LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ

Litauiska språkinstitutet

SUBSTANTIVISKT OCH POSTPOSITIONELLT LABUI I NUTIDA LITAUISK (SKRIFT)SPRÅK

NYCKELORD: substantivets dativ, desemantisering, postposition.

SAMMANFATTNING

I denna artikel behandlas för nytta, som används substantiviskt och som postposition, utifrån material från Corpus för nutida litauiska (DLKT). Analysen av hierarkier visar att dativformen av substantivet labas vanligtvis fungerar som objekt eller adverbial när dess bestämning uttrycks med genitiv av ett substantiv (pronomen) som betecknar en person (nödvändigt för samhällets bästa; skapade för både sin egen och andra folks nytta). Det substantiviskt använda för nytta aktualiserar beneficienten; det motsvarar också finitiven och patienten, uttrycker ett innehåll och anger sätt. För konstruktionen med postpositionen för nytta följd av genitiv är ändamålsbetydelsen mest karakteristisk. En typisk genitivbestämning till en postpositionell för nytta som fungerar som objekt är ett abstrakt substantiv (nödvändigt för det gemensamma bästa), medan den som fungerar som adverbial är lexikalt obegränsad.

INLEDNING

I Den stora litauiska ordboken (LKŽₑ)¹ urskiljs tre betydelser hos substantivet labas i maskulinum singular: (1) ”välstånd², nytta³” (se meningarna 1–3), (2) ”rikedom, skatt, tillgång” (se meningarna 4–5) och (3) ”hälsning” (se mening 6). Ordboken över nutida litauiska (DŽₑ) och Ordboken över standardlitauiska (BŽₑ) anger de två första betydelserna: ”välstånd, nytta” (se meningarna 7–8), ”rikedom, skatt, resurser” (se meningarna 9–10).

1) Jum negera, ir jam ne labas Sv⁴.

¹ Den andra delen av Den litauiska ordboken (C–F), med Jonas Kruopas som huvudredaktör, utgavs i Vilnius 1969.

² Jfr DŽₑ: välstånd – ett gott liv med god försörjning: De lever i materiellt välstånd – de har allt de behöver.

³ Jfr DŽₑ: nytta – 1. något nyttigt, värdefullt, lönsamt: Detta arbete kommer att vara till stor nytta. 2. välstånd, väl: Låt oss alla arbeta för fosterlandets bästa. 3. ett positivt, gynnsamt resultat: Matchen slutade till vårt lags fördel. 4. rikedom: Vi har aldrig tidigare haft så stora tillgångar. 5. säd, spannmål: I år blev skörden av spannmål god.

⁴ Förkortningar som LKŽₑ.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 2

2) Allt det bästa <...> använder vi till folkets labui sp.

3) Tėvai dirbo dėl labo kūdikių savo A1885,6.

4) De förstörde slottet och tog allt deras goda med sig A1884,335.

5) Men om man vill beskriva skogens goda måste man förklara vad man själv har varit med om där.

6) För gott får du inte ens ett ord, men mat kan du inte plocka PrLXVII26.

7) Hela livet arbetade jag för människornas [fäderneslandets]/labui. BŽe

8) Myndigheterna bör vägledas av strävan efter det gemensamma goda. BŽe

9) Det goda räcker hela livet. BŽe

10) Här är allt vårt goda. BŽe

11) Senare förstod jag att han tämjde Sets kraft, himlens omätliga makt, och använde den till harmonins, inte kaosets bästa. DLKT

12) Kai neilgai priešinesis pasidavė penktasis fortas, gradgrotai nusprendė, jog, turint omeny pavojingą laiko stygių, reikalo labui su likusiais kanonieriais pasikalbės patys. DLKT

I mening 2 och 7 används målinriktade labui, nära dativformen av substantivet labuigerovė, ”välfärd” (jfr: Allt det bästa använder vi till folkets välfärd; Hela livet arbetade jag för människornas välfärd⁵). Annorlunda är det i mening 11–12, där det är svårt att ersätta labui med den synonyma formen gerovei (jfr: ?Kraften användes till harmonins, inte kaosets välfärd;?För sakens välfärd pratar de själva med de återstående kanonjärerna). Det kan vara så att den nominala karaktären hos labui – tydligheten i betydelsen ”välfärd, nytta” – hänger samman med huruvida genitiven hos det substantiv (pronomen) som fungerar som dess bestämning betecknar en levande eller abstrakt företeelse.

Labui med genitiv, som används i meningarna 2, 11 respektive 7, 12, skiljer sig åt vad gäller nödvändighet i meningen: de förstnämnda, semantiskt åtskilda labui-konstruktionerna med genitiv är valensbundna aktanter till verbet (pa-)labuianvända⁶, de sistnämnda inte. Den icke-obligatoriska labui-konstruktionen med genitiv i meningarna 7 och 12 kan jämföras med målprepositionskonstruktionen med labuidėl i mening 3 (jfr Balkevičius 1963: 226). Målet uttrycks med dativformen av substantivet labas i mening 7 (jfr mening 2), med prepositionen dėl i mening 3 och med den sekundära prepositionen⁷, närmare bestämt postpositionen labui med genitiv.

⁵ Jfr ett exempel från Dabartinės lietuvių kalbos tekstyno (DLKT): [Pliusnys] skulle fortsätta att arbeta till Skaparens ära och för människornas välfärd.

⁶ Plg. Nijolės Sližienės (1998: 10) teikiamą naudoti „vartoti kaip priemonę, įrankį kokiam tikslui, taikyti kur“ junglumo aprašą, kur naudininkas atliepia finitývo – tikslo, paskirties funkciją (žr. Sližienė 1994: 23).

⁷ ”Sekundära (avledda) prepositioner kallas sådana prepositioner som kan knytas till ord ur andra ordklasser, främst adverb” (Vaiulytė in: DLKG 2006: 438).

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 3

konstrukcija (plg. Šukys 1998: 552; Kazlauskienė, Rimkutė, Bielinskienė 2011: 150–151⁸) 12 sakinyje (plg. 11 sakinį). Pagal 3 ir 7 sakinių analogiją ir atsižvelgiant į tai, kad tipiška priežasties (siaurąja prasme) raiška – prielinksnio dėl konstrukcijos, o daiktavardžio naudininkui priežasties reikšmė nėra būdinga, taip pat galima manyti, kad polinksნიო labui konstrukcija ir (arba) prielinksniu dėl su kilmininku (gali būti) žymima priežastis. Kokią vietą tikslo, priežasties raiškoje užima daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui? Ar jais pasakomos tik šios reikšmės? Kaip bus matyti, ir kitos.

Vidare (se avsnitt 2) söks svar på frågan vilka kriterier som kan ligga till grund för att skilja mellan den substantiviska och den postpositionella användningen av för nytta, eller med andra ord vad som påverkar för nytta och när den blir (är) desemantiserad och får status som postposition. Man kan anta att, utöver det nämnda animacitetskriteriet, även den grammatiska funktionen spelar en roll: dativformen av substantivet labas fungerar som objekt (komplement) till en atypisk beneficient⁹, till exempel i meningen Alla djur är nyttiga för människans bästa (jfr. för människans välfärd, människan), medan postpositionskonstruktionen med för nytta fungerar som ett ändamålsadverbial. Å andra sidan bör man här snarare tala om de objekt- och adverbialbetydelser som uttrycks av mer substantiviska respektive mer postpositionella användningar av för nytta (orsak i vid bemärkelse (bland annat Balkevičius 1963) eller i snäv bemärkelse – (faktisk) orsak och ändamål (bland annat LKG 1971, 1976; DLKG 2006; Labutis 1998)¹⁰).

Föremålet för denna artikel är således labui i substantivisk och postpositionell användning. Artikelns syfte är att med utgångspunkt i hierarkier diskutera funktionerna hos labui i satsen. För att uppnå syftet ställs följande uppgifter: utan anspråk på en fullständig litteraturöversikt kort nämna vad som skrivits om substantivets dativ och dess synonymer i grammatiska beskrivningar av det litauiska språket (se kapitel 1), analysera användningsfall av mer substantiviskt och mer postpositionellt labui och utifrån detta sammanfatta vad det betecknar i dagens litauiska (skriftspråk) (se kapitel 2 samt sammanfattningen och slutsatserna). Beskrivande-analytiska metoder och tolkningsmetoder används.

Jfr.: ”Nya prepositioner kallas sådana prepositioner som har bevarat tydliga etymologiska samband med de självständiga ord som de härstammar från” (Vaitulytė in: LKG 1971: 580).

⁸ Jfr.: ”Vissa adverb kan också användas som postpositioner, till exempel labui, metu med flera. De står nästan aldrig före ett kasusord och kan därför betraktas som postpositioner, till exempel: Jag gjorde allt enbart för din skull” (Kazlauskienė, Rimkutė, Bielinskienė 2011: 150–151). Det finns ett exempel där labui används som preposition: Att statens angelägenheter försämras och att inbördeskriget, utan hans ingripande, till alla förnuftiga och goda människors olycka aldrig kommer att upphöra. Han ingrep enbart till förmån för de stillsamma människor som under alla omständigheter vill leva i lugn och ro, arbeta och njuta av enkel familjelycka (DLKT). Den underordnade attributiva satsen påverkar denna prepositionella användning av labui.

⁹ Benefaktiv funktion är typisk för levande varelser, särskilt personer, till vars fördel eller nackdel något sker eller händer. ”Ibland uppfattas också livlösa ting och abstrakta företeelser som benefaktiva, till exempel: satte tänder på krattan, rökning skadar hälsan” (se Sližienė 1994: 21)

¹⁰ Vaida Našlėnaitė-Eberhardt (2002: 17–18) kalba apie šešias priežasties subkategorijas: realiosios priežasties (kauzatyvo), hipotetinės priežasties (sąlygos), kaip į ateitį nukreiptos priežasties (tikslo), nerealiosios priežasties (nuolaidos), motyvo (t. y. skatinančios priežasties), padarinio (pasekmės, rezultato). Priežasties semantiniams santykiams ji priskiria realiosios priežasties, motyvo ir padarinio subkategorijas ir teigia, kad hipotetinės priežasties (sąlygos), kaip į ateitį nukreiptos priežasties (tikslo), nerealiosios priežasties (nuolaidos) santykiai yra savarankiški, pasižymintys savita semantika ir turintys tiktai jiems būdingą gramatinę raišką.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 4

För att uppnå syftet används material som samlats in från Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas (nedan DLKT), sammanställt vid Centrum för datorlingvistik vid Vytautas Magnus-universitetet. Större delen av korpusen består av skrivna, ofta redigerade texter i olika genrer (journalistik, skönlitteratur, facklitteratur eller administrativ litteratur). Exempel på talspråk utgör den minsta delen av DLKT. Artikeln bygger på 1250 exempel där labui används. Sådana meningar, utan indelning efter genre, valdes ut i den ordning de förekom i DLKT genom att ordet labui skrevs in i fältet för utökad sökning (sökkriteriet matchar användes).

1. DATIV OCH DESS SYNONYMER I GRAMMATISKA BESKRIVNINGAR AV LITAUISKA

För att precisera funktionerna hos labui i satsen är det först och främst viktigt att kort nämna hur substantivets dativ förstås i grammatiker och vilka synonymer den kan ha.

1.1. Adelė Laigonaitė hävdar, när hon diskuterar substantivets dativ i Lietuvių kalbos gramatika (nedan LKG) (LKG 1965: 193f.), att ”en verbstyrd dativ betecknar en person eller sak som något tilldelas, i vars intresse något utförs eller som den aktuella handlingen på ett eller annat sätt berör. En sådan dativform av substantiv kan kallas objektsdativ. I satsen fyller den funktionen av objekt (komplement)” (se mening 13). När en verbstyrd dativ anger för vilket ändamål något görs eller sker, fyller den funktionen av ett måladverbial (se mening 14).

13) Fabrikantai prispirti pakelti darbininkams užmokestį. (citerat ur LKG 1965: 193)

14) Tas dėdė paskolijo dar jai keliui ir porą rublių pinigų. (citerat ur LKG 1965: 194)

Elena Valiulytė, gramatikose (LKG 1976: 29tt; DLKG 2006: 513t; plg. Šukys 1998: 147) aptardama veiksmažodinius junginius su naudininku, sako, kad naudininkas dažniausiai žymi objektinius (aukojasi vaikams), rečiau – tikslo (ruošiasi sėjai), kiekybinius (dingo amžiams) bei laiko (išvažiuos žiemai) santykius. Objekto naudininkas su tranzityviniais veiksmažodžiais „turi dvi ryškesnes reikšmes – veiksmo adresato ir veiksmo paskirties. Šios reikšmės ypač aiškiai skiriasi tada, kai abu naudininkai pavartojami greta su tuo pačiu veiksmažodžiu, pvz., nupirko dukteriai (adresatas) siūlų megztiniui (paskirtis). Adresatą paprastai reiškia asmenis (ar kitas gyvas būtybes) žyminčių daiktavardžių (ar jį atstojančių įvardžių) naudininkas. <...> Paskirties reikšmę turi paprastai daiktus žyminčių daiktavardžių naudininkas. Jis žymi, kam skiriamas kitu nuo to paties veiksmažodžio priklausomu linksniu (galininku ar kilmininku) pasakytas daiktas“ (Valiulytė in: LKG 1976: 31t; dar žr. DLKG 2006: 513t) (plg. 15–16 sakinius). Abstrakčios reikšmės (dažnai veiksmažodinės kilmės) daiktavardžių naudininkas 17–18 sakiniuose rodo veiksmažodžiu žymimo

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (raš to) kalboje | 5

veiksmo tikslą (Valiulytė in: LKG 1976: 34). Kitaip kalbant, E. Valiulytės nuomone, 15–16 sakinių naudininkas yra (adresato, paskirties) papildinys, o 17–18 sakiniuose – (tikslo) aplinkybė.

Albertas Ruže LKG (1976: 517) teikiamą, pavyzdžiui, sakinio Beržo tošės pasidžiauk prakurai daiktavardžio prakuras naudininką laiko tikslo aplinkybe (plg. 16 sakinį). Panašios nuomonės yra ir Vitas Labutis, kuris 16–18 sakiniuose vartojamą daiktavardžio naudininką supranta kaip tikslo¹¹ – tiksliau, paskirtinio tikslo (paskirties) aplinkybę, kurią „rodome tariniu pasakyto požymio tikslą, kuris dažnai drauge žymi ir veiksniu ar papildiniu pasakyto daikto paskirtį“ (Labutis 1998: 302; panašiai Ruže in: LKG 1976: 517; Šukys 1998: 168t; dar žr. t. p.: 147, 176). Jonas Balkevičius (1963: 226) kalbamųjų sakinių naudininkus taip pat aptaria tikslo aplinkybių skyriuje. Tačiau jis (Balkevičius 1963: 219), skirtingai nei V. Labutis ar A. Ruže, tikslo aplinkybę įtraukia į plačiai suvokiamą priežasties aplinkybių sąvoką. Kaip sako Jonas Šukys (1998: 169), aplinkybių naudininkas 16 sakinyje „kartu rodo ir netiesioginį objektą¹²“, o 17–18 sakiniuose, kur yra „abstraktesnis daiktavardis, jis paprastai turi ryškesnį tikslo atspalvį“ (plg. Ruže in: LKG 1976: 517¹³; plg. t. p.: 34, 87).

15) Jag åt honom en grop på berget, han grävde åt mig. (citerat från Šukys, 1998: 148)

16) Jag gjorde själv fönster till huset. (citerat från LKG 1976: 32)

17) Samlar regnbågen sjufärgade blommor för deras skönhets skull? (citerat från LKG 1976: 34)

18) Att använda sin makt till något ont, ohederligt. (citerat från LKG 1976: 34)

Aldona Paulauskienė (1994: 120, dar žr. t. p.: 123, 173¹⁴) laikosi nuomonės, kad „visais šiais [papildinio, aplinkybių] vartojimo atvejais naudininkas išlaiko bendrą (invariantinę) paskirties ir naudos/nenaudos reikšmę“ (dar žr. Šukys 1998: 147).

Det framgår att tolkningen av substantivets dativ grundar sig på skillnaden mellan satsdelar (grammatiska funktioner) objekt (indirekt objekt) respektive adverbial och konkret (levande respektive livlöst) respektive abstrakt ting. Objekt är substantiv i dativ som betecknar konkreta levande eller livlösa ting (Valiulytė); adverbial är substantiv i dativ som betecknar konkreta livlösa eller abstrakta ting (Labutis, Balkevičius, Šukys). Med utgångspunkt i denna distinktion

¹¹ ”Ett ändamålsadverbial är en sekundär satsdel som anger en underförstådd orsak, tänkt i ett framtida perspektiv, för vars skull eller med hänsyn till vilken den egenskap som uttrycks av predikatet framträder” (Labutis 1998: 300). Jfr: ”Ett ändamålsadverbial betecknar målet eller syftet med en handling eller ett tillstånd och besvarar frågorna vad, i vilket ärende man går, reser eller strävar, eller åt vem, i vilket syfte något finns eller görs” (Balkevičius 1963: 225). ¹² ”Vanligen uttrycks ett sådant objekt med ett tämligen konkret substantiv” (Šukys 1998: 168). ¹³ ”Den tydligaste ändamålsbetydelsen har dativen hos verbalsubstantiv”, t.ex. För gascementering används olika ugnar (LKG 1976: 517). ¹⁴ ”Adverbialdativ behåller samma grundläggande syftesbetydelse. <...> Ändamålsadverbialet sammanfaller också med en betydelse av avsikt” (Paulauskienė 2001: 173).

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 6

indirekta objekt och adverbial i dativ måste man säga att substantiv i dativ är indirekt objekt i konstruktionerna offrar sig för barnen, köpte garn åt dottern, jag gjorde en grop på berget åt honom och skiljer sig från adverbialet i konstruktionerna offrar sig för barnens skull (jfr för välfärden), köpte garn för dotterns skull, gjorde en grop på berget för hans skull. Här är också de semantiska skillnader som uttrycks med samma form viktiga: i konstruktionerna offrar sig för barnen, köpte garn åt dottern, jag gjorde en grop på berget åt honom är dativen benefaktiv, medan den i offrar sig för barnens skull, köpte garn för dotterns skull, gjorde en grop på berget för hans skull är en ändamålsdativ. Är de senare dativerna olika? Det kan vara på olika sätt. Men i meningen Vänner, hans erfarenhet kommer ännu att vara till nytta för oss (DLKT) ligger labui snarare nära det benefaktiva indirekta objekt som uttrycks med dativ (dvs. kommer att vara till nytta för oss ≈ oss; jfr:?kommer att vara till nytta för oss för vår skull; jfr även: Köpte garn för dotterns skull till en tröja; Lånade också ut pengar för hennes skull till resan) (se nedan). Följaktligen måste man söka efter andra kriterier för att förklara skillnaderna hos labui.

Axelis Holvoetas ir Loreta Semėnienė (2004) linksniams priskiria gramatiškumo laipsnius. Remdamiesi Veslavos Čižik (2003) preliminariai nustatyta linksnių hierarchija: vardininkas > galininkas > naudininkas > kilmininkas (arba kilmininkas > naudininkas) > įnagininkas, autoriai (Holvoet, Semėnienė 2004: 33) teigia, kad „linksniai išsidėsto skalėje pagal tai, ar jie koduoja centrines, ar periferines sakinio funkcijas“; linksnių reikšmės „yra labai abstrakčios ir sunkiai suformuluojamos linksnių hierarchijoje aukštai esančių linksnių atveju, bet darosi tuo konkretesnės kuo žemesnė linksnio pozicija hierarchijoje“. Pagal santykinį gramatiškumo (artimumo sakinio branduoliui) ar semantiškumo (periferiškumo) laipsnį skiriama linksnių hierarchija susijusi ir su sintaksinės priklausomybės (valdinys > modifikatorius¹⁵) pagrindu skiriama gramatinių funkcijų hierarchija: subjektas > tiesioginis objektas > netiesioginis objektas > tolimesni objektai (angl. oblique) (trumpiau, subjektas > objektai) > aplinkybės (plačiau Holvoet 2009a, 2009b). Kaip rašo A. Holvoetas (2009a: 18), „vardžodžių hierarchija, išrikiuojanti veiksmažodžio palydovus tam tikra žemėjančia tvarka pagal jų periferiškumo, arba atsietumo nuo pagrindinės predikacijos laipsnį, leidžia įsivaizduoti laipsnišką veiksmažodžio komplementų perėjimą į modifikatorių kategoriją, kartu numatydama ir tarpinius šio perėjimo atvejus“. Taigi hierarchizacijos pagrindu naudininkas yra labiau semantinis (mažiau gramatinis) linksnis, žymintis labiau periferines gramatines funkcijas.

Hierarkiska skillnader kan också ligga till grund för användningen av labui: beroende på syntaktisk relation betecknar det objekt > och adverbial (ägnar sig åt det gemensamma bästa > kommer att vara till nytta för oss > arbetar för människors bästa > samlar sjufärgade blommor för skönhetens skull). Detta hänger också samman med graden av substantiviskhet hos själva labui>

¹⁵ För en mer ingående behandling av begreppet syntaktiska relationer – styrning och modifiering, styrt led respektive modifierare, styrande ord respektive modifierat ord – som används här, se Holvoet, Judžentis (2003: 11–35; 2005: 11–38). Där finns också en översikt över de traditionella typerna av syntaktiska relationer. För en mer ingående behandling av de kriterier för att skilja mellan objekt och adverbial som används i artikeln, se Holvoet, Čižik-Prokaševa (2005: 66–70).

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 7

postpositionell användning (gynnar oss (jfr. vår välfärd) > för skönhetens skull (*för skönhetens välfärd) samlar hon sju blommor). Utifrån semantiska funktioner korrelerar substantiviskt till gagn, som fungerar som indirekt objekt, med en beneficient, medan konstruktionen med postpositionen till gagn, som fungerar som adverbial, motsvarar en finalfras¹⁶, dvs. uttryck för ändamål. Som vi har sett finns det, utöver sådana substantiviska eller postpositionella användningar av till gagn, fall där till gagn är (mer) substantiviskt, men enligt den syntaktiska relationen inte är ett komplement till predikatet (för hans skull (jfr. för honom, för hans välfärd) välte jag ett berg), och omvänt: till gagn fungerar mer som en postposition, men är ett komplement till predikatet (använde det för harmonins, inte kaosets, skull).

A. Holvoetas ir V. Čižik-Prokaševa (2005: 81–92) sintaksiškai naudininką, kuris neužima argumento pozicijos, t. y. nėra predikato valdinys, vadina laisvuoju ir skiria keturis jo tipus: dativus commodi (Jonas atnešė Onai vyno), dativus sympatheticus (Jonas paspaudė šeimininkui ranką), dativus ethicus (Jis tau atvažiuos!), dativus iudicantis (Šis paveikslas man visai gražus). Autoriai dativus commodi interpretuoja kaip beneficiento aplinkybę (plg.: jam kalną pyliau), dativus sympatheticus – kaip argumento suskaidymo atvejį, dativus ethicus sieja su diskursu ir laiko sakinio aplinkybėje, o „dativus iudicantis yra semantiškai reikalaujamas ir sintaksiškai valdomas“ (Holvoet, Čižik-Prokaševa 2005: 83, 86, 88, 90). Pastarasis laisvasis naudininkas siejamas „ne su visu sakiniu (kaip sakinio aplinkybė), o tik su konkrečių žodžių sintaksinėmis savybėmis“ (t. p.: 91).

Agnieszka Rembiałkowska föreslår, när hon diskuterar fria dativer, att man ”vid klassificeringen av <...> utgår från deras räckvidd (eng. räckvidd) som kriterium”. Mer konkret: ”typerna av fria dativer skiljs framför allt åt efter vilken satsdel de står i relation till, dvs. på vilken predikationsnivå de bildar en närmare enhet och på vilken predikationsnivå effekten av den predikation de uttrycker avgränsas” (Rembiałkowska 2009: 149–150). På denna grund ”hör possessiva betydelser som kodas av dativus sympatheticus hemma på den centrala predikationens nivå (jfr. mening 16), medan benefaktiva/malefaktiva betydelser som kodas av dativus commodi / incommodi” (ibid.: 167–168) ”bör höra till den utvidgade predikationens nivå” (ibid.: 162) (jfr. mening 15), ”betydelserna hos dativus iudicantis [kodas] på propositionens nivå, medan dativus ethicus hör till talaktens (satsens) nivå” (ibid.: 168). A. Rembiałkowska (2009: 161–162, 168) grundar alltså, med räckviddskriteriet, en hierarkisering av skillnaderna mellan fria dativer som inte är direkt knutna till predikatet. Hur (eller om) den diskuterade hierarkin över fria dativer som fungerar som adverbial: dativus sympatheticus > dativus commodi / incommodi > dativus iudicantis > dativus ethicus motsvarar det här diskuterade till gagn, behandlas längre fram (se avsnitt 2). Av det som sagts hittills står det klart att användningen av till gagn (eventuellt) är begränsad till dativus sympatheticus (jfr.: jag gjorde fönster åt huset,?jag gjorde fönster till gagn för huset, men: jag gjorde fönster till gagn för hemmet (dvs. för huset som bostad) fönster (se vidare).

¹⁶ Finalitetsdativen ”är typisk för föremål och företeelser som eftersträvas och som verbets betecknade handling riktas mot, t.ex.: lagen tävlar om förstaplatsen, jordbrukarna förbereder sig för sådden” (Slizienė 1994: 23).

BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 8

Jurgita Kerevičienė (2008: 117tt), taikydama kognityvinės gramatikos teorines prielaidas ir metodus, siūlo naudininko funkcijas skirti ne pagal sintaksinius (valdomas resp. nevaldomas), bet pagal semantinius kriterijus. Kalbininkė naudininką interpretuoja kaip tam tikrą tarpusavyje susijusių skirtingų reikšmių tinklą (angl. network, set of meanings).

I denna artikel betraktas substantivets dativ som en medlem av de hierarkier som de nämnda författarna (Holvoetas, Semėnienė, Čižik-Prokaševa, Rembiałkowska) har utformat. Med utgångspunkt i dessa diskuteras när till nytta används mer substantiviskt (har betydelse) och när det används som postposition (är desemantiserat). Detta diskuteras med hänsyn till dess syntaktiska beroendeförhållande: det beaktas huruvida det styrs av ett verb eller inte. Substantivets dativform nytta som fungerar som verbets rektion, eller en postpositionskonstruktion med till nytta och genitiv, är objekt (komplement) (se meningarna 2, 11); när de fungerar som modifierare är de adverbial (se meningarna 7, 12) (se avsnitt 2 för en utförligare diskussion).

1.2. Härefter ska vi, med hänsyn till Vytautas Ambrazo (2006: 307) påpekande att ”prepositionen dėl(ei) med genitiv tränger in på området för användningen av dativ för ändamål och destination, särskilt när det gäller konkreta företeelser som har samband med ett ändamål, t.ex.: han lämnade potatis till utsäde → för utsädet, han lade undan mjölk åt barnen → för barnen, <...> tränger också undan ändamålsdativ som uttrycks med abstrakta substantiv av verb, t.ex.: Det räcker för ätandet¹⁷” (jfr. Balkevičius 1963: 226 och meningarna 17–18), kort nämna vilka andra uttryck, utöver dativ, som används för att beteckna ändamålsadverbial och hur detta hänger samman med det typiska uttrycket för orsak – konstruktioner med prepositionen dėl.

Enligt A. Ružė kan ändamålsadverbial, utöver den redan nämnda dativen, uttryckas med adverb, substantiv i genitiv, instrumentalis, genitiv med prepositionen dėl, ackusativ med prepositionerna į, už, infinitiv, supinum, fraseologism och ordkombination (LKG 1976: 514ff.; jfr. Balkevičius 1963: 221f.), medan orsaksadverbial uttrycks med adverb, substantiv i instrumentalis, genitiv med dėl, iš, nuo och dėka, ackusativ med prepositionerna per, už, instrumentalis med prepositionen su, fraseologism och ordkombination, t.ex.: På grund av föräldrarnas nyckfullhet och de obildade fanatikernas vidskepelse avstod jag från den vackraste känslan – kärleken (jfr. mening 3) (LKG 1976: 516–517; se även LKG 1965: 194). Genitiv med prepositionen dėl är ofta synonym med ackusativ med prepositionen už i ändamålsfunktion, eller med dativ, jfr.: Se, du kämpade redan i skolan för det litauiska (jfr. för det litauiska); Vargar jagas för köttets skull (jfr. för köttet) (Ružė i: LKG 1976: 518).¹⁸¹⁹

¹⁷ Plg. Šukio (1998: 169) nuomonę šiuo klausimu: „Vietoj paskirties [t. y. tikslo] naudininko paprastai nelabai tinka prielinksnio dėl konstrukcijos, pvz.: dėl sėklos pasilikom; dėl duonos užsidirbsiu; pasiskolink dėl kelionės.“

¹⁸ Se Našlėnaitė-Eberhardt (2002: 8–12) för en redogörelse för orsaksrelationer i de viktigaste arbetena inom litauisk språkvetenskap.

¹⁹ Ändamålskonstruktioner med prepositionen už används ”med verb vars handling uttrycker någon form av strävan (kämpa, gå under, dö, resa etc.)” (Ružė i: LKG 1976: 518).

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 9

E. Valiulytė, DLKG (2006: 543) aptardama priežasties reikšmės veiksmažodinius junginius, teigia, kad „priežastį žymi junginiai su prielinksniai iš, nuo, dėl, už, rečiau – su dėka, per, su įnagininku be prielinksnio, su prieveiksmiais“ (dar žr. Valiulytė 1998: 337–410). Kiek toliau nagrinėdama tikslo raišką, ji (DLKG 2006: 551) laikosi nuomonės, kad „veiksmo tikslą bei paskirtį žymi kilmininkas ir naudininkas (vieni ar su bendratimi), bendratis, prielinksnių [dėl, prie, į su kilmininku] konstrukcijos“; pvz.: kovoja dėl laisvės, paklausė smalsumo dėlei (dar plg. Labutis 1998: 302). Prielinksnis dėl, vartojamas „reiškiant veiksmo tikslą, dažnai susipina su priežasties reikšmės atspalviu“ (LKG 1971: 590²⁰; panašiai Ruzė in: LKG 1976: 518²¹; dar žr. Valiulytė 2001: 201, 222). Išsamiai aprašiusi dabartinės lietuvių kalbos sintaksinius sinonimus, kalbininkė apibendrina: „pagrindinės priežasties santykių raiškos priemonės yra konstrukcijos išKilм, nuoKilм ir dėlKilм“ (Valiulytė 1998: 406), o „centrinę vietą tikslo [konkrečiau, siekinio] reikšmės priemonių sistemoje užima bendratis – viena ir su kilmininku, o prielinksninės [į, prie, dėl] konstrukcijos sudaro tos sistemos periferiją“ (Valiulytė 2001: 222; panašią nuomonę dar žr. Labutis 1998: 300).

J. Šukio (1998: 380; dar žr. 1978: 31) nuomone, „bendroji prielinksnio dėl reikšmė – priežastis su paskirties atspalviu – gana aiški ir be sakinio“. „Kai prielinksnio dėl konstrukcija reiškia gana aiškią paskirtį [t. y. tikslą], jai yra artimas paskirties naudininkas, tačiau juo keisti nebūtina, nei norima išlaikyti priežasties atspalvį. Mama dėl savo vaiko (plg. savo vaikui) duoną paskutinę raiko. Tačiau vietoj tokios paskirtį reiškiančios prielinksnio dėl konstrukcijos, kur negalima įžiūrėti priežasties atspalvio, geriau tinka įprastas paskirties naudininkas. Pirkom bulvių dėl sėklos“ (Šukys 1998: 380t). E. Valiulytė (1998: 376) teigia, kad prielinksnio dėl – priežasties, tikslo, objektinė, nuolaidos – „reikšmės yra labai artimos: jas vienija bendras semantinis požymis, kurį sąlygiškai galima pavadinti „loginiu pagrindu“. <...> Pasitaiko tokių vartojimo atvejų, kad sunku pasakyti, kokiai reikšmei priskirti aptariamą konstrukciją“²².

Av det som sagts framgår att konstruktionen med prepositionen dėl, trots dess typiska betydelse – orsak –, är polysem: den uttrycker också andra betydelser, som inte är kausala (mål, objekt eller liknande).

²⁰ ”Prepositionerna dėl och dėlei används för att uttrycka orsaken till en handling (liksom ett tillstånd eller en handlingsrelaterad egenskap)” (Valiulytė in LKG 1971: 590), mål, eftergift, tankens eller talets objekt samt för att förstärka ett annat ords betydelse, t.ex. Dėl gerumo jis geras (av godhet är han god) (Valiulytė in DLKG 2006: 441). Enligt E. Valiulytė (1998: 381) har konstruktionen med prepositionen dėl också en betydelse av mål i förbindelser med verb som betecknar aktiva, viljestyrda handlingar, t.ex.: atjojo dėl mergelės (se LKG 1976: 87 för en utförligare behandling). Sådana förbindelser kan omformas till sammansatta målsatser, jfr: atjojo, kad pamatytų mergelę.

²¹ ”Prepositionskonstruktionen [dėl med genitiv] är inte särskilt typisk för skriftspråket i betydelsen målsadverbial. Dessutom är målbetydelsen hos genitiv med prepositionen dėl inte alltid tydligt avgränsad från orsakens betydelse”, t.ex. Dėl drąsumo jis užsikišo už diržo savo tėvo ilgą Damasko durklą, paėmė lazdą ir išėjo; Dėl smagumo vieną gali pasikviesti, bet daugiau nieko (LKG 1976: 518).

²² Balkevičius (1963: 225; dar žr. t. p.: 226; panašią nuomonę žr. Labutis 1998: 293, 300) sako, kad „tikslo aplinkybė nuo veikiančios priežasties aplinkybės skiria kitoks priežastinis ir laiko santykis su sakinio tariniu: veikiančios priežasties aplinkybė realioje tikrovėje kyla anksčiau už tarinį arba eina kartu su tariniu, o tikslo aplinkybė yra tik galimas arba laukiamas tarinio veiksmo arba buvimo rezultatas“, arba, Našlėnaitės-Eberhardt (2002: 17) žodžiais, kalbamasis tikslas – tai į ateitį nukreipta priežastis.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 10

betydelser: i vissa fall är de rena, i andra synkretiska. Med substantivets dativ uttrycker man vanligen mål (dirbame žmonių labui, pasidėjo pieną vaikams). En sådan omständighet i dativ trängs undan av konstruktionen med prepositionen dėl (Ambrazas). Eftersom prepositionen dėl med genitiv kan beteckna likartade omständigheter, kan det vara svårt att skilja mellan orsak och mål.

Nedan betraktas orsak och mål som två självständiga betydelser, det vill säga ett snävare synsätt på orsak tillämpas (se på liknande sätt Labutis 1998), och frågan behandlas vilken plats det här undersökta labui intar (se avsnitt 2 för en utförligare behandling). Enligt J. Šukys (1998: 552–553; 1978: 134) uttrycker detta labui, som i allt högre grad övergår till att fungera som postposition, ”orsak och syfte tillsammans med genitiv (särskilt med dirbti, daryti, stengtis...). Tavo labui, ne kieno kito, stengiuosi (jfr exempel 7). Labui kan lätt ersättas med den äldre prepositionen dėl, jfr Dirbkime dėl tėvynės; Dėl tavęs stengiuosi”. Med utgångspunkt i exempel 11 kan vi säga att i de fall då konstruktionen med postpositionen labui fungerar som objekt (komplement), det vill säga är styrd, är den synonym med måldativ.

Sålunda kan adverbial med labui ersättas med orsaks- och målkonstruktioner med dėl samt med fria dativer. Frågan är om konstruktionen med labui och dėl, eller dativen, används som (fria) varianter, eller om var och en har sin egen betydelse. Är exempelvis betydelserna hos konstruktionerna med labui och dėl i adverbialfunktion synonyma eller olika (jfr: dirba, taupo vaikų labui / dėl vaikų ir savo ateities labui / dėl ateities²³); hur är adverbialet labui (om alls) relaterat till beneficienten (jfr: taupo vaikų labui / vaikams, pieną pasidėjo vaikų labui / vaikams); hur skiljer sig (om alls) dativer som indirekta objekt i meningarna Nepriklausomybė būtina visuomenei nuo būtina visuomenės labui.

2. SUBSTANTIVISKT OCH POSTPOSITIONELLT LABUI MED UTGÅNGSPUNKT I DLKT

Nedan diskuteras labui i meningen utifrån exempel från DLKT, med hänsyn till om det används (snarare) som substantiv eller som postposition. I detta sammanhang undersöks om det är ett styrt led eller en modifierare. Utifrån detta fastställs den grammatiska funktionen hos konstruktionen med labui (objekt > adverbial), jfr:

19) Människan kan välja att njuta måttligt av sinnesnjutningar eller helt avstå från dem, i strävan efter att tjäna staten och det allmänna bästa. DLKT

²³ Jfr: ”En preposition eller postposition förändrar i hög grad kasusets betydelse och bildar tillsammans med substantivets eller ett substantiverat ords (pronomen, räkneord...) kasus en prepositionskonstruktion. <...> Prepositionen och kasusformen smälter liksom samman och bildar en ordkombination med kvalitativt ny betydelse; därför talar man vanligtvis inte om prepositionernas betydelser utan om prepositionskonstruktionernas betydelser” (Šukys 1978: 5–6).

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 11

20) Endast den yttre dimman hindrade Luka från att lägga märke till svängen. En välbekant varnande röst bad honom att glömma detta och sluta tänka på mitt och hans eget bästa, men dimman i Odessa var starkare. Jag såg Lukas bil köra på den kvällsmörknande, tomma vägen. DLKT

Som nämnts fogar verbet till sin predikativa funktion styrda led, det vill säga verbets betydelse kräver styrda led som komplement, vilka uttrycker dess argument. I satsen fungerar predikatets styrda led som objekt (se sats 19). Synen på objekt som styrda led till verb (eller andra predikativa ord) är förknippad med dess valensegenskaper, det vill säga verbets förmåga att förenas med vissa ord i de former som krävs – valensbundna led (Sližienė 1994: 5). Modifierare, som i satsen vanligen fungerar som adverbial, uttrycker en ytterligare predikation (se sats 20). Objekt skulle ”kunna skiljas från adverbial enligt ett enkelt kriterium: det som omfattas av den primära predikationen är ett objekt, det som inte omfattas är ett adverbial” (Holvoet, Čižik-Prokaševa 2005: 66²⁴) (se även nedan).

2.1. Substantiviskt labui

Genitivformen av substantivet labas används i satserna 19, 21–28. Exempel av denna typ, där labui har kongruerande attribut, utgör en liten del av det tillgängliga materialet (30 av 1250). Syntaktiskt skiljer sig substantivets labas dativform i satserna 19, 21–24 från den som används i satserna 25–28, det vill säga objekt (komplement) vs. adverbial. labui, som fungerar som objekt, syftar i sats 21 på patienten som mottagare av handlingens påverkan (jfr Sližienė 1998: 96), och i satserna 19, 22–24 på en atypisk beneficient (se fotnot 7) (jfr Sližienė 1994: 343; 2004: 299); som adverbial anger det i satserna 25–28 ändamål.

I meningarna 19, 21–25 kan man relativt lätt underförstå en genitivform av ett personbetecknande substantiv (jfr: (19) tjäna det allmännas bästa (välfärd) ≈ tjäna alla människors bästa), vilket uttrycks i meningarna 27–28 (jfr: (28) verkar för allas (människors) bästa). På grundval av dessa meningar kan det allas som används i meningarna 29–30 syntaktiskt tolkas på två sätt: allas kan betraktas som ett kongruerande attribut till den personbetecknande genitivformen av substantivet som är ett beroende ord till bästa (jfr: förbli till nytta för [alla levande varelser]), eller, med hänsyn till betydelsesynonymiteten, kan det icke-kongruerande genitivattributet allas knytas till de kongruerande attributen gemensamt²⁵, universellt²⁶ och betraktas som ett beroende led till själva bästa ((28) förbli till nytta för alla, det vill säga för det gemensamma bästa).

²⁴ Ten pat (Holvoet, Čižik-Prokaševa 2005: 66t) plg. ir tradicinę papildinio ir aplinkybės sampratą.

²⁵ Jfr LKŽ_e: gemensam – något som tillhör alla, allas; används tillsammans.

²⁶ Jfr LKŽ_e: allmän – omfattande allt och alla, gemensam för alla.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 12

21) Förbundsrådet kan ekonomiskt stödja specialundersökningar vid kantonernas försöksgårdar och vetenskapliga institut, om de bidrar till det gemensamma bästa [P]. DLKT

22) Den fåfänges strävan efter att stå främst går många till undergång. Det har skadat det gemensamma bästa [B] och gör det fortfarande. DLKT

23) Kyrkan uppskattar och prisar arbetet hos dem som, när de tjänar människorna, ägnar sig åt det gemensamma bästa [B] och tar på sig bördan av offentliga uppdrag. DLKT

24) Äktenskapet ”är av största betydelse (jfr betydelsefullt) för människosläktets fortbestånd, familjemedlemmarnas eget personliga bästa och eviga öde”. DLKT

25) De djärvaste for iväg längs ledningarna genom gränden – titta, de ligger spända högt över bäcken; stolparna står långt från varandra här, och därför höll ledningarna inte. På morgonen för det gemensamma bästa (jfr för den gemensamma välfärdens skull) satte också Mortūnienė i gång; på väg till kontoret tittade hon in hos Milašius. Man måste ringa elektrikerna i stan och be dem fixa det. DLKT

26) Skulle ni kunna precisera för de församlade här vilka arbeten ni utför? Jag tror att det vore intressant att få veta vad ni, broder Veleris, gör för det gemensamma bästa (jfr för den gemensamma välfärdens skull)? – Jag... – han såg sig omkring, men såg verkligen många väntande blickar, – hmm... till exempel hjälper jag till i köket... DLKT

27) Galėtų ir turėtų daugiau susikoncentruoti, gal ir susivienyti – bendrajam mūsų tautos labui. DLKT

28) I gemenskapen hjälper hon andra, och andra hjälper honom, eller också – tillsammans verkar för det gemensamma allas bästa. DLKT

29) Det här är tantriska ritualer; under dem ber lärjungarna Mästaren att stanna kvar på denna jord så länge som möjligt stanna kvar för alla levande varelsers bästa (jfr för levande varelsers gemensamma bästa). DLKT

30) Kort sagt räddar de med knapp nöd detektorn från ett angrepp, detektorsalen från vanhelgande, och den dyrbara, högt skattade statsegendomen blev kvar till allas bästa (jfr till alla människors bästa; till alla; till gemensam nytta för alla människor; till allmän nytta). DLKT

Låt oss återgå till det substantiviska labui. Dativen av labas i betydelsen ”välfärd, nytta” används i meningarna 31–40 med tvåvalenta (t.ex. (själv-)offra sig, (gå och) tjäna, skada, motsätta sig, nödvändig, viktig osv.) och trevalenta predikat (t.ex. ge, (offra), lämna, ordna, tilldela; viga, (ut)nyttja osv.). Sådant objektliknande labui i meningarna 31–37 motsvarar, liksom i meningarna 22–24, en atypisk benefaktiv (jfr t.ex. Sližienė 1994: 109; 1998: 111, 122; 2004: 299). Mer precist aktualiserar dativen av substantivet labas som används i dessa meningar

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksn(i)škasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 13

(betonar) den benefaktiva betydelsen – nyttan, medan själva benefaktiven uttrycks av genitiven hos ett substantiv som betecknar konkreta levande eller mer sällan icke-levande och abstrakta ting, vilket fungerar som ett styrt led till labui (jfr: (31) tjäna äktenskapets bästa (välfärd) ≈ äktenskapet; (32) vi sålde för allas bästa (välfärd) ≈ vi sålde åt oss alla). Som Valerijus Apresianas (1995: 18) säger gör detta labui det semantiska draget ”att X får det bra” synligt (jfr: (31) tjäna familjens bästa ≈ tjäna så att familjen [B] får det bra).

31) Nu skulle vi vilja rikta uppmuntrande ord till vetenskapsmännen, som kommer att kunna göra mycket för att tjäna äktenskapets och familjens bästa och samvetets ro, om de tillsammans med andra forskar vidare för att bättre undersöka villkoren för att reglera födslar på ett moraliskt sätt. DLKT

32) Vi är också glada över att du intuitivt, med ledning av ditt kvinnliga förnuft, så klokt sålde för allas bästa. DLKT

33) Familjen skulle erkännas som ett ursprungligt samhälle och i viss mening som ”oberoende”. ”Oberoendet” är nödvändigt för samhällets bästa. DLKT

34) NATO-representanternas besök i Litauen innebär också en utvidgning av skaran av Litauens vänner och bekanta. Erfarenheten visar att det är viktigt för Litauens bästa med personliga kontakter med utlänningar och personliga bekantskaper. DLKT

35) Käre commendatore, varsågod och sitt. Vår vän de Ambrozijas berättade för mig om Er, om det liv Ni ägnat åt Er stat (jfr Ni ägnade ert liv åt staten). Och om poetådran i smyg, inte sant? DLKT

36) Jag realiserar inte marken i Paprūdis i Kelmė kommun och har inte lämnat in någon ansökan till jordbruksreformens myndighet om att få mark eller kompensation, utan lämnar den till Litauens bästa. Det är inte heller sant att en väg dragits till den tomt som min hustru äger och att träd fällts på statens bekostnad. DLKT

37) Jag förstår, doktor Ignacas. Tack för er faderliga omsorg. Jag står i skuld till er resten av livet för denna sömnlösa natt, offrad för min kroppsliga bästa och min själs frälsning. – V z a i m n o... DLKT

Det substantiviska labui motsvarar i mening 38 ett innehållsargument (jfr Sližienė 1998: 226), och i meningarna 39–40 ett finitetsargument (jfr Sližienė 1998: 10; 2004: 67). Som framgår av sammanhanget i mening 41 kan labui här tolkas som att det har en synkretisk betydelse – benefaktiv och final (finitet) (jfr: ordna kött åt Lodjuret ≈ ordna kött åt Lodjuret [B] och/eller ordna kött så att Lodjuret kan äta [Fin], dvs. till Lodjurets nytta eller för Lodjurets skull). Det aktualiserade benefaktiva objektet uttrycks av dativen av substantivet labas

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351–7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniskasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 14

dativ, medan labui som fungerar som ett målsadverbial kan förstås både som ett substantiv i dativ och som en postposition (se nedan).

38) De öppnas för felaktiga och bedrägliga beslut, som strider mot sanningen och till gagn för individen och folken labui. DLKT

39) Forskningsresultaten kan användas till gagn för många människor labui: hjälpa människor att bättre anpassa sig och bli lyckligare, lära sig övervinna bristande kognitiv förmåga, bemästra rädsla och oro. DLKT

40) Visst bekräftade jag, som nyomvänd – vilket man påstås kunna se på ärren – att jag vill ägna all min kraft åt Jerusalem och dess tempel till gagn för labui. DLKT

41) Pietums suvalgiau bulvių su pienu ir supratau, kad Lūšio labui kuo greičiau turiu parūpinti mėsos. DLKT

Labui används också substantiviskt och som adverbial. En sådan god dativ står i meningarna 42–44, men till skillnad från i meningarna 31–40 upptar den inte någon argumentplats för verbet, det vill säga den är en modifierare. Exempelvis kan det substantiviska labui i mening 42 förstås på två sätt: han gjorde hemska saker med min egendom, det vill säga skadade eller förstörde min egendom, eller han gjorde hemska saker för min skull, det vill säga mot mig personligen. Den första goda dativen används i betydelsen ”egendom, skatt, resurs”, medan den andra aktualiserar betydelsen ”nytta, välfärd” (det vill säga för mig ≈ till min fördel). Detta labui, liksom det som används i meningarna 43–45, ligger nära den ovan nämnda dativus commodi, som motsvarar en beneficient. I mening 46 kan konstruktionen med labui förstås både som dativus commodi (jag gjorde allt detta för din skull ≈ åt dig), som en dativ för ändamål (jag gjorde allt detta till din välfärd ≈ för din välfärd), eller som en prepositionskonstruktion med dėl som ligger nära den (jag gjorde allt detta till din fördel ≈ för din skull). I mening 47 kan konstruktionen labui med genitiv tolkas som närliggande beneficientens dativus commodi (jfr: (47) han kommer att arbeta för Egyptens bästa ≈ för Egypten), eller som synonym med prepositionskonstruktionen för ändamål med dėl. I det senare fallet ”förlorar” labui sin substantivkaraktär, det vill säga betydelsen ”nytta, välfärd” hos labui bleknar, och ordet används som postposition med genitiv. Av meningarna 48–49 framgår att konstruktionen med ändamålsbetydelse labui och genitiv av ett personbetecknande pronomen här ligger närmare konstruktionen med prepositionen dėl (jfr: (48) de skickar ett sällskap till mig till gagn för mig ≈ skickar det till mig för min skull) än dativen av substantivet välfärd, nytta (jfr (48) de skickar ett sällskap till mig till gagn för mig ≈?skickar det till mig för min välfärd). Med andra ord, när det adverbiala labui med genitiv av ett personbetecknande pronomen (substantiv) inte längre förknippas med en beneficient, utan förstås som betecknande ett ändamål, blir betydelsen hos det abstrakta

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351–7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniskasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 15

betydelsen hos substantivet labas blir svagare, och det används snarare som postpositionen labui med genitiv (se nedan).

42) För Korpen har jag aldrig varit vare sig flicka eller kvinna, inte ens en människa, du sjuke. Det spelar ingen roll att han gjorde mitt (jfr mina tillgångar, min egendom; mot mig) en massa hemska saker. DLKT

43) De skapade dem själva med sin energi och skapande talang, både för egen del och till gagn för andra folk labui (jfr för andra folk). DLKT

44) Det är inte värdena i sig som är dyrbara för honom, utan deras nytta. Han söker nyttan personligen (jfr för egen del) eller till gagn för samhället labui (jfr för samhället). DLKT

45) Han har betonat att deltagandet i de heliga mysterierna ”är en sann bekännelse och hågkomst av att Herren dog och återvände till livet för vår skull och till gagn för oss labui (jfr för oss)”: DLKT

46) Jag ropar på dig, min far Amon, för jag är ensam, helt ensam. Med ett kärleksfullt hjärta gjorde jag allt detta för din skull (jfr för dig, för din välfärd, för din skull), så hjälp i denna stund av sorg och olycka den som är beredd att handla. DLKT

47) Mose kommer att stanna några månader som tillsyningsman för de kungliga byggnadsarbetena – tills han har utsett en efterträdare åt sig. Sedan kommer han tillsammans med mig att arbeta för Egyptens bästa labui (jfr för Egypten; för Egyptens skull) och för dess välfärd. DLKT

48) Låt oss se vilka de är, det där galna gänget som den så kallade Guden skickar till mig [B] för min skull labui (jfr ?för min välfärd, för min skull). DLKT

49) Annars kommer de att kalla er tyska spioner. Det bästa är att ni [B] för er egen skull skaffar namn. DLKT

Med utgångspunkt i de nämnda hierarkierna för fria dativer: dativus sympatheticus > dativus commodi / incommodi > dativus iudicantis > dativus ethic(us), uppkommer frågan om substantiviskt labui används parallellt med den kategori som står till vänster om dativus commodi / incommodi, det vill säga i stället för en dativ som betecknar en extern possessor – dativus sympatheticus? Ett sådant utbyte är möjligt, men semantiskt skiljer sig dativus sympatheticus från det substantiviska labui. I mening 50 betecknar den fria dativen (för passageraren) possessorn som är beneficient; denne involveras i handlingen som uttrycks av predikaten (ty. involviert) och påverkas av den (eng. affected) indirekt (ty. indirekt) (jfr Vaičiulytė-Semėnienė 2015 och den litteratur som citeras där). Med andra ord har dativen här, utöver dativus sympatheticus, även betydelsen bakgrund av dativus commodi. Det verkar som om det possessiva förhållandet mellan possessorn (för passageraren) och det som ägs (benet) upplöses i mening 51. Snarare skjuts tolkningen som dativus sympatheticus i bakgrunden, och i förgrunden (eng. foreground) lyfts

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 16

och aktualiseras som en nytta som tillfaller possessoren – en benefaktiv tolkning. Ett sådant substantiviskt till förmån för ligger nära dativus commodi, särskilt i de fall då till förmån för med genitiv skiljs från possessoren markerad med ackusativ och flyttas till satsens början, som i mening 52 (jfr Vaičiulytė-Semenienė 2006: 171–172). Bland de tillgängliga DLKT-exemplen finns inga meningar av samma slag som 50–52. Det finns inte heller några meningar där till förmån för används som en omständighet för maleficienten (jfr Rembia|kowska 2009: 154). Maleficientens (misslyckandets) dativ i mening 53 (för mamman) ersätts i mening 54 med konstruktionen till mammans förmån, vilket förutsätter en tolkning av henne som dativus commodi: mamman hade tur / det var bra för mamman att kakan misslyckades den här gången; det var precis vad hon ville (jfr: Till mammans förmån (jfr nytta) kakan misslyckades). På grund av samma tolkning av till förmån för som ”nytta, välfärd” passar det inte i meningar med dativus iudicantis, som betecknar en subjektiv bedömning (jfr Rembia|kowska 2009: 156–157, 163; se mening 55). Med andra ord är dativus iudicantis förknippad med percipienten (se Šličienė 1994: 20–21), medan till förmån för är förknippat med beneficientens funktion. Å andra sidan skulle man i mening 56, där ”den fria dativen kan förstås både som dativus iudicantis och som dativus commodi” (Rembia|kowska 2009: 157), också kunna förvänta sig en genitivkonstruktion med till förmån för som aktualiserar beneficienten.

50) Numazgojo keleiviui kojas. (citerat från DLKG 2004: 514)

51) Numazgojo keleivio labui (jfr naudai) kojas.

52) Keleivio labui (jfr keleivio naudai, keleiviu) šeimininkas numazgojo kojas.

53) Ši kartą pyragas mamai nenusisekė. (citerat från Rembia|kowska 2009: 154)

54) Ši kartą pyragas mamos labui nenusisekė.

55) Tai tau (jfr?tavo labui) gal monitorius yra vaizduoklis dar? (citerat från Rembia|kowska 2009: 155)

56) Studijos man (jfr mano labui) tapo tuo, kas arbatinuko dirbimas senajam kinui. (citerat från Rembia|kowska 2009: 156)

Slutligen ger kontexten i mening 57 skäl att tala om ett sätt eller en betydelse som betecknas med det substantiviska labui.

57) Beslutet fattas med enkel majoritet av de röstande efter att två ledamöter var för och två emot. Vi kan nu lösa (HUR?) labui (jfr jūsų naudai; jums palankiai). DLKT

BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 17

Av det som har sagts om labui som substantivform framgår att det tillsammans med sitt attribut – ett (sällan) kongruerande adjektiv eller (vanligen) ett icke-kongruerande substantiv (pronomen) i genitiv – används som ett komplement till predikatet eller som en bestämning.

Det substantiviska labui med kongruerande attribut fungerar i satsen som objekt eller adverbial. På grund av sin abstrakta lexikala betydelse motsvarar dativformen av labas, när den fungerar som objekt, en atypisk benefaktiv (pasišvenčia bendram labui) eller patient (tyrinėjimai padeda bendram labui). Dativformen av substantivet labas med kongruerande attribut, när den fungerar som adverbial, betecknar endast ett syfte (bendram labui sujudo). Syftesdativ ligger nära en konstruktion med prepositionen dėl (dėl bendro labo (gerovės) sujudo).

Som komplement till det substantiviska labui står vanligtvis genitiv av ett substantiv som betecknar levande varelser (personer) eller (mer sällan) abstrakta ting (pasitarnauti santuokos bei šeimos labui). Med hänsyn till den lexikala betydelsens tydlighet hos själva substantivet labas och med stöd av dess icke-kongruerande attribut kan följande sammanfattas: substantivets dativform labas som fungerar som objekt aktualiserar en benefaktiv (būtinas visuomenės labui) eller motsvarar en patient, ett innehållsobjekt (prieštarauja asmens labui), en finitiv (naudoti žmonių labui); adverbialet motsvarar vanligen en aktualiserad benefaktiv (sukūrė ne sau, o tautų labui), och ibland uttrycker det ett sätt (išspręsti jūsų labui). Det substantiviskt använda labui har också synkretiska betydelser (benefaktiv och syfte) (parūpinti Lūšio labui, dariau visa tai tavo labui). I sådana fall, när konstruktionen med adverbialet labui och genitiv av ett personbetecknande substantiv (pronomen) tolkas som syfte, blir betydelsen hos själva labui svagare (jfr siunčia man mano labui) (se nedan).

2.2. Den postpositionella till förmån för

I DLKT finns fler exempel där betydelsen hos substantivet labas är mindre tydlig, och det blir uppenbart att labui tillsammans med genitiv används (mer) som en postpositionskonstruktion. Detta hänger samman med abstraktheten hos det genitiviska komplement som styrs av labui.

Exempelvis kan man, med utgångspunkt i sats 58, där dativformen av ett abstrakt substantiv (sveikatai) fungerar som objekt för en benefaktiv, anta att en benefaktiv kan aktualiseras med dativformen av det abstrakta substantivet labas, på samma sätt som i Bloga nuotaika kenkia tavo labui (tau). Av sats 59 framgår emellertid att labui blir svårare att använda med genitiv av ett abstrakt substantiv (?kenkia sveikatos labui). Det verkar som om ett abstrakt substantiv som fungerar som objekt försvagar det substantiviska labui. Men det används i sats 60, där det fungerar som objekt för en finitiv. I satserna 61–64 betecknas objektet för en benefaktiv eller finitiv med en postpositionskonstruktion bestående av labui och genitiv av ett abstrakt substantiv; denna konstruktion är synonym med dativformen som styrs av ett verb eller adjektiv.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniskasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 18

58) Dåligt humör och irritation skadar hälsan. (citerat från Sližienė 1994: 343)

59) ?Dåligt humör och irritation skadar hälsans väl (jfr ?hälsans väl).

60) ”Med denne inkallade, så att den nådige herr Balcevičius på Utena gods skulle ha offrat trehundra rubel för den polska revolutionen (jfr den polska revolutionens väl; till den polska revolutionen) offrade. Gud och det fria Rzeczpospolita ska belöna honom. Undertecknat: revolutionens budbärare Smilga.” DLKT

61) Bonden och hantverkaren genom att tillhandahålla materiella nyttigheter, prästen genom bön och religiösa ceremonier, och varje stånd genom att utföra sitt arbete. För det gemensamma godas skull (jfr för det gemensamma goda bendram geriųi) är nödvändigt att ett sådant system har en styrande del, liksom själen styr kroppen eller en högre natur styr en lägre. DLKT

62) Som mångfaldigar offren för politisk girighet och brott och använder regeringsmakten inte för det allmännas väl (jfr för det allmännas bendrajai gerovei), utan för något partis eller de egna ledarnas skull. DLKT

63) Nepaisant to, ko norėtų kai kas, nevalia pamiršti, nes mes, žmonės, galime kaip tik tai daryti, tylėti, bijoti, mąstyti skaičiais, aukoti priemones tikslų labui (plg. tikslams, dėl tikslų), nenoriai sutepame krauju savo rankas, bet jei tai daro kažkas kitas mūsų vardu, nusukame akis į šalį arba skanduojame pritarimo šūksnius. DLKT

64) Brangieji, jūsų kunigystė yra Dievo dovana, skirta savosios tautos šventėjimo labui (plg. ?savosios tautos šventėjimo gerovei / naudai; savosios tautos šventėjimui). DLKT

Abstraktheten hos det substantiv som fungerar som attribut till Labui förlorar sin särskiljande kraft (substantiviskt > postpositionsliknande) i de fall då labui med genitiv fungerar som ett syftesadverbial eller kan tolkas så (jfr satserna 47–49). Genitivkomplementet till postpositionen labui i satserna 63–68 har inga lexikala begränsningar: det uttrycks med substantiv som betecknar konkreta (levande eller livlösa) och abstrakta ting. Sådana postpositionskonstruktioner med labui i syftesbetydelse och genitiv ska, enligt V. Apresjan (1995: 18), tolkas som ”så att P uppstår”. Syftet uttrycks kondenserat (jfr Valiulytė 1998: 369): enligt ekonomiprincipen väljer man konstruktionen med postpositionen labui i stället för en bisats (jfr: (67) De svettades minst för en gratis mobiltelefon ≈ de svettades minst för att få / skaffa en gratis mobiltelefon). Dessa konstruktioner med postpositionen labui är synonyma med syfteskonstruktioner med dėl och genitiv. Utöver dessa tydliga fall finns också tvetydiga: i sats 71 kan labui, som fungerar som adverbial, tolkas även substantiviskt, dvs. som aktualiserande en benefaktiv (låt oss inte göra det för oss själva

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniskasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 19

[B], för människors bästa ≈ människor), och som mer postpositionslikt, dvs. uttrycker syfte (låt oss göra det inte för rapporternas skull [Fin], för människors bästa ≈ för människors skull) (se även meningarna 46–47).

65) Gud tävlar med människorna: Abraham offrade sin dödlige son åt Gud, men han behövde inte dö; Gud överlämnade däremot sin odödlige Son överlämnade åt döden för människornas bästa (jfr *för människorna;?för människornas välfärd; för människornas skull). Vad ska vi säga om detta? DLKT

66) Ack och ve, han kunde ju ha levt för människornas och stadens bästa (?för människornas och stadens välfärd; för människornas och stadens skull), men så där blir det ju inte, som du vill. Men kanske förbarmar sig Gud och han tillfrisknar. DLKT

67) Skickade en fusklapp. De som följde efter aktionens deltagare, som var utrustad med hörlurar, svettades därför inte särskilt mycket för att få en gratis mobiltelefon.spillde minimalt med svett för en gratis mobiltelefons skull. Sabotörerna hoppades på kaos. DLKT

68) För människor som stängts in i en bur uppstår bara ett sådant behov av att föreställa sig att deras liv har en mening: att studera, utbilda sig, skaffa barn, arbeta för burens bästa, eftersom det är nödvändigt att tala två språk, både bokstavligt och bildligt. DLKT

69) De styr med hänsyn till vad som är bäst för staten och alla som tillhör den, medan det styre där majoriteten styr för det gemensamma bästa bästa, [en sådan ordning] kallas med det gemensamma namnet för alla styrelseformer – politeia. DLKT

70) Varför bjöd ni in mig, Ofir? Jag tycker inte särskilt mycket om det. – Jag vågade bjuda in er, sir, eftersom jag fortfarande arbetar för vår sak skull. Ni kommer inte att bli besvikna. – Det hoppas jag. DLKT

71) Låt oss genomföra reformerna inte för vår egen skull [B], inte för rapporternas skull [Fin], utan för människornas bästa [B/Fin]. DLKT

Den adverbiala postpositionskonstruktionen labui med genitiv av konkreta och abstrakta substantiv har synkretiska betydelser också i meningarna 72–75: i meningarna 72–73 är syftet sammanflätat med orsak, i meningarna 74–75 med orsak och villkor.

72) Förklara vad den består av, men hästen kommer till slut själv att bestämma när det är dags att dricka. Var uppmärksam och använd inte tvång. För ditt barns bästa (jfr för ditt barns skull) skynda inte på händelseförloppet. Tiden i sig läker inte de känslomässiga sår som en förlust lämnar efter sig, så vi måste låta barnen ordna sina känslor på sitt eget sätt. DLKT

73) Omfattande statligt stöd till föreningar för byggande av ungdomshem. För folkets och landets bästa låt oss glömma ambitionerna, glömma talesättet ”två litauer – tre partier” och sluta oss samman i en koalition.bästa, låt oss glömma ambitionerna, låt oss glömma talesättet ”två litauer – tre partier”, låt oss bilda en koalition. DLKT

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 20

74) Efter att redan ha förlorat honom, eftersom han själv hade drivit bort honom, kallade han sig i tankarna en idiot och ville ge sig själv en örfil. Men det är för sent att gråta över spilld mjölk; ingenting kan ändras. För sanningens labui (jfr För att söka sanningen; Om vi vill ha sanningen) måste vi säga att även om åsynen av den förlorade vackra kroppen gjorde Eduard illa, kompenserade han förlusten ganska snabbt. DLKT

75) Dessutom upplever han, när skräckfilmen är slut, verklig fasa när han får se ett tomt kylskåp! Därför vore det bättre för människors hälsa och plånbok labui (jfr för människors hälsa och plånbok; om vi vill att...) att visa så många filmer om långsam slakt som möjligt, i stället för pang på! För övrigt har många filmskapare förstått detta och arbetar fruktbart enbart i den riktningen. DLKT

Mål uttrycks tillsammans med orsak också i de fall då genitiven av ett kataforiskt använt demonstrativt pronomen tas utgör ett bestämmande led till postpositionen labui. Pronomenet med generaliserande hänvisningsbetydelse ersätter, som framgår av mening 76 eller 77, ett vidare sammanhang. Sammanhanget i mening 78 gör det möjligt att tala om att konstruktionen med postpositionen labui uttrycker orsak.

76) Renässansen hade ett avgörande inflytande på liturgin genom att relativisera det heliga, sådant som är vackert i människors ögon, labui. Människans högmod förförde henne: hon tar sig själv så allvarligt att hon glömmer att livet har en lekfull sida. DLKT

77) Askesen ”omvärderas” utifrån det som betraktas som ”livets mest grundläggande förutsättningar”; labui. DLKT

78) Därför är det uppenbart att man, när denna ålder överskridits med fyra eller fem år, måste avstå från att skaffa barn och därefter leva tillsammans enbart för hälsans labui (jfr för hälsans skull) eller av någon annan liknande orsak. DLKT

Av det som sagts framgår att labui används (snarare) postpositionellt i de fall då det fungerar som objekt och dess genitivattribut uttrycks med ett abstrakt substantiv (till det allmännas bästa). Den typiska betydelsen hos konstruktioner med postpositionen labui som fungerar som adverbial är mål, ibland sammanflätat även med andra betydelser. Konstruktionen med postpositionen labui uttrycker också orsak.

Slutligen kan man, utifrån meningarna 79–80, också tala om labui, som ligger nära dativus ethicus, vilket ”används för att uttrycka talarens levande känslomässiga relation till det som diskuteras” (Holvoet, Čižik-Prokaševa 2005: 87). Syntaktiskt är ett sådant diskursanknutet labui med dativformen av andra personens pronomen ett satsadverbial, inte ett predikatsadverbial (jfr Holvoet, Čižik-Prokaševa 2005: 88). Det är lämpligt

BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 21

medge att detta tavo labui också kan tolkas som närliggande dativus commodi (jfr: (79) nepadarė tavo labui ≈ tau).

79) Hördu, vad är det egentligen Anupras ännu nepadarė tavo labui (jfr. vad är det egentligen Anupras ännu inte har gjort för dig), kollega? Huvudet fungerade inte. Han drog upp en flaska ginseng ur fickan, skruvade av korken och tog en klunk... ända till botten. DLKT

80) Seimas kommer genast att gå till angrepp när det gäller jordbrukarlagen, och regeringen höjer bränslepriset labui (jfr. för dig) och pabrangina och kompenserar dig genast atlygina (vilken fin smuggling!) – klappa i händerna, människa, åt de styrande och dem som graciöst rynkar på näsan. DLKT

SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

Undersökningen visade att formen labui i nutida litauiska (skriftspråk) används både som substantiv och som postposition. I vissa fall är dativbetydelsen hos substantivet labas tydlig (tarnauti visuotiniam labui; kartu veikia bendram visų labui), i andra fall mindre tydlig (siunčia man mano labui). Detsamma gäller konstruktioner med postpositionen labui: utöver de otvetydiga fallen (būtinas bendro gėrio labui) finns det sådana där labui kan förstås både som en form av ett abstrakt substantiv och som en postposition (visa tai dariau tavo labui). Med utgångspunkt i tydliga fall och med beaktande av mindre tydliga (övergångs-)fall bygger bruket av labui som substantiv och som postposition på hierarkier, där den särskiljande kategorin representeras av ett tydligt (typiskt) substantiviskt eller postpositionellt labui.

Förklaringen av användningen av Labui utgår från animacitetskriteriet, det vill säga >person abstrakt ting. Detta anknyter till Michael Silversteins (1976) eller Robert Dixons (1979: 85) (i) animacitetshierarki²⁷, där animacitetsdrag korrelerar med hierarkierna för (ii) semantiska²⁸, (iii) grammatiska funktioner och deras (iv) morfosyntaktiska markering (Hentschel 1992; jfr Givón 1984: 239tt; Dik 1989: 269–270; Holvoet 2009a, 2009b).

(i) person > levande varelse (icke-person) > konkret livlöst ting > abstrakt ting

(ii) A > P > Rec²⁹ > Ben > I > L > T

²⁷ I senare arbeten har animacitetshierarkin delats in i hierarkier för (i) person (kommunikationsdeltagare), (ii) animacitet (i snäv bemärkelse) och (iii) kändhet (jfr Croft 1990: 111; 127; Comrie 1989: 128, 185). Alan Timberlake (1986) skiljer, utifrån animacitet (i snäv bemärkelse), bestämdhet, numerus, konkretion och andra egenskaper, ut en hierarki för individualitet (eng. individuation).

²⁸ Kritišką nuomonę semantinių funkcijų hierarchijos skyrimo klausimu žr. Croft (2012: 175tt) ir ten aptariamą literatūrą.

²⁹ ”Den morfosyntaktiska markeringen av den semantiska rollen Rezipient är den prototypiska dativfunktionen. <...> En typisk recipient ingår i en överföringshandling. Ett objekt byter

BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniskasis labui dabartinėje lietuvių (rašo) kalboje | 22

(iii) subjektas > objektas > supplement (omständighet).

(iv) Nom > Acc > Dat > prepositionskonstruktioner.

De grammatiska (eller strukturella) kasusformerna – nominativ och ackusativ – väljs för att markera satsens syntaktiskt och semantiskt mest framträdande (eng. salient) led – agentens subjekt och patientens direkta objekt – (Jonas [A] bygger ett hus [P]); övriga kasus används för mindre framträdande (grammatiska och semantiska) funktioner. Den dativform av det abstrakta substantivet labas som undersökts i denna artikel korrelerar med mindre framträdande funktioner hos satsens kärnled eller fria satsled – supplement (dvs. predikat- eller satsadverbial).

Utifrån användningen av det undersökta substantiviska och postpositionsliknande labui kan den grammatiska funktionshierarkin (iii) kompletteras med en hierarki för fria dativer (Rembiałkowska 2009); man kan säga att det substantiviska labuis respektive det postpositionsliknande labuis användning korrelerar med följande hierarki över grammatiska funktioner: objekt > supplement (omständighet): dativus sympatheticus > dativus commodi > övriga omständigheter (mål, orsak) > dativus ethicus. Detta återspeglar också de hierarkiska skillnaderna i syntaktisk beroenderelation (styrning > modifiering).

Hierarkierna person > abstrakt ting och korrelationen mellan substantiviskt labui > och postpositionsliknande labui framträder när labui fungerar som objekt: dativen av substantivet labas styr typiskt genitiv av ett substantiv som betecknar personer (eller ett pronomen som ersätter det) (nödvändigt för samhällets bästa), medan postpositionen labui styr genitiv av abstrakta substantiv (nödvändigt för det gemensamma godas skull; makt att använda till det gemensamma bästa). Även om variationen mellan substantiviskt och postpositionsliknande labui är större, finns en liknande korrelation också när labui fungerar som adverbial: substantiviskt labui används vanligtvis med genitiv av ett personbetecknande substantiv (eller pronomen) (ägna sitt liv åt familjens bästa; skapade för sig själv och nationens bästa), medan genitivrektionen till postpositionen labui ofta uttrycks med ett abstrakt substantiv (eller ett pronomen som ersätter det) (de kallas för sin egen ljusare framtids skull; för skönhetens skull plockar man septyžiedžius), men genom syntaktisk kondensering kan genitiven även beteckna levande varelser (gav människor åt döden för människornas skull).

Substantivets dativ labas i objektfunktion motsvarar benefaktivets eller finalitetens funktion; det finns fall då den korrelerar med patient eller innehåll. Substantivets dativ labas i adverbialfunktion betecknar vanligen en benefaktiv, ibland ett sätt. Postpositionen labui med

ägare, från den förre ägaren till den efterföljande ägaren. Mottagaren är efterföljande ägare efter en lyckad överföringshandling. Verben inom fältet ”ge / ta” utgör bakgrunden till denna prototypiska bestämning av mottagarskap: Klaus gav sin bror en bok” (Bartels 2005: 105; jfr Hentschel 2001: 181ff, 196–197).

Plg.: Valeckienė (1998: 36): „Recipientas [Rec] yra ko nors gavėjo, ėmėjo funkcija. Jis dažniausiai pasakomas vardininku. Kaip recipientas paprastai suvokiamas asmuo, pvz.: Vaikas [Rec] gavo dovanų [Con] (plg.: Vaikui [B] davė dovanų [Con]).“

BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 23

Genitivkonstruktioner som fungerar som objekt betecknar finalitet eller benefaktiv; de som fungerar som adverbial betecknar typiskt ett mål.

Postpositionskonstruktioner med labui är synonymiska med dativ- och/eller prepositionskonstruktioner med dėl (nödvändigt för det gemensamma godas skull (jfr för det gemensamma bästa); offra för målen (jfr för mål, på grund av mål); arbetar för sakens skull (jfr på grund av saken)). Substantiviskt labui med genitiv av personbetecknande substantiv eller pronomen skiljer sig från benefaktivdativ: labui framhäver den semantiska aspekten av nytta – att göra gott för en person – (nödvändigt för samhällets bästa (jfr för samhället); skapade för andra folks bästa (jfr för andra folk)).

Postpositionskonstruktionen labui med genitiv, eftersom den har färre betydelser, dvs. är tydligare (eng. transparent), breder ut sig (blir mer sannolik (eng. predictable)) till uttryck för objektets dativ (och därmed in i predikatets valensstruktur – satsens kärna), och tränger undan måldativ i adverbialfunktion ur meningar som: Må därför ”folket som står upp för livet” ständigt växa i antal, och må en ny kärleks- och solidaritetskultur utvecklas till gagn för hela människosamhället (DLKT), samt ersätter målprepositionskonstruktioner med dėl på grund av dessa konstruktioners mångfunktionalitet.

ŠALTINIAI

DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas, sud. Kauno Vytauto Didžiojo universiteto Kompiuterinės lingvistikos centras. Prieiga internete: http://donelaitis.vdu.lt.

BŽₑ – rengiamas Bendrinės lietuvių kalbos žodynas. Redaktorių kolegija: Danutė Liutkevičienė (vyr. redaktorė), Gertrūda Naktinienė, Rūta Petrokienė, Dovilė Svetikienė, Klementina Vosyl y tė, Jolanta Zabarskaitė. Programuotojas Vikis Satkevičius. D. 1: Įvadas, B, C, H, J, O. – Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2013. D. 3: Č, E, Ę, Ė, F, Z. – Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2014. Prieiga internete: http://bkz.lki.lt.

DŽₑ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyriausiasis redaktorius Stasys Keinys. – 7-as patais. ir papild. leid. – Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2012, XXVI, 969 p.; elektroninis variantas, 2015. Prieiga internete: http://lkiis.lki.lt.

LKŽₑ – Lietuvių kalbos žodynas (t. I–XX, 1941–2002): elektroninis variantas. Redaktorių kolegija: Gertrūda Naktinienė (vyr. redaktorė), Jonas Paulauskas, Rūta Petrokienė, Vytautas Vitkauskas, Jolanta Zabarskaitė. – Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005 (atnaujinta versija, 2008). Prieiga internete: www.lkz.lt.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 24

LITERATŪRA

Ambrazas V. 2006: Lietuvių kalbos istorinė sintaksė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

Apresian V. J. 1995: Апресян В. Ю. Для и ради: сходства и различия. – Вопросы языкознания 3, 17–27.

Balkevičius J. 1963: Dabartinės lietuvių kalbos sintaksė, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla.

Bartels H. 2005: Dativ oder Präposition: Zur Markierungsvariation im Kontext adjektivischer Prädikate im Deutschen, Russischen und Polnischen. Oldenburg (Studia Slavica Oldenburgensia 12).

Comrie B. 1989: Language Universals and Linguistic Typology. Syntax and Morphology, 2 edition. Oxford: Basil Blackwell Basil Blackwell.

Croft W. 1990: Typology and Universals. Cambridge etc.: Cambridge University Press.

Croft W. 2012: Verbs: Aspect and Causal Structure. Oxford: Oxford University Press.

Čižik V. 2003: Linksnių atrakcija lyginamosiose konstrukcijose. – Acta Linguistica Lithuanica 48, 1–17.

Dik S. C. 1989: The Theory of Functional Grammar 1. Berlin etc.: Mounton de Gruyter.

Dixon R. M. W. 1979: Ergativity. – Language 55 (1), 59–138.

DLKG 2006: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, red. V. Ambrazas. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Gaivenis K., Keinys St. 1990: Kalbotyros terminų žodynas, Kaunas: Šviesa.

Givón T. 1984: Syntax. A functional–typological introduction 1. Amsterdam; Philadelphia: John Benjamins.

Hentschel G. 1992: Konstanten der Kasusvariation. Zum Nominativ–Instrumental– und Akkusativ–Genitiv–Wechsel im Russischen. Habilitationsschrift. Göttingen (rankraštis).

Hentschel G. 2001: Dative or prepositional marking of noun phrases in the context of Russian adjectival experiencer predicates. – Variierende Markierungen von Nominalgruppen in Sprachen unterschiedlichen Typs, Hrsg. Winfried Boeder, Gerd Hentschel. Oldenburg (Studia Slavica Oldenburgensia 4), 171–200.

Holvoet A., Čižik-Prokaševa V. 2005: Papildiniai ir aplinkybės. – Gramatinių funkcijų tyrimai (Lietuvių kalbos gramatikos darbai 3), red. Axel Holvoet, Rolandas Mikulskas. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 65–92.

Holvoet A., Judžentis A. 2003: Sintaksinių ryšių tipai. – Sintaksinių ryšių tyrimai (Lietuvių kalbos gramatikos darbai 1), red. Axel Holvoet, Artūras Judžentis. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 11–35.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 25

Holvoet A., Judžentis A. 2005: Sintaksinės priklausomybės tipai: papildymai ir patikslinimai. – Gramatinių funkcijų tyrimai (Lietuvių kalbos gramatikos darbai 3), red. Axel Holvoet, Rolandas Mikulskas. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 11–38.

Holvoet A., Semėnienė L. 2004: Linksnio teorijos pagrindai. – Gramatinių kategorijų tyrimai (Lietuvių kalbos gramatikos darbai 2), red. Axel Holvoet, Loreta Semėnienė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 11–31.

Holvoet, A. 2009a: Argumentų hierarchijos ir gramatinės funkcijos. – Gramatinių funkcijų prigimtis ir raiška (Acta Salensia 3), red. Axel Holvoet, Rolandas Mikulskas. Vilnius: Vilniaus universitetas, asociacija „Academia Salensis“, 1–36.

Holvoet, A. 2009b: Difuziniai subjektai ir objektai. – Gramatinių funkcijų prigimtis ir raiška (Acta Salensia 3), red. Axel Holvoet, Rolandas Mikulskas. Vilnius: Vilniaus universitetas, asociacija „Academia Salensis“, 37–67.

Kazlauskienė A., Rimkutė E., Bielinskienė A. 2011: Bendroji ir specialybės kalbos kultūra, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas. Prieiga internete https://eltalpykla.vdu.lt/bitstream/handle/1/219/ISBN978995126553.pdf?sequence=1 & isAllowed=y

Kerevičienė J. 2008: The Lithuanian Dative and its English Counterparts (a Case Study in Cognitive Grammar). Doctoral dissertation, Kaunas.

Labutis V. 1998: Lietuvių kalbos sintaksė, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.

LKG 1965: Lietuvių kalbos gramatika 1. Fonetika ir morfologija. Red. K. Ulvydas, Vilnius: Mintis.

LKG 1971: Lietuvių kalbos gramatika 2. Morfologija. Red. K. Ulvydas, Vilnius: Mintis.

LKG 1976: Lietuvių kalbos gramatika 3. Sintaksė. Red. K. Ulvydas, Vilnius: Mintis.

Našlėnaitė-Eberhardt V. 2002: Priežasties santykiai įvairiose lietuvių kalbos sintaksės pakopose. Daktaro disertacija, Vilnius.

Paulauskienė A. 1994: Lietuvių kalbos morfologija. Paskaitos lituanistams, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Paulauskienė A. 2001: Lietuvių kalbos kultūra, Kaunas: Kauno technologijos universitetas.

Rembiałkowska A. 2009: Lietuvių kalbos laisvieji naudininkai ir predikacijos lygmenys. – Gramatinių funkcijų prigimtis ir raiška (Acta Salensia 3), red. Axel Holvoet, Rolandas Mikulskas. Vilnius: Vilniaus universitetas, asociacija „Academia Salensis“, Asociacija „Academia Salensis“, 147–168.

Silverstein M. 1976: Hierarchie of features and ergativity. – Grammatical categories in Australian languages, ed. Robert M. W Dixon. Canberra, 112–171.

Sližienė N. 1994: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 1, Vilnius: Mokslo ir

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 26

enciklopedijų leidykla.

Sližienė N. 1998: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 2(1), Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Sližienė N. 2004: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 2(2), Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Šukys J. 1978: Prielinksnių vartojimas, Kaunas: Šviesa.

Šukys J. 1998: Lietuvių kalbos linksniai ir prielinksniai: vartosena ir normos, Kaunas: Šviesa.

Timberlake A. 1986: Hierarchies in the Genitive of Negation. – Case in Slavic, eds. Richard D. Brecht, James S. Levine. 339–359.

Vaičiulytė-Semėnienė L. 2006: Morfosintaksinis posesyvumo žymėjimas: vidinė ir išorinė posesyvumo raiška. – Daiktavardinio junginio tyrimai (Lietuvių kalbos gramatikos darbai 4), red. Axel Holvoet, Rolandas Mikulskas, 151–178.

Vaičiulytė-Semėnienė L. 2015: Kiek naudos iš posesyvinio naudininko: bučiuoja Onutei į ranką ir pakšteli Onutei į ranką. – Baltu filologija 24 (2), 95–118.

Valeckienė A. 1998: Funkcinė lietuvių kalbos gramatika. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Valiulytė E. 1998: Dabartinės lietuvių kalbos sintaksiniai sinonimai, Vilnius: mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Valiulytė E. 2001: Lietuvių kalbos tikslo konstrukcijos su slinkties veiksmažodžiais. – Acta Linguistica Lithuanica 44, 201–222.

Įteikta 2017 10 25

Priimta 2017 12 20

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 27

SUBSTANTIVAL AND POSTPOSITIONAL LABUI IN THE MODERN (WRITTEN) LITHUANIAN LANGUAGE

S u m m a r y

This article deals with the word labui (Lith. ‘for the sake, good, benefit (of)’), which in modern (written) Lithuanian is used as a substantive form and a postposition. Reference is made to the material sampled in the Corpus of the Modern Lithuanian Language compiled by the Centre for Computer-assisted Linguistics of Vytautas Magnus University.

The study has revealed that while the meaning dative meaning of the noun labas is transparent (tarnauti visuotinį labui (Lith. ‘to serve the common good’); kartu veikia bendram visų labui (Lith. ‘working together for the good of all’)) in some instances, in others it tends to be somewhat more obscure (siunčia man mano labui (Lith. ‘sending (s.t.) to me, for my benefit’)). A similar situation has been observed with constructions of the postposition labui: in addition to the clear-cut cases (būtinas bendro gėrio labui (Lith. ‘necessary for the common good’)), there are those where labui can be construed both as an abstract substantive form, and a postposition (visa tai dariau tavo labui (Lith. ‘I did it all for your benefit’)).

Relying on the transparent and recognising the less obvious (transitional) cases, the usage of the substantive and postpositional labui is grounded on a system of hierarchies, where the appointed member is represented by a clear substantive or postpositional labui.

Analysis of the usage of labui (substantive resp. postpositional) has showed that it correlates with a hierarchy of grammatical functions: object > supplement (circumstance): dativus sympatheticus > dativus commodi > other circumstances (purposes, cause) > dativus ethicus. This mirrors the hierarchical differences of syntactic subordination (complement > modifier) as well.

The hierarchical correlation of person > abstract thing and the substantive labui > postposition labui shows when labui acts as the object: the dative of the substantive labas typically controls the genitive of a noun that denotes persons (or the substitute pronoun) (būtinas visuomenės labui (Lith. ‘necessary for the good of the public’)), the postposition labui, the genitive of abstract nouns (būtina bendro gėrio labui (Lith. ‘necessary for the sake of the common good’)); galią naudoti bendros gerovės labui (Lith. ‘using power for the sake of common wellbeing’)). Even though there are more variations between the substantive and the postpositional labui, a similar correlation exists when labui is a circumstance: the substantive labui is typically used with the dative of a noun (or pronoun) that denotes persons (gyvenimą pašvęsti šeimos labui (Lith. ‘dedicate

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. Daiktavardiškasis ir polinksniškasis labui dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje | 28

one’s life for the good of the family’); sukūrė savo ir tautos labui (Lith. ‘created (smth.) for the benefit of himself and his nation’)), while the subordinate of the dative of the postposition labui is usually expressed with an abstract noun (or pronoun in its stead) (kviečiami jų pačių šviesesnės ateities labui (Lith. ‘are being invited for the sake of their own bright future’); grožio labui septynžiedžius renka (Lith. ‘collecting seven-leafs for the sake of beauty’)), but thanks to syntactical condensation, the genitive can also stand to signify living things (atidavė mirčiai žmonių labui (Lith. ‘gave up to die for the sake of the people’)) as well.

The dative of the substantive labas that acts as an object mirrors the function of the beneficiary or finitivus; there are cases when it correlates with the patient or the contentive. The dative of the substantive labas that acts as a circumstance usually denotes the beneficiary, and sometimes, the method. Genitive constructions involving the postpositional labui that act as the object denote the finitivus or beneficiary, and those that act as a circumstance typically designate the purpose.

Constructions of the postposition labui are synonymous with the dative and/or the constructions of the preposition dėl (būtinas bendro gerio labui (plg. bendram gerui) (Lith. ‘necessary for the sake of common good’; cf. ‘for common good’); aukoti tikslų labui (plg. tikslams, dėl tikslų) (Lith. ‘donate for the sake of purposes’; cf. ‘for purposes’); darbuojasi reikalo labui (plg. dėl reikalo) (Lith. ‘working for the sake of the cause’; cf. ‘for the cause’). The substantive labui paired with the genitive of a noun denoting persons or a pronoun differs from the dative of the beneficiary: labui explicates the attribute of benefit, of doing good for a person (būtina visuomenės labui (plg. visuomenei) (Lith. ‘necessary for the good of the public’; cf. ‘for the public’); sukūrė kitų tautų labui (plg. kitoms tautoms) (Lith. ‘created (smth.) for the good of other nations’; cf. ‘for other nations’).

The construction of the postposition labui involving a genitive has fewer meanings, is more transparent, and penetrates the expression of the dative of the object (the valence structure of the predicate – the nucleus of the sentence), pushing the dative of purpose acting as a circumstance, and altering constructions of the purpose preposition dėl due to their multifunctional nature.

KEYWORDS: the dative of the substantive, desemantisation, postposition.

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ

Lietuvių kalbos institutas

Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

[email protected]

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204