LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXX (1993) PERIFERINĖS LIETUVIŲ KALBOS TARMĖS

Kronika över Litauiska språkets institut

1990

Den 16 april återupprättades Litauiska språkets institut (beslut nr 115 av presidiet för Litauens vetenskapsakademi den 9 april 1990).

Fil.dr Aleksandras Vanagas valdes till direktör.

Struktur. 4 avdelningar: Ordboksavdelningen (chef — fil.kand. V. Vitkauskas), Grammatikavdelningen (chef — fil.dr V. Ambrazas), avdelningen för språkvård och terminologi (chef — fil.kand. S. Keinys), avdelningen för språkhistoria och dialektologi (chef — fil.kand. K. Morkūnas), 4 grupper: toponymi, språkkontakter, sociolingvistik och Litauiska språkkommissionen.

I slutet av 1990 arbetade 95 personer vid institutet, däribland 63 forskare (5 fil.dr och 24 fil.kand.).

Vid institutets forskarutbildning fanns 9 doktorander (2 antogs 1990 — E. Pranckūnienė och D. Murmulaitytė), och i doktorandprogrammet fanns 1 doktorand (fil.kand. K. Garšva).

De huvudsakliga forskningsinriktningarna: litauiskans grammatiska struktur, lexikologi och lexikografi, dialekter, språkhistoria, namnbruk, den moderna litauiskans funktion och normering, språkvård, sociolingvistik.

Utgivning: 10 publikationer gavs ut (84, 43 tryckark, 74 552 exemplar):

Statsspråk och språknormering: Referat från VII baltiska seminariet (symposiet) om terminologi och språkvårdens teori och metod (29–30 maj 1990) / Ansvarig redaktör S. Keinys. — V., 1990. — 21 s. — 250 ex.

Språkvård / Ansvarig redaktör K. Ulvydas. — V.: Mokslas, 1990, häfte 58. — 87 s. — 4 000 ex.

Språkvård / Ansvarig redaktör K. Ulvydas. — V.: Mokslas, 1990, häfte 59. — 88 s. — 4 000 ex.

Амбразас В. Сравнительный синтаксис причастий балтийских языков. — В.: Мокслас, 1990. — 292 с. — 800 экз.

221

Gaivenis K., Keinys S. Kalbotyros terminų žodynas. — K.: Šviesa, 1990. — 278 p. — 10000 egz.

Garšva K. Pietryčių Lietuvos autonomijos klausimai. — V., 1990. — 38 p. — 3000 egz.

Kniūkšta P. Vilniaus kraštas ir lietuvių kalba. — V.: Mokslas, 1990. — 80 p. — 10500 egz. (lietuvių, rusų, lenkų k.).

Palionis J., Sabaliauskas A. Östeuropeiska slaviska lingvister inom litauistiken. — V.: Mokslas, 1990. — 104 s. — 2000 ex.

Sabaliauskas A. Lietuvių kalbos leksika. — V.: Mokslas, 1990. — 335 p. — 2000 egz.

Vitkauskas V. Kad mūsų žodis neverktų. — K.: Šviesa, 1990. — 80 p., — 40000 egz.

Publiceringsverksamhet. 84 vetenskapliga artiklar publicerades (76 i den inhemska och 8 i den utländska pressen) samt 114 populärvetenskapliga artiklar.

Popularisering av vetenskap. 49 föreläsningar om olika språkfrågor hölls; medverkan skedde i 19 TV- och 8 radiosändningar.

Vetenskapliga expeditioner. Tre expeditioner organiserades för att samla in dialekt-, ordboks- och sociolingvistiskt material (i trakterna kring Mosėdis, Dieveniškės och Kupiškis); de leddes av L. Grumadienė, B. Vanagienė, A. Vidugiris och K. Vosyl ytė.

Konferenser och internationella vetenskapliga kontakter.

I februari–mars deltog V. Ambrazas i konferensen för Milanos lingvistförening och i sessionen vid universitetet i Messinas (Italien) institut för lingvistik; han höll föreläsningar vid universiteten i Florens, Parma, Potenza och Milano.

Den 23–26 april hölls vid Lettlands universitet den internationella vetenskapliga konferensen "Regelbundenheter i språkets utveckling", där S. Karaliūnas höll föredraget "Arkaismer i de baltiska språkens och dialekternas lexikon".

Den 21–31 maj deltog N. Čepienė i konferensen för baltister i Berlin, höll föredraget "Germanismer i det litauiska språket och deras undersökning" och arbetade på bibliotek.

Den 29–30 maj hölls vid institutet det VII baltiska metodiska seminariet (symposiet) om terminologi och språkvård, "Statsspråket och språkets normalisering". Det organiserades av avdelningen för språkvård och terminologi. Föredrag hölls av K. Gaivenis ("Tillämpningen av internationella terminologiprinciper på litauisk terminologi"), S. Karaliūnas ("Språkets etniska funktion"), A. Kaulakienė ("Bedömning av synonymi inom vetenskaplig och teknisk terminologi"), S. Keinys ("Det litauiska språkets samhälleliga ställning under sovjettiden"), P. Kniūkšta ("Litauiska språket i Vilniusområdet") samt lingvister från Estland och Lettland.

222

Den 12 juni höll V. Vitkauskas ett föredrag med titeln ”Den stora akademiska ordboken över det litauiska språket och principerna för dess sammanställning” vid Litauens katolska vetenskapsakademis kongress, i sektionen för litauiska språket.

Den 16–17 juni höll L. Grumadienė ett föredrag med titeln ”Metodologiska anmärkningar om undersökningen av gränsområdet mellan de baltiska och slaviska språken” vid konferensen ”Jämförande rysk, polsk och belarusisk språkvetenskap och litteraturvetenskap” i Vitebsk.

Den 11–21 augusti deltog A. Vanagas i den XVII internationella kongressen för onomastik i Helsingfors och höll ett föredrag med titeln ”Utvecklingen av litauiska hydronymers semantik”.

Den 28 september höll L. Grumadienė (”Städernas språk och språknormer”) och D. Mikulėnienė (”Tendenser i accentueringen av nomen i talad litauiska”) föredrag vid en vetenskaplig konferens tillägnad J. Balčikonis 105-årsdag.

Den 15–18 oktober deltog L. Grumadienė i konferensen ”Språkets återuppståndelse” i Jerusalem (Israel) och höll ett föredrag med titeln ”Företeelser i det litauiska språkets försvinnande och återuppståndelse”.

Forskare från Polen (I. Aleksa (itė), M. Kondratiuk, R. Rožko), Italien (P. U. Dini) och Tyskland (R. Eckert) besökte och arbetade vid institutet. Vetenskapliga samarbetsavtal genomfördes med Polska vetenskapsakademiens slavistiska institut (Warszawa) och Tyska vetenskapsakademiens centrala institut för lingvistik (Berlin).

Datum och personer.

Den 1 januari fyllde Kazys Pakalka, seniorforskare vid ordboksavdelningen och filologie kandidat, 60 år.

Den 25 mars fyllde filologie doktorn Vytautas Ambrazas 60 år.

Den 14 augusti fyllde Kazys Ulvydas, korresponderande ledamot av Litauens vetenskapsakademi och filologie kandidat, 80 år.

Den 1 december hade lexikografen Jonas Paulauskas, filologie kandidat, arbetat vid institutet i 40 år.

Den 29 december valdes filologie doktorn Aleksandras Vanagas till korresponderande ledamot av Litauens vetenskapsakademi.

***

Den 3 november deltog institutets medarbetare i hyllningen av de framstående litauiska filologerna Antanas och Jonas Juška, vilkas kvarlevor hade förts från Kazan till Litauen och högtidligt begravts på kyrkogården vid Veliuonas kyrka.

Den 18 december avtäcktes i Vilnius, vid huset på Kęstučio g. 27, en minnesplatta tillägnad Jonas Kruopas, mångårig medarbetare vid institutet och framstående lingvist. Hans minne hedrades av tidigare kollegor, vänner och bekanta; vid ceremonin talade A. Vanagas, A. Sabaliauskas, V. Drotvinas och A. Birmantienė.

223

1991

Litauiska språkvetenskapsinstitutet beviljades status som statlig vetenskaplig institution (Litauens regerings beslut nr 245 av den 21 juni 1991).

Forskarmöten. Tre möten hölls, vid vilka: den 30 april — Litauiska språkvetenskapsinstitutets stadgar antogs — det grundläggande dokument som reglerar institutets verksamhet (utkastet utarbetades av V.Ambrazas, I.Andriukaitienė, S.Keinys, P.Kniūkšta, K.Morkūnas, N.Sližienė); rådet valdes — institutets högsta beslutande organ: V.Ambrazas, V.Drotvinas, S.Karaliūnas, P.Kniūkšta, K.Morkūnas, A.Rosinas, A.Sabaliauskas, L.Sauka, K.Ulvydas, A.Valeckienė, A.Vanagas, V.Vitkauskas, Z.Zinkevičius; den 8 oktober nominerades V.Ambrazas som kandidat till Litauens vetenskapsråd; den 12 december gjordes vissa ändringar i institutets stadgar; institutets råd ombildades: S.Karaliūnas entledigades som ledamot (på egen begäran), och nya rådsledamöter valdes — V.Maciejauskienė och K.Gaivenis.

Struktur.

Den 27 september omorganiserades avdelningen för språkvård och terminologi till två separata enheter: språkvårdsavdelningen och terminologiavdelningen.

Den 29 oktober inrättades två sektioner vid ordboksavdelningen (filologie kandidaterna K.Vosyl y tė och J.Paulauskas utsågs till sektionschefer).

Den 28 november inrättades en namn- och ortnamnsavdelning i stället för toponymigruppen (filologie kandidaten V.Maciejauskienė fick tillförordnat chefsansvar).

I slutet av 1991 arbetade 101 personer vid institutet, däribland 68 forskare (5 filologie doktorer och 23 kandidater). Doktorandutbildningen hade 6 doktorander, varav 5 var redo att fortsätta sina studier inom doktorandprogrammen vid LKI och VDU.

Utgivning. Institutet och dess medarbetare gav ut 5 publikationer (52, 15 tryckark, 42 700 exemplar):

Kalbos kultūra / Ansvarig redaktör K.Ulvydas. — V.: Mokslas, 1991, häfte 60. — 70 s. — 4000 ex.

Kalbos kultūra / Ansvarig redaktör K. Ulvydas. — V.: Mokslas, 1991, häfte 61. — 80 s. — 4000 ex.

Litauiska lexikens och terminologins problem (Litauiska språkvetenskapliga frågor, bd 29) / Redaktionskollegium: Z.Babickienė, K.Gaivenis (ansvarig redaktör), A.Kaulakienė, St.Keinys. — V.: Mokslas, 1991. — 230 s. — 700 ex.

Mac iejauskienė V. Lietuvių pavardžių susidarymas. XIII-XVIII a. — V.: Mokslas, 1991. — 320 p. — 4000 egz.

Mikulėnienė D. (sammanställde). Så bör man inte tala: En liten ordbok över fel / Litauiska språkföreningen. — V.: Mokslas, 1991. — 110 s. — 30 000 ex.

224

Deltagande i pressen. 55 vetenskapliga artiklar publicerades (9 i utländska vetenskapliga tidskrifter) samt 119 populärvetenskapliga artiklar.

Vetenskapsinformation. I frågor om språkvård, det litauiska språket, dialektforskning m.m. hölls mer än 30 föreläsningar och medverkades i 42 TVR-program.

Vetenskapliga expeditioner. För att samla in material om dialekter, ordförråd och sociolingvistik organiserades 8 expeditioner (i trakterna kring Kupiškis, Pakruojis, Dieveniškės, Žasliai, Ignalina, Inturkė, Pelesa, Aleksandrija m.fl.).

På initiativ av avdelningen för språkhistoria och dialektologi valdes en republikansk dialektologikommission: J.Bukantis (Klaipėda), A.Butkus (Kaunas), G.Kačiūskienė (Šiauliai), Ž.Markevičienė (VPI), K.Morkūnas (LKI, ordförande), B.Stundžia (VU).

Institutets viktigaste rådsbeslut.

Den 8 maj — V.Ambrazas valdes till rådets ordförande, A.Sაბaliauskas till vice ordförande och A.Valексienė till sekreterare; följande godkändes: LKI:s forskningsprogram för 1991; samarbetsavtalet mellan LKI och VDU:s humanistiska fakultet.

Den 25 juni — filologie magister P.Kniūkšta valdes till chef för avdelningen för språkvård.

Den 27 september — filologie magister K.Gaivenis valdes till chef för terminologiavdelningen; ”Bestämmelser om premiering av anställda vid Litauiska språkets institut” godkändes (utkastet utarbetades av I.Andriukaitienė, P.Kniūkšta, K.Morkūnas, K.Vosyl yte).

Den 28 november — LKI:s arbetsplan för 1992 godkändes; man ställde sig bakom undertecknandet av samarbetsavtal med VPI:s institution för litauisk lingvistik samt Mainzs kommission för vetenskap och litteratur.

Konferenser och internationella vetenskapliga kontakter.

Den 25–27 maj deltog E. Grinaveckienė och A. Romančiuk i den kongress för den internationella vitryska föreningen som hölls i Minsk.

Den 25–30 maj hölls det VII världssymposiet för litauisk vetenskap och skapande i Vilnius; K. Morkūnas (”Litauisk dialektologi 1945–1990”) och V. Vitkauskas (”Litauisk lexikografi 1945–1990”) höll föredrag.

Den 19–24 augusti deltog L. Grumadienė i den XII internationella kongressen för fonetiska vetenskaper (Aix-en-Provence, Frankrike) och höll föredraget ”Deaccentuering av tonem i städernas sociolekter”.

225

Den 30 september–1 oktober deltog S. Karaliūnas i den internationella konferensen ”Colloquium Prutenicum” i Warszawa och höll föredraget ”Nytt inom den fornpreussiska språkets etymologi”.

Den 2–4 oktober deltog institutets språkforskare aktivt i den VI internationella baltistkongressen som hölls vid VU. Föredrag hölls av: S. Ambrazas (”Några gemensamma drag i baltiska och slaviska språkens ordbildning”), E. Grinaveckienė (”De mest utmärkande fonetiska och accentuella särdragen i den litauiska dialekten i Jūrava”), L. Grumadienė (”Den fonologiska utvecklingen av vokalkvantitet i stadssociolekter”), S. Karaliūnas (”Aisterna och deras namn”), D. Mikulėnienė (”Ett särskilt fall av Saussures och Fortunatovs lag?”), A. Vanagas (”Flodnamnen Neris och Vilija”).

Under kongressen valdes A. Vanagas till ordförande för den internationella baltistkommittén.

Den 16 november höll K. Eigminas föredraget ”Om Kristupas Sapūnas grammatik” vid konferensen ”T. Lepneris och Lill-Litauen”, som hölls vid Klaipėda universitet med anledning av 300-årsdagen av T. Lepneris död.

Den 25 november höll A. Sabaliauskas vid VU föredraget ”A. Meillet — människan och språkforskaren” med anledning av 125-årsdagen av den berömde franske indoeuropeistens och den sociala lingvistikens grundare Antoine Meillets (Mejé) födelse.

Den 28–29 november höll P. Kniūkšta föredraget ”Poesins och syntaxens samspel (i Just. Marcinkevičius poesi)” vid konferensen ”Sambanden mellan språk och litteratur”, som hölls i Šiauliai.

Den 10–11 december höll L. Grumadienė (”Mikrotoponymer i gränsområdet mellan Litauen och Belarus”), D. Mikulėnienė (”Det belarusiska språkets inflytande på det fonologiska systemet i litauiska dialekter i gränsområdet”), A. Vidugiris (”Lexikal-semantisk samverkan i gränsområdet mellan Litauen och Belarus”) och E. Grinaveckienė (”Benämningar på skodon i belarusiska dialekter”; medförfattarna till föredraget var belarusiska språkforskare) föredrag vid den vetenskapliga och praktiska konferensen ”Belarusisk dialektologi och språkkultur”, som hölls i Minsk.

År 1991 besöktes institutet av P. U. Dini (Italien), M. Kondratiuk (Polen) och D. Bonstra (Nederländerna). Samarbetsavtalet med Slaviska institutet vid Polens vetenskapsakademi fortsatte att genomföras. Kontakter knöts med Association for the Advancement of Baltic Studies (AABS) och IREX-fonden angående institutets deltagande i gemensamma program för baltiska studier.

Datum och personer.

Den 1 mars fyllde ordboksavdelningens medarbetare Elena Ažusienienė 60 år.

Den 1 april fyllde forskningsmedarbetaren Marytė Razmukaitė 50 år.

Den 1 september hade det gått 40 år sedan filologie doktor Adelė Valeckienė började arbeta vid institutet.

Den 9 november valdes filologie doktor Vytautas Ambrazas in i Litauens vetenskapsråd.

226

***

Den 30 oktober hedrade institutets medarbetare minnet av sina tidigare kollegor J. Kruopas, D. Lukšys, J. Senkus och B. Vosylienė; de tände ljus på deras gravar och lade blommor.

Informationen sammanställdes av Irena Andriukaitienė