SOLVITA LABANAUSKIENĖ

Institutet för litauiska språket

SYNTAXFEL I SKRIFTLIGA PROV AV AVGÅNGSELEVER I VILNIUS LÄN

NYCKELORD: syntax, kasus, prepositioner, postpositioner, gerundier, brister i meningsbyggnaden.

INLEDANDE ANMÄRKNINGAR

Under de senaste åren har det talats mycket om elever och studenter som skriver allt sämre och om de uteblivna förbättringarna i resultaten på studentexamen i litauiska språket och litteraturen¹. Därför finns det ett behov av att, efter en grundlig granskning av studentexamensuppsatserna i litauiska språket och litteraturen från olika litauiska län, söka orsakerna till varför det är så och lösningar på hur situationen kan förbättras.

Efter att 2015² ha fått 2 000 uppsatser från 2014 års studentexamen i litauiska språket och litteraturen från Nationella examenscentrumet inledde forskarna en undersökning. De delade in uppsatserna efter Litauens tio län. För närvarande granskas dessa uppsatser (exemplar som inte har korrigerats av bedömarna) med avseende på stavning, interpunktion, syntax och lexikon.

Artikeln undersöker 238 uppsatser av avgångselever från Vilnius län, varav 119 elever gick i skolor med undervisning på nationella minoritetsspråk och 119 i skolor med litauiska som undervisningsspråk. Undersökningsobjektet är syntaxfelen i dessa uppsatser. Artikelns syfte är att analysera uppsatser på ett fritt valt ämne från den statliga studentexamen i litauiska språket och litteraturen, fastställa återkommande syntaxfel, identifiera likheter och skillnader mellan syntaxfelen i examensarbeten från skolor för nationella minoriteter och litauiskspråkiga skolor samt försöka fastställa orsakerna till dessa fel.

I artikeln används deskriptiv-statistiska och jämförande metoder.

¹ Enligt uppgifter från Nationella examenscentrumet blev cirka 10 procent av avgångseleverna inte godkända på detta prov under 2014–2015.

² Se även Solvita Labanauskienės artikel ”De vanligaste syntaxfelen i uppsatser av avgångselever i södra Aukštaitija” i volym 88 av Bendrinė kalba.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 2

UNDERSÖKNINGENS DATA

Undersökningar av språklig korrekthet i texter inom humaniora, naturvetenskap och exakta vetenskaper genomförs fortlöpande. Statliga kommissionen för det litauiska språket (nedan VLKK) granskade språket i läroböcker för högre utbildning som publicerats 2010–2012. Det konstaterades att läroböckerna i störst utsträckning bröt mot interpunktionsreglerna (35 procent av samtliga fel). Detta visar att de syntaktiska relationerna inte förstås; därför kom syntaktiska fel på andra plats i fråga om antal (24 procent). Det handlar inte bara om felaktig användning av kasus och prepositioner, utan också om fel i hur satsdelar fogas samman samt om att tema och rema inte beaktas (Urnėžiūtė 2015: 14–15). I de examensarbeten på magisternivå som lämnades in till VLKK:s undersökning 2013 utgjorde syntaktiska fel den största delen (60 procent) av överträdelserna mot språknormerna (felaktig användning av kasus, prepositioner, particip och gerundier samt olämplig uppbyggnad av satser och ordkombinationer) (Urnėžiūtė 2015: 18).

VLKK bedömer också språket i manuskript till läroböcker i allmänna skolämnen (sedan 2003) och yrkesutbildningsläromedel (sedan 2007) (mer om undersökningen finns på www.vlkk.lt). Det bör noteras att även här påträffades flest syntaktiska fel.

Tidskriften Modersmålet, som riktar sig till redaktörer, språkvårdare, lärare och undervisare samt företrädare för andra yrken, bedömer och recenserar språket i publikationer av olika slag. Recensionerna avspeglar de vanligaste grammatiska felen, och syntax är ett av de mest ingående behandlade områdena.

Dessa undersökningar kompletteras av den beskrivande studien av syntaktiska fel i uppsatser skrivna av avgångselever i Vilnius län. Vid åtskillnaden mellan korrekt och inkorrekt syntaktisk användning utgick man från bedömningen av varierande syntaktiska fenomen i Språkråd (i artikeln räknas varianter som bör undvikas eller inte rekommenderas som språkfel), samt från bedömningsbeskrivningen för språket i examensarbeten från 2014.

I artikeln markeras uppsatser av elever i Vilnius län med koderna: VATM – uppsatser av avgångselever vid skolor för nationella minoriteter i Vilnius län, det vill säga elever med ett annat modersmål; VA – uppsatser av elever vid litauiskspråkiga skolor i Vilnius län, det vill säga elever med litauiska som modersmål³. I de citerade exemplen rättas endast de fel som diskuteras; övriga fel och stilistiska brister rättas inte, och meningarna har lämnats i originalskick.

Texten i varje uppsats omfattar i genomsnitt tre sidor (500–600 ord). Det bör noteras att av 238 uppsatser kom 16 från skolor för nationella minoriteter och 28 från litauiskspråkiga skolor

³Av praktiska skäl är denna indelning av elever i elever med litauiska som modersmål och elever med ett annat modersmål villkorlig (även företrädare för nationella minoriteter går i skolor med litauiska som undervisningsspråk).

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 3

I elevernas arbeten hittades inte ett enda syntaxfel. De funna syntaxfelen delas in i tre typer: felaktig användning av kasus, prepositioner och postpositioner samt brister i satsstrukturen (se tabell 1).

TABELL 1. Statistik över fel som begås av studenter med annat modersmål än litauiska och av litauiska modersmålstalare

Typ av fel | Fel begångna av studenter med annat modersmål än litauiska | Fel begångna av litauiska modersmålstalare | Antal fel | Procent | Antal fel | Procent | 1. | Kasusfel | 107 | 56,3 | 79 | 60,8 | 2. | Fel med prepositioner och postpositioner | 36 | 19 | 21 | 16,1 | 3. | Fel i satsstrukturen | 47 | 24,7 | 30 | 23,1 | Totalt: | 190 | 130

Analysen av de statistiska uppgifterna visade tre saker:

1) studenter med annat modersmål än litauiska begår en tredjedel fler fel; 2) vanligast är kasusfel – (de utgör cirka 56,3 procent (VATM) och omkring 60,8 procent (VA) av alla syntaxfel); 3) minst antal fel hittades med prepositioner och postpositioner (cirka 19 procent respektive omkring 16,1 procent).

De indelade felgrupperna diskuteras nedan i ordning efter frekvens.

1. KASUSFEL

Det observerades att elever i skolor för nationella minoriteter oftast bildar ordkombinationer felaktigt genom att välja fel kasus. De påträffade kasusfelen delas in mer detaljerat (se tabell 2).

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 4

2

TABELL. Statistik över kasusfel som begås av avgångselever med annat modersmål än litauiska och litauiska som modersmål

Typ av fel

Fel begångna av elever med annat modersmål än litauiska

Fel begångna av elever med litauiska som modersmål

Exempel

Antal fel

Procent

Antal fel

Procent

a) nominativfel

1

0,9

–

–

gyvenimo kelyje pasirodo sunkumai

b) dativfel

4

3,7

–

–

tack vare henne

c) ackusativfel

19

17,8

1

1,3

brukade ge bort honung från bin som hade producerats

d) instrumentalfel

19

17,8

2

2,5

var en sådan person hade

e) lokativfel

26

24,3

32

40,5

i slutresultatet märks detta...

f) fel i dubbla kasus

38

35,5

44

55,7

kan känna sig ädla

Totalt:

107

79

Av tabell 1 framgår att de vanligaste felen i uppsatserna hos avgångselever från båda skoltyperna gäller dubbla kasus; det är dock modersmålstalare som gör fler sådana fel. Mer sällan, men ändå ganska ofta, använder eleverna lokativkasus felaktigt. Även i detta avseende är sådana fel vanligare i arbeten av avgångselever från litauiska skolor. I uppsatser av avgångselever från skolor för nationella minoriteter förekommer många fel i användningen av instrumental- och ackusativkasus, medan nominativ- och dativfel utgör den minsta andelen; dessa fel är helt atypiska för uppsatser av elever från litauiska skolor.

1.1. Undersökningsdata visar att ett gemensamt problem bland eleverna är att de inte behärskar användningen av dubbla kasus, det vill säga att de felaktigt väljer instrumental i stället för andra kasus. I uppsatserna används instrumental av adjektiv och ord som används adjektiviskt för att uttrycka tillstånd

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 5

uttrycks felaktigt i stället för dubbel kasusmarkering: a) nominativ; b) genitiv, c) dativ och d) ackusativ, t.ex.: a) [En förälskad människa vill utvecklas, skapa, glädjas, vara lycklig (= lycklig) (VATM 29); <...> Sruoga blev moraliskt starkare (= starkare), vilket också hjälpte honom att finna personlig frihet och skapa det underbara verket ”Gudarnas skog” (VATM 85); Jag tycker att detta verk visar att inte alla människor förmår förbli ädla (= ädla) (VATM 182); Han menar att lycklig (= lycklig) kommer att vara bara han själv, medan Elena då bara skulle håna honom när hon såg Garšva drabbas av sjukdomsattacker (VA 10); Även hjältarna i den litauiska litteraturen, som vill vara fria (= vara fria), tvingas motsätta sig sociala normer och göra uppror mot samhället (VA12); <...> Liudas Vasaris är själv alltför inte religiös (= religiös); på föräldrarnas uppmaning går han in på prästseminariet (VA 71); b) Således ser vi åter tydligt i detta verk att kärleken inte gör en människa varken ädlare eller bättre (= varken ädlare eller bättre) (VA 17); Kärleken gör alltså ofta inte en människa ädlare (= ädel), om den blir ”framkallad” av svartsjuka, otrohet <...> (VA 28); c) För vissa är det livets mål, för andra en enkel känsla som helt enkelt hjälper en människa att bli lycklig (= lycklig) (VATM 182); Den viktigaste uppgiften blir att bli en bättre människa, att inte vara likgiltig (= likgiltig) inför andra (VATM 1525); För att vara ädel, vara hederlig, ren och väcka respekt (= att vara ädel innebär att vara hederlig, ren och väcka respekt) (VA 10); För att vara lycklig (= lycklig) måste man älska och vara älskad (VA 13); Frihet är att vara oberoende och obunden (= oberoende och obunden) (VA 22); Kärleken är varm och behaglig, den smeker själen, hjälper en att finna sig själv, att känna sig starkare (= starkare) (VA 22); Det innebär att minnena av närstående människor som lever kvar inom oss hjälper oss att inte känna oss ensamma (= ensamma) (VA 68); <...> särskilt blir kärleken ett starkt stöd som hjälper en att inte ge upp och förbli mänsklig (= mänsklig) även i de mest absurda situationerna <...> (VA 87); d) Enligt min mening gjorde Mykoliukas kärlek till Severiutė dagen ljus och lycklig (= ljus och lycklig) (VATM 32); Kärleken kan förändra varje människa, kan göra en människa bättre, mildare och ädlare (= bättre, mildare och ädlare) (VATM 50); Denna varma känsla förändrar människan, gör henne bättre (= bättre) (VA 1); Goda gärningar utförda tack vare den underbaraste känslan gör människor bättre (= gör människor bättre) (VA 6); Se på de människor som känner sig lyckliga i vardagen; vad är det i vardagen som gör dem lyckliga (= gör dem lyckliga)? (VA 8).

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 6

Av alla dubbla kasusformer använder eleverna i skolor för nationella minoriteter genitiv minst ofta. Instrumentalis av adjektiv och ord som används adjektiviskt används oftast felaktigt i stället för nominativ (se fig. 1).

FIG. 1. Frekvensen av fel i dubbel kasusmarkering (i procent) i uppsatser skrivna av avgångselever vid skolor för nationella minoriteter

Språkexempel från elever i skolor med litauiska som undervisningsspråk visar att instrumentalis, till skillnad från i skolor för nationella minoriteter, oftast används felaktigt i stället för dativ (se fig. 2).

FIG. 2. Frekvensen av fel i dubbel kasusmarkering (i procent) i uppsatser skrivna av elever i litauiska skolor

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 7

1.2. En betydande del av de funna syntaxfelen utgörs av felaktigt bruk av lokativ, efter mönster från ryskan. Den ryska lokativen har fler betydelser än den litauiska lokativen; dess två huvudsakliga betydelser är plats och tid (Šukys 1998b: 43). I uppsatser förekommer ganska ofta felaktiga lokativformer med tidsbetydelse, t.ex.:

Men med tiden (= så småningom) svalnade släktingarnas känslor (VATM 78); De problem som skildras i B. Sruogas berättelse ”Gudarnas skog” var således mycket aktuella under de åren (= vid den tiden) (VATM 76); Huvudpersonen Juozapota, som älskar Petriukas, vilken hon under berättelsens gång (= när vi läser berättelsen) får veta begår självmord och blir galen (VATM 50). Mycket mer sällan använder avgångselever i litauiska skolor felaktigt lokativ med tidsbetydelse, t.ex.:

Kärlek till sin nästa, omgivningens stöd och medkänsla (= medkänsla), uppskattning av utveckling eller skapelse under livets gång (= i livet) bör ge en känsla av fullkomlighet (VA 2).

I ett antal uppsatser från avgångselever i litauiska skolor, skrivna till provet i litauiska språket och litteraturen, hittades lokativformer som inte bör användas för att a) uttrycka ett föremåls tillstånd eller ett sätt; b) uttrycka en orsak, t.ex.:

a) <...> i teaterkostym (= teaterklädd) känner sig verkets hjälte som en karaktär i en operett av J. Strauss (VA 116); I verket ”Vit svepning” försöker författaren förmedla personlig frihet på olika sätt (= försöker på olika sätt förmedla människans personliga frihet) (VA 53); <...> att ständigt tänka på gamla minnen är inte bra, för om vi levde under goda förhållanden (= under goda förhållanden), men nu lever ganska dåligt, måste vi tänka framåt <...> (VATM 124);

b) Först och främst stannar den sedda bilden kvar i människans minne, och till följd av detta (= därför) uppstår också en känsla som visar att händelsen är verklig (VA 60); Liudas Vasaris respekterade sina föräldrar och deras åsikter mycket, men som följd av detta (= därför) förlorar människan sin verkliga personliga frihet (VA 71); Severija kan betraktas som en självisk person, eftersom det slutligen (= till slut) visar sig att hon blev förälskad i Mykoliukas av medlidande (VATM 286).

Det finns meningar där verbalsubstantivens lokativ används felaktigt. Enligt Jonas Šukys är lokativformer av abstrakta substantiv, särskilt de som bildas med suffixet -imas (-ymas), olämpliga – de bör ersättas med en halvparticip, en gerundiumform eller en bisats (se Šukys 1998a: 297), t.ex.:

Agnės ädelhet visar sig alltså i att hon försonar sig och inte kämpar (= genom att hon försonar sig och inte kämpar) (VA 74); Detta visar sig också i hans namnbyte (= när hans namn ändras) från Mykoliukas till Dzidorius artojas, som är respekterad i samhället (VA 87).

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 8

Även sådana översatta uttryck används felaktigt när betydelsen inte är lokativ – fler sådana fall påträffades i arbeten av elever i skolor för nationella minoriteter, t.ex.:

Och vem skulle kunna hjälpa honom där (= i ett sådant fall) mer än kärleken (VATM 80); Handlingen ligger däri (= sådant), att en kvinna och en man en gång möttes när de gick förbi postkontoret (VATM 192); <...> cigaretter och alkohol kan utan tvekan hjälpa honom där (= i ett sådant fall) (VATM 386); I detta verk ligger ädelheten däri (= visar), att kärleken är en mycket stark kraft <...> (VA 43).

Ett aktuellt fel i elevernas uppsatser i Vilnius län är det frekventa bruket av inre illativ vardan, som blev särskilt utbrett på grund av ryskans inflytande och endast bör användas i fasta uttryck, t.ex.:

Mycket ofta glömmer människor sina personliga önskningar och vardan (= för) andras lycka avstår de från att välja själva (VATM 46); Endast en stark känsla som kärlek får människan att se på världen på ett annat sätt och göra sådant vardan (= för) den som man aldrig annars skulle tillåta sig (VATM 80); I detta verk framträder tydligt utnyttjande och bedrägeri vardan (= för) kärlek (VA17); Det är svårt att glädjas åt sin lycka när man gör andra olyckliga vardan (= för) sina egna mål (VA 92); Trots dessa omständigheter bevarar Mykoliukas sin ödmjukhet och gör inte uppror vardan (= för) sitt eget ego (VA 119).

1.3. Det förekommer felaktig användning av ackusativ. När ett verb som styr ackusativ får negationen ne- används den så kallade negationsgenitiven, som är typisk för litauiskan (se Šukys 1998a: 107), men elever med ett annat modersmål uttrycker ibland negationsrelationer felaktigt, t.ex.:

Minne är en oförliknelig känsla som hjälper oss att inte glömma majoriteten (= majoriteten av) sakerna <...> (VATM 94); Vi ser alltså att kärleken skänker människans vardag ädelhet; den förälskade ger inte upp trots att han blivit avvisad, utan han ger inte upp (= ger inte upp) <...> (VATM 131).

I uppsatser skrivna av elever från litauiska skolor hittades endast en mening där negationsgenitiven används felaktigt: Men utan att erkänna sin skuld (= skulden)⁴ kan samvetets röst förfölja en under hela livet (VA 16).

Ibland använder eleverna ackusativ felaktigt med vissa verb, eftersom dessa verb styr en annan kasusform, t.ex.:

Frihettemat representeras (=representerar temat) författarna Balys Sruoga och Antanas Škėma visar i sin litteratur vilket värde och vilken betydelse friheten har (VA 53).

⁴ Detta kan också vara ett stavfel: e har skrivits i stället för ė.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 9

I texter av elever med ett annat modersmål förekom cirka 21 procent meningar med felaktigt ackusativ, medan andelen bland elever med litauiska som modersmål var endast 6 procent.

1.4. I vissa fall används substantivets instrumentalform i VATM-uppsatser tillsammans med former av verbet būti; den bör undvikas för att uttrycka ett fortgående eller oföränderligt tillstånd, t.ex.:

<...> inte heller är vi alltid esame vårt ödes kalviai (– smeder) <...> (VATM 446); Hans inspiration objektu (– objekt) buvo Severiutė (VATM 447); XX-talet buvo sunku laikotarpiu (– en svår period), eftersom andra världskriget pågick från 1939 till 1945 (VATM 448); Denna novell yra geru pavyzdžiu (– ett gott exempel) på att mycket beror på människans val, oavsett kärlekens krafter (VATM 449); <...> även om det finns en del sådana människor som yra savanoriais ir egoistais (– volontärer och egoister) <...> (VATM 506).

När elever vid skolor för nationella minoriteter använder instrumentalformen gör de ibland fel genom att i onödan välja denna kasusform för att uttrycka objekt med verb som betecknar att något fylls och har prefixet pri-, t.ex.:

Kärlek är en känsla som pripildo hjärtat šiltais jausmais (= varma känslor) (VATM 1191).

I uppsatser av elever vid litauiska skolor förekom ett fall där instrumentalformen användes tillsammans med ett verb i stället för den dativform som verbet kräver:

Under två år var omgivningen kring Balys Sruoga motbjudande, människorna – prilyginami gyvuliais (= boskap) <...> (VA 21).

Exemplen visar att elever med ett annat modersmål oftare gör fel med instrumentalformen.

1.5. Några dativfel påträffades i texter av elever vid skolor för nationella minoriteter. Det är mindre vanligt med felaktig användning av dativformen av verbalsubstantiv för att uttrycka syfte eller ändamål, t.ex.:

Kärleken ger styrka och vilja kilnaus tikslo siekimui (= att sträva efter ett ädelt mål) (VATM 550).

I en mening användes dativformen felaktigt för att uttrycka tid, t.ex.:

Och just för det inre kan man lägga märke till om kärleken verkligen suteikia kilnumo kiekvienai dienai (= ger människan ädelhet varje dag / dagligen) (VATM 1522).

Sammanfattningsvis kan sägas att olika slags dativfel förekommer i texter av elever med ett annat modersmål, medan inga sådana fel påträffades i texter av elever med litauiska som modersmål.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 10

1.6. De allra ovanligaste nominativfelen i uppsatserna förekommer till exempel när nominativ felaktigt används i stället för partitiv genitiv med verbet pasirodyti: När svårigheter dyker upp på livets väg (= svårigheter), faller människor ofta <...> (VATM 283).

Inga nominativfel påträffades i uppsatser skrivna av elever vid litauiska skolor.

Frekvensen av kasusfel som elever vid skolor för nationella minoriteter gjorde visas i fig. 3: de vanligare felen gäller dubbelkasus (33 proc.), lokativ (24 proc.), ackusativ (21 proc.) och instrumental (18 proc.), medan fel i dativ (3 proc.) och nominativ (1 proc.) är sällsynta.

FIG. 3. Frekvens av kasusfel (i procent) VATM

Elever vid litauiska skolor gör färre syntaxfel än elever vid skolor för nationella minoriteter. Frekvensen av syntaxfel som elever med litauiska som modersmål gör visas i fig. 4; det är tydligt att fel i dubbelkasus (53 proc.) och lokativ (39 proc.) är särskilt vanliga. Fel i ackusativ (6 proc.) och instrumental (2 proc.) förekommer sällan.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 11

FIG. 4. Frekvens av kasusfel (i procent) VA

2. BRISTER I MENINGARNAS STRUKTUR

Av uppgifterna i tabell 3 framgår att elever vid skolor för nationella minoriteter inte kan sammanfoga meningar eller satsdelar på ett korrekt sätt, medan de sällan gör fel när de väljer ordföljd. I uppsatser av abiturienter med ett annat modersmål än litauiska påträffades inga fel i användningen av particip.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 12

3

TABELL. Statistik över fel som begås av abiturienter med annat modersmål och modersmålstalare

Felundertyp

Fel som begås av personer med annat modersmål

Fel som begås av modersmålstalare

Exempel

Antal fel

Procent

Antal fel

Procent

a) fel i particip

-

-

1

3,3

beredda <...> tvekade inte att offra sig

b) fel i gerundium

20

42,6

20

66,7

sammanfattningsvis vill jag påminna

c) fel i halvdeltagande verbformer

5

10,6

1

3,3

förrådde sin mor genom att stänga in henne

d) fel vid sammanfogning av meningar och satsdelar

20

42,6

6

20

beredd på allt, bara för att leda

f) felaktig ordföljd

2

4,2

2

6,7

förhöjning och strävan att nå sina mål

Totalt:

47

30

I de följande underavsnitten behandlas fel i användningen av particip, gerundium och halvparticip, i sammanfogningen av satser och satsdelar samt i ordföljden.

2.1. Satser med en konstruktion där gerundium bör rättas utgör den största andelen fel i denna grupp i studenternas uppsatser. Gerundium används felaktigt när relationen mellan huvudhändelsen och den underordnade händelsen inte motsvarar den relation som gerundium faktiskt uttrycker. När samma aktör utför båda handlingarna ska halvparticip eller particip användas i stället för gerundium (se KP S2: 14), t.ex.:

Vid en jämförelse (=När vi jämför Rapolą i början och slutet av verket kan vi tydligt kännahans förändringar<...> (VATM 80); Kärleken tvingarmänniskan att inte bara förändra sitt grå

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 13

vardagsliv, genom att ge (= samtidigt som hon ger) den skönhet, färger och ädelhet <...> (VATM 81); <...> för fjärde gången högg ryska tsarens tjänstemän ner den utan att skona (= utan att skona) (VATM 94); Efter att ha tillbringat en hel vecka tillsammans <...> (= Efter att ha tillbringat en hel vecka tillsammans), beslutar de sig för att åka till Kaunas (VATM 804).

Även elever som tar examen från litauiskspråkiga skolor gör många fel med gerundier, till exempel:

När kriget närmade sig, för att undvika att bli inkallad till armén (= för att undvika militärtjänst), återvände V. Mačernis hem till sitt ursprungliga Žemaitija (VA 2); När jag läste (= När jag läste) detta verk lade jag märke till att människor är benägna att försvara inte bara sina egna intressen utan också den älskades värdighet (VA 10); När man har blivit förälskad (= När man har blivit förälskad) börjar vi värdesätta inte bara vår egen heder utan också den älskades (VA 10); Således sammanfattningsvis (= efter att ha sammanfattat) allt kan jag svara på frågan varför det som inte längre finns fortfarande lever i människans minne (VA 11); Sammanfattningsvis (= Sammanfattande) skulle jag vilja säga att det inte spelar någon roll vem du är <...>, du bör alltid handla så som ditt hjärta säger dig (VA 17); En individ är en människa med principer som hon håller fast vid även i (= när hon befinner sig) i en ogynnsam omgivning (VA 50); Följaktligen för att vara ädel (= om man vill vara ädel), måste man sträva efter sann kärlek, och för att bli älskad (= om man vill bli älskad), måste man själv ge något (VA 99).

2.2. Det förekommer meningar där den icke-normativa konstruktionen att + infinitiv används för att uttrycka ändamål. Arnoldas Piročkinas (Piročkinas 1990: 95) påpekar att sådana och liknande uttryck med att inte är fel i slaviska språk; därför återfinns många sådana fel i arbeten av elever som tar examen från skolor för nationella minoriteter. Till exempel:

Poetas ir savo jausmą pavadino „meilyte“, kad pabr aukti (= kad pabrėžtų) savo jautrumą ir švelnumą (VATM 29); Aišku, nebūtina įsimylėti, kad šitaip jaustis (= norint šitaip jaustis) (VATM 98); Taigi, žmogaus gyvenime turėti savo meilę, artimą žmogų yra labai svarbu, kad nepalūžti (= norint nepalūžti) (VATM 99); <...> Tilius nebijo pikto vyro ir dėl meilės pasiruošęs kovoti iki pat galo, tik kad būti (= kad tik galėtų būti) su tikrąja meile (VATM 191); Ypač tos šviesos kartais trūksta žmonėms, kad būti laimingais (= kurie nori būti laimingi) (VATM 247); Veikėjas buvo priverstas dirbti Niujorko viešbutyje liftininku, kad išgyventi (= kad išgyvenu) (VATM 299); Šiais laikais tam, kad surasti (= kad surastum) sau antrą pusę, nebūtina netgi išeiti iš namų (VATM 377); Tam, kad iš tikrųjų mylėti, pajusti (= mylėtum, pajustum) šį dangišką jausmą, reikia atsid uoti, o tai padaryti gali tik kilnus žmogus (VATM 669).

Det bör nämnas att endast ett enda fel av denna typ hittades i arbeten av elever som gått i skolor med litauiska som undervisningsspråk:

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 14

<...> padarius netinkamą sprendimą, prisiminti ir pasimokyti, kad gyvenime atėjus laikui padaryti (= padarytum) išvadas (VA 20).

Uppsatsmaterialet från elever som tar examen i Vilnius län visar en tydlig tendens att använda ir i stället för konjunktionen ”och” bei. Konjunktionen bei uppfattas allt oftare som en stilistisk ersättning för konjunktionen ir, och man bortser från de samordnade satsdelarnas semantik (Bielinskienė 2004: 123). Till exempel:

Men människor som strävar efter frihet och riskerar sina liv för in tyska vapen genom gettots portar och (– och) organiserar en hemlig organisation (VATM 46); Således glömmer hjälten i Jurgis Kunčinas roman aldrig Tūla och (– och) känner kärlek till henne (VATM 47); <...> detta är en utomordentligt stark egenskap hos kärleken – att ge mening och ädelhet, och (– och) förmågan att dra en människa upp ur även den djupaste förtvivlan (VATM 80); Borde en människa inte stanna i sitt hemland och (– och) älska, skydda och vårda det? (VA 21); Det innebär att vara älskad, förstådd och (– och) stöttad i en svår stund, när man verkligen behöver ett råd eller bara en enkel kram som kan lugna eller trösta (VA 32).

Det förekom fall där ord eller meningar fogades in på ett felaktigt sätt, till exempel:

Det spelar ingen roll att upplevelsen inträffade för länge sedan; den upplevs om och om igen (= ännu en gång) (VA 97); En människa börjar tyna bort och dör snabbare än de människor som älskar. För (= älskar, eftersom) kärleken ger styrka att överleva (VATM 247); <...> vi behöver veta att vi är viktiga för någon i den här världen. För (= viktiga, eftersom) när vi inte längre känner oss trygga och älskade börjar vår personlighet förminskas (VA 92); Då vaknar hoppet i Mykoliukos själ, och dessutom (= hopp och) ädelheten (VATM 1993).

2.3. I vissa uppsatser av elever från både minoritetsskolor och litauiskspråkiga skolor bryts ordföljden genom att ett efterställt attribut används efter sitt huvudord, till exempel:

Han var bara en liten detalj i hotellmekanismen (= en detalj i hotellmekanismen) (VATM 299); Den huvudsakliga upphöjelsen och strävan att nå sina mål åstadkoms av kärleken (= Kärleken upphöjer i grunden ens egna mål och får en att sträva efter dem) (VATM 495);

Således kan man, utifrån det undersökta materialet, konstatera att den ordföljd som är typisk för litauiskan följs i meningarna.

2.4. Particip används ofta felaktigt när de inte passar för att beteckna en omständighetshandling som inte sker samtidigt med predikatets handling, till exempel:

<...> mamma hade möjlighet att förändra sitt liv, genom att börja (= hade möjlighet att förändra sitt liv och börja) det med herr Janavičius – en man med samma värderingar som mamma (VA 74).

I det här fallet gör inte bara elever med ett annat modersmål fel, utan även elever med svenska som modersmål, till exempel:

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 15

Som de själva sade, kommer både en lyckad flygning och en möjlig katastrof att stärka de litauiska sönernas anda, inspirera (= stärka de litauiska sönernas anda och inspirera) till nya bedrifter (VATM 89); <...> kämpar inte för sin lycka, samtidigt som han inte skänker (= och på så sätt inte skänker) sin vardag någon ädelhet (VATM 804); Doveika sköt Tilius och därigenom orsakade (= sköt Tilius och gjorde) slut på förhållandet mellan honom och Monika (VATM 821).

Ibland använder elever med svenska som modersmål deltagandeformer vårdslöst i sina uppsatser, till exempel:

<...> både Sam och Dean är beredda att när som helst och till varje pris länge utan att tveka (= utan att tveka) offra sig för varandra (VA 108).

Inga fel i användningen av deltagandeformer hittades i elever med annat modersmåls arbeten.

FIG. 5. Frekvensen av fel i satsstrukturen (i procent) VATM

Av de syntaktiska momenten är det svårast för elever i skolor för nationella minoriteter att använda gerundier korrekt och att sammanfoga ord och satser på ett lämpligt sätt (se fig. 5). Lika många fel i användningen av gerundier påträffades i uppsatser skrivna av elever från litauiska skolor (se fig. 6), men där förekom färre fel vid sammanfogning av satser och satsdelar. Som noterats är fel i användningen av particip och halvparticip de minst frekventa.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 16

FIG. 6. Frekvensen av fel i satsstrukturen (i procent) VA

3. FELAKTIG ANVÄNDNING AV PREPOSITIONER OCH POSTPOSITIONER

Felaktiga prepositions- och postpositionskonstruktioner förekom, som nämnts, minst ofta (se tabell 4).

TABELL 4. Statistik över prepositions- och postpositionsfel som begås av avgångselever med annat modersmål än litauiska respektive med litauiska som modersmål

Feltyp Fel begångna av elever med annat modersmål än litauiska Fel begångna av elever med litauiska som modersmål Exempel Antal fel Procent Antal fel Procent Fel vid användning av prepositioner 21 58,3 3 14,3 Kärlek hos alla individer Fel vid användning av postpositioner 15 41,7 18 85,7 en period, tack vare vilken tack vare Totalt: 36 21

Studien visade att elever med annat modersmål än litauiska oftare gör fel vid användning av prepositioner, medan elever med litauiska som modersmål oftare gör fel vid användning av postpositioner.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 17

3.1. I uppsatser förekommer felaktig användning av prepositionen pas till följd av påverkan från slaviska språk, till exempel:

Svarbiausi orientyrai pas Raganą (= Svarbiausi Raganos orientyrai) buvo šventasis raštas ir krikščioniški idealai (VATM 33); Vaikui norėjosi normalių, dorų tėvų, kaip pas visus (= kaip visų) (VATM 78); Pas juos buvo tik dvasinė meilė (= jų meilė buvo tik dvasinė), tačiau Mykoliukui to užteko visam gyvenimui (VATM 79); Meilė suteikia stiprių emocijų, nes pas tave yra (= tu turi) daug mylinčių žmonių, kurie suteikia tau stiprybės (VATM 326); Meilė pas visus individus labai skiriasi (= Visų individų meilė yra labai skirtinga) (VATM 500); Rašytojas buvo iš šių romantikų, pas kuriuos buvo nelaiminga meilė (= kurių meilė buvo nelaiminga) (VATM 552); Pas laimingus, supančius gražiais jausmais žmones viskas gerai klostosi (= Laimingų, gražių jausmų apimtų žmonių gyvenimas klostosi gerai) (VATM 1995).

Denna typ av fel förekommer mer sällan i uppsatser skrivna av elever vid litauiska skolor, till exempel:

<...> bara hos vissa minnen (= vissa människors minnen) ligger djupt i minnet, medan andra lever med sina minnen <...> (VA 18); Hos oss (= Vårt) lever andra människors verk och minnen vidare (VA 58).

Av uppgifterna framgår att felaktig användning av prepositionen į hos elever med annat modersmål än litauiska ofta är kalkerad från ryskan, till exempel:

Allt detta kan jämföras med en bortkastad leksak (= jämföras med en bortkastad leksak) <...> (VATM 245); I romanen ”Hösten kommer genom skogen” beskrivs hösten det finns inget att (= något att) beundra (VATM 326); Dag efter dag (= Dag för dag) väntar du på ett litet under (VATM 1526).

Fler felaktiga prepositionskonstruktioner hittades i uppsatser av avgångselever vid skolor för nationella minoriteter, till exempel:

a) med prepositionen ant: <...> tack vare kärleken blir vi lyckligare, på våra ansikten (= i våra ansikten) dyker ett leende ofta upp (VATM 298); <...> samtidigt är det inte så (= så) förstört <...> (VATM 803);

b) med prepositionen nuo: <...> i romanen ”Gudarnas skog” bar fångarna randiga uniformer, som berövade dem (= från) inte bara deras fysiska utan också deras moraliska frihet (VATM 241); Sådana människor skiljer sig från (= från) andra, eftersom de inte alltid blir förstådda av omgivningen <...> (VATM 669);

c) med prepositionen prieš: Men Jakob, trots att enligt den tidens lagar anses vara (= trots att han enligt den tidens lagar anses vara) oskyldig, börjar förebrå sig själv (VATM 192); När vi känner ansvar gentemot andra (= andra) försöker vi hjälpa dem och förbättra deras liv (VATM 528).

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 18

I några uppsatser av avgångselever vid skolor för nationella minoriteter används översatta ordkombinationer felaktigt. Otillåtna översatta ordkombinationer med prepositionen prie (jfr ryska при чём здесь) har påträffats, t.ex.:

När man läser detta verk uppstår frågan vad som är så speciellt här och vad har det här med (= vad har det här att göra med) personlig frihet? (VATM 76).

Studien visar att icke-litauiska syntaktiska konstruktioner, som uppstått till följd av påverkan från slaviska språk, används oftare i uppsatser av avgångselever vid skolor för nationella minoriteter.

3.2. I skolarbeten av elever vid skolor för nationella minoriteter förekommer konstruktioner med instrumentalis som tenderar att föregås av preposition (su) pagalba. Valet av dessa konstruktioner kan motiveras med principerna om språklig ekonomi och tydlighet: en tendens att uttrycka det man vill säga så kort, dvs. så reducerat, och tydligt som möjligt (Vaičiulytė-Semėnienė 2016: 32). Konstruktionen är hämtad från ryska при помощи. T.ex.:

En gång var han helt annorlunda, men med tiden blev han med hjälp av sjukdomen (= på grund av sjukdomen) någon slags främling för sig själv <...> (VATM 124). Författaren lyckades med hjälp av romanen (= i romanen) att mycket precist besvara den här frågan (VATM 186).

Konstruktioner med substantiv i instrumentalis (su) pagalba förekommer också i examensarbeten av avgångselever vid litauiska skolor i Vilnius län, t.ex.:

Šį ginklą buvo puikiai įvaldęs ir nuostabiai mokėjo su jo pagalba (= juo) skleisti laisvės idėjas žmonėms kunigas Jonas Mačiulis-Maironis (VA 3); Meilės pagalba (= Mylėdami) žmonės dažnai pasiekia išsvajotųjų tikslų, nugali baimę, šiltomis spalvomis nuspalvina pilką bei niūrią kasdienybę (VA 39); Tai liudija, kad ir kas būtų užmiršta, gali būti prisiminta garso pagalba (= garsiai) (VA 60); Todėl lakios fantazijos pagalba (= būdamas lakios fantazijos) įsikūnija į šikšnosparnį, kad nors akies krašteliu galėtų pamatyti mylimąją ir pabūti šalia jos (VA 61); Taigi Irusia, suaugusi ir tapusi moterimi, tik atminties pagalba (= prisiminusi) galėjo suprasti, iš kur atsirado jos vertybinis pagrindas (VA 118).

Dėka används i uppsatser både prepositions- och postpositionsmässigt, men oftast när man talar om föremål och företeelser (jfr ryska благодаря кому), t.ex.:

Romantikens författare Antanas Baranauskas beskrev i sitt verk ”Anykščių šilelis” tack vare minnenas och fantasins kraft (= genom att utgå från minnen och fantasi) mycket tydligt hur Anykščių-skogen såg ut (VATM 94); De är tacksamma mot naturen, tack vare vilken de har (= får från vilken) mat (VATM 504); Endast tack vare böcker (= genom att läsa böcker) kan vi åtminstone föreställa oss vad kärlek är (VATM 1997); Under världskrigen tack vare samlade erfarenheter (= efter att ha samlat erfarenhet) fann A. Škėma ett sätt att fly från det grymma

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 19

verklighetens (VA 16); Tack vare fångenskapen (= När han är fången) hamnar Sruoga på tröskeln till döden <...> (VA 71); Tack vare några händelser (= När vissa händelser inträffar) eller när man ibland återvänder till samma plats där något har hänt, kan man plötsligt minnas <...> (VA 72); <...> huvudpersonen-berättaren tack vare sin bohemiska livsstil (= genom att leva ett bohemiskt liv) lyckas stå emot, och kärleken till Tūla är livets och glädjens drivkraft (VA 87).

Ibland förekommer meningar där postpositionen bakåt används för att ange en tidsperiod – dessa är ordagranna översättningar från ryskan (jfr ryska пару лет (веков) назад), t.ex.:

För ett par år sedan (= För ett par år sedan) kände jag mig hopplös <...> (VATM 98); Men för ett par århundraden sedan (= för ett par århundraden sedan) förslavades svarta på grund av vitas grymma behandling <...> (VA 36).

En mening hittades där ordet på bekostnad av används som postposition, t.ex.:

Men om kärleken uppnås på andras bekostnad (= om kärleken uppnås genom att skada andra), kommer man aldrig att kunna känna sig helt (= fullständigt) lycklig och njuta av sin kärlek (VA 92).

FIG. 7. Frekvensen av fel i användningen av prepositioner och postpositioner (procent) i VATM

Prepositionsfel utgör omkring 58 procent av de abiturienter som har ett annat modersmål än litauiska (se fig. 7). Prepositionerna pas, į, ant används felaktigt oftare, mer sällan prie och su. Bland de felaktigt använda postpositionerna (omkring 42 procent) kan nämnas pagalba, dėka och atgal. Översättningslånet dėka är, som undersökningsmaterialet visar, vanligare bland abiturienter från skolor för nationella minoriteter.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 20

FIG. 8. Frekvensen av fel vid användning av prepositioner och postpositioner (procent) i VA

Abiturienter med litauiska som modersmål gör minst ofta fel med prepositioner och postpositioner (se fig. 8). Sådana fel hittades i endast 21 uppsatser. Det motsvarar omkring 14 procent av prepositionsfelen, där felaktiga konstruktioner med prepositionerna pas och į är vanligast. Nästan 86 procent utgörs av postpositionsfel – det noterades att konstruktioner med postpositionerna dėka och pagalba används felaktigt oftast, mer sällan konstruktioner med atgal och sąskaita.

SLUTSATSER

1. I uppsatser skrivna av avgångselever vid nationella minoritetsskolor och litauiska skolor i Vilnius län vid det statliga provet i litauiska språket och litteraturen 2014 påträffades tre typer av syntaktiska fel – kasusfel, felaktig användning av prepositioner och postpositioner samt felaktig meningsbyggnad. Analysen av materialet visar att elever med annat modersmål gör en tredjedel fler fel. Studien gör det möjligt att dra övergripande slutsatser.

1.1. En av de främsta typerna av fel i samtliga uppsatser är kasusfel; de utgör ungefär samma andel i uppsatser av både elever med litauiska som modersmål och elever med annat modersmål. Den största felgruppen är att dubbla kasusformer utelämnas. Sådana fel påträffades oftare i arbeten av elever med litauiska som modersmål, vilket kan bero på att detta uttryckssätt väljs oftare.

1.2. Elever vid båda skoltyperna gör fel vid användningen av lokativ: i uppsatser av avgångselever vid nationella minoritetsskolor är fel med lokativ i tidsbetydelse vanligare, medan uppsatser från litauiska skolor oftare innehåller fel med den inre lokativ som anger rörelse mot en plats vardan.

1.3. Elever med annat modersmål använder betydligt oftare felaktigt ackusativ i uppsatserna, i stället för genitiv vid negation.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 21

2. Den andra gruppen av syntaktiska fel gäller brister i meningsbyggnaden.

2.1. Det vanligaste felet av denna typ är felaktig användning av gerundium. Det förekommer både hos avgångselever vid nationella minoritetsskolor och vid litauiska skolor. Felen och deras inbördes proportioner tyder på att orsaken kan vara densamma: man inser inte att gerundium inte lämpar sig för att uttrycka en bisats med samma aktör i personliga satser.

2.2. Till skillnad från uppsatser av elever med litauiska som modersmål är uppsatser av elever med annat modersmål, troligen på grund av ryskans påverkan, fulla av konstruktioner kad med infinitiv för att uttrycka syfte.

3. Den tredje feltypen, som förekommer i uppsatser av både elever med litauiska som modersmål och elever med annat modersmål, är felaktig användning av prepositioner och postpositioner.

3.1. På grund av ryskans påverkan utgör felaktigt använda prepositionskonstruktioner med pas och į den största delen av prepositionsfelen i arbeten av elever vid nationella minoritetsskolor.

3.2. Felaktig användning av postpositionerna dėka och pagalba är typisk för avgångselever vid litauiska skolor.

4. Resultaten visar att de syntaktiska fel som förekommer i uppsatserna huvudsakligen har uppstått genom påverkan från slaviska språk. Översatta ordkombinationer från ryska förekommer i arbeten av elever vid både skolor för elever med annat modersmål och skolor för elever med litauiska som modersmål. Genom analogi med ryskan etableras syntaktiska konstruktioner i medvetandet som norm. Påverkan kommer uppenbarligen också från språket som används i familjen och av omgivningen, liksom från medierna, vars skriftliga och talade texter innehåller många av de språkfel som är typiska för avgångselevernas uppsatser.

LITERATŪRA

Bielinskienė A. 2004: Dėl jungtuko bei vartosenos dabartinėje lietuvių kalboje. – Kalbos kultūra 77, 119–123.

KP S1: Kalbos patarimai. Kn. 2. Sintaksė: 1. Linksnių vartojimas. Sud. Rita Miliūnaitė, teksto aut. Vitas Labutis, Aldonas Pupkis ir Jonas Šukys. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2009.

KP S2: Kalbos patarimai. Kn. 2. Sintaksė: 2. Įvairūs dalykai. Sud. Rita Miliūnaitė, teksto aut. Vitas Labutis ir Aldonas Pupkis. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2009.

Piročkinas A. 1990: Administracinės kalbos kultūra, Vilnius: Mintis.

Šukys J. 1998a: Lietuvių kalbos linksniai ir prielinksniai: vartosena ir normos, Kaunas: Šviesa.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Sintaksės klaidos Vilniaus apskrities abiturientų rašiniuose | 22

Šukys J. 1998b: Taisyklingi ir klaidingi vietininkai, normų ribos. – Gimtasis žodis 4, 43–46.

Urnėžiūtė R. 2015: Mūsų mokslo ateities kalba. – Gimtoji kalba 1, 14–20.

Vadovėlių rankraščių kalbos apžvalga. Prieiga internete: http://www.vlkk.lt/aktualiausios-temos/svietimas/vadoveliu-aprobavimas/vadoveliu-rankrasciu-kalbos-apzvalga (žiūrėta 2016 11 02).

Vaičiulytė-Semėnienė 2016: Daiktavardžio pagalba įnagininko desemantizacija. – Acta Linguistica Lithuanica 74, 9–39.

Įteikta 2016 12 05

Priimta 2017 01 20

SOLVITA LABANAUSKIENĖ

Lietuvių kalbos institutas

P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

[email protected]

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204