IŠ UŽSIENIO TERMINOLOGIJOS

Regina KVAŠYTĖ

Institutet för lettiska språket, Riga

SYNONYMER I LETTISKA SPRÅKETS TERMORDBÖCKER

Kravet inom terminologiteorin på olika språk att termer ska vara entydiga och sakna synonymer är svårt att förverkliga i terminologisk praxis. Detta gäller många språk. I det inledande skedet av terminologibildningen inom olika vetenskapsområden är synonymi ett oundvikligt fenomen, eftersom inte bara termerna utan även själva begreppen och deras omfattning ännu inte är tillräckligt tydliga. Förekomsten (uppkomsten) av synonyma termer avgörs oftast av många faktorer: ”a) önskan att benämna ett begrepp mycket mer rationellt än hittills; b) bildandet av en ny term utan hänsyn till redan befintliga benämningar; c) olika terminologiska skolor eller riktningar som föreslår egna termer; d) följder av språklig interferens och så vidare.”¹ Synonymer uppstår både av objektiva (möjliga språkliga modeller, begreppsförändringar) och subjektiva skäl (terminologens personlighet, språkliga omdöme, en större eller mindre grupp specialisters uppfattning och så vidare). Ofta avgörs valet av den ena eller andra synonymen enbart av en viss grupps överenskommelse, det vill säga en konventionell norm. Det går inte heller att undvika synonymer i lettisk terminologi; de förekommer i terminologiska texter och ordböcker inom olika områden. Med utgångspunkt i ordböcker över termer inom ekonomi, finans och näringsliv (termerna inom dessa närliggande områden kallas här villkorligt för saktermer) undersöks hur synonymer återges och hur de förändrats i lettiska termordböcker utgivna vid olika tidpunkter, ända sedan publiceringen av normerande terminologisamlingar inleddes.

¹ Kaulakienė A. Bedömning av synonymi bland fysik- och tekniktermer // Frågor i litauisk språkvetenskap: Frågor om språknormering. Vilnius, 1991. T. 31. S. 53.

76

Den första vetenskapliga termordboken över lettisk vetenskaplig terminologi, utarbetad på vetenskapliga grunder,² publicerades 1922. Efter Lettlands grundande 1918 blev det nödvändigt att utveckla den nationella vetenskapen och kulturen. Därför inrättades 1919, på initiativ av utbildningsministeriet, en terminologikommission med uppgift att skapa en enhetlig terminologi. Bland kommissionens deltagare fanns även framstående lettiska språkforskare: Janis Endzelynas (Jānis Endzelīns), Pēteris Šmitas (Pēteris Šmits), Ernestas Blesė (Ernests Blese) och Jėkabas Dravniekas (Jēkabs Dravnieks). Ordboken sammanfattar kommissionens arbetsresultat – den samlar lettiska termer med motsvarigheter på ryska och tyska inom 19 områden: språkvetenskap; filosofi; musik; måleri, skulptur och byggnadskonst; naturvetenskap; skogsbruk; kemi och kemisk teknologi; matematik; geometri och teckning; fysik; mekanik; maskiner och metallbearbetning; byggnadskonst; elektricitet och elektroteknik; militärvetenskap; sjöfart; bokindustri samt termer inom folkhushållning, finans och juridik som motsvarar undersökningsämnet. I april 1921 upphörde terminologikommissionens verksamhet på grund av brist på budgetmedel. Många arbeten förblev ofullbordade, men mycket hade också åstadkommits. Avsnitten om finans och hushållning samt juridik anses vara de bäst utarbetade; de är också omfattande (31 sidor av ordbokens totalt 162 sidor – sammanlagt 1 346 termer).³ Eftersom den dåvarande terminologikommissionen sorterade under utbildningsministeriet återspeglades arbetet med att ordna den lettiska terminologin under denna period i utbildningsministeriets månadstidskrift⁴, där olika förslag publicerades för allmän diskussion, däribland många synonyma termer inom ett visst område, och synpunkter efterfrågades.

Under 1900-talets första hälft utkom flera lettiska termordböcker, och i dem alla förekommer olika synonyma termer – en del av dem har förblivit synonymer ända till i dag, medan andra med tiden har försvunnit eller fått skilda betydelser. Si

² Zinātniskās terminoloģijas vārdnīca. Riga, 1922 (hädanefter ZTV i texten).

³ Blinkena A. „Zinātniskās terminoloģijas vārdnīca“ från 1922 ur ett nutida perspektiv // Nationell terminologi: historia, nutid och framtidsutsikter: Sammandrag av föredrag. Riga, 1996. S. 37.

⁴ Izglītības Ministrijas Mēnešraksts (hädanefter IMM i texten).

77

Synonymer speglar terminologins utveckling inom varje vetenskapsområde, men det är endast den praktiska användningen av termer som hjälper till att välja den lämpligaste. ”Synonymi i terminologisk praxis vittnar om att terminologisystemet (oftast även begreppssystemet) inom det berörda området ännu inte är etablerat, utan fortfarande håller på att utformas och terminologiseringsprocessen fortsätter. Synonymi kännetecknar inte terminologisystem som utarbetats på vetenskapliga grunder, eftersom man i möjligaste mån försöker undvika den redan när systemen utarbetas”⁵. Denna process återspeglas också i terminografiska källor, där man i termordböcker för ett och samma område, utgivna vid olika tidpunkter, hittar olika benämningar på ett visst begrepp samt olika definitioner av dem. Detta beror på strävandena att finna de mest rationella och praktiska benämningarna på nya eller förändrade begrepp. Ofta får en normerande term genomslag och etableras bland flera synonymer eller varianter. Detta gäller också processen att skapa standardiserad terminologi.

Fackterminologi utmärker sig särskilt i detta avseende, eftersom det just inom dess användningsområden har skett (och på senare tid fortfarande sker) många förändringar under olika perioder, vilket gör att synonymer används betydligt oftare. Eftersom många nya fenomen och deras benämningar kommer från utlandet stöter terminologer allt oftare på fall av synonymi mellan det egna språkets termer och internationella termer, eller på absolut synonymi. Detta är kanske den vanligaste formen av synonymi inom terminologin, men sättet att återge sådana synonymer varierar mellan olika ordböcker. Oftast nämns först en term av främmande ursprung, följd av dess lettiska synonym, avskild med ett kommatecken /på senare tid har termordböckerna följt den allmänna principen att den term som används bredare nämns först, oavsett ursprung, men det är svårt att säga om denna princip gällde också vid utarbetandet av äldre termordböcker/: protests, iebildums ”invändning”⁶ (IMM 1920, IX);⁷ reklamacija, iebildums ”invändning” (IMM 1921, IV; ZTV 30); kompensacija, atlīdzināšana ”ersättning” (IMM 1921, IX); referents,

⁵ Skujiņa V. Latviešu terminoloģijas izstrādes principi. Rīgā, 1993. Lpp. 49. ⁶ Latviško termino vertimas į lietuvių kalbą apytikris, tai gali nebūti terminas. ⁷ Skliausteliuose po atitinkamos santrumpos minimi metai bei leidinio numeris (romėniškais skaitmenimis) arba puslapis (arabiškais skaitmenimis).

78

priekšačelējs „pristatytojas“ (IMM 1920, II) /plg. latviškas sinonimas – žodžių junginys priekšā cēlējs (ZTV 4)/; paritate, vienvērte „vienavertiškumas“ (IMM 1920, XI; ZTV 22) /tiek tarptautinis, tiek latviškas gimininis terminas įeina ir į rūšinio termino sudėtį – naudas paritate, naudas vienvērte „pinigų vienavertiškumas“ (ZTV 16)/; maklers, starpnieks „tarpininkas“ (VLT 22)⁸ /vok. Makler/; cirkulārs, apkārtraksts „aplinkraštis“ (VLT 34); akreditīvs, pilnvara „įgaliojimas“ (VLT); konfiskacija, atjemšana „atėmimas“ (VLT); rabats, atlaids „nuolaida“ (IMM 1920, XI; ZTV 31); memorands, ielāde „atmintinė“ (ZTV 16). Būtina taip pat paminėti, jog terminų žodynuose atsispindi ir savo laiko rašybos normos – dabar remiantis dabartinės latvių kalbos normomis kai kurie tarptautiniai (o kartais ir latviški) terminai rašomi kitaip. Ypač dažnai keitėsi tarptautinių žodžių rašybos reikalavimai latvių kalba.⁹

Det förekommer också exempel där termerna återges i omvänd ordning: först nämns den lettiska termen, sedan dess synonym på internationell nivå: izredze ”perspektiv”, vakance (VLT 31); lietpratis ”expert, sakkunnig”, eksperts (ZTV 6) (jfr eksperts, lietpratējs VLT); pārvede ”överföring”, indosaments (VLT) /i den tidigare utgivna ordboken fanns ingen internationell term – jfr pārvedu uzraksts, pārvede ”överföringsanteckning, överföring” (ZTV 22)/; pirmteksts, oriģināls ”originaltext” (ZTV 5) /ryska podlinnik/; piemaksa ”tillägg”, adžio (VLT) och så vidare.

Sådan absolut synonymi mellan internationella och lettiska termer är motiverad. Ofta vill man dock undvika den: ”den allmänna tendensen att undvika absoluta synonymer, även om den är begränsad … tar sig två uttryck: 1) semantisk differentiering av sådana par; 2) att lånordet helt trängs undan ur språksystemet.”¹⁰ Oönskade företeelser kan uppstå i terminologin, exempelvis bristande ek-

⁸ Dravnieks E. Vācu–latviešu tirdznieciskā terminoloģija. Rīgā, 1935. Lpp. 35 (toliau tekste VLT).

⁹ Understrukna är de bokstäver som inte överensstämmer med den moderna lettiska stavningen – i dag är det oftast långa vokaler.

¹⁰ Klimavičius J. Tarptautinių ir lietuviškų terminų sinonimija terminografijoje // Lietuvių kalbotyros klausimai: Lietuvių terminologija. Vilnius, 1975. T. 16. P. 92.

79

vivalens. Ofta anges i ordböcker lettiska termer som är synonyma med en och samma internationella term, eller också har en lettisk term olika internationella synonymer, till exempel de tidigare nämnda exemplen reklamacija, iebildums och protests, iebildums. Liknande förhållanden förekommer också i andra fall: galvojums ”borgen”, garantija (VLT) /tyska Garantie/ och drošības nauda ”kontant deposition”, galvojums (VLT) /tyska Kaution/. I vissa termordböcker finns också lettiska motsvarigheter till den internationella termen kalkulācija som skiljer sig till formen: en enordsterm – en prefixavledning aplēsums ”beräkning” /i ZTV är den internationella termen kalkulācija (16) – jfr tyska Kalkulation, Berechnung/ och en tvåordig artterm med en avledning med ändelse som bestämmande led aplēse: kalkulācija, iepriekšēja aplēse ”förhandsberäkning” (VLT). J. Endzelīns motsatte sig en gång det icke-lettiska lånordet från tyskan rēķins och föreslog att man i stället skulle använda den gamla baltiska termen lēse¹¹. Detta återspeglades också i termordböckerna – lēse (rēķins) (IMM 1920, IX; ZTV 34), men i dagens språk har rēķins och dess avledningar fått genomslag, även om lēse ibland fortfarande används i vissa officiella texter, till exempel lagtexter – kapitlets rubrik ”Nodokļa aplēse un maksāšanas kārtība” ”Skatteberäkning och betalningsförfarande”¹².

Förhållandet mellan elementen i ett synonympar kan förändras – vissa försvinner, andra får en differentierad betydelse eller avterminologiseras. Detta framgår särskilt tydligt när man undersöker förändringarna hos termerna imports och eksports. Båda hade från början lettiska motsvarigheter, ievedums ”införsel” och izvedums ”utförsel”, vilka i ordböckerna anges både som arttermer, som beståndsdelar i sammansatta hyponymiska termer eller som led i sammansatta termer: izvedtirdzniecība ”exporthandel”, eksports (VLT) /tyska Ausfuhrhandel/; ievedtirdzniecība ”importhandel”, importtirdzniecība (VLT 17) /tyska Importhandel/. Ordboken upptar också beteckningar för aktörer: eksportiers, izvedējs ”exportör” (VLT 13) /tyska Exporteur/; importiers, ievedējs ”importör” (VLT 17) /tyska Importeur/. Men senare

Valodas prakses jautājumi / red. J. Endzelīns. Sakārt. P. Ozoliņš. Rīgā, 1935.

Par uzņēmuma ienākumu nodokli // Diena. – 1995, kovo 8.

80

I ordböcker förekommer dessa lettiska motsvarigheter redan endast som förklaringar inom parentes – jfr. eksports (arī izvedums) (ETV 72)¹³; eksports (izvedums) (ETSV 77)¹⁴; imports (ievedums) (ETSV 90) /i ordboken från 1975 saknas termen imports – endast två termer som innehåller ledet import-: importmuita ”importtull” och importprece ”importvara” (ETV 95)/. På senare tid har leden ieved- och izved- bevarats endast i sammansatta termerna ievedmuita ”införseltull” (ELDO 237) och izvedmuita ”utförseltull” (ELDO 237), samt i flerledade termer där de fungerar som attribut. Som den lettiska lexikologen A. Laua påpekar har internationella ord ibland terminologisk betydelse medan deras lettiska motsvarigheter inte är termer, och hon anger just dessa termer.¹⁵

Ofta anges också i termordböcker, vid sidan av en enords internationell term, en sammansatt term som innehåller både ett lettiskt och ett internationellt led: testators, testamenta taisītājs ”testamentsskrivare” (IMM 1920, II); trasants, vekseļa devējs ”växelutställare” (IMM 1920, XI; ZTV 35); trasats, vekseļa maksātājs ”växelbetalare” (IMM 1920, XI); skonts, konta atlaids ”kontorabatt” (IMM 1920, XI) /den grammatiska förändringen återspeglas också – i dagens språk används i stället för termen atlaids (se även rabats, atlaids) den feminina formen atlaide/; kurtāža, maklera atlīdzība ”mäklararvode” (ZTV 15) /dessförinnan hade den lettiska motsvarigheten i ordboken angetts inom parentes – kurtāža (māklera atlīdzība) (IMM 1920, XI)/; obligācija, ķīlu zīme ”pantbrev” (IMM 1920, IX); adopcija, pieņemšana bērna vietā ”upptagande i ett barns ställe” (IMM 1921, IV) /den internationella enordstermen rekommenderas ersättas med en treledat sammansatt lettisk synonym (i en senare ordbok anges de internationella termerna på två sätt: adopcija (ZTV 6) och adoptēšana (sulatyvinta forma su priesaga -šana), pieņemšana bērna vietā (ZTV 7)/; averss, monētas priekšpuse ”myntens framsida”

¹³ Ekonomikas terminu vārdnīca. (Sēr. Terminoloģija. Nr. 11.). Rīga, 1975 (nedan kallad ETV).

¹⁴ Ekonomikas terminu skaidrojošā vārdnīca (red. prof. A. Moisejeva). Rīga, 1981 (nedan kallad ETSV).

¹⁵ Laua A. Latviešu leksikoloģija. Rīgā, 1980. Lpp. 200.

81

(ZTV 7); revers, monētas mugurpusē ”myntets baksida” (ZTV 30) – den internationella termen kan innehålla ett tryckfel; i dagens språk används reverss /senare reverss (monētas mugurpusē) (JTV 142)¹⁶ /. Det bör också nämnas att synonymerna hjälper till att återge flera betydelser hos denna internationella term, vilka är förknippade med lat. reversus ”vänd bakåt, återlämnad”¹⁷ och återspeglas i en ordbok över modern lettiska – sammanlagt nämns fem betydelser – ”2. Inom handelsrätten: en förbindelse, ett löfte som undertecknas när någon ställer något som pant. 3. En garantiutfästelse som avsändaren av en last utfärdar till fartygets kapten” (LLVV 634)¹⁸ – jfr. garantijas vēstule ”garantibrev”, reverss (TSV 4, 497).¹⁹ I en ordbok över modern lettiskas ämnestermer är den internationella termen registrerad endast i en betydelse, medan den lettiska frasen anges inom parentes som förklaring (i annat typsnitt – i kursiv i ordboken) – reverss (monetas mugurpusē) (ELDO 353).

Synonymi förekommer både mellan enordstermer och mellan led i sammansatta termer. I sådana fall kan vilket som helst led i en sammansatt term ha synonymer – såväl huvudtermen som bestämningen i en undertypsterm – oftast ett substantiv i genitiv, mer sällan ett particip eller adjektiv: tranzīta, caurvedu muita ”transittull” (IMM 1920, XI); prioritātes, priekšrocības akcijas ”preferensaktier” (ZTV 27); komisijas (starpniecības) darījums ”förmedlingsaffär” (ZTV 14); galvota (garantēta) akcija ”garanterad aktie” (IMM 1920, IX); galvota (garantēta) obligācija (ZTV 19). Sådana synonyma led anges inom parentes eller efter ett kommatecken, utan att huvudtermen upprepas. En undertypsterm kan också bestå av en internationell term och ett gammalt lånord eller ett lettiskt ord bland flera lettiska led, till exempel: atvieglots (priekšrocības) tarifs ”förmånlig (preferens-) tariff” (JTV 22), sakarīgas, atkarīgas cenas ”beroende, sammanhängande priser”

Juridisko terminu vārdnīca. Riga, 1942 (nedan kallad JTV).

Tarptautinių žodžių žodynas. Vilnius, 1969. P. 661.

Latviešu literārās valodas vārdnīca. Rīgā, 1987. Sēj. 6(2) (toliau tekste LLVV).

Tautsaimniecības vārdnīca. Riga, 1943–1944 (nedan kallad TSV).

Ekonomikas, lietvedības un darba organizācijas termini. Riga, 1995 (nedan kallad ELDO).

82

det priset“ (ZTV 12); iepriekšēja kontrole (revizija) ”förhandskontroll“ (ZTV 25) osv.

Den lettiska motsvarigheten som anges inom parentes efter den internationella termen uppfattas också som en synonym term dublikāts (divotnis) ”dublett” (ZTV 12); taksātors (novērtētājs) ”värderare” (JTV 159); magnāts (lielmanis) ”storman” (JTV 92), och också som en förklaring, särskilt om det är en flerordig fras: koncesija (tirgošanas atļauja) ”handelstillstånd” (IMM 1920, XI; ZTV 15); remedijs (pielaižamā starpība) ”tillåten differens” (IMM 1920, XI) /jfr senare remedijs, pielaižamā starpība (ZTV 30)/; majorats (mantojums pēc pirmdzimtības) ”arv enligt förstfödslorätt” (IMM 1920, XI); embargo (apkļāšana, aizliegums) ”beskrivning, förbud” (ETV 78). Mer sällan anges den lettiska termen först och dess internationella motsvarighet inom parentes: pirmtiesība (prioritāte) ”företrädesrätt” (JTV 133); pirmraksts (oriģināls) ”urskrift” (JTV 133) /jfr pirmteksts, oriģināls (ZTV 5)/; piekritība (kompetence) ”behörighet” (JTV 128) /ty. Zuständigkeit, Kompetenz; rus. podsudnostj, vedomstvo/; drošības skapītis (arī a. seifs) ”säkerhetsskåp” (TSV 370).

Mer sällan förenas synonyma termer i ordböcker med konjunktionen jeb ”eller” – detta visar att deras betydelser sammanfaller, eftersom denna konjunktion i lettiskan förbinder ord med helt identisk betydelse: klienta jeb pienāksnieka iraidība ”klientens närvaro” (IMM 1921, IX) /rus. naličnosti po ščetu klienta – senare i ordboken utan konjunktion: klienta, pienāksnieka iraidība (ZTV 17)/; formulāri jeb veidlapas ”blanketter” (TSV 4, 497); grāmatvešana jeb grāmatu vēšana (arī grāmatošana vai iegrāmatošana) ”bokföring” (TSV 4, 542). Detta har inte noterats i senare lettiska termordböcker; man använder oftast hänvisningen skat. /žr./: tālrunis sk. telefons (JTV 159) och motsvarande telefons (tālrunis) ”telefon” (JTV 160). Bruket i modern lettiska visar att den lettiska termen tālrunis (ett lånöversättningsord från ty. Fernsprecher) är ganska populär, till exempel i officiella kungörelser som publiceras i olika tidningar och på andra håll. I moderna fackordböcker förblir de synonymer: tālrunis sk. telefons (ELDO 407) och telefons, tālrunis (ELDO 411).

83

Ibland anges även flera lettiska termer som synonymer i ordböcker. Det kan röra sig om både enordiga och sammansatta termer, men sådana fall är inte många (möjligen något vanligare i dagens fackterminologi): aizbildnis, aizgādnis, pārvaldītājs ”förmyndare, vårdnadshavare, förvaltare” (VLT) /ty. Kurator/; atzinums ”utlåtande, åsikt”, atsauksme ”omdöme” (IMM 1921, VII) /i dagens språk är betydelserna hos dessa termer differentierade/; iejūkums, iestrādāšanās ”in-/arbetning” (ZTV 16); piedāvājums, piesolījums ”erbjudande, löfte” (ZTV 25); dieninieks, dienas strādnieks, algadžis ”daglönad arbetare, daglönare” (ZTV 23) /algadžis – ett gammalt lånord av indoeuropeiskt ursprung²¹; pārvedu uzraksts, pārvede ”överföringsnotering” (ZTV); uzziņa ”information”, norāde ”hänvisning” (ZTV 6; 33) /betydelserna är differentierade i dagens terminologi/; galvotājs, galvinieks ”borgensman” (VLT) /olika lettiska suffix – både -tājs och -nieks lämpar sig för att bilda beteckningar på personer/; līgumdarbinieks, darbņēmis ”avtalsanställd, arbetstagare” (ZTV 23); vērtības krišanas, vērtības zudums ”värdeminskning, värdeförlust” (TEV 134)²²; ielīgšana, ievilcināšana ”fördröjning, uppskov” (TEV 40) /betydelserna är differentierade/; strādājošie, strādātāji ”arbetande” (TEV 123); naudas iztērēšana, naudas izdošana ”penningförbrukning, utbetalning” (ELDO 164).

Termordböcker utgivna vid olika tidpunkter återspeglar även andra fall av synonymi, till exempel synonymi mellan sammansatta och enordiga termer, en särskilt produktiv metod för termbildning i dagens lettiska: muitnīca, muitas valde ”tullkontor” (IMM 1920, XI); laika strādnieks, laikstrādnieks ”tidsarbetare” (TEV 123); caurlaides spēja, caurlaidspēja ”genomströmning” (TEV 122); īpat­svars, īpatnējais svars ”specifik vikt” (ELDO 404); saskarīgas piegādes, saskarpiegādes ”samordnad leverans” (ELDO 309); galarādītāji, galīgie rādītāji ”slutliga indikatorer” (ELDO 340) /en sammansättning och en tvåordsfras där sammansättningen består av pa-

²¹ K. K a r u l i s K. Latviešu etimoloģijas vārdnīca. Rīgā, 1992. Sej. 1. Lpp. 66.

²² Tirdzniecības ekonomikas, organizācijas un pārvaldes termini. I Riga, 1992 (hädanefter i texten TEV).

84

Lemma är ett adjektiv; pilnvarotājs, pilnvaras devējs ”den som ger fullmakt, fullmaktsgivare” (ELDO 317). Även elliptiska termer kan vara synonyma när en beståndsdel utelämnas och en term därmed förkortas: gabaldarba strādnieks, gabalstrādnieks ”styckarbetare” (TEV 123); piespiests darba kavējums, piespiedu kavējums ”ofrivillig frånvaro från arbetet” (ELDO 174).

I termordböcker förekommer också avledningssynonymer som bildats med olika ordbildningsmedel – oftast är det lettiska (eller gamla lånords-) suffix- och ändelseavledningar: uzlē sums, uzlēse ”påslag” (ZTV 18); piekļūšana, piekļuve ”åtkomst” (ELDO 309); piedzina, piedzīšana ”indrivning” (ELDO 308); samaksas termiņš, makšāšanas termiņš ”betalningsfrist” (ELDO 414).

Intresset för lettiska facktermer har alltid varit betydande och är särskilt stort på senare tid. Därför ges ordböcker över terminologin inom dessa områden ut ganska ofta – efter den första vetenskapliga termordboken, som utkom 1922, har redan omkring 40 lettiska termordböcker publicerats, och antalet fortsätter att öka. Det rör sig om ordböcker med termer på olika språk (lettiska, ryska, engelska, franska, tyska) – kombinationer av två, tre eller fler språk. De kan ha olika struktur och syften (enspråkiga, tvåspråkiga, trespråkiga och liknande översättande och/eller förklarande ordböcker), men i alla kan man finna synonymer – både välgrundade och ogrundade (särskilt om ordböckerna har getts ut utan Terminologikommissionens godkännande eller inte har samordnats med kommissionens beslut och publikationer). Därför kan man hävda att synonymi hittills inte har kunnat undvikas i lettisk fackterminologi (liksom inom andra områden).

Förkortningar

eng. – engelska lat. – latin jfr. – jämför rus. – ryska se /se/ – läs /se/ ty. – tyska

85

Literatūra

1. Blinkena A. 1922 gada „Zinātniskās terminoloģijas vārdnīca“ mūsdienu skatījumā // Nacionālā terminoloģija: vēsture, tagadne un perspektīvas: Referātu tēzes. Rīgā, 1996. Lpp. 37–38.

2. Dravnieks E. Vācu-latviešu tirdznieciskā terminoloģija. Rīgā, 1935.

3. Ekonomikas, lietvedības un darba organizācijas termini. Rīgā, 1995.

4. Ekonomikas terminu vārdnīca. (Sēr. Terminoloģija. Nr.11.). Rīgā, 1975.

5. Izglītības Ministrijas Mēnešraksts. Rīgā, 1920–1921.

6. Juridisko terminu vārdnīca. Rīgā, 1942.

7. Kaulakienė A. Fizikos ir technikos terminų sinonimijos vertinimas // Lietuvių kalbotyros klausimai: Kalbos normalizacijos klausimai. Vilnius, 1991. T. 31. P. 51–56.

8. Klimavičius J. Tarptautinių ir lietuviškų terminų sinonimija terminografijoje // Lietuvių kalbotyros klausimai: Lietuvių terminologija. Vilnius, 1975. T. 16. P. 91–123.

9. Karulis K. Latviešu etimoloģijas vārdnīca. Rīgā, 1992. Sēj. 1–2.

10. Latviešu literārās valodas vārdnīca. Rīgā, 1972–1996. Sēj. 1–8.

11. Laua A. Latviešu leksikoloģija. Rīgā, 1980.

12. Moisejevs A., Petrošjans K., Pilipenko N. Ekonomikas terminu skaidrojošā vārdnīca / red. prof. A. Moisejeva. Rīgā, 1981.

13. Skujiņa V. Latviešu terminoloģijas izstrādes principi. Rīgā, 1993.

14. Tautsaimniecības vārdnīca. Rīgā, 1943–1944. D. I–IV.

15. Tirdzniecības ekonomikas organizācijas un pārvaldes terminu vārdnīca. Rīgā, 1992.

16. Valodas prakses jautājumi / red. J. Endzelīns. Sakārt. P. Ozoliņš. Rīgā, 1935.

17. Zinātniskās terminoloģijas vārdnīca. Rīgā, 1922.

SYNONYMS IN LATVIAN DICTIONARIES OF TERMS

Summary

It is difficult to implement in practice the theoretical requirement of monosemantics of terms. In the meantime, Latvian terminology has failed to avoid synonymy. This article deals with cases of synonymy in Latvian terminology of economics, finance and business. The first dictionary that included terms of those fields, was published in 1922. Until now about 40 such dictionaries were published.

Terminology of the above-mentioned fields has changed a lot in various periods; therefore its synonymy is abundant. One-word terms and complex terms could both have synonyms. Most frequent is the case of synonymy between Latvian and international words. In recent dictionaries the more frequently used synonym is given first. Sometimes it happens that various dictionaries present different

86

Latvian equivalents of the same international term. Synonymy of two Latvian terms is also noticeable. The relationship between components of synonymic couple changes – some of them disappear or acquire a different meaning. There are some cases of derivational synonyms.

Regina KVAŠYTĖ

Gauta 2000 05 31

Latviešu valodas institūts Akademijas laukumā 1 LV-1050, Rīga

87