ACTA LINGUISTICA LITHUANICA

XLVII (2002), 31–40

Efternamnsvarianter bland Kaunas män under 1600–1700-talen

ALMA RAGAUSKAITĖ

Lietuvių kalbos institutas, Vilnius

Efternamnsbildningen bland Kaunas invånare hade ännu långt ifrån fullbordats under 1600- och 1700-talen, vilket framgår av de många varianter som förekommer i dokumenten. Olika faktorer bidrog till denna instabilitet, framför allt användningen av polska och latin i officiella dokument samt den ringa uppmärksamhet som ägnades åt att återge efternamnen korrekt. 1600-talets efternamnsvarianter indelas här i tre grupper: (1) ortografiska och fonetiska varianter, (2) varianter som skiljer sig åt i fråga om ändelser och (3) varianter med olika patronymiska suffix. De sistnämnda grupperna betecknas som morfologiska varianter. I artikeln ägnas störst uppmärksamhet åt den första typen. En liknande instabilitet, särskilt i fråga om ortografi och fonetik, märks i 1700-talets dokument.

0. INLEDNING

Kaunasinvånarnas efternamnsbildning har behandlats tidigare. Det har konstaterats att efternamn uppstod vid olika tidpunkter i de olika grupperna inom Kaunas lokala stadsbefolkning. Det har framförts att stadselitens efternamn uppkom först. Redan under 1500-talets första hälft kunde personer som skrevs med personnamn av germanskt ursprung (troligen tyskar bosatta i staden) och vissa litauiska Kaunasbor med högre samhällsställning tydligen använda efternamn. Under den andra hälften av detta århundrade och första hälften av 1600-talet började företrädare för stadsståndets mellanskikt och lägre skikt gradvis få ärftliga antroponymer. Under 1600-talets andra hälft hade alla Kaunasbor redan efternamn (Ragauskaitė 2002: 123–143). Deras slutliga bildning var dock inte avslutad vid denna tid. Det har noterats att stadsbornas efternamn under 1600–1700-talen uppvisar stor variation. Här avses med efternamnsVARIANTER olika former av ett och samma efternamn (jfr Podol’skaja 1978: 41)¹. Med andra ord räcker en förändring av någon enskild beståndsdel i efternamnet (ändelse, suffix osv.) för att tala om uppkomsten av en ny variant. Detta är inte ett fenomen som är begränsat till Kaunas namnskick. Variation i efternamn har också observerats i en annan litauisk stad på 1600-talet – Vilnius – liksom i städer i Polen, Ryssland, Lettland och andra europeiska länder.

¹ Innehållet i begreppet efternamnsvariant beskrivs på liknande sätt i andra författares arbeten (jfr Zinkevičius: 1977; Bubak 1981: 251–257; 1986: 112–115, 151–152; Maciejauskienė 1997: 71 m.fl.).

32 |

ALMA RAGAUSKAITĖ

Bland dessa har varianter av personnamn hos invånare i Vilnius i början av 1600-talet behandlats ingående, och omständigheterna kring deras uppkomst har klarlagts (Zinkevičius 1977: 55–59; 91–93). Mycket har skrivits om variationen i suffix hos polska stadsbors efternamn (Bubak 1986: 37, 98, 112). Framför allt har de teoretiska problemen med klassificeringen av efternamnsvarianter hos ryska stadsbor i detta stånd diskuterats (Krakalija 1974: 53–58; Gvozdeva 1990: 13–14; Kučerenko 1990: 45–46). Variation i deras öknamnsbaserade personnamn har undersökts (Vizgalov 1973: 167–170). Fonetiska varianter av ryska antroponymer har analyserats (Superanskaja 1969: 171–198; 1978: 414–430). Deras historiska namnvarianter har också uppmärksammats (Simina 1970: 189–194). En klassificering av varierande lettiska namn har utarbetats (Dambe 1970: 218–219). Det framstår också som angeläget att undersöka den fortsatta utvecklingen av stadsbornas efternamn i Kaunas, en av Storfurstendömet Litauens största städer.

Syftet med denna artikel är att diskutera orsakerna till uppkomsten av efternamnsvarianter bland Kaunasbor under 1600–1700-talen, jämföra dem med dagens litauiska efternamn och urskilja deras viktigaste grupper. Dessutom ska vi försöka undersöka vilken inverkan de valda källornas särart och andra faktorer hade på bildandet av variantpar.

Materialet till artikeln har samlats in från 39 aktböcker från Kaunas stad från åren 1603–1800². De är skrivna på polska och latin. Dokumentens innehåll varierar. I magistratens böcker finns uppgifter om rådets beslut, stadsbornas skulder och ekonomiska angelägenheter. Där finns även skråordningar, domstolsprotokoll, invånarnas testamenten och andra dokument som speglar stadslivets realiteter. Fogdens bok består av protokoll över mindre mål. I rådmännens böcker finns klagomål från parter i tvister som lämnats in till denna domstol samt protokoll över behandlade mål. I aktböckerna skrevs olika köpe- och försäljningsavtal, testamenten, gåvobrev med mera. Från och med 1700-talet registrerades i dessa böcker avgöranden från centrala appellationsdomstolar, stadsdomstolar och andra domstolar samt skrivelser från olika tjänstemän till staden Kaunas. Mål som avgjorts av lentvaitiai (fogdens ställföreträdare) skrevs in i separata böcker. Borgmästarböckerna speglar borgmästarnas och stadskassörernas verksamhet. Där finns sammanbundna rapporter om stadens inkomster och utgifter samt olika räkenskaper³.

Sammanlagt hämtades 2 911 olika mansbeteckningar ur de behandlade källorna. Från 1600-talets dokument samlades 1 511 belägg in. Av dessa är 1 311 (86, 96% av samtliga belägg från 1600-talet) tvåledade, till exempel: Albertus Baranowicz₃ 152)⁴, Grzegorz Bortkiewicz₁ 338), Georgius Demer₃ 77), Marka Fiedorowicza (GEN⁵; MS₁ 437), Matiasz Jodebelis (MS₁ 438), Marcin Kałfprowicz (S₃ 168), Walenty na Kielaycia (GEN; MS₁ 258), Andreas Lang (MS₁ 304), Jerego Matulewicza (GEN; MS₁ 313), Matyafu Milkožientysu (DAT; S₃ 286), Michael Nau gard (S₃ 321), Kaspra Oszkapaltis (MS₁ 286), Simon Pupeykiewicz (S₃ 129), Adam Wisztoklis (S₃ 429), Hanufla Zagiera (S₃ 148) osv.

² Deras förteckning finns i slutet av artikeln. Ytterligare en magistratsbok från Kaunas från 1636–1646 förvaras i Rysslands statliga arkiv för äldre akter i Moskva (F. 356. Ap. 1. B. 19588). Det var inte möjligt att använda den.

³ Plačiau apie šio laikotarpio dokumentus žr. Kiaupa (1973: 125–140).

⁴ Alla personnamn som förekommer i artikeln är met rikuoti. Inom parentes anges den historiska källans förkortning och bladnummer.

⁵ Följande förkortningar för kasusnamn förekommer: genitiv – GEN, dativ – DAT, instrumentalis – INSTR.

XVII–XVIII A. KAUNIEČIŲ PAVARDŽIŲ VARIANTAI | 33

200 (13, 04%) stadsbor har antecknats med två kristna förnamn och ett efternamn, t.ex.: Augustyn Paweł Dowiata (S₃ 307), Jana Eufłachego Koiałowicza (GEN; S₃ 277), Marcin Jan Kozakiewicz (MS₁ 97), Jerzy Konftanty Mackiewicz (S₃ 491), Piotr Kazimierz Saurymowicz (S₃ 238), Chriftianum Franciscum Schacht (MS₁ 125), Joannem Alexandrum Stephanowicz (MS₁ 470), Kazimierz Michał Surwił (S₃ 79), Joannes Andreas Szymanowki (MS₁ 310), Kazimierz Stefan Urbanowicz (S₃ 444) med flera.

Från 1700-talet har 1 400 personbeteckningar samlats in; 1 152 (dvs. 82, 28% av alla anteckningar från 1700-talet) stadsbor i Kaunas antecknades med förnamn och efternamn, t.ex.: Antoniego Dukiewicza (GEN; AĮ₉ 560), Jan Faber (L₈ 71), Michael Fok (MS₂ 157), Bartłomiej Grudz (AĮ₉ 280), Maciejowi Hintzowi (DAT; AĮ₈ 72), Ernestowi Hirjzfeltowi (DAT; MS₂ 203), Michała Hofmana (GEN; MS₂ 202), Jana Kalofa (GEN; L₇ 109), Jana Kieyżera (GEN; L₈ 6), Joannes Kijter (MS₂ 157), Michał Kleyn (L₇ 132), Tomasz Pieczulewicz (AĮ₉ 197), Matys Reyter (L₁₁ 90), Jozef Rex (L₉ 140), Johan Szreyter (L₉ 100), Kryſztofowi Walterowi (DAT; MS₂ 147) och flera.

Troligen av utrymmesskäl nämns 128 (9, 15%) stadsbor endast med efternamn, t.ex.: Augowiczowi (DAT; L₁ 71), Bartoszewicza (GEN; AĮ₁ 147), Jasiulewicza (GEN; L₁ 74), Markiewicza (GEN; AKA₂ 64), Mazurkiewicza (GEN; L₁ 48), Michalkiewiczowi (DAT; L₁ 48), Sokołowski (M₂ 324) med flera.

Jämfört med 1600-talet ökade antalet stadsbor med tre antroponymer – två kristna förnamn och ett efternamn. Så antecknades 120 (8, 57%) invånare i Kaunas, t.ex.: Daniela Fryderyka Kantela (GEN; AĮ₂ 262), Janowi Krystyanowi Lerchowi (DAT; AĮ₃ 21), Janowi Krzyſztophowi Plewowi (DAT; MS₂ 147), Krystyan Henryk Pohibel (M₂ 353), Piotr Władysław Surwił (AĮ₂ 52), Martinus Joannes Szałtowski (AĮ₂ 54), Jan Krzysztoff Szrewer (AĮ₇ 49), Maciej Jozef Wieliczko (AĮ₂ 20), Stanislaw Piotr Wierzbicki (MS 435) och flera. Som framgår döptes man under 1600- och 1700-talen inte alltid efter ett enda kyrkligt helgonnamn. Detta var inte bara typiskt för invånarna i Kaunas. Det visar sig att sådana namnbruk i vid bemärkelse också kan kopplas till namngivningstraditionen bland invånare i andra europeiska städer. Man antar att den var särskilt etablerad i Tyskland. Där döpte privilegierade stadsfamiljer redan på 1400-talet sina barn med två namn (Benson 1990: 195). Intressant nog antecknades även tyskar som bodde i Kaunas i många fall med just två kristna förnamn, t.ex.: Adam Jerzy Dyryng (L₇ 112), Jana Krystyana Gatermana (GEN; AĮ₇ 205), Andrzej Jakub Hirſzfeld (AĮ₂ 6), Jakub Frydrych Stolc (MS₂ 235), Jana Bernarda Szwarca (GEN; AĮ₃ 160), Karol Reinhold Wunderam (AĮ₁₀ 482) och flera.

Det är värt att notera att samma invånare i Kaunas omnämns mer än en gång i rättegångsprotokollen från Kaunas. Det visade sig att en del mål överfördes till en domstol i högre instans. Invånarnas förnamn samt beteckningar för deras ämbeten och yrken bidrar till att identifiera samma personer i anteckningar från olika år. Av exemplen framgår tydligt att det här endast handlar om varianter av samma personers efternamn, t.ex.: Bartłomieij Hryşkaitis – uczciwego Bartłomieia Hryşkiewicza mieszczanina kowien(skiego) (GEN; VSM 82); uczciwy Kasper Perkunelis szwiec i mieszczanin kowien(ski) (MV 216) – uczciwy Kasper Perkunowicz szwiec i mieszczanin kowien(ski) (MV 62); p(an) Kazimierz Hofzkiewicz radca kowienski (SV₂ 105) – p(ana) Kazimierza Ofzkiewicza (GEN; SV₂ 127); Antoniemu Narodzkiemu radcie miasta Kowna (DAT; SV₂ 254) – Antoniemu Narockiemu radcie kowien(skiemu) (DAT; SV₂ 254) med flera.

34 |

ALMA RAGAUSKAITĖ

När varianter av efternamn bland invånarna i Kaunas diskuteras, jämförs deras former med dagens efternamn⁶. Först presenteras de efternamn som ligger närmast strukturellt och behövs för att belägga de varierande formerna. Eftersom undersökningen gäller efternamnsvarianter i en viss stad beaktas även dagens efternamns geografiska utbredning. Man får naturligtvis inte glömma att människor har migrerat i alla tider. Till en stor stad som Kaunas kom även invånare från andra städer och byar, och en del slog sig ned där permanent. Som nämnts hade alla invånare i Kaunas sannolikt redan efternamn på 1600-talet. Därför inleds diskussionen om efternamnsformer med detta århundrade⁷.

1. EFTERNAMNSVARIANTER FRÅN 1600-TALET

1.0. Från och med 1600-talet har olika efternamnsvarianter påträffats i källorna. De har klassificerats i tre grupper: 1) efternamnsvarianter som uppkommit till följd av grafiska och fonetiska skillnader, 2) efternamnsvarianter som skiljer sig åt genom ändelser och 3) efternamnsvarianter med olika patronymiska suffix. Varianterna i de två sistnämnda grupperna kallas här MORFOLOGISKA.

1.1. Ett stort antal varianter som uppstått genom skrivskillnader och fonetiska skillnader har samlats in. De presenteras i alfabetisk ordning: år 1607 Maciey Balicki (V₁ 231) | år 1606 Maciei Belicki (V₁ 19), jfr dagens efternamn Balickis och Belčickis; år 1610 Jan Barankiszki (VSM 438) | år 1610 Jan Berankibkis (VSM 438), jfr endast efternamnet Berãnkis; år 1665 Georgio Cajimiro Barowjki (S₃ 160) | år 1668 Georgio Cajimiro Borowjki (S₃ 288), jfr dagens efternamn Barãuskas, Barõvskis och Barõuskas, Borõvskis; år 1610 Joannes Casprowicz (M₅ 561) | år 1610 Joannes Casprowicz (M₅ 562), jfr dagens efternamn Kasparãvičius; år 1625 Jakub Daugelis (MV 150) | år 1626 Jacobi Dagiel (MV 308), jfr dagens efternamn Daugelis och Dagėlis; år 1662 Joannes Dembkowjki (S₃ 6) | år 1672 Joannes Dempkowski (S₃ 340), jfr endast efternamnet Dempkãuskas; år 1668 Macia Gor/kiego (GEN; S₃ 298) | år 1663 Mathie Gur/jki (S₃ 23), jfr dagens efternamn Gòrskis och Gùrskas, Gùrskis; år 1670 Jofepho Jau czykiewicz (S₃ 406) | år 1670 Jofepho Jauczukiewicz (S₃ 406), sådana efternamn förekommer inte idag; år 1625 Jerzego Labanow/kiego (GEN; MV 136) | år 1627 Jerzego Labunow/kiego (GEN; MV 398), jfr dagens efternamn Labanãuskas, Labanovskis och Labunãuskas, Labunõvskas, Labunõvskis; år 1612 Mathias Plekaitis (S₁ 5) | år 1617 Mathie Pla- kaitys (S₁ 522), jfr dagens efternamn Plekaitis och Plakys; år 1631 Joannis Raczkiewicz (S₂ 173) | år 1640 Joanis Roczkiewicz (S₂ 248), jfr dagens efternamn Račkėvičius och Rockã, Ročkãitis med flera; år 1625 Woyciecha Rudzianskiego (GEN; MV 154) | år 1627 Woyciecha Rudzin/kiego (GEN; MV 390), jfr dagens efternamn Rudžiãnskas och Rudzinskas; år 1666 Kafpra Zydkiewicza (GEN; S₃ 257) | år 1666 Gafparum Zytkiewicz (S₃ 256), jfr dagens efternamn Žydkẽvičius och Žitkẽvičius. Som redan nämnts skrevs stadens juridiska och administrativa dokument under 1600-talet av personer vars modersmål oftast inte var litauiska. När de skrev ned efternamn återgav de vissa former av dem på mycket varierande sätt. En del av de nämnda efternamnen är

⁶ Dabartinės pavardės pateikiamos iš: Vanagas, red. (1985–1989).

⁷ Vid diskussionen av varianter av efternamn bland stadsborna i Kaunas under 1600- och 1700-talen har man på ett eller annat sätt utgått från arbeten av Z. Zinkevičius, J. Bubak, V. Macijauskienė med flera (se Zinkevičius 1977; Bubak 1981: 251–257; 1986: 112–115; 151–152; Macijauskienė 1990: 263–273; 1991: 118–151; 1993: 34–99; 1997: 71–88).

XVII–XVIII A. KAUNIEČIŲ PAVARDŽIŲ VARIANTAI

35

förändrade på olika sätt. På grund av samspelet mellan slaviska och litauiska språk skiljs vokalerna a och e, a och o, o och u regelmässigt inte åt. Konsonanterna b och p, t och d förväxlas. Således skrevs efternamnen ned så som skrivaren uppfattade och förstod dem.

1.2. Endast ett fåtal fall hör till den andra typen av efternamnsvarianter, som skiljer sig åt genom ändelserna. Det gäller: 1615 Valentin Burniškis (S, 368) | 1615 Valentin Burniško₁ (S₁ 367), jfr endast det nuvarande efternamnet Burnys, Būrnikas m.fl.; 1609 Matys Czernis (VSM 245) | 1609 Matys Czernius (VSM 246), jfr nuvarande efternamn Černis, Černys och Černius; 1607 Andrzej Raudos₁ (V₁ 257) | 1607 Raudis (V₁ 220), jfr nuvarande efternamnen Raūdas och Raūdis, Raudys. Det finns inte många varianter i denna grupp, eftersom efternamnen i texter på främmande språk ofta skrevs utan ändelser.

1.3. I den tredje gruppen finns efternamnsformer med olika patronymiska suffix. De delades mer ingående in i tre undergrupper: 1) efternamnsvarianter med varierande litauiska patronymiska suffix, 2) efternamnsvarianter med varierande slaviska patronymiska suffix och 3) efternamnsvarianter med patronymiska suffix av olika ursprung.

1.3.1. Till den första undergruppen hänförs efternamnsformer med olika litauiska patronymiska suffix. Endast några få sådana fall är värda att nämna, t.ex.: 1612 Georgius Brandziun (S, 25) | 1613 Georgius Brandzaytis (S₁ 89), sådana efternamn finns inte längre; 1626 Matysowi Dylonowi (DAT; MV 259) | 1626 Macieia Dyluna (GEN; MV 274), jfr endast det nuvarande efternamnet Diliūnas; 1621 Joannes Perdaytis (S₁ 745) | 1621 Joannes Perdonis (S₁ 748), sådana efternamn är numera okända. För övrigt uppmärksammade även J. Oksas varianterna av detta efternamn (2000: 183). Det är uppenbart att skrivare med andra modersmål förväxlade inte bara slaviska utan även litauiska patronymiska suffix -aitis, -onis, -ūnas. En annan omständighet kan också ha påverkat detta. Kaunasborna talade litauiska vid domstolarna i början av 1600-talet. När de försvarade sig eller anklagade dem som förorättat dem var de tvungna att presentera sig själva. På litauiska förklarade de var de bodde, vem de tjänade, vilken släkt de tillhörde och så vidare. Jag antar att de vid den tiden inte var särskilt medvetna om detta och själva kan ha kallat sig olika saker. Därför etablerades dessa tendenser i bruket av litauiska patronymiska suffix i domstolshandlingarna.

1.3.2. Den andra undergruppen omfattar fall där samma efternamn används med olika slaviska patronymiska suffix: 1609 Piotr Bartromieiewicz (VSM 251) | 1610 Piotr Bartłomiejowicz (VSM 436), jfr endast det nuvarande efternamnet Baltramiejūnas; 1626 Jozęph Borowicz (MV 297) | 1628 Jozeph Borewicz (MV 435), jfr endast det nuvarande efternamnet Baravičius; 1625 Adam Dominikiewicz (MV 123) | 1625 Adam Dominikowicz (MV 105), jfr endast det nuvarande förnamnet Dominykas⁸; 1625 Stephanowi Dwilowiczowi (DAT; MV 174) | Stephana Dwilewicza (GEN; MV 173), jfr nuvarande efternamnen Dvylavičius, Dvylovičius och Dvilėvičius; 1608 Banis Grygowicz (VSM 86) | 1608 Bania Grygiewicza (GEN; VSM 21). Jfr nuvarande efternamnen Grigavičius, Grigovičius och Grigėvičius; 1607 Piotr Gulbinowicz₁ (V₁ 278) | 1607 Piotrowi Gulbiniewiczowi (DAT; V₁ 158). Jfr endast de nuvarande efternamnen Gulbinavičius, Gulbinovičius; 1626 Krzysztoff Jeremiaszewicz (MV 204) | 1626 Krzysztoffa Jeremiaszowicza (GEN; MV 182), sådana efternamn finns inte längre; 1626 Jana

⁸

Dabartinis vardas nurodomas iš: Kuzavinis, Savukynas (1994).

36

ALMA RAGAUSKAITĖ

Maciewicza (GEN; MV 166) | 1624 Jana Maciewicza (GEN; MV 65), jfr de nuvarande efternamnen Maciejauskas, Maciejauškas, Maciejėnas, Maciejėvskis, Maciejovskis; 1610 Piotr Maciulowicz (VSM 484) | 1610 Piotru Maculiewiczu (DAT; VSM 484), jfr de nuvarande efternamnen Maciulavičius och Maculėvičius; 1610 Jakub Markowicz (VSM 480) | 1610 Jakubem Markiewiczem (INSTR; VSM 396), jfr de nuvarande efternamnen Markavičius och Markėvičius; 1606 Jana Mikołajowicza (GEN; V, 20) | 1607 Jan Mikotaiewicz (V, 154), jfr de nuvarande efternamnen Mikolajunas, Mikolajūnas, Mykolajūnas; 1607 Jozef Pukienowicz (V, 233) | 1607 Jozefowi Pukienewiczowi (DAT; V, 236), jfr endast de nuvarande efternamnen Pukėnas, Pūkenas, Pūkenas, Pūkėnis, Pūkėnis; 1607 Mathias Szymkiewicz (M₁ 263) | 1610 Matys Szymkowicz (M₁ 558), jfr de nuvarande efternamnen Šimkevičius och Šimkavičius; 1670 Paulo Walo-wicz (S₃ 411) | 1673 Pawła Walewicza (GEN; S₃ 563), jfr de nuvarande efternamnen Valavičius och Valėvičius. Dessa efternamnsvarianter uppstod sannolikt till följd av östslaviska tendenser i bildningen av patronymikon. För skrivare med andra modersmål var de slaviska patronymiska suffixen -evič och -ovič trots allt bara ”en rysk ändelseform för att beteckna son” (Jablonskis 1979: 243). Därför skrev de samma efternamn med båda suffixen.

1.3.3. Till den tredje undergruppen hänförs efternamnsvarianter med patronymiska suffix av olika ursprung: 1604–1610 Gregorius Balwierun (M₁ 136) | 1604–1610 Georgius Balwierowicz (M₁ 142), sådana efternamn finns inte längre; 1606 Lenart Brai-dziewicz (VSM 74) | 1607 Leonardo Braidziun (VSM 401), sådana efternamn finns inte heller; 1604–1610 Casparis Gruminaytis (M₁ 221) | 1604–1610 Caspar Gruminowicz (M₁ 44), sådana efternamn finns inte längre; 1603–1629 Marcin Janonis (MV 51) | 1603–1629 Marcin Janowicz (MV 181), jfr de nuvarande efternamnen Janónis och Janavičius; 1684 Walentin Mijselunas (MS₁ 234) | 1684 Valentinum Mijselewicz (MS₁ 248), jfr det nuvarande efternamnet Miseliūnas; 1603–1629 Dominika Narkuna (GEN; MV 212) | 1603–1629 Dominika Narkiewicza (GEN; MV 212), jfr de nuvarande efternamnen Narki̇̄nas och Narkėvičius; 1603–1629 Janowi Niefłanayciowi (DAT; MV 57) | 1603–1629 Jan Niefłanowicz (MV 86), sådana efternamn finns inte heller; 1603–1629 Jana Stankuna (GEN; MV 155) | 1603–1629 Jana Stankiewicza (GEN; MV 331), jfr de nuvarande efternamnen Stankėvičius och Stankūnas; 1604–1610 Bernardus Szymkun (M₁ 128) | 1604–1610 Ber-nardum Szymkowicz (M₁ 144), jfr de nuvarande efternamnen Šimkūnas och Šimkavičius. Troligen ändrade domstolsskrivarna, ofta på grund av inflytande från den ryska skrivtraditionen, de autentiska litauiska patronymiska suffixen -aitis, -ėnas, -onis, -ūnas, som användes av stadsborna själva, till de slaviska -evič och -ovič.

2. VARIANTER AV EFTERNAMN PÅ 1700-TALET

2.1. Även på 1700-talet skrevs efternamnen ofta felaktigt och formerna varierade. Särskilt många varianter av samma efternamn uppstod till följd av grafiska och fonetiska särdrag, till exempel: 1773–1775 m. ⁹ Alexander Anyżkiewicz (L₇ 125) | Alexander Anufzkiewicz (L₇ 100), jfr dagens efternamn Aniškėvičius och Anuškėvičius; 1768–1771 m. Jerzy Dymiṅski (L₄

⁹ När dokumentens blad är mycket oordnade anges endast ungefärliga kronologiska gränser för dokumentet, enligt arkivbeskrivningen.

XVII–XVIII A. KAUNIEČIŲ PAVARDŽIŲ VARIANTAI | 37

109 | Jerzego Tymin[kiego (GEN; L₂ 22), jfr dagens efternamn Dimińskis och Timińskis; 1775–1776 m. Stan Dobrowskiemu (DAT; L₈ 77) | Stanisław Dombrow[ski (L₈ 91), jfr dagens efternamn Dabráuskas och Dambráuskas, Dambráuskis, Dambraìskis, Dombráuskas, Dombròvskis; 1754–1759 m. Tomaża Dziękiewicza (GEN; L₁ 58) | Tomażowi Dzinkiewiczowi (DAT; L₁ 45), jfr dagens efternamn Dzenkēvičius och Dzinkēvičius; 1763–1765 m. Symon Kałucki (L₃ 16) | Symon Kołucki (L₃ 15), jfr dagens efternamn Kalùčkas; 1763–1765 m. Tomaża Kontakiewicza (GEN; L₃ 25) | Tomażowi Kantukiewiczowi (DAT; L₃ 119), jfr endast dagens efternamn Kantakēvičius; 1763–1765 m. Maciejowi Kopyłtowiczowi (DAT; L₃ 42) | Maciej Kopułowicz (L₃ 153), jfr endast dagens efternamn Kapulskis; 1763–1765 m. Franciszek Łoszakiewicz (L₃ 35) | Franciszek Łaźukiewicz (L₃ 15), jfr dagens efternamn Lašakevičius och Lašukas; 1768–1771 m. Jerzemu Lugayłowi (DAT; L₄ 109) | Jerzemu Lungayło (L₄ 30), jfr endast dagens efternamn Liugáila; 1773 m. Antoniemu Miranowiczowi (DAT; L₆ 45) – Antoni Mironowicz (L₆ 126), jfr endast dagens efternamn Mironāvičius; 1776–1778 m. Piotr Morawski (L₉ 25) | Piotrowi Murawskiemu (DAT; L₉ 73), jfr dagens efternamn Moráuskas, Moràvskis och Muráuskas; 1763–1767 m. Antoniemu Narockiemu (DAT; SV₂ 254) | Antoniemu Narodzkiemu (DAT; SV₂ 326), jfr dagens efternamn Narockis; 1775–1776 m. Jan Pazienkow[ski (L₈ 64) | Jana Poziénkow[kiego (GEN; L₈ 45), sådana efternamn finns inte längre; 1763–1765 m. Dominika Radziewicza (GEN; L₃ 2) | Dominikowi Rodziewiczowi (DAT; L₃ 182); 1763–1765 m. Jakuba Rodziewicza (GEN; L₃ 192) | Jakub Rudźewicz (L₃ 28), jfr dagens efternamn Radzevičius, Rodzevičius och Rudzevičius; 1715–1737 m. Adama Stanisława Skuderewicza (GEN; AĮ₁ 134) | Stanisława Skuderowicza (GEN; AĮ₁ 145), jfr även dagens efternamn Skuderis; 1780–1781 m. Jozef Sosin[ski (L₁₁ 61) | Jozef Susinski (L₁₁ 213), sådana efternamn är inte kända i dag; 1773 m. Michal Taramowicz (L₆ 127) | Michał Tarymowicz (L₆ 25), jfr dagens efternamn Tarimas; 1776–1778 m. Jan Zygmantowicz (L₉ 6) | Jan Zygmuntowicz (L₉ 76), jfr dagens efternamn Zigmantāvičius och Zigmentāvičius, Zigmentovičius. Mångfalden av former hos de efternamn som här återges för Kaunasbor på 1700-talet är anmärkningsvärd. Även under detta århundrade ersattes vissa vokaler regelbundet och oregelbundet med andra. Det har observerats att vokalen a i vissa fall ersätts med o, o → a, o → u, e → i. Konsonanterna c och č samt d och t, m och n växlar på olika sätt. Detta påverkades av den förändrade, icke-litauiska miljön i Kaunas stads kanslier på 1700-talet. Därför uppstod under denna period flest efternamnsvarianter med olika slaviska suffix, vars fonetik inte är litauisk.

2.2. Det förekommer enstaka morfologiska varianter av efternamn.

2.2.1. Det har observerats variation med litauiska och slaviska patronymiska suffix, till exempel: Krzystoffa i Anny Giedrayciow (GEN; AĮ₁₀ 402) | Giedrowiczowie (AĮ₁ 143), jfr dagens efternamn Giedráitis och Giedrávičius.

2. 2. 2. Tendenser i bruket av slaviska suffix återspeglas i följande exempel: 1755–1763 m. Bartłomiejowi Maciulewiczowi (DAT; L₂ 177) | Bartłomiejowi Maczułkiemu (DAT; L₂ 139), jfr dagens efternamn Maciulēvičius och Mačulskis. 1773 m. Samuelem Waśilewicz (MS₁ 234) – 1771 m. Samuel Wasilewski (MS₁ 158), jfr dagens efternamn Vasilēvičius och Vasilēvskis.

Av de återgivna varianterna framgår tydligt att bruket av olika språk även på 1700-talet hindrade en stabil skriftlig form av efternamnen från att etableras.

38 |

ALMA RAGAUSKAITĖ

3. AVSLUTANDE ANMÄRKNINGAR

Sammanfattningsvis kan man, utifrån det som har framlagts i denna artikel, säga att efternamnsbildningen bland Kaunasborna ännu inte var avslutad under 1600–1700-talen. Detta framgår av den stora mängden olika efternamnsvarianter. Deras uppkomst betingades av olika omständigheter. Först och främst skrevs Kaunas stadsråds, vogtens och lekmannadomstolarnas kansliböcker, där Kaunasbornas efternamn registrerades, inte på litauiska utan på äldre polska och latin. Stadsbornas antroponymier förslaviserades, latiniserades och så vidare. Därför kunde ett och samma redan etablerade efternamn ändras på något sätt i olika anteckningar i ett rättsfall. Det undersökta aktmaterialets särskilda karaktär påverkade också detta fenomen. Akterna skrevs vanligen av praktiska skäl, och därför var ingen mån om en exakt stavning av Kaunasbornas efternamn. En kärande eller svarande som redan hade nämnts kunde i ett annat protokoll från handläggningen av målet antecknas med en annan form av efternamnet. Denna variation hänger delvis också samman med att stadsborna benämndes inofficiellt. Under 1600–1700-talen fick de nämligen tala och besvara olika frågor i Kaunas domstolar. Det är fullt möjligt att dessa personer själva benämnde sig på olika sätt. På 1700-talet, när stadens kanslimiljö blev icke-litauisk, uppstod särskilt gynnsamma förutsättningar för spridningen av olika former av ett och samma efternamn.

Avslutningsvis kan följande slutsatser dras:

1. På 1600–1700-talen varierade formerna av Kaunas stadsbors efternamn fortfarande.

2. 1600-talets efternamnsvarianter har delats in i tre grupper: 1) efternamnsvarianter som uppkommit till följd av skriv- och fonetiska särdrag, 2) efternamnsvarianter som skiljer sig åt genom ändelser och 3) efternamnsvarianter med olika patronymiska suffix. Varianterna i de två sistnämnda grupperna benämns i artikeln MORFOLOGISKA. Huvudsakligen diskuteras efternamnsformerna i den första gruppen.

3. Efternamnen i Kaunas stads aktböcker från 1700-talet varierade också. Grafiska och fonetiska efternamnsvarianter förekom särskilt ofta.

ŠALTINIAI

AI₁ – 1693 m. aktų įrašų knyga. Vilniaus universiteto bibliotekos Rankraščių skyrius (toliau – VUBRS). F. 7. B. 13868, 1.

AI₂ – 1738–1749 m. aktų įrašų knyga. VUBRS. F. 7. B. 13868, 2.

AI₃ – 1743–1748 m. aktų įrašų knyga. VUBRS. F. 7. B. 13868, 3.

AI₄ – 1749–1753 m. aktų įrašų knyga. VUBRS. F. 7. B. 13868, 4.

AI₅ – 1747–1768 m. aktų įrašų knyga. Lietuvos valstybės istorijos archyvas (toliau – LVIA). F. SA. B. 13870.

AI₆ – 1763–1773 m. aktų įrašų knyga. LVIA. F. SA. B. 13871.

AI₇ – 1771–1781 m. aktų įrašų knyga. LVIA. F. SA. B. 13872.

AI₈ – 1780–1784 m. aktų įrašų knyga. LVIA. F. SA. B. 13873.

AI₉ – 1781–1788 m. aktų įrašų knyga. LVIA. F. SA. B. 13874.

AI₁₀ – 1789–1792 m. aktų įrašų knyga. LVIA. F. SA. B. 13877.

AI₁₁ – 1796–1798 m. aktų įrašų knyga. LVIA. F. SA. B. 13877.

AKA₁ – 1779–1781 m. archyvo knygų aprašas, 2. LVIA. F. SA. B. 18657.

AKA₂ – 1788–1809 m. archyvo knygų aprašas. LVIA. F. SA. B. 18653.

XVII–XVIII A. KAUNIEČIŲ PAVARDŽIŲ VARIANTAI | 39

B₁ – 1779–1780 m. burmistro knyga. LVIA. F. SA. B. 19625.

B₂ – 1780–1785 m. burmistro knyga. LVIA. F. SA. B. 19622.

L₁ – 1754–1759 m. lentvaičio knyga. LVIA. F. SA. B. 19588.

L₂ – 1755–1763 m. lentvaičio knyga. LVIA. F. SA. B. 19592.

L₃ – 1763–1765 m. lentvaičio knyga. LVIA. F. SA. B. 19602.

L₄ – 1768–1771 m. lentvaičio knyga. LVIA. F. SA. B. 19596.

L₅ – 1771–1773 m. lentvaičio knyga. LVIA. F. SA. B. 19599.

L₆ – 1773 m. lentvaičio knyga. LVIA. F. SA. B. 19601.

L₇ – 1773–1775 m. lentvaičio knyga. LVIA. F. SA. B. 19605.

L₈ – 1775–1776 m. lentvaičio knyga. LVIA. F. SA. B. 19606.

L₉ – 1776–1778 m. lentvaičio knyga. LVIA. F. SA. B. 19607.

L₁₀ – 1778–1781 m. lentvaičio knyga. LVIA. F. SA. B. 19627.

L₁₁ – 1780–1781 m. lentvaičio knyga. LVIA. F. SA. B. 19610.

M₁ – 1604–1610 m. magistrato knyga. VUBRS. F. 7. B. 13856.

M₂ – 1752–1786 m. magistrato posėdžių protokolai. LVIA. F. SA. B. 19587.

M₃ – 1786–1796 m. magistrato posėdžių knyga. LVIA. F. SA. B. 19560.

MS₁ – 1683–1773 m. mišri knyga: magistrato posėdžių protokolai, magistrato ir suolininkų teismų protokolai ir aktai. VUBRS. F. 7. B. 13867.

MS₂ – 1686–1776 m. mišri knyga: magistrato posėdžių protokolai, magistrato ir suolininkų teismų protokolai ir aktai. VUBRS. F. 7. B. 13867.

MV – 1603–1629 m. mišri magistrato ir vaito knyga. VUBRS. F. 7. B. 13855.

S₁ – 1610–1622 m. suolininkų knyga. VUBRS. F. 7. B. 13861.

S₂ – 1622–1640 m. suolininkų knyga. LVIA. F. SA. B. 13863.

S₃ – 1662–1673 m. suolininkų knyga. VUBRS. F. 7. B. 13865.

SV₁ – 1758–1762 m. suolininkų ir vaito teismo knyga. LVIA. F. SA. B. 19589.

SV₂ – 1763–1767 m. suolininkų ir vaito teismo knyga. LVIA. F. SA. B. 19593.

V₁ – 1606–1608 m. vaito knyga. VUBRS. F. 7. B. 13859.

VSM – 1608–1616 m. mišri vaito, suolininkų ir magistrato knyga. VUBRS. F. 7. B. 13860.

LITERATŪRA

BENSON, S. 1990: Variations in the Swedish forename system. Proceedings of the XVIIth International Congress of Onomastic Sciences 1. Helsinki, 13–18 August 1990, Helsinki: The University of Helsinki and the Finnish Research Centre for Domestic Languages, 194–201.

BUBAK, J. 1981: Процесс формирования польских фамилий в южной части территории малой Польши в XV–XVII вв. Proceedings of the International Congress of Onomastic Sciences 1. Cracow, August 21–25, 1978, Wrocław–Warszawa–Kraków–Gdańsk–Łódź: Zakład Narodowy im. Ossolińskich, 251–257.

BUBAK, J. 1986: Proces kształtowania się polskiego nazwiska mieszczańskiego i chłopskiego, Kraków: Nakładem Uniwersytetu Jagiellońskiego.

DAMBE, V. [ДАМБЕ В. Ф] 1970: Варианты латышских имен. Никонов, В. А., Суперанская, А. В., ред., Антропонимика, Москва: Наука, 218–219.

GVOZDEVA, E. L. 1990: Морфологические варианты мужских календарных имен в русской деловой письменности XIV–XVI вв. Шоста республіканська ономастична конференція 4–6 грудня 1990 року. Тези доповідей і повідомлень. Теоретична та історична ономастика. Одесса: Інститут мовознавства ім. О.О. Потебні 13–14.

JABLONSKIS, K. 1979: Istorija ir jos šaltiniai, Vilnius: Mokslas.

KIAUPA, Z. 1973: Kauno miesto senojo archyvo likimas. Lietuvos TSR mokslų akademijos darbai. Serija A, 2 (43), 125–140.

40 |

ALMA RAGAUSKAITĖ

Krakalia, L. V. 1974: До питання класифікації буковинських антропонімічних варіантів. Мовознавство 2 (44), 53–58.

Kučerenko, L. I. 1990: Однорівнева і багаторівнева варіантність антропонімів. Шоста республіканська ономастична конференція 4–6 грудня 1990 року. Тези доповідей і повідомлень. Теоретична та і історична ономастика, Одесса: Інститут мовознавства ім. О.О. Потебні, 45–46.

Kuzavinis, K., Savukynas, B. 1994: Lietuvių vardų kilmės žodynas, Vilnius: Mokslas.

Maciejauskienė [МАЦЕЯУСКЕНЕ], V. 1990: Влияние языка источников на вариантность литовских фамилий в XVIII веке. Kondratiuk, M., red., Balto-słowiańskie związki językowe, Wrocław etc.: Ossolineum, 263–273. (Prace Slawistyczne, 81.)

Maciejauskienė, V. 1991: Lietuvių pavardžių susidarymas XIII–XVII a., Vilnius: Mokslas.

Maciejauskienė, V. 1993: Kriaunų parapijos XVII–XVIII a. asmenvardžiai. Lietuvių kalbos klausimai 32, 34–99.

Maciejauskienė, V. 1997: Lietuvių pavardžių varijavimas XIX amžiuje. Lituanistica 2 (30), 71–88.

Oksas, J. 2000: Buvusios Kauno evangelikų-liuteronų bažnyčios bei parapijos pastatų komplekso (senamiesčio 14 kvartalo) istoriniai tyrimai. Kauno istorijos metraštis 2, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas, 177–210.

Podol’skaja, N. V. 1978: Словарь русской ономастической терминологии, Москва: Наука.

Ragauskaitė, A. 2002: Kauno miestiečių pavardžių formavimasis XVI–XVIII amžiuje. Acta Linguistica Lithuanica 45, 123–143.

Simina, T. J. 1970: Бытовые варианты личных имен (по материалам древних письменных памятников и современной антропонимии Пинежья). Никонов, В. А., Суперанская, А. В., ред., Антропонимика, Москва: Наука, 189–194.

Superanskaja, A. V. 1969: Структура имени собственного. Москва: Наука.

Superanskaja, A. V. 1978: Новые русские имена. Онома 22, 414–430.

Vanagas, A., red. 1985–1989: Lietuvių pavardžių žodynas 1–2, Vilnius: Mokslas.

Vizgalov, P. I. 1973: Синонимия и вариантность прозвищ. Кузеев, Р. Г., Никонов, В. А., ред., Ономастика Поволжья 3, Уфа: Академия наук СССР. Башкирский филиал. Институт этнографии им. Н. Н. Миклухо-Маклая. Башкирский государственный университет, 167–170.

Zinkevičius, Z. 1977: Lietuvių antroponimika. Vilniaus lietuvių asmenvardžiai XVII a. pradžioje, Vilnius: Mokslas.

Alma Ragauskaitė

Lietuvių kalbos institutas

Vileišio g. 5, 2055 Vilnius, Lietuva

[email protected]

Gauta 2002 08 14