Till den mest lexikologiskt inriktade terminologen Jonas Klimavičius – 80

AUŠRA RIMKUTĖ-GANUSAUSKIENĖ

Kauno kolegija

För åttio år sedan, den 26 november 1938, föddes Jonas Klimavičius i Suvalkija, en av de språkvetare som uppskattas och är välkända inte bara bland kollegor, redaktörer och stilister utan också i den breda allmänheten. Doktor i humaniora, språkvetare, terminolog, lexikolog, terminograf, lexikograf, språknormerare, främjare av språkkultur, redaktör, medlem av redaktionskommittéer, översättare, konsult, författare, expert, recensent, poet … – detta är bara några av de benämningar som passar när man talar om J. Klimavičius och hans mångsidiga och omfattande vetenskapliga verksamhet. Den fina 80-årsdagen är ett utmärkt tillfälle att se närmare på den outtröttligt flitige språkvetarens liv och gärning.

Jubilarens föräldrar hade fem hektar mark i byn Geruliškė i Marijampolės distrikt. Familjen hade ytterligare tre barn. Från sex års ålder togs han om hand och fick möjlighet att studera hos sin moster Marija och hennes man, Muraškauskai från byn Varakiškė,

Terminologija | 2018 | 25

245

i Vilkaviškis distrikt. Han gick i grundskolan i Višakiškė, tog 1956 examen från Pilviškiai gymnasium och började studera litauiska språket och litteraturen vid det dåvarande pedagogiska institutet i Vilnius. Efter att ha fått sin högskoleexamen med utmärkelse började han 1961 arbeta vid Institutet för litauiska språket (då Institutet för litauiska språket och litteraturen). ”Kazimieras Kuzavinis ledde mig lyckligtvis in på språkvetenskapens område”, har J. Klimavičius skrivit och berättat om sin lärare mer än en gång (Klimavičius 2005: 7). Språkvetarens verksamhet avbröts dock i nästan två år – hösten 1961 kallades den unge forskaren in för obligatorisk militärtjänst. Medan han fortfarande var i tjänst publicerades hans första text i pressen den 1 mars 1962 – en recension av Literatūros mokslo terminų žodynėlio. ”20 månader ströks ur början av mitt vetenskapliga liv”; så minns jubilaren början på sin bana som språkvetare (www.lki.lt).

I sju år, från 1963 till slutet av 1970, skrev Jonas Klimavičius, på Jonas Kruopos uppmaning och tillsammans med andra ordboksredaktörer, texten till den akademiska storordboken Lietuvių kalbos žodyno. ”Det är ett utmattande arbete, men också en mångsidig språkskola, ett riktigt laboratorium” (Klimavičius 2005: 7). Arbetet följde språkvetaren även senare: ”Lietuvių kalbos žodynas (bd 1–20, 1941–2002) är för mig både en helig sak och den främsta källan till språkdata” (Klimavičius 2005: 7). J. Klimavičius är medförfattare till banden VIII (1970), IX (1973), X (1976), XIV (1986) och XV (1991) – sammanlagt skrev han omkring 270 sidor. Han bidrog också i stor utsträckning till den andra upplagan av band II (1969), där han sammanställde mer än 400 sidor. Som hans arbeten visar är Lietuvių kalbos žodynas en central källa till språkdata för forskaren.

J. Klimavičius bidrog tillsammans med andra även till vissa upplagor av Dabartinės lietuvių kalbos žodyno – han var medlem av redaktionskommittén för den tredje (1993) och fjärde (2000) upplagan samt den elektroniska upplagan som utkom 2002.

År 1971 började språkvetaren arbeta i terminologigruppen. ”Jag hamnade där som en landsflyktig, men slog rot – senare återvände jag inte ens när jag blev tillfrågad: jag insåg att man kan göra mycket för språket inom terminologin” (www.lki.lt). Så inleddes det vetenskapliga och praktiska terminologiarbetet: först vid Terminologiavdelningen vid Institutet för litauiska språket, senare vid Terminologicentret och även 1994–2002 vid Litauens statliga språknämnd, därefter i dess terminologiska underkommitté (fram till 2012). Terminologens arbete är, liksom lexikologens, svårt och utmattande. Det finns många ämnen och problem. Det är förmodligen omöjligt ens att räkna alla skrivna artiklar och kortare artiklar, termordböcker och ordlistor, standardgranskningar och recensioner samt givna konsultationer (redan 2008 …

246

Aušra Rimkutė-Ganusauskienė

Leksikologiškiausiam terminologui Jonui Klimavičiui – 80

I den utgivna Bibliografijos rodyklėje hittar vi över tusen olika poster¹). Noggrant och sakkunnigt skrivna anmärkningar förbättrade kvaliteten på mer än ett förlag. Till alla dessa arbeten ägnades många timmar, ja till och med dagar, av fritiden och tiden med de närmaste.

Men låt oss återvända till början av det vetenskapliga arbetet. Åren 1967–1970 studerade J. Klimavičius som doktorand (så kallades doktorandstudier då). Han slutförde inte sin kandidatuppsats Tarptautiniai žodžiai dabartinėje lietuvių kalboje i tid, trots att han skrev mycket, mer än tvåhundra sidor. Ämnet var mycket komplicerat och omfattande. ”Han ägnade den teoretiska delen och de internationella ordens historia i litauiskan alltför stor uppmärksamhet”, står det i personakten (Bibliografijos rodyklė 2008: 11). Han intresserade sig även senare för internationella ord – tillsammans med kollegorna Irena Ermanye, Violeta Černe och Lijana Puziniene gav han 2010 ut Mokyklinį tarptautinių žodžių žodyną. I bokens inledning, ”Internationella ord i litauiskan”, skrev J. Klimavičius att det inte finns någon enhetlig uppfattning om internationella ord i Europa; han gick igenom utgivna ordböcker över internationella ord och föreslog en definition av internationella ord. Han försvarade sin avhandling framgångsrikt den 14 december 1993. Men ämnet var ett helt annat – Melioracijos terminų sistema. I avhandlingen undersökte forskaren inte så mycket vetenskapliga begrepp som terminologiska mikrosystem med språklig semantik; han behandlade dem inte bara ur terminologisk utan även ur lexikografisk synvinkel.

Redan före disputationen sammanställde J. Klimavičius 1992, tillsammans med Kazimieras Gaivenis, Angele Kaulakiene och Stasys Keinis, boken Terminologijos taisymai, i vilken ”kriterierna och principerna för terminologisk normering tydliggjordes och som fick flera alternativa recensioner” (Rosinas 2008: 29).

En mycket produktiv period av terminologisk forskning inleddes med den vetenskapliga tidskriften Terminologija. Till en början var jubilaren medlem av redaktionskollegiet för tidskriftens första nummer (det första numret utkom under namnet Terminologijos vagos); från 1995 blev han biträdande ansvarig redaktör, och från 2001 till 2008 chefredaktör. Språkforskaren har flera gånger nämnt att redaktörsarbetet tog mycket tid och kraft.

Författaren till dessa rader fick möjlighet att förbereda ett omfattande arbete för tryckning – samlingen av artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter Leksikologijos ir terminologijos darbai: norma ir istorija, som utkom 2005. Här framträder J. Klimavičius både som lexikolog och som terminolog. Först och främst ville han åtminstone ge en minimal förklaring av en grundläggande fråga: vad är det allmänna språkets lexikon? I boken förenade han konsekvent historiska och normativa aspekter i undersökningen. Han ägnade särskild uppmärksamhet åt lexikonets och terminologins systematik. Denna artikelsamling är en av terminologernas, särskilt den yngre generationens, handböcker.

Terminologija | 2018 | 25

247

”Det som lockade mest var ordens underbara och gåtfulla värld; i dess oändliga vidder blev min vetenskapliga verksamhet mångfacetterad. Allt detta avgjordes av omständigheterna (slaveriet under kollektivt arbete – naturligtvis frivilligt, av egen insikt), läggningen (drivkraft och nyfikenhet), ödet – Lärarens föredöme, liksom Jonas Jablonskis och i synnerhet Kazimieras Būgas. Men det som sannolikt förenade denna mångsidighet var ett credo – theoria cum praxis, kanske mer exakt: praktik med teori. Teori som inte säger något om den talande människan verkar ibland fruktlös, oförmögen att befrukta praktiken – fåfäng, medan praktik utan teori antingen är helt omöjlig eller bara består av irrvägar. Normerande och pedagogiska aspekter utan en undersökande aspekt är hävstänger utan stödpunkt”, skriver forskaren i förordet till boken Leksikologijos ir terminologijos darbai: norma ir istorija (Klimavičius 2005: 7).

Under alla dessa år som ägnats åt det litauiska språket, från och med den redan nämnda första publikationen i Tarybiniame mokytojuje 1962, publicerade J. Klimavičius, utöver mängder av vetenskapliga artiklar i specialiserade vetenskapliga tidskrifter Lietuvių kalbotyros klausimai (Acta Linguistica Lithuanica), Kalbotyra, Baltistica, Kalbos kultūra (Bendrinė kalba), Terminologija, ännu fler populärvetenskapliga småartiklar i publikationer ägnade åt språkvård och utbildning, såsom Mūsų kalba, Gimtoji kalba, Gimtasisi žodis och andra. Just därför är han välkänd för redaktörer, stilister och språkvårdare. Många råd, rättelser och förslag riktade sig just till dem. Som han själv har skrivit: ”Jag tog itu med den tredje delen av det språkprogram för språkvård som jag hade utformat i ungdomen [1) utveckla det egna, 2) skapa nytt, 3) se över det gamla – revidera]. Jag släpper ut nybildade ord bland folk; några har fått fäste” (www.lki.lt). ”Enligt mitt credo tvingade jag inte varje publikation upp till erkänd vetenskaplig nivå – man måste alltid ha en teori, men den behöver inte nödvändigtvis visas upp. J. Jablonskis och K. Būga visade aldrig upp den; teorin kan ligga som ett foder”, skrev språkforskaren själv om sina arbeten. Och så var det förstås radio- och tv-inslagen om språk (nästan ett helt dygns prat)...

Särskilt bör de omfattande termordböckerna nämnas, där J. Klimavičius varit terminolog: Medicinos terminų žodynas (1980, tillsammans med K. Gaivenis), Elektrotechnikos terminų žodynas (1999), Aprangos žodynas: lietuvių–anglų–vokiečių–prancūzų–rusų kalbos aprangos žodynas (2002), Statybos terminų žodynas (2002), Artilerijos enciklopedinis žodynas (2004), Fizikos terminų žodynas: lietuvių, anglų, prancūzų, vokiečių ir rusų kalbomis (2007), Aiškinamasis medienos terminų žodynas: 3020 terminų lietuvių, anglų, vokiečių, prancūzų, rusų kalbomis (2014), Lietuvių etnografijos enciklopedinis žodynas (2015) och många andra.

248

Aušra Rimkutė-Ganusauskienė

Leksikologiškiausiam terminologui Jonui Klimavičiui – 80

Och det är inte allt. Jubilaren arbetar fortfarande flitigt, utan uppehåll. Men han ägnar också tid åt sina intressen, särskilt åt att skriva och översätta poesi – en mindre känd verksamhet. Han publicerar sig bara under pseudonym. År 2008 utkom samlingen av intellektuell poesi Žvaigždės kritimas, undertecknad med Klemensas Gerulis pseudonym. Efter denna samling kom han med en gåva till jubileet för Litauens namn: sångverket i 20 delar Tūkstantmetė Lietuva (2011). Under samma pseudonym publicerades även sångdikten Trys kryžkelės: tautos rūpintojėlio Jono Aisčio (2012), dikthäftet Arti gimti ir amžini (2016) samt urvalet av sonetter, sånger, sägner, parafraser och dikter Gyvoji amžių Lietuva (2018). Man kan bara gissa hur många verser som ännu inte har publicerats och fortfarande skrivs … Kanske är det på grund av denna skaparlust som J. Klimavičius vetenskapliga artiklar känns igen på sin personliga stil: ett rikt språk, ovanliga ord, nybildningar, olika metaforer och andra stilistiska grepp. Han tycker om att uttrycka sig bitskt och ironiskt, att lägga fram många noggrant insamlade språkfakta och detaljer, och bjuder ganska ofta in läsaren att tänka tillsammans med honom och dra slutsatser.

Min bekantskap med dr. J. Klimavičius började 2004 vid Terminologiska centret vid Litauiska språkets institut. Efter att ha avslutat mina grundstudier vid Vilnius pedagogiska universitet började jag arbeta som senior laboratorieassistent vid Terminologiska centret och blev ett år senare yngre forskare. Ända från början av min anställning vid institutet delade J. Klimavičius och jag kontor. Det var här vänskapen mellan den nyfunna žemaitė och den rationelle suvalkiet började ta form. För mig framstod chefredaktören för tidskriften Terminologija som mycket krävande, lite reserverad och lite gåtfull, alltid skrivande och koncentrerad, men med en utmärkt humor och med förmåga att överraska kollegorna med egna dikter, särskilt på födelsedagar. Ända från början av min anställning vid institutet kände jag att J. Klimavičius tog mig under sitt faderliga beskydd, särskilt när jag skrev mina första vetenskapliga artiklar. Än i dag minns jag hur otåligt och oroligt (precis som mina andra unga kollegor) jag väntade på recensionerna av min första artikel för tidskriften Terminologijos, särskilt redaktörens. Hans kommentarer, råd och tillrättavisningar var mycket viktiga för mig. J. Klimavičius läste varje artikel noggrant (och inte bara en gång!), redigerade dem omsorgsfullt och sparade inte på kommentarer och förslag. Jag minns särskilt hösten 2007, då jag bad J. Klimavičius att bli min handledare. Han tackade ja. Tålmodigt, faderligt och sakligt tog han hand om mig under hela doktorandtiden. De många timmar han ägnade åt att läsa avhandlingsmanuskriptet blev den bästa skola jag kunde få. År 2011 disputerade jag framgångsrikt med avhandlingen 1883–1916 m. katekiz-

Terminologija | 2018 | 25

249

mų religijos terminija. Därmed kom J. Klimavičius också att bidra till utbildningen av den lilla gruppen terminologer.

Jag fick också arbeta tillsammans med jubilaren i Terminologiunderkommittén vid Litauens statliga språkkommission. Där kunde unga terminologer se hur mycket tid forskaren ägnade åt att granska terminologiska ordböcker, standarder och andra texter, och fick därmed en utmärkt möjlighet att lära sig. J. Klimavičius kom alltid väl förberedd, efter att ha gått igenom varje term och varje definition, och hade en egen uppfattning. Kollegorna uppskattade inte alltid hans fasta och principiella ståndpunkt, men den var välgrundad och tydlig och ändrades sällan.

Det är inte lätt att tala om dr. Jonas Klimavičius – hans verk beskriver jubilaren bäst. De talar för sig själva. Nästan sex decennier har ägnats åt språket och åt ett omsorgsfullt och konsekvent arbete inom språkvetenskap och språkpraktik. Utan hans insatser skulle vi verkligen vara mycket fattigare. Och eftersom lådorna är fulla av material och utkast, och huvudet av idéer, kommer vi säkert att få ta del av fler intressanta och värdefulla arbeten. Därför vill man vid ett så vackert jubileum önska honom god hälsa och kraft att fortsätta arbeta för modersmålets bästa.

Må du leva länge, lärare!

LITERATŪRA

Balašaitis A. 2012: Kalbininkai ir poezija. – Mokslas ir gyvenimas 1, 13–15.

Dr. Jonas Klimavičius. – Lietuvių kalbos instituto tinklalapis, www.lki.lt. Prieiga per internetą: http://old.lki.lt/LKI_LT/index.php?option=com_content&view=article&id=186&Itemid=1 (žiūrėta 2018-09-03).

Jonas Klimavičius: bibliografijos rodyklė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2008.

Klimavičius J. 1993: Melioracijos terminų sistema. Humanitarinių mokslų kalbotyros krypties daktaro disertacijos tezės, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

Klimavičius J. 2005: Leksikologijos ir terminologijos darbai: norma ir istorija, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla.

Mokyklinis tarptautinių žodžių žodynas, Kaunas: Šviesa, 2010.

Pupkis A. 2005: Kalbos kultūros studijos, Vilnius: Gimtasisi žodis, 256–257.

Rosinas A. 2008: Žymus gimtojo žodžio tyrėjas. – Gimtoji kalba 2, 29–31.

Umbrasas A. 2008: Jonas Klimavičius – leksikologiškiausias terminologas. – Kalbos kultūra 81, 336–339.

Gauta 2018-09-04

Aušra Rimkutė-Ganusauskienė Kauno kolegija Pramonės g. 20, 50468 Kaunas E. paštas [email protected]

250

Aušra Rimkutė-Ganusauskienė

Leksikologiškiausiam terminologui Jonui Klimavičiui – 80