LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXX (1993)

PERIFERINĖS LIETUVIŲ KALBOS TARMĖS

Vytautas RIMŠA

LEXIKALA BELARUSISMER

K. Būga undersökte ortnamnen i Belarus och drog slutsatsen att balter bodde i dagens Belarus innan dregovitjerna och krivitjerna anlände¹. I boken "En lingvistisk analys av Övre Dnepr-området" drog V. Toporov och O. Trubatjov också slutsatsen att balterna sedan urminnes tider utgjorde den huvudsakliga etniska komponenten i Övre Dnepr-området². V. Sedov hävdar att majoriteten av invånarna i Dneprs och Daugavas övre lopp är assimilerade balter, inte ättlingar till invandrade slaver³. Valdaj–Övre Dnepr-komplexet inom antropologin, som omfattar östlitauer, belarusier och ryssar i Övre Dnepr-området, sammanfaller i huvudsak med det baltiska komplexet, lokaliserat vid Östersjöns östra kust, det vill säga i Litauen, Lettland, Estland och det forntida preussiska landet. Enligt V. Sedov har över 1 000 hydronymer av baltiskt ursprung påträffats inom belarusiernas etnografiska område. I fornryska skriftliga monument är majoriteten av belarusiska flodnamn av baltiskt ursprung. Flera tusen belarusiska personnamn av baltiskt ursprung har påträffats. Belarusiskan har många fonetiska, morfologiska och syntaktiska särdrag som inte är utmärkande för andra slaviska språk, men som förekommer i de baltiska språken.

Därtill finns det många gemensamma drag mellan belarusisk och baltisk etnografi, arkeologi och annat. Sedov beskrev uppkomsten av den belarusiska nationaliteten så här: "ett enhetligt baltiskt substrat över hela det belarusiska territoriet"⁴. Därmed bekräftas uppfattningen att belarusierna i grunden är slaviserade balter. Särskilt många baltismer finns, och fler bör påträffas, i nordvästra Belarus (främst i regionerna Grodno och Minsk), där balterna slaviserades relativt nyligen. Baltismerna som förekommer i dessa områden betraktas oftast som otvetydiga litauismer. Många lingvister, särskilt de som undersöker belarusiska appellativ av baltiskt ursprung, betraktar med full rätt i princip alla belarusiska baltismer som litauismer. Detta eftersom många belarusiska baltismer har sådana särdrag som bland de kända baltiska språken bara förekommer i litauiskan, exempelvis ljuden š och ž, som motsvaras av s och z i de andra baltiska språken, och så vidare. Det finns många sådana baltismer av litauisk typ till och med i trakten kring Moskva, i volgaspråken och på andra håll. Man kan alltså anta att litauer tidigare bodde över ett vidsträckt område i östra Baltikum.

¹ Būga K. Rinktiniai raštai. V., 1958-1961. T. 1. P. 526; T. 3. P. 499, 729-730.

² Топоров В. Н., Трубачев О. Н. Лингвистический анализ гидронимов Верхнего Поднепровья. М., 1962, С. 232.

³ Седов В. В. Славяне Верхнего Поднепровья и Подвинья. М., 1970. С. 5.

⁴Därsamma. S. 192.

110

Historikern K. Jablonskis identifierade omkring trehundra av de äldsta litauismerna som påträffats i det belarusiska skriftspråk som användes i Storfurstendömet Litauen⁵. Också i dagens belarusiska finns rikligt med appellativ av baltiskt eller litauiskt ursprung. Värdefulla är även undersökningarna av belarusiska appellativ av baltiskt ursprung utförda av G. Cychūnas, E. Grinaveckienė, M. Grynblatas, J. Karskis, J. Laučiūtė, V. Martynovas, A. Nepokupnas, J. Otkupščikovas, V. Sedovas, V. Toporovas, V. Urbutis, A. Vanagas, A. Veržbovskis, A. Vidugiris och andra forskare. J. Laučiūtė uppger att det finns omkring 1 000 ordfamiljer i belarusiskan av baltiskt ursprung⁶.

Den här artikeln behandlar endast några appellativa lexikala litauismer i belarusiskan, vilka har tagits upp i ”Belarusisk-ryska ordboken”⁷. Belarusiska (g.) боўдз-іла "glop, dumbom", jfr dialektformen боў-дз-і-ла "sticka med vilken fisk drivs in i ett nät" (: lit. bal-d-as "en sorts käpp eller sticka för att skrämma bort fisk", bál-d-yti "knacka, slå", bél-s-ti; jfr även bal-d-uonis "en som stökar runt, nattvandrare" m.fl.; även det belarusiska suffixet -ила är av litauiskt ursprung, jfr lit. -ila); belarusiska бразг-аць "knastra, prassla", jfr lit. bražg-inti "knastra, prassla", brážg-inti "detsamma" m.fl.; belarusiska браздж-ыць, jfr lit. brazd-ėti m.fl.; belarusiska брынд-аць "vada omkring, plaska" (: lit. brend-a, bris-ti); belarusiska брыс-ці (lit. bris-ti); belarusiska брын-яць (lit. brin-k-ti); belarusiska бур-л-іць "koka, bubbla", jfr lit. bur-l-yti "bubbla med nosen nedsänkt; smaska, slafsa", bur-l-ióti "äta så att det skvätter, kladda ner, smutsa", bur-l-ùs "som lätt blir smutsig", bur-l-iùngė "1. flytande lera; 2. dålig soppa", bur-l-ėkt (om ett fall i vatten), bur-l-énti "bräka, böla", bur-l-ỹs "en som bräker (vanligen om en bagge)" m.fl.; belarusiska варв-оль, ворв-ань (: lit. várv-al-is, várv-el-is "smält späck från val eller säl", varv-ėti, jfr vaŕv-al-as, varv-én-ti, vaŕv-in-ti, vaŕv-as "droppe" m.fl.); belarusiska віц-ін-а (: lit. vy-t-in-ė "vidja, spö", vy-t-is "detsamma", vý-t-i "tillverka genom att tvinna (ett rep)"); belarusiska грэбл-ень "utan synbar finess, oansenlig; uppblåst" (: lit. grebl-ys "en barsk människa; en som talar otydligt", grebl-uóti "tala otydligt, läspa", grėb-ti "gripa": gréb-ti; beträffande det belarusiska ordets betydelse, jfr grėbl-ióti "fumla fult; räfsa motvilligt; kratta"); belarusiska грэбл-я (: lit. grėbl-ius "vägbank över en sankmark; vall", gréb-ti), belarusiska грэб-ці (lit. gréb-ti), аб-грэб-ці (: lit. ap-gréb-ti, ap-gréb-styti); belarusiska гуг-ель "kringla" (: lit. gùg-ti "böja sig", jfr gug-ėlis "1. hoprullat hår i nacken; 2. kepsskärm" m.fl.); belarusiska жваг-к-аць "smaska", jfr lit. žvan-g-s-ėti, žvan-g-ėti, žvén-g-ti); belarusiska жуд-а "skräck, fasa" (lit. žud-ýti); belarusiska за-дры́н-а "smutsgris, slusk", за-дрын-аць "slita ut, nöta" (: lit. drib-ti "slakna, bli sladdrig, sjunka ihop", jfr drib-s-ą "slöfock, latmask", drib-k-us "en som är hopsjunken, en slusk; slöfock" m.fl.); belarusiska за-kăuk-аць (: lit. kaúk-ti, jfr už-kaúk-ti); belarusiska какл-юц-ка "virknål" (: lit. kăkl-as, jfr kăkl-is "redskap för att lyfta tunga föremål och laster", kakl-iùk-as m.fl.); belarusiska кал-д-юбаць "halta" (: lit. kul-d-uóti, jfr Ei tu, šlubi, kur kuldóji?!; kul-d-ùnkst "duns, brak", kùl-ti); belarusiska кал-ёць "frysa", jfr lettiska at-kal-a "underkylt regn, isbeläggning", ap-kal-a "detsamma", lit. kal-énti (om tänder som skallrar av köld); belarusiska kėy-

⁵ Jablonskis K. Lietuviški žodžiai senosios Lietuvos raštinių kalboje. K., 1941. D. 1.

⁶ Лакуните Ю. А. Словарь балтизмов в славянских языках. Л., 1982.

⁷ Беларуска-рускі слоўнік (под ред. К. К. Крапівы). М., 1962.

111

3-ацә ”smutsa ner, smutsa, göra smutsig”, jfr lit. kiau-ž-alai ”förruttnade rester, skräp”, kiau-ž-óti ”1. bli konvex; 2. bli porös, smulig”, kiaũ-z-eris ”glömsk person, okunnig”, kiau-z-is ”käpp, klubba”, kiau-l-joti ”vanställa, smutsa ner” osv.; g. киж-л-аи ”sömnig person”, jfr lit. kėž-l-ỹs ”1. dvärg, kortväxt person; 2. slöfock, fåntratt”, kež-l-óti ”vara klumpig”, kiž-as ”person som blir arg för småsaker” osv.; g. кил-з-дуб ”(in)tygla, sätta betsel på”, jfr lit. isi-kil-p-auti; g. kiu-зуб ”myllra, viska, prassla”, jfr lit. kuš-ėti, kiš-ti, kiš-inys ”något som är proppfullt” osv.; g. klik-ýн (: lit. klyk-ūn-as ”skrikare”, klỹk-ti); g. клыг-ацъ ”halta”, jfr lit. klig-žti ”vackla”, klig-ždėti ”1. sitta löst vid fästpunkten, glappa (vanl. om en kniv); 2. gå ostadigt” osv.; g. клыг-ацъ (: lit. klyp-úoti, klỹp-ti); g. клиш-а-ноги (: lit. kliš-a-kõjis, den andra beståndsdelen i det gudiska ordet är översatt; kliš-as); g. krų́-ш-ня (: lit. krú-s-n-is ”stenhög”, jfr betydelsen hos detta litauiska ord ”en hög av något som lagts eller kastats samman”; krų-š-ą ”1. hög, mängd, 2. trängsel, stockning”; kráu-ti, jfr krū-v-ą osv.).

De flesta gudiska litauismer kan betraktas som substratala. Alla litauismer som presenteras här har redan blivit en del av det gudiska litteraturspråket.

LITUANISMER I DET VITRYSKA SPRÅKET

Sammanfattning

I artikeln presenteras några litauismer i det moderna vitryska litteraturspråket. Slutsatsen dras att de flesta av dem i det vitryska språket är substratala.

LITUANISMER I DET VITRYSKA SPRÅKET

Sammanfattning

I artikeln presenteras några litauismer som används i det nutida vitryska litteraturspråket. Slutsatsen dras att många litauismer i det vitryska språket är av substratursprung.

112