns de nämnda efternamnen inte längre med i den andra upplagan; det anges att Aleksandras Vytautas Rutkauskas och Stasys Vaitkevičius redigerade och reviderade den, och den sistnämnde var även terminologiredaktör och konsult för den första upplagan).

Samma år, 1994, utkom även A. Buračas och Bronius Svecevičius Lietuvių–anglų–lietuvių biznio, bankų, biržos terminų žodynas–žinynas. Där anges med synonymer: dukterinė/ antrinė¹³ bendrovė – subsidiary/allied/affiliated/associate/constituent company; underlying company (med rättigheter som inte kan överföras till moderbolaget); motininė/pirminė bendrovė – parent company (BBBTŽŽ 1994: 43). På motsvarande sätt anges även dukterinė/ antrinė kompanija – subsidiary company; motininė/ pirminė kompanija – parent company (BBBTŽŽ 1994: 111). Ordboken granskades av K. Gaivenis, liksom även A. Buračas Bankininkystės ir komercijos terminų aiškinamasis žodynas, som utkom tre år senare. I dess huvudartiklar finns inte längre några synonymer: antrinė bendrovė – subsidiary/allied/affiliated/associate/constituent/underlying company; pirminė bendrovė – parent company (BKTAŽ 1997: 46, 47). Dukterinę ir motininę bolag återfinns endast i hänvisningar (se) till huvudartiklarna (BKTAŽ 1997: 47). Sannerligen har, kanske av förbiseende, dukterinės/antrinės bendrovės įsigijimas¹⁴ – acquisition of subsidiary blivit kvar (BKTAŽ 1997: 134).

I ordböcker av Irene Č eikauskaitė och Ema Volungevičienė, utgivna ungefär vid samma tid och inte granskade av terminologer, hittar man: Tochtergesellschaft – dukterinė bendrovė, filialas (VLLVKTTŽ 1995: 179), parent company – motininė kompanija (ALKETŽ 1995: 40). I båda ordböckerna finns endast en av termerna i det granskade termparet.

År 1997 kan betraktas som en viss skiljelinje i litauisk terminografi, eftersom Valstybinės lietuvių kalbos komisija vid Lietuvos Respublikos Seimas den 30 januari samma år antog beslut nr 59 ”Om godkännande av termordböcker” (Žin., 1997, nr 12–257), vilket ålade utgivare av termordböcker att lämna in sina ordböcker för granskning hos Valstybinė lietuvių kalbos komisija (VLKK). I en av de första ordböckerna som fick godkännande, Vitas Bitinaitės Mokomajame anglų–lietuvių kalbų teisės terminų žodyne, anges: parent company – pagrindinė, kontroliuojančioji įmonė;

¹³ Det finns också hänvisningar: antrinė bendrovė žr. dukterinė bendrovė; pirminė bendrovė žr. motininė bendrovė (BBBTŽŽ 1994: 43).

¹⁴ Denna inkonsekvens och många andra brister har påpekats i en recension av Jonas Klimavičius (2 2000: 27).

98

Alvydas Umbrasas

Motininė įmonė ir dukterinė įmonė: nuo žodynų iki teisės aktų

subsidiary company – k o n t r o l i u o j a m o j i įmonė (MALKTȚŽ 1998: 44), nors kitoje vietoje subsidiary company – k o n t r o l i u o j a m o j i įmonė, f i - l i a l a s greta subsidiary – f i l i a l a s¹⁵ (MALKTȚŽ 1998: 173). Kaip matyti, čia bene pirmą kartą terminografijoje kaip pagrindinės įmonės sinonimas atsiranda kontroliuojančioji įmonė, nepaisant to, kad greta tame pačiame lizde yra holding company – kontroliuojančioji įmonė. Vėliau pasirodė dar pora to paties žodyno pataisytų ir papildytų leidimų (2002, 2008; jie svarstyti VLKK nebuvo teikti, nors aprobata įrašyta). Parent company atitikmenys juose nekeisti (MALKTȚŽ 2008: 53, 167), o prie antro termino pridėtas sinonimas: subsidiary company – k o n t r o l i u o j a - m o j i, a n t r i n ė įmonė (MALKTȚŽ 2008: 53), nors kitoje vietoje tebe- palikta subsidiary company – k o n t r o l i u o j a m o j i įmonė, f i l i a l a s (MALKTȚŽ 2008: 218).

I Anglų–lietuvių kalbų teisės žodyne, sammanställd av Olimpi-ja Armalytė och Lionginas Pažūsis och utgiven samma år som V. Bitinaitės första ordbok, finner vi åter subsidiary (daughter) company – d u k t e r i n ė įmonė (ALKTŽ 1998: 94), men på andra ställen i ordboken ges olika varianter: subsidiary – d u k - t e r i n ė, p r i k l a u s o m o j i bendrovė (ALKTŽ 1998: 473), medan det intill står subsidiary company/corporation – p r i k l a u s o m o j i, d u k t e r i n ė įmonė (ALKTŽ 1998: 473). Det bör noteras att denna ordbok innehåller en motsvarighet som inte uppmärksammats i tidigare terminografi: parent company – p a t r o n u o - j a n t i bendrovė (ALKTŽ 1998: 94). På ett annat ställe anges dock parent company – p a g r i n d i n ė, p a t r o n u o j a n t i bendrovė, įmonė (ALKTŽ 1998: 329). Ordboken sakkunniggranskades av K. Gaivenis, expert vid VLKK, men har inte godkänts. I den lilla redovisningsordlista som utkom samma år, 1998, vid Vilnius universitet (och inte granskades av VLKK) är termparet däremot ett annat: investments of subsidiary in capital stock of parent company – a n t r i n i ų įmonių investicijos į p i r m i n ė s įmonės kapitalą (ALATŽ 1998: 40).

Det tidigare i vissa ordböcker sedda dukterinės įmonės återges tillsammans med filialas. I Aiškinamajame įmonės vadybos terminų žodyne, som utarbetats av en författargrupp och utkom vid Kaunas teknologiska universitet år 2000, blir det i stället huvudtermen: f i l i a l a s, p a v a l d ž i o j i įmonė – ”ett företag där ett annat företag äger mer än 50 procent av aktierna med rösträtt” (AĮVTŽ 2000: 53). Det finns också en hänvisning: pavaldžioji įmonė se filialas (AĮVTŽ 2000: 55). VLKK har inga invändningar (ordboken har godkänts).

¹⁵ Jfr subsidiary – k o n t r o l i u o j a m o j i įmonė, f i l i a l a s (MALKTȚŽ 2008: 218).

Terminologija | 2014 | 21

99

I Romualdas Rakucevičius terminografiskt mycket bristfälliga Lietuvių–vokiečių kalbų verslo ir teisės terminų žodyne, som utkom 2001, hittar vi av någon anledning termerna m o t i n i n ė bendrovė – Muttergesellschaft; m o t i n i n ė bendrovė (kompanija) – Stammhaus, upptagna i två separata artiklar (LVKVTTŽ 2001: 80). Där finns också p a g r i n d i n ė firma – Mutterfirma, Muttergesellschaft (LVKVTTŽ 2001: 31), p a g r i n d i n ė įmonė – Leitbetrieb (LVKVTTŽ 2001: 42), d u k t e r i n ė firma – Tochterfirma, Tochtergesellschaft (LVKVTTŽ 2001: 31). I samma författares ordbok med omvänd språkriktning, utgiven tre år senare, ser det liknande ut: Muttergesellschaft – p a g r i n d i n ė akcinė bendrovė (VLKTVTŽ 2004: 169), Tochtergesellschaft – d u k t e r i n ė bendrovė, Tochterunternehmen – d u k t e r i n ė įmonė (VLKTVTŽ 2004: 232). Ingendera av ordböckerna har bedömts av VLKK, och det har inte heller Verslo terminų anglų–lietuvių kalbų žodynas av Aušra Cesevičienė och Danutė Čivilienė från 2004, där termerna på liknande sätt återges som parent company – p a g r i n d i n ė kompanija/įmonė (VTALKŽ 2004: 76), subsidiary – d u k t e r i n ė įmonė, pagalbininkas¹⁶ (VTALKŽ 2004: 108). Där återges för övrigt också det osystematiska och språkligt mindre lyckade paret partially-owned subsidiary – d a l i n a i v a l d o m a d u k t e r i n ė įmonė, wholly-owned subsidiary – v i s i š k a i p a v a l d i d u k t e r i n ė įmonė¹⁷ (VTALKŽ 2004: 108). I Vokiečių–lietuvių kalbų teisėtvarkos žodyne, som utkom samma år och granskades av VLKK:s experter (men saknar dess godkännande), ges däremot redan en annan motsvarighet: Tochtergesellschaft – a n t r i n ė bendrovė, f i l i a l a s (VLKTŽ 2004: 258).

En särställning bland andra ordböcker har Eurovoc, den europeiska tesaurus som efter långvariga överläggningar mellan översättare, terminologer och andra specialister gavs ut 2004 av Litauens parlamentskansli med VLKK:s godkännande. Den är inte en egentlig termordbok, utan en systematisk förteckning över termer och andra ord och ordkombinationer, avsedd att klassificera rättsakter och indexera deras innehåll. Även där återges de termer som är aktuella i denna artikel: p a g r i n d i n ė bendrovė [įmonė] – parent company; société mère; Muttergesellschaft (Eurovoc 2004: 98), p a v a l d ž i o j i bendrovė – subsidiary; filiale; Tochtergesellschaft (Eurovoc 2004: 103).

Bland de nämnda ordböckerna utmärker sig Ekonomikos terminų žodynas av Rūta Vainienė, utgiven 2005. Där förekommer kanske för första och hittills enda gången inom terminografin en skarp bedömning: d u k t e r i n ė įmonė (subsidiary) – ntk. = a n t r i n ė įmonė (ETŽ 2005: 73), och termen antrinė įmonė (subsidiary) definieras som ”ett företag,”,

¹⁶ Här är det uppenbart att en annan betydelse på ett olyckligt sätt anges som synonym.

¹⁷ Jfr också wholly-owned subsidiary – v i s i š k a i p r i k l a u s o m a d u k t e r i n ė bendrovė (ALKTŽ 1998: 473).

100

Alvydas Umbrasas

Motininė įmonė ir dukterinė įmonė: nuo žodynų iki teisės aktų

nuosavybės teise priklausanti pagrindinei įmonei“ (ETŽ 2005: 22). Neteiktina laikoma ir patronuojanti įmonė – ntk. = pagrindinė įmonė (ETŽ 2005: 211). Terminas aiškinamas lakoniškai: pagrindinė įmonė (parent company) – „kitą įmonę kontroliuojanti įmonė“ (ETŽ 2005: 197). Žodynas buvo teiktas ekspertuoti VLKK (išsamią recenziją pateikė J. Klimavičius; tie griežti teikiniai yra jo), bet išleistas VLKK nesvarščius¹⁸.

Det framgår att ordböcker av terminologisk karaktär som utkom samma år som R. Vainienės ordbok eller senare fortsatte på gammal vana att återge: filiale – filialas, dukterinė kompanija, firma (MPLKVŽ 2005: 56), maison affiliée – dukterinė kompanija (MPLKVŽ 2005: 72), maison mère – pagrindinė kompanija (MPLKVŽ 2005: 72), dukterinė bendrovė – subsidiary (company), affiliate (5KŽEPT 2006: 67), dukterinė bendrovė – Tochtergesellschaft, Tochterunternehmen (LVKŽT 2006: 31), motininė bendrovė – Muttergesellschaft, Mutterunternehmen (LVKŽT 2006: 72). Som man redan kan ana har VLKK inte bedömt dessa ordböcker (i princip tycks de ju inte vara egentliga termordböcker, eftersom ordet ”termer” inte förekommer i titlarna).

I termordböcker som utkommit helt nyligen (även om de inte heller hade underställts VLKK för bedömning) undviker man leden dukterinis och motininis. I V. Bitinaitės och Dianos Snapkauskaitės Aiškinamajame anglų–lietuvių kalbų teisės ir verslo žodyne återges synonymerna på olika sätt: parent company – pagrindinė (patronuojanti) įmonė, bendrovė; subsidiary company – antrinė, pavald(i) įmonė, bendrovė (AALKTVŽ 2013: 147). I Valentinos Zemkauskienės Anglų–lietuvių ir lietuvių–anglų kalbų ekonomikos terminų žodyne anges inga synonymer: parent company – pagrindinė bendrovė (ALLAKETŽ 2013: 40), subsidiary company – pavaldžioji bendrovė (ALLAKETŽ 2013: 41); dessutom har sister company – gimininga bendrovė lagts till (ALLAKETŽ 2013: 41).

Den nämnda terminografin påverkade utan tvekan även de senaste allmänna översättningsordböckerna, även läroböckerna; också där kan man hitta uppslagsord från termordböcker, ofta bara den ena termen i ett termpar, till exempel: Tochtergesellschaft – dukterinė bendrovė (VLKŽ II 1992: 319; DVLKŽ II 2006: 349), meitasuzņēmums – dukterinė įmonė (LLKŽ 2003: 406), maison mère – pagrindinė įmonė (MPKŽ 2009: 841). Sådana ordböcker undviker inte heller synonymi. I en av B. Piesarskos ordböcker hittar vi till exempel parent company – pagrindinė bendrovė (DALKŽ

¹⁸ Därför beklagade J. Klimavičius sig i den recension som publicerades i Terminologija (Klimavičius 2006).

Terminologija | 2014 | 21

1 0 1

2000: 646), dotterbolag – dotterbolag/företag (även dotterbolag); filial (DAKŽ 2000: 918), medan urvalet av motsvarigheter i en annan av hans ordböcker är betydligt mer varierat: moderbolag – huvudbolag/moderbolag/primärbolag (DAKŽ 2001: 462), dotterbolag – dotterbolag/sekundärt bolag/företag (även dotterbolag); filial (DAKŽ 2001: 648).

Som framgår av de presenterade uppgifterna används i ordböckerna, vid sidan av leden moder-, även primär-, huvud-, kontrollerande, moder-; dessutom finns den klumpigt sammansatta formen moderbolag-moder. Dotterbolag (dotterföretag, dotterbolag, dotterfirma) kallas också med leden sekundär-, underordnad, underställd, beroende, kontrollerad, närstående eller helt enkelt filial. Ordet filial är inte lämpligt i det aktuella sammanhanget, eftersom det vanligen betecknar en strukturell enhet inom samma företag, inte ett annat företag; närstående företag är alltför ospecifikt, medan de andra nämnda alternativen i större eller mindre utsträckning är möjliga, men betonar något olika aspekter av samma begrepp. Det tidigare nämnda, av språkvetare föga lyckade förslaget att använda leden besläktat är inte heller mycket bättre, och detsamma gäller sido-¹⁹; och en som uppstått ur, härstammar från den andra är över huvud taget inte en term.

K. Gaivenis bidrog å ena sidan i hög grad till att en tradition växte fram där moderbolag och dotterbolag rättades, men å andra sidan förekom dessa termer ofta i de ordböcker han granskat. Detta vittnar delvis om hans toleranta inställning: ”Terminologiska korrigeringar bör vara godtagbara för specialister inom området. Om vi inte har en lämplig korrigering är det bättre att inte korrigera” (Gaivenis 1992: 16). Vid sammanträden har jag hört K. Gaivenis säga att vissa specialister (bland dem A. Buračas, författare till ekonomiska ordböcker) inte alltid tog hänsyn till förslagen i hans recensioner.

Av ordböckerna framgår att dotterbolag tas upp oftare än moderbolag (den senare termen saknas ibland i ordboken eller benämns på ett annat sätt). Varför är termen dotterbolag så vanlig i bruket, trots att språkvetare korrigerar den och ordböcker föreslår andra termer? Å ena sidan återgav ordböckerna språkbruket, å andra sidan skapade de en tradition för rekommenderad terminologi, eftersom uppgifter från en ordbok förs över till andra. Det är troligt att de tidigare nämnda terminologiska ordböckerna från sovjettiden²⁰ och början av självständighetsperioden kanske bidrog just till detta. Sammantaget får man intrycket att man har varit något mer positivt inställd till dotterbolag än till moderbolag.

¹⁹ Zofija Babickienė säger att de rekommenderade ledparen för företag är primär–sekundär, huvud–sido (Babickienė 2012: 59), men sido företag verkar ingen annan ha föreslagit.

²⁰ Uppgifterna kom också med i dåtidens översättningsordböcker, till exempel дочерние предприятия – dotterföretag (RLKŽ I 1982: 519).

102

Alvydas Umbrasas

Motininė įmonė ir dukterinė įmonė: nuo žodynų iki teisės aktų

TEISĖS AKTAI

Det tydligaste svaret på frågan om termers livskraft finns sannolikt i lagstiftningen. Redan i artikel 12.3 i Republiken Litauens lag om aktiebolag, antagen den 30 juli 1990 av Republiken Litauens högsta råd–återupprättande seimas (Žin., 1990, Nr. 24-594), står det: ”Om ett bolag förvärvar en kontrollpost i ett annat bolag (företag), blir det senare ett kontrollerat bolag. En kontrollpost består av aktier som ger innehavaren mer än 50 procent av rösterna vid bolagsstämman. Det kontrollerade bolaget är ett dotterbolag, och det bolag som kontrollerar det är ett moderbolag. Dotterbolaget får inte förvärva aktier i moderbolaget.” Det är nu svårt att säga vad som låg bakom valet av detta något märkliga och osystematiska par moder–dotter (om dotter- fungerade, varför fungerade då inte moder-, och omvänt – om moder- inte fungerade, varför fungerade då dotter-?), särskilt som moderbolag inte hade registrerats inom terminografin fram till dess. Detta beslut fick emellertid mycket stor betydelse – samma termer finns kvar i dagens lag om aktiebolag i Republiken Litauen (Žin., 2000, Nr. 64-1914), och artikel 5 har rubriken ”Moder- och dotterbolag”²¹. Visserligen kan man i något enstaka beslut, föreskrift eller utskottsyttrande som publicerats i Seimas rättsaktsdatabas även hitta moderbolag, men det rör sig om enstaka osystematiska fall, sannolikt uppkomna genom förbiseende och bristande efterlevnad av den terminologi som fastställts i lagarna.

²¹ Där står: ”1. Ett bolag anses vara moderbolag om det i ett annat bolag, som är dess dotterbolag, direkt och (eller) indirekt har majoriteten av rösterna eller direkt eller indirekt kan utöva ett bestämmande inflytande över det andra bolaget. 2. Ett bolag anses direkt ha majoriteten av rösterna i ett annat bolag om det har förvärvat aktier i det andra bolaget som ger mer än hälften av rösterna vid bolagsstämman. 3. Ett bolag anses indirekt ha majoriteten av rösterna i ett tredje bolag om det direkt har majoriteten av rösterna i ett bolag som direkt eller indirekt har majoriteten av rösterna i det tredje bolaget. 4. Ett bolag som är aktieägare i ett annat bolag och som 1) har rätt att utse eller entlediga det andra bolagets verkställande direktör eller en majoritet av ledamöterna i dess styrelse eller tillsynsråd, eller 2) enligt avtal med andra aktieägare har majoriteten av rösterna i det bolaget, anses kunna utöva ett bestämmande inflytande över det andra bolaget direkt. En fullmakt som ger bolaget rätt att företräda en annan aktieägare och rösta samt fatta beslut för dennes räkning utgör tillräckligt bevis för ett sådant avtal. 5. Ett bolag anses kunna utöva ett bestämmande inflytande över ett tredje bolag indirekt om minst ett av följande villkor är uppfyllt: 1) bolaget kan utöva ett bestämmande inflytande direkt över ett annat bolag som direkt eller indirekt har majoriteten av rösterna i det tredje bolaget eller direkt eller indirekt kan utöva ett bestämmande inflytande över det tredje bolaget; 2) bolaget direkt eller indirekt har majoriteten av rösterna i ett annat bolag som direkt eller indirekt kan utöva ett bestämmande inflytande över det tredje bolaget; 3) bolaget, tillsammans med andra bolag i vilka det direkt eller indirekt har majoriteten av rösterna eller över vilka det direkt eller indirekt kan utöva ett bestämmande inflytande, har majoriteten av rösterna i det tredje bolaget, eller att de andra bolag som nämns i denna punkt gemensamt har majoriteten av rösterna i det tredje bolaget.”

Terminologija | 2014 | 21

103

Motsättningen mellan moderbolag–dotterbolag diskuterades vid VLKK:s terminologiska underkommittés sammanträde den 3 april 2007, med deltagande av företrädare för de berörda institutionerna – den offentliga institutionen Republiken Litauens redovisningsinstitut (som tog upp frågan) samt Republiken Litauens finansministerium och Republiken Litauens ekonomiministerium. Ämnesspecialisterna framhöll då att de termer som språkvetarna föreslagit, primärt företag och sekundärt företag, är vilseledande eftersom de förknippas med andra begrepp – i Europeiska unionens lagstiftning skiljer man mellan primär och sekundär etablering av företag (eng. primary/secondary establishment). Dessutom är tidsaspekten ett problem, eftersom ett primärt företag kan bildas senare än ett sekundärt företag (när ett yngre företag förvärvar ett äldre). Specialisterna framhöll då vid sammanträdet att kontrollerande företag och kontrollerat företag (i lagstiftningen skrivs ofta företag som kontrolleras) är ett termpar med en annan betydelse (ett moderbolag utövar alltid kontroll, men det finns även andra kriterier enligt vilka ett företag kan anses vara kontrollerande). Med utgångspunkt i detta par framfördes vid sammanträdet ett förslag (av J. Klimavičius) att i stället skapa paret m o d e r b o l a g och d o t t e r b o l a g (i stället för moderbolag och dotterbolag). Förslaget godkändes. Trots svårigheter håller förslaget så småningom på att vinna insteg i dokument. Termer med leden moderbolag–dotterbolag godkändes av VLKK 2008 och publicerades i Republiken Litauens termbank (LRTB), hämtade från utkastet till lag om ändring av Republiken Litauens lag om koncernredovisning (ej antagen) och senare från utkastet till lag om ändring av Republiken Litauens försäkringslag. Det senare antogs (Žin., 2012, Nr. 127-6385), även om dess ikraftträdande sköts upp (till den 1 januari 2016; Žin., 2013, Nr. 140-7080). För att skapa en koppling till andra rättsakter anges visserligen i lagens avsnitt om begrepp, inom parentes, dotterbolag (dotterföretag). Senare infördes detta termpar i LRTB från utkastet till Republiken Litauens lag om valutaväxlingsoperatörer och utkastet till lag om ändring av Republiken Litauens lag om utökad tillsyn av företag som tillhör ett finansiellt konglomerat (definitionerna skiljer sig något, se LRTB). Termerna används numera ibland i rättsakter på lägre nivå i Republiken Litauen (förordningar och beslut). De används också redan i stor utsträckning i litauiska översättningar av Europeiska unionens officiella rättsakter (förordningar och direktiv), vilket påverkar litauisk lagstiftning. Tiden får utvisa hur framgångsrikt beslutet om moderbolagets och dotterbolagets terminologi har varit – termerna förekommer ännu inte i många rättsakter. Det är också viktigt att själva begreppet moderbolagsförhållande fortfarande inte är definierat och att dess förhållande till kontroll och kontrollerande väcker frågor.

104

Alvydas Umbrasas

Motininė įmonė ir dukterinė įmonė:

nuo žodynų iki teisės aktų

I den gällande lagen om finansiella institut i Republiken Litauen (Žin., 2002, Nr. 91-3891) finns till exempel termparet förvaltande (moder-) företag²² (”ett företag som innehar en andel av ett annat företags aktiekapital och/eller rösträtt som ger rätt att kontrollera företagets verksamhet”) och kontrollerat företag (”ett företag i vilket en annan person innehar en andel av aktiekapitalet och/eller rösträtten som ger rätt att kontrollera företagets verksamhet”). Kontrollerade företag som kontrolleras av andra kontrollerade företag anses också vara kontrollerade företag till det första företag som förvaltar (är moderbolag till) samtliga dessa företag.” Som framgår motsvarar här begreppet kontrollerade företag det godkända begreppet dotterföretag (jfr definitionerna i Republiken Litauens lag om valutaväxlingsoperatörer, antagen den 17 juli 2014, nr XII-1033: moderföretag – ”ett företag som innehar en andel av ett annat företags aktiekapital och/eller rösträtt som ger rätt att kontrollera företagets verksamhet”; dotterföretag – ”ett företag i vilket en annan person innehar en andel av aktiekapitalet och/eller rösträtten som ger rätt att kontrollera företagets verksamhet”). Begreppens inbördes relationer grundas på begreppet kontroll (jfr kontrollerande aktiepost), men man bör komma ihåg att kontroll, kontrollerande är termer som används brett i lagstiftning i olika sammanhang (eller ord som inte nödvändigtvis definieras som termer), jfr alkoholkontroll, kontroll av budgetpolitik, finansiell kontroll, gnagarkontroll, kontroll av grisars produktivitet, korruptionskontroll, livsmedelskontroll, brottskontroll, gränskontroll, transportkontroll, intern kontroll, statlig kontroll och så vidare (exempel från LRTB). Därav framgår att termerna moderföretag och dotterföretag visserligen delvis skulle kunna motsvaras av termerna kontrollerande företag och kontrollerat företag, men att de skulle sakna precision. Dessutom kompliceras saken av att kontrollerande företag sedan länge används (och är godkänt av LRTB) som motsvarighet till holdingbolag (jfr även kontrollerande fond (holding fund)), vilket är en viss typ av moderföretag (se till exempel i den tidigare nämnda litauiska²³²⁴

²² Beskyddande företag har inte gått att hitta i terminografiska källor; det är ytterligare en motsvarighet till moderbolag. För övrigt nämns även beskyddat (moderbolagsägt) företag i artikel 59 i Republiken Litauens banklag (Žin., 2004, Nr. 54-1832), även om det inte definieras som ett begrepp i lagstiftningen. Det verkar som om man inte kände till detta bruk när dotterbolag år 2007 föreslogs ersättas med dotterbolag.

²³ Jämfört med termen valutaväxlingsoperatör ersattes den välformulerade titeln på lagförslaget, Republiken Litauens lag om valutaväxlingsoperatörer, olyckligtvis. Även de godkända termerna i lagförslaget, tillsynsmyndighet för valutaväxlingsoperatörer, förteckning över valutaväxlingsoperatörer, ändrades i onödan i lagen till tillsynsmyndighet för valutaväxlingsoperatör och förteckning över valutaväxlingsoperatörer. Det får det att verka som om ett valutaväxlingskontor har många operatörer.

²⁴ Tydlighetens skull är det nog därför som lagstiftningen ofta preciserar termen inom parentes – kontrollerande (holding) företag.

Terminologija | 2014 | 21

105

i lagen om ändring av Republiken Litauens lag om försäkring). Å andra sidan bör även följande begrepp beaktas: företag kontrollerat av staten (kommunen)²⁵ – ”ett företag där staten eller kommunen äger mer än hälften av de aktier som ger rösträtt vid bolagsstämman” (lag nr XII-792 om ändring av Republiken Litauens lag nr VIII-480 om privatisering av statlig och kommunal egendom (TAR, 2014-04-03, nr 4032)). Även om kontrollen här liknar den tidigare nämnda, är detta definitivt inte och kunde inte vara ett dotterbolag²⁶. Kanske försöker man i lagförslaget om ändring av Republiken Litauens lag nr IX-576 om koncernredovisning (termerna har godkänts av LRTB) undvika kontroll på grund av begreppets mångtydighet eller svårigheter i relation till sponsring; i stället används termen bestämmande inflytande (direkt eller indirekt), och det är just denna term som ligger till grund för relationen mellan ett moderföretag (”ett företag som kan utöva direkt eller indirekt bestämmande inflytande över ett annat företag”) och ett dotterföretag (”ett företag över vilket ett annat företag kan utöva direkt eller indirekt bestämmande inflytande”). Det bör erinras om att i överläggningarna i VLKK:s terminologikommitté (på initiativ av J. Klimavičius) ersätts inflytande, som ofta förekommer i äldre lagstiftning, ofta med påverkan. I den tidigare lagen om Republiken Litauens koncernredovisning (Žin., 2001, nr 99-3517) definierades kontroll som ”ett företags rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag, förvalta och påverka ett annat företags finansiella och ekonomiska verksamhet i syfte att dra nytta av detta. Kontrollen kan vara direkt eller indirekt”. Att kontroll och bestämmande inflytande numera i huvudsak likställs i det aktuella sammanhanget framgår exempelvis av Republiken Litauens lag om kollektiva investeringsföretag för informerade investerare (Žin., 2013, nr 68-3410), där man helt enkelt hänvisar till följande definition: kontroll – ”direkt och/eller indirekt bestämmande inflytande över ett företag, såsom det definieras i Republiken Litauens lag om koncernredovisning”. Av allt detta kan man dra slutsatsen att terminologisystemet ännu inte är etablerat och ibland anpassas efter enskilda lagars behov; det återstår fortfarande för specialisterna att täppa till luckorna.

²⁵ För att undvika parenteser har LRTB med rätta skiljt åt och presenterat i separata artiklar två termer.

²⁶ För övrigt förekommer det märkliga påståenden inom rättsvetenskapen om innebörden av dotterbolag. Exempelvis hävdas följande: ”En koncern består av rättsligt självständiga subjekt; den rättsliga självständighetens form är inte viktig, och därför kan subjekt av vilken rättslig form som helst, även en fysisk person eller staten, erkännas som såväl moderföretag som dotterföretag. Vid bedömningen av om en koncern föreligger eller inte är det viktigaste att fastställa kontrollförhållandet. Därför bör vissa forskares påståenden om att staten eller en fysisk person inte kan vara dotterföretag avvisas” (Papijanc 2007: 87; formuleringen återges oförändrad).

106

Alvydas Umbrasas

Motininė įmonė ir dukterinė įmonė:

nuo žodynų iki teisės aktų

SLUTSATSER

1. De översatta metaforiska termerna moder-/dotterföretag (moder-/dotterbolag, moder-/dotterfirma, moder-/dottercompany) ifrågasattes språkligt redan under sovjettiden, sannolikt på grund av ryskt inflytande (jfr материнская/дочерняя компания), men behovet av att korrigera dessa termer uttrycktes tydligast i slutet av 1980-talet. K. Gaivenis ståndpunkt – att orden moderlig, dotterlig behövs i genetisk och förädlingsterminologi, men bör korrigeras inom andra områden – bidrog utan tvekan till att befästa traditionen att korrigera de nämnda termerna och påverkade terminografin.

2. Trots lingvisternas negativa bedömning förekom både moderföretag och dotterföretag i många ordböcker. En del av dessa ordböcker hade granskats av lingvister. I senare tiders ordböcker är moderföretag numera ovanligt, medan dotterföretag förekommer oftare. Sammantaget finns det många ordböcker där endast den senare termen i detta begreppspar tas upp.

3. Moderföretag (även den olyckligt sammansatta formen moderbolag förekommer) har man försökt ersätta på olika sätt – termer med leden primär, huvud-, kontrollerande, moder- har belagts. Det finns fler föreslagna alternativ till dotterföretag – det betecknas med leden sekundär, underordnad (underställd), beroende (avhängig), kontrollerad eller helt enkelt filial. Förekommer gör också generella beteckningar med anknuten, besläktad. De flesta av dessa förslag är mer eller mindre möjliga, men samtidigt inte tillräckligt precisa för att undvika oönskade associationer, vilket tydligen är anledningen till att termerna fortsätter att konkurrera inom terminografin. Man kan säga att frågan i huvudsak ännu inte är avgjord i historien om normeringen av dessa termer.

4. Lagstiftningen utmärker sig genom sin särskilda terminologianvändning – sedan självständighetens början har det osystematiska termparet moderföretag (moderbolag) och dotterföretag (dotterbolag) använts i stor utsträckning. På några ställen dyker beskyddande (moder-)företag upp, i motsats till kontrollerat företag, medan beskyddat (underställt) företag tycks ha använts endast en gång. Lagstiftningen är nu just orsaken till att termen dotterföretag har blivit spridd.

5. Med hänsyn till motsatsförhållandet kontrollerande–kontrollerad föreslogs vid Terminologikommittén inom den statliga kommissionen för litauiska språket år 2007 ett termpar: moderföretag och dotterföretag. Dessa termer har nu införts i Republiken Litauens terminologibank samt i Republiken Litauens och Europeiska unionens lagstiftning, men terminologisystemet är ännu inte etablerat och det finns fortfarande luckor och variationer.

Terminologija | 2014 | 21

107

ŠALTINIAI

5KŽEPT 2006: 5 kalbų žodynas: ekonomika, politika, teisė. Sudarytojai E. I. Volungevičienė, R. Laurūšonie, R. Tamošaitienė, Vilnius: Teisinės informacijos centras.

AALKT VŽ 2013: Bitinaitė V., Snapkauskaitė D. Aiškinamasis anglų–lietuvių kalbų teisės ir verslo žodynas, Vilnius: Registrų centras.

AIŽT 2000: Martinkus B., Neverauskas B., Sakalas A. ir kt. Aiškinamasis įmonės vadybos terminų žodynas, Kaunas: Technologija.

ALATŽ 1998: Bartaška R., Zaikauskas E. Anglų–lietuvių apskaitos terminų žodynėlis: su angliškais terminų apibrėžimais ir lietuviškų terminų rodykle, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.

ALKETŽ 1980: Buračas A. Anglų–lietuvių kalbų ekonomikos terminų žodynas, Vilnius: Mokslas.

ALKETŽ 1995: Anglų–lietuvių kalbų ekonominių terminų žodynėlis. Sudarė I. Čei̇kauskaitė, Vilnius: Informacijos ir leidybos centras.

ALKTŽ 1998: Armalytė O., Pažusis L. Anglų–lietuvių kalbų teisės žodynas, Vilnius: Alma littera.

ALLAKETŽ 2013: Zemkauskienė V. Anglų–lietuvių ir lietuvių–anglų kalbų ekonomikos terminų žodynas, Vilnius: Ciklonas.

ATAŽVK 1992: Angliškų terminų aiškinamasis žodynas: verslas, komercija. [Nenurodytų autorių kolektyvas], Vilnius: Balticon.

BBBTŽŽ 1994: Buračas A., Svečevicius B. Lietuvių–anglų–lietuvių biznio, bankų, biržos terminų žodynas–žinynas, Vilnius: Žodynas.

BKTAŽ 1997: Buračas A. Bankininkystės ir komercijos terminų aiškinamasis žodynas. 1 dalis. Lietuvių–anglų kalbų aiškinamasis bankinių ir komercinių terminų žodynas, Vilnius, Kaunas: Vilniaus universitetas.

DAKŽ 2001: Piesarskas B. Dabartinės anglų kalbos žodynas, Vilnius: Alma littera.

DALKŽ 2000: Piesarskas B. Didysis anglų–lietuvių kalbų žodynas. Trečias pataisytas leidimas, Vilnius: Alma littera.

DLKŽ₁954: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Ats. red. J. Kruopas, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla.

DLKŽ₂ 1972: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. 2-asis papild. leid. Ats. red. J. Kruopas, Vilnius: Mintis.

DLKŽ₃ 1993: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. 3-iasis patais. ir papild. leid. Vyr. red. St. Keinys, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

DLKŽ₅ 2003: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. 5-asis (2-asis elektroninis) patais. ir papild. leid. Vyr. red. St. Keinys, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

DLKŽ₇ 2012: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. 7-asis patais. ir papild. leid. Vyr. red. St. Keinys, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

DVLKŽ II 2006: Križinauskas J., Smagurauskas S. Didysis vokiečių–lietuvių kalbų žodynas 2, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

ELDETS 1975: Buračas A. English–Lithuanian Dictionary of Economic Terms for Students, Vilnius: LTSR Aukštojo ir spec. vid. mokslo m-ja.

ETŽ 1994: Pasas K., Louzas B., Deivis L. Ekonomikos terminų žodynas. Vertimas iš anglų kalbos leidinio. Red. A. Pupkis, Vilnius: Baltijos biznis.

ETŽ 1997: Pass Ch., Lowes B., Davies L. Ekonomikos terminų žodynas. Antrasis papildytas ir pataisytas leidimas. Iš anglų kalbos vertė Z. Bareikytė, L. B. Žemaitytė, K. Francūzevičiūtė, redagavo ir tikslino A. V. Rutkauskas, S. Vaitkevičius, Vilnius: Baltijos biznis.

ETŽ 2005: Vainienė R. Ekonomikos terminų žodynas: apie 1400 terminų, Vilnius: Tyto alba.

Eurovoc 2004: Europos žodynas Eurovoc. 3.1 versija. 3 dalis. Daugiakalbė. Parengė Lietuvos Respublikos Seimo kanceliarija, Vilnius: Valstybės žinios.

LKŽ II₁ 1947: Lietuvių kalbos žodynas 2. Red. J. Balčikonis, Kaunas: Valstybinė enciklopedijų, žodynų ir mokslo literatūros leidykla.

LKŽ II₂ 1969: Lietuvių kalbos žodynas 2. 2-as leid. Ats. red. J. Kruopas, Vilnius: Mintis.

LKŽŽ 2003: Latuvių–lietuvių kalbų žodynas. Sudarytojas ir ats. redaktorius A. Butkus, Kaunas: Aesti.

LRTB – Lietuvos Respublikos terminų bankas. Prieiga per internetą: http://terminai.vlkk.lt.

LVKVTTŽ 2001: Rakucevičius R. Lietuvių–vokiečių kalbų verslo ir teisės terminų žodynas, Vilnius.

LVKŽT 2006: Goldamer Y., Plaušinaitis S. Lietuvių–vokiečių kalbų žodynas teisininkams, Vilnius: TEV.

MALKKTTŽ 1998: Bitinaitė V. Mokomasi anglų–lietuvių kalbų teisės terminų žodynas, Vilnius: Eugrimas.

MALKKTTŽ 2008: Bitinaitė V. Mokomasi anglų–lietuvių kalbų teisės terminų žodynas. 3-iasis patais. ir papild. leid., Vilnius: Eugrimas.

108 Alvydas Umbrasas │ Motininė įmonė ir dukterinė įmonė: nuo žodynų iki teisės aktų

MPKŽ 2009: Mokom asis prancūzų kalbos žodynas. Vertė I. Kovalčikienė, J. Navakauskienė, G. Strigockytė, A. Venckus, Vilnius: Alma littera.

MPLKVŽ 2005: Katalynaitė R. E., Dubikaltýtė-Raugalienė L. Mokomasis prancūzų–lietuvių kalbų verslo žodynas, Vilnius: Technika.

RLETŽ 1966: Rusiškai lietuviškas ekonomikos terminų žodynas. Ats. red. K. Meškauskas, Vilnius: Mintis.

RLKŽ I 1982: Rusų–lietuvių kalbų žodynas 1. Sudarė Ch. Lemchenas, Vilnius: Mokslas.

ŠETĖŽ 1991: Auštrevičius P., Pupkevičius D., Treinienė D. Šiuolaikinių ekonomikos terminų enciklopedinis žodynas lietuvių–anglų–rusų–vokiečių kalbomis, Vilnius: Lietuvos komersantas.

TTŽ 1954: Teisinių terminų žodynas. Sudarė A. Žiurlys, Vilnius: Valst. polit. ir moks. lit. 1-kla.

VLE I 2001: Visuotinė lietuvių enciklopedija 1. Vyr. red. A. Račis, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

VLKTVTŽ 2004: Rakucevičius R. Vokiečių–lietuvių kalbų teisės ir verslo terminų žodynas, Vilnius.

VLKTŽ 2004: Vokiečių–lietuvių kalbų teisėtvarkos žodynas. Sudarytojos L. Addo, L. Dantienė, I. Sagaitienė, N. Slavinskienė, Vilnius: Mykolo Romerio universiteto Leidybos centras.

VLKŽ II 1992: Krizinauskas J., Smagurauskas S. Vokiečių–lietuvių kalbų žodynas 2, Vilnius: Mokslas.

VLLVKTŽ 1995: Volungevičienė E. Vokiečių–lietuvių, lietuvių–vokiečių kalbų teisės terminų žodynas, Vilnius: Žodynas.

VLRTAŽ 1992: Vokiečių–lietuvių rinkos terminų aiškinamasis žodynas. [Nenurodytų autorių kolektyvas], Vilnius: Balticon.

VTALKŽ 2004: Verslo terminų anglų–lietuvių kalbų žodynas. Autorės A. Cesevičienė ir D. Čivilienė, Ukmergė: Valdo leidykla.

ŽŪASSTŽ 2010: Sliesaravičius A., Lazauskas J., Stanys V., Keinys St., Klimovienė G. Žemės ūkio augalų selekcijos ir sėklininkystės terminų žodynas, Vilnius: Inforastras.

LITERATŪRA

Akelaitis G., Pečkuvienė L., Žilinskienė V. 2009: Specialybės kalba. Administracinės kalbos vadovėlis, Vilnius: Mykolo Romerio universiteto Leidybos centras.

Babickienė Z. 2012: Ekonomikos terminų gramatinių ir leksinių variantų sklaida: norma ir realybė. – Specialybės kalba: gramatika ir logika. Mokslinių straipsnių rinkinys, Vilnius: Mykolo Romerio universitetas, 51–64.

Domarkienė I. 2005: Kalbos kultūra. Studijų knyga, Klaipėda: Klaipėdos universiteto leidykla.

Gaivenis K. 1989: Mokslo kalbos dalykai. – Kalbos kultūra 56, 43–53.

Gaivenis K. 1992: Kuo pakeisti terminą dukterinė įmonė (firma, kompanija)? – Gimtoji kalba 2, 16.

Juzelėnienė S. 2012: Profesinės kalbos kultūros pratimai. Taikomosios matematikos studentams. Mokomoji knyga, Kaunas: Technologija.

Kaulakienė A., Petrėtienė A., Rutkienė L., Žukienė R. 2007: Kalbininkų patarimai studentams: teorija ir praktika, Vilnius: Technika.

Kaulakienė A., Petrėtienė A., Rutkienė L., Žukienė R. 2010: Kalbininkų patarimai studentams: teorija ir praktika. Mokomoji knyga, 3-ioji pataisyta ir papildyta laida, Vilnius: Technika.

Klimavičius 2006: Rūta Vainienė. Ekonomikos terminų žodynas, Vilnius: Tyto alba, 2005 [recenzija]. – Terminologija 13, 202–206.

Klimavičius J. 2000: Buračas A. Bankininkystės ir komercijos terminų aiškinamasis žodynas. Pirmoji dalis: Lietuvių–anglų kalbų aiškinamasis bankinių ir komercinių terminų žodynas. Vilnius * Kaunas: Vilniaus universitetas * Kauno humanitarinis fakultetas, 1997 [recenzija]. – Gimtoji kalba 1, 14–19; 2, 20–28.

Papijanc V. 2007: Įmonių grupės teisinio reguliavimo aspektai: samprata ir požymiai. – Jurisprudencija 4(94), 81–88.

KPP 1976: Kalbos praktikos patarimai. Sudarė A. Pupkis, Vilnius: Mokslas.

KPP 1985: Kalbos praktikos patarimai. II pataisytas ir papildytas leidimas. Sudarė A. Pupkis, Vilnius: Mokslas.

Kunevičienė A., Pečkuvienė L., Žilinskienė V. 2003: Specialybės kalbos kultūra. Vadovėlis, Vilnius: Lietuvos teisės universiteto Leidybos centras.

Linkevičius K. 1993: Žodžių reikšmių klaidos laikraščių kalboje. – Kalbos kultūra 64, 20–28.

Pečkuvienė L., Žilinskienė V. 2005: Kalbos patarimai studentams. Mokomasis leidinys, Vilnius: Mykolo Romerio universiteto Leidybos centras.

Terminologija | 2014 | 21

109

Šukys J. 1998: Lietuvių kalbos linksniai ir prielinksniai: vartosena ir normos, Kaunas: Šviesa.

Šukys J. 2003: Kalbos kultūra visiems, Kaunas: Šviesa.

Tolutienė B. 1962: Dėl kai kurių žemės ūkio literatūroje vartojamų žodžių. – Kalbos kultūra 3, 43–45.

TT 1992: Terminologijos taisymai. Parengė K. Gaivenis, A. Kaulakienė, St. Keinys, J. Klimavičius, Vilnius: Mokslas.

Vitkauskas V. 1994: Terminų taisymų knyga. – Kalbos kultūra 66, 93–96.

Vladarskienė R. 2012: Metaforiniai ekonomikos terminai. – Terminologija 19, 83–92.

MOTININĖ ĮMONĖ (PARENT COMPANY) AND DUKTERINĖ ĮMONĖ (SUBSIDIARY COMPANY): FROM DICTIONARIES TO ACTS OF LEGISLATION

The article analyses the development of problematic terms motininė įmonė and dukterinė įmonė in terminology as well as the opinions of Lithuanian linguists on these terms and their usage in acts of legislation. It also provides an overview of the previously used and newest terms and at the same time highlights the current state of and gaps in the terminological system.

Doubt about the linguistic appropriateness of metaphorical loan translations motininė įmonė and dukterinė įmonė based on the influence of the Russian language (cf. маме-рская/дочерняя компания) arose already in Soviet times, though the necessity of the correction was most clearly pointed out at the end of the 1980s. Kazimieras Gaivenis’ suggestion that words motininis and dukterinis are necessary in the terminology of genetics and selection, but in other fields should be avoided, contributed to the establishment of the tradition to correct these terms and influenced terminography.

Despite the negative evaluation from linguists both motininė įmonė and dukterinė įmonė were included in a few dictionaries. Some of these dictionaries were reviewed or edited by linguists themselves. In the dictionaries of the later years motininė įmonė is rather rare, but dukterinė įmonė is included quite frequently. There were attempts to replace both motininė įmonė and dukterinė įmonė with some other terms, but they have not been established in the terminology and they are still competing. It can be concluded that standardisation of these terms is not yet finished.

The peculiar usage of terms can be observed in acts of legislation – from the beginning of independence in early 1990s a non-systemic pair of terms patronuojanti įmonė (bendrovė) and dukterinė įmonė (bendrovė) was widely used. Usage in acts of legislation is the reason for the spread of the term dukterinė įmonė.

At the meeting of the Terminology Sub-Commission of the State Commission of the Lithuanian Language in 2007 a suggestion was made to use the pair of terms patronuojančioji įmonė and patronuojamoji įmonė. Such terms are included in Lietuvos Respublikos terminų bankas (Term Bank of the Republic of Lithuania) as well as acts of legislation of the Republic of Lithuania and the European Union, though the system of terms is not yet established and some variation and shortcomings are still present.

Gauta 2014-09-29

Alvydas Umbrasas Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected]

110

Alvydas Umbrasas

Motininė įmonė ir dukterinė įmonė: nuo žodynų iki teisės aktų