Žodžių „krūmas“, „puskrūmis“, „krūmokšnis“, „krūmelis“ samprata (remiantis studentų apklausa)

Anželika Gaidienė; Danutė Liutkevičienė

doi:10.35321/bkalba.2019.92.12

Go to original

Preparing document pages…

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ

Litauiska språkets institut

ORDEN KRŪMAS, PUSKRŪMIS, KRŪMOKŠNIS, KRŪMELIS

BEGREPP (BASERAT PÅ EN STUDENTENKÄT)

NYCKELORD: enkät, betydelse, semantisk analys, kännetecken, definition, terminologi, krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis.

SAMMANFATTNING

Den här artikeln handlar om orden krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis. Det hade noterats att människor inte riktigt skiljer mellan dem, trots att de terminologiska betydelserna av de nämnda orden är olika. Artikeln syftade till att undersöka den samtida vardagliga uppfattningen av orden, inte deras terminologiska betydelser. En studentenkät valdes som undersökningsmetod. Artikelns mål var att identifiera, klassificera och diskutera de egenskaper hos krūmas, puskrūmis, krūmokšnis och krūmelis som framkom i studenternas svar. Det visade sig att de egenskaper som identifierades genom undersökningen, särskilt hos puskrūmis och krūmokšnis, skiljer sig avsevärt från de egenskaper som anges i definitionerna i Litauiska encyklopedin.

INLEDANDE ANMÄRKNINGAR

Artikeln ingår i en serie artiklar av författarna om undersökning av uppfattningar om vissa växter¹. I tidigare artiklar undersöktes hur orden augalas och gėlė förstås i offentligt språkbruk, hur de definieras och hur många betydelser som skiljs åt i ordböcker. Litauiska, lettiska, ryska och engelska ordböcker användes som underlag, material samlades in från det moderna litauiska språkets textkorpus och data från en studentenkät analyserades. När det insamlade materialet undersöktes och dessa artiklar skrevs (särskilt den om gėlė) noterades det att uppfattningen om vad som är en krūmas respektive en puskrūmis varierar stort, och därför beslutade man att undersöka saken närmare. Om konkreta buskar, halvbuskar,

¹ Se Gaidienė, Liutkevičienė 2017; Gaidienė, Liutkevičienė 2018a; Gaidienė, Liutkevičienė 2018b för mer information.

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 2

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

buskage – syren, silverbuske, hägg, kornell, jovar, olvon, pil och liknande² – har studerats av folklorister, etnologer, lingvister med flera, men mer allmänna växtbenämningar har inte väckt forskarnas intresse.

Syftet med denna artikel är att undersöka den nutida förståelsen av orden krūmas, puskrūmis, krūmokšnis och krūmelis utifrån resultaten från en studentenkät och jämföra den med definitionerna i Visuotinė lietuvių enciklopedija (nedan VLEₑ). Eftersom fyra ords innebörd undersöktes beslutades det, med hänsyn till materialets omfattning, att begränsa sig till en analys av enkätresultaten och lämna material från korpusar och ordböcker till framtida undersökningar. Artikeln har följande mål: att fastställa, klassificera och diskutera de egenskaper hos krūmas, puskrūmis, krūmokšnis och krūmelis som noterats i studenternas svar samt jämföra dem med de egenskaper som anges i VLEₑ:s definitioner.

METODOLOGI OCH TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

Forskningsmetoder: semantisk analys, jämförande metod, beräkningsmetod och enkätundersökning.

Enkäten besvarades av 100 studenter från olika utbildningsnivåer och fakulteter vid tre universitet i Litauen – inte bara i huvudstaden utan även i en mindre stad. Just studenter valdes ut för undersökningen eftersom de utgör en mycket varierad och heterogen grupp³. Som Kristina Rutkovska, Marius Smetona och Irena Smetonienė påpekar: ”studenter är vanligtvis den grupp som fortfarande har kvar sina föräldrars och farföräldrars synsätt, men som redan har tillägnat sig nya perspektiv i skolan och på universitetet och, viktigast av allt, är mer förankrad i nutiden och lättare får tillgång till information med hjälp av den senaste tekniken, sociala nätverk och medier” (Rutkovska ir kt. 2017: 32). Studenter inom naturvetenskapliga ämnen utgjorde 37 procent av samtliga svarande, företrädare för samhällsvetenskap 45 procent och företrädare för humaniora 18 procent (se tabell 1 för mer information). Kvinnor utgjorde 56 procent av de svarande (3 procent av dem studerade naturvetenskapliga ämnen, 63 procent samhällsvetenskap och 32 procent humaniora), medan män utgjorde 44 procent av samtliga svarande (77 procent av dem studerade naturvetenskapliga ämnen, 23 procent samhällsvetenskap och 0 procent humaniora).

² Žr. Gliva ir kt. 2010; Gritėnienė 2016; Kregždys 2012; Šeškauskaitė 2004.

³ Enkäten genomfördes februari–maj 2019. Författarna tackar varmt docent dr Rasuolė Vladarskienė, lärare vid Vilnius Gediminas tekniska universitet, dr Ilona Čiužauskaitė, lärare vid Mykolas Romeris-universitetet, och docent dr Jolanta Vaskelienė, lärare vid Šiauliai universitet, som hjälpte till att genomföra studentenkäten.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 3

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

Kvinnor som tillbringade sin barndom och tidiga ungdom på landsbygden utgjorde 26 procent av alla kvinnor som besvarade enkäten, och män 30 procent av alla män som besvarade den. Kvinnor som tillbringade sin barndom och tidiga ungdom i en stad utgjorde 64 procent av alla kvinnor som besvarade enkäten, och män 52 procent av alla män som besvarade den. Den tredje gruppen bestod av studenter som uppgav att de tillbringade sin barndom och tidiga ungdom både i stad och på landsbygd. Kvinnorna i denna grupp utgjorde 9 procent av alla kvinnor som besvarade enkäten, medan männen utgjorde 18 procent av alla män som besvarade den (se tabell 1 för mer information).

TABELL 1. Respondenternas fördelning efter kön och ämnesområde, antal.

Ämnesområde | Kön | Kvinnor | Män | Totalt | från landsbygden | från staden | från både stad och landsbygd | från landsbygden | från staden | från både stad och landsbygd | Naturvetenskapliga ämnen | – | 3 | – | 11 | 18 | 5 | 37 | Samhällsvetenskap | 6 | 25 | 4 | 2 | 5 | 3 | 45 | Humaniora | 9 | 8 | 1 | – | – | – | 18 | Totalt (ort) | 15 | 36 | 5 | 13 | 23 | 8 | 100 | Totalt (kön) | 56 (56 proc.) | 44 (44 proc.) | 100

Således deltog respondenter som kan delas in i 13 grupper:

1. män, från landsbygden, studenter inom naturvetenskapliga ämnen;

2. män, från landsbygden, studenter inom samhällsvetenskap;

3. män, från staden, studenter inom naturvetenskapliga ämnen;

4. män, från staden, studenter inom samhällsvetenskap;

5. män, från stad / landsbygd, studenter inom samhällsvetenskap;

6. män, från stad / från landsbygd, studenter i naturvetenskapliga ämnen;

7. kvinnor, från landsbygd, studenter i samhällsvetenskapliga ämnen;

8. kvinnor, från landsbygd, studenter i humanistiska ämnen;

9. kvinnor, från stad, studenter i naturvetenskapliga ämnen;

10. kvinnor, från stad, studenter i humanistiska ämnen;

11. kvinnor, från stad, studenter i samhällsvetenskapliga ämnen;

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 4

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

12. kvinnor, från stad, från landsbygd, studenter i samhällsvetenskapliga ämnen;

13. kvinnor, från stad / från landsbygd, studenter i humanistiska ämnen.

De tillfrågade kvinnorna var ungefär 18–27 år gamla och männen 19–28 år gamla. Det fanns också äldre kvinnor bland humaniorastudenterna (se tabell 2).

TABELL 2. Respondenternas fördelning efter ålder

Inriktning Kön Kvinnor Män Naturvetenskaplig inriktning 19, 23 21–24 Samhällsvetenskaplig inriktning 18–23, 25, 27 19, 20, 23 Humanistisk inriktning 19–24, 45 – Totalt 100 respondenter

I enkäten ingick nio öppna frågor (se 1–9), där respondenterna skulle skriva in ett svar formulerat med egna ord, och fem slutna frågor (se 10–14), där respondenterna skulle svara ja eller nej; det bör dock nämnas att de kunde välja mer än ett svarsalternativ.

Respondenterna fick följande frågor:

1. Beskriv med egna ord vad en buske är för dig.

2. Vilka anser du vara buskens viktigaste kännetecken?

3. På vilket sätt anser du att en buske skiljer sig från ett träd?

4. Vad anser du är en halvbuske, och vilka är dess främsta kännetecken?

5. Anser du att en halvbuske skiljer sig från en buske på något sätt? Om ja, hur?

6. Vad anser du är en dvärgbuske, och vilka är dess främsta kännetecken?

7. Anser du att en dvärgbuske skiljer sig från en buske på något sätt? Om ja, hur?

8. Anser du att en dvärgbuske skiljer sig från en halvbuske på något sätt? Om ja, hur?

9. Vad anser du är en liten buske?

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 5

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

10. Är syren⁴ a) ett träd, b) en buske, c) en halvbuske, d) en dvärgbuske, e) en flerårig ört? Det går att välja mer än ett svar.

11. Är hallon a) en buske, b) en halvbuske, c) en dvärgbuske, d) en flerårig ört? Det går att välja mer än ett svar.

12. Är oregano a) en buske, b) en halvbuske, c) en dvärgbuske, d) en flerårig ört? Det går att välja mer än ett svar.

13. Är timjan a) en buske, b) en halvbuske, c) en dvärgbuske, d) en flerårig ört? Det går att välja mer än ett svar.

14. Är mynta a) en buske, b) en halvbuske, c) en dvärgbuske, d) en flerårig ört? Det går att välja mer än ett svar.

Analysen av samtliga enkäter visade att det inte fanns några betydande skillnader mellan mäns och kvinnors svar, mellan svar från personer som vuxit upp på landsbygden respektive i staden eller mellan svar från företrädare för olika ämnesområden. Därför analyserades det insamlade materialet fortsättningsvis utan att dela in respondenterna i grupper. Respondenternas kön, bakgrund och studieinriktning har alltså inte någon större inverkan på studenternas kunskaper om de undersökta växtbegreppen; detta beror uppenbarligen på att dagens ungdom, med likartade livs- och studieförhållanden, har ungefär samma möjligheter att få information om sin omgivning.

I enkätens slutna frågor försökte man ta reda på om skillnaderna mellan de tre ⁵ orden – buske, halvbuske, dvärgbuske – uppfattas i praktiken, det vill säga vilket av dessa ord som används för att benämna konkreta växter (syren, hallon, oregano, timjan och mynta).

Vid en första anblick kan det tyckas att det finns ganska många öppna frågor⁶, men i själva verket ställdes samma frågor flera gånger, endast något annorlunda formulerade, för att studenterna skulle svara så utförligt som möjligt. Frågornas innebörd var alltså följande:

a) Vad är en buske, och vilka är dess främsta kännetecken?

b) Vad är en halvbuske, och vilka är dess främsta kännetecken?

c) Vad är en buske, och vilka är dess främsta kännetecken?

Denna metod visade sig faktiskt vara framgångsrik, eftersom vissa respondenter svarade mycket kortfattat och otydligt, eller inte alls, på den första frågan, men formulerade sina svar på de två andra frågorna (eller

⁴ Frågorna 10–14 presenterades för studenterna tillsammans med fotografier av de respektive växterna.

⁵En liten buske är ingen term, så dess innebörd efterfrågades inte genom slutna frågor.

⁶ Plačiau apie anketavimo metodus plg. Rutkovska ir kt. 2017: 32–33.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis

samprata (remiantis studentų apklausa) | 6

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

åtminstone på en av dem) betydligt mer utförligt, vilket gjorde det möjligt att få en bild av vad respondenterna betraktar/kallar buske, jfr.:

1. ”Beskriv med egna ord vad en buske är för dig”⁷: (a) växt; (b) lågväxande växt; (c) –; (d) en buske är ett träd, en växt.

2. ”Vilka anser du vara buskens främsta kännetecken?”^?: (a) grenar, blad; (b) lågväxt, med många förgreningar; (c) buske; (d) många grenar, kronor, rund.

3. ”Vad anser du skiljer en buske från ett träd?”: (a) buskar är oftast lägre och mer förgrenade, träd har en stam; (b) sin höjd, vikt och täthet; (c) en buske är liten, medan ett träd är en växt; (d) en buske är mindre, den blommar; träd blommar förstås också, men buskar blommar på fler olika sätt.

Av respondentens (a) svar framgår att de främsta kännetecknen på en buske enligt honom är ”växt”, ”lägre än ett träd”, ”med många grenar” och ”med flera stammar”⁸.

Respondent (b) anser att buskens främsta kännetecken är ”växt; mindre än ett träd”, ”med många grenar (förgreningar)”, ”tätare än ett träd”⁹ och ”lättare än ett träd”¹⁰.

Respondentens (c) svar är något egenartade, jfr.: buskens främsta kännetecken är att den är en buske; en buske är liten, medan ett träd är en växt – det är oklart varför denna motsättning görs, eftersom en buske också är en växt. Även i sådana påståenden kan man dock urskilja åtminstone ett kännetecken hos busken: ”liten” (om den jämförs med ett träd). Av respondentens (d) svar framgår att buskens främsta kännetecken är ”växt”, ”med många grenar (kronor)”, ”rund till formen”, ”blommande” och ”mindre än ett träd”.

Detsamma gäller svaren på frågorna om dvärgbuskar och buskage.

Det bör nämnas att artikeln även behandlar de minst frekvent nämnda kännetecknen hos dessa växter. Detta val gjordes eftersom man i framtiden hoppas kunna jämföra enkätuppgifterna med uppgifter från andra källor, där kännetecknens frekvens kan vara helt annorlunda.

Enkätuppgifterna bearbetades manuellt. Svaren presenteras i artikeln i numerisk och procentuell form.

⁷ Studenternas språk har redigerats mycket sparsamt i artikeln; endast grammatiska fel har rättats.

⁸ Respondenten nämner inte flera stammar, men en sådan slutsats kan dras av påståendet att träd har en stam (och skiljer sig därmed från buskar).

⁹Respondenten använder ordet täthet; teoretiskt skulle det också kunna tolkas tvärtom – att busken är glesare än trädet, men en sådan tolkning är ändå tveksam.

¹⁰Respondenten använder ordet vikt; kanske avses inte så mycket lätthet eller tyngd som volym.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 7

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

ANALYS AV RESULTATEN FRÅN STUDENTUNDERSÖKNINGEN

1. KÄNNETECKEN PÅ BUSKEN SOM STUDENTERNA ANGETT

VLE buske definieras som ”en flerårig växt med flera eller ett tiotal ungefär lika tjocka vedartade stammar, som förgrenar sig vid eller nära markytan och är 0,5–6 m höga”.

Analysen av undersökningsdata visade att de tillfrågade studenterna nämnde 20 kännetecken på busken. Många respondenter angav inte bara ett utan flera kännetecken. I artikeln beslöt man att dela upp kännetecknen och räkna hur många gånger vart och ett nämndes. Därför är det totala antalet omnämnanden av alla kännetecken betydligt större, trots att det var hundra respondenter¹¹.

Alla nämnda kännetecken på busken delades in i tre grupper: 1) busken i allmänhet (2 kännetecken, 10 procent), 2) yttre kännetecken på busken (14 kännetecken, 70 procent) och 3) inre kännetecken på busken (4 kännetecken, 20 procent). Till gruppen busken i allmänhet hörde, som namnet antyder, de mest övergripande beskrivningarna av busken. I gruppen yttre kännetecken på busken ingick sådana kännetecken som kan uppfattas med syn, känsel och så vidare; med andra ord sådant som människan själv ser och uppfattar i sin vardag. Inre kännetecken på busken har närmare samband med de undersökta växternas inre egenskaper (fortplantning, cellens uppbyggnad och så vidare).

1.1. Busken i allmänhet

1.1.1. 87 respondenter hävdade att en buske framför allt är en ”växt”. Av dessa angav 15, på frågan om vad en buske är för dem, i stort sett endast a) detta kännetecken, jfr: växt; busken är en växt; för mig är busken en växt, eller b) lade till ytterligare ett diskutabelt kännetecken, jfr: busken är en blomma/växt; busken är ett träd, en växt. Ett svar, som sannolikt uttryckte samma sak – att busken är en växt – formulerades ganska komplicerat: busken är en kategori av organismer av vegetabiliskt ursprung.

1.1.2. En respondent angav att busken är en del av naturen.

¹¹Detsamma gäller svaren på frågorna om halvbusken, småbusken och den lilla busken.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 8

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

1.2. Buskens yttre kännetecken

1.2.1. 79 respondenter ansåg att ett mycket viktigt kännetecken hos en buske är ”storlek”12.

De flesta av de tillfrågade jämförde inte buskens storlek med något, jfr svarsalternativen: mycket liten; liten; kortväxt; låg; lågväxt; inte hög; inte högväxt; inte särskilt hög; liten; av liten höjd; vanligtvis liten; inte särskilt hög; brukar inte vara hög; växer inte högt; blir inte särskilt hög; liten eller stor; stor.

Vissa studenter jämförde buskens storlek med trädets storlek, jfr.: (mycket) mindre än ett träd; mindre än ett träd; (mycket) lägre än ett träd; med en stam som är lägre än trädets; ett förminskat träd; inte lika högt som ett träd. Andra, av vilka det endast fanns 4–1, angav en konkret höjd på busken enligt deras uppfattning: växer till höft–brösthöjd; 0,5 m hög; upp till 1 m hög; 1 m hög.

Som synes föreställer man sig buskens storlek på mycket olika sätt – från mycket liten till stor. Ändå är busken för många respondenter en ”liten” växt. I själva verket kan en buske, som redan nämnts, bli ända upp till sex meter hög, men knappast någon föreställer sig (och enkäten bekräftar detta) att en buske skulle vara så hög; ett av de mest typiska kännetecknen hos en buske är alltså att den är ”liten”, åtminstone jämfört med ett träd.

1.2.2. 70 av de tillfrågade nämnde ”förgreningen” som ett av buskens viktigaste kännetecken. Framför allt sade studenterna att busken ”har grenar”, jfr: kan ha grenar¹³; har grenar; med grenar; grenig; förgrenad; består av ett nätverk av grenar; med krona; med en samling grenar; har (väldigt) många grenar; har många förgreningar; många förgrenade grenar; många grenar på ett ställe; många större och mindre kvistar; ett enormt nät av kvistar; mer grenig än ett träd; har fler grenar (kvistar) än ett träd; busken är ett mycket grenigt träd.

Vissa respondenter försökte beskriva buskens grenar och ansåg att buskens ”grenar är täta”¹⁴, ”tunna, små”, jfr svarsalternativen: med små kvistar; tunna grenar; består av små grenar; har inga tjocka (grova) grenar (anm.: som ett träd); många små grenar; många kvistar; många små och tunna grenar; smala kvistar, och det kan finnas fler av dem på samma ställe.

12 I de flesta fall avses höjd, men i vissa fall avsåg respondenterna sannolikt både höjd och bredd (liten, stor); därför benämns detta kännetecken ”storlek” och inte ”höjd”.

13 Ett ganska märkligt svar, som ger anledning att tro att en buske också kan sakna grenar; för övrigt fanns det faktiskt ett sådant svar – ”har inga grenar”.

14 Egenskapen täthet hos hela busken (inte bara dess grenar) diskuteras längre fram, där exempel på täta grenar också läggs till.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 9

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

Enligt några studenter är buskens grenar ’långa’¹⁵, tunna men ’starka’¹⁶. Vissa respondenter angav också ’hur buskens grenar växer’, jfr: förgrenad ända från marken; grenarna sitter närmare marken än hos ett träd¹⁷.

Typiska kännetecken hos en buske, som många respondenter lyfter fram, är alltså ’rik förgrening’ och ’täta grenar’. Ytterligare kännetecken är ’tunnhet’, ’längd’ och ’styrka’; det nämns också att busken ’förgrenar sig ända från marken’.

1.2.3. 57 respondenter nämner ’buskens stams (stjälks) egenskaper’¹⁸ som ett viktigt kännetecken när de beskriver busken. För det första anser ganska många respondenter att buskar ’inte har stammar’, medan vissa betraktar buskens stammar som grenar, jfr: stamlös; saknar stjälk; saknar (en enda) stam; saknar en tydlig stam; trädet har en stam, busken har det inte; det är en växt vars stam inte är framträdande; saknar en gemensam stam; saknar en enda huvudstam; saknar en tydlig, tjock stam; huvudstammen syns inte; stammen syns tydligare hos träd (anm.: än hos buskar); saknar en stam men har många grenar; saknar stam, grenarna börjar vid marken; saknar en stam, den består av ett helt knippe grenar; en buske är en växt med sammanflätade, oftast små grenar som växer upp ur roten.

Andra respondenter framhåller att busken tvärtom ’har flera stammar’, jfr: har ofta flera stammar; det är en växt med flera stammar; har ett antal stammar; har många stjälkar; har en knippa hårda, vedartade stammar; har mycket många stammar; skiljer sig från ett träd genom antalet stammar; ett träd har en tydlig stam, medan en buske består av flera stubbar; en buske har fler stammar än ett träd.

Det anges också att buskens stam är ’tunn’, åtminstone tunnare än trädets: har en tunn stam; har en inte särskilt tjock stam; stammarna är tunnare än trädets; en tunn och lång stam, mindre än trädets; skiljer sig från ett träd genom stammens tjocklek; ett träd har en tjock stam, men busken har det inte; trädets stam är tjockare och bredare (anm.: än buskens).

Det hävdas att buskens stam inte bara är tunn utan också ’kort’, kortare än trädets: saknar en lång stam; har en kort stam; en lägre stam än trädets; stjälk

¹⁵ Detta hävdar endast en respondent.

¹⁶ Detta hävdar endast en respondent.

¹⁷ Detta kännetecken är nära förknippat med det kännetecken hos busken som diskuteras nedan – dess stamegenskaper.

¹⁸ Termerna kamienas och stiebas betecknar olika begrepp, men för icke-specialister är kamienas och stiebas i många fall synonymer när man talar om träd och buskar. Denna förståelse återges också i vissa ordböcker och till och med i skolböcker. Ämnet kräver dock en grundligare undersökning, så här kan man för närvarande bara konstatera att artikeln behandlar kamienas och stiebas som synonymer och att ordet kamienas används för att beskriva buskens kännetecken.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 10

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

mindre än ett träd; ett träd har en lång stam, buskar har inga; ett träd har en hög (stor) stam, en buske har det inte; skiljer sig från ett träd genom stammens storlek¹⁹.

Som framgår anser en betydande andel av respondenterna att busken inte har stammar och betraktar dem som grenar. Så är det i själva verket inte: buskarnas grenar växer på stammar (skott). En sådan uppfattning är dock förståelig, eftersom buskarnas stammar visuellt faktiskt påminner om grenar. En annan del av respondenterna anser tvärtom och lyfter fram ett mycket viktigt kännetecken hos busken – ’flera stammar’. Dessutom beskriver de stammarna som ’tunna’ och ’korta’. I detta fall är korthet relativt, vilket också betonas i svaren – stammarna är korta om man jämför dem med trädstammar. Som nämnts i fotnot elva kan buskar också bli mycket höga.

1.2.4. 48 respondenter ansåg att ’lövighet’ eller ’taggighet’ var ett viktigt kännetecken hos busken. De flesta av de tillfrågade angav helt enkelt att busken ’har blad’, till exempel: blad; har blad; en växt som har blad; en lövväxt; har en lövkrona; många blad; många grenar eller blad; med kvistar eller blad²⁰; stammarna är täckta av blad ända från rötterna. Några respondenter nämnde inte bara att det finns många blad, utan också att de är ’små’: små blad; små blad; små, mindre blad; har oftast små blad; har många små blad.

Blad angavs som ett särskiljande kännetecken mellan träd och buskar, till exempel: fler blad än ett träd; har fler småblad än ett träd (om busken är lövfällande); en buske är ett lövträd²¹; andra blad än trädets.

Några respondenter hävdade att en buske inte bara kan vara ’lövbeklädd’ utan också ’taggig’, jfr: en lövbeklädd eller taggig växt; med blad eller taggar; har blad, kan ibland ha taggar. Några svar är inte helt tydliga, till exempel: taggig; busken är en taggig växt; taggig, rund till formen; många grenar, kanske taggar; kan stickas; busken är en stickande växt. Av sådana svar kan man dra slutsatsen att det inte finns lövfällande buskar, bara barrväxter. De två sista svaren (kan stickas; busken är en stickande växt) är dock tvetydiga, eftersom det inte bara är taggar utan även täta grenar som kan rispa och sticka.

Sammanfattningsvis kan man utifrån respondenternas svar om ’lövighet’ och ’taggighet’ konstatera att ’att ha blad’ är ett typiskt kännetecken hos en buske. Man anser dessutom att buskens blad är ’mindre än trädets’ och att de är ’fler’. ’Att ha taggar’ nämns betydligt mer sällan.

¹⁹ Här avses troligen inte bara höjden utan även bredden.

²⁰ En märklig formulering; det verkar som om en buske kan ha antingen kvistar eller blad, men inte båda.

²¹ Man kan förstå det som att busken har fler blad än trädet.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis

samprata (remiantis studentų apklausa) | 11

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

1.2.5. 22 respondenter angav att en buske är ”tät, frodig”, jfr svaren: täthet; täthet; tät; ganska tät; mycket tät; täta grenar; många täta grenar; tätt bevuxen med grenar; grenarna är tätare än trädets; grenarnas täthet (antal) är större än trädets; med breda och täta grenar; många täta kvistar; en tät blandning av grenar och blad; täta, små blad; tätare än ett träd; fler grenar på ett ställe än på ett träd; trädens blad är inte lika täta; skiljer sig från träd genom sin täthet (har många förgreningar); frodighet; en frodig växt; mycket frodig, frodigare än ett träd; en växt med många grenar som är svår att ta sig igenom.

Buskens kännetecken ”täthet, frodighet” är ganska tydligt och typiskt. Respondenterna menar att ”själva växten är tät”, ”dess grenar är täta”, ”bladen är täta”. En respondent betonar till och med att det är svårt att ta sig igenom en buske – det är just ”täthet”. ”Frodighet” betyder här ungefär samma sak.

1.2.6. 15 respondenter nämnde ”formen” ‘formen’ som ett av buskens viktiga kännetecken, men alla angav inte hur denna form ser ut, till exempel: formen skiljer sig från trädets; oregelbunden, obestämd form; en blandning av (täta grenar och blad) som bildar någon form; (har många små grenar med blad och) bildar någon form; rund; rund form; oftast konvex form; fluffig form; människoskapad form och växer jämnt i alla riktningar; växer på höjden och bredden; frodas åt alla håll.

Av dessa svar kan följande kännetecken för busken urskiljas: ”rund, konvex form”; ”frodas likformigt åt alla håll”. En respondent talar om den visuella ”oordningen” i denna tillväxt, medan en annan tvärtom anger att ”människan formar buskens form”. Troligen har båda respondenterna rätt, eftersom vissa buskar formas, men naturligtvis inte alla. Det förekom också ganska målande svar – har en form som är större än en enda blomma.

1.2.7. En annan grupp svar är också förknippad med buskens form – 12 respondenter angav att busken är ”bred” ‘bred’, jfr.: bred; vidsträckt förgrenad; grenarna breder ut sig vida; inte utbredd på höjden, utan frodig på bredden; busken breder ut sig på bredden; växer mer på bredden än på höjden; lågväxt och täcker ett stort område; bredare än ett träd.

1.2.8. 9 respondenter angav dess ”funktion” ‘funktion’ som ett viktigt kännetecken hos busken: en växt som effektivt skymmer sikten; skydda mot vinden; avgränsa ett utrymme; på landsbygden i stället för ett staket; där man kan gömma sig; skiljer sig från trädet genom sin funktion²²; en växt avsedd att pryda gårdar; göra gården vackrare; i Litauen finns det många buskar, men alla är inte vackra, ibland är de onödiga.

²² Det anges dock inte vilken denna funktion är.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 12

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

Som framgår kan en buske också beskrivas utifrån dess funktion. Mycket schematiskt kan man säga att funktionen är tvåfaldig – busken kan användas som ett slags skydd (den skärmar av från något eller skärmar av något) och som ett dekorativt element. Den sista kommentarförfattaren värderar busken enbart som prydnad – om busken inte är ”vacker”, är den följaktligen ”inte behövlig”.

1.2.9. 8 respondenter anser att busken kännetecknas av ’bär’ eller ’frukter’, jfr.: kan ha bär; vissa sätter bär; bär ofta, skiljer sig från träd genom att träd producerar större frukter; bärens mognad; en växt <...> som kan bära frukt; bär frukt; rikligt med frukt; skiljer sig från träd genom att bär inte växer på träd²³.

”Förmågan att bära bär eller frukt” är ett ganska typiskt kännetecken för en buske, men det angavs av få respondenter. Kanske uppfattar de unga busken inte som en bärbuske.

1.2.10. Buskens ’färg’ nämner 7 respondenter: grön; grön växt; grön färg; mycket grönt; gröna blad; har gröna blad under den varma årstiden; dess färg förändras med årstiden. Vissa studenter kallar hela växten ”grön”, andra endast dess blad, men med tanke på att busken har många blad (eller barr) är det i praktiken samma sak. Visuellt är de flesta buskar gröna. Detta hänger förstås också samman med årstiderna: när det blir kallt fäller de flesta lövfällande buskar sina blad, så färgen förändras. Detta framgår också av det sista svaret.

1.2.11. Som ett kännetecken angav 6 av de tillfrågade att busken har ”rötter”.

Det är förståeligt, eftersom samma studenter också hävdade att buskar har grenar, blad och så vidare, det vill säga de räknade upp buskens delar. En respondent nämnde rötterna som ett särskiljande kännetecken mellan buskar och träd: skiljer sig från ett träd genom att trädets rötter är större och trädet är större.

1.2.12. 5 respondenter tyckte att buskens ’blommor’ var viktiga, jfr.: blommor; rikligt med blommor; kan sätta blommor; busken blommar, träd gör det förstås också, men busken blommar på fler olika sätt; oftast saknar blommor. Även om få respondenter anger ”blommor” (eller ”blomning”) som ett kännetecken, varierar deras svar från ”rikligt med blommor” till ”avsaknad av blommor”. En respondent påpekar också buskens ”blomrikedom”. Man kan faktiskt säga att nästan alla svar är riktiga. Alla buskar blommar, men hos vissa är blommorna svåra att lägga märke till eller känna igen, så svaret saknar oftast blommor kan helt enkelt förstås som att betraktaren inte ser blommorna.

²³ En inexakt beskrivning: exempelvis kan körsbär och plommon vara både träd (fruktträd) och buskar (fruktbuskar), men de bär frukt, jfr VLE: https://www.vle.lt/Straipsnis/slyvos-87620, https://www.vle.lt/Straipsnis/vysnios-108346.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 13

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

1.2.13. Svaren från de 3:e respondenterna kan sammanfattas som ”buskens allmänna utseende”: trädet är betydligt vackrare än busken; trädet har helt enkelt en stor buske på en lång stam; busken kan bestå av flera träd.

Av det första exemplet framgår att skönhet är viktig för en av respondenterna och att personen bedömer buskar ganska skeptiskt i detta avseende. Man kan erinra sig den mening som redan nämnts i diskussionen om buskens funktion: Det finns många buskar i Litauen, men alla är inte vackra, ibland är de onödiga. Detta är två olika personers svar. De två andra exemplen som återges är märkliga, men verkligen målande.

1.2.14. En respondent nämner också buskarnas ”växtsätt”: En buske är en liten, trädliknande växt som växer ensam eller i stora grupper.

1.3. Buskens inre egenskaper

1.3.1. För 9 respondenter föreföll vissa ”byggnadsegenskaper” hos buskar vara viktiga. Åtta respondenter nämnde ”förvedningsgrad” som ett kännetecken för en buske, jfr: örtartad växt; grenarna är inte särskilt stadiga och förvedade jämfört med ett träd; förvedade stjälkar; oftast en förvedad växt; förvedad växt. Buskens stjälkar är i själva verket helt förvedade, så 6 av 8 respondenter angav rätt egenskap – ”förvedad eller med förvedad stjälk”. En respondent påpekade att busken ”har kloroplaster”.²⁴

1.3.2. Med ”livscykler”relaterade egenskaper hos busken nämndes av 10 respondenter, varav 3 betonade buskens ”säsongsbundenhet”: har många blad, som den oftast fäller på vintern; har gröna blad under den varma årstiden; dess färg förändras med årstiden.

Tre respondenter angav ”flerårig växt” som ett kännetecken för busken. Ytterligare fyra svar hade också samband med buskens liv: en växt som lever av sol och vatten; fröbildning; tillväxt; den skiljer sig från ett träd genom sitt fortplantningssätt.

1.3.3. Åtta respondenter betraktar buskens ”växtplats” som ett kännetecken: det finns många av dem i Litauen; en växt som ofta förekommer i Litauen; en växt som växer i naturen; en växt som växer utomhus; den kan finnas i hela skogen; växer oftast i skogar eller nära vägar där människor sällan rör sig; förekommer ofta i staden och även på landsbygden (i stället för ett staket); växer oftast på gården.

Av svaren framgår att respondenterna föreställer sig ganska olika platser där buskar kan växa. Det är helt uppenbart att busken är en typisk litauisk växt. Det är också uppenbart att man anser att busken, liksom vilken växt som helst, oftast växer i naturen, utomhus. Andra svar

²⁴ Kloroplaster är ”gröna plastider i växt- och algceller”, se vidare VLE: https://www.vle.lt/Straipsnis/chloroplastai-60470.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 14

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

motsäger varandra: en buske växer oftast i skogen eller nära vägar, där människor sällan vistas (förf. anm.: det är oklart varför just nära vägar.) och en buske växer oftast i staden, byn eller på gården (förf. anm.: det vill säga där människor faktiskt finns). Man skulle kunna tro att stadsbor och landsbygdsbor svarade så olika, men de fyra sistnämnda svaren kom endast från stadsbor.

1.3.4. Tre respondenter ansåg att buskens främsta kännetecken var förmågan att utföra ”fotosyntes”, jfr: utföra fotosyntes; genomföra fotosyntes; producerar syre från solljus genom fotosyntes. En annan respondent kopplade också busken till syreproduktion, jfr en växt som producerar syre. Naturligtvis produceras syre inte bara av buskar, utan även av de flesta andra växter.

Sammanfattningsvis bör det erinras om att respondenternas angivna kännetecken för buskar delades in i tre stora grupper: 1) buske i allmän bemärkelse (88 svar, vilket motsvarar 19²⁵ procent av alla svar, utan indelning i grupper), 2) buskens yttre kännetecken (342 svar, 74 procent) och 3) buskens inre kännetecken (31 svar, 7 procent).

Den allra vanligaste beskrivningen av en buske var att ”en buske är en växt” (19 procent av svaren). Alla övriga typiska kännetecken för buskar som respondenterna nämnde är yttre: ”buskens storlek” (17 procent av svaren), ”förgrening” (15 procent), ”stammens egenskaper” (12 procent), ”lövighet eller barrighet” (10 procent), ”täthet eller frodighet” (5 procent). De övriga kännetecken som respondenterna nämnde (både yttre och inre) fick bara några få procent av svaren vardera eller endast en bråkdel av en procent.

2. KÄNNETECKEN HOS HALVBUSKAR ENLIGT STUDENTERNA

VLE_e definierar en halvbuske så här: ”en flerårig växt vars skotts nedre del är förvedad, medan den övre, örtartade delen fryser bort eller vissnar under en ogynnsam period för tillväxt”.

En undersökning av svaren på frågorna om halvbuskar visade att de tillfrågade studenternas kunskaper om halvbuskar är betydligt mer begränsade än deras kunskaper om buskar. Några respondenter (18) sade rent ut att de ”inte visste vad en halvbuske är”. På frågorna om halvbuskar svarade 9 ungdomar kortfattat: vet inte; vet inte vad en halvbuske är. Ytterligare 9 respondenter svarade så

²⁵ Procenttalen avrundas överallt.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 15

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

sa sig också inte veta vad en halvbuske är, men försökte resonera sig fram och ange ett eller annat kännetecken²⁶, jfr.: vet inte, men kanske <...>; något <...>, men jag vet inte, eftersom jag aldrig har använt det här ordet; jag hör det här ordet för första gången, det skiljer sig nog (red. anm.: buske och halvbuske), men jag vet inte hur; jag förstår inte betydelsen av begreppet ”halvbuske”, men det skiljer sig nog (red. anm.: från en buske); jag vet inte (red. anm.: vad en halvbuske är), men jag tror att den skiljer sig från en buske; jag vet inte, men den borde skilja sig; jag kan inte föreställa mig det, men kanske <...>; jag har aldrig hört talas om en sådan åtskillnad, men kanske <...>.

Både dessa tillfrågade och många andra respondenter som besvarade frågorna och åtminstone inte sade sig inte veta vad denna växt är, använde ord och fraser som uttrycker tvekan eller konjunktiv när de talade om halvbuskens kännetecken: kanske; möjligen; det kan vara; möjligtvis; troligen; antagligen; jag tror att; borde (vara, skilja sig osv.). Detta visar också att betydelsen av detta ord är betydligt mindre tydlig för respondenterna än betydelsen av buske.

6 tillfrågade var övertygade om att buske och halvbuske ”inte alls skiljer sig åt”. 9 respondenter hävdade att dessa växter inte skiljer sig åt, men angav ändå ett eller annat kännetecken som tycktes visa att det fanns någon skillnad. Det förekom också intressanta resonemang, t.ex.: (red. anm.: de skiljer sig åt) till namnet, jag tror att man själv avgör om det är en buske eller en halvbuske.

De svar där halvbusken åtminstone beskrevs på något sätt delades in i tre grupper utifrån 12 kännetecken: 1) halvbusken beskrevs utifrån en arbetshypotes (2 kännetecken, 17 procent), 2) yttre kännetecken hos halvbusken (8 kännetecken, 66 procent) och 3) inre kännetecken hos halvbusken (2 kännetecken, 17 procent).

2.1. En betydande andel av respondenterna (28) visste uppenbarligen inte vad en halvbuske är (även om de troligen föreställde sig att de visste det), men försökte beskriva den utifrån den preliminära betydelsen av ordet.

2.1.1. 20 respondenter trodde att en halvbuske är ”hälften buske, hälften något annat”, någon annan växt, men oftast ”hälften buske, hälften träd”, jfr. svarsalternativen: halvbuske – hälften buske, hälften träd; troligen hälften buske, hälften träd (färre buskkännetecken); en mellanform med egenskaper från träd och buske; en mellanform mellan buske och träd; hälften buske, med kännetecken från både buske och träd; en halvbuske som liknar ett träd; en halvbuske som påminner om ett litet träd; mellan träd och buske, har flera stammar, hög; troligen en hybrid av buske och träd, där halvbusken inte är lika hög som ett träd; har en ganska hög stam, som ett träd, men också många kvistar, som en buske; liten

²⁶ Dessa kännetecken diskuteras senare, tillsammans med dem som andra respondenter har angett.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis

samprata (remiantis studentų apklausa) | 16

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

en buske som ympats med material från ett annat träd; det är en växt mellan träd och buske, med det främsta kännetecknet att den är högre än de flesta buskar; en halvbuske är ett mellanting mellan buske och träd, större än en buske, mindre än ett träd; det är en mer trädlik buske, eller en buske som liknar kraftiga örter; det är en halv buske/växt, ännu mindre än en buske; det är kanske en buske med kännetecken från andra kategorier; liknar en buske, men är inte riktigt en buske (skiljer sig till utseendet, men har också likheter); hälften buske, hälften något annat; jag kan inte föreställa mig det, kanske en halv buske; har delvis buskkännetecken.

2.1.2. 8 tillfrågade föreställde sig att en halvbuske är ”halva busken” (naturligtvis mindre än en hel buske eller beskuren av en människa), jfr.: halva busken; en buske som är hälften så stor som en buske; en buske som är skadad; en tillklippt buske; en beskuren buske; kanske en beskuren, välskött buske.

2.2. Yttre kännetecken hos halvbusken

2.2.1. Liksom i fallet med busken var den egenskap som oftast angavs även för halvbusken, och som betonades av 57 respondenter, ”storlek”. Halvbuskens storlek (eller höjd) föreställdes dock på olika sätt.

45 respondenter ansåg att en halvbuske är ‘en liten växt, mindre än en buske’, jfr.: en liten växt; kanske är det en mycket liten buske; kanske är det helt enkelt en liten buske; en mindre buske; den är vanligtvis lågväxt; en låg buske; en liten buske; en mindre form av buske; liten, av låg växt. T.ex. hallon²⁷, blåbär²⁸, etc.; halvbusken är mindre (red. anm.: än busken); den är ännu lägre (red. anm.: än busken); den är mindre; det är en växt som är mindre än en buske; jag tror att de bara skiljer sig åt i storlek, halvbusken är mindre än busken; den är mycket mindre; halvbusken skulle kunna vara en mindre buske; den skiljer sig från busken i storlek, är mindre; en växt som är ännu mindre än en buske; troligen mindre än en buske, men en liknande växt; den är antagligen mindre (red. anm.: än busken); något mindre än en buske; en buske som är hälften så liten som en buske; halvbusken är en mindre buske; jag tror att halvbusken borde vara mindre än busken; kanske ännu lägre än en buske; halvbusken är mindre än busken till storleken.

²⁷ Hallon kan vara buskar, halvbuskar och mer sällan örter, se vidare VLE.: https://www.vle.lt/Straipsnis/aviete-67393.

²⁸ Blåbär är en risväxt, jfr. VLE.: „blåbär (Vaccinium myrtillus), en flerårig risväxt av släktet blåbär i familjen ljungväxter (Ericaceae)“ (https://www.vle.lt/PaieskosRezultatai?search=m%C4%97lyn%C4%97).

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 17

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

Ibland betraktas halvbusken inte som ‘en sorts liten buske’, utan som samma buske, som bara är liten av andra skäl, jfr.: en buske som inte har vuxit färdigt; halvbusken är en beskuren buske.

11 respondenter hade motsatt uppfattning – de föreställde sig att halvbusken är ‘större än en buske’, jfr.: högre än en buske; större än en buske; det är en växt som är större än en buske; en stor buske; troligen en hybrid mellan buske och träd, där halvbusken inte är lika hög som ett träd; halvbusken (red. anm.: från en buske) skiljer sig åt i storlek, kan påminna om ett träd; halvbusken skiljer sig från busken genom att den är högre; det främsta kännetecknet är att den är högre än de flesta buskar, men sällan blir flera meter hög; skillnaden är att busken är mindre och halvbusken <...> större.

En respondent ansåg att halvbusken kan vara både större och mindre än en buske, jfr.: (red. anm.: halvbusken är alltså) en liten buske eller en buske av ett träds storlek/höjd.

2.2.2. 13 av de tillfrågade tyckte att det viktigaste kännetecknet hos en halvbuske är ‘stam’.

Oftast angavs det att halvbusken skiljer sig från busken just genom stammen (ofta – enbart den), jfr.: halvbuskens stjälk syns inte; kan ha en stam; skiljer sig genom att den har en stam; har en slags stam; halvbusken har en liten stam, men man kan inte kalla den ett träd; har en tunn, liten stam, påminner om ett litet träd, medan busken inte har någon; en buske som inte växer precis intill marken²⁹; har en ganska hög stam, som ett träd; har en hård, tjock stam; den enda skillnaden skulle vara stammens längd (red. anm.: att döma av samma respondents andra svar är halvbuskens stam högre än buskens); kanske skiljer sig stammens struktur³⁰; skiljer sig från busken genom att ha en stam; har flera stammar; stammens nedre del är inte täckt av blad.

Som framgår är svaren inte entydiga: enligt respondenterna ‘har halvbusken en stam’, men inte nödvändigtvis (kan ha en stam) eller ‘stjälken syns inte’; stammen är ‘en’ eller ‘flera’; stammen är ‘en slags liten, tunn’ stam, men den kan också vara ‘hög, hård, tjock’; dessutom nämns att stammen ‘inte är helt täckt av blad’.

2.2.3. 9 respondenter anser att halvbusken bäst kännetecknas av ‘att den eller dess grenar är glesa’ (eller, betydligt mer sällan, ‘täta’), om den jämförs med en buske, jfr.: glesare; kanske en glesare buske; halvbusken har tjockare och glesare grenar; få grenar; buskar med glesa grenar; halvbusken är mindre förgrenad; halvbusken är mindre och har färre förgreningar; halvbusken är högre, har färre grenar, grenarna skiljer sig i storlek³¹. En annan respondent nämner att

²⁹ Man kan anta att avsikten är att stammen ‘lyfter’ busken från marken (eller att grenarna inte sitter precis intill marken, eller att det visuellt inte finns många stjälkar som utgår från marken, utan bara en stam).

³⁰ Det anges inte närmare.

³¹ Det anges inte vilken storlek det handlar om, eller om grenarna är grövre eller mindre.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 18

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

Halvbuskens helhet består av grenar. I detta fall verkar det alltså begripligt att halvbusken är just ”tät” och inte ”gles”.

Som synes nämns i vissa svar även egenskaper hos halvbuskens grenar, jfr ytterligare ett svar – dess kvistar är smalare.

2.2.4. Som ett av halvbuskens kännetecken angav 5 respondenter ”prydnadsvärde”, jfr: kanske en prydnadsbuske; en utmärkt prydnadsväxt; fyller en dekorativ funktion³²; busken är mer av en prydnadsväxt; busken är vackrare.

Återigen är svaren inte entydiga: för vissa respondenter verkade halvbusken vara den vackrare växten, för andra busken.

2.2.5. 6 respondenter nämner ”andra organ hos halvbusken” (rötter, blommor, frukter eller bär) och menar att det är just genom dessa som halvbusken skiljer sig från busken, jfr: skiljer sig genom rötternas styrka; har oftare blommor; har blommor; kanske genom frukterna (red. anm.: skiljer sig); halvbusken bär frukt (t.ex. hallon som halvbuske); det växer inga frukter eller bär.

2.2.6. Två³³ respondenter hävdade att ”halvbuskens ändamål” är viktigt: jag tror att dess ändamål skiljer sig (red. anm.: från buskens), beroende på var den planteras; halvbusken fyller samma funktion som busken.

2.3. Halvbuskens inre kännetecken

2.3.1. Som ett viktigt kännetecken angav 9 respondenter halvbuskens ”förvedningsgrad”:

dess grenar är förvedade nedtill men inte upptill; den nedre delen är förvedad, den övre fortfarande örtartad; nederdelen är förvedad, toppen grön; den nedre delen (stammen) är förvedad, medan den övre delen är örtartad; grenarna är mindre förvedade; halvbusken är <...> mindre förvedad; halvbusken är en örtartad växt som inte förvedas; halvbuskens stjälkar är böjliga, inte förvedade, och påminner om blomsterstjälkar; kanske ligger dess grenar närmare blommors eller andra växters stjälkar³⁴.

4 av respondenterna som lämnade svar hade rätt – som redan nämnts är halvbuskens nederdel förvedad och toppen örtartad. De två som hävdade att halvbusken är mindre förvedad än busken hade också rätt, men deras svar var inte lika specifika. De två andra, som svarade att halvbusken är en örtartad, icke förvedad växt, hade bara delvis rätt, eftersom den nedre delen av växten ändå förvedas.

³² Av formuleringen att döma kan detta kännetecken också förstås som ändamål.

³³ Se även fotnot 30.

³⁴ Det antas att man även här avser förvedningsgraden.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis

samprata (remiantis studentų apklausa) | 19

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

2.3.2. En respondent angav att en halvbuske är en ’flerårig’ växt.

När man jämför beskrivningarna av buske och halvbuske slås man av att respondenterna har en mycket sämre föreställning om vad en halvbuske är, trots att denna växt är vanlig i Litauen. En del människor sade rent ut att de inte vet vad det är. 28 respondenter (22 procent) utgick i sin beskrivning av en halvbuske från ordets vardagliga betydelse – ”halva en buske” eller ”en halv buske”. Dessa svar har ingenting gemensamt med den terminologiska betydelsen av halvbuske. Men har halvbusken verkligen inte sådana egenskaper som respondenterna nämner i sina svar? För att besvara denna fråga räcker det inte med enbart en enkät. Det är ändå lite märkligt att en betydande del av de tillfrågade förknippar halvbusken med ett träd snarare än med en buske; denna växt sägs likna ett träd mer än en buske.

De två andra svarsgrupperna är, liksom i fallet med busken, relaterade till yttre (92 svar, 71 procent) och inre egenskaper hos halvbusken (9 svar, 7 procent). De vanligaste yttre egenskaperna är ”halvbuskens storlek” (44 procent), ”stammens egenskaper” (10 procent) och ”gleshet/täthet” (7 procent). Övriga egenskaper anges betydligt mer sällan. Det bör sägas att de vanligaste yttre egenskaper hos halvbusken som respondenterna nämner inte överensstämmer med vad som sägs i uppslagsverken – varken ”storlek”, ”stammens egenskaper” eller ”gleshet”, sådana de ofta anges i svaren, är över huvud taget särskiljande egenskaper hos halvbuskar och buskar. Endast några få respondenter nämnde halvbuskens inre egenskaper, men just dessa svar överensstämmer med de egenskaper som nämns i definitionen av den terminologiska betydelsen.

3. STUDENTERS ANGIVNA KÄNNETECKEN HOS DVERGBUSKEN

VLE definierar en dvärgbuske som ”en flerårig växt som är upp till 0,5 m hög, med flera eller ett tiotal stammar som är förvedade i den nedre delen, inte helt förvedade i den övre delen och förgrenade vid eller nära markytan”. Ärligt talat är det svårt för en icke-botaniker att utifrån en sådan beskrivning förstå vad som egentligen skiljer en halvbuske från en dvärgbuske, och hur den övre örtartade delen (hos halvbusken) skiljer sig från den övre, inte helt förvedade delen (hos dvärgbusken). Låt oss se vilka skillnader mellan dessa två växter respondenterna urskiljer. Det bör påminnas om att Ordbok över det samtida litauiska språket (nedan DŽ₇) anger två betydelser av dvärgbuske: 1. bot. en liten buske (upp till en halv meter), såsom ljung, lingon och liknande. 2. en oansenlig buske. Dessa två betydelser skiljer sig ganska mycket åt, och det måste man ha i åtanke när man undersöker dvärgbuskens kännetecken.

Liksom i fallet med halvbusken är den terminologiska betydelsen av dvärgbuske okänd för en stor del av respondenterna. 25 respondenter svarade att de inte vet vad en dvärgbuske är eller lämnade inte någon uppgift alls

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 20

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

inget svar, jfr.: vet inte; vet inte vad en krūmokšnis är; kan inte föreställa mig det; hör ett sådant växtartsnamn för första gången; vet inte, jag är inte trädgårdsmästare.

19 respondenter hävdade att ”buske och krūmokšnis inte skiljer sig åt på något sätt”. 10 av dem skrev att växterna inte skiljer sig åt, men angav ändå någon särskiljande egenskap, oftast ”storleken”. Följande svar förekom också: en buske, bara en annan sort. 5 av de tillfrågade angav att endast ordet skiljer sig, jfr.: krūmokšnis är samma sak som en buske; krūmokšnis är en synonym till buske; det skiljer sig (red. anm.: från en buske) bara till namnet; man kan kalla en buske vad man vill, skillnaden ligger bara i ordets uttrycksfullhet; krūmokšnis är någon sorts buske som saknar namn.

Likaså ansåg 19 respondenter att ”krūmokšnis skiljer sig inte heller på något sätt från en halvbuske”, jfr.: ingen skillnad; jag tror inte att det skiljer sig; enligt min mening skiljer det sig inte alls; jag tror inte att det är någon skillnad; jag skulle inte kunna skilja dem åt; fysiskt sett nej, men när jag skrev en dikt eller en novell skulle jag använda ordet ”krūmokšnis”.

Svaren där lågbuskens egenskaper nämndes (16 totalt) delades in i två grupper: 1) lågbuskens yttre egenskaper (12 egenskaper, 75 procent) och 2) lågbuskens inre egenskaper (4 egenskaper, 25 procent).

3.1. Buskens yttre kännetecken

3.1.1. Det vanligaste kännetecknet som respondenterna nämnde (liksom för busken och halvbusken) var buskens ”storlek”. Den nämndes av 42 studenter. De flesta av dem ansåg att en buske är ”en liten buske”, jfr: en pytteliten buske; en liten buske; jag tror att det är en liten buske; kanske är det en liten buske, till exempel blåbär och liknande; en mycket liten buske; mycket liten, en liten buske; en buske – en liten buske; den är mycket låg; en låg växt; en växt som är upp till 60 cm hög (anm. förf.: samma respondent angav följande skillnad mellan buske och buske: buskar är mycket små, medan buskar är av olika storlek); en buske skulle vara en ännu mindre version av en buske; det är en knappt märkbar, oskiljbar buske; ännu mindre än en halvbuske; ännu mindre än en halvbuske.

En respondent kopplade buskens litenhet inte så mycket till ”växtarten” som till ”mognaden”, jfr: den är ännu inte fullvuxen, en späd buske, den är mindre än en buske. 5 respondenter föreställde sig att busken är ”större” än busken, jfr: en högre buske; busken är en grövre buske; den är större till växten; busken är större; liknar en buske, men är högre.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 21

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

De flesta ansåg att busken är ”mindre även än en halvbuske”, jfr: en mindre buske; den skiljer sig i storlek (anm. förf.: den är liten); den skiljer sig i höjd, busken är mindre; busken är mindre än halvbusken; busken är ofta mindre; busken är en mycket liten, låg buske, halvbusken är större; de skiljer sig åt eftersom den är lägre; de skiljer sig åt eftersom halvbusken nästan är som ett träd, större än busken.

Några respondenter hävdade ändå att busken är ”större än halvbusken”, jfr: busken är större; grövre än halvbusken; halvbusken är liten (medan busken är frodig); busken ligger närmare trädens ursprung³⁵.

3.1.2. För 13 respondenter visade sig ett viktigt kännetecken för busken vara ”frukter (eller bär)³⁶”, jfr: busken är en buske som bär frukt (anm. förf.: och den enda skillnaden från en buske: den skiljer sig genom att ha egna frukter); en buske som bär frukt, bär och liknande; busken har frukt, medan busken inte har det; buske låter som en buske som ger frukt (anm. förf.: den enda skillnaden: busken har inga frukter alls); en buske som sätter frukt; jag tror att det är en buske som bär frukt; om jag inte misstar mig odlar busken bär; en buske med bär på; bär växer på den (den ser likadan ut, men det växer inga bär på busken); det är en liten buske som mognar bär.

Den skillnad som respondenterna gör mellan buske och buske är något förvånande, eftersom både buskar och buskar kan bära frukt eller bär, och detta är inte alls ovanligt. Exempelvis är vinbär och krusbär vanliga buskar som odlas i Litauen. Kanske trodde ungdomarna att fruktbuskar inte är buskar.

5 respondenter angav att busken också skiljer sig från halvbusken genom att bära frukt (bär) (medan halvbusken inte gör det). I själva verket bär även halvbuskar frukt (bär), till exempel hallon³⁷.

3.1.3. Som kännetecken på en buske nämnde 10 respondenter ”blad³⁸ eller ”taggar”, jfr: en växt med blad; en buske med täta blad; fler blad (anm. förf.: än busken); den skiljer sig (anm. förf.: från halvbusken), kanske har den fler blad. Den kan vara taggig; har taggar; kanske är den mer taggig (än busken); en taggig buske.

3.1.4. Buskens ”stam” nämndes av 9 respondenter: har ingen stam alls; ser ut som ett träd utan stam; varken ett träd eller en buske, har ingen enda stam; busken har

³⁵Därför kan man anta att den är större.

³⁶Här avses ätliga frukter eller bär.

³⁷Som nämnts tidigare kan hallon vara buskar, halvbuskar och, mer sällan, örter.

³⁸Blad nämns ytterligare två gånger bland andra kännetecken.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 22

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

synlig stam; har endast en stam; växer med separata stammar (växer inte sammanhängande); jag tror att dvärgbuskens stam är kort. Som synes varierar föreställningen om hur en dvärgbusks stam ser ut kraftigt – det finns ingen stam alls, det finns bara en, det finns flera. Och dessutom är den förmodligen kort. I själva verket har dvärgbusken, som nämnts tidigare, flera eller till och med ett tiotal stammar och liknar förstås inte alls ett träd, redan på grund av sin höjd.

3.1.5. 7 respondenter angav ‘täthet’ (eller ‘yppighet’) som ett av dvärgbuskens kännetecken, jfr: tät; tätare växtsätt än buskarnas och halvbuskarnas; skiljer sig genom tätheten (red. anm.: både från busken och halvbusken); yvig; mycket tät eller de flesta buskar har vuxit samman till en³⁹; skiljer sig från halvbusken genom sin täthet⁴⁰.

3.1.6. 6 respondenter ansåg att dess ‘grenar’ är viktiga när dvärgbusken beskrivs, jfr: dvärgbusken är en buske, det är bara det att dess grenar är tunna; har många tunna kvistar; dvärgbusken är en större buske med fler grenar; mer grenig (red. anm.: än busken); den består av sammanflätade grenar; grenarna börjar högre upp (red. anm.: än hos busken och halvbusken). Många dvärgbuskars grenar är faktiskt tunna, men deras mängd skiljer sig inte från buskens eller halvbuskens och de börjar förgrena sig ganska lågt.

3.1.7. Ett annat kännetecken hos dvärgbusken som hänger samman med egenskapen ‘grenar’ är ‘bredd’. Detta nämns av 4 respondenter: dvärgbusken är frodig och utbredd; en mycket tätvuxen, förgrenad buske; dvärgbusken är mer förgrenad (red. anm.: än halvbusken); det är en stor, bred växt.

3.1.8. För ytterligare 4 respondenter tycks ‘dvärgbuskens form’ vara viktig, men formen beskrevs inte tydligt i alla svar, jfr: den förekommer i olika oregelbundna former; formen skiljer sig (red. anm.: från busken och halvbusken); en annan form (red. anm.: än buskens och halvbuskens); det är en ovårdad buske, dvärgbusken måste beskäras oftare än busken.

3.1.9. Även dvärgbuskens ‘växtsätt’ angavs av 4 respondenter, jfr: dvärgbusken är en ensam buske (buskar växer oftast många på samma plats, medan dvärgbusken står ensam); (red. anm.: dvärgbusken är alltså) en rad buskar; en växt som breder ut sig över ett stort område; det är en kedja av buskar.

3.1.10. 3 av de tillfrågade nämner också ‘blommor’ som ett kännetecken hos dvärgbusken: dvärgbusken blommar; dvärgbusken får frukter/blommor, busken inte; på busken växer det oftast blad och blommor, medan det på dvärgbusken växer bär.

³⁹ Detta kännetecken är också dvärgbuskarnas växtsätt.

⁴⁰ Men det är oklart om den är tätare eller glesare.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 23

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

Både buskar och dvärgbuskar har blommor, och det sista påståendet visar att respondenten har begränsade kunskaper om växter, eftersom bär över huvud taget inte skulle kunna finnas utan blommor.

3.1.11. 2 respondenter betonade också dvärgbuskens funktion och beskrev den ganska utförligt: den är till ingen nytta för människan; dvärgbusken är ofta oönskad på platser som sköts av människor, dvärgbusken är som ett ogräs, onödig och till ingen nytta vare sig för människor eller djur. Här avses betydelsen ’liten buske’. En annan betydelse av dvärgbuskens funktion skulle vara den rakt motsatta – de ger bär och frukt och fyller en dekorativ funktion.

3.1.12. Ett svar kan villkorligt kallas ’dvärgbuskens allmänna utseende’: dvärgbusken är mer vissen (än halvbusken). Troligen avses betydelsen ’liten buske’. Varför jämförelsen görs med en halvbuske och inte med en buske förblir dock oklart.

3.2. Dvärgbuskens inre kännetecken

3.2.1. 6 respondenter ansåg att ett viktigt kännetecken hos dvärgbusken är ’förvedningsgrad’: förvedad; den nedre delen är förvedad; mindre förvedad än halvbusken; nästan inte förvedad; kanske mer lik en flerårig ört; kan ibland förväxlas med högt gräs. Svaren varierar, men man kan säga att alla är riktiga. Som redan nämnts är dvärgbuskens stjälkar förvedade nedtill och inte helt förvedade upptill. Dvärgbuskar är låga, ofta vintergröna, och kan alltså faktiskt påminna om gräs.

3.2.2. Dvärgbuskens ’växtplats’ angavs av 7 respondenter: dvärgbusken växer i skogar eller på avlägsna platser utanför staden; växer i skogar; växer på skogsmarken; en liten buske som växer i skogen; växer på övergivna områden, en förvildad buske; dvärgbusken förekommer oftare i vild natur; växer i obebodda områden.

3.2.3. 2 respondenter nämnde ’förökning’ som ett av dvärgbuskens kännetecken: förökar sig med utlöpare; dvärgbuskar förökar sig oftare och snabbare (red. anm.: än halvbuskar).

3.2.4. En respondent uppgav att dvärgbuskar är vintergröna. Och det stämmer faktiskt ofta.

Efter att ha analyserat svaren på frågorna om dvärgbusken är det uppenbart att respondenterna inte riktigt kan föreställa sig vilken sorts växt det är – precis som när det gäller halvbusken. Många

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 24

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

respondenter svarade att de inte visste vad en krukväxtbuske är. Några trodde att en krukväxtbuske ”inte skiljer sig från en buske eller halvbuske”.

Yttre kännetecken för krukväxtbusken angavs i hela 105 svar (87 procent av alla svar om krukväxtbuskens kännetecken). Inre kännetecken nämndes av 16 respondenter (13 procent). Den stora mängden yttre kännetecken visar att det inte finns någon allmän uppfattning om denna växt, och därför är det svårt att urskilja typiska kännetecken. Av alla kännetecken nämndes oftast de yttre – ”krukväxtbuskens storlek” (35 procent), ”att den bär frukt eller bär” (11 procent), ”förekomst av blad eller barr” (8 procent). Övriga kännetecken är mycket mer sällsynta. Den stora andelen av alla svar visar att respondenterna inte bara vet vad en krukväxtbuske är, utan också tenderar att fantisera ganska mycket, eftersom en krukväxtbuske i själva verket inte är större än en buske; den skiljer sig inte från en buske genom att den ena bär frukt (bär) och har blommor medan den andra inte gör det; den är inte mer taggig än en buske; dess grenar börjar inte högre upp än buskens, och så vidare. Utan tvekan uppstår en hel del förvirring också därför att ordet krūmokšnis har två betydelser. Ändå motsvarar många av svaren inte någon av ordets krūmokšnis två betydelser. Man kan inte heller säga att någon tredje betydelse av det undersökta ordet börjar framträda i dessa svar. Det är uppenbart att även detta ord behöver undersökas semantiskt i andra källor.

4. KÄNNETECKEN PÅ KRŪMELIS SOM ANGES AV STUDENTERNA

Det bör framhållas att alla respondenter kände till betydelsen av ordet krūmelis.

4.1. Det vanligaste angivna kännetecknet på en krūmelis var ett yttre kännetecken – dess ”storlek”. Det nämndes av 61 respondenter, jfr: en liten buske; den minsta busken; en mycket liten buske; en ytterst liten buske; en mindre version av en buske; en mindre variant av en buske; en liten buske; en buske, bara mindre; en lågvuxen buske; en krūmelis är en låg, liten buske; till formen och förvedningen som en buske, bara mindre; en liten buske, cirka 50 cm hög.

Ytterligare 16 respondenter angav att det inte bara är en liten buske, utan en ”ung, ännu inte fullvuxen buske”, jfr: en ung buske; krūmelis – en ung, liten buske; en ännu inte fullvuxen, ung buske; en buske som fortfarande växer; det är en buske som ännu inte är helt utvuxen; en liten buske som fortfarande växer; en buskplanta; en liten buskväxt, ung; en liten grodd.

4.2. 13 respondenter skrev att det är en ”diminutivform av ordet” eller att ordet ”har en kärleksfull nyans”, jfr: en buske som benämns med ett diminutiv; samma buske, men ordet är en diminutivform; en diminutiv benämning på en buske; samma buske, fast en krūmelis är

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 25

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

ett diminutiv för att beskriva en buske; diminutivformen av ordet ”krūmas”; krūmelis är helt enkelt ett diminutiv som kan användas om en liten buske; krūmelis är en diminutivform av ordet ”krūmas”; en person som sköter om och skyddar en buske kallar den krūmelis, precis som en mamma kallar sin son lille son; en mycket gullig buske.

4.3. Enligt 9 respondenter är ett viktigt kännetecken hos en krūmelis dess ”dekorativitet”, jfr: en prydnadsbuske; en dekorativt beskuren buske eller halvbuske; kanske mer dekorativ (anm.: än en buske); det är en prydnadsväxt; den fyller en dekorativ funktion; en vacker, välskött liten buske; det skulle kunna vara en prydnadsbuske som människor har förädlat – ett kulturtecken.

4.4. 9 respondenter tyckte också att en krūmelis inte bara är en liten buske, utan en ”något annorlunda art”, jfr: en buske av en annan art; en mindre växt som liknar en buske; det är en växt som är ännu mindre än en buske, man säger ofta ”en blombuske”; en krūmelis är en växt som är mindre än en buske och av alla ovan uppräknade (anm.: buske, halvbuske och krūmokšnis) den växt som växer närmast marken; en liten, lågvuxen växt, en enklare version av en buske; en krūmelis är den minsta formen; krūmelis är detsamma som en halvbuske; samma sak som en krūmokšnis; en synonym till ordet krūmokšnis.

Det viktigaste kännetecknet hos en krūmelis är alltså ett yttre kännetecken – ”storleken”. Det utgjorde hela 72 procent av alla nämnda kännetecken. Ett annat yttre kännetecken som förekom i svaren är ”krūmelis dekorativitet” (8 procent).

12 procent av svaren rör den diminutiva betydelsen av ordet krūmelis. Och som nämnts trodde några respondenter att en krūmelis är en buske av en annan art; sådana svar utgör 8 procent.

Av den stora majoriteten av svaren kan man dra slutsatsen att betydelsen av krūmelis hänger samman med att den är liten eller gullig. Man bör också ha i åtanke att DŽ anger två betydelser av ordet krūmas: 1. en flerårig växt med flera stammar, förgrenad ända från marken; 2. en örtartad växt vars stjälkar kommer direkt från roten, en tuva (DŽ₇)⁴¹. Ett av svaren antyder att även ordet krūmelis har två betydelser, det vill säga att det kan beteckna inte bara en liten buske utan också en örtartad växts tuva, jfr: det är en växt som är ännu mindre än en buske, man säger ofta ”en blombuske” (blommor är oftast örtartade växter).

5. BENÄMNING AV KONKRETA VÄXTER

⁴¹ Dessa betydelser är belagda även i LKŽₑ.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 26

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

För att undersöka hur respondenternas teoretiska svar på frågorna stämmer överens med bedömningen av konkreta växter ombads de svarande ange vilken kategori fem växter tillhörde – buske, halvbuske, ris eller flerårig ört: syren, hallon, oregano, timjan och mynta.

Av svaren på frågorna om syren framgick att 37 respondenter ansåg att den är ett träd; 23 – en buske; 15 – att den kan vara både ett träd och en buske; 10 – en halvbuske; 6 – att den kan vara både en buske och en halvbuske; 3 – ett ris; 2 – att den kan vara både ett träd och ett ris. 4 respondenter lämnade inget svar.

Dubbla svar (kan vara både det ena och det andra) delades upp⁴² och gav följande resultat: att syren är ett träd – 54 svar, en buske – 44, en halvbuske – 16, ett ris – 5. I själva verket är syrener buskar eller små träd⁴³. Följaktligen var 82 procent av svaren korrekta.

Svaren på frågorna om hallon var följande: 37 respondenter ansåg att växten är en buske; 18 – ett ris; 15 – en flerårig ört; 14 – en halvbuske; 4 – att den kan vara både ett ris och en flerårig ört; 2 – både en buske och ett ris; 2 – både en halvbuske och ett ris; 1 – både en halvbuske och en buske; 1 – både ett träd och en buske. 6 respondenter lämnade inget svar. Även här delades de dubbla svaren upp. Slutresultatet blev följande: hallon som buske fick 41 svar, som ris – 26, som flerårig ört – 19, som halvbuske – 17, som träd – 1. Enligt VLE_e är hallon en buske, halvbuske, mer sällan en ört⁴⁴. Alltså var 71 procent av svaren korrekta.

Om oregano svarade respondenterna så här: 37 ansåg att det är en flerårig ört; 21 – en halvbuske; 16 – en buske; 14 – ett ris; 2 – att det kan vara både en halvbuske och ett ris; 2 – både ett ris och en flerårig ört; 1 – både en buske och ett ris; 1 – både en halvbuske, ett ris och en flerårig ört; 1 – både en buske och en flerårig ört. Fem respondenter svarade inte. Efter att svaren delats upp blev resultatet följande: oregano som flerårig ört – 41 svar, som halvbuske – 24, som ris – 20, som buske – 18. Enligt VLE_e är oregano en halvbuske eller en flerårig ört⁴⁵. 63 procent av svaren var korrekta.

⁴² Frågan kan uppstå varför dubbla eller tredubbla svar delades upp. Om man inte hade gjort det, och endast det svar som helt överensstämde med uppgiften i VLE_e hade räknats som korrekt, skulle det i vissa fall, till exempel för hallon, oregano och timjan, inte ha funnits ett enda korrekt svar. Detta stämmer dock inte, eftersom det fanns många åtminstone delvis korrekta svar.

⁴³ Se VLE_e för mer information: https://www.vle.lt/Straipsnis/alyvos-72830.

⁴⁴ Se VLE_e för mer information: https://www.vle.lt/Straipsnis/aviete-67393.

⁴⁵ Se VLE_e för mer information: https://www.vle.lt/Straipsnis/raudonelis-78545.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 27

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

Svar om timjan fördelade sig så här: 68 svar, det vill säga flerårig ört; 11 – buske; 8 – halvbuske; 3 – dvärgbuske; 3 – kan vara både dvärgbuske och flerårig ört; 2 – kan vara både halvbuske och flerårig ört; 5 respondenter lämnade inget svar. När svaren sammanställdes visade det sig att timjan enligt respondenterna är en flerårig ört (73 svar), buske (11 svar), halvbuske (10 svar), dvärgbuske (6 svar). I VLEₑ anges att timjan är en halvbuske eller dvärgbuske. Andelen korrekta svar är 16 procent.

Av svaren på frågorna om mynta framgår att 73 respondenter betraktade denna växt som en flerårig ört; 7 – dvärgbuske; 7 – halvbuske; 2 – buske; 2 – både dvärgbuske och flerårig ört; 2 – halvbuske och flerårig ört; 1 – buske och dvärgbuske. 6 respondenter svarade inte. De sammanställda svaren fördelar sig så här: mynta är en flerårig ört (77 svar), dvärgbuske (10), halvbuske (9), buske (3). I själva verket är mynta en flerårig ört⁴⁶. Andelen korrekta svar är 78 procent.

Även denna undersökning visar alltså att respondenterna främst bedömer växter av den här typen utifrån deras storlek – ju mindre växten är, desto oftare betecknas den som en flerårig ört, utan att man fäster särskilt stor vikt vid om stjälkarna är förvedade eller vid andra kännetecken.

SLUTSATSER

1. Tidigare studier har visat att människor inte riktigt vet vad som skiljer orden krūmas, puskrūmis, krūmokšnis åt, trots att orden har olika terminologiska betydelser. Syftet med den beskrivna studien var alltså att undersöka den moderna vardagliga förståelsen av de nämnda orden, inte deras terminologiska betydelse. En enkätundersökning bland studenter valdes som undersökningsmetod.

2. Analysen av undersökningsdata visade att respondenterna angav 20 kännetecken för en buske, vilka delades in i tre grupper: 1) buske i allmän bemärkelse (2 kännetecken, 10 procent), 2) yttre kännetecken hos busken (14 kännetecken, 70 procent) och 3) inre kännetecken hos busken (4 kännetecken, 20 procent).

2.1. Busken i allmän bemärkelse beskrevs av 88 personer. 87 av dem beskrev busken som en ”växt” (19 procent av alla svar om busken, utan uppdelning i grupper). Detta var det oftast angivna kännetecknet.

2.2. Buskens yttre kännetecken nämndes i 342 svar (74 procent av alla svar). De mest typiska yttre kännetecknen hos busken är: ”buskens storlek” (17 procent av alla svar,

⁴⁶ Se VLEₑ för mer information: https://www.vle.lt/Straipsnis/meta-14361.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 28

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

utan att dela in dem i grupper), ’förgreningsgrad’ (15%), ’stammens egenskaper’ (12%), ’lövighet eller barrighet’ (10%), ’täthet eller frodighet’ (5%). ’Förgreningsgrad’ och ’stammens egenskaper’ anges också i Dabartinės lietuvių kalbos žodyne^{(DŽ₇ᵢ), men inte de övriga yttre kännetecknen. Det vore värt att överväga om åtminstone några av dessa borde tas med i definitionen av detta ord i}Bendrinės lietuvių kalbos žodyno.

2.3. Respondent 31 angav buskens inre egenskaper (’förvedning’, ’särdrag i buskens livscykel’ osv.), men detta utgjorde endast 7% av alla svar.

3. Analysen av respondenternas svar visade att kunskaperna om halvbuskar är betydligt sämre än kunskaperna om buskar. Många respondenter visste antingen inte alls vad en halvbuske är eller trodde att den inte skiljer sig från en buske. De svar där halvbusken åtminstone på något sätt beskrevs delades in i tre grupper efter 12 kännetecken: 1) beskrivning av halvbusken utifrån den ordbildningsmässiga betydelsen (2 kännetecken, 17% av svaren), 2) yttre kännetecken hos halvbusken (8 kännetecken, 66% av svaren) och 3) inre kännetecken hos halvbusken (2 kännetecken, 17% av svaren).

3.1. 28 respondenter (22% av alla svar om halvbuskens kännetecken) beskrev halvbusken utifrån dess ordbildningsmässiga betydelse. För studenterna verkade en halvbuske vara ’hälften av en buske’ eller ’halv buske’. Dessa svar har ingenting att göra med halvbuskens terminologiska betydelse. En betydande del av de tillfrågade förknippade halvbusken med ett träd snarare än en buske; växten ansågs vara mer lik ett träd än en buske.

3.2. Halvbuskens yttre kännetecken nämndes i 92 svar (71%). De vanligaste var ’halvbuskens storlek’ (44%), ’stammens egenskaper’ (10%), ’gleshet/täthet’ (7%). Övriga yttre kännetecken angavs betydligt mer sällan. Det bör påpekas att de yttre kännetecken hos halvbusken som respondenterna oftast nämnde inte överensstämmer med vad som sägs i uppslagsverken – varken ’storlek’, ’stammens egenskaper’ eller ’gleshet’ är över huvud taget särskiljande kännetecken mellan en halvbuske och en buske.

3.3. Nio respondenter angav de inre kännetecknen ’halvbuskens förvedning’ och ’flerårig växt’ (7% av alla svar). Även om endast några få respondenter nämnde sådana kännetecken, är det just dessa svar som överensstämmer med de kännetecken hos halvbusken som beskrivs i definitionen av den terminologiska betydelsen.

4. Liksom när det gäller halvbusken känner en betydande del av respondenterna inte till den terminologiska betydelsen av diminutivformen krūmokšnis. De kände dock inte heller till dess icke-terminologiska betydelse (’liten buske’). En annan del av de tillfrågade trodde att krūmokšnis inte skiljer sig från vare sig

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis

samprata (remiantis studentų apklausa) | 29

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

busken eller halvbusken. Svaren där kännetecken hos krūmokšnis nämndes (16 totalt) delades in i två grupper: 1) yttre kännetecken hos krūmokšnis (12 kännetecken, 75% av svaren) och 2) inre kännetecken hos krūmokšnis (4 kännetecken, 25% av svaren).

4.1. Krūmokšnis yttre kännetecken betonades i 105 svar (87% av alla svar om kännetecken hos krūmokšnis). Den stora mängden kännetecken visar att det inte råder enighet om denna växt, och därför är det svårt att urskilja typiska kännetecken. De oftast nämnda var ’storlek’ (35% av svaren), ’att bära frukt eller bär’ (11% av svaren), ’förekomst av blad eller barr’ (8% av svaren).

4.2. Endast 16 respondenter (13% av svaren) nämnde de inre kännetecknen hos krūmokšnis: ’förvedningsgrad’, ’förökning’, ’växtplats’ och ’vintergrönhet’.

4.3. En stor del av alla svar visade att respondenterna inte bara saknar kunskap om vad krūmokšnis är, utan också tenderar att fantisera rejält, eftersom krūmokšnis i själva verket inte är större än en buske; den skiljer sig inte från en buske genom att den ena bär frukt (bär) och har blommor medan den andra inte gör det; den är inte mer taggig än en buske; dess grenar börjar inte högre upp än buskens osv.

5. Alla respondenter visste vad krūmelis är. Dess kännetecken delades inte in närmare, eftersom det bara fanns fyra. Det viktigaste kännetecknet hos krūmelis är ett yttre kännetecken – ’storlek’; hela 72% av de tillfrågade nämnde det. 12% av svaren hade samband med den diminutiva betydelsen av krūmelis.

6. Analysen av svaren på frågorna om specifika växter (syren, hallon, mynta, timjan, oregano) visade att respondenterna främst bedömer växter av den här typen utifrån deras storlek – ju mindre växten är, desto oftare betecknas den som en flerårig ört, utan att man fäster särskilt stor vikt vid stjälkarnas förvedning eller andra kännetecken.

7. De kännetecken som nämns i definitionerna av de terminologiska betydelserna hos växterna som beskrivs i artikeln, särskilt halvbuske och krūmokšnis, skiljer sig avsevärt från de kännetecken hos de undersökta växterna som identifierades i studien. Det är uppenbart att begreppen för de växter som betecknas med alla dessa ord också behöver undersökas med hjälp av andra källor – ordböcker och textkorpusar.

ŠALTINIAI

DŽ_7i: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas: 7-as patais. ir papild. leid. Vyr. red. S. Keinys. – Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2012; elektroninis variantas, 2015 (atnaujinta versija, 2017). Prieiga internete: http://lkkiis.lki.lt/dabartinis.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 30

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

LKŽ_e: Lietuvių kalbos žodynas (t. I–XX, 1941–2002): elektroninis variantas. Redaktorių kolegija: G. Naktinienė (vyr. redaktorė), J. Paulauskas, R. Petrokienė, V. Vitkauskas, J. Zabarskaitė. – Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005 (atnaujinta versija, 2008). Prieiga internete: www.lkz.lt.

VLEₑ: Visuotinė lietuvių enciklopedija: elektroninis variantas. – Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras, 2018. Prieiga internete: https://www.vle.lt.

LITERATŪRA

Gaidienė A., Liutkevičienė D. 2017. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai. – Bendrinė kalba 90, 1–47. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/?90.

Gaidienė A., Liutkevičienė D. 2017a. Gėlės samprata aiškinamuosiuose žodynuose. – Bendrinė kalba 91, 1–19. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/?90.

Gaidienė A., Liutkevičienė D. 2017b. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje. – Bendrinė kalba 91, 1–34. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/?90.

Gliwa B., Šeškauskaitė D. Kas bendra tarp dievmedis ir dievas, dievai? – Respectus philologicus. 2010, Nr. 17 (22), p. 205–218.

Gritėnienė A. 2016. Šermukšnio vaizdinys „Lietuvių kalbos žodyne“. – Tautosakos darbai 52, 85–104.

Kregždys R. 2012. Baltų mitologemų genezė: amalas ‘Viscum album’. – Sakralieji baltų kultūros aspektai. Senovės baltų kultūra 9. Vilnius: Lietuvos kultūros tyrimų institutas, 260–292.

Rutkovska K., Smetona M., Smetonienė I. 2017. Vertybės lietuvio pasaulėvaizdyje, Vilnius: Akademinė leidyba.

Šeškauskaitė D. 2004. Augalai lietuvininkų ir lietuvių dainose. Bendrumai ir skirtumai. – Tiltai. Priedas: Lietuvininkai ir lietuviai: Etninė kultūra 3. Klaipėda: 219–252.

Gauta 2019 11 26

Priimta 2019 12 30

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 31

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 32

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

THE PERCEPTION OF THE WORDS KRŪMAS, PUSKRŪMIS, KRŪMOKŠNIS, KRŪMELIS (SHRUB, SUBSHRUB, BUSH, SMALL SHRUB); BASED ON A STUDENT SURVEY

Summary

It has been noticed that people rarely differentiate between the words krūmas (shrub), puskrūmis (subshrub), and krūmokšnis (bush), even though the words have different terminological meanings. This study aimed to investigate the contemporary rather than terminological daily perception of these words. A survey of students was chosen as an instrument of enquiry.

Analysis of the data has showed that the respondents listed 20 attributes of the shrub (Lith. krūmas). The most frequent description of the shrub was that ‘a shrub is a plant’. Other most typical attributes of the shrub have to do with its exterior: ‘the size of the shrub, ‘how branchy it is’, ‘the qualities of its trunk’, ‘how leafy or thorny it is’, ‘how thick or lush it is’. Several interior attributes of the shrub were mentioned as well, and included qualities such as ‘woodiness’, ‘the characteristics of the bush lifecycle’, and so on.

A review of the survey forms has revealed the knowledge of the subshrub (Lith. puskrūmis) to be much poorer than that of the shrub. A lot of the respondents did not know what a subshrub was or thought it was completely the same as the shrub. A total of 12 subshrub attributes were named. Some of the respondents described the subshrub on the basis of its formational meaning: ‘half a shrub’ or ‘semi-shrub’. These replies have nothing to do with the terminological meaning of subshrub. Strangely, quite a few of the respondents connected the subshrub with a tree rather than a shrub, believing this plant to bear more semblance to the first rather than the latter. The most frequent exterior attributes of the subshrub mentioned were its ‘size’, ‘trunk properties’, ‘rarity’. Notably, these attributes differ from what encyclopaedias have to say. Several respondents also mentioned some interior attributes of the subshrub: ‘subshrub’s woodiness’ and that the subshrub is a ‘perennial plant’. These answers conform to the attributes of the subshrub that its terminological meaning refers to.

The respondents also had some difficulty with describing the bush (Lith. krūmokšnis). There were a massive 12 exterior attributes of the bush mentioned and this plenitude of attributes indicates the absence of a uniform opinion about this plant. The most frequent

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžių krūmas, puskrūmis, krūmokšnis, krūmelis samprata (remiantis studentų apklausa) | 33

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.12

mentions were the ‘size’, ‘bearing of fruit or berries’, ‘presence of leaves or thorns’. Interior attributes mentioned were four: ‘the degree of woodiness’, ‘reproduction’, ‘place of growing’, ‘evergreenness’.

Everyone knew what a small shrub (Lith. krūmelis) was. The underlying attribute of the small shrub is of the exterior variety: its ‘size’. A portion of the replies were tied to the diminutive meaning of the small shrub.

Analysis of the replies about specific plants (lilac, raspberry, mint, thyme, oregano) has revealed that the respondents tend to judge about this type of plants by their size: the smaller the plant, the more often it is referred to as a perennial herb, rather disregarding the woodiness of its stems or other attributes.

The attributes referred to in the terminological meanings of the plants covered in the article, and those of subshrub and bush in particular, differ to a rather substantial extent from the plant attributes identified in the course of this study. It is obvious that all of them need to be researched on the basis of other sources, such as dictionaries and corpuses, as well.

KEYWORDS: survey, meaning, semantic analysis, attribute, definition, terminology, shrub, subshrub, bush, small shrub.

ANŽELIKA GAIDIENĖ

DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ

Lietuvių kalbos institutas

Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

[email protected]

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

INLEDANDE ANMÄRKNINGAR

METODOLOGI OCH TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

ANALYS AV RESULTATEN FRÅN STUDENTUNDERSÖKNINGEN

1. KÄNNETECKEN PÅ BUSKEN SOM STUDENTERNA ANGETT

1.1. Busken i allmänhet

1.2. Buskens yttre kännetecken

1.3. Buskens inre egenskaper

2. KÄNNETECKEN HOS HALVBUSKAR ENLIGT STUDENTERNA

2.2. Yttre kännetecken hos halvbusken

2.3. Halvbuskens inre kännetecken

3.

STUDENTERS ANGIVNA KÄNNETECKEN HOS DVERGBUSKEN

3.1. Buskens yttre kännetecken

3.2. Dvärgbuskens inre kännetecken

4. KÄNNETECKEN PÅ KRŪMELIS SOM ANGES AV STUDENTERNA

5. BENÄMNING AV KONKRETA VÄXTER

SLUTSATSER

ŠALTINIAI

LITERATŪRA

THE PERCEPTION OF THE WORDS KRŪMAS, PUSKRŪMIS, KRŪMOKŠNIS, KRŪMELIS (SHRUB, SUBSHRUB, BUSH, SMALL SHRUB); BASED ON A STUDENT SURVEY

Summary

Document details