Angelė KAULAKIENĖ

Institutet för litauiska språket

TERMINOLOGISERING: SEMANTISKA AVLEDNINGAR OCH KALKBILDNINGAR

Termologisering är en tudelad process: i det ena fallet terminologiseras ord i allmänspråket och dialekterna, och i det andra termer från närliggande områden. Ett sådant fenomen kallas tranterminologisering¹, eller mer precist transemantisering, som kan jämföras med semantisk derivation, där en ny betydelse skapas på grundval av en betydelse hos ett ord. I ett sådant fall ”sammanfaller både källan till avledningen och avledningsresultatet helt formellt, det vill säga det finns ingen formell skillnad mellan grundordet och avledningen. Med andra ord är resultatet av avledningsakten endast en ny betydelse hos samma ord”². En sådan betydelse är en semantisk avledning. Om varje semantisk avledning kan man tala som om en separat enhet, till exempel: semem ”våg 1”, det vill säga en rörlig vattenkulle som orsakas av vinden, ett fartyg eller något annat; bölja, semem ”våg 2”, det vill säga en rytmiskt fortskridande rörelse i ett fysiskt medium, semem ”våg 3”, det vill säga en tilltagande intensitet eller ökning av något fenomen, semem ”våg 4”, det vill säga en upphöjning på ett föremåls ovansida, och så vidare.³

Ur synkronisk synvinkel är det första sememet motiverande, medan alla de övriga (alltså också sememet ”våg 2”, som blivit en term) är motiverade. Relationen mellan sådana semem är semantisk motivation, som bestäms antingen av en faktisk likhet mellan de företeelser som sememen betecknar, av associationer skapade av fantasin eller av ett logiskt samband mellan de betecknade företeelserna⁴. Det är emellertid i allmänhet svårt att säga vilken term som har transemantiserats i vårt språk, särskilt när främmande semem betecknas med inhemska lexem. Då uppstår semantiska kalker. Valet av sådana främmande semem bestäms av likheter och skillnader mellan de semantiska modellerna för ord i de språk som står i kontakt med varandra.

¹ G a i v e n i s K. Terminologisering och determinologisering. — Terminologija 4, Vilnius, 1997, 5.

² J a k a i t i e n ė E. Lexikalisk semantik, Vilnius, 1988, 92–93.

³Litauisk ordbok 1, Vilnius, 1968.

⁴ J a k a i t i e n ė E. Anfört arbete, samma ställe.

28

Den snabba spridningen av semantiska bildningar och kalker inom terminologin kan förklaras och motiveras av flera skäl. För det första förändras terminologin ständigt och nya begrepp uppstår. Om det inte fanns någon semantisk derivation och översättning skulle man behöva bilda mängder av nya språkliga enheter. En sådan överflödande mängd nybildningar skulle bara försvåra både terminologin och kommunikationen mellan specialisterna själva. Å andra sidan bidrar semantiska bildningar och kalker till att systematisera enskilda terminologiska system. För det tredje ligger många semantiska bildningar och kalker till grund för nya bildningar av annat slag eller för sammansatta termer.

Semantisk kalkering är ett tämligen komplicerat fenomen. För att på allvar ta itu med hanteringen och normeringen av semantiska kalker måste man först utgå från begreppet och den egna lexikala semantiska paradigmets omfång när man bildar en term – en semantisk bildning – eller översätter en semantisk kalk, och inte gå till väga tvärtom, vilket ofta sker i dag: man utgår från ett främmande språks termsemantik, överför den till den litauiska termen och bortser från förhållandet mellan dess motiverande och motiverade semem, det vill säga den semantiska motivationen.

På senare tid kan man ofta stöta på verbet ärva och det därav bildade substantivet arv i datavetenskapliga och informatikers arbeten; de betraktar det som en term, exempelvis: arv – en utvidgning av en klass (typ) som använder egenskaper och operationer från tidigare definierade klasser (typer); arv relationen från koncept A till koncept B definieras på följande sätt; arv i ODMG-modellen stöds två typer – arv genom specialisering och arv genom beteende.

Vad kan man ärva? I ”Lietuvių kalbos žodynas”⁵ anges följande betydelser av verbet ärva: 1) ”få som arv”: Sonen ärvde allt J. Jabl. 2) ”få av naturen (vanligen fysiska och psykiska egenskaper)”: Ärftlig sjukdom NdŽ. 3) ”förvärva, tillägna sig, ta i besittning”: Polackerna ärvde Litauen Sdb. 4) ”överlåta, lämna efter sig, testamentera”: Han testamenterade pengarna till en annan J. Jabl (Grg). Som framgår av de betydelser av verbet ärva som anges i den akademiska ”Lietuvių kalbos žodynas”, har den betydelse som används av specialister tydligen skapats, avletts,

⁵ Se Litauiska språkets ordbok 18, Vilnius, 1997.

29

med utgångspunkt i det främmande ordets semantik, eller har uppstått genom associationer i fantasin, eftersom även andra transemantiserade termer, oftast från sociologin, används i informatik- och datavetenskaplig litteratur, exempelvis: generation, familj. I läroboken ”Informatikens grunder” för årskurs 9–10 finns till och med ett avsnitt med rubriken ”Datorgenerationer”⁶, där det står: ”datorer delas in i generationer efter de elektroniska komponenter som används i dem. I generationen: 1951–1958. Stora rörbestyckade datorer som krävde kraftfulla kylsystem. II generationen: 1959–1964. Transistoriserade, betydligt mindre datorer. III generationen: 1965–1970. Integrerade mikrokretsar började användas. IV generationen: från 1971. Datorer använder storskaligt och mycket storskaligt integrerade kretsar; nätverk uppstår, CD-skivor används och multimedieutrustning tas i bruk. Parallellt började man också utveckla femte generationens datorer, vilka bygger på en ny arkitektur.”

Som framgår av dessa meningar omfattar varje så kallad datorgeneration en viss tidsperiod, och därför är en sådan överförd, terminologiserad betydelse delvis motiverad och möjlig att använda. Troligen transemantiserades även den sociologiska termen familj, ”en grupp personer som bor tillsammans och gemensamt sköter ett hushåll och som är förenade genom äktenskap eller släktskap”⁷.

I läroboken, som består av 7 häften och riktar sig till personer som strävar efter det europeiska datorkörkortet, återges grafiskt hela familjen av operativsystem från företaget ”Microsoft” familj⁸.

Är det logiskt att anta att om generation, familj används, skulle även arv eller ärftlighet kunna användas? Den sistnämnda termen finns också med i ”Matematikos terminų žodynas” (V., 1994). Naturligtvis skulle arv kunna förknippas med en generation eller en familj. Verbets ursprungliga betydelse ärva är just ”få från en tidigare generation, bevara dess egenskaper”; jämför även arv, ”ett materiellt och andligt kulturarv som har ärvts och bör bevaras”, och arvegods, ”det som ärvs eller har ärvts”.

⁶ Dagienė V. Informatikos pradmenys, Vilnius, 1999, 109.

⁷ Socialförsäkringens termordbok, Vilnius, 1999.

⁸ Grundläggande begrepp inom informationsteknik, Vilnius, 2000, 56.

⁹ Se Litauiska språkets ordbok 5, Vilnius, 1959.

30

(egendom, arv, ord eller dylikt). Av den akademiska ”Lietuvių kalbos žodynas” och den tredje upplagan av ”Dabartinės lietuvių kalbos žodynas” (V., 1993) framgår att den betydelse av kartos som används av specialister har uppstått relativt nyligen. Det mångtydiga ordet šeima har 8 betydelser¹⁰, varav den åttonde förklaras som fackterm: ”grupp av föremål eller fenomen av samma slag”: Lazerių šeima auga nepaprastai greit trš. Kreivių šeima Fžž 337. Debesų šeima trš. På liknande sätt beskrivs den fjärde betydelsen av ordet семейство även i ordboken över modern rysk litterärspråk: 4. inom klassifikationssystemen i vissa vetenskaper (fysik, geologi m.fl.) ”grupp av besläktade föremål, fenomen osv.”: радиоактивное семейство¹¹. I tredje upplagan av ”Dabartinės lietuvių kalbos žodynas” (V., 1993) är den tredje betydelsen av ordet šeima: biol. ”systematisk enhet som förenar närbesläktade släkten”. I en av de nyare ordböckerna över informatiktermer på litauiska, engelska, ryska och tyska¹² ges tre specifika termer under den överordnade termen karta – duomenų karta, eng. data generation, ry. поколение данных, ty. Datengeneration; informacijos karta, eng. generation of information, ry. поколение информации, ty. Informationsgeneration ir kompiuterių karta, eng. computer generation, ry. поколение вычислительных машин, ty. Rechnergeneration, medan under uppslagsordet familj finns hela nio specifika termer: charakteristikų šeima, eng. family of characteristics, ry. семейство характеристик, ty. Kennlinienfeld, Kennlinienschar; integrinių schemų šeima, eng. integrated circuit family, ry. серия интегральных схем, ty. Familie von integrierten Schaltungen; kompiuterių šeima, eng. computer family, ry. семейство вычислительных машин, ряд вычислительных машин, ty. Rechnerfamilie; kreivių šeima, eng. family of curves, set of curves, ry. семейство кривых, ty. Kurvenschar; loginių elementų šeima, eng. logic family, ry. семейство логических схем [элементов], серия логических элементов, ty. Familie von logischen Elementen; programinių produktų šeima, eng. software product family, software pro-

¹⁰ Se Lietuvių kalbos žodynas 14, Vilnius, 1986.

¹¹ Se Словарь современного русского литературного языка 13, Moskva–Leningrad, 1962.

¹² Žr. Informatika, Vilnius, 1997.

31

duct set, ry. семейство программных изделий, ty. Software-Produktfamilie; lösningsfamilj, eng. family of solutions, ry. семейство решений, ty. Lösungsschar; familj av kompatibla datorer, eng. compatible (computer) family, ry. семейство совместимых вычислительных машин, ty. kompatible [verträgliche] Rechnerfamilie; uppgiftsfamilj, eng. task family, ry. семейство задач, ty. Aufgabenfamilie. Tre av de nämnda specifika termerna i familjens termnät finns också med i ”Matematikos terminų žodynas” (V., 1994), nämligen karakteristikų šeima; kreivių šeima; sprendinių šeima.

Liknande termer kan också påträffas i lettiska datorordböcker¹³, jfr. generation of computers, ry. поколение ЭВМ, lett. datoru paaudze; computer family, ry. семейство ЭВМ, lett. datoru saime.

Sådana förhållanden tyder på att medlemmarna i detta terminologiska mikrosystem – kartą, šeimą, paveldėjimą, paveldimumą – kan betraktas som internationella semantiska kalker. Vid översättningen utgår man från det främmande ordets semantik och överför den till ett litauiskt ord.

Å andra sidan, visar sådana förhållanden inte att detta är en allmän språklig tendens (även om den ofta inte är helt acceptabel i litauiskan) att överföra termer från ett annat vetenskapsområde, jfr. även de sociologiska termerna senėjimas ”att bli obrukbar, föråldrad, otillräcklig” (när det gäller en katod, metall, stål osv.), jfr. ry. старение, eng. ageing, aging, ty. Alterung; utmattning ”slitage, försvagning” (hos dielektrikum, fotoelektrisk, mekanisk, metallisk, termisk osv.), jfr. ry. усталость, eng. fatigue, ty. Ermüdung, vilka används med dessa betydelser i olika språks tekniska terminologi.

Det verkar som om man bör ta hänsyn till denna tendens och även ta in kartą, šeimą, paveldėjimą, paveldimumą som datatermer i den allmänspråkliga litauiska ordboken.

¹³ Anglų–krievu–latviešu skaidrojošā vārdnīca. A/s SWH Informātivās sistēmas, 1995.

32

TERMINOLOGISATION: SEMANTIC FORMATIONS AND CALQUES

Sammanfattning

Terminologisering är en process i två led: i vissa fall terminologiseras ord från standardspråket och dialektord, och i andra fall sker detta med termer från angränsande fackområden. Benämningen överförs vanligen när en annan betydelse skapas på grundval av en av ordets betydelser. En sådan betydelse är en semantisk bildning. Det är dock ganska svårt att fastställa vilken term som terminologiseras eller tranterminologiseras, särskilt när främmande semem benämns med inhemska lexem. I sådana fall uppstår semantiska kalker. Exempelvis kan medlemmar av mikrosystemet av datatermer – karta (generation), šeima (familj) – betraktas både som internationella semantiska kalker och som tranterminologiserade sociologiska termer.

Angelė KAULAKIENĖ

Litauiska språkets institut, Antakalnio g. 6, 2055 Vilnius. E-post: [email protected]

Mottagen 2001 06 25

33