LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XXXIX (1998)

Aloyzas VIDUGIRIS

Lietuvių kalbos institutas, Vilnius

OM UTTRYCKET FÖR ITERATIV HANDLING I DE SYDÖSTRA LITAUISKA DIALEKTERNA

Iterativ (upprepad, repetitiv eller frekventativ) handling, och ibland tillstånd, kan i de sydöstra litauiska dialekterna liksom på andra håll uttryckas på olika sätt: med ord som har vissa suffix, med ordkombinationer, genom upprepning av samma ord och så vidare. Det finns inget enhetligt system för hur detta fenomen uttrycks.

Liksom i många andra dialekter kan iterativ handling eller tillstånd i de sydöstra litauiska dialekterna uttryckas både med repetitiva, iterativa verb och med verb med andra generaliserade betydelser (LKG 1971: 24, 91–107; DLKG 1994: 283–291). Här avses inte alla dessa användningsfall behandlas; intresset gäller snarare tendensen att den så kallade preteritum frequentativum-formen försvinner och att iterativa verb med suffixen -inėti, -dinėti, -dyti blir allt vanligare i de sydöstra utkantdialekterna av litauiskan. Den så kallade preteritum frequentativum-formen bildas av infinitivstammen och suffixet -dav- (om ursprunget till -dav- och i allmänhet formanten -d-, se Otrębski 1956: 222; Smoczyński 1989: 5–10). Det är en variant av det enkla preteritum, men betraktas av tradition som en separat tempusform, eftersom upprepning inte anger tid utan handlingens karaktär (DLKG 1994: 291).

Former av preteritum frequentativum anses vara en sen företeelse i de litauiska höglandsdialekterna. De förekommer varken i andra baltiska språk eller i de indoeuropeiska språken i allmänhet (Zinkevičius 1981: 115–116). Samogiterna använder i stället en konstruktion bestående av hjälpverbet liuobėti och böjda verbformer. Inte ens i alla höglandsdialekter är formerna lika utbredda. Former av preteritum frequentativum tycks saknas i M. Mažvydas skrifter (Urbas 1996); de är få i indexet till Daukšas postilla (Kudzinowski 1977: 183 ff.) och i Kristijonas Donelaitis lexikon (Kabelka 1964: 76 ff.). A. Bezzenberger, som undersökte skriftliga minnesmärken från 1500- och 1600-talen i Lill-Litauen, fann också endast ett fåtal former av preteritum frequentativum (Bezzenberger 1877: 208).

I de sydöstra, särskilt de södra, utkanterna av det litauiska språkområdet är former av preteritum frequentativum sällsynta eller har helt upphört att användas. Möjligen är de något vanligare i de östra utkanterna av de östlitauiska höglandsdialekterna (från Breslauja till Gervėčiai).

I en sats fungerar preteritum frequentativum, liksom varje annan verbform, vanligen som predikat, dvs. har predikatsfunktion, till exempel: My­lėdavau ją labiausia Vlk. Ir nuvažiuodavau, ir nueidavau Eiš., Senovėn būdavo sveiki žmono

183

nes Kb. Ibland bildas former av preteritum frekventativ genom avledningar med det ersättande suffixet -dinėti, t.ex.: Förr brukade han ofta komma hem till oss Rdš. Vår (vår) präst brukade åka överallt Lz.

En upprepad handling i det förflutna uttrycks här ganska ofta med formen av det stelnade, inskjutna ordet būdavo eller dess varianter, t.ex.: Det brukade växa upp lökar vid den tiden Sem. Det brukade vara så: man spann och ryggen värkte Nč. Man brukade slå med skäror Brsl. I södra Litauen förkortas formen ofta, t.ex.: Förr brukade vi träffas och sjunga Eiš. Han brukade komma till oss och sitta Pls, Rod. Varianten būdo används något mer utbrett, t.ex.: Ofta brukade de bränna Str. Det brukade vara så, gå iväg, bina surrar Vlk. Det brukade vara så, stenen (stenen) står på vagnen Mrs. Vi brukade plöja med plog Kls. Ibland används dessa inskott intill predikatet, som uttrycks med en form av preteritum frekventativ, t.ex.: Det brukade han säga Str. Jag brukade inte ta Ldvn.

I sydvästra Litauen, kring Kučiūnai, Veisiejai, Kापčiamiestis, Leipalingis, Liškiava och Druskininkai, används oftast formen būlavo (< *būdlavo), t.ex.: Förr var det annorlunda Lš. Det brukade vara så, gå iväg, hundarna skäller Kč. Han brukade gå och sjunga DrskŽ, Rtn. Varianterna būlavos, būlavoc: Det brukade vara så, gubben pratade och pratade DrskŽ. Det brukade vara så, i Švendubrė var det bäst Rtn.

Varianterna av formen būlau eller būlo förekommer något oftare, t.ex.: Det brukade de äldre berätta Dv. När han kommer brukar han sitta Arm. Det brukade de komma till oss (de) vårmp (till oss) Lt. Det brukade vi gå tidigt Dv. Om natten spann man lin, brukade DrskŽ. Det brukade han komma till min mor (till min mor) LzŽ. Det brukade de jaga (jakten) göra Arm. Det brukade han gå (gå) till Pėtoro (den 29 juni) för att skörda råg Zt. Det brukade du gå, få vad du vill DrskŽ.

Till följd av standardspråkets inflytande visar formerna av preteritum frekventativ nu en tendens att spridas. Där standardspråkets inflytande inte når fram eller är svagt, används dock även de stelnade formerna av preteritum frekventativ i ganska begränsad utsträckning. De stelnade och förkortade varianterna visar i sin tur att bruket av dem särskilt i de sydliga utkanterna har gått tillbaka. Former av preteritum frekventativ håller tydligen på att trängas undan ur bruk av verb med iterativ betydelse och suffixen -inėti, -dinėti, -dyti. Förhållandet mellan former av preteritum frekventativ och bruket av andra verb med frekventativ eller generaliserad betydelse har undersökts av den polske språkforskaren R. Roszko (Roszko 1996: 51–62).

Verb med suffixen -(d)inėti, -dyti betecknar upprepning av en handling inte bara i det förflutna, utan också i nutid och framtid. Alla dessa suffix, närmare bestämt deras avledningar, är kända och används över hela det litauiska språkområdet. I dialekterna i den sydöstra utkanten, där invånarna är mer eller mindre två- eller flerspråkiga, har dock ordbildningen av verb med dessa suffix och deras användning ökat kraftigt. Även deras semantiska omfång har vidgats, dvs. de kan beteckna mång-

* Förkortningar av ortnamn enligt den akademiska ordboken ”Lietuvių kalbos žodynas”, band I–XVIII. 1941–1997.

184

upprepade handlingar, låg frekvens av upprepade handlingar, gradvishet och kontinuitet (fortsättning) m.m. Mycket beror också på subjektet och objektet (aktörens och aktörernas antal) och i allmänhet på satsens kontext. De flesta verb, särskilt de med suffixen -dinėti, -dyti, bildas vanligtvis av prefixverb. Tillägget av suffix förändrar också deras aspekt: från perfektiva verb blir de imperfektiva verb. Dessa suffixavledningar får alltså en ytterligare lexikal betydelse och förändras även grammatiskt (Vidugiris 1961: 219–231).

Å andra sidan kan en del sådana suffixavledningar, dvs. verb med suffixen -inėti, -dinėti, -dyti, vara nybildningar och betraktas som en sorts kalkeringar(?), översättningslån från slaviska verb med suffixen -avatb, -ivatb. Deras källa är tydligen två- eller flerspråkigheten hos invånarna i den sydöstra litauiska gränsregionen och ett tankesätt som alltmer formas på slaviska språk. De nämnda suffixavledningarna (en del av dem) kan alltså vara resultat av främmande språks påverkan, men klädda i litauisk dräkt. Dessutom tenderar tvåspråkiga människor ofta att använda och generalisera uttrycksmedel. Avledningar med dessa suffix vinner mark där traditionella litauiska dialekter klarar sig med grundverb eller andra verbbildningar med utvidgad betydelse. De flesta av dessa avledningar har nu blivit en del av de perifera dialekternas system och därmed en del av språket, som ett normalt sätt att uttrycka tankar. Kanske är det bara vi som tycker att de är något exotiska. För att urskilja dessa nybildningar bör den gamla betydelseföljden, som formats under lång tid, och dess systematik vara till hjälp.

I nästan alla etniska utkanter av sydöstra Litauen kan iterativa verb med samtliga nämnda suffix användas sida vid sida, men förhållandet mellan dem är inte detsamma överallt. På vissa håll har verb med ett suffix blivit mer etablerade, på andra håll verb med ett annat.

Nedan följer en genomgång av ordbildning, användning, betydelse och utbredning hos sådana verb, ordnad efter de olika suffixen.

Suffixet -inėti används, liksom i andra litauiska dialekter, även i dialekterna i den sydöstra utkanten för att bilda verb med iterativ och frekventativ betydelse. Avledningar med suffixet -inėti bildas i regel av former i preteritum, t.ex.: beginėti: bėgo, buvinėti: buvo, darinėti: darė, davinėti: davė. Deras grundbetydelse skiljer sig oftast inte från de ursprungliga verb som de bildats av, bortsett från upprepningsaspekten, t.ex.: bėginėti 1. springa omkring, springa fram och tillbaka: bėgti: De springer omkring, flyger runt Dbč. Varför springer ni omkring? Jag ska hinna ifatt er (springa om er) DrskŽ. Man måste springa efter barnet och be det äta (äta) Zt. När det är varmt springer korna omkring (går i brunst) Zt. 2. gå omkring i hast, arbeta hårt: Hon har sprungit omkring med de där fåren i tre år Vrnv. Hon är fem år yngre än den andra, så nu (ännu) springer hon omkring som en hare Zt. 3. löpa omkring, betäckas (om boskap): Kon springer omkring – led den (led den) till tjuren (till tjuren) LzŽ. Varför springer kon omkring så där? DrskŽ. Vår lilla ko springer omkring; vi måste leda henne till tjuren Rod. Alla kor på marknaden hade sprungit omkring (hade sprungit omkring) Zt.

Verbet bėginėti behåller närliggande betydelser med olika riktningsangivande prefix, t.ex.: 1.Vi springer omkring i byn (byn, byn) och sedan går vi (går-

185

hem) hemō Zt. Människorna sprang omkring och tittade sig omkring, där det brinner LžŽ. Vi vill springa omkring på gårdsplanen (gårdsplanen) Dv. De springer omkring och letar efter något hemma DrskŽ. När solen har gått ner, springer alla omkring Rod. 2. Medan du gör allt klart (gör dig i ordning) om kvällarna Btrm. 3. Vi såg inte att fåren sprang omkring Sn. Kumetė har redan sprungit omkring Dglš. Har era (era) kor redan kalvat? LžŽ. Den ko som inte kalvar, får ingen mjölk Zt.

Av alla betydelser är det endast ordet beginėti eller beginėtiss tredje betydelse som, trots att det används allmänt i sydöstra Litauen, betraktas som en dialektism (den finns inte i DLKŽ 1993). Motsvarigheter i standardspråket är begiōtis, lakstýtis, vaikýtis med flera (Lyberis 1980: 202). Alla betydelser av ordet beginėti är nära besläktade med varandra, så att det är svårt att misstänka att någon yttre påverkan förekommit. Möjligen används i vissa perifera dialekter en icke-reflexiv form efter förebild av det belarusiska бегаць ’springa’ побегаць ’springa omkring’. I allmänhet sammanfaller verb med suffixet -inėti, både utan och med prefix, huvudsakligen med de primära verbens betydelsestruktur, trots vissa ytterligare betydelser eller nyanser. Detta visar att verb med suffixet -inėti används oftast och är bland de äldsta.

Men i Litauen, särskilt i de perifera dialekterna bland vilniusborna, förekommer också ganska ofta bruk av det för litauiskan främmande suffixet -inėti, till exempel: Toj lepioškà (litet platt bröd) razcirinėja ** (smular sönder, faller isär), válgyc nemōžna (det går inte) Ad. Nezvālija (tillåter inte) jiem grāfas atadavīnėt pjāut' pievų Aps. Sāko itai visiem itep i(š)sidavinėja (det tycks, de ser syner) Grv. Daūgis niūkė (sade, berättade), kad prisdavinėjo(det tycktes spöka) Aps. Prisidavinėja tį kās Brsl. Niēkas nevāikšto pirciñ, sāko susdavinėja (det spökar, jfr belarusiska выдаваца, прыдаваца ’spöka’) Pst.. Tadū atadinginēja košį Aps. Reikia gi, pademinēju (jag hjälper till) Ad. Vienà do nebaigia (sjunga), kità pradėminėja (börjar) Ad. Drenažis uždėminėja (lägger) Ad. Jau ateininėja namóp Lz. Anės išeininėja ir ateininėja in naktieś Brsl. Tai išeininėja (går ut, faller på) jiem po dù gektarūs Aps. Ūpė apeininėja ratū Ad. Ānys sulānda žemėsin ir pavasarį išėjinėja (kommer fram) Ad. Siuvimo kūrsus praėjinė(jo) Ad. Prisejinėja (det närmar sig, återstår) ragutėlėm maistas timpt (dra, släpa) Ad. Šaltu ūndeniu užgerinėja Str. Ažiminėja gaspadorius šienų dėl sāva kėltavų (boskap) Aps. Regy (se), ānas i(š)sijuokinėja iš tavį Str. Tai ānas mōka ažkatbinėt rōži Aps. Polackerna ville utforska de här kullarna (undersöka) Aps. Unsikliuōdė (trasslade ihop sig) arkliai, tēp va lig šiōl atsikliuotojinėjau (atpainiojau) tį tuōs ārklius Grv. Ėjo pōnam atkurtinėt (arbeta av) ažū žemį Nmč. Gerai ažkrucinėjom (förtjänade), rūblis kadāibinis (gammaldags) det var stora pengar Str. Maža užkrutinėja Tyr. När barnen fångar [älvor] tai ažkutinėja (kittlar) Aps. Šeimū vienà išlaikinėjau Ad. Kai palyjinėja, tai būna grybų Ad. Tadū

** En stor del av exemplen med suffixet -inėti, nedtecknade under expeditionen 1972, fick A. Bal priešaitis, I. Erman ytė och K. Pakalka tillåtelse att skriva av.

186

susirinkinėjom (gjorde oss i ordning)razmušinėti (kämpa) Aps. In karvį priraudojinėjų (jag gråter och klagar) Pst. Apsėda žukai ir žiedus nurijinėja Ad. Aš gvōltu rękc, kad duris atspyrinėtų Str. Aina pasispyrinėdama lazdu Ck. A(ž)siprašinėję (bjöd in), sako, bus vakarėlis Grv. Traukinėlis a(ž)siturinėja (stannar till då och då), kap aina Utenōn Str. nyn išvažiauinēs miestan Ad. Važiuoja išvežinėt miško Aps. Av de nämnda exemplen framgår att verb med suffixet -inėti bildas inte bara från preteritum utan även från presensformer, jfr dėminėti: dė́ti, dė́ma (dėma), dė́jo; eininėti: eiti, eina, ėjo; iminėti: imti, ima, ėmė.

Verb med suffixet -inėti är särskilt etablerade i de sydöstra utkanterna av de nordliga vilniusdialekterna, från Strūnaitis till Breslauja. Bruket av avledningar med detta suffix är här så generaliserat och frekvent att verb med andra suffix inte kan konkurrera med dem. Detta bruk av suffixet -inėti tycks ha vuxit fram under åren av påtvingad flerspråkighet. Vid expeditionen till Breslaujadistriktet 1956 hade en sådan tendens i bruket av suffixet -inėti ännu inte noterats. På andra håll är verb med detta suffix mycket mer sällsynta, och bruket skiljer sig knappast från det i de centrala dialekterna och standardspråket. Där är i stället verb med suffixen -dinėti eller -dyti med liknande betydelse aktuella.

Suffixet -dinėti, antas vara sammansatt och ha uppkommit ur suffixen -do (jfr -dyti) och -inėti (Skardžius 1943: 529). J. Otrębskis (Otrębski 1956: 414) betraktar sådana verb som avledningar med suffixet -inėti, där elementet -d- skiljer verbroten från suffixet. Utvecklingen av bildningen av verb med suffixet -dinėti, kända redan från litauiska skriftliga källor från 1500-talet, skulle vara följande: gauti: gaudyti: gaudinėti; gyti: gydyti: gydinėti ar gydinėti; gulti: guldyti: guldinėti. Man kan ange en annan grupp verb med suffixet -dinėti, vars bildning tycks hoppa över mellanledet med -dyti, till exempel: duoti: duodinėti; stoti: stodinėti; važiuoti: važiuodinėti ar važiuod inėti. J. Otrębskis menar att -d- före -inėti här uppkommit för att undvika hiatus (Otrębski 1956: 415), även om detta -d- också kan ha tillkommit genom analogi.

Verb med suffixet -dinėti bildas oftast från infinitivstammen, till exempel: arti: ardinėti, bėgti: bėgdinėti, duoti: duodinėti, eiti: eidinėti (och inte bėgo: bėginėti, davė: davinėti, ėjo: ejinėti). I Zietelas litauiska dialekt behåller verb med suffixet -dinėti ofta rentav de primära verbens betoning, till exempel:dailydinėti: dailýti ’dela’, dėdinėti: dė́ti, važiuodinėti: važiuóti.

Verb med suffixet -dinėti med frekventativ eller generaliserad betydelse används oftast i de sydliga litauiska dialekterna. Dessa avledningar används ofta till synes helt i onödan i stället för verb med frekventativ betydelse och suffixet -inėti, eller primära verb med utvidgad betydelse. De bildas oftast av primära verb med prefix, eftersom avledningar med suffixet -dinėti utan prefix är mycket mer sällsynta. Dessutom dubblerar de oftast den primära betydelsen hos grundverben och anger mer sällan en viss separat betydelse eller betydelsenyans. Deras betydelsesystem är oftast fattigare än betydelserna hos primärverb eller verb med suffixet -inėti. Som jämförelse kan vi ta verbet bėgdinėti

187

1. springa omkring, rusa runt: Bėgdzinėja po sėlų (by, bondby), lygų savo namų netūri LzŽ. Bėgdinėijom ir šen ir ten Zt. 2. rinna: Kraujai [från benen] bėgzdinėjo DrskŽ. Deras barn springer hit varje dag Lp. Adbegdzinėja pas tų medžiagų (trädet) LzŽ. Adbegdinėja saldotas (soldaten) mūsų pirkion Zt. Adbegdzinėja daug ca iš toli darbūic (arbeta) DrskŽ. Inbegdinėja – allt är slaktat och hönsen fångade Zt. Alla sprang ut som harar Mrp. De sprang ut för att titta på festen Lp. De sprang ut på gatan (ut på gatan) pazdairyč bocios (fadern) LzŽ. Išbėgzdinėj kas kur Zt. Buvōja ir kunodà (potatis) išbėgdinėja (tar slut), ponėliau Zt. Nubėgdinėja tōn karčmōn (till den där krogen) Zt. Nok frōnto pabėgzdinėjom medžian (in i skogen) Rod. Solen värmer, snön börjar redan smälta (smälter) Pls. Nå, lilla maj, nå. mėlynickoji sesėtės(p) padbėgzdinēji (sluter sig intill) LzŽ. Herdepojken sprang hem Lp. Spring inte före de andra – låt dem få säga sitt Rod.

Även om verb med suffixet -dinėti inte motsvarar avledningarna med suffixet -inėti i betydelse, konkurrerar de ändå på vissa håll på allvar med de senare. De är ganska vanliga i den sydöstra delen av det litauiska språkområdet, fram till linjen Trākai – Semeliškės – Ōnuškis – Drūskininkai. Ofta används de också kring Gervėčiai, Strūnāitis, Adūtiškis, Kamōjis och Brėslauja. Exemplen är mycket varierande: Seniau neišardzinėj bùlbų Dbč. Apardzinėja rugiāmi lūbinus, kap žydi DrskŽ. Kur mėtais priaugdinėja, vadzina auguliais Arm. Linai žoli užaugdinėja Nč. Čiā apsibūzdzinėj (har bosatt sig) ānas Žrm. Jaū mėnelis (månen) atbūzdzinėja (avtar, blir mindre) LzZ. Kur jūs prabūzdzinėjat (bor ni)? Dv. Kur pradedinėjo gyvint, tai niekas nerassakinėj Aps. Kai prasidedzinėjijom statýc, tai būvo sunkā Str. Gražų sudedinėja divōnų Pst. Jaū tėvai pridėdzinėja (vänjer sig, lär sig standardspråket) nug vaikų Dbč. Velinai jām padėdzinėjo Nč. Aš su bōbom nesusdedinėju Brsl. Anā nēmiecki, cik tep insiduodzinėja (låtsas) Rod. Jis dažnai ataidzinėja in mūs Dsm. Klūonan ataidzinėjo mergā in bėrnu Trak. Aš kamišijų pėreidzinėjau Ad. Jauni suveidzinėijom Šlčn. Vis katės razgindzinėjo (jagade bort) Arm. Nuimdzinėja kortēļ (fotografi) Azr. Tāu brōliai priklegdzinėjo (övertalade) krutēc (arbeta) Grv. Intēdzinėjo pasāldos, kad būt rūgšties Vrn. Gästerna sitter tillsammans vid bordet Dv. Dār atsispirdzinėjam, nesugudėjom Bn.

Ibland förekommer verb med detta suffix också med två prefix, som så att säga förstärker intrycket av upprepad handling, t.ex.: Išpradėdinėja (börjar) žydėt sōdas Zt. Paatbėgdinėj iti pōnai namóp Zt. Čiā mētė ir paišvaizdinėja miestan Arm. Dapadėdinėja išrinkdalinēt kunodàs (potatis) Zt. Dvaruosa žemī išpardūodzinėjo LzŽ. Anys tēn parassibėgdinėj (sprang ut) iš pōjezdo (tåget) Zt. Paažsukdzinėj (skruva åt) šriubelas (skruvarna) LzŽ. Pripamirišdzinėjau (glömde nästan, glömde) visūs mišlūs (gåtorna) Dv. Dessa verb verkar också vara bildade av primära verb med två prefix, t.ex.: Tiktai assipradėjoši (började) vainā Zt. Mān niekas nenōri dapadēt Zt. Jūmi māža ką dapridėjom (lade till) Zt. Trūnōn (i kistan) paindēs (lägger i) och pākopia (begraver) Zt. Būvo paatvaizdžavi lietuviai Dv. Vīlkas painsigrīovė (trängde sig in)

188

pirkion Dv. Jag glömde det nästan, det dyker inte snabbt (snabbt) upp i huvudet Dv. Detta är naturligtvis inte ett särdrag hos det litauiska språket.

Verb med suffixet -dinėti för att uttrycka upprepad handling är inte främmande för många litauiska dialekter. De används dock mest intensivt i de perifera dialekterna i sydöstra Litauen, som har nära kontakt med slaviska språk, kring Dubičiai, Nočia, Pelėsa, Rūdinė, Ašava, Armoniškės, Dievėniškės och Zietela.

Suffixet -dyti används i litauiska dialekter för att bilda frekventativa och kausativa verb, såsom: ardyti, gaudyti, girdyti, guldyti, spardyti. I de sydöstra ytterområdena har dock ett stort antal verb med suffixet -dyti uppkommit för att uttrycka upprepad eller fortgående handling; de förekommer inte i de centrala litauiska dialekterna. Avledningarna med suffixet -dyti uttrycker handlingar som är mer komplexa i tidsmässigt hänseende än de grundläggande verben (Naktinėnė 1997: 159). De är så att säga en särskild sorts kortformer av suffixet -dinėti, och deras stammar har oftast prefix, t.ex.: Bulbas apardzýc reikia Grv. Ános (skatorna) neišbėgo niekur Grv. Aždėdo (kläcker) motkų (bidrottningen) nàjų Grv. Kas táu tį padėdė? Grv. Kad regėtus, un galvós u(ž)sidėdo Grv. Ir pradėjo prĭsdǔodzýc (spöka) Grv. Anas jau i(š)sigindo (förnekar), kų par jį nieko nėra Grv. Galšią priimdo (köper upp) linus Dv. Galshiåsnas (översvämningarna) suskėldo Vrn. Neapklodžyk jó Rod. Kacinėlis ájo žýriun (för att äta), o gaidėlis likdė namie Grv. Aš likdžiau su mažais vaikais Dv. Nuspràuši išlipdo iš vandenio Dv. Reikia akmenùs išrinkdžyc (plocka ut) LžŽ. Nèr su kuõm siūlas pašlàpdo (blöta) Str. Visur vanduõ bìt (būvo), gi dar (nu) nutekėdo Zt. Pritemdžis, tai galėsi ataič Pls. Ánas davýdo (jagar, vill hinna upp) jį Pls.

Verb med suffixet -dyti används främst parallellt med suffixen -inėti eller -dinėti med frekventativ betydelse, vanligtvis endast i de sydöstligaste ytterområdena. Suffixet har allra starkast etablerat sig i Gervėčiai-dialekten. Där har det trängt undan alla avledningar med suffixen -inėti och -dinėti. Ibland läggs det till och med till avledningar med suffix, t.ex.: Kó neatsidarinėdai durų? Grv.Tai tį ožys prisdavinedė (vaidenosi) Grv. Rugiųm prigamindo žėmį Grv. Suffixet -dyti används ibland också på andra håll, men inte lika enhetligt. I Rodūnia, exempelvis, där suffixet används parallellt med -dinėti, föredrar enskilda familjer av den yngre generationen betydligt oftare suffixet -dyti. På andra håll är det ovanligare. Enstaka ord med detta suffix har också upptecknats kring Druskininkai, Dubičiai, Butrimonys (Šalčininkai kommun), Valkininkai och Marijampolis (Vilnius kommun).

I stället för slutsatser. I de sydöstra ytterområdena av det litauiska språkområdet, där användningen av former för preteritum frekventativum har försvagats, är verb med suffixen -inėti, -dinėti mest utbredda, medan former med -dyti är mindre vanliga. Deras huvudsakliga funktion är att uttrycka upprepad handling. I de centrala litauiska dialekterna används verb med -inėti och -dinėti i regel endast med denna betydelse.

Verb med suffixet -inėti bevarar bäst sitt traditionella betydelsesystem i alla dialekter, även de sydöstra. Endast i enskilda dialekter begränsas användningen av detta suffix av verb med andra etablerade suffix, t.ex. Žie-

189

telos och ibland i andra dialekter i utkanten av sydaukštaitiska med suffixet -dinėti, medan det i Gervėčiai-dialekten används med suffixet -dyti och så vidare.

På grund av den ökande tvåspråkigheten och flerspråkigheten bland människor i dialekterna i gränsområdena betecknar verb med suffixen -inėti, -dinėti eller -dyti inte längre i lika hög grad upprepad handling som en generaliserad enkel, kontinuerlig handling. I denna betydelse började verb med suffixet -inėti få fäste i de sydöstra utkanterna av de nordliga vilniškių-dialekterna av östaukštaitiska, kring Aps, Brėslauja, Vidžiai och Adutiškis, liksom kring Ažudievys, Kamojis, Lentupis och Kliukščionys samt i den sydöstra delen av Strūnaitisområdet, där befolkningen är blandad. Avledningar med suffixet -dinėti är främst utbredda i södra Lietuva kring Dieveniškės och Butrimonys, ibland kring Dubičiai och Druskininkai, samt i alla områden utanför Lietuvas gräns: kring Ašiūža och Pėrvalka (Gardinor.), kring Armoniškės, Ašava, Bālātņa eller Varenāva, Benekainis, Kaulėliškės, Nočia, Pelėša, Rodūnia och Žirmūnai (Varenavor.), Lazūnai (Vijosr.) och Zietela (Diatlovor.). Verb med suffixet -dyti används i gränsområdena i södra Lietuva och särskilt kring Gervėčiai.

Mottagen 1998 03 25

LITERATŪRA

Bezzenberger A. 1877: Beiträge zur Geschichte der Litauischen Sprache, Göttingen: Verlag von Robert Peppmüller.

DLKG 1994: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

DLKŽ 1993: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Kabelka J. 1964: Kristijono Donelaičio raštų leksika, Vilnius: Mintis.

Kudzinowski Cz. 1977: Indeks - słownik do „Daukšos postilė“, Poznań: Wydawnictwo naukowe uniwersitetu im. Adama Mickiewicza w Poznaniu.

Lyberis A. 1980: Sinonimų žodynas, Vilnius: Mokslas.

LKA 1977: Lietuvių kalbos atlasas 1, Leksika, Vilnius: Mokslas.

LKA 1982: Lietuvių kalbos atlasas 2, Fonetika, Vilnius: Mokslas.

LKA 1991: Lietuvių kalbos atlasas 3, Morfologija, Vilnius: Mokslas.

LKG 1971: Lietuvių kalbos gramatika 2, Morfologija, Vilnius: Mokslas.

Naktinienė G. 1997: Pietų aukštaičių ir rytų aukštaičių vilniškių priežastiniai veiksmažodžiai žodynuose. – Lietuvių kalbotyros klausimai 37, 154–162.

Otrębski J. 1956: Gramatyka języka litewskiego 3, Warszawa: Panstwowe wydawnictwo naukowe.

Roszko R. 1996: Litewskie formy krotne typu eidavo (na przykład z gwary puńskiej).– Acta baltico – slavica 23, Warszawa: Slawistyczny ośrodek wydawniczy, 51–62.

Skardžius P. 1943: Lietuvių kalbos žodžių daryba, Vilnius.

Smoczyński W. 1989: Studia bałto-słowiańskie 1 (Prace komisji językoznawstwa 57), Wrocław – Warszawa – Kraków – Gdańsk – Łódź: Wydawnictwo Polskiej Akademii nauk.

Urbas D. 1996: Martyno Mažvydo raštų žodynas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Vidugiris A. 1961: Veiksmažodžiai su priesagomis -inėti ir -dinėti Zietelos tarmėje. – Lietuvos TSR MA darbai, Serija A, 2 (11), 219–231.

Zinkevičius Z. 1981: Lietuvių kalbos istorinė gramatika 2, Vilnius: Mokslas.

1996 – 1998. 02. 10.

190

ÜBER DIE AUSDRUCKSMÖGLICHKEITEN DER FREQUENTATIVEN HANDLUNG IN DEN SÜDÖSTLICHEN LITAUISCHEN DIALEKTEN

Zusammenfassung

Bei der Untersuchung der südöstlichen litauischen Dialekte haben wir festgestellt, daß der Gebrauch der Formen des sog. frequentativen Präteritums (būtasis dažninis laikas) zum Ausdruck der frequentativen Handlung allmählich abnimmt. Ein wenig häufiger liegt als eingeschaltetes Wort die Form būdavo, manchmal būlavo oder ihre Kurzformen būdau, būdo, būlau, būlo vor. Indessen jedoch wächst die Zahl der Verben mit den Suffixen -ineti, -dineti, -dyti, die eine iterativ-durative Bedeutung haben.

Am besten ist das System der traditionellen Bedeutungen bei den Verben mit dem Suffix -ineti erhalten geblieben, die sich aus den Formen des Präteritums (būtasis kartinis laikas), seltener aus denen des Präsens entwickelt haben. In den eigentlichen Dialekten des Randgebietes wird der Gebrauch dieser suffigierten Ableitungen durch die aus dem Infinitiv gebildeten Verba mit dem Suffix -dineti oder -dyti eingeschränkt, die größtenteils von präfigierten Verben stammen.

Wegen der sich verbreitenden Zwei-bzw. Mehrsprachigkeit in den Randgebieten bezeichnen die Verba mit den Suffixen -ineti, -dineti oder -dyti häufig keine mehrmalige, sondern eine verallgemeinerte einmalige, sich fortsetzende Handlung. Verba dieser Bedeutung sind in dem Ostaukštaitischen der Vilniuser Randgebiete mit dem Suffix -ineti verbreitet, während solche mit dem Suffix -dineti in den südlitauischen Mundarten und nicht allein in diesen letzteren, sondern vor allem in dem Dialekt von Gervėčiai (am Mittellauf der Ašmena) gebräuchlich sind.

191