ACTA LINGUISTICA LITHUANICA

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XLI (1999)

Grasilda BLAŽIENĖ

Vilnius pedagogiska universitet

SEMBOISKA ORTNAMN I OSTPREUSSISKA FOLIANTER

I de ostpreussiska folianterna, vars betydelse för forskningen om det preussiska namnförrådet jag har haft anledning att tala och skriva om vid flera tillfällen, finns ett stort antal ortnamn från Semba som ännu inte hade uppmärksammats av forskare inom det preussiska namnförrådet.¹

I artikeln undersöks några ortnamn från Semba, hämtade ur de ostpreussiska folianterna och andra handskriftskällor som förvaras i det hemliga arkivet Preußischer Kulturbesitz i Berlin.

†Baricken I Labiau amt.

Baricken 1628 (Ostpr. Fol. 5314 43), Baricken 1664 (EM_x 126g 23 1^v, 2), Ba-ricken 1729 (EM 126g 69 3). Det är fullt möjligt att denna oikonym har preussiskt ursprung. Sannolikt har *Barik- personnamnsursprung; jfr preussiskt personnamn Barike, Bareyke, Barim (Trautmann 1925: 17); litauiska personnamn Bareikà, Bareikis, Barūtis (LPŽ I 195, 206), litauiskt ortnamn Bareikiai Mlt, Bareikiškis Kš, Bareikiškiai Šr (LAŽ 27).

†Byrmeyn nära Gallgarben, i Schaaken amt.

Byrmeyn 1535–1536 (Ostpr. Fol. 10003 26^v). Ursprunget är oklart och svårt att fastställa utifrån en enda beläggform. Det kan röra sig om preussiskt ortnamn *Bir-mein- (?) / *Bir-main- (?), bildat av det tvåstammiga preussiska personnamnet *Birmeine. Vad gäller *bir-, jfr de litauiska personnamnen Birjotas, Birmantas, Birmuntas (LPŽ I 264); vad gäller *main- / *mein-, jfr de preussiska personnamnen Meyniko, Meynote (Trautmann 1925: 57); de litauiska personnamnen Meinikis, Meinis, Meinius (LPŽ II 200); det lettiska personnamnet Meinates de Anscen (Blese 1929: 297).

†Dolgeinen mellan Berbadien och Bollgehnen, i Powunden amt.

Dolgeinen 1620 (Ostpr. Fol. 3514 242), Dolgeinen 1632 (Ostpr. Fol. 1010 2 13^v), Dolgenen 1670 (Ostpr. Fol. 10146 97^v). Oikonymen bör rekonstrueras som *Dalg-ein- och knytas till preussiska *dalgis, doalgis ”lie”. Det är en avledning med suffixet *-ein-. Jfr andra preussiska ortnamn: Dalgantis bäck, Dalgandt skog, Dallige bäck (Gerullis 1922: 25); litauiska ortnamn Dalgėnai Vlkv, Dalginė Mrj (LAŽ 52); lettiska ortnamn Dalgi bäck, Dalgis by (Endzelīns 1956: 190); litauiska dalgė; dalgis (LKŽ II 240–241); lettiska dalgs ”lie” (LVV I 434–435).

†Doßehnen nära Kobjeiten, Fischhausen amt.

Doßehnen 1670 (Ostpr. Fol. 10146 63). Möjligen preussiskt ortnamn *Dus-ein- (?). Jfr de preussiska ortnamnen Dosin, skog, Dosin, by, vilka J. Gerulis (Gerullis 1922: 30) förknippar med litauiska.

¹ B l a ž i e n ė G. Om 1500- och 1600-talens ortnamn på Semba. – Baltistica. Tillägg 5, 1998, 59–78.

96

dùsas ”andnöd; en människa eller ett djur med andnöd; lukt, en suck, en inandning; en sådan våtmarksfågel” (LKŽ II 316–317). Jfr även litauiska hydronymer Dusà, Dusià, Dusýnas, vilka enligt A. Vanagas uppfattning sannolikt är förbundna med litauiska dùsti ”få ont om luft, längta, bli utmattad; dö, härskna” (Vanagas 1981: 98).

†Drugiten nära Wangnicken, Fischhausens härad.

Drugiten 1670 (Ostpr. Fol. 10146 12): pr. ortnamn *Drug-īt-, sannolikt en avledning med suffixet *-īt- av pr. *drugìs, drogìs ”vass”. Jfr pr. ortnamnen Drucheyn, Drugene (Gerullis 1922: 31; Blažienė 1993: 17); lettiska hydronymer Drudzis eller Dru­dža-strauts, Dru­dža-purvs bäck, Drudžiņ-būda (Endzelīns 1956: 229).

†Garblaucken en försvunnen by i Fischhausens härad.

Garblauken 1563–1564 (Ostpr. Fol. 3450 111ᵛ): pr. *Garb-lauk-. En sammansättning där båda leden är produktiva toponymiska lexem: pr. *garbis ”berg” och pr. laucks ”fält”. Både pr. *garbis och laucks är belagda i många preussiska ortnamn (Blažienė 1993: 21, 45).

†Jodeiken en by i Laptau härad.

Jodeiken 1674–1675 (Ostpr. Fol. 3563 6): pr. *Jodeik-, otvivelaktigt av personnamnsursprung, jfr pr. personnamnet Jodeyko och andra pr. personnamn Jode, Joduke, Jodutke (Trautmann 1925: 39), pr. ortnamnet Joduthe (Gerullis 1922: 51); även litauiska personnamnet Jodeika, se Juodeikà (LPŽ I 836), litauiska ortnamnen Jodėnai Pln, Juodeikiai Jnš, Klm, Mžk, Pln (LAŽ 105, 109); lettiska ortnamnen Juõds, Juõdēni (Endzelīns 1956: 410).

†Jorlaucken en by i Laptau härad.

Jorlaucken 1542–1543 (Ostpr. Fol. 3427 145), Jorlaucken 1563–1564 (Ostpr. Fol. 3540 118), Jorlauckenn 1620 (Ostpr. Fol. 3514 227): kanske pr. *Jorg-lauk- / *Jurg-lauk-. En sammansättning vars andra led, pr. laucks, inte väcker några tvivel, medan det första sannolikt bör förbindas med pr. personnamnen Jurge, Jorge, vilka härstammar från de tyska personnamnen Jorge, Jurge (Trautmann 1925: 41). Jfr pr. ortnamnen Jorgelawken (OF 110 58); Jorgelauke (Gerullis 1922: 51).

†Kirpieten mellan Schuditten och Kragau, Medenau härad.

Kirpieten 1542–1543 (Ostpr. Fol. 3427 88): pr. *Kirp-īt-, en avledning med suffixet *-īt- av pr. personnamnet *Kirpe. Jfr pr. ortnamnet Kirpain (PUB V 1 132), pr. personnamnen Kirpeine, Kirpaine (Nesselmann 1873: 2); litauiska personnamnen *Kirpa, Kirpaitis, lettiska personnamnet Ķirpis (LPŽ I 1001), litauiska ortnamnen Kīrpakalnis Klm, Kirponiai Pkr (LAŽ 135), lettiska ortnamnen Cīrpeņi, Cīrpie­ne, Cīrpnīeki (Endzelīns 1956: 167–168).

†Lattkeim i Caymen härad.

Lattkeim 1670 (Ostpr. Fol. 10146 86): kanske pr. *Lat-keim-. En sammansättning vars andra led är det produktiva toponymiska lexemet pr. caymis ”by”. Beträffande det första ledet, jfr pr. ortnamnet Latheyne (OF 107 242ᵛ); litauiska hydronymer Latavà å, Lātupis å, Lātežeris sjö (LUEV 87–88); lettiska ortnamnen Latciemieši, Latvases, Latupes (Endzelīns 1961: 266).

†Lausen i Caymen härad nära Sittkeim.

Lause 1589–1590 (Ostpr. Fol. 10060 194), Laußen 1632 (Ostpr. Fol. 10102 17ᵛ): pr. *Laus- eller *Lauz-. Om läsningen är *Laus-, jfr litauiska personnamnen *Lausà, *Lau-

97

…sas, som kan förknippas med litauiska laušas ”halvknäpp”, laušis ”en person som är illa klädd”, laušys ”krympling” (LPŽ II 36); lettiska ortnamn Laišas (äng), Laūs-purvs (träsk), Lausenes (by) (Endzelīns 1961: 274). Om man läser *Lauz-, jfr litauiska personnamn Laužys, Laužius, litauiska laužas ”en slarvig, klumpig, hopkrupen, lat person” (LPŽ II 37), litauiska ortnamn Laužai Brž, Pln, Laužėnai Švnč (LAŽ 155); lettiska ortnamn Laužas, Laužinas, Lauzini (Endzelīns 1961: 275–276).

†Markelnigken nära Kösnicken, i Pobethens amt.

Marckelnigken 1561–1562 (Ostpr. Fol. 100 32 98): preussiska *Markel-(e)nīk-, en bildning med suffixet *-enīk- från ett personnamn. Jfr litauiska personnamn Márkelis, Markėlis, Markelionis, Markeliūnas (LPŽ II 163).

†Mettkitten nära St. Lorenz, i Fischhausens amt.

Mettkiten 1632 (Ostpr. Fol. 10102 18): sannolikt preussiska *Metk-īt- (?). Jfr lettiska Metkas personnamn (Endzelīns 1961: 423).

†Monickkeim i Pobethens amt.

Monickkeim 1563–1564 (Ostpr. Fol. 3540 117ᵛ): troligen preussiska *Manik-kaim-. En sammansättning vars andra led kan förknippas med preussiska caymis ”by”, medan det första ledet har personnamnsursprung; jfr preussiska personnamn Manicke, Manix, Manit̄he (Trautmann 1925: 55), preussiska ortnamn Mannick (EM 102d₁ 564 1), Manitav, Maniothkaym (Gerullis 1922: 94); litauiska personnamn Maneikis, Manéika, Maniónis, Manèlis: manùs (Zinkevičius 1977: 401), litauiska ortnamn Maneikiai Ut, Maniškės Mlt (LAŽ 169–170); lettiska ortnamn Maņeki eller Maņiki, Maņeli (Endzelīns 1961: 376).

†Perbange i Powundens amt.

Perbange 1542–1543 (Ostpr. Fol. 3427 165): preussiska *Per-bang- (?), preussiska prefixet *per- och *bang-. Jfr preussiska ortnamn Bangityen (Gerullis 1922: 16); lettiska ortnamn Baņgas, Bàngas (Endzelīns 1956: 84).

†Pogarben nära Sudau, i Quednaus socken.

Pogarben 1670 (Ostpr. Fol. 10146 49): preussiska *Pa-garb-, en bildning med preussiska prefixet *pa- ”vid, under” från preussiska *garbis ”berg”. Jfr ett annat preussiskt ortnamn Pogarben (Gerullis 1922: 127).

†Preslacken mellan Nöttnicken och Heiligenkreutz, i Heiligenkreutz socken.

Preslacken 1542–1543 (Ostpr. Fol. 3427 69): möjligen preussiska *Preis-lauk- (?). Sammansättningens andra led är preussiska laucks ”fält”, det första kan ha personnamnsursprung. Jfr litauiska personnamn Preisas, Preisas, tyska Preis, germanismen preisas ”preuss” (LPŽ II 509); lettiska personnamn Preisbergs, Preiss (Blese 1927: 73).

†Rokelnicken nära Greibau, i Wargens amt.

Rokelnicken 1670 (Ostpr. Fol. 10146 92): troligen preussiska *Rukl-enīk- (?). Av personnamnsursprung, jfr litauiska personnamnet Ruklis från litauiska rūklis ”en som är skrynklig” (LPŽ II 635), litauiska ortnamnet Rukliai Ut, litauiska *Rukla (flod) (Vanagas 1981: 283–284) och byn Ruklą vid floden, Jon (LAŽ 267).

†Rüdenicken nära Callen, i Fischhausens socken.

Rüdenicken 1563–1564 (Ostpr. Fol. 3450 14ᵛ): preuss. *Rūd-enīk, en avledning med suffixet *-enīk- från ett preussiskt personnamn. Jfr preuss. personnamnet Peter Rudde, Rudayko (Trautmann 1925: 84). Jfr lit. ortnamnet Rūdininkai Mrj, Šlčn (LAŽ 266).

98

†Schirdittlack nära Mollehnen, i Laptau socken. Schirdittlack 1542–1543 (Ostpr. Fol. 3427 142), Schirdilacken 1563–1564 (Ostpr. Fol. 3450 116): preuss. *Skird-īt-lauk-. En sammansättning vars andra led är preuss. laucks ’åker’, medan det första sannolikt är en avledning med suffixet *-īt- från ett personnamn. Jfr lit. personnamnet Skirdys: lit. skirdis ’upphöjning, spricka’, skirdėti ’sönderfalla; spricka, krackelera’, skirdyti ’skilja åt’ (LPŽ II 742). Jfr preuss. ortnamnet Schirditen (Gerullis 1922: 161).

†Taugeinen nära Könsicken, i Pobethen socken. Taugeinen 1632 (Ostpr. Fol. 10102 13ᵛ): möjligen preuss. *Tauj-ein-, med tanke på att bokstaven g ofta skrivs i preussiska namn. Av personnamnsursprung; jfr lit. personnamnen Taujėnis, Taujėnas (LPŽ II 1029), lit. ortnamnen Taujėnai Ukм, Taujėnėliai Ukm, Taujūnai Ign (LAŽ 314).

Preussiska ortnamn som förekommer i handskrivna källor kompletterar kunskapen om preussisk namnskick. Deras betydelse är således oomtvistlig, och just därför tilldrar sig dessa ortnamn de baltiska namnforskarnas uppmärksamhet. Därför är det viktigt att granska så många handskrivna källor som möjligt, där man kan finna preussiska ortnamn.

Mottagen 1999 04 29

Förkortningar

personnamn

träsk

sjö

by

lettiska

litauiska

skog

jämför

mosse

preussiska

pref. – prefix

pv. – äng

up. – flod

vdnv. – hydronym

vok. – tyska

vv. – ortnamn

† – utdött, existerar inte längre

Litteratur och källor

Blažienė G. 1993: Sembos prūsų vietovardžiai: Humanitarinių mokslų daktaro disertacija, Vilnius.

Blese E. 1929: Latviešu personu vārdu un uzvārdu studijas, Rīgā.

Blese E. 1927: Uzvārdu pareikstības vārdnīca, Rīgā.

EM – dokument från Etatsministerium.

99

Endzelīns J. 1956: Latvijas PSR vietvārdi 1(1), Rīgā: Latvijas PSR zinātņu akadēmijas izdevniecība.

Endzelīns J. 1961: Latvijas PSR vietvārdi 1(2), Rīgā: Latvijas PSR zinātņu akadēmijas izdevniecība.

Gerullis G. 1922: Die altpreußischen Ortsnamen, Berlin und Leipzig: Vereinigung wissenschaftlicher Verleger, Walter de Gruyter u. Co.

LAŽ – Litauens SSR:s administrativa territoriella indelning: handbok 1, Vilnius: Mintis, 1976.

LKŽ II – Litauisk ordbok 2, Vilnius: Mintis, 1969.

LPŽ – Litauisk efternamnsordbok 1, Vilnius: Mokslas, 1985; 2, Vilnius: Mokslas, 1989.

LUEV – Litauens SSR:s flod- och sjönamnsregister, Vilnius: Statliga förlaget för politisk och vetenskaplig litteratur, 1963.

LVV I – K. Mülenbachs Lettiska språkets ordbok. Redigerad, kompletterad och fortsatt av J. Endzelīns, 1, Riga: Kulturfondens utgåva, 1923.

Nesselmann G. H. T. 1873: Thesaurus linguae Prussicae, Berlin.

OF – Ordensfolianten, ordens folianter.

Ostpr. Fol. – Ostpreussiska folianter.

PUB – Preussiskt urkundsbok 1–6, Königsberg och Marburg, 1882–1986.

Trautmann R. 1925: Die altpreußischen Personennamen, Göttingen: Vandenhoeck u. Ruprecht.

Vanagas A. 1981: Lietuvių hidronimų etimologinis žodynas, Vilnius: Mokslas.

Zinkevičius Z. 1977: Lietuvių antroponimika, Vilnius: Mokslas, 1977.

DE GAMMALPREUSSISKA ORTNAMNEN I DE OSTPREUSSISKA FOLIANTERNA

Sammanfattning

I detta bidrag understryks åter betydelsen av de handskrivna källorna, de ostpreussiska folianterna. I de ostpreussiska folianterna har många ortnamn upptäckts som inte förekommer hos någon forskare inom det fornpreussiska namnförrådet. I bidraget anges och diskuteras kortfattat några av de nyligen upptäckta fornpreussiska ortnamnen från Sembia.

100