МОКСЛО КАЛБОС КУЛТУРОС ИР ТЕРМИНОЛОГИЈОС ПРОБЛЕМОС

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXIV(1985)

REIN KULL

INTERNATIONALISERING AV TERMINOLEXIKONET OCH AKTUELLA PROBLEM VID ORGANISERINGEN AV TERMORDNING

1. I vår tid, under den vetenskapliga och tekniska utvecklingens villkor, har de problem som uppstår i samband med terminologins internationalisering särskild betydelse. Vetenskapens och produktionsverksamhetens snabba utveckling, det fördjupade internationella samarbetet och det ökade informationsutbytet har bidragit till att dessa problem, liksom andra frågor om kommunikation mellan språk, blivit aktuella.

Internationaliseringen av den vetenskapliga och tekniska terminologin är förbunden med ett helt komplex av specifika problem. Som bekant innebär en harmonisering av den vetenskapliga och tekniska terminologin på internationell nivå framför allt en samordning och harmonisering av begreppssystemen. När det gäller harmonisering av uttrycksplanet är långt ifrån allt klart; även här finns det många meningsskiljaktigheter. Trots detta är den vetenskapliga och tekniska terminologins allmänna internationalisering och den ökande andelen så kallade terminologiska internationalismer – internationella termer och termkomponenter – ett uppenbart faktum.

Man kan naturligtvis invända att någon internationell terminologisk lexik, i ordets fulla bemärkelse, över huvud taget inte existerar. Det vore riktigare att inte tala om en internationell, än mindre världsomfattande, enhetlighet bland termer och termkomponenter, utan snarare om en interlingval, mellan språken förekommande enhetlighet i snävare bemärkelse. Detta bekräftas redan av det faktum att överensstämmelse i termens eller termkomponentens materiella form (naturligtvis med undantag för vissa variationer i stavning och ljudstruktur), exempelvis i tjugo språk, ännu inte vittnar om terminologisk internationalitet, eftersom en sådan överensstämmelse kännetecknar internationalitet endast i ringa grad, då det finns flera tusen språk i världen. Dessutom kan man säga att termer med samma rot också varierar mellan språken och skiljer sig inte bara i form (grafiska och fonetiska skillnader, grammatisk anpassning), utan ofta även i semantik och bruk. Följaktligen kan den internationella enheten hos termer i ett sådant fall betraktas som skenbar. Dessa påståenden – eller rättare sagt, en överdrift av betydelsen av sådana företeelser – är dock lätta att vederlägga.

94

Det finns många språk i världen – från 2 500 till 4 000–5 000, enligt olika källor¹, men man bör hålla i minnet att de flesta är talspråk med ett litet antal talare. Dessa språk kan huvudsakligen tillgodose vardagliga behov och fyller endast en hjälpande funktion, inte mer. När det gäller internationell samordning och ordning av den vetenskapliga och tekniska terminologin är det däremot realistiskt att beakta mer utvecklade språk, som kan fungera som språk för vetenskap och högre utbildning. Sådana språk är tio gånger färre; det finns några hundra av dem². Enligt våra uppgifter finns det bara 200 språk med fler än en miljon talare³. Enligt tidskriften «Шпрахпфлеге» fanns det år 1980 67 officiella språk i världens självständiga länder (i 162 länder), om man inte räknar Sovjetunionens språk; om man lägger till ryska och språken i våra unionsrepubliker blir det sammanlagt 82 språk i 163 länder⁴. I denna skala innebär förekomsten av en och samma term eller termkomponent i 20–30 språk en ganska hög grad av internationalitet. När det gäller «små» språk (med få talare) har det samma vikt att en och samma term förekommer i några av dem och samtidigt i två världsspråk⁵.

Det är uppenbart att vi framför allt kan tala om större enhetlighet i terminologilexikens element vad gäller språkformen inom en grupp eller undergrupp av besläktade språk (till exempel de indoeuropeiska eller slaviska språken) och, i större skala, inom en viss region av världskulturen eller ett språkområde av global betydelse (till exempel den europeisk-amerikanska regionen, området för internationalismer bland Sovjetunionens folk eller det östasiatiska området)⁶. Samtidigt är den allmänna internationaliseringen av den vetenskapliga och tekniska terminologin, särskilt inom områden med nära anknytning till den vetenskapliga och tekniska revolutionen, uppenbar. Antalet termkomponenter som är spridda inte

¹ Eesti nõukogude entsüklopeedia, kd. 4.—Tallinn, 1972, märksõna „Maailma keeled“; Большая советская энциклопедия. 3-е изд.—М., 1978, т. 30, ст. «Языки мира».

² Enligt facklitteraturen är endast 250–300 av världens 2 500–3 000 språk skriftspråk; alla övriga saknar skriftspråk. Se: Белодед И. К. Язык и социальный прогресс.—В кн.: Научно-техническая революция и функционирование языков мира. М., 1977, с. 5.

³ Se: Edasi, 19.11.1970, s. 3.

⁴ Sprachpflege, 1980, Н. 7—12; 1981, Н. 1—4.

⁵ Jfr: Буш О., Балдучникс Ю. О критериях выделения лексических интернационализмов (преимущественно европейского ареала).—В кн.: Научно-техническая революция и проблемы культуры языка науки и терминологии: Тез. докл. и сообщ.—Вильнюс, 1983, с. 19.

⁶ Enligt В. Акуленко kan världens språk, utifrån förekomsten av internationalismer, delas in i fem största språkområden och många subområden.—Se: Акуленко В. В. Научно-техническая революция и проблемы интернациональной терминологии.—В кн.: Научно-техническая революция и функционирование языков мира. М., 1977, с. 78—79.

95

inte bara inom en enda kulturregion eller ett världsspråks utbredningsområde, utan betydligt bredare. Hit hör exempelvis benämningar på internationella måttenheter⁷. I denna mening kan man tala om globala isoglosser⁸, eller till och med om en fond av så kallade världsomfattande ord⁹. Det har konstaterats att det finns en hel rad ord som, efter att fonetiskt och grafiskt ha anpassats till de enskilda språkens förhållanden, har blivit globalt spridda — de används i de mest skilda språk och språkgrupper i världen. Till dessa lexem hör ord som kännetecknar den moderna civilisationen och vardagslivet, exempelvis kaffe, radio, bio, film, maskin, disco osv.¹⁰ Jämfört med det allmänna ordförrådet i utvecklade litteraturspråk är antalet sådana ”världsomfattande” ord obetydligt, men man bör ha i åtanke att antalet sådana lexem ökar och att man, förutom allmänna direkta lån, också kan räkna talrika regelbundna motsvarigheter i ordbildningen (olika typer av kalkeringar)¹¹ till de vitt spridda terminologiska internationalismerna. Internationella terminologilistor inom olika områden av den moderna vetenskapen, som under de senaste åren sammanställts av Internationella kommittén för terminologiska neologismer (ICUTN) och publicerats i Internationella översättarfederationens tidskrift ”Babel”, vittnar också om den globala internationaliseringen, liksom kommitténs verksamhet i stort¹².

Internationaliseringen av terminologin främjas å ena sidan av det allt mer omfattande och fördjupade internationella samarbetet kring den allmänna standardiseringen av vetenskaplig och teknisk terminologi, vilket leder till att allt större uppmärksamhet ägnas åt den språkliga korrelationen mellan termer. Å andra sidan ökar antalet terminologiska internationalismer också därför att man vid skapandet av vissa neologismer, exempelvis vid namngivningen av så vitt spridda produkter som moderna fibermaterial, preparat och många andra material, medvetet försöker välja ett välljudande namn som är lika lätt att använda på många språk.

2. Liksom i den euroamerikanska regionen intar termer och termkomponenter av grekiskt och latinskt ursprung en mycket viktig plats bland de nämnda internationalismerna inom Sovjetunionens språkområde (där ryska fungerar som kommunikationsmedel mellan nationaliteterna)-

⁷ Akulenko V. V. A.a., s. 79.

⁸ Ibid.

⁹ Vesikansa J., Karttunen K., Viherjuuri M. Maailmansanoja Suomessa.— Helsinki, 1980, s. 29—33.

¹⁰ Op. cit., s. 34—61. (Denna ”lilla världsomfattande ordbok” innehåller 100 ord som är vitt spridda i världen.)

¹¹ Akulenko V. V. A.a., s. 80.

¹² Stoberski Z. Międzynarodowa terminologia naukowa. Problemy. Postulaty. Oczekiwania.— Warszawa, 1982.— 124 s.

96

…ningar samt enheter ur den speciella vokabulären från engelska, franska eller något annat europeiskt språk av global betydelse. Om man jämför den relativa andelen och användningen av sådana internationalismer i estniska, lettiska och litauiska kan man säga att det, trots kända språkliga skillnader, finns mycket gemensamt och likartat i de nämnda språkens terminologiska vokabulär ¹³. Ett av dessa språks karaktäristiska drag är att det i den terminologiska vokabulären är vanligt med parallell användning av lexikala varianter, inhemska och främmande, ursprungliga och internationella. Samtidigt är sådana partermer, som i princip är likvärdiga, långt ifrån alltid likvärdiga vad gäller användningsfrekvens, användningsbredd (däribland avledningsmöjligheter osv.), semantik, stilistisk färgning etc.¹⁴ I princip förekommer en lika omfattande parallell samexistens mellan inhemska och främmande termer i många språk, naturligtvis med sina konkreta skillnader och särdrag.

För att undvika ogenomtänkta och förhastade beslut om enhetliggörandet av den vetenskapliga och tekniska terminologins språkliga utformning behövs en mer ingående jämförande studie av skillnaderna mellan konkreta lexikala skikt, däribland det konkreta förhållandet mellan terminologiska internationalismer och inhemska uttryck i olika språk. Jämförande och kontrastiva studier av olika språks terminologiska vokabulär, liksom olika interlingvala listor inom olika områden av den vetenskapliga och tekniska terminologin, kommer utan tvekan att vara till nytta här. I detta avseende förefaller det nödvändigt såväl att på ett övergripande plan, med en enhetlig metodik, jämföra särdragen i utvecklingen av de självständiga republikernas specialvokabulär som att jämföra den moderna terminologiska vokabulären i dessa språk med avseende på användningen av terminologiska internationalismer. Här kan man använda ett datorbaserat system. De ovan nämnda internationella termlistorna, sammanställda av ICUTN, liksom den globala banken för terminologiska nybildningar (WBTN), som bygger på detta material, skulle också kunna utgöra värdefulla källor. Tyvärr har de jämförande förteckningar som sammanställts på detta sätt en väsentlig brist: de utelämnar nationella ekvivalenter och parallella uttryck till terminologiska internationalismer. I själva verket finns det i många fall, vid sidan av den internationella termen i ett eller annat

¹³ Se t.ex.: K e i n i s S. Internationella element i litauisk terminologi.— I: Frågor om utarbetandet av vetenskaplig och teknisk terminologi. Riga, 1973, s. 140—142; S k u i n y a V. P. Förhållandet mellan internationella element i lettisk och rysk terminologi.— Ibid., s. 145—160.

¹⁴ Paren av inhemska och främmande termer i estniska analyseras mer ingående i Henn Saaris avhandling och artikel. Se: S a a r i H. Analys av principerna för estnisk terminologi: Sammanfattning av avhandling... för filologie kandidatexamen.— Tartu, 1981, s. 19—21, samt hans artikel i denna samling.

7 Užsak. Nr. 1007

97

…nationalspråket används ett inhemskt namn som likvärdig ekvivalent, och det är inte heller ovanligt att den interlingvala varianten används betydligt mer sällan trots att det finns en vanlig inhemsk term. Om man inte tar hänsyn till sådana parallella uttryck som förekommer i nationalspråken blir bilden av internationalismernas spridning i viss mån förvrängd och deras andel överdriven. För att kunna bedöma den interlingvala spridningen av terminologiska internationalismer objektivt behövs mer exakta förteckningar. En sådan mer detaljerad jämförelse av olika språks terminologiska vokabulär är i princip fullt möjlig, om man utvecklar automatiserade informationssystem för terminologiska data och utnyttjar de möjligheter som då uppstår.

3. På senare tid har man överlag sett en tendens att förena den terminologiska verksamhet som bedrivs inom olika områden till ett sammanhängande system, där stora terminologicentra och automatiserade informations- och terminologisystem skulle spela en betydande roll. Endast på detta sätt kan moderna möjligheter till forskning och utveckling av den snabbt växande vetenskapliga och tekniska terminologin säkerställas. Även i Sovjetunionen har man slagit in på denna väg. Som bekant har det centraliserade automatiserade systemet ASITO för standardiserade termer redan varit i drift en tid ¹⁵. Det finns också andra datorbaserade databaser med terminologiska data. På sikt planeras ett övergripande system, ”Den ryska språkets maskinfond”, där även specialvokabulären (vetenskaplig och teknisk terminologi) ska ingå som en självständig del ¹⁶.

De moderna behoven av och kraven på terminologisk harmonisering gör det nödvändigt att jämföra rysk terminologi med den nationella terminologin i den ena eller andra sovjetrepubliken, och omvänt, samt ibland att jämföra unionsrepublikernas språk med varandra. En harmonisering av den vetenskapliga och tekniska terminologin på unionsnivå kan i framtiden genomföras framgångsrikt endast om det finns ett sådant system som knyter samman unionsrepublikerna i detta avseende, förutsatt att automatiserade informations- och terminologisystem och databanker används. I detta syfte har Institutet för språk och litteratur vid Estniska SSR:s vetenskapsakademi inlett arbetet med att skapa ett system för terminologiska data med hjälp av datorer. Utvecklingen och införandet av ett sådant automatiserat system är en tämligen komplicerad uppgift, vars lösning genomförs i flera etapper (av-

¹⁵ Se: Vetenskaplig och teknisk terminologi. 1978, nr 9/10, s. 4 ff.; 1979, nr 7, s. 3 ff.; 1980, nr 5, s. 9 ff.

¹⁶ Se: Ershov A. P. Om metodologin för konstruktion av dialogsystem: affärsprosans fenomen.— Cybernetikfrågor. Moskva, 1982, häfte 80, s. 3—20; Viks Ü. Vene keele fond.— Keel ja Kirjandus, 1983, nr. 5, s. 277—278.

98

en definition av systemet, val och fastställande av en sökprofil och därmed utarbetande av såväl inmatnings- som maskinläsbara dataposter, sammanställning av motsvarande program, testning av det utvecklade systemet och uppbyggnad av en terminologisk databank med uppgifter om vissa delsystem). Här måste man ha i åtanke att skapandet av ett automatiserat system för terminologiska data bör ske inom ramen för utvecklingen av ett integrerat system för terminologisk informationstjänst. Vi planerar alltså att skapa ett integrerat system för terminologisk information som motsvarar dagens krav. I det ska vanliga terminologiska kortregister ingå (Estlands SSR:s vetenskapsakademis institut för språkvetenskaps samlade terminologiska kortregister omfattar omkring en halv miljon ordbokskort), liksom terminologiska ordböcker, referensverk och annat kompletterande material samt den terminologiska databank som nu byggs upp i en dator.

Det integrerade informations- och terminologisystem som byggs upp är avsett att tillgodose både lokala och mer allmänna behov.

Systemets huvudsakliga uppgifter är följande:

a) att främja studiet av det nationella språkets vetenskapliga och tekniska terminologi och termbildning;

б) att bistå vid lösningen av konkreta frågor som uppstår i det praktiska terminologiarbetet (terminologibankens möjligheter till informationssökning, vilka utnyttjas vid utbildning inom olika specialiteter, redigering och översättning samt vid ordnande, harmonisering och standardisering av terminologin);

в) att underlätta sammanställningen av olika terminologiska ordböcker (med hjälp av en dator som är kopplad till terminologibanken kan man enkelt ta fram olika termlistor och register; det automatiserade systemet för terminologiska data är kopplat till ett automatiserat system för fotosättning);

г) att tillhandahålla metodologiska och programvarumässiga grunder för att skapa motsvarande automatiserade system i andra sovjetrepubliker.

Genomförandet av den sistnämnda uppgiften för det aktuella systemet är kopplat till det unionsomfattande programmet ”Ryska språkets maskinella korpus” samt till andra unionsomfattande initiativ inom det snabbt växande området vetenskaplig och teknisk terminologi.