Till minne av Valentina Skujinia

(1937.X.2–2015.IV.27)

Mellan smärta, tårar och skratt finns många livets stigar, men alla leder de människors skaror till det gemensamma slottet.

(Putinas, dikten ”Det gemensamma slottet”, 1913)

STASYS KEINYS

Institutet för litauiska språket

Vid middagstid den 30 april 2015 överlämnades kroppen efter den framstående lettiska språkforskaren och en av de mest kända och flitigaste terminologerna under de senaste decennierna, Valentina Skujinīa (Valentīna Skujiņa), åt jorden i sin födelsestad Riga, på Skogskyrkogården (Meža kapi). Bland de många buketter som täckte graven och kransarna och korgarna som ställts runt omkring lyste, upplysta av en gemensam ring av ljus, också de vita rosornas ögon, förda från Vilnius av våra terminologer Albina Auksoriūtė och Angelė Kaulakienė, vars hjärtan manade dem att färdas den långa vägen för att följa sin goda litauiska terminologkollega och väninna till den sista vilan.

V. Skujinia var en framstående forskare, en kulturbärare för sitt modersmål, lettiskan, och en patriot. Enkel och vänlig till sin läggning, pratsam och en utmärkt organisatör, dessutom en god sångerska och reseentusiast, hade hon många bekanta både i hemlandet och utomlands. Hon var en inte ovanlig gäst

232 Stasys Keinys | Valentinai Skujiniai atminti (1937.X.2–2015.IV.27)

Hon brukade också vara i Litauen och deltog i baltistkongresser, vetenskapliga konferenser vid forskningsinstitutioner och högskolor samt andra språkliga evenemang. Dessutom förenades de baltiska terminologerna och språkvårdarna av gemensamma teoretiska och metodiska seminarier, som från 1976 till 1990 hölls vartannat eller vart tredje år omväxlande i Vilnius, Tallinn och Riga; Valentina var huvudarrangör för ett par av seminarierna i Riga (det var vanligt att tilltala varandra enbart med förnamn, även utanför seminarierna).

V. Skujinia började sin vetenskapliga bana redan medan hon studerade på femte och sista året vid Lettlands universitets utbildning i lettiska språket och litteraturen, år 1959, då hon anställdes vid Lettlands vetenskapsakademis institut för språk och litteratur. Efter universitetsexamen fick hon ganska snart ta sig an det aldrig avslutade arbetet med lettisk terminologi, till vilket också lades ansvaret för språkets kultur, som krävde ständig omsorg. V. Skujinia bar denna dubbla börda uthålligt i mer än femtio år och steg genom institutets tjänstegrader från laboratorieassistent till chef för gruppen för språkterminologi och språkvård och, efter att Lettland återvunnit sin självständighet, till chef för terminologisektionen vid Lettiska språkets institut. Sedan 1961 var hon också vetenskaplig sekreterare för Lettlands vetenskapsakademis terminologikommission, från 1992 vice ordförande och från 1999 ordförande för kommissionen.

Även V. Skujinias väg till vetenskapligt erkännande gick stadigt uppför. År 1969 försvarade hon sin avhandling för graden kandidat i filologiska vetenskaper, ”Tehnisko zinātņu terminu veidošana latviešu valodā” (”Bildandet av tekniska termer i lettiska”). I den teoretiska monografin Latviešu terminoloģijas izstrādes principi (”Principer för utarbetandet av lettisk terminologi”), utgiven 1993, behandlas ingående de interna språkliga och mellanspråkliga, och översiktligt de icke-språkliga, grunderna för att skapa och utveckla terminologi. Framställningen bygger på den nämnda terminologikommissionens fyrtioåriga arbete (varav författaren själv hade deltagit i trettio år), liksom på terminologiska ordböcker inom olika ämnesområden, bulletiner och andra publikationer som utkommit under denna tid. För detta grundläggande sammanfattande arbete om lettisk terminologi tilldelades V. Skujinia samma år graden doktor habilitatus i filologiska vetenskaper. År 1994 valdes V. Skujinia till korresponderande ledamot av Lettlands vetenskapsakademi och tre år senare till fullvärdig ledamot (under åren 2000–2012 även ledamot av akademins senat). Sedan 1995 var V. Skujinia dessutom medlem av Internationella institutet för terminologiforskning (IITF) i Wien och av flera andra lettiska och internationella institutioner.

Terminologija | 2015 | 22 233

V. Skujinia var en mycket flitig och verksam forskare. Även om den viktigaste inriktningen för hennes teoretiska och praktiska arbete under hela forskarkarriären var lettisk terminologi, ägnade hon mycket tid åt lettisk språkvård, åt att befästa lettiska som officiellt språk och åt språkets kvalitet (hon var under flera år ledamot av kommissioner för det officiella språket), liksom åt vetenskapligt och fackspråkligt språk. Omfattningen av forskarens arbete framgår tydligt av att hon, utöver den nämnda avhandlingen och monografin, skrev flera andra viktiga böcker: en ordbok över latinska och grekiska orddelar som används i lettiska (1999), en studie om ordboken Lettus (1638), den första lettiska ordboken, av 1600-talets lettiske skriftställare Georg Mancelis och om bildningarna i samlingen Phraseologia Lettica (2006), ett par böcker om språket i officiella och fackliga dokument (1993; 1999, 2003, 2014). Hon publicerade omkring 600 vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar och kortare texter om språkvård, terminologi och andra områden i vetenskapliga publikationer och allmänna tidskrifter (en del publicerades i vetenskapliga publikationer i Litauen, Österrike, Danmark, Estland, Kanada, Ryssland, Tyskland och andra länder samt i internationella tidskrifter). Det aktiva samarbetet med periodiska publikationer och omsorgen om deras språk torde för övrigt ha bidragit till att språkvetaren V. Skujinia blev medlem av Lettlands journalistförbund.

V. Skujinijas bidrag till lettisk lexikografi är mycket stort. Hon är en av författarna till den första enbands normerande förklarande ordboken över lettiska (Latviešu valodas vārdnīca, första upplagan 1987). Hon arbetade särskilt produktivt med terminologiska ordböcker: hennes namn finns som författare, medförfattare, vetenskaplig redaktör, recensent eller expert i omkring sjuttio lettiska terminologiska ordböcker inom olika ämnesområden, och hon ledde arbetet med omfattande ordböcker i ekonomi och management samt pedagogik. Till dessa kan fogas den stora förklarande och översättande ordboken över grundläggande språkvetenskapliga termer, skriven av en grupp ledd av V. Skujinia (Valodniecības pamatterminu skaidrojošā vārdnīca, 2007), med motsvarigheter på engelska, tyska och ryska. Det bör tilläggas att språkvetaren också lade mycket tid på att utarbeta bulletiner med termer inom olika områden, rekommenderade av vetenskapsakademins terminologikommission, på att harmonisera Republiken Lettlands standarder och på annat praktiskt terminologiarbete.

V. Skujinijas enastående aktivitet som forskare framgår av hennes deltagande med föredrag vid ett stort antal vetenskapliga konferenser både i Lettland och i andra länder, hennes organisering av konferenser samt utarbetande och redigering av konferenssammandrag och konferensmaterial liksom samlingsvolymer med vetenskapliga artiklar. Mycket intressant och, dessutom,

234

Stasys Keinys | Valentinai Skujiniai atminti (1937.X.2–2015.IV.27)

otvivelaktigt nyttig inte bara för letter är den publikation om praktiska terminologifrågor som V. Skujinia tog initiativ till och redigerade. Den ges ut sedan 2002 av vetenskapsakademins terminologikommission under namnet Terminoloģijas Jaunumi (”Terminologinyheter”. Vi skulle verkligen behöva en sådan publikation eller liten tidskrift!). Den berömda lettiska terminologen var för övrigt också ledamot av redaktionskollegiet för vår egen Terminoloģijos (band 5–19) från 1998 till 2012.

Under omkring tre decennier utförde V. Skujinia sitt uppdrag som terminolog och språkvårdare också genom att hjälpa högskolor i Lettland – Lettlands universitet, Liepājas pedagogiska akademi (universitet), Rigas tekniska universitet och Lettlands jordbruksuniversitet. År 1999 utnämndes hon till professor i Liepāja. V. Skujinijas huvudsakliga undervisningsämnen var terminologi och språkvård; ibland undervisade hon också i fackspråk och stilistik.

För sina insatser inom lettisk terminologi och språkvård tilldelades V. Skujinia, bland andra utmärkelser, Lettlands vetenskapsakademis Janis Endzelīns-pris (2001), Internationella centret för terminologiinformation (INFOTERM) Eugen Wüster-pris (2006) samt priset från Lettlands vetenskapsakademi och aktiebolaget Grindeks fond, det sistnämnda tillsammans med hedersutmärkelsen ”Guldugglan” (”Zelta pūce”) (2007).

När de tog farväl av sin kollega skrev medarbetarna vid Lettiska språkets institut: ”Vi har förlorat en framstående språkvetare – en berömd lettisk terminolog och terminologiforskare, författare till många terminologiska ordböcker, en idog arbetare för språkvård och språkbruk, en uppriktig och omtänksam kollega, en energisk och arbetsam människa som gav sitt liv åt det lettiska språket och folket.”

Lettiska terminologer kommer länge att minnas sin utmärkta kollega, vän och hjälpare med värme, använda hennes terminologiska arbeten och sörja den bortgångna; detsamma gäller, med hennes egna brevord, vännerna från den terminologiska ungdomstiden, som hon gärna mindes. Men, som Vincas Mykolaitis-Putinas skrev (dikten ”Fantazijos III”, 1925),

Libera! – Libera! – ack, du kan inte väcka till liv den som döden härskar över medan livet varar, den vars panna lutande skuggor från solen har märkt med sorgens kors.

Terminologija | 2015 | 22

2 3 5