ÖVERVÄGANDEN, FÖRSLAG

Angelė KAULAKIENĖ, Vytautas VALIUKĖNAS

DATAVETENSKAP OCH DESS VIKTIGASTE TERMER

I ett av numren av ”Lietuvos rytas” stod det att varken den nyligen i Litauen utgivna ”Aiškinamasis kompiuterijos žodynas” av K.V. Paulauskas och R. Jasinevičius eller den något senare utkomna förklarande ordlistan ”Informatika ir kompiuterių įranga”, sammanställd av V. Dagys, A. Klušaitė och A. Žandaris, ännu hade förändrat vardagsspråket hos datorspecialister och vanliga datorentusiaster [1]. Det har utan tvivel inte förändrats, och kommer knappast att göra det inom en snar framtid.

I allmänhet utvecklas den litauiska datavetenskapliga terminologin på ett något ovanligt sätt jämfört med terminologin inom andra vetenskaper. De första beräkningstjänsterna i Litauen började inrättas omkring 1960, och i slutet av 1969 var redan 200 beräkningsbyråer och 30 beräkningsstationer i verksamhet; 11 000 tangentbordsenheter och 79 uppsättningar hålkortsbaserade beräkningsmaskiner användes. Vid beräkningscentralerna började man använda hålkortsbaserade beräkningssystem, kraftfulla och snabba elektroniska beräkningsmaskiner med programstyrning för att behandla olika slags information [2].

Med den nya beräkningstekniken kom också många nya apparater, anordningar och komponenter, liksom egenskaper hos deras funktion och arbetsmoment, som behövde benämnas. Specialisterna mötte en uppenbar brist på litauiska termer för beräkningsteknik. Denna lucka fylldes då delvis av den 1971 utgivna ”Rusų-lietuvių-anglų kalbų skaičiavimo technikos terminų žodynas”, som under lång tid var så gott som den enda inom detta område.

Under de senaste åren har en stor ström av nya datavetenskapliga begrepp flödat in, och om dem är ofta inte ens specialisterna själva överens. Därmed har ett annat problem uppstått: vilken term ska man välja – ett lånord eller en litauisk motsvarighet, eller ska man använda båda omväxlande? Terminologin i ”Lietuvos rytas” spalt ”Kompiuterikos”, i läroböckerna [3–5] och i de nyaste datavetenskapliga ordböckerna [6–7] visar också på denna situation. Där finns gott om lånord, synonymer och varianter. Datavetenskapens nuvarande terminologiska skede är alltså liksom

56

ett inledande skede i dess utveckling, vars främsta kännetecken är synonymrikedom och variation. Detta påverkas delvis också av andra språk. Som anges i förordet till ”Aiškinamasis kompiuterijos žodynas” [7] skapas likartade eller mycket närbesläktade begrepp samtidigt vid många forskningscentrum och laboratorier, men de får ofta olika namn. Särskilt många synonymiska datavetenskapliga termer finns på engelska, eftersom de engelskspråkiga länderna var pionjärer inom datavetenskapen. Å andra sidan bidrar mängden engelska synonymer också till att det i England och USA inte finns några statliga institutioner som normerar vetenskapens och teknikens språk [7].

Synonymrikedomen och variationen i det inledande skedet av den litauiska datavetenskapliga terminologins utveckling är alltså ett naturligt led i dess utveckling. Därför finns det knappast anledning att oroa sig alltför mycket eller förarga sig över att en ordbok anger termerna byla, rinkmena [6] för en namngiven samling data som lagras i ett externt minne, medan en annan anger failas, rinkmena [7]. Endast tiden får utvisa vilka av dessa synonyma termer som kommer att slå igenom. Användarna kommer att kunna välja. Men vad gör man när det inte finns något att välja mellan, när främmande ord trugas på en, till exempel hostai, jfr eng. hosts, formatavimas, jfr eng. formatting, portas, jfr eng. port, routeris, jfr eng. router, svopingas, jfr eng. swapping, och så vidare.

I den här artikeln vill vi också diskutera några utvalda frågor och resonera kring en eller annan datavetenskaplig term.

1. Datavetenskap eller datorik

För närvarande används två termer för att beteckna det vetenskaps- och teknikområde som omfattar utformning, tillverkning, drift m.m. av datorer – datavetenskap och datorik. Vilken av dem bör man välja? Det verkar som om upphovsmännen till termen datorik har lagt till det franska suffixet -ique till det engelska ordet computer; suffixet används vanligen för att bilda adjektiv, till exempel chimie (lit. kemi) – chimique (lit. kemisk), économie (lit. ekonomi) – économique (lit. ekonomisk) osv. Med tiden blev en del av sådana adjektiv substantiv i franskan, till exempel électronique (lit. elektronik), balistique (lit. ballistik) osv.

57

Från franskan kom de in i litauiskan, ryskan och andra språk. I läroboken ”Kompiuterika” [4] står det att ”den föreslagna termen passar väl in i hela systemet av analoga termer: teknik, ekonomi, informatik, matematik osv.” Detta påstående bör man ifrågasätta. För det första är de nämnda termerna knutna till ord från grekiskan (technikos, oikonomikē (technē), mathēmatikē < mathēma) och latinet (informare), vars franska motsvarigheter är technique, économique, informatique, mathématique. För det andra använder fransmännen termen science des ordinateurs [9] för detta vetenskapsområde. Alltså skapar vi en fransk term och försöker rättfärdiga den med hänvisning till analoga benämningar på vetenskapsområden som faktiskt existerar.

I engelskan används termerna computer science ”datavetenskap, det vill säga en vetenskaps- och teknikgren som studerar elektroniska beräkningsmaskiner och principerna för deras användning” [10–12], samt computing ”datoranvändning” [10].

Om vi vill undvika uttrycket datavetenskap och datateknik skulle vi kunna välja termen datavetenskap; jämför även engelska engineering, franska ingénierie [9], litauiska inžinerija. Därför bör termen datavetenskap ges företräde.

2. Termer för olika datortyper

En del benämningar på datortyper har ännu inte stabiliserats, till exempel bärbar eller portabel dator, personlig dator. Med utgångspunkt i orden av prof. S. Šalkauskis, en pionjär inom vår terminologi, att lån ”för terminologins behov är motiverat framför allt när den term som behövs inte kan erhållas vare sig genom att anpassa ett ord ur det vanliga språket eller genom att bilda en ny term genom sammansättning eller avledning” [13], kan vi i detta fall utan tvekan föreslå litauiska motsvarigheter.

Alltså bör det inlånade typbestämmande ledet personalinis i den sammansatta termen personalinis kompiuteris ersättas med den litauiska motsvarigheten asmeninis. På engelska benämns en sådan dator med två synonymer: personal computer och private computer [11], och på franska till och med med tre – ordinateur personnel, ordinateur individuel och ordinateur privé [9].

I stället för termen portatyvusis kompiuteris bör nešiojamasis användas.

58

dator. Till gruppen persondatorer räknas hemdatorer, jfr eng. home computer, fr. ordinateur domestique, (horisontella) stationära datorer, jfr eng. desktop computer, fr. ordinateur portable, bärbara datorer, jfr eng. portable computer, laptop computer, notebook computer, fr. ordinateur portatif, m.fl.

För närvarande försöker man ersätta tre engelska ord med olika betydelser med participet nešiojamas, -a. Participet nešiojamas, -a, bildat av verbet nešioti, motsvarar kanske bäst det engelska ordet portable eller det franska ordet portatif. Den engelska termen laptop computer betyder ”en dator som placeras på knäna”. Den skulle kunna kallas skreitinis kompiuteris. Det är en fristående bärbar dator som väger 4–5 kg. Notebook computer bör kallas kišeniniu kompiuteriu. Notebook computer har hand-held computer som synonym [10]. Utöver de uppräknade datorerna kan man också nämna stordatorn, ibland kallad universaldator, jfr eng. mainframe c., inbyggd dator, jfr eng. embedded c., hjälpdator, jfr eng. satellite c., huvuddator, jfr eng. host c., master c., source c., slavdator, jfr eng. slave c., gränssnittsdator, jfr eng. interface c., måldator, jfr eng. target c., object c., styrdator, jfr eng. control c., arbetsstationsdator, jfr eng. work-station, som vanligtvis är kraftfullare än en persondator och avsedd att automatisera en arbetsplats. Den kallas också darbine stotimi. På senare tid har även nätverksdator dykt upp i pressen, jfr eng. network computer.

3. Termer för datorutrustning

Vanligtvis är också många andra enheter förbundna med datorn. De kallas kringutrustning, jfr eng. peripheral device, peripheral, fr. dispositif périphérique.

3.1. Till dem hör skrivare, jfr eng. printer, skanner, jfr eng. scanner, samt läsare, jfr eng. reader, fr. lecteur, plotter, jfr eng. plotter, tangentbord, jfr eng. keyboard, mus, jfr eng. mouse, fr. souris, m.fl.

Skrivare är matrisskrivare, jfr eng. dot-matrix printer, stylus

59

printer, wire printer, trumskrivare, jfr eng. barrel printer, drum printer, elektriska termiska skrivare, jfr eng. electrothermal printer, elektrografiska skrivare, jfr fr. imprimante électrographique, elektrostatiska skrivare, jfr eng. electrostatic printer, terminalskrivare, jfr fr. imprimante terminale, bandskrivare, jfr eng. band printer, laserskrivare, jfr eng. laser printer, matrisskrivare, jfr eng. matrix printer, icke-anslagsskrivare, jfr eng. non-impact printer, bläckstråleskrivare, jfr eng. ink-jet printer, anslagsskrivare, jfr eng. impact printer, termiska skrivare, jfr eng. thermal printer, skrivhjulsskrivare (eller skrivare med ”prästkrage” [3]), jfr eng. daisy-wheel printer, petal printer, fr. imprimante à marguerite, imprimante à rosace, snabba skrivare, jfr fr. imprimante rapide, m.fl.

I allmänhet kan skrivare vara monokroma, jfr eng. monochrome printer, och flerfärgade, jfr eng. color printer. Monokroma skrivare skriver ut text i endast en färg, medan flerfärgade kan skriva ut i flera färger. Vi anser att den engelska termen color printer skulle kunna kallas färgskrivare.

En svensk motsvarighet till den engelska termen display skulle kunna vara den avledda formen bildskärm, bildad av verbet vaizduoti, ”återge, visa en bild (med bilder)” [14], eftersom det är ”en enhet för visning av text- och grafisk information” [10].

Den kringutrustningsenhet som på engelska kallas scanner, bör inom databehandling kallas läsare, inte skanner. Detta engelska ord har flera betydelser. Inom vissa teknikområden (t.ex. oscilloskopi) betyder det en svepanordning eller svepaggregat, inom radiokommunikation (t.ex. radar) en spaningsanordning eller spanare, och inom databehandling en lexikalisk analysator. Dessutom betecknar termen scanner inom databehandling och faxöverföring anordningar som känner igen och läser av skriven text medan svepning och avsökning pågår. En anordning för detta ändamål bör kallas avläsningsanordning eller avläsare. Men läsare skulle passa bättre för en anordning som på engelska kallas reader, på franska lecteur, på ryska читающее устройство, устройство считывания. Alltså skulle den svenska motsvarigheten till den engelska termen scanner vara skanner. Det finns flatbäddsskannrar, miniatyrskannrar och bärbara skannrar samt andra slags skannrar. Avläsare används i stor utsträckning i datoriserad varuredovisning i butiker, lager och på andra håll för att läsa av varunamn, produkters vikt eller mängd, pris m.m. para-

60

för att fastställa meter.

3.2. Till externa enheter hör också de så kallade terminalenheterna, jfr eng. terminal. Användaren eller operatören av terminalenheten samverkar med datorsystemet. Till terminalenheter räknas informations- eller dataingångs- och utgångsenheter (tangentbord, bildskärm, skrivare).

Flera datorer och terminalenheter kan kopplas samman till ett gemensamt system, dvs. man kan bilda ett datornät, jfr eng. computer network. Om flera persondatorer är förbundna med varandra kallas ett sådant nät ett persondatornät, jfr eng. personal computer network. De delas vidare in i lokala, jfr eng. local area network, LAN, globala eller internationella, jfr eng. wide area network, WAN, globala, jfr eng. global computer network, fr. réseau global, datornät, datakommunikationsnät, jfr eng. data network, m.fl. nät.

Efter metoder för dataöverföring delas lokala nät in i basbandsnät (överföring utan bärvåg), jfr eng. baseband LAN, fr. réseau local à la base de bande, samt bredbandsnät (överföring med modulerad bärvåg), jfr eng. broadband LAN, fr. réseau à large bande, nät.

I datornät kallas varje enhet som skickar eller tar emot data för en terminalenhet. Därför finns det många fler slags terminalenheter än de som nämnts. Dessa är in- och utmatnings-, jfr eng. dumb terminal, utskrifts-, jfr eng. hard-copy terminal, grafik-, jfr eng. graphics terminal, redigerings-, jfr eng. editing terminal-, text-, jfr eng. alphanumeric terminal, character terminal, operatörs-, jfr eng. console terminal, control terminal-, paket-, jfr eng. packet-mode terminal-, fjärrbatchbehandlings-, jfr eng. remote batch terminal, slav-, jfr eng. slave terminal, bild-, jfr eng. CRT terminal, video terminal, fjärr-, special- eller målorienterade, jfr eng. job-oriented terminal, kassa-, jfr eng. point-of-sale, POS terminal, intelligenta-, jfr eng. intelligent terminal, virtuella-, jfr eng. virtual terminal, m.fl. terminalenheter.

För att bygga datornät används koaxial-, fiberoptiska, tvinnade och andra kablar, mellankopplare, jfr eng. adap-

61

ter, device adapter, nätverksgränssnittsenheter, jfr eng. gateway, vilka skulle kunna kallas nätverksbryggor, filservrar, jfr eng. file server, fr. serveur de fichiers, fjärrfilservrar, jfr eng. remote file server, skrivarservrar, jfr eng. print server, kommunikationsstyrenheter, jfr eng. communication controller, och andra enheter.

Till nätverksgränssnittsenheter, eller nätverksbryggor, räknas gränssnittsbroar, jfr eng. bridge, och gränssnittsfilter, jfr eng. filter. En nätverksgränssnittsenhet, eller brygga, möjliggör förbindelse mellan nätverk. En gränssnittsbro förbinder lokala nät på olika platser, medan ett gränssnittsfilter förbinder två lokala nät av samma typ. Den tar emot data från ett lokalt nät, lagrar dem och vidarebefordrar dem till ett annat lokalt nät. Nätverket styrs av en central styrdator, jfr eng. server, som helt enkelt skulle kunna kallas styrenhet.

Data går från källan (eller sändaren) till mottagaren via en viss del av nätverket, kallad sträcka eller rutt, jfr eng. route, fr. route, chemin. En sträcka, eller rutt, är den helhet av nätverksresurser för dataöverföring som data förmedlas genom från källan till mottagaren. Med denna term bildas andra sammansatta termer, dvs. sträck- eller ruttval, jfr eng. routing, fr. routage, och sträck- eller ruttdistributör, jfr eng. router, fr. router. En sträck- eller ruttdistributör är en enhet som vidarebefordrar data från en del av nätverket till en annan och väljer de bästa överföringssträckorna (rutterna) samt optimala parametrar för dataflöden.

3.3. Datornät gör det möjligt att utbyta skriftlig information.

Detta kallas datorpost, jfr eng. computer mail, eller elektronisk post, jfr eng. electronic mail, e-mail. Fransmännen använder en term, courrier électronique, som betyder ”elektronisk korrespondens”, dvs. utbyte av brev eller annan skriftlig information med elektroniska hjälpmedel och datorer anslutna till lokala eller globala datornät. För närvarande håller termen elektronisk post på att etablera sig i den litauiska datorterminologin.

3.4. Data (eller information) skrivs in, lagras och bearbetas i anordningar som i litauisk litteratur kallas minne, jfr eng. memory, storage, fr. mémoire. Många författare slår samman minnet, dvs. förmågan att minnas, och den elektroniska anordning där kunskap och data om något föremål eller någon händelse finns, till ett enda begrepp—

62

—till ett enda begrepp. En sådan anordning som används inom databehandling skulle lämpligare kunna kallas minnesenhet. Det finns olika typer av sådana. De är halvledar-, jfr eng. semiconductor memory, integrerade, jfr fr. mémoire intégrée, diod-, jfr fr. mémoire à diodes, ferrit-, jfr fr. mémoire à ferrite, magneto-optiska, jfr fr. mémoire magnéto-optique, optoelektroniska, jfr fr. mémoire opto-électronique, disk-, jfr eng. disk storage, statiska, jfr eng. static memory, dynamiska, jfr eng. dynamic memory, interna, jfr eng. internal memory, externa, jfr eng. auxiliary memory, external memory, external storage, peripheral storage, backing storage, primära, jfr eng. main memory, fr. mémoire primaire, mémoire principale, utökade, jfr eng. add-in memory, snabba, jfr eng. immediate access memory, icke-flyktiga, jfr eng. non-volatile memory, flyktiga, jfr eng. volatile memory, engångsskrivbara, jfr eng. writeonce memory, operativa, jfr fr. mémoire opérationnelle, mémoire opératrice, superoperativa, jfr eng. cache memory, scratchpad memory, fr. mémoire cachable, mémoire cache, bild-, jfr eng. image memory, skrivskyddade, jfr eng. read-only memory, direktåtkomst-, jfr eng. random-access memory, programmerbart skrivskyddade, jfr eng. programmable read-only memory, och så vidare minnesenheter.

4. Hastighet och takt

I pressen kan man hitta, och på radio eller tv höra, uttryck som ”företaget sålde sin snabbaste superdator”, ”datorn är mycket snabb”, ”data överförs med en hastighet av 5 Mb/s”, ”läsningshastigheten för cd-skivor ökar” och liknande. I alla dessa exempel bör ordet hastighet ersättas med ordet takt. En dator rör sig ju inte; dess läge i rummet förändras inte, dvs. dess hastighet är noll. Det man vill beskriva är dess arbetstakt, dvs. antalet operationer (eller händelser) som utförs per tidsenhet. Därför bör de nämnda uttrycken korrigeras så här: företaget sålde sin snabbaste dator, cd-skivornas lästakt ökar osv. När ordet takt har terminologiserats kan det även användas för att bilda många andra sammansatta termer, till exempel: data- (informa

63

tions-)överföringstakt, skriv-, läs- eller utskriftstakt, läsare med dubbel eller fyrdubbel hastighet och liknande.

5. Tid och varaktighet

Man bör inte blanda ihop begreppen tid och tidsperiod (varaktighet). I litteraturen hittar man ofta sammansatta termer som åtkomsttid, samplingstid, urvalstid och liknande. Det vore lämpligare att skriva och säga åtkomstens varaktighet, urvalets varaktighet, kommunikationens varaktighet, observationens varaktighet, data- (informations-)överföringens varaktighet, skrivningens eller läsningens varaktighet, samplingens varaktighet, varaktigheten för utförandet av kommandon eller program osv.

Literatūra

1. Burgis B. Kada žodynų terminai prigis kalboje? / Lietuvos rytas, 1996 m. balandžio 29 d., Nr.99.

2. Kulvietis P. Gamybos mokslinis techninis potencialas ir jo efektyvumas. V., 1972.

3. Viljamas R., Maklynas K. Kompiuteriai mokykloje / Vertė V.Dagys, M.Žukaitė. K., 1989.

4. Burgis B., Čirica V., Kulikauskas A., Lašienė A., Smolinskas J. Kompiuterika. K. 1994.

5. Kovertaitė V.R. Internet. K., 1995.

6. Informatika ir kompiuterių įranga: Aiškinamasis anglų-lietuvių kalbų terminų žodynėlis / Parengė V.Dagys, A.Klupšaitė, A.Žandaris. V., 1995.

7. Paulauskas K.V., Jasin(evičius) R. Aiškinamasis kompiuterijos žodynas. K., 1995.

8. Petit Larousse illustré. Paris, 1972.

9. Боровкова А.Л. Французско-русский словарь по информатике и вычислительной технике. М., 1994.

10. Борковский А.Б. Англо-русский словарь по программированию и информатике (с толкованием). М., 1992.

11. Кузьмич Н.М., Никитин В.П. Англо-русский словарь по радио- и микроэлектронике. Минск, 1994.

12. Толковый словарь по вычислительным системам. М., 1989.

13. Šalkauskis S. Raštai. V., 1991.T.2.

14. Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. / Vyr.red.St.Keinys. V., 1993.

64