EN FANTASTISK RESA TILL DATORERNAS LAND

”Datorernas land uppstod alldeles nyligen. Liksom i varje ung stat råder det ännu stor oordning där; det är fortfarande oklart vem som bor var, och ibland till och med vad landet heter. Men nästan allting här är nytt och väcker uppmärksamhet – det förändras och utvecklas, och allt bättre och mer avancerade apparater dyker upp.” Så börjar den välkända datorexperten V. Dagienė skriva sin nya bok. Hennes ”Resa till datorernas land” (V., 1995. – 127 P.) rekommenderas av utbildnings- och vetenskapsministeriet och har getts ut med medel från Open Lithuania Fund. V. Bėkstienė redigerade bokens text, V. Bortkevičienė ritade bilderna, R. Rekašienė satte in dem i boken och A. Klupšaitė granskade det hela.

Man kan utan tvekan säga att boken kommer att intressera inte bara barn i de lägre årskurserna, utan också äldre skolelever. När de öppnar den första sidan möter de bokens fängslande innehåll: lär känna datorn (6), datorns hjärna (30), datorns minne (38), i skivornas och disketternas stad (46), hur man talar med datorn (54), Logoriket (62), datorn spelar (78), datorn ritar och spelar musik (86), datorn – redaktören (94), datorn – brevbäraren (110), datorns mor- och farföräldrar och förfäder (118). På de följande sidorna hittar läsarna utförligare förklaringar av de viktigaste datatermerna, datorernas uppbyggnad, system och program samt hur de fungerar, och de får lära sig om datorernas historia.

Som ett tillägg till författarens tanke att ordningen i datorernas land är strikt och att häftet är sammanställt enligt detta lands regler (5), kan man också tillägga att de flesta ord och meningar är uppbyggda enligt grammatikens regler, med undantag för enstaka små lexikala detaljer, till exempel: återställning (= återupprättande, förnyelse): <...> demodulation betyder en omvänd process (– förlopp) – återställning av den förändrade signalen (= återupprättande) (112); tillägna sig (= lära sig, memorera): Så ni har tillägnat er (= lärt er, memorerat) ännu ett kommando (66). För att tillägna sig (= lära sig, memorera) Logo-språket behöver man <...> (70); förbereda, skulle förbereda (= bereda, göra i ordning): Alltså är datorn en utmärkt assistent när det gäller att förbereda någon text (= att göra i ordning någon text) (96). Nu förbereds nästan alla böcker (= bereds) med laserskrivare (106);

101

träffa (= upptäcka): I livet stöter vi på (= upptäcker) många exempel (39).

Eftersom bokens språk är tydligt, flytande och målande är det också mycket intressant att resa genom ett sådant land. Så här beskrivs till exempel datorn: ”Det var en gång en TV. Varje dag roade den barnen, visade filmer och berättade sagor. Men med tiden blev den ledsen. Den pratade med alla och berättade saker, men ingen sade ett enda ord till den... TV:n tystnade. Då hördes skrivmaskinens knackande: tick-tack, tick-tack... Skrivmaskinen beklagade sig: ’Jag är ledsen. Alla bara befaller och talar om för mig vad jag ska skriva. Men själv kan jag inte klaga för någon, jag har ingen att prata med.’ Så suckade de båda och beslöt sig för att slå sig samman: det som skrivmaskinen sade skulle TV:n visa, och när TV:n frågade skulle skrivmaskinen svara... TV:n kallade sig Bildskärmen, och skrivmaskinen fick helt enkelt heta Tangentbordet. Så föddes datorn. Men den behövde fortfarande mycket, ja väldigt mycket. Framför allt en hjärna” (7).

Man får lust att läsa hela boken i ett svep och ta reda på vad datorn egentligen gör och hur man ska tala med den. Och det visar sig vara mycket enkelt att kommunicera med den. Man behöver bara använda korrekta termer. Boken är full av sådana, både närbesläktade och underordnade begrepp. De flesta termerna förklaras, och dessutom anges ofta lämpligare synonymer. Här är en samling sådana termer:

algoritm (En algoritm är en exakt beskrivning av hur man löser en uppgift, vilken som helst (=varje). När algoritmen skrivs på ett språk som datorn förstår kallas den ett program (58);

räknemaskin (Det är en enkel räknemaskin som kan utföra de fyra räknesätten. De första räknemaskinerna var mekaniska, senare elektriska (120);

ritare (När man behöver rita komplicerade och precisa ritningar använder man särskilda skrivare – ritare. De äldsta är pennritare (107);

skiva (46): kompakt eller med ett annat ord optisk skiva (51), Winchester-skiva (48);

diskett (Ibland kallas en diskett felaktigt för ”diskette”. Det är fullt förståeligt varför – disketter tillverkas utomlands, och på deras fodral står det ofta på engelska diskette, och då läser vi

102

ordagrant. För övrigt säger man ibland också ”flexibel diskett”. Helt i onödan – det är redan uppenbart att den är flexibel och magnetisk (50);

display (Ordet display har litauerna hämtat från det engelska ordet ”display” – ”visa, framställa”. En del kallar displayen för ”monitor” (det engelska ordet ”monitor” har många betydelser: en av dem är en apparat för övervakning och kontroll) (16);

Logo-språket (Vet du varifrån namnet Logo-språket kommer? Från grekiskans ”logos”, som betyder ”ord” eller ”tanke” (64);

dator (Ordet dator kommer, som bekant, från det engelska ordet ”compute” – att räkna. Engelsmännen hämtade detta ord från latinets ”computo”, som betyder ”jag räknar” (8): persondator (10), hemdator (15), elektronisk dator (121), fickdator (15), bärbar dator (15);

skrivare (På engelska heter skrivare printer (och uttalas ungefär ”printe”). Därför tycker man ibland också om att kalla den printer hos oss. När vi har ett fint litauiskt ord bör vi inte låna från andra språk (104): matrisskrivare (103), laserskrivare (102), bläckstråleskrivare (103);

markör (Plötsligt fångades vår uppmärksamhet av den lilla rektangeln som rörde sig på skärmen – man skriver en bokstav, och den flyttar sig åt höger. Vad är det? Vad behövs den till? Det är en markör (15).

Till den här lilla listan skulle man kunna lägga till ännu fler korrekta och rekommenderade datatermer från boken ”Resan till datorernas land”. Men även av den framgår det att författaren är väl förtrogen med dataterminologin och inte går vilse i dess nuvarande synonymdjungel. Även om man skulle kunna diskutera en eller annan term.

Det är mycket bra att författaren avstår från anglicismen failas. Däremot väcker ett av de synonymer till failas som hon föreslår och som hennes närmaste medarbetare ständigt använder – byla (59) – en hel del tvivel; om några av dessa har det redan skrivits¹. Därför är det onödigt att upprepa dem. Man kan bara tillägga att motiveringen för betydelseöverföringen av ordet byla är mycket oklar (det är inte ordets huvudsakliga betydelse som överförs). En lämpligare litauisk motsvarighet till failas vore således förmodligen ordet rinkmena.

¹ Žr. Gimtoji kalba, 1994, Nr. 8–9, p. 17; Nr. 4, p. 21–22.

103

Koden med svarta och vita linjer på utländska varor bör inte kallas streckkod (75), utan streckkod.

Även sådana termer bör rättas, till exempel: beständigt minne (42) (= minnesenhet), sensorisk (= känslig) skärm (74), skanner (75) (= läsare). Varför behövs ett radavstånd (96), specifika bokstäver (26), när man kan uttrycka sig enklare: avstånd mellan rader, särpräglade bokstäver.

Angelė KAULAKIENĖ

104