Kazimieras GAIVENIS

OM TVÅ TERMINOLOGISKA ORDLISTOR FRÅN MELLANKRIGSTIDEN

1. S. Šalkauskis pedagogiska termordlista

Filosofen S. Šalkauskis utformade inte bara en originell terminologisk teori och normerade filosofins termer, utan intresserade sig också för pedagogisk terminologi. Hans ofullbordade fyrspråkiga ordlista över pedagogiska termer, med titeln ”Allmän pedagogisk terminologi” (på litauiska, franska, tyska och ryska), trycktes i andra bandet av ”Skrifter” (V., 1991). I ordlistans förklaringar står det: ”Sammanlagt har 1600 pedagogiska termer samlats in. Av dem är 600 hämtade ur ’Allmän filosofisk terminologi’. De är märkta med tecknet +. 400 termer är av främmande ursprung. De är märkta med tecknet -. Det vore viktigt att hitta litauiska motsvarigheter till dem. De återstående 600 termerna är av litauiskt ursprung och har en specifikt pedagogisk karaktär. De är inte märkta med något tecken. Försök har gjorts att accentuera alla termer” (277). Denna ordlista behandlades av Litauiska språkföreningens terminologisektion och kompletterades något, men förblev ofullbordad. I fråga om terminografiska principer skiljer den sig föga från ”Allmän filosofisk terminologi”. Den sistnämnda ordlistan accentuerades, som bekant, av språkvetaren P. Skardžius. Det innebär att man kan anta att de termer som märkts med plustecken är accentuerade av P. Skardžius. I denna korta artikel försöker vi inte bedöma S. Šalkauskis pedagogiska terminologi utifrån hur områdets begreppssystematisering hanteras, utan intresserar oss endast för två språkvetenskapliga aspekter, nämligen: 1) karaktären hos den lexik som S. Šalkauskis gjort till termer och 2) accentueringen av S. Šalkauskis pedagogiska termer.

1. När S. Šalkauskis beskrev terminologins källor skrev han: ”Om vi tar vilket vetenskapsområde som helst som behövt skapa en vetenskaplig terminologi, kommer vi lätt att märka att dess terminologi hämtats från tre källor. Vissa av dess termer är nämligen hämtade ur det levande folkspråket och endast anpassade till ett särskilt vetenskapligt ändamål; andra termer har nybildats enligt språkets lagar och i analogi med dess typiska uttryck; slutligen har en tredje grupp termer lånats direkt från andra språk och modifierats mer eller mindre i enlighet med de fonetiska och

89

morfologiska egenskaperna hos det språk som orden lånats in i” (Šalkauskis 1991 24). S. Šalkauskis använde alla de tre nämnda terminologiska källorna, men skapade jämförelsevis få nybildningar. Vi skulle tro att nybildningarna i S. Šalkauskis pedagogiska terminologi är orden atkaklà (obstination, entêtement; Eigensinn, Trotz), auménybė (intelligen-ce; Intelligenz), erdvėmenis (art d’espace; Raumkunst), imlà (récep-tion; Rezeption, Aufnahme), kvotinis (objet sur lequel on examine; Prüfungsgegenstand), mokslāžmis (scolarité, Schulter), pergyvenà (survivance), rašlūmas (l’écriture et la lecture), sielingumas (carac-tère de ce qui est animé, Seelenhaftigkeit), šaunà (bravoure; Bra-vour) med flera. Tyvärr var nästan alla dessa svagt bildade eller betecknade konstlade begrepp och fick därför inget fäste i den senare pedagogiska terminologin. Annorlunda förhåller det sig med de ord som S. Šalkauskis försett med fackbetydelse eller bildat och som i ”Litauiska språkets ordbok” (nedan LKŽ) uppges ha belägg endast i sovjetiska skrifter, exempelvis: globōtinis (pupille; Pflegling), paauglystė (adolescence; Adoleszenz) med flera. De används också i vår nuvarande terminologi.

S. Šalkauskis markerade de icke-litauiska tilläggen i ordlistan med ett minustecken, men bland dem hamnade nog av misstag även några litauiska termer, till exempel: idėmus, idėmų (attentif; aufmerksam), kūdikis (petit enfant; Wickelkind), miegas, miegai (sommeil; Schlaf), patirtinis (expérimental; experimentell) med flera.

I ordlistan hittar vi termer som numera betraktas som icke-normativa eller stavas felaktigt, till exempel: pramatymas (prévoyance; Voraus-sehen), pramatyti (prévoir; voraussehen), pusiaūsvyras, -a (équi-pondérant; das Gleichgewicht haltend), pusiausvyrumas (qualité de ce qui est équipondérant), savigina, -os (défense de soi-même; Selbstverteidigung, Selbstschutz). Den första termen ersätts nu med ordet numàtymas, den andra med numatyti, den tredje med pusiaūsvyras, -a, den fjärde med pusiausvyrumas och den femte med savigyna.

Många av de pedagogiska termer som S. Šalkauskis etablerade används fortfarande. I L. Jovaišas ordbok ”Pedagogiska termer” (K., 1993) finner vi exempelvis följande namn på abstrakta begrepp, som användes redan då: atgaminimas, atkakla, atpažinimas, atsakomybė, atsi-palaidavimas, auginimas, auklėjimas, bendravimas, bendravimas, darbingumas, darbštumas, dėmesys, dėstymas, dorovė, drausmė, dva-

90

sinne, begåvning, godhet, omsorg, distraktion, färdighet, meningsskapande, vana, övertygelse, varning, känslighet, skapande, fostran, förväntan, imitation, plikt, kallelse, erfarenhet, arv, framsteg, intresse, dragning, övningar, natur, flit osv.

De kompletteringar till denna ordlista som gjordes vid terminologisektionens sammanträden gäller till största delen återgivningen av internationell terminologi. Bara här och där skrivs även litauiska synonymer till de internationella termerna, t.ex.: aktivitet – verksamhet, aritmetik – räknelära, koleriker – hetsig person, degeneration – förfall, diffusion – spridning, egoism – själviskhet, etik – moralvetenskap osv.

Utgångspunkten i S. Šalkauskis terminologiteori var ordet och inte begreppet; därför upptas inte bara substantiv som uppslagsord i hans termförteckningar, utan också adjektiv, verb och till och med particip. I allmänhet höll dock hans urval av ord samt principerna för terminologisering och terminografi en tillräckligt hög vetenskaplig nivå.

2. Betoningen av termer är en svår uppgift för personer utan litauisk språkkompetens. Som vi redan nämnt har P. Skardžius betonat en del av termerna i S. Šalkauskis pedagogiska ordlista. De övriga termerna betonade han själv. Mycket få lämnades helt utan betoning, bara några stycken, t.ex.: enciklopedinis, jausminis*, justi*, klausumas, kryptis*, kūnotyra, mitreti, partiškas, pozityvinis (jfr. pozityvus), rūšiš*, žmoginis* (termer markerade med asterisk fick betoning i filosofisk terminologi).

Intressanta är de termer som hämtats från ”Bendroji filosofijos terminija” och vars betoning inte överensstämmer med dagens accentologiska normer. Det finns ett drygt tiotal sådana termer, t.ex.: įtaka, -õs, įtaką (=įtaka DLKŽ, LKTŽ), įtaigà, -õs, įtaigą (=įtaiga DLKŽ, LKTŽ), įvykdyti (=įvykdyti DLKŽ), kiekins (=kiekins 1 DLKŽ, LKTŽ), kliūtis, -iės (=kliūtis DLKŽ, LKTŽ), kūpinis (=kūpinis DLKŽ), meninis (=meninis DLKŽ, LKTŽ), mokslinis (=mokslinis DLKŽ, LKTŽ), neigiamas, -à (=neigiamas, -ą DLKŽ), reikšmė, -ės, reikšmę (=reikšmė 3 DLKŽ, LKTŽ), sąžiningas (=sąžiningas DLKŽ, LKTŽ), teigiamas, -à (=teigiamas, -ą DLKŽ), visuomeninis (=visuomeninis DLKŽ, LKTŽ), žmoniškas (=žmoniškas DLKŽ, LKTŽ) osv. Några av dessa betoningsvarianter (t.ex. įtakà, neigiamas osv.) är inte alls felaktiga, utan var

91

hämtade i LKŽ från M. Niedermann, A. Senn, F. Brender och A. Salis ”Lietuvių rašomosios kalbos žodynas” (Heidelberg, 1932–1968) och andra källor. Dessutom förekommer även misstag. Orden som markerats med plustecken sąmonėti (devėnir conscient; bewust werden), sąranga, -os, sąranga (construction, structure; Gefüge, Bau, Struktur), sąveika, -os, sąveika (interaction; Wechselwirkung) förekommer inte alls i ”Bendroji filosofijos terminija”, medan termerna skirtumas, -ai (différence; Unterschied), svajonė (rêve; Traum), tramdyti (dompter; zügeln) betonas annorlunda i den nämnda källan (skirtumas, svajonė ir tramdyti).

I S. Šalkauskis pedagogiska termordlista förekommer även enkla betoningstabbar (eller korrekturfel), t.ex.: nacija, -os (nation; Nation), pagilinimas (approfondissement; Vertiefung), partija, -os (parti; Partei), savarankiškumas (indépendance; Selbständigkeit), šielvatas, -ai (affliction; Seelenkummer), vienetas, -ai (unité; Einheit), žymūmas (valeur, eminence; Hervorrangendsein) osv. En annan sak är sådan betoning av termer, t.ex.: antitezė (=antitezė DLKŽ, LKTŽ), energija (=energija DLKŽ, LKTŽ), idėja, -ėjos (=idėja DLKŽ, LKTŽ), ižanga, -os, ižanga (=ižanga DLKŽ, LKTŽ), jaunystė (=jaunystė DLKŽ, LKTŽ), konkursas (=konkursas DLKŽ, LKTŽ), ligūistas (=ligūistas DLKŽ, LKTŽ), mėginys, mėginio (=mėginys 3a DLKŽ, LKTŽ), neiginys, neiginio (=neiginys 3b DLKŽ, LKTŽ), organas (=organas DLKŽ, LKTŽ), pátosas (=patosas DLKŽ, LKTŽ), prádedamas (=pradedamas, prámoga, -os (=pramoga DLKŽ LKTŽ), próza, -os (=proza DLKŽ, LKTŽ), prózininkas (=prozininkas DLKŽ), savanáudiškas (=savanaudiškas DLKŽ, LKTŽ), sielótis (=sielotis DLKŽ, LKTŽ), sintėzė (=sintezė DLKŽ, LKTŽ), skáutas, -ai (=skáutas DLKŽ), vykdyti (=vykdyti DLKŽ, LKTŽ), žaismas, -ai (=žaismas DLKŽ, LKTŽ) osv. De flesta av dessa betoningar är typiska fel som begås av bildade personer. De är också vanliga i dagens vetenskapliga texter.

När S. Šalkauskis betonade adjektiv med suffixet -inis, som oftast fungerar som bestämningar i sammansatta termer, var han inte heller helt konsekvent. På vissa ställen avvek han bara något från betoningsnormerna (a), medan han på andra till och med skapade hyperkorrekta former (b), t.ex.: a) higieninis, higieniškas (=higieninis, higieniškas DLKŽ), kiekīnis (=kiekinis DLKŽ,

92

LKTŽ), kūninis (=kūninis DLKŽ), liturginis (=liturginis DLKŽ), norminis (=norminis DLKŽ, LKTŽ), profesinis (=profesinis DLKŽ, LKTŽ), rūšinis (=rūšinis DLKŽ, LKTŽ), tarpinis, -ė (=tarpinis DLKŽ, LKTŽ); b) kolektyvinis (=kolektyvinis DLKŽ, LKTŽ), kultūrinis (=kultūrinis DLKŽ, LKTŽ), literatūrinis (=literatūrinis DLKŽ), matematinis (=matematinis DLKŽ), metodinis (=metodinis DLKŽ, LKTŽ), pedagoginis (=pedagoginis DLKŽ, LKTŽ), men priešmokyklinis (=priešmokyklinis DLKŽ) osv.

Sammanfattningsvis kan följande korta slutsatser dras av de tankar som framförts:

1. S. Šalkauskis pedagogiska termordlista är alfabetisk; arttermer tas inte upp där. Den behandlades i Litauiska språkföreningens terminologisektion ungefär fram till bokstaven m (det sista sammanträdet för behandlingen hölls 1940 06 12). Terminografiskt är ordlistan utformad på ungefär samma sätt som ”Bendroji filosofijos terminija”.

2. Pedagogiska termerna globótinis, pauglýstė kan inte betraktas som ord som uppkom under sovjettiden (vilket ”Lietuvių kalbos žodynas” kan ge intryck av). Dessa ord finns redan i S. Šalkauskis ordlista. De flesta av S. Šalkauskis föreslagna nybildningar (atkalbà, imlà, kvotinýs, rašlùmas osv.) fick inget fäste i den pedagogiska terminologin.

3. En del av termerna i S. Šalkauskis pedagogiska ordlista skapades av P. Skardžius. För de övriga termerna angav ordlistans författare själv betoningen. Det finns relativt många fel i betoningen. De beror främst på att betoningens placering har fastställts felaktigt.

2. L. Dargis och A. Salys ”Prekybinės korespondencijos žodynėlis”

År 1938 publicerade ekonomen L. Dargis tillsammans med språkvetaren A. Salys en ”Prekybinės korespondencijos žodynėlis” i tidskriften ”Tautos ūkis”. Senare trycktes denna ordlista, utökad med engelska motsvarigheter, i A. Salys ”Raštai” (Roma, 1979). Alla litauiska termer är betoningsmarkerade, och några av dem förklaras dessutom kort med exempel. I A. Salys ”Raštai” beskrivs samarbetet kring ordlistan på följande sätt: ”L. Dargis samlade de ekonomiska termer som han och andra i Litauen oftast använde vid den tiden, översatte dem till tyska och några även till engelska, medan A. Salys hjälpte till att göra termerna litauiska och fastställa deras litauiska former. De flesta av dessa termer var”

93

i bruk, de mest nödvändiga ekonomiska termerna, översatte dem till tyska och några även till engelska, medan A. Salys hjälpte till att göra termerna litauiska och fastställa deras litauiska former. En del av termerna (exempelvis antspaud-as, įmonė, perlaida) hade redan tidigare bildats av andra, medan en annan del (såsom atlyginimas, išrankos, palūkanos) hade använts sedan gammalt. De flesta termerna, som oftast var främmande, behövde dock bearbetas på nytt, nya former skapas och redan använda ord återges på litauiska. När L. Dargis hade förklarat innebörden av en viss term föreslog A. Salys ofta flera litauiska motsvarigheter; till slut valde han tillsammans med L. Dargis det ord och den form som de båda tyckte bäst om. L. Dargis själv uppgav senare (1975) att ”huvudförfattaren till de nya termerna i den litauiska delen var prof. A. Salys” (Salys,I,455).

I ordlistan hittar vi intressanta litauiska termer som ännu inte används eller bara används av få, men som också skulle kunna passa i dagens marknadsekonomiska terminologi. Till exempel:

apmokà (ty. Begleichungssumme, eng. payment). Den engelska termen payment order skulle kunna översättas med den litauiska motsvarigheten apmokos dokumentas (kvitas).

bendraskolis (ty. Gemeinschuldner, eng. fellow debtor). I dag benämns detta begrepp ofta med den felaktiga litauiska termen bendras-kolininkis.

darbūmas (ty. Leistungsfähigkeit, eng. productivity). Detta ord lämpar sig för att beskriva någon som åstadkommer mycket. I ”Dabartinės lietuvių kalbos žodynas” (V., 1993; hädanefter DLKŽ) förklaras ordet darbus med synonymen darbštus. I terminologin vore det dock bättre att skilja mellan dessa begrepp: darbštūs – den som tycker om att arbeta; darbūs (eller darblūs) – den som åstadkommer mycket.

pirkliumas (ty. Kaufkraft, eng. purchasing power). En pirklius är den som kan köpa och har medel att göra det. I tider av ekonomisk nedgång minskar samhällets pirk­lumas. I dag kallas detta begrepp oftast med termen perkamasis pajėgumas. En term bestående av ett enda ord vore mer praktisk.

važtaraščio antrininkas (ty. Frachtbriefduplikat, eng. bill of lading duplicate). Ordet antrininkas rekommenderas även i DLKŽ som ersättning för ”duplikat”.

važūs (ty. transportabel, eng. easily transportable). DLKŽ pa-

94

anges endast betydelsen av detta ord: ”som transporterar väl”. Men handelsmän behöver en annan betydelse av adjektivet važus – ”transportabel”. Det kan ha denna betydelse. Alltså kan man också tala om prekių važumą.

I denna ordlista finns också termer som inte antagits och i vilkas ställe andra ord eller ordkombinationer numera har etablerat sig. I andra fall används fortfarande främmande ord i deras ställe. Exempel:

būdinė prekyba (ty. Hökerhandel, eng. hawking trade), būdininkas (ty. Höker, eng. hawker, peddler). I dagens terminologi används orden kioskas och kioskininkas. Det finns inget hopp om att orden būda och būdininkas skulle kunna ersätta dem.

gyvi, gyvieji pinigai (ty. Bargeld, eng. cash). Termen grynieji pinigai har sedan länge etablerat sig i Litauen. Det finns numera ingen anledning att ändra denna term.

mokmenys (ty. Zahlungsmittel, eng. means of payment). Termen betecknar ett föga aktuellt begrepp.

núodarbis (ty. Leistung des Angestellten, eng. piece of work, performance). Den etablerade termen numera är išdirbis. Det är också den som bör användas.

pádalas, pelninys (ty. Dividende, Gewinnanteil, eng. dividend). För att beteckna detta begrepp används numera den internationella termen dividendas. Den första av de föreslagna litauiska nybildningarna kommer säkerligen inte att slå igenom, och den andra – knappast heller.

pagavà (ty. Blickpunkt, Blickfangpunkt, blickfangende Ware, eng. eyecatching (in advertising or packaging) wares). Adjektivet pagavùs används inte längre i terminologin och tas upp i ordlistan. Det ersätts oftast med adjektivet patrauklùs. Följaktligen skulle också ordet pagavà kunna ersättas med ordet patrauklà i terminologin.

prádovis (ty. Vorschuss, eng. advance money). Motsvarar den nuvarande termen avansas. I Nydermanos ordbok är denna term synonym till ordet rankpinigiai.

pérstovis (ty. Überliegen, eng. lying-over time, days of demurrage). Den nuvarande litauiska benämningen på detta begrepp är prastova. Den passar bättre ihop med verbet prastovėti.

saugóvė (ty. Stahlkammer, eng. safe). Eftersom ordet seifas da-

95

Eftersom den moderna terminologin med termen betecknar endast ett obrännbart metallskåp för förvaring av värdesaker, medan banklokalen med sådana skåp kallas förvaringsrum, blir nybildningen saugovė överflödig.

I ordlistan anges inte bara enordiga och sammansatta termer som uppslagsord; där finner man också prepositioner, adverb, particip, infinitiver och ordformer. Exempel:

apiė (ty. betreff, angl. concerning, about);

kāiningai (ty. preiswert, angl. priceworthy);

laišku (ty. brieflich, angl. by means of a letter);

naūdai (ty. zu Gunsten, angl. to someone’s favor);

per dag, dagligen (ty. nach Tagen, nach Datum, chronologisch, angl. daily, day after day);

från hus till hus (ty. vom Hause, zum Hause, angl. from house, to house);

utförd (ty. erledigt, angl. accomplished);

befalla (ty. anordern, angl. to command, to decree);

överföra (ty. übertragen, angl. to carry over).

L. Dargis och A. Salys ”Handordbok i affärskorrespondens” skiljer sig inte terminografiskt från andra flerspråkiga termordlistor från den tiden. Den skulle utan tvekan ha varit användbar för praktiker. Denna ordlista var dock inte ämnad att få något betydande inflytande på den litauiska ekonomiska terminologin. Detta berodde på att den gavs ut strax före kriget och att terminologin, efter Sovjetunionens ockupation av Litauen, knöts till en planekonomi i stället för till en fri marknadsekonomi. Trots detta har ordlistan ännu inte förlorat sin aktualitet.

Förkortningar

DLKŽ - Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. V., 1993.

LKTŽ - Lietuvių kalbos tarties žodynas/ sudarė V. Vitkauskas. V., 1985.

96