RAMUNĖ VASKELAITĖ

Institutet för litauiska språket

SKRIVNING AV ASTROLOGISKA NAMN PÅ ASTROLOGISKA WEBBPLATSER

NYCKELORD: stavning, versal, egennamn, astrologiska namn.

ANNOTATION

De litauiska stavningsnormerna föreskriver att egennamn skrivs med stor bokstav, men detta är endast den mest allmänna regeln och gäller namn bestående av ett enda ord. För namn med flera ord finns två skrivsätt: vissa namn skrivs med endast det första ordet med stor begynnelsebokstav, medan varje ord skrivs med stor begynnelsebokstav i andra namn. Denna gräns dras med hänsyn till det objekt som benämns. Astrologiska namn nämns emellertid inte bland de övriga grupperna av egennamn i verk som kodifierar stavningsnormerna, vilket innebär att även deras skrivnorm förblir okodifierad. Artikeln syftar till att undersöka vad man följer när sådana namn skrivs i bruket och om någon särskild skrivnorm har etablerats där. Analysen av brukstendenser bygger på texter som publicerats på astrologiska webbplatser.

ABSTRACT

De litauiska stavningsnormerna föreskriver att egennamn skrivs med stor begynnelsebokstav, men detta är endast den mest allmänna regeln och gäller namn som består av ett ord. För namn med flera ord finns två skrivsätt: vissa skrivs med stor bokstav endast i det första ordet, medan varje ord skrivs med stor begynnelsebokstav i andra namn. Gränsen dras utifrån det objekt som ska benämnas. Astrologiska objekts namn nämns dock inte bland de övriga grupperna av egennamn i de verk som fastställer stavningsnormerna, och därför förblir deras stavningsnormer odefinierade. Artikeln syftar till att ta reda på vilka skrivsätt som tillämpas i bruket och om någon särskild stavningsnorm har etablerats där. Analysen av brukstendenser för astrologiska namn bygger på texter som publicerats på astrologiska webbplatser.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 2

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

INLEDNING

Även om stavning är ett av språkets normeringsobjekt behandlas stavningsnormer och skrivtendenser i vetenskapliga arbeten betydligt mer sällan än exempelvis normer och språkbruk på lexikalisk, syntaktisk eller morfologisk nivå. Detta beror sannolikt främst på objektiva orsaker, såsom den större stabilitet hos normerna som är utmärkande för denna nivå och som, för övrigt, inte bara märks i litauiskt standardspråk¹. Stavningsnivån är jämfört med andra språknivåer inte bara stabilare utan också särpräglad. Det framhålls på flera håll att stavningen endast indirekt hänger samman med språkets inre struktur och är en överenskommelse (Pupkis 2005: 231; Vasiliauskienė, Rimkutė 2007: 34). Om den alltså bygger på en överenskommelse och tenderar att vara stabil, borde det knappast uppstå nya eller problematiska företeelser på denna nivå. Följaktligen tycks det inte heller finnas särskilt mycket att undersöka på vetenskaplig nivå.

Ändå påverkar åtminstone olika yttre faktorer även stavningen, vilket gör att vissa aspekter av den förtjänar en grundligare undersökning. När de ekonomiska och politiska förhållandena förändrades i slutet av förra millenniet, och därmed även källorna till språklig påverkan, började exempelvis nya namn spridas i litauiskan, vilket föranledde undersökningar av frågor om företagsnamn (Kniūkšta 1991, 1997, 2004, 2006) och stavning av främmande egennamn (Ambrazas 2008). Men i stort sett behandlas stavningsfrågor sällan på vetenskaplig nivå, i bara enstaka arbeten (t.ex. Vasiliauskienė, Rimkutė 2007; Gudzinavičiūtė 2012; Drukteinis 2015; Vaskelaitė 2019), även om dessa arbeten visar att det också på denna nivå förekommer nyheter, variation och problem. Bristen på vetenskaplig uppmärksamhet åt stavningsnivån beror alltså sannolikt inte bara på objektiva orsaker utan även på mer subjektiva, såsom att andra språknivåer prioriteras eller kanske uppfattningen att de en gång fastställda stavningsreglerna räcker och att allt som avviker från dem endast kan vara fel.

Reglerna täcker emellertid inte nödvändigtvis allt, och det beror inte på att nya företeelser uppstår i språket. I arbeten som kodifierar skrivnormer kan även någon sedan länge existerande företeelse lämnas obehandlad; med andra ord kan en eller annan norm förbli okodifierad. I denna artikel undersöks just en sådan obehandlad företeelse – stavningen av astrologiska namn (nedan ALP). Den kan inte kallas en ny företeelse, eftersom ALP uppstod samtidigt med astrologin, vars ursprung enligt vad

¹ Som exempel på stabil stavning nämns exempelvis engelska, iriska, franska och japanska standardspråk (Pupkis 1980: 23) eller kinesiska tecken, skapade under det andra årtusendet f.Kr. (Bielinskienė ir kt. 2014: 43).

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 3

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

olika källor anger, går tillbaka ända till det tredje årtusendet f.Kr. eller ännu längre tillbaka². I arbeten som anger litauiska stavningsnormer nämns emellertid inte ALP. Där fastställs en allmän regel för stavning av egennamn, som föreskriver minst två sätt att skriva egennamn med direkt betydelse, beroende på det namngivna objektet. Astrologiska objekt eller företeelser nämns emellertid inte bland de objekt som namnges, och därför förblir även stavningsnormen för ALP okodifierad. Själva normen för stavning av egennamn beskrivs dessutom som problematisk i flera arbeten (t.ex. Pupkis 2005: 234; Linkevičienė 2013: 7). I ett av dem sägs exempelvis: ”Vissa regler är formulerade så att vanliga språkbrukare, när ett nytt namn tillkommer, ofta inte vet vilken av reglerna de ska utgå från för att välja det bästa stavningssättet (detta gäller särskilt sammansatta namn)” (Vasiliauskienė, Rimkutė 2007: 35). Förhoppningen är att denna artikel ska bidra till undersökningen av problemet.

Men den praktiska aspekten är minst lika viktig – att åtgärda kodifieringsluckan. Som det har konstaterats beror språkets normer inte på skriftliga auktoriteter (normerande ordböcker, grammatiker och liknande arbeten), individens önskningar eller åsikter, utan ”det som allmänt används, det som är hela folkets vana, är normen” (Pupkis 1980: 20). Det skulle alltså kunna vara så att även en norm för stavning av ALP har etablerats, trots att den inte har kodifierats i normerande arbeten. Syftet med denna artikel är att ta reda på om en sådan norm finns; detta ska göras genom att analysera stavningen av ALP på astrologisajter. Om det visar sig att stavningen varierar alltför mycket, bör arbetet ändå vara till nytta ur kodifieringssynpunkt – som en uppmaning att fastställa en norm för stavning av ALP.

Artikelns undersökningsobjekt är egennamn eller namn som i astrologiska texter tenderar att skrivas som egennamn. Egennamn behandlas i arbeten om lexikologi, morfologi och till och med syntax, men ur olika perspektiv och med olika terminologi, vilket har gett upphov till en betydande terminologisk variation. Inom morfologin, som utgår från ordklasser, används exempelvis termerna tikriniai ir bendriniai daiktavardžiai (t.ex. LKG 1965: 163); inom lexikologin, som utgår från ordförrådet, används tikriniai ir bendriniai žodžiai, medan termerna vardas, tikrinis vardas används inom onomastiken, en underdisciplin till den senare (t.ex. Jakaitienė 2010: 267–278). Även termen pavadinimai används. Denna terminologi förs också över till normerande arbeten och används inte på samma sätt i alla arbeten; därför förekommer även där en terminologisk variation, och förhållandena mellan termerna –

² I Visuotinėje lietuvių enciklopedijoje hävdas exempelvis att ”[A]strologin uppstod i Mesopotamien, möjligen under det tredje årtusendet f.Kr., och spreds i västvärlden under den hellenistiska epoken” (VLEe). På en av astrologisajterna står det att ”den nutida astrologin är ett arv från den babyloniska civilisationen och uppstod för omkring 4–5 tusen år sedan i de sumeriska och babyloniska civilisationerna” (ASTR).

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 4

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

ganska oklart. Till och med i avsnittet om användningen av versaler i den främsta publikationen med regler för litauisk stavning – Lietuvių kalbos rašybos ir skyrybos – nämns såväl namn som beteckningar, till exempel: geografiska namn och geografiska beteckningar, djurnamn och djurbeteckningar, astronomiska namn samt egennamn på astronomiska objekt och namn på astronomiska objekt (LKRS 1992: 60–76). Varken dessa arttermer eller termerna namn, beteckning förklaras här, så det är oklart om arttermerna betraktas som skilda termer eller synonymer. Att reda ut förhållandet mellan termerna eller harmonisera terminologin är inte syftet med denna artikel. Efter att ha uppmärksammat variationen kommer därför termen egennamn i form av beteckningar att användas fortsättningsvis, och i denna artikel inbegriper den egennamn i direkt betydelse³. Artikelns egentliga studieobjekt kommer att benämnas astrologiska beteckningar; mer exakt används förkortningen ALP för dessa beteckningar, så att de skiljs från astronomiska beteckningar – ANP. När mer specifika typer av ALP eller ANP nämns, används de betecknande termerna i obeskuren form: beteckningar på astrologiska objekt, beteckningar på astrologiska händelser, beteckningar på astronomiska objekt och så vidare. Denna artikel behandlar stavning; den gör därför inte anspråk på att precisera klassificeringen av egennamn eller harmonisera terminologin, utan syftet är enbart att undersöka stavningsmönster för egennamn som är typiska för astrologin.

Som framgår av artikelns titel bygger analysen på texter från webbplatser. Internet är som bekant inte den miljö som forskare på stavningsområdet i första hand skulle vända sig till, och det finns goda skäl till det. Där finns väldigt mycket som kan kallas elementära stavnings- eller korrekturfel, och det är knappast meningsfullt att granska dem ur normeringssynpunkt, eftersom inte ens språkbrukarna själva sannolikt skulle gå med på att elementära stavfel fastställs som allmän norm. Men på internet publiceras texter av olika kvalitet, däribland sådana som håller sig inom gränserna för standardspråket, vilket gör det möjligt att välja ut lämpliga källor. Framför allt är det dock det undersökta ämnesområdet som avgör valet av internet som undersökningskälla. Intresset för astrologi har återuppstått relativt nyligen; under lång tid var det ett ganska slutet område, och vetenskapen förkastar det fortfarande (se Vaskelaitė 2020: 129–130). Därför finns det inte många publikationer på litauiska inom området. Mer exakt ges det ut en hel del populärlitteratur, men den täcker inte hela den mångfald av beteckningar som används inom astrologin, medan beteckningar används i stor omfattning på astrologiska webbplatser. Här förklaras termer eller

³ Förutom beteckningar i direkt betydelse nämner arbeten som anger stavningsnormer vanligtvis även symboliska beteckningar (beteckningar med symbolisk betydelse), och som kännetecken som skiljer dem från beteckningar i direkt betydelse anges att de skrivs inom citationstecken.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 5

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

beteckningar förklaras dessutom, så att deras betydelser framgår. Därför valdes sju webbplatser för analysen: antropoteosofineastrologija.lt (ANTR), astrodaiva.com (ASTR), astrologijosmokykla.lt (AM), sadhanacentras.lt (SA), uranija.lt (UR), vidineastrologija.lt (VA), zachh.lt (ZA). Analysen bygger på sammanhängande texter som publicerats på webbplatserna fram till den 1 december 2021. Innan tendenser i språkbruket analyseras är det dock relevant att diskutera den kodifierade normen.

1. DEN KODIFIERADE NORMEN OCH DESS KRITERIER

Den allmänna regeln för stavning av egennamn formuleras i grammatikernas avsnitt om substantiv, och den verkar mycket enkel: egennamn ska skrivas med stor begynnelsebokstav (LKG 1965: 163; DLKG 1997: 60). I dessa avsnitt formuleras emellertid endast stavningsregeln för substantiv, medan egennamn omfattar mer än bara substantiv. Stavningen av egennamn behandlas mer ingående och stavningsnormen fastställs i verk som är inriktade på stavning.

Stavningsnormerna fastställs fortfarande i Lietuvių kalbos rašyba ir skyryba (hädanefter LKRS). Visserligen fastställs eller preciseras de även genom beslut av Statliga kommissionen för litauiska språket (hädanefter VLKK), men den huvudsakliga normativa regelsamlingen för stavning är den andra, reviderade utgåvan av LKRS från 1992. Dess första del, Rašyba, gäller enligt uppgift även på VLKK:s webbplats, i den mån den inte strider mot senare antagna beslut⁴. Stavningen av egennamn behandlas i samlingens avsnitt Användning av versaler (LKRS 1992: 61–64), och redan av rubriken framgår att stor begynnelsebokstav anges som det kännetecken som skiljer egennamn från appellativer. I praktiken kan regeln om stor begynnelsebokstav emellertid bara tillämpas på enordiga beteckningar. För beteckningar med flera ord anges två skrivsätt – att skriva det första ordet i beteckningen med stor begynnelsebokstav (Teisingumo ministerijos įsakymas) och att skriva varje ord i beteckningen med stor begynnelsebokstav (Didieji Grįžulo Ratai). Beteckningarna delas här in i grupper, där vissa föreskrivs det ena skrivsättet och andra det andra. Av gruppbeteckningarna och diskussionen om dem kan man dra slutsatsen att skrivsättet avgörs av det objekt som betecknas. Till exempel företag, institutioner och

⁴ Se http://www.vlkk.lt/aktualiausios-temos/rasyba/lkrs-turinys. När artikeln utarbetades övervägdes en uppdaterad regelsamling för stavning – Rasuolė Vladarskienės och Palmiros Žemlevičiūtės Lietuvių kalbos rašyba: taisyklės, komentarai, patarimai. Se den på webbadressen http://www.vlkk.lt/aktualiausios-temos/rasyba/apie-rasyba.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 6

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

Organisationers namn (Teisingumo ministerija), dokument (Versalio taikos sutartis), högtider och evenemang (Naujieji metai, Motinos diena), historiska händelser och epoker (Didysis šiaurės karas, Atgimimo epocha) och andra namn nämns som sådana där endast det första ordet skrivs med stor bokstav, medan personnamn (Žanas Žakas Ruso), däribland en- eller flerordiga namn på mytologiska väsen (Dievas, Afroditė, Dievas Tėvas, Dzeusas Griausmavaldys), nämns som namn där varje ord skrivs med stor bokstav. Endast namn från några få grupper anges skrivas på det senare sättet, vilket skulle tyda på att detta skrivsätt är ett undantag från en mer allmän regel för skrivning av egennamn. En av dessa få grupper är astronomiska objekts namn (Didieji Grįžulo Ratai, Marsas). Astrologiska objekt utgör dock inte en särskild grupp i LKRS, och sådana namn nämns inte heller bland andra grupper av egennamn. De ingår inte heller i klassificeringen av egennamn i de viktigaste litauiska grammatikorna (LKG 1965: 163; DLKG 1997: 60); endast i Dabartinės lietuvių kalbos gramatikoje benämns gruppen som namn på kosmiska och astronomiska objekt (DLKG 1997: 60).

Även VLKK har fattat beslut om skrivning av egennamn, och flera rekommendationer om hur de ska skrivas har utfärdats, till exempel Rekomendacija dėl kai kurių religinių vardų, terminų, pavadinimų rašymo didžiąja raide (VLKK 2004), men skrivningen av ALP behandlas inte i dessa dokument⁵. I det sammanfattande beslutet, som preciserade några av de skrivregler som anges i LKRS, nämns samma grupper av egennamn som i LKRS, och ALP utgör inte någon särskild grupp; sådana namn tas inte heller upp i andra grupper (VLKK 1997). Skrivningen av ALP behandlas inte heller i läromedel eller handböcker av praktisk karaktär (t.ex. LKŽin 1998; Linkevičienė 2013: 7–24; Bielinskienė ir kt. 2014: 132–135; ESIV 2014: 40–69; KancKP 2020), och astrologiska namn eller termer behandlas knappast alls. Författaren har redan påpekat att de inte heller brukar tas med i ordböcker över internationella ord, trots att astrologin använder många termer som skiljer sig betydelsemässigt från ANP (Vaskelaitė 2020). Kazimieras Gaivenis (1990) har visserligen skrivit om stjärnbilders namn, men även dessa betraktades som namn på astronomiska, inte astrologiska objekt.

⁵ Rekommendationer och beslut publiceras på VLKK:s webbplats: rekommendationerna under fliken Aktualiausios temos (http://www.vlkk.lt/aktualiausios-temos/rasyba), besluten under fliken VLKK nutarimai (http://www.vlkk.lt/vlkk-nutarimai).

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 7

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

Eftersom astrologi och astronomi har gemensamma rötter⁶ skulle det kunna tyckas att regeln för skrivning av ANP borde räcka och att ALP borde skrivas enligt den. Regeln omfattar dock endast namn på objekt – det framgår både av rubriken till det avsnitt som presenteras i LKRS, Astronominių ir geografinių bei topografinių objektų vardai, och av exemplen som ges där (LKRS 1992: 62). Dessutom är regeln inte så enkel. För det första görs ett undantag för ett generiskt ord som betecknar objektets allmänna benämning (žvaigždė, ūkas, planeta), vilket tycks innebära ett tredje sätt att skriva egennamn – att inte skriva varje ord med stor bokstav (LKRS 1992: 62). Enligt detta undantag blir det alltså Didieji Grįžulo Ratai och Paukščių Takas som ska skrivas så, men Mėlynoji Ramybės jūra, eftersom det enda generiska ordet är jūra, medan Ratai och Takas inte är det, trots att både jūra, ratai och takas är appellativ.

För det andra blir gränsen mellan olika skrivsätt otydlig när ett undantag görs för det generiska ordet. Enligt detta undantag skrivs nämligen tvåordiga namn på astronomiska objekt, såsom Šiaurės žvaigždė och Andromedos ūkas, på samma sätt som namn där endast det första ordet skrivs med stor bokstav, jfr Motinos diena och Versalio taikos sutartis.

Skillnaden minskar dock ytterligare genom att skrivnormerna medger stilistisk användning av stor bokstav, vilket enligt formuleringen kan tillämpas både på enskilda ord och på namn. Så anges det också i LKRS att stor bokstav kan användas både för ord, om deras ”betecknade begrepp tillmäts en särskild betydelse och vördnad” (Tačiau dabar, Atgimimo laikotarpiu, skaudu regėti beviltiškai plytinčias dvasios erdves), som för namn: ”Av vördnad kan alla ord i namn på de mest betydelsefulla organisationerna, samhällsrörelserna, historiska händelserna, dokumenten av särskild betydelse och andra liknande namn skrivas med stor bokstav” (LKRS 1992: 71). Som framgår av LKRS:s senare formulering och exempel ska även det generiska ordet i ett namn skrivas med stor bokstav när namnet skrivs så av vördnad: Lietuvos Vyskupų Konferencija, Visuotinė Žmogaus Teisių Deklaracija etc. Det skulle alltså innebära att även om regeln för skrivning av namn på astronomiska objekt gör undantag för det generiska ordet (jfr Mėnulio Ramybės jūra), upphäver möjligheten att använda stor bokstav av stilistiska skäl detta undantag. Som framgår av den citerade formuleringen anges visserligen inte uttryckligen att denna möjlighet tillämpas just på namn på astronomiska objekt, men uttrycket ”och andra

⁶ När det hävdas att astrologin uppstod i Mesopotamien omkring 3 000 f.Kr. och senare spreds i västvärlden under den hellenistiska epoken, anges också att den bidrog till astronomins utveckling: under de första århundradena e.Kr. blev skillnaden tydlig mellan astronomi som vetenskapen om stjärnorna och astrologi som konsten att spå i stjärnorna (VLEe).

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 8

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

alla ord i liknande namn” skulle tyda på att det är möjligt. Av den tidigare nämnda Rekomendacijos dėl kai kurių religinių vardų, terminų, pavadinimų rašymo didžiąja raide (hädanefter Rekommendationen) framgår att det generiska ordet i religiösa namn av stilistiska skäl kan skrivas med stor bokstav: Bernelių Mišios, Grigaliaus Mišios (VLKK 2004). Å andra sidan ges här också exempel på namn på högtider och minnesdagar, såsom Angelų Sargų diena, Šv. Nekaltųjų Vaikelių šventė, vilka skulle strida mot den regel som formuleras i LKRS om stilistisk användning av stor bokstav i namn⁷. Undantaget för det generiska ordet gör alltså inte bara gränsen mellan olika sätt att skriva egennamn otydlig, utan ger också upphov till normkonflikter. En möjlig orsak till dessa oklarheter är att stor bokstav tilldelas flera funktioner: den används inte bara för att uttrycka vördnad eller skilja ett egennamn från ett appellativ, utan också för att skilja vissa egennamn från andra⁸.

Kriteriet för den senare skillnaden anges inte i verk som kodifierar skrivnormer. Den gräns som i fråga om stavning dras mellan benämningar på personer (och djur samt mytologiska väsen) och andra slags namn tycks antyda att denna skillnad följer den åtskillnad mellan två typer av egennamn som görs i lexikologiska arbeten – namn på levande varelser och namn på ting som inte är levande (se Jakaitienė 2010: 266). Men ur stavningssynpunkt dras också en gräns mellan ting som inte är levande, det vill säga namn på astronomiska (och geografiska, topografiska och naturföreteelser) objekt skiljs från namn på andra ting som inte är levande (t.ex. högtidsnamn). Detta tycks visa att hänsyn tas till det område där namnet används: ANP bedöms på ett annat sätt än, säg, namn på historiska perioder och epoker (Didysis šiaurės karas, Šviečiamasis amžius). Grupperna som räknas upp i avsnittet Kai kurių kitų pavadinimų rašymas i LKRS visar emellertid att inte bara namn på historiska perioder och epoker förväntas skrivas annorlunda, utan också namn som inte är knutna till något särskilt område (till exempel högtider eller dokument). Detta skulle tyda på att även den lexikala gruppen beaktas: namn på objekt (t.ex. astronomiska) skiljs från namn på händelser (högtider, evenemang). Det är naturligtvis svårt att förena de två kriterierna, eftersom astronomin inte enbart omfattar namn på objekt och historien inte enbart namn på perioder och epoker. Av Rekommendationen framgår att även religiösa namn inte bara omfattar namn på objekt – exempelvis används också namn på kultakter (Altoriaus Sakramentas, Pirmoji Komunija).

⁷ I en anmärkning efter Rekommendationen anges att den utarbetades som ett utkast och behandlades vid VLKK:s sammanträde den 3 juni 2004, men inte godkändes. Se http://www.vlkk.lt/vlkk-nutarimai/projektai/kai-kuriu-religiniu-vardu-terminu-pavadinimu-rasymas-didzja-raide.

⁸ En mening inleds också med stor bokstav.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 9

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

Den nämnda rekommendationen lyfter fram ytterligare ett kriterium för att dra gränsen mellan egennamn: betydelsens särställning. Där behandlas nämligen namn med särskild betydelse som sådana som ska skrivas med stor begynnelsebokstav i varje ord, till exempel namn på heliga skrifter och deras viktigaste delar (Naujasis Testamentas, geroji Naujiena, Vetus Latina), och på de viktigaste kultakterna (Eucharistijos Sakramentas, Pirmoji Komunija), medan namn utan särskild betydelse anges med stor begynnelsebokstav endast i det första ordet enligt den allmänna regeln för skrivning av namn (Pradžios knyga, Dvylikos apaštalų liturgija). Ett sådant kriterium om betydelsens särställning skulle sammanfalla med kriteriet att stor bokstav används av stilistiska skäl, men efter att grupper av namn med särskild betydelse räknats upp i rekommendationens avsnitt 2 sägs det i avsnitt 4 att ”[R]eligiösa termer och namn kännetecknas i hög grad, särskilt i skrifter med religiöst innehåll, av stilistisk användning av versaler: ord och ordkombinationer skrivs med stor bokstav när de begrepp som de betecknar tillmäts särskild betydelse och vördnad”, och fall av stilistisk versalanvändning räknas upp separat, såsom skrivningen av namn på företeelser och händelser i kyrkans historia (Kristaus Gimimas, Kristaus Prisikėlimas). Även om sambandet mellan namn med särskild betydelse och namn som skrivs med versal av stilistiska skäl alltså inte anges uttryckligen i rekommendationen, skulle det separata omnämnandet av dessa namn tyda på att religiösa namn med särskild betydelse skiljs från ordkombinationer som skrivs med versal av stilistiska skäl, trots att betydelsens särställning i LKRS betraktas som grund för stilistisk användning av stor bokstav. Hur som helst står det klart att kodifieringen av skrivnormen för egennamn inte bara försöker förena flera kriterier, utan också ger upphov till normeringsmässiga inkonsekvenser.

Varför man tenderar att dra gränsen på ett visst sätt när det gäller skrivningen av egennamn förklaras eller anges inte i arbeten av normerande karaktär. Motivet kan vara såväl den särskilda betydelsen hos vissa namn som den skrivtradition för egennamn som utvecklats inom olika områden (t.ex. i astronomiska texter), eller andra faktorer. Att området faktiskt kan påverka skrivvanorna framgår också av vissa undantag som anges i arbeten av normerande karaktär. Exempelvis nämns det i rekommendationen att vissa appellativ, såsom mišios eller bažnyčia, ska skrivas med stor bokstav i religiösa skrifter (Bažnyčia, Katalikų Bažnyčia; Mišios, Bernelių Mišios). Även skrivningen av namn på religiösa högtider anges här vara annorlunda (Trys Karaliai, Visi Šventieji) än i LKRS, som i första hand inriktar sig på allmänt språkbruk. I allmänhet tenderar man dock att formulera reglerna för skrivning av såväl religiösa namn som egennamn som allmänna regler, utan att ta hänsyn till den miljö där namnet används.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 10

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

eller genre- och stilegenskaper. Exempelvis nämns i Lietuvių kalbos gramatikoje som en allmän möjlighet att egennamn övergår till appellativ (LKG 1965: 163), och även i LKRS formuleras det så att saulė, mėnulis och žemė ska skrivas med liten bokstav inte i texter av en viss stil eller genre eller i allmänt språkbruk, utan när dessa ord inte används som astronomiska namn (Patekėjo saulė; Čia Lietuvos žemė; Blyškiai švietė mėnulis), och att ordet visata i regel ska skrivas med liten bokstav (LKRS 1992: 63).

Översikten över den kodifierade normen visar i stort att den till synes enkla regeln för skrivning av egennamn, som anger stor begynnelsebokstav som det kännetecken som skiljer ett egennamn från ett appellativ, är ganska komplicerad. Svårigheterna beror såväl på undantaget för ett besläktat ord som på att stor bokstav fyller mer än en funktion och på att flera kriterier tillämpas för att skilja vissa egennamn från andra. Motsägelser uppstår till och med i arbeten av normerande karaktär. Det är därför förståeligt att oklarheter kan uppstå i språkbruket. Att sådana oklarheter verkligen uppstår framgår redan av posterna i VLKK:s rådgivningsbank (nedan KB), som sammanställs utifrån frågor från språkbrukare. Här ställs frågor både om gränsen mellan egennamn och appellativ (visata, galaktika) och om användningen av stor bokstav i namn på allehanda grupper, till exempel högtider och minnesdagar (hur många versaler i namnet Naujieji metai; Angelų sargų ar Angelų Sargų diena?), geografiska namn (Kuršių nerija ar Kuršių Nerija? Didysis Kanjonas ar Didysis kanjonas?), och även namn på astronomiska objekt (hur många versaler i namnen Didieji Grįžulo Ratai, Paukščių Takas?). Av posterna framgår att frågor också ställs om namn vars grupper eller undergrupper inte särskiljs i normerande verk, exempelvis namn på kalendrar (Mėnulio kalendorius ar mėnulio kalendorius?), namn på handelsvägar (Šilko kelias ar šilko kelias? Gintaro kelias ar gintaro kelias?), vilket tyder på att oklarheter också kan uppstå på grund av osäkerhet om vilken grupp av egennamn ett namn ska hänföras till. Däremot nämns ALP inte heller i denna resurs.

2. NAMN PÅ ASTROLOGISKA OBJEKT

En del av egennamnen som används på astrologisajter betecknar objekt som till synes motsvarar astronomiska objekt, och skrivningen av namnen sammanfaller också. Men webbplatserna visar

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 11

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

skillnader i betydelse och visar också att man inom detta område använder benämningar som inte överensstämmer med de astronomiska.

2.1. Namn på astrologiska planeter och andra himlakroppar

På alla undersökta webbplatser används namn på objekt som inom astronomin kallas himlakroppar, men planetnamnen är vanligast: Venera, Marsas, Merkurijus, Jupiteris, Saturnas, Uranas, Plutonas, Neptūnas. På de flesta webbplatser nämns också asteroiden Chironas. Andra namn på himlakroppar förekommer mer sällan, åtminstone på de webbplatser som valts ut för analysen, vilket tyder på att inte alla himlakroppar är lika viktiga ur astrologiskt perspektiv. Endast i en text står det exempelvis att kometer också är viktiga inom astrologin (ASTR). En förklaring i en annan text skulle tyda på att himlakroppar har olika relevans för olika astrologiska skolor: ”Det finns hundratals asteroider. Vissa astrologiska skolor ägnar föga uppmärksamhet åt asteroider, andra ägnar dem stor uppmärksamhet” (ASTR). Å andra sidan nämns i astrologiska texter också himlakroppar som beskrivs som oupptäckta ur astronomisk synvinkel: ”Den asteroid som oftast används är Chiron, och i ryska astrologiska skolor även Proserpina, som i västerländsk astrologi betraktas som en fiktiv punkt (den har ännu inte upptäckts som fysisk kropp; dess existens antyds indirekt)” (ASTR).

Men även när de omnämnda himlakropparnas namn sammanfaller med de astronomiska används de med andra betydelser i astrologiska texter. Här kallas dessa objekt knappast ens för himlakroppar. Såväl förklaringarna på webbplatserna som sammanhanget visar att de inom astrologin inte är materiella himlakroppar vars massa eller volym man skulle vilja mäta och diskutera, utan samlingar av symboliska betydelser. Saturnus förknippas exempelvis med makt, disciplin, begränsningar, ekonomi, askes och ålderdom, Jupiter med lagar, juridik, utlandet och resor. Kometer förklaras som himlens budbärare, ett kosmiskt budskap till solsystemet om ytterst viktiga händelser (ASTR). På en webbplats beskrivs planeter och andra himlakroppar som andliga väsen: ”Detta kan låta som poesi, men sedan antiken har man hävdat att planeter och andra himlakroppar har ett eget medvetande, att de inte bara är fysiska utan också andliga väsen och essenser, och de kallades kosmiska logos” (ASTR). Inom astronomin betraktas dessa objekt naturligtvis annorlunda, exempelvis kometer som ”småmassiga himlakroppar med låg densitet, som rör sig runt solen i elliptiska banor

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 12

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

eller parabler”, planeter – som ”kalla kosmiska kroppar med stor massa och stora dimensioner, som kretsar kring en stjärna (i solsystemet – kring solen)” (Straižys 2003).

Av skrivningen av astrologiska ”himlakroppars” namn framgår att betydelseskillnaderna inte påverkar stavningen – även i astrologiska texter skrivs dessa namn med stor begynnelsebokstav, t.ex.:

Således kommer mod och beslutsamhet att handla (Mars) i konflikt med begränsningar, hierarkiska maktstrukturer och ekonomi (Saturnus), lagar och rätt (Jupiter) och transformationer (Pluto) ASTR; När Merkurius är skadad minskar förmågan att uttrycka tankar begripligt och flytande, att lära sig, skriva och köra SA; Inom astrologin Mars betraktas som en olycksbringande planet ZA. För övrigt nämns dessa namn även som astronomiska objektsnamn i webbplatsernas texter, till exempel: Under hela juli månad kan Mars och Venus ses ovanför den västra horisonten efter solnedgången ASTR. På en webbplats, där varje planet diskuteras särskilt ingående, presenteras dessutom både en astrologisk och en astronomisk tolkning av den. Merkurius beskrivs exempelvis ur astrologisk synvinkel som ”mentala förmågor och intellekt, skrivande, tal, handel, vetenskap”, medan den ur astronomisk synvinkel beskrivs som ”den planet som ligger närmast solen. Yttemperaturen på den sida av himlakroppen som är vänd mot ljuskällan uppgår till 427 °C. På grund av avsaknaden av atmosfär kyls ytan som ligger i skugga snabbt ner till −173 °C.” (ZA). På en annan webbplats publiceras två texter där stjärnor som kan ses med blotta ögat på sommarhimlen nämns, nämligen Sirius, Arkturus, Vega, Deneb, Altair, Rigel, Capella, Procyon, utan att de tillskrivs någon astrologisk betydelse (ASTR).

Ett sådant sammanhang gör det dock inte möjligt att hävda att konsekvent skrivning av himlakroppars namn beror på en analogi med ANP eller att namn på astrologiska objekt har övertagits från astronomin. Astrologins och astronomins rötter var gemensamma, vilket anges såväl på webbplatser (ASTR, ANTR) som i tryckta publikationer (t.ex. Bogun 1999); först senare kom den sistnämnda att skiljas från astrologin. Såväl astrologiska som astronomiska planeter har fått namn efter antikens gudar⁹, och därför beror den konsekventa skrivningen av namnen med stor begynnelsebokstav snarare på traditionen att skriva gudars och mytologiska varelsers namn. För övrigt är sambanden mellan astrologi och mytologi

⁹Enligt Algirdas Sabaliauskas var den främste astronomiske ”planetfaddraren den berömde tyske astronomen Johann Elert Bode (1747–1826), som 1778 gav ut en stjärnatlas där 17 240 stjärnor var markerade. Neptunus och Pluto upptäcktes först efter J. E. Bodes död (Neptunus – 1846, Pluto – 1930). Men deras upptäckare följde traditionen och gav även de nyupptäckta planeterna namn efter antikens gudar” (Sabaliauskas 2020: 300–302).

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 13

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

nämns också på webbplatser ¹⁰. Det går emellertid inte heller att likställa astrologiska namn med mytologiska namn, eftersom betydelserna inte helt sammanfaller. Detta framgår särskilt tydligt på den redan nämnda webbplatsen, där inte bara astrologiska och astronomiska utan även mytologiska tolkningar ges. Mars beskrivs exempelvis astrologiskt som ”dina handlingar, styrka, beslutsamhet, ledarskap”, medan den mytologiska förklaringen är att han är en fruktbarhetsgud som kan förstöra skördar, låta boskap dö eller helt enkelt hindra den från att växa (ZA).

En annan skillnad jämfört med astronomiska namn är att även solen och månen kallas planeter inom astrologin, trots att solen ur astronomisk synvinkel är en stjärna och månen en satellit till jorden. Som man också kan dra slutsatsen av de förklaringar som ges på webbplatserna, hänger denna benämning samman med de tidigaste observationerna av himlakropparna – som planeter betraktades de som kunde ses med blotta ögat, alltså såväl Merkurius, Mars, Venus, Saturnus och Jupiter som solen och månen. För dessa sju himlakroppar används till och med en särskild gemensam benämning – den stora septetten eller septener (ASTR). Senare, efter upptäckten av Uranus, Neptunus och Pluto, inkluderades även dessa i samlingen av astrologiska planeter; därför nämns och räknas tio planeter upp på astrologiska webbplatser. Även om solen och månen beskrivs på olika sätt ur astrologisk respektive astronomisk synvinkel, och betydelserna också skiljer sig åt (inom astrologin förknippas solen med medvetandet, sättet att uppfatta världen och möjligheterna till självförverkligande, medan månen förknippas med det undermedvetna och känslorna), leder detta inte till skillnader i stavningen – även i astrologiska texter skrivs namnen Saulė, Mėnulis med stor begynnelsebokstav, t.ex.: En disharmonisk stark Saulė – det är högmod, arrogans, en nedlåtande inställning till andra, despotism ASTR; Det stjärntecken där var och en av oss har sin Saulė är speciellt, eftersom det beskriver våra möjligheter till utveckling, uppvaknande, samling och förverkligande VA; Inom astrologin Mėnulis symboliserar människans känslor och emotionella natur ZA. Endast ett par fall av annan stavning förekom (mėnulis, mėnulio užtemimas ZA), men av stavningen i samma texter att döma beror de på förbiseenden. Att de i dessa fall skrivs med stor begynnelsebokstav beror på deras status som likställda med de andra planeterna, och även på att solen och månen ofta nämns bland andra planeter, t.ex.: Veckodagarna är beskyddade av den stora septetten – de sju planeterna (Saulės, Mėnulio, Merkurijaus, Veneros, Marso, Jupiterio ir Saturno), kända sedan urminnes tider och

¹⁰Till exempel: ”Astrologi och mytologi har alltid gått hand i hand. Inom astrologin förknippas planeten (asteroiden) Chiron med läkande. Enligt legenderna var den mytologiska gudomen, kentauren Chiron, Asklepius lärare; han var berömd för sin visdom och sina enastående läkande krafter. Kärnan i såväl Chirons som Asklepius läkekonst är att bota det som gjorde dig sjuk. Chiron blev svårt sårad och led av smärta. Därför symboliserar han inom astrologin inte bara läkaren, utan samtidigt även vårt inre sår, vår mest smärtsamma punkt” (VA).

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 14

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

synliga från jorden med blotta ögat ASTR. Men som exempelvis meningen Men de viktigaste är två [planeter], som inom astrologin kallas ljuskroppar, – Solen och Månen, som uttrycker medvetandet och det undermedvetna, Fadern och Modern, vår aktiva, dagliga respektive passiva, nattliga sida ASTR – skulle visa, anses dessa två planeter inom astrologin dessutom vara de viktigaste. Därför kan drivkraften att använda versal också vara den särskilda betydelse eller respekt som tillmäts begreppet, eller stilistiska överväganden (se vidare kap. 4).

Hur som helst är de flesta av de behandlade namnen enordiga och ger ingen vägledning om huruvida man vid skrivning av ALP följer ANP:s skrivregel, som föreskriver att varje ord i namnet skrivs med stor begynnelsebokstav, eller den mer allmänna regeln enligt vilken endast namnets första ord skrivs med stor begynnelsebokstav.

2.2. Horoskopets punkter eller fiktiva planeter

De behandlade namnen på astrologiska objekt sammanfaller helt till formen med namnen på astronomiska objekt, men i astrologiska texter används också namn som endast delvis eller inte alls sammanfaller.

Detta är namn på vissa horoskopspunkter. Himlakropparnas position vid födelsen (eller vid någon annan viktig tidpunkt) avbildas i en astrologisk figur – ett horoskop. Där markeras planeter och andra himlakroppar, men också punkter som enligt webbplatserna inte är materiella himlakroppar utan matematiskt beräknade punkter. De kallas fiktiva planeter eller fiktiva punkter, och eftersom de förknippas med karma kallas de ofta också karmiska punkter. Deras namn är främmande ord: Lilit (Lilith), Selena, Rachu (Rahu) och Ketu. På en av webbplatserna förknippas Lilit och Selena med den persiska astrologin Avesta¹¹, medan Rachu och Ketu förknippas med Vedaskrifterna, det vill säga indisk astrologi (ASTR)¹². Dessa horoskopspunkter nämns dock eller behandlas mer ingående

¹¹ På en annan webbplats, där en mytologisk tolkning av planeten Månen ges, anges en av de grekiska gudinnorna, Selena – Helios syster och den visa fruktbarhetsgudinnan – som månens arketyp. Som andra mångudinnor nämns här Diana och Hekate. Den senare förknippades med skymning, spöken och hemligheter som uppenbarar sig när mörkret faller, och förkroppsligade alltså månens mörka sida (ZA).

¹² I artiklar om astrologi förklaras att Rachu och Ketu i vedisk mytologi är två delar av samma demon. Demonen hade genom list fått odödlighetens elixir och, förklädd till en halvgud, tagit plats bland solens och månens halvgudar. Han blev emellertid igenkänd, och den högste guden underrättades om detta. Denne kastade en diskus och högg därigenom itu Rachu. Huvudet fortsatte att kallas Rachu, medan kroppen började kallas Ketu. I vedisk mytologi förklarades sol- och månförmörkelser med Rachus och Ketus kamp mot solen och månen (Čerem isinas 2015a, b).

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 15

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

De behandlas på alla webbplatser, vilket gör det möjligt att dra slutsatsen att de är en oskiljaktig del av den astrologi som bygger på västerländsk tradition. På webbplatserna försöker man visserligen också förklara dem astronomiskt, till exempel: ”Selena är inte en planet, utan en matematiskt beräknad punkt som är knuten till månens bana runt jorden, närmare bestämt till dess närmaste passage till jorden, då jorden får mest reflekterat solljus från månen” (ASTR). En sådan förklaring blottlägger kopplingar till astronomin, men egennamnen Lilit, Selena, Rachu, Ketu används inte inom astronomin, och betoningen av dessa objekts karmiska karaktär tyder också på att de är särpräglade ALP. På astrologiska webbplatser förknippas Lilit med mörk karma och Selena med ljus karma och beskydd. Även de två andra punkterna förknippas med karma: Rachu med de karmiska uppgifter som människan ska utföra i detta liv och Ketu med dem som utförts i tidigare liv. Dessa två sistnämnda punkter benämns gemensamt även månknutar, och just denna term har kopplingar till astronomisk terminologi – inom astronomin används termerna månbanans knutar, månbanans punkter.¹³

Alla fyra enordiga namn skrivs som personnamn – med stor begynnelsebokstav ¹⁴, till exempel: Karmiska knutar är kända inom alla astrologiska traditioner, medan Selena och Lilit – främst inom Avestas (persisk) astrologi ASTR; I horoskopet Rachus position visar vilka egenskaper man behöver utveckla hos sig själv och vilken livsväg man ska välja för att komma snabbare framåt SA; Karmiska månknutar står alltid i opposition, men oppositionen är annorlunda än planeternas – den säger att dessa två punkter, som kallas Rahu och Ketu, inte kan analyseras eller förverkligas var för sig ASTR. De används dock nästan aldrig ensamma – de förekommer tillsammans med vissa bestämningar, som också kan fungera som synonymer.

Vissa belägg skulle kunna tolkas som att dessa nödvändiga bestämningar står i apposition till huvudordet, till exempel: Han talade om den Svarta Månen Lilit, som den dagen lät alla Skorpioner som gömmer djupt begravda oförrätter vara i fred och gick in i Skyttens stjärnbild UR; Den 15 december (kl. 7.05) den Vita Månen Selena går tillsammans med Venus in i Skytten ANTR; den uppstigande karmiska månknuten Rachu är den snabbaste vägen till själens utveckling SA; Men i Stenbocken kommer också den nedstigande karmiska knuten Ketu att befinna sig, så man bör inte överdriva utvecklandet av Stenbocksegenskaper ASTR; Månknutarna, det vill säga den uppstigande knuten Rahu och den nedstigande knuten Ketu, är två andra abstrakta punkter som bildas där solens och månens banor skär varandra ZA. Men som exemplen visar tenderar man också att skriva dessa bestämningar med stor begynnelsebokstav

¹³ Sådana termer används exempelvis i Litauens allmänna uppslagsverk, se Månen, förmörkelser (VLEe).

¹⁴ I en artikel om astrologi hävdas att Ketu, översatt från sanskrit, betyder flagga (Čeremisin as 2015a).

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 16

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

bokstav, medan Vitmåne och Svartmåne genomgående skrivs med stor begynnelsebokstav, även i det andra namnelementet (Måne), som på webbplatserna också fungerar som ett enordigt egennamn.

Samma texter gör det möjligt att sluta sig till varför stor begynnelsebokstav används. De visar att de längre ordkombinationerna presenteras som synonymer till de enordiga namnen, till exempel: I den astrologiska kartan över Litauens återvunna självständighet bildar Solen och Merkurius en aspekt med Svartmånen (Lilit) i Skorpionen ANTR; Fram till den 10 maj fortsätter den Nedåtgående karmiska månnoden (Ketu) sin färd genom ditt Zodiaktecken UR; Rahu, eller den Karmiskt uppåtgående månnoden, uttrycker evolutionens riktning, det vill säga vart man bör vända sig och vad man bör lära sig i detta liv ASTR. Även om både den korta och den långa medlemmen i det synonyma paret vanligtvis anges i texter och därefter fortsätter att användas, kan de också förekomma var för sig som utbytbara varianter, till exempel: Svartmånen, eller Lilith, visar alla onda gärningar som begåtts i tidigare liv, för vilka människan inte straffades och som ligger djupt i det undermedvetna. Lilith återspeglar vår mörka sida, den som lättast ger efter för instinkter, vår mörka natur, som påverkas av omgivningen och olika frestelser ZA. Följaktligen tycks dessa ordkombinationer skrivas med stor begynnelsebokstav eftersom de också betraktas som namn på horoskopets punkter (fiktiva planeter).

Det är dock endast Svartmånen och Vitmånen som skrivs konsekvent. Skrivningen av andra par av horoskopspunkter varierar. Endast ordkombinationen månnoder skrivs på ett enhetligt sätt, till exempel: En annan karmisk indikator är liksom människans evolutionsriktning månnodernas position i horoskopets tecken och hus ZA, medan skrivningen av artsnamn som bildas med denna kombination varierar. Ibland skrivs den nedåtgående karmiska månnoden och den uppåtgående karmiska månnoden som appellativer, men dessa variationer är ganska sällsynta – oftast ges ordkombinationen status som egennamn. Däremot råder det osäkerhet om hur regeln för skrivning av egennamn ska tillämpas. I vissa fall tycks den allmänna regeln för egennamn tillämpas, enligt vilken det första ordet skrivs med stor begynnelsebokstav (med undantag för egennamn och generiska ord), till exempel: När en förmörkelse inträffar nära den Nedåtgående karmiska månnoden, som befinner sig i ena änden av axeln, lyfter den i högre grad fram händelser som bestämts av det förflutna; när den inträffar nära den Uppåtgående karmiska månnoden öppnar den vägar mot framtidsutsikter. I andra fall tillämpas regeln för astronomiska eller andra namn, enligt vilken varje ord skrivs med stor begynnelsebokstav, till exempel: på så sätt samlar man nya själsliga erfarenheter, som kommer genom den Uppåtgående Karmiska månnoden – Rahu SA; I januari kommer två förmörkelser att bildas nära den Nedåtgående Karmiska noden Ketu ASTR. Dessa variationer visar på osäkerhet,

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 17

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

om vilken av de två reglerna för skrivning av egennamn som ska tillämpas, och synliggör samtidigt en lucka i kodifieringen – att ALP-gruppen inte särskiljs vid kodifieringen av normerna för skrivning av egennamn. Åtminstone skiljer sig dessa namn tydligt från ANP.

Å andra sidan finns det, som de tidigare nämnda astronomiska termerna Mėnulio orbitos mazgai, Mėnulio orbitos taškai skulle visa, vissa samband med ANP, vilket också kan vara en faktor bakom variationerna i språkbruket. Den astronomiska och astrologiska bedömningen av objekten skiljer sig dock åt. Ur astronomisk synvinkel är mazgai, vilket Astronomijos enciklopedinis žodynas visar, ”[D]en himmelska sfärens punkter där en kosmisk kropps bana skär ett valt plan. I solsystemet är detta de punkter där en planets (liksom Månens) bana skär ekliptikans plan” (Straižys 2003). Ur astrologisk synvinkel är de punkter i den astrologiska kartan – horoskopet. Dessutom kallas dessa punkter ofta planeter i astrologiska texter eller likställs med dem, till exempel: Augusti är en sorts fortsättning på de astrologiska tendenserna i juli, då Mars destruktiva uttryck skärps genom aspekterna den bildar med andra planeter, såsom Lilit, Chiron, Saturnus, Jupiter, Pluto ANTR. Av texterna framgår att Selena, Rachu och andra objekt som kallas horoskopspunkter, liksom planeter, ”färdas”, till exempel: Tyvärr försvåras Solen i Vattumannen i år av den Svartmåne, eller Lilit, som färdas genom detta tecken och kommer att befinna sig i Vattumannen fram till den 4 maj ASTR. Tendensen att skriva dessa ordkombinationer med stor begynnelsebokstav kan alltså främjas av att de betecknade objekten jämförs med planeter (de kallas också fiktyviosiomis planetomis). Detta bekräftas också av att namnet på ännu en viktig horoskopspunkt ibland skrivs med stor begynnelsebokstav – Ascendentas. Detta objekt nämns vanligen som en horoskopspunkt, men på vissa håll kallas det en planet, och det är just i sådana fall som även detta namn skrivs med stor begynnelsebokstav, till exempel: Det är planeterna närmast jorden som har störst inflytande på människan – Solen, Månen, Merkurius, Venus, Mars samt Ascendentas SA.

Förutom den redan nämnda luckan i kodifieringen kan det finnas ytterligare faktorer bakom tendensen att skriva varje ord i namnet med stor begynnelsebokstav. I astrologiska texter anges ofta motsvarande uttryck på latin, som i meningen Hans ascendent ligger på den allra kungligaste stjärnan – Regulo (Cor Leonis) UR. Namnen på ett av horoskopspunkternas par används dessutom över huvud taget som oadaptade latinismer – Medium Coeli ir Imum Coeli, till exempel: Viktiga är också de så kallade majoraspekterna (som uppstår genom vissa vinklar mellan två planeter): trigoner, sextiler, oppositioner, kvadraturer, särskilt konjunktioner med planeter, Ascendenten och Medium Coeli (MC, eller början på det tionde huset) ANTR. En tidigare publicerad artikel har redan visat att astrologisk terminologi är nära förknippad med det latinska språket (Vaskelaitė 2020), vilket ger anledning att anta att traditionen för hur namn skrivs i sammanhängande respektive icke-sammanhängande latinska texter kan påverka den förekommande skrivningen.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 18

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

det latinska språket (Vaskelaitė 2020), vilket ger anledning att anta att den förekommande skrivningen kan påverkas av traditionen för hur namn skrivs i latinska texter av sammanhängande eller icke-sammanhängande slag.

Det är sant att det på webbplatserna inte finns någon tendens att skriva andra termer med stor begynnelsebokstav, trots att en stor del av dem är ord av latinskt ursprung (se Vaskelaitė 2020). Endast enstaka fall förekommer. I en enda text skrivs till exempel termen stellium med stor begynnelsebokstav: En förening av tre eller fler planeter kallas Stellium AN. Detta skulle endast bekräfta att det finns en tendens att skriva namnen på horoskopspunkter med stor begynnelsebokstav när de inom astrologin också betraktas som planeter. När sådana namn inte särskiljs i de arbeten som kodifierar stavningsnormer för astrologiska objekt, och deras förhållande till namnen på astronomiska objekt inte heller anges, är det dock oklart vilken regel för skrivning av egennamn som bör tillämpas.

2.3. Zodiaken och dess tecken

På alla webbplatser används i stor utsträckning ännu en benämning med en astronomisk motsvarighet – Zodiakas, och texterna innehåller även en astronomisk förklaring, till exempel: ”Zodiaken är ett ungefär 16 grader brett band på himmelssfären, genom vars mitt ekliptikan (Solens bana) löper och berör 13 stjärnbilder” (VA). Här förklaras dock samtidigt att den astronomiska och den astrologiska zodiaken inte är samma sak, och skillnaderna kopplas till skillnader mellan zodiakens stjärnbilder. För det första har de astronomiska stjärnbilderna ”inga strikt fastställda gränser och är vidsträckta på himlen; vissa upptar en större del av himmelssfären, andra en mindre”, medan de astrologiska stjärnbilderna är en indelning av Solens årliga skenbara bana i 12 lika stora delar, där var och en omfattar 30 grader. För det andra räknar astronomin tretton stjärnbilder i zodiaken (inklusive Ormbäraren), medan astrologin skiljer ut 12. För det tredje kallas dessa delar av zodiaken inte stjärnbilder inom astrologin – de kallas zodiaktecken. Således sammanfaller inte heller denna tvåordsbenämning med den astronomiska (jfr zodiakens stjärnbilder).

Inte heller namnen på de enskilda zodiaktecknen sammanfaller: inom astrologin används inte Kräftans stjärnbild eller Lejonets stjärnbild, utan Kräftans tecken, Lejonets tecken och så vidare. Det kortare namnvarianten sammanfaller visserligen: Kräftan, Lejonet med flera. Men betydelserna skiljer sig åt: inom astrologin är även dessa ”stjärnbilder” samlingar av symboliska betydelser. Tvillingarna förknippas till exempel med information, dess överföring, intellektuella förmågor, språk, skrivande och även pratsamhet,

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 19

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

nyfikenhet, Kräftan – med familj, hem, fosterland, historia, patriotism och känslighet. Jfr den astronomiska förklaringen av namnet Tvillingarna: ”Zodiakens stjärnbild på den norra himmelshalvan, area 514 kvadratgrader. Syns bäst i Litauen på vintern <....>” (Straižys 2003). Följaktligen har även namnet Zodiakas en annan betydelse inom astrologin. Någon exakt definition ges inte, men av användningen framgår att det är en symbolisk struktur. På en webbplats förklaras Zodiaken i metafysisk bemärkelse som ”den stora kosmiska cirkeln, som rymmer 12 kosmiska lagar vilka beskriver stadierna i varje företeelses födelse, utveckling och död, det vill säga evolution, både på jorden och i universum samt inom och utanför” (VA). Även tvåordsbenämningen zodiakens cirkel används.

Inom astrologin ”färdas” planeter och andra himlakroppar genom Zodiaken, och tolkningen av deras samspel med zodiakcirkelns delar, eller zodiaktecknen, ligger till grund för många av texterna på astrologiska webbplatser. Som man kan dra slutsatsen av dem aktualiserar planeterna, när de färdas genom det ena eller det andra zodiaktecknet, vissa områden och orsakar mer eller mindre viktiga händelser, till exempel:

För 12 år sedan, år 2008, inledde Jupiter, som tillsammans med Pluto gick in i Stenbocken, den ekonomiska och finansiella krisen, det vill säga ekonomins omvandling ASTR; När Pluto går in i Vattumannen om fyra år kommer vi redan att stå stadigare med båda fötterna i en helt annan civilisation, som nu föds genom smärta och lidande UR; När Jupiter färdas genom Kräftan blir det en mycket gynnsam tid för att köpa mark eller hus, arbeta i de egna trädgårdslandena och köksträdgårdarna, bilda familj och få barn AM. Dessa händelser är avgörande inte bara för mänskligheten eller länderna utan också för den enskilda människan; den sistnämnda påverkan beror enligt förklaringarna på hur himlakropparna var placerade när personen föddes – på personens födelsehoroskop. Inom västerländsk astrologi tillmäts Solen en särskild betydelse i horoskopet: utifrån vilken del av zodiakens cirkel Solen befann sig i vid födelseögonblicket skiljer man mellan de så kallade Vädurarna, Oxarna, Stenbockarna och så vidare. Således används de enordiga namnen på zodiaktecknen i astrologiska texter i två betydelser: de betecknar inte bara delar av symboliska strukturer utan också vissa människotyper, generaliserade utifrån Solens position i Zodiaken vid födelseögonblicket. Det är för övrigt just dessa typer som tidningsprognoser eller beskrivningar av karaktärsdrag vanligtvis riktar sig till, även om det på flera astrologiska webbplatser betonas att alla planeternas placering i horoskopet är viktig; för att ställa upp ett sådant måste man dessutom känna till födelsetiden på minuten. Webbplatserna visar dock också att astrologin inte är enhetlig – det finns astrologi som är inriktad på konsumenter¹⁵.

¹⁵ ”I Västeuropa växer det fram allt fler nya inriktningar som kombinerar astrologi med psykologi. De ryska astrologiska inriktningarna lutar mer åt prognostik. Från USA och Kanada kommer många inriktningar som direkt tillämpas på

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 20

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

Zodiaktecknens namn skrivs med stor begynnelsebokstav när de används i båda betydelserna, till exempel: När Jupiter är i Skytten är han generös mot alla, men allra mest, naturligtvis, mot Skyttarna SA. Jfr också: När Mars färdas genom Jungfrun ökar främjandet av en hälsosam livsstil AM och alla yrken som kräver skarpt intellekt och noggrannhet passar mycket bra för Jungfrun ZA. Att några av dem är djurnamn (Väduren, Oxen, Skorpionen med flera) och andra är andra slags namn (Tvillingarna, Jungfrun, Vattumannen, Skytten, Vågen¹⁶) spelar ingen roll, jfr: De tolv zodiaktecknen (Väduren, Oxen, Tvillingarna, Kräftan, Lejonet, Jungfrun, Vågen, Skorpionen, Skytten, Stenbocken, Vattumannen, Fiskarna skapades av babyloniska präster år 700 f.Kr. ZA; Den 22 augusti går Solen från Lejonet in i Jungfrun ASTR. Även det litauiska namnet Aušrinė¹⁷ på Venus, som nämns på två webbplatser, skrivs med stor begynnelsebokstav (VA, ASTR). Det kan dock av vissa texter verka som om man är mer benägen att beteckna en typ som generaliserats utifrån Solens position i Zodiaken med ett enordigt namn, medan en del av den symboliska strukturen betecknas med en längre term, jfr: Ofta kan man redan vid första anblicken ana att personen är född i Skorpionens tecken och Det är svårt att umgås med en Skorpion ZA. På vissa håll försöker man skilja ut karaktärstypen genom att använda ordet människor (till exempel: Jungfrumänniskor är intelligenta ZA) eller på något annat sätt, till exempel: De som är födda i Fiskarnas tecken kännetecknas av särskild intuition ZA. Men ofta görs ingen sådan åtskillnad – även delarna av zodiakens cirkel betecknas med ett enordigt begrepp, till exempel: När Jupiter färdades genom Vågen fanns det många möjligheter att utveckla partnerskap och sociala relationer utåt, medan när Jupiter befinner sig i Skorpionen får relationernas inre innehåll och värderingar större betydelse ANTR.

Ordförbindelsen zodiaktecken. används följaktligen i två betydelser. I meningen Vanligtvis tar en långsammare planets passage från ett zodiaktecken till ett annat ungefär ett år, ibland ännu längre ANTR betecknar det en del av zodiakens cirkel, medan det i meningarna Man kan inte hävda att en människa är hämndlysten om zodiaktecknet är Skorpionen ZA – betecknar det en generaliserad typ. Vissa exempel verkar visserligen tyda på att ordkombinationen skrivs med liten begynnelsebokstav när den används i den sistnämnda betydelsen, till exempel: Den djupt intuitiva och sentimentala Kräftan kan vara en av de mest komplexa zodiaktecknen

konsumenten” (ANTR); ”I dagens värld (förmodligen också tidigare) kan man urskilja tre astrologiska inriktningar: en fatalistisk, en konsumentinriktad och en evolutionär-andlig” (ANTR).

¹⁶ Zodiakens indelning i 12 stjärnbilder kopplas till Babylon, och namngivningen efter djur till grekerna (ASTR). K. Gaivenis skriver att stjärnbildernas namn i litauiskan (liksom i ryskan och engelskan) är översatta och att några av dem har genomgått en semantisk omvandling. Det litauiska Vattumannen har till exempel likställts med en manlig varelse som lever i vatten; den tidigare använda formen Vandenius betydde ”vattenbärare eller vattenhämtare” (Gaivenis 1990: 51).

¹⁷ Fler litauiska namn på stjärnbilder (till exempel Šienpjovys, Sietynas, Įkštandis, det tidigare namnet på Skorpionen Parplys Kirminėlis) nämns av K. Gaivenis (1990).

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 21

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

tecken ZA. Det är som om detta vore ett kännetecken för åtskillnad mellan två betydelser, men oftast kan variationer som också omfattar stavningen av ordet Zodiaken inte förklaras med betydelseskillnader, till exempel: Föreställ er att Gud skapade 12 zodiakens tecken och gav vart och ett av dem sin egen gåva och Så, vad är Guds budskap till vart och ett av zodiakens tecken? ZA; Alla känner i någon mån till vissa traditionella egenskaper hos alla zodiakens tecken egenskaper och Den här personens stjärntecken är Vattumannen ZA.

I vissa texter märks en tydligare tendens att skriva beteckningen, oavsett vilken av de båda betydelserna den används i, med liten begynnelsebokstav, men det är snarare ett resultat av enhetlig stavning, t.ex.: Denna astrologiska karta består, som nämnts, av 12 zodiaktecken, där planeter och olika andra astrologiska element är placerade. På så sätt får varje zodiaktecken en viss kvalitet och energipotential, beroende på hur många planeter och andra viktiga punkter som finns på respektive plats VA. Även Zodiaken, zodiakcirkeln skrivs med liten begynnelsebokstav i en sådan kontext, t.ex.: När dessa himlakroppar rör sig färdas de alla samma väg, som inom astrologin kallas zodiakcirkeln. Konjunktionen mellan dessa två zodiakens jättar påverkar starkt och färgar hela årets prägel VA. Men inom astrologin är zodiaktecknet som en allmän typ oupplösligt förbundet med zodiaktecknet som en del av zodiakcirkeln; närmare bestämt är det uttrycket för den ena eller andra zodiakenergin på människonivå. Därför finns det även en tendens till enhetlighet i den motsatta riktningen, t.ex.: Jupiters omloppstid, under vilken planeten fullbordar ett varv genom hela zodiakcirkeln, är 12 år ANTR, eller Kräftan – det första vattentecknet i zodiakcirkeln VA.

Som framgår varierar man även i detta fall i stavningen av en beteckning som endast delvis sammanfaller med den astronomiska (jfr Zodiakens stjärnbilder och zodiaktecknen). Stavningen av det besläktade ordet ger inte upphov till osäkerhet, även om det inte är klart om användningen av liten begynnelsebokstav beror på det kodifierade undantaget för besläktade ord eller på tillämpningen av regeln att endast beteckningens första ord skrivs med stor begynnelsebokstav. Detta kan inte avgöras utifrån de ANP-beteckningar som räknas upp på någon av webbplatserna och som också består av två ord: Perséus stjärnbild, Björnvaktarens stjärnbild, Lyrans stjärnbild, Svanens stjärnbild, Örnens stjärnbild, Sommarlika triangeln, Kuiperbältet, Oorts moln, Polstjärnan ASTR. Osäkerheten gäller dock, som framgår, stavningen av det första ordet i beteckningen zodiaktecken och kan hänga samman såväl med oklarheten kring gränsen mellan appellativa och propriala beteckningar som med en lucka i kodifieringen – att ALP inte urskiljs som en grupp av proprier och att deras relation till ANP inte anges. Även KB behandlar Zodiaken, zodiaktecken endast som ANP, trots att exemplen som ges är just ALP och inte ANP (Enligt Zodiaken är han Vädur och Mitt tecken är Stenbocken). För övrigt,

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 22

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

anges det att när Zodiaken används i betydelsen en persons karaktär eller öde, som ett appellativ, ska det skrivas med liten begynnelsebokstav, t.ex.: Vilket är ditt zodiak? (KB). Ett sådant undantag kan dock vara avsett för allmänt språkbruk, medan tester på astrologisajter framhäver det nära sambandet mellan zodiaktecknet som karaktärstyp och zodiaktecknet som del av zodiakcirkeln. Därför är det svårt att skilja mellan de två betydelserna av beteckningen genom stavningen. Det kan ändå vara så att man på astrologisajter försöker följa dessa rekommendationer för allmänt språkbruk, vilket kan vara en av orsakerna till variationen där.

Visserligen används på webbplatserna, utöver de redan diskuterade en- och tvåordiga beteckningarna på zodiaktecken, även många treordiga, t.ex.: Från den 16:e går Merkurius in i Fiskarnas zodiaktecken, vilket riktar tänkandet mot intuition ASTR; Denna planet styr Tvillingarnas och Jungfruns zodiaktecken ASTR. Den ingående frasen zodiaktecken skrivs med liten begynnelsebokstav. Endast ett fall av typen Skyttens Zodiaktecken förekom (senare i samma text skrivs Vågens zodiaktecken ZA). Den dominerande tendensen i skrivningen av treordiga beteckningar gör det dock omöjligt att avgöra om regeln om stor begynnelsebokstav i beteckningens första ord tillämpas här, eller om ordsekvensen zodiaktecken skrivs så därför att den likställs med beteckningens generiska ord.

3. STAVNING AV ANDRA BETECKNINGAR

De ALP som diskuterats är beteckningar på objekt. Även om de skiljer sig från astronomiska objektsbeteckningar i fråga om betydelse och i vissa fall även uttrycksform, finns det vissa samband med de senare. När man skriver dem skulle man därför kunna tänkas följa den regel för stavning av astronomiska objektsbeteckningar som formuleras i normerande verk. På astrologisajter används dock inte bara beteckningar på objekt.

3.1. Astrologiska händelser

När LKRS avgränsar gruppen astronomiska objektsbeteckningar nämns i själva verket endast objekt, såsom Stora Karlavagnen, Vintergatan, Polstjärnan, Andromedagalaxen (LKRS 1992: 62). Händelser eller fenomen anges inte här, men astronomiska företeelser utgörs ju inte bara av objekt

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 23

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

names. Thus, one astrology website uses the name Perseidų lietus – the name of an astronomical phenomenon. Of course, many astronomical phenomena have common-noun names, for example, saulėgrįža or lygiadienis. Astrological phenomena also have common-noun names, for example, tranzitas or ingresija, and these are written with lowercase initials on websites. Others are written with capitals, such as Saulės užtemimas, Mėnulio užtemimas, Plutono ir Saturno konjunkcija, Marso–Neptūno jungtis, but the first word in these names is a proper noun that also functions as a standalone name on websites, so it is unclear whether the full compound name is used as a proper noun or a common noun.

Ändå skrivs det första ordet i namnen på vissa företeelser med stor bokstav, trots att det är ett appellativ, vilket tyder på att namnet tenderar att uppfattas som ett egennamn. Så skrivs namnen på fyra årligen återkommande företeelser – två dagjämningar och två solstånd (solsticer) – med stor bokstav, till exempel: I slutet av dygnet den 20 mars, strax före midnatt, klockan 23:58, går solen in i zodiaktecknet Väduren och inträffar Vårdagjämningen ASTR; Hur bör man fira höstdagjämningen? ASTR; Det vintersolståndets ögonblick, som innebär att mörkret har nått sin höjdpunkt ASTR; I år infaller sommarsolståndet den 21:a ASTR. På andra webbplatser, och även på samma webbplatser, skrivs dessa namn med liten bokstav, till exempel: Den 20 mars (kl. 5.50) går solen in i Vädurens tecken – då inträffar vårdagjämningen ANTR; Julaftonsmåltiden är som vintersolståndets kulmen AM; Från och med då blir dagen längre, och ljuset ökar fram till sommarsolståndet ASTR.

On astrology websites these phenomena are generally described as events, and the discussion of them makes clear that, from an astrological perspective, they are highly significant events. For example, the astrological year begins at the spring equinox. At the same time, explanations on these websites reveal their connection with holidays, e.g.: This is a special time—one of the four most important points on the annual cross, on which the holidays of all religions and traditions are based ASTR. It is stated that Persians celebrate the New Year at the spring equinox (ASTR). The summer solstice is mentioned as coinciding with Rasos, later identified with Joninės. The winter solstice is associated with Kūčios; one website states that in Lithuania it has long been known as the Feast of the Nine-Horned Stag (AM). In this context, the names of these astrological events are written with capitals, e.g.: The Western world associates the New Year with another important point on the annual cross—Žiemos solsticija (the moment when the turning point is reached from the point of greatest darkness towards increasing light) ASTR. However, these important events are not only associated with holidays but are also named as holidays; for example, the spring equinox is Naujaisiais astrologiniais metais ASTR. Thus, in astrology these names have a different meaning than in astronomy, and

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 24

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

this is reflected in different writing tendencies—the names are written with capitals. However, these names are also two-word names, so it would be difficult to determine which of the two rules for writing proper names applies: the rule requiring each word to begin with a capital, with an exception for a related word, or the rule for writing the names of holidays, historical periods and various other entities, which requires only the first word to begin with a capital.

On the other hand, when these astrological events are discussed, websites often also give an astronomical explanation of them, and describe them in their most general senses—for example, the autumn equinox as the end of the warm part of the year. This encourages the lowercase spelling characteristic of astronomical or general-purpose texts, e.g.: The annual cycle has four pivotal moments, essential for all people and all beings on Earth: these are the vasaros and the žiemos solsticijos and the spring and rudens lygiadieniai ASTR. Some cases suggest that this lowercase spelling prevails, even when a particular event is referred to as a holiday, e.g.: The ecliptic crosses the celestial equator at two points: at the pavasario lygiadienio point (March 20–21) and at the rudens lygiadienio taške (September 22–23)—at that time day and night are of equal length. The autumn equinox šventė marks the end of the warm part of the year. It is also a šventė of respect and gratitude, when people have traditionally thanked the gods for the harvest that will help them survive the cold season. The rudens lygiadienio marks the beginning of the period of Ilgės, and from this moment we begin to approach Vėlinės and the mysteries of Scorpio ANTR. On the other hand, even a single word understood as the name of a holiday is written with a capital, as in the sentence How to celebrate the Lygiadienį and the New Year of the Sun? ASTR, although otherwise there is a tendency to write one-word names with lowercase initials, e.g.: A solstice is one of the four most important astrological moments of the year (two solsticijos and two lygiadieniai) ASTR. Only one example of the spelling How best to celebrate Joninės, or Rasos, or simply the Vasaros Saulėgrįžą? ASTR was found.

Månfasernas namn skrivs också med stor begynnelsebokstav i astrologiska texter, till exempel: Den Nymåne kommer att sporra till koncentration på arbetet under den kommande månaden, strävan efter egna mål, stärka ansvaret för familjens stabilitet och uppmuntra till att ta hand om föräldrarna AM; Allt kommer att ske strax efter solförmörkelsen, under Nymånens tid VA. Månens faser nämns inte som högtider i astrologiska texter, men av förklaringarna framgår att även de är viktiga händelser ur astrologisk synvinkel, särskilt nymåne och fullmåne. Som även meningen Alltså, retrograd Merkurius och Nymåne – är en impuls att förändra sitt tänkande, sin syn och sin förståelse, att återupptäcka det gamla och beprövade, att frigöra sig från beroenden och allt som hindrar evolutionen VA, visar, bedöms nymånen som gynnsam för tankar och

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 25

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

en tid som ger känslorna särskild kraft, medan fullmånen förknippas med att tankar förverkligas. Å andra sidan förklaras nymånar och fullmånar i samma texter också som astronomiska fenomen, och därför väger skrivning med liten bokstav i vissa fall tyngre, till exempel: En solförmörkelse sammanfaller alltid med nymåne. Alla vet att man under nymånen bör man göra framtidsplaner och drömma SA. Förekommande tvåordsförbindelser skrivs med endast första ordet med stor begynnelsebokstav, till exempel: Snart, på morgonen den 9 oktober, blir det nymåne för månen, en ny cykel börjar ASTR; Venusnymånen hänger samman med en omvärdering av värderingar och att få dem på plats ANTR. Men exempel på sådan skrivning förekommer också, såsom Konjunktionen med solen kallas Venusnymånen VA; På söndag kväll klockan 19.30 litauisk tid börjar Månens Nymåne i Skorpionens stjärntecken AM. De kan, liksom de fall som framträdde vid diskussionen om skrivningen av horoskopunkternas namn, såsom Besileidžiantis Karminis Mėnulio mazgas eller liknande, vara resultat av tillämpningen av ANP:s skrivregel. Regeln föreskriver visserligen ett undantag för det generiska ordet, men redan vid diskussionen av den kodifierade normen framgick det att detta undantag upphävs eller görs otydligt av den stilistiska skrivmöjlighet som normen medger.

3.2. Element och urprinciper

Variationer som beror på om ett namn uppfattas som ett egennamn eller ett appellativ förekommer också vid skrivningen av namn som helt saknar astronomiska motsvarigheter och som vid kodifieringen av skrivnormen för egennamn inte nämns vare sig som namn på astronomiska objekt eller bland andra grupper av egennamn. Deras ursprung bör sökas i filosofin, närmare bestämt i Aristoteles teori om att hela jordens skapelse består av fyra element: eld, jord, luft och vatten (ANTR)¹⁸. Denna teori återspeglas också i astrologin, där namn bildas både med ordet element och med ordet princip.

Detta är dock inte namn på naturfenomen. Stjärntecknen delas här in efter de fyra elementen, och denna indelning ger upphov till både enords- och tvåordsnamn: Jord, Eld, Luft, Vatten och jordtecknet (elementet), lufttecknet (elementet) och så vidare. Det förekommer också längre varianter, såsom eldens elementtecken. Skrivningen av såväl enords- som flerordsnamn varierar, och variationerna visar att man tvekar om huruvida namnet

¹⁸ ”En av de mest inflytelserika tänkarna inom västerländsk filosofi, den antike grekiske filosofen Aristoteles (384–322 f.Kr.), som undersökte himlens inverkan på jordiska angelägenheter, hävdade med stöd av kunskap från gamla andliga traditioner att hela jordens skapelse består av fyra element: eld, jord, luft och vatten” (ANTR).

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 26

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

ska betraktas som ett egennamn. På en av webbplatserna står det: Alltså, när Lilith går in i Oxen blir jordelementet mer sårbart under nio månader VA, medan det på en annan står: Om du spottar på marken, skräpar ned, förorenar och vanhelgar jordelementet; luftelementet förorenas av svordomar, rökning och annan rökbildning, lögner och även tomt prat ASTR. På en webbplats står det Tvillingarna är ett lufttecken, så detta element kännetecknas av lätthet ASTR, medan det på en annan står Oxen är ett jordtecken (liksom Jungfrun och Stenbocken) ZA. Varierande skrivning förekommer även i samma webbplats texter, jfr: Skytten är ett eldtecken och Alltså, under denna period bör man söka hjälp hos jordtecknen VA. Olika skrivsätt förekommer till och med i samma text: Låt oss börja med elementen. Det finns eld (Väduren, Lejonet, Skytten), jord (Oxen, Jungfrun, Stenbocken), luft (Tvillingarna, Vågen, Vattumannen) och vatten (Kräftan, Skorpionen, Fiskarna) och Det är också mycket viktigt att notera att även om ditt barns stjärntecken är Väduren, betyder det inte att det kommer att ha mest av eldens element ZA. Slutligen förekommer variationer även inom en och samma mening: Alltså för lufttecknen kommer mentaliteten att vara huvudbetoningen, eld – viljan, vatten – känslorna, jord – den fysiska kroppen ASTR, men det sistnämnda fallet har sannolikt uppstått av ouppmärksamhet.

I vissa texter nämns också att stjärntecknen kan delas in i feminina och maskulina, och namn på den maskulina respektive feminina principen används. Skrivningen av dessa varierar särskilt mycket. Av den relativt sparsamma användningen av namnen kan man ändå dra slutsatsen att webbplatsernas skrivning inte följer rekommendationen från VLKK:s rådgivningsbank att använda liten begynnelsebokstav – in och yang. Tendensen går snarare mot stor begynnelsebokstav: I detta fall tenderar det att komma mer till uttryck genom In-principen, den feminina aspekten av gudomligheten ANTR; Detta Jan-element ASTR. Orsaken till diskrepansen mellan rekommendationen och det faktiska språkbruket kan, liksom vid skrivningen av namnen Zodiaken, stjärntecknet, vara att rekommendationen gäller allmänt språkbruk, medan det som diskuteras här är bruket på astrologiska webbplatser. Dessutom är skrivningen av dessa namn inte heller enhetlig i andra avseenden, jfr: balansen mellan In och Jan kommer ändå att bestå, eftersom Merkurius och Venus nästan samtidigt går in i Väduren ASTR; Detta ögonblick vid dagjämningen är till för att stanna upp och bevara den balansen, minnet av den perfekta jämvikten, den IN–JAN-harmonin ASTR.

3.3. Astrologiska cykler och andra tidsperioder

När LKRS nämner namn på historiska händelser bland de namn som skrivs med endast första ordet med stor begynnelsebokstav, förs även epoknamn till denna grupp, såsom Upplysningstiden,

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 27

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

Renesansas ar Atgimimo epocha (LKRS 1992: 69). Tiesa, čia pat nurodoma išimtis: tokie epochų pavadinimai kaip akmens amžius, antika, viduramžiai rašytini mažąja. Išimtis nepaaiškinama, taigi nėra aišku, kokiu pagrindu ji daroma – taip numatoma tikrinio žodžio virtimo bendriniu galimybė ar skirtis tarp pavadinimų rašymo bendrosios vartosenos ir specialiuosiuose tekstuose?

Hur som helst kan epoker vara inte bara historiska. På astrologiska webbplatser nämns exempelvis astrologiska epoker: Fiskarnas epok (era), Vattumannens epok (era). Eftersom det första ordet i sådana namn är namnet på ett zodiaktecken skrivs det med stor begynnelsebokstav, till exempel: Man kan säga att detta är ännu ett betydande steg Vattumannens tidsålder mot att befästa ANTR. I astrologin grundas dock periodiseringen i allmänhet på cykler. Perioder då planeterna färdas runt zodiaken kallas cykler, till exempel Jupiters cykel, Uranus cykel, Saturnus cykel, Plutos cykel, liksom även solcykeln och måncykeln. Eftersom det första ordet i dessa namn är namnet på en planet skrivs det också med stor begynnelsebokstav, till exempel: Så när Saturnus cykelgår mot sitt slut, kommer vi alla, var för sig och tillsammans, att få stå till svars ANTR; Som redan nämnts, Jupiters cykel – 12 år ANTR. I verk som anger stavningsnormer nämns inte namn på cykler, än mindre på astrologiska cykler, men stavningsvarianter av dessa namn förekommer inte på webbplatserna, eftersom namnen består av två ord och stavningen av det andra ordet skulle vara densamma enligt såväl regeln med undantag för generiska ord som regeln om att endast det första ordet i namnet skrivs med stor bokstav.

Astrologiska webbplatser använder dock också namn på kortare tidsperioder, till exempel månader eller dagar: solmånad, månmånad, soldag, måndag. I LKRS nämns inte namn på kortare tidsperioder bland namnen på historiska händelser och epoker, men bland högtidsnamnen finns även namn på högtidsdagar, till exempel Alla hantverks dag (LKRS 1992: 69). Som framgick av genomgången av den kodifierade normen uppstår motstridiga ståndpunkter kring stavningen av sådana namn; Rekommendationen nämner nämligen högtids- och högtidsdagsnamn, där varje ord utom det generiska skrivs med stor bokstav. De dagsnamn som används i astrologiska texter är dock inte högtidsnamn: sol- och måndagar särskiljs utifrån vilken kalender – sol- eller månkalendern – som används. Trots detta förekommer ingen stavningsvariation i namnen soldag, måndag, och inte heller i månadsnamnen solmånad, månmånad, eftersom de består av två ord. Som stavningen av namn på dagjämningar och solstånd visade, när tvåordsnamn skrivs

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 28

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

eller stavningen av namnet zodiaktecken uppstår oklarheter endast kring huruvida namnet ska klassificeras som ett appellativt eller ett egennamn.

Utöver de nämnda dagsnamnen förekommer på webbplatserna även namn som Lyktornas dag, Hekates dag, Hydrans dag med flera – det är dagsnamn efter en symbol. Därtill används tvåordiga årnamn enligt den avestiska traditionen eller den kinesiska kalendern, till exempel: Ormens år, Grisens år. Varken de ena eller de andra tas upp i diskussionen om stavning av egennamn, men inte heller stavningen av dessa tvåordiga namn varierar, till exempel: Den 15:e dagen på det nya året kallas Lyktornas dag, då alla tänder papperslyktor ASTR; Tyvärr är det kvällen före solförmörkelsen och Hydrans dag ASTR; Enligt den avestiska traditionen är detta Hjortens år ASTR; Därför är det under Grisens år lämpligt att motionera och äta hälsosamt och rätt, så att vi kan bevara en utmärkt hälsa AM.

De webbplatser som valts för analysen representerar dock i huvudsak västerländsk astrologi, och därför används sådana ALP mer sällan där. De längre benämningarna på år enligt den kinesiska kalendern som förekommer här visar emellertid att stavningen väcker samma slags oklarheter som stavningen av flerdelade horoskopspunktsnamn, det vill säga att man växlar mellan två sätt att skriva egennamn, jfr.: I stort sett märks från den 19:e tendenserna för det nya (Vita metalloxens) året, eftersom Jupiter går in i Vattumannen ASTR och Den vita metalloxens år – en tid av reformer, förändringar, framsteg, ny teknik och turbulens UR; Vad betyder Den vita metallråttans år? ASTR och År 2017 – Den röda eldeltuppens år – börjar den 28 januari UR, Att starta ett familjeföretag Under Eldtuppens årär gynnsamt för er UR, liksom Par kan möta många frestelser och prövningar, eftersom Tuppenkommer att sporra till att söka frihet och romantik UR. Detta belyser också en lucka i kodifieringen – att ALP-gruppen inte skiljs ut när regler för stavning av egennamn anges och att förhållandet mellan sådana namn och ANP inte fastställs.

3. STILISTISK ANVÄNDNING AV VERSALER

Utöver de diskuterade egennamnen eller namn som tenderar att skrivas som egennamn och som är gemensamma för alla webbplatser som valts ut för analys, skrivs också många enskilda ord med stor bokstav där. Detta visar att man tillämpar den möjlighet som den kodifierade normen medger att använda versal av stilistiska skäl: ord vars betecknade begrepp tillmäts särskild betydelse eller vördnad skrivs med stor bokstav, till exempel: Sådana människor vanhelgade den heliga astrologin och alla

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 29

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

heliga läror, eftersom de, utan att kunna förstå deras djup och Essens, förgrovade dem alla till grova spådomar och gjorde lösryckta detaljer till själva kärnan ANTR; Selenas återkomstperiod är en möjlighet till upphöjelse både för folket som för individen ANTR; Denna största planet i solsystemet kallas också zodiakens Lärare, en auktoritet som formar vår världsbild och inspirerar till sökande efter högre Sanning, och lär oss Tro och idealism VA; I den andliga astrologin förknippas Jupiter med Tro, Kunskap, Vetskap, Visdom, andlig vägledning och Ödet, eller Livsuppgiften ANTR.

Detta skrivsätt är särskilt utmärkande för astrologiska webbplatser, och bidrar sannolikt till att även orden sol, måne och jord här bara skrivs med stor bokstav. Som diskuterades i avsnitt 2.1 är den främsta faktorn bakom att orden sol och måne skrivs med stor bokstav att dessa himlakroppar har en status som motsvarar andra planeters, men astrologiska webbplatser visar också att de är de allra viktigaste astrologiska planeterna. En faktor bakom versalbruket är alltså sannolikt även vördnad. Denna tycks leda till att namnen skrivs med stor bokstav också när de inte används i astrologisk eller astronomisk betydelse, utan exempelvis som beteckningar på naturfenomen, till exempel: Under hela den mänskliga civilisationens historia har Solen varit föremål för dyrkan i många kulturer, liksom många andra naturfenomen ZA; Så härligt att även Litauen den senaste tiden har fått rikligt med Sol – en möjlighet att hämta energi och inspiration. <...> Rasafesten har sedan gammalt firats när Solen klättrar upp till själva himlavalvets topp och sveper in Världen i ett flöde av det starkaste ljusets Krafter AM. Det skulle dessutom vara svårt att skilja mellan betydelserna på astrologiska webbplatser, eftersom användningen visar att de har samband.

På astrologiska webbplatser görs inte heller det undantag som den kodifierade normen medger, nämligen att skriva ordet jord med liten bokstav när det inte betecknar en astronomisk himlakropp. När astrologin uppstod var jorden utgångspunkten från vilken planeternas rörelser observerades, och länge trodde man att det inte var jorden som kretsade kring solen utan tvärtom, det vill säga man omfattade en geocentrisk världsbild¹⁹. Naturligtvis nämns jorden i dagens astrologiska texter både som planet och som en planet i solsystemet. Åtminstone på de webbplatser som valts ut för analys tillskrivs denna himlakropp inga särskilda symboliska betydelser, och därför är det sannolikt även vördnad som får ordet att skrivas med stor bokstav. Det skrivs med stor bokstav även när det används i betydelserna ”världen”, ”den värld där människor lever, till skillnad från den himmelska” eller i andra betydelser, till exempel: I det här fallet kan det

¹⁹ Skaparen av det heliocentriska världssystemet var Nicolaus Copernicus. Hans idéer lades fram i verket Om himlakropparnas kretslopp, 1543 (se VLEe).

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 30

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

framhäva kollektiva sjukdomar präglade av utanförskap – förlusten av kontakten med Jorden (naturen), som vi håller på att förstöra VA²⁰; under förmörkelsernas verkningsområde tycks Himlen lysa upp allt, så att alla slags erfarenheter som samlats vid den tidpunkten kan ses och utvärderas och riktlinjer för den fortsatta utvecklingen därmed utformas för människans och Jordens liv ANTR.

Som nämnts vid behandlingen av den kodifierade normen anges i LKRS även att ordet universum ska skrivas med liten bokstav. Det är sant att man av VLKK:s konsultationsbank skulle kunna dra slutsatsen att ordet skrivs så endast i allmänt språkbruk när det används i betydelsen kosmos eller mänskligheten, medan det i astronomiska texter är brukligt att skriva det med stor bokstav. Även på astrologisajter skrivs det med stor bokstav, till exempel: Astrologi är vägen till kunskap om en själv och, genom en själv, om andra och hela universum och Gud ANTR. Ja, förresten, även ordet galax skrivs här så, till exempel: Solen är vår Galax centrum ZA. Varken universum eller galax diskuteras dock på webbplatserna som astrologiska objekt, så man stöter också på skrivningar som den mest i hela universum lyckobringande stjärna UR eller Rasos högtid är en påminnelse om naturen och universum, och om att människans liv rullar på som solens kretslopp AM, vilket skulle kunna tyda på att dessa ord betraktas som appellativer eller att man följer normativa rekommendationer.

Stilistiniams sumetimais, kaip numatyta LKRS, didžiąja raide gali būti rašomas ne tik žodis, bet ir žodžių junginys. Svetainėse irgi gausu žodžių junginių rašymo didžiąja raide pavyzdžių. Bet rašoma skirtingai. Vieni žodžių junginiai, kaip numatyta LKRS, – didžiąja rašant kiekvieną žodį, pvz.: Jupiteris – tai Mokytojas, Dievas, arba tiesiog Aukštesnioji Sąmonė, galinti vesti ir padedanti rasti ryšį su savo aukštesniąja, dieviškąja esme; Tai gyvenimo dėsnių, gimimo ir mirties, vieno iš kosminių principų – Visuotinės Tvarkos, arba Tiesos, – pažinimo metas ASTR; Vadinasi, antrasis įstatymas – tai Kosminė Tvarka ir Tiesa ANTR; Baltasis Mėnulis, arba Selena, rodo kelią į Šviesą, Tiesą, taip pat ir Aukščiausiosios Harmonijos link ZA; Klasikinėje astrologijoje Venera ir Jupiteris dar vadinami Mažąja ir Didžiąja Laime VA; kiti – tik pirma didžiąja, pvz.: Plutonas – tai senasis Požeminės karalystės valdovas, visų mirusiųjų dievas (graik. Hadas) UR; Šiuo laiku reikėtų nepamiršti dažniau pakelti akis į Dangų, medituoti į plačias erdves, pajusti ir suvokti gyvenimo ir Dieviškosios kūrybos stebuklą VA; Astrologijoje pramintas Didžiąja laime, jis yra didžiausia Saulės sistemos planeta SA. Bet iš kodifikuotosios normos aptarimo aiškėjo, kad joje susidaro su stilistiniu rašymu susijusių

²⁰ Exemplen i Litauiska språkets ordbok tyder på att ordet används i dessa betydelser som ett allmänord (http://www.lkz.lt/?zodis=%C5%BEem%C4%97&id=32024850000).

BENDRINĖ KALBA 94 (2021)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 31

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

och dessa oklarheter kan, när de återspeglas i språkbruket, också uppmuntra eller bidra till variation i skrivningen av ALP.

SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

I verk som anger skrivnormer för egennamn nämns inte sådana namn som ALP, men en analys av skrivbruket på grundval av astrologisajter lyfter fram en hel grupp namn som i astrologiska texter skrivs, eller tenderar att skrivas, som egennamn.

En del av dem (Merkurius, Venus, Jupiter, Solen, Månen, Chiron m.fl.; Väduren, Tvillingarna, Skorpionen, Fiskarna m.fl.) sammanfaller till synes med namn på astronomiska objekt – planeter, asteroider, zodiakens stjärnbilder eller andra himlakroppar – men skiljer sig från namnen på astronomiska objekt genom betydelseskillnader: inom astrologin är de samlingar av vissa symboliska betydelser, snarare förknippade med mytologiska väsen än med astronomiska objekt. Dessutom sammanfaller uttrycken endast delvis (jfr Månens ban noder och Månens noder). Även om beteckningen Zodiaken används både inom astrologi och astronomi, skiljer sig namnen på zodiakens beståndsdelar åt (zodiaktecken och zodiakens stjärnbild; Vädurens zodiaktecken, Vädurens tecken och Vädurens stjärnbild). Astrologiska texter använder också egennamn som är specifika för astrologin (Rahu, Ketu, Lilith, Selena, Svarta Månen, Vita Månen, Medium Coeli, Imum Coeli).

Vissa namn har motsvarigheter inte bara inom astronomin utan också i allmänspråket, men används med andra betydelser i astrologiska texter. Astronomiska fenomen – dagjämningarna och solstånden – framträder i astrologiska texter snarare som högtider eller viktiga astrologiska händelser, och denna betydelseskillnad återspeglas i skrivsätten (det skrivs vårdagjämningen, sommarsolståndet m.fl.). Även månens faser ges en annan innebörd i astrologiska texter – betydelseskillnaderna återspeglas också i skrivtendenserna (fullmåne, nymåne). Motsvarigheterna till vissa namn som används inom astrologin, nämligen elementen (Eld eller eld, Eldtecken eller eldtecken m.fl.), är snarare filosofiska än astronomiska.

De flesta enordiga ALP (Jupiter, Venus, Tvillingarna, Fiskarna, Selena m.fl.) uppvisar ingen variation och har stabil stavning. Enligt den kodifierade normen för skrivning av egennamn, som föreskriver två skrivsätt för egennamn, förutses i båda fallen att det första ordet

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 32

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

Skrivning med stor begynnelsebokstav, och följaktligen bestäms sannolikt konsekvensen i skrivningen av enords-ALP av denna omständighet. Även skrivningen av vissa tvåordiga astrologiska namn är konsekvent (Mėnulio mazgai, Mėnulio diena, Saulės mėnuo, Hidros diena, Gyvatės metai med flera; Juodasis Mėnulis, Baltasis Mėnulis), men detta beror antagligen på att det första ordet i sådana namn är ett egennamn, som i samma texter skrivs endast med stor begynnelsebokstav, medan det andra ordet enligt båda reglerna för skrivning av egennamn – av vilka den ena föreskriver ett undantag för ett generiskt ord och den andra endast kräver att det första ordet skrivs med stor begynnelsebokstav – skrivs på samma sätt. Skrivningen av en- och tvåordiga namn avslöjar endast oklarheter i samband med gränsen mellan egennamn och appellativ (Jaunatis och jaunatis, Pavasario lygiadienis och pavasario lygiadienis med flera; Ugnies ženklas och ugnies ženklas med flera).

Skrivningen av namn med flera ord varierar dock avsevärt (Besileidžiantis karminis Mėnulio mazgas, Karminis besileidžiantis Mėnulio mazgas, Besileidžiantis Karminis Mėnulio mazgas; Metalinio Baltojo Buliaus metai, Baltosios metalinės žiurkės metai), och dessa variationer blottlägger oklarheter eller brister i kodifieringen av egennamn. Den största variationen förekommer mellan de två huvudsakliga skrivsätt för egennamn som den kodifierade normen föreskriver: att skriva det första ordet med stor begynnelsebokstav respektive att skriva varje ord med stor begynnelsebokstav. En faktor bakom denna variation kan vara astrologins nära koppling till latin, men också att ALP-gruppen inte urskiljs bland andra egennamn och att dessa namns förhållande till ANP inte anges; följaktligen är normen för skrivning av ALP inte kodifierad. Endast normen för skrivning av ANP är kodifierad, men ALP och ANP överensstämmer endast delvis, vilket leder till osäkerhet i bruket om vilken regel som ska följas vid skrivningen. Oklarheter kring den stilistiska skrivmöjlighet som den kodifierade normen medger kan också bidra till variationen.

Genom att återspegla bristen på kodifiering av normen för skrivning av ALP och oklarheterna kring användningen av stor begynnelsebokstav av stilistiska skäl, blottlägger skrivtendenserna för ALP även brister i kodifieringen av normerna för skrivning av vissa andra egennamn. Sammantaget tydliggör de oklarheter som rör såväl normen för skrivning av vissa egennamn som normen för skrivning av en viss grupp egennamn (ANP), liksom kriterierna och normerna för skrivning av egennamn. En säkrare bedömning av hur universella de brukstendenser som här har påvisats är skulle kräva en undersökning av hur ALP skrivs i tryckta publikationer, men det får bli en uppgift för framtiden.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 33

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

ŠALTINIAI

AM – www.astrologijosmokykla.lt

ANTR – www.antropoteosofineastrologija.lt

ASTR – www.astrod­aiva.lt

SA – www.sadhanacentras.lt

UR – www.uranija.lt

VA – www.vidineastrologija.lt

ZA – www.zachh.lt

LITERATŪRA

Ambrazas Vytautas 2008: Svetimų tikrinių vardų rašymas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

Bielinskienė Agnė, Kazlauskienė Asta, Rimkutė Erika, Tamošiūnaitė Aurelia 2014: Lietuvių bendrinė kalba: normos ir vartosena: vadovėlis aukštųjų mokyklų studentams, Vytauto Didžiojo universitetas, Versus Aureus.

Bogun Werner 1999: Didysis astrologijos žinynas, iš vokiečių kalbos vertė M. Rindokienė, Vilnius: Lektūra.

Čeremисinas Artiomas 2015: Planetos vedų astrologijoje. Rahu. – Čikagos aidas. Prieiga internete: https:// aidas.us/planetos-vedu-astrologijoje-us.

Čeremисinas Artiomas 2015: Planetos vedų astrologijoje. Ketu. – Čikagos aidas. Prieiga internete: https:// aidas.us/planetos-vedu-astrologijoje-us.

Drukteinis Albinas 2015: Ortografiniai jūreivystės terminų variantai: didžiosios raidės, brūkšnelis, kabutės. – Kalbos praktikos problemos 14, 6–14.

DLKG 1997: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, red. V. Ambrazas. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

ESIV 2014: Europos Sąjungos institucijų vertimo į lietuvių kalbą vadovas, Liuksemburgas.

Gaivenis Kazimieras 1990: Žvaigždynų pavadinimai. – Kalbos kultūra 59, 50–54.

Gudzinevičiūtė Ona Laima 2012: Keli probleminiai rašybos ir skyrybos ženklų vartojimo atvejai. – Kalbos kultūra 85, 121–135.

Jakaitienė Evalda 2010: Leksikologija, 2-as pakart. leid., Vilnius: Vilniaus universitetas.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 34

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

KancKP 2020: Kanceliarinės kalbos patarimai, internetinis leid. Prieiga internete: http://kanceliariniai patarimai.lki.lt/?zodis=pavadinimas.

Kniūkšta Pranas 1991: Nelietuviškieji simboliniai pavadinimai. – Kalbos kultūra 61, 25–32.

Kniūkšta Pranas 1997: Firmų vardai ir jų vartojimas. – Kalbos kultūra 69, 6–20.

Kniūkšta Pranas 2004: Įstaigų, įmonių ir organizacijų pavadinimai. Darbo s ir vartosenos aptarimai, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla.

Kniūkšta Pranas 2006: Viešieji užrašai. Po dokumentus ir Vilniaus gatves pasižvalgius, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

KB – Valstybinės lietuvių kalbos komisijos Konsultacijų bankas. Prieiga internete: http://www.vlkk.lt/konsultacijos/2523-dideji-grizulo-rata i-didziosios-raides [žiūrėta 2021-11-20].

LKG 1965: Lietuvių kalbos gramatika 1, Vilnius: Mokslas.

Linkevičienė Nijolė 2013: Redagavimo pradmenys, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.

LKRS 1992: Lietuvių kalbos rašyba ir skyryba, 2-asis patais. fotograf. leid., Vilnius: Mokslas.

LKŽin 1998: Lietuvių kalbos žinynas, Kaunas: Šviesa.

Pupkis Aldonas 1980: Kalbos kultūros pagrindai, Vilnius: Mokslas.

Pupkis Aldonas 2005: Kalbos kultūros studijos, Vilnius: Gim basis žodis.

Sabaliauskas Algirdas 2020: Iš kur jie? Pasakojimas apie žodžių kilmę, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

Straižys Vytautas 2003: Astronomijos enciklopedinis žodynas, Vilnius: Teorinės fizikos ir astronomijos institutas.

Vasiliauskienė Virginija, Rimkutė Erika 2007: Probleminiai lietuvių kalbos rašybos ir skyrybos aspektai, Kaunas: Pasaulio lietuvių kultūros, mokslo ir švietimo centras.

Vaskelaitė Ramunė 2019: Simboliniai pavadinimai: samprata, grupės sudėtis, rašymas: mokslo studija, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://lki.lt.

Vaskelaitė Ramunė 2020: Vienažodė astrologijos terminija kilmės požiūriu. – Terminologija 27, 128–163. ISSN 1392-267X. Prieiga internete: http://journals.lki.lt/terminologija/article/view/2029/2120.

VLEe – Visuotinė lietuvių enciklopedija, 2001–2020. Prieiga internete: http://www.vle.lt.

VLKK 1997: Valstybinės lietuvių kalbos komisijos nutarimas „Dėl lietuvių kalbos rašybos ir skyrybos“ (1997 m. birželio 19 d., Nr. 60). Prieiga internete: https://e-seimas.lrs.lt.

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 35

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

VLKK 2004: Rekomendacija dėl kai kurių religinių vardų, terminų, pavadinimų rašymo didžiąja raide. Prieiga internete: http://www.vlkk.lt/vlkk-nutarimai/projektai/kai-kuriu-religiniu-vardu-terminu-pavadinimu-rasymas-didz iaja-raide.

Gauta 2021 12 10

Priimta 2021 12 30

WRITING ASTROLOGY NAMES IN ASTROLOGY SITES

Summary

The spelling norms of the Lithuanian provide for capitalization as a character of a proper name, distinguishing it from the common name. However, capitalization is only the most general rule that can be easily applied to one-word names. In the case of composed names, there are two ways to write the name: some are written in capital letters the first word, in others there are capitalized every word. This boundary is drawn according to the object to be named: the capitalization of the names of certain objects (e.g. institutions, documents, holidays) is expected to be the first word of the name, and the capitalization of the names of other objects (e.g. astronomical, geographical, mythological) is expected to be each word of the name. However, a group of astrological names is not distinguished and such names are not mentioned among the allocated groups of proper names, so the norm of their writing remains uncoded. Writing astrology names on astrology websites reveals that the well-established and problematic

Writing astrology names on astrology websites reveals that the well-established is writing of only of astrological names composed of one word. When writing composed names, it fluctuates, and those fluctuations reveal that attempts are being made to apply the rule of capitalization of the name, and the rule providing for the writing of the name in all capital letters. These fluctuations reflect the lack of a codified norm – the exclusion of a group of astrological names and the non-mention of names that denote astrological objects among other proper names. This reflects the need of codification of the norm of writing astrological

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204

RAMUNĖ VASKELAITĖ. Astrologinių pavadinimų rašymas interneto svetainėse | 36

doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.07

names. However, reflecting the lack of such a norm, the tendencies of writing astrological names together highlight the uncertainties and gaps in the norms of writing proper names, which encourages the codification of the norms of writing proper names clearly or adjusted.

KEYWORDS: spelling, capital letter, proper names, astrological names.

RAMUNĖ VASKELAITĖ

Lietuvių kalbos institutas

Petro Vileišio g. 5, 10308 Vilnius

[email protected]

BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204