doi.org/10.35321/term26-10

Inriktningar för terminografins utveckling vid Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas

NIJOLĖ BLIŪDŽIUVIENĖ

Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas

VIOLETA ČERNIAUSKAITĖ

Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas

S A M M A N F A T T N I N G

Artikeln sammanfattar praxis för hantering och normering av terminologi som är relevant för bibliotekarier vid Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas. De viktigaste inriktningarna inom terminologisk forskning, textbaserad terminologihantering, utarbetande av termordböcker och standardisering lyfts fram. Nationalbibliotekets ordböcker Biblioteksvetenskapliga, bibliografiska och bokvetenskapliga termer (1990–1999) och Biblioteksvetenskapliga, informationsvetenskapliga och bokvetenskapliga termer (2019), liksom den synnerligen viktiga standardiseringsverksamheten inom yrkesområdet, analyseras mot bakgrund av erfarenheter från utarbetandet av internationella och utländska terminologiska källor. De närmaste prioriteringarna för terminografisk verksamhet och de resultat som ska uppnås fastställs med hänsyn till utvecklingstrenderna för Litauens informationssystem för digitala språkresurser och grannländernas nationalbiblioteks traditioner inom terminologiskt arbete.

NYCKELORD: biblioteksvetenskap, informationsvetenskap, terminologi, terminografi, terminologilära, standardisering, lexikografi, informationsteknik, Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas.

S A M M A N F A T T N I N G

Artikeln sammanfattar praxis för förvaltning och standardisering av terminologin inom biblioteks- och informationsvetenskap (LIS) vid Martynas Mažvydas nationalbibliotek i Litauen. Det var nödvändigt att lyfta fram de viktigaste lexikografiska trenderna vid utarbetandet av Dictionary of Librarianship and Bibliography Terms (1990–1999) och Lithuanian–English Dictionary of Librarianship, Information and Book Science Terms (2019), liksom källor med anknytning till standardisering av internationell terminologi. Prioriteringarna för verksamheten och de resultat som skulle uppnås fastställdes med hänsyn till utvecklingen av Litauens digitala informationssystem för språkresurser och traditionerna för terminologiarbete vid nationalbibliotek världen över, med beaktande av ac-

Terminologija | 2019 | 26

2 0 9

utvecklingen av det litauiska språkets informationssystem för digitala resurser och de terminologiska traditionerna vid nationalbibliotek runt om i världen.

NYCKELORD: biblioteksvetenskap, informationsvetenskap, informationsteknik, terminologi, lexikografi, standardisering, Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas.

Det blir allt svårare att identifiera termen biblioteksvetenskap i globala terminologinätverk. Nya verktyg inom informationsteknik och datorlingvistik gör det numera möjligt att skapa och hantera flerspråkiga strömmar av stora terminologiska datamängder. Alla informationssystem bygger på välordnad och standardiserad terminologi, och deras kvalitet avgörs ofta av vilka terminologikällor som väljs. Därför har utveckling och harmonisering av specialordböcker, tesaurer, ontologier och andra terminografiska verktyg fått särskild betydelse i en kunskapsekonomi med högt förädlingsvärde.

I den nya strategin för genomförandet av det europeiska interoperabilitetssystemet, som Europeiska kommissionens generaldirektorat för informatik offentliggjorde den 23 mars 2017, betonas vikten av att inse att ”data och information är en samhällstillgång som bör skapas, samlas in, förvaltas, skyddas och bevaras på ett ändamålsenligt sätt och delas på ett ändamålsenligt sätt” (COM 2017: 134 final). Det framhålls också att det nu är nödvändigt att prioritera informationsstandarder och specifikationer som tillämpas konsekvent och allmänt, eftersom prioritet tidigare gavs åt tekniska standarder som i flera årtionden har främjat teknisk nätverksinteroperabilitet.

Modern biblioteksverksamhet har blivit ett av de mest standardiserade och reglerade verksamhetsområdena, vars vokabulär i huvudsak består av fortlöpande uppdaterade utgåvor av internationella standarder, handböcker, föreskrifter och regler. Den senaste tidens utveckling av biblioteksterminologin har i hög grad påverkats av den kraftiga ökningen av normer och rättsliga dokument inom området: översättningar av standarder och riktlinjer från International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) och dokument från andra internationella organisationer utgör den snabbast föränderliga mängden terminologiska data, med nya behov och möjligheter för internationell integration. Detta är en särskild egenskap hos biblioteksterminografin, som tvingar den att färdas på samma motorväg som datortekniken och kräver lämplig kompetens, teknik och resurser. Därför är omfattningen av bibliotekariernas yrkesterminologi och tu-

210 Nijolė Bliūdžiuvienė | Violeta Černiauskaitė Terminografijos plėtros kryptys Lietuvos nacionalinėje Martyno Mažvydo bibliotekoje

nehåll i globala informationsnätverk och informationssystem allt mer relevant, inte bara för den professionella gemenskapen själv utan också för användarna av dessa system. Inför hundraårsjubileet för Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas (nedan kallat Nationalbiblioteket) satte vi upp målet att sammanfatta och utvärdera den erfarenhet av terminologisk förvaltning som byggts upp där. För att uppnå detta mål formulerade vi de huvudsakliga forskningsuppgifterna: att analysera de terminologiska resurser som samlats vid Nationalbiblioteket, sammanställa bibliografisk information om dem, genomföra en bokvetenskaplig analys av källornas typologi, innehåll och yttre kännetecken, utvärdera det pågående arbetet med terminologisk förvaltning i ett historiskt sammanhang och identifiera de mest lovande sätten att utveckla detta arbete. Undersökningen bygger på bibliografisk, typologisk och statistisk analys av identifierade källor samt beskrivande och faktografiska metoder för att systematisera det identifierade materialet.

S T A N D A R D I S E R I N G

I internationell praxis betraktas biblioteksvetenskap som en gren av informationsvetenskapen, och därför har en tendens att förvalta och utveckla en gemensam terminologi vuxit fram. I den standardklassificering som utarbetats av Internationella standardiseringsorganisationen hänförs standarder för terminologi och terminografi till den första klassificeringsfältets grupp (01. 020), medan ordböcker har placerats i en separat grupp (01. 040), som omfattar standardiserad terminologi inom arkivvetenskap, biblioteksvetenskap, dokumentation och information (01. 040. 01). Till denna grupp hör också standardiserad terminologi inom informationsteknik (01. 040. 35) och pappersteknik (01. 040. 85). Standarder för arkivvetenskap, biblioteksvetenskap och dokumentation, vilka hör till informationsvetenskapen, tillhör den snabbt växande internationella ISO-klassificeringsgruppen (01. 140. 20). Stavnings- och translittereringsstandarder som är relevanta för bibliotekarier utgör en separat grupp (01. 140. 10). Även publiceringsstandarderna (01. 140. 40) kännetecknas av en stor mängd fastställd terminologi, men terminologin för elektronisk publicering är utspridd över olika branschstandarder. Detsamma gäller de flesta andra termer som beskriver informationsutvinning, spridning och användning.

I den internationella standarden för en förklarande ordlista LST ISO 5127:2017 Information och dokumentation. Grunder och förklarande ordlista (identisk med ISO 5127:2017 Information and documentation – Foundation and vocabulary) utgör biblioteksvetenskapliga termer den största delen. Där systematiseras terminologiområden som rör dokument, databärare och deras delar, liksom termer för dokumentationsinstitutioner – arkiv, bibliotek och museer – och deras samlingar; terminologin för planering, utveckling, uppbyggnad, bevarande och sökning av samlingar har standardiserats, liksom terminologin för innehållsanalys, återgivning och beskrivning,

Terminologija | 2019 | 26

2 1 1

medan termer som beskriver användning, tillsyn, administration och tjänster för information och dokument presenteras med utförliga definitioner. Standarden reglerar mycket aktuella rättsliga aspekter av information och dokumentation: termer för litterär, konstnärlig och industriell äganderätt samt normer för begrepp som reglerar upphovsrätt, integritet och tillgång till information anges. I olika sammanhang i denna internationella standard nämns sammansatta och enkla termer, vars stam innehåller ordleden bibliotek*, mer än tvåhundrafemtio gånger. I standardens förord uppmärksammas att dagens dokumentationsområde kännetecknas av ett närmare tvärsektoriellt samarbete. Därför förenas ibland skilda yrkesområden och yrken såsom biblioteksvetenskap, arkivvetenskap, textdokumentation, redigering, mediedokumentation, tryckning, publicering, ljud- och bilddokument, utsändning, museiverksamhet, dokumentkonservering med mera (LST ISO 5127:2017). Författarna till den internationella standarden för den förklarande termordlistan anser att standarden ISO 5127 bör vara ett verktyg som bidrar till att förmedla och adekvat förstå den komplexa terminologin inom dokumentationsområdet och samtidigt möjliggör ett närmare samspel mellan berörda parter, med respekt för den specifika terminologins självständighet och traditioner hos olika berörda organisationer och med bevarande av termer för konkreta arbetsrutiner inom dessa områden.

Den nya utgåvan av den internationella standarden för termordlistor, ISO 5127:2017, är en grundläggande resurs för fastställd terminologi, som kan användas som underlag när nationella språkversioner utarbetas. Den bidrar därmed till en exakt förståelse av vissa termer och gör det vid behov möjligt att använda deras exakta motsvarigheter på andra språk. Termstandardens pedagogiska roll är inte mindre viktig – en omfattande terminologisamling bidrar till en bättre förståelse av informations- och dokumentationsområdet och förbereder för fortsatta studier och vetenskaplig forskning inom området. Med hänsyn till den tekniska utvecklingen kan ordlistans innehåll och struktur utgöra en källa för lämplig formalisering av begrepp i tillämpade IT-lösningar och även tillhandahålla det material som behövs för att skapa framtida ontologier inom dokumentations- och informationsvetenskap, i syfte att förbättra automatiserade IT-processer.

När dokumentationen och dess processer omformas utifrån IT-baserade begrepp och modeller har betydelsen av den terminologi som hör till och används inom detta ämnesområde, liksom av terminologisk precision, inte minskat. Tvärtom blir den ännu viktigare, eftersom termer som beskriver objekt måste vara ännu mer precisa när data behandlas automatiskt. Därför är det nödvändigt att upprätthålla samstämmighet mellan dokumentationens begrepp och begreppen inom informations- och kommunikations-

212

Nijolė Bliūdžiuvienė | Violeta Černiauskaitė

Terminografijos plėtros kryptys Lietuvos nacionalinėje Martyno Mažvydo bibliotekoje

teknik som används inom detta ämnesområde och sträva efter att samordna termer och begrepp så att det integrerade övergripande systemet för dokumentation och dess tillämpade verktyg framträder tydligt.

Standardisering av biblioteksvetenskaplig terminologi har under de senaste åren blivit den mest aktuella delen av Nationalbibliotekets terminografiska arbete¹, eftersom mängden dokument som reglerar bibliotekens verksamhet ständigt har ökat. Standardiseringen av information och dokumentation på nationell nivå inleddes 1998, då en teknisk kommitté, LST TK 47, bildades på initiativ av Nationalbiblioteket. En analys av den tekniska kommitténs officiella verksamhetsdokument visar att kommittén byggdes upp systematiskt och ansvarsfullt, med hänsyn till möjliga framtida utvecklingsperspektiv.

Från och med 2004 deltog företrädare för landets större arkiv, experter från museer, forsknings- och statliga institutioner samt privata organisationer i den tekniska kommittén LST TK 47 Information och dokumentation. Deltagandet i den tekniska kommitténs arbete är ett obestridligt uttryck för tvärsektoriellt partnerskap och integration mellan minnesinstitutioner. Biblioteken var inte bara först med att delta i den nationella standardiseringsverksamhet som organiseras enligt internationella och europeiska standardiseringsprinciper, utan genom att samordna standardiseringen inom information och dokumentation genomförde de också en omstrukturering i flera led av den tekniska kommittén LST TK 47 (Bliūdžiuvienė 2010: 150).

Under 2000–2015 utarbetade den tekniska kommittén LST TK 47 Information och dokumentation litauiska versioner av 23 internationella standarder inom området, vilka innehöll 1678 termer (Bliūdžiuvienė 2016: 203). Under 2016–2019 utökades Litauens samling av standarder för information och dokumentation med 35 standarder, varav endast 2 är litauiska versioner av internationella standarder (LST 2019). Enligt uppgifter från andra halvåret 2019 omfattade LST TK 47 Information och dokumentation 167 gällande standarder, varav 15 är på litauiska. Tyvärr har endast 10 procent av de internationella standarderna införlivats i Litauen genom översättning; övriga har införlivats genom reproduktion, det vill säga utan att översättas till litauiska, eller har översatts i yrkesmiljöer men inte officiellt fastställts, trots att de ingår i den nödvändiga yrkesterminologiska repertoaren.

¹ Artikeln utgår från den definition av terminografi och den utförligare förklaring av den som ges i den internationella standarden LST ISO 1087-1:2005. Terminologiarbete. Ordförklarande ordlista. Del 1. Teori och tillämpning (identisk med ISO 1087-1:2000), där det betonas att ”modern terminografi omfattar all insamling, bearbetning och presentation av terminologiska data: utarbetande av ordböcker, skapande av terminologiska databaser och termbanker samt standardisering av termer (Gaivenytė-Butler 2018: 27)”. Det framhålls också att en termstandard är en ordlista över standardiserade termer, utarbetad enligt samma terminografiska principer som termordböcker (Gaivenytė-Butler 2018: 32).

Terminologija | 2019 | 26

213

Därför skapar den snabba utformningen av normer som reglerar bibliotekens verksamhet samt översättningen av internationella standarder och andra dokument vid Nationalbiblioteket gynnsamma förutsättningar för att utveckla en nationell terminologisk databas för biblioteks- och informationsvetenskap och ger större möjligheter att integreras i internationella yrkesterminologiska sammanhang. Det är också viktigt att yrkesterminologistandarder utarbetas enligt principerna för systematiska ordlistor, vilket gör dem enklast att integrera i termbanker eller andra databaser. De snabba standardiseringsprocesserna och deras omfattning har således haft störst inverkan på den moderna biblioteksverksamhetens utveckling och på tillkomsten av nya termer och förändringar. Bibliotekarier måste dessutom ständigt vara de första att identifiera och exakt beskriva varje ny tryckt eller digital text-, ljud-, bild- eller integrerad resurs. Därför måste termer som skapas inom detta område godkännas av språkexperter och vara välkända i hela gemenskapen.

UTARBETANDE AV TERMORDLISTOR

Biblioteksterminologin utmärker sig ändå inom detta komplexa informationsvetenskapliga fält genom sina mycket gamla och rika traditioner, som sträcker sig tillbaka inte bara till den skriftliga utan även till den muntliga kommunikationen i mänsklighetens historia. Det finns också en nästan trehundraårig erfarenhet av att utarbeta termordlistor. Redan 1802–1804 utkom den alfabetiskt ordnade trebandsBibliologijos aiškinamasis žodynas (Peignot 1802–1804) på franska. Själva termen biblioteksvetenskap användes för första gången av den tyske bibliotekarien Martynas Schrettinger, som använde den för att beteckna helheten av kunskaper om bibliotekets organisation (Schrettinger 1834).

Den tidiga uppfattningen av biblioteksvetenskap och utvecklingen av dess terminologi påverkades framför allt av bokvetenskapens utveckling samt av den grafiska industrin och bokutgivningspraktiken. Den första Poligrafijos žodynas, som utkom 1735, omfattade redan två band (Barrow 1735). Från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet berikades biblioteksvetenskapen och dess terminologi framför allt av dokumentalistik, som utvidgade dokumentbegreppen och terminologin för klassificering och systematisering av kunskap och publikationer, strukturer som inte bara är typiska för bibliotek. Informationsparadigmet fick däremot genomslag inom biblioteksvetenskapen först efter andra världskriget, då tekniska informationssystem började införas i betydligt snabbare takt. Därför betraktas den moderna biblioteksvetenskapen som en del av informations- och kommunikationsvetenskaperna (VLE 2003: 161).

Den mångtydiga mångfalden av föreställningar om biblioteksvetenskap, som har utvecklats under flera århundraden, och dess historiskt föränderliga ämnesmässiga räckvidd återspeglas därför också i dagens praxis för utarbetande av termordlistor. Det är viktigt att identifiera sådana källor, eftersom biblioteksvetenskapliga och informationsvetenskapliga, och i ännu högre grad bokvetenskapliga och

214

Nijolė Bliūdžiuvienė Violeta Černiauskaitė

Terminografijos plėtros kryptys Lietuvos nacionalinėje Martyno Mažvydo bibliotekoje

förlagsvetenskapliga ordlistor, handböcker, encyklopedier och andra terminologiska hjälpmedel fortsätter att bli fler, vilket gör det allt svårare att välja lämpliga och tillförlitliga informationskällor. Digitaliseringen av källor till terminologiskt kulturarv har också accelererat, men elektroniska termordlistor med öppen tillgång återspeglar ofta inte den faktiska terminologiska situationen, uppdateras inte och publiceras utan källor eller andra nödvändiga förklaringar.

En typologisk analys av litauiska och utländska specialiserade lexikografiska källor, deras metodik och uppbyggnadsprinciper, innehåll och yttre kännetecken genomfördes vid nationalbibliotekets avdelning för informationsvetenskap (Černiauskaitė 2017). Den visade att merparten av de 110 identifierade relevanta källorna för bibliotekarier utgjordes av förklarande ordböcker och encyklopedier med gamla traditioner och flera upplagor. Därför är det så viktigt att fortsätta undersöka och ha god kännedom om historien bakom terminologiska källor inom dessa områden. Nationalbibliotekets samlingar rymmer omkring 70 procent av olika slags tryckta utländska termordlistor och encyklopedier inom biblioteksområdet. Ytterligare 20 procent av källorna inom detta område är ordlistor med öppen tillgång, och antalet växer snabbt – detta skapar gynnsamma förutsättningar för att utveckla terminografiområdet i olika former. Bland de senaste årens biblioteks- och informationsvetenskapliga källor dominerar engelskspråkiga ordlistor, vilket också hänger samman med den internationella standardiseringen av dessa processer. Inom bokvetenskap och förlagsvetenskap finns det däremot gott om källor på franska, ryska och tyska. En av världens mest citerade Bibliotekininkystės ir informacijos mokslų žodynas på engelska kännetecknas av en stor ämnesmässig bredd i terminologin, utförliga förklaringar och många hänvisningar till illustrationskällor (Online Dictionary for Library and Information Science, ODLIS).

Ett utmärkande terminologiskt drag hos den moderna biblioteksvetenskapen är ändå mängden flerspråkiga källor, som beror på behovet av att översätta internationella yrkesstandarder till nationella språk, exempelvis den internationella standarden för bibliografisk beskrivning. Nyanserna i översättningen och begreppsbildningen i den internationella flerspråkiga ordlistan över katalogiseringstermer kan studeras på 27 språk, däribland litauiska (MulDiCat 2012).

Informationsvetenskapens terminologi har också systematiserats i omfattande encyklopedier. Några av dem har belönats med priser och utmärkelser som några av de bästa informationspublikationerna. En rik källa till terminologi är den 73 band omfattande Bibliotekininkystės ir informacijos mokslų enciklopedijoje, som utarbetades av 1 300 framstående specialister inom olika områden (Kent, Lancour 1968–2003). Encyklopedierna har dessutom omsorgsfullt utformade person- och ämnesregister som gör det enkelt att identifiera termer. Det finns encyklopedier i tio, sju, fyra och ett band, inte bara på engelska utan också på tyska, ryska och polska, eftersom de beskriver

Terminologija | 2019 | 26 215

inte ord, utan själva företeelserna, händelserna och människorna – detta är en utmärkt, så gott som färdig termkorpus med utförliga och precisa kontexter. Även om det ämnesmässiga innehållet i biblioteksvetenskapliga termer i många fall är tydligt definierat och internationellt standardiserat, är de språkliga uttrycksmedlen nationella. Det betyder inte att vi helt saknar nationellt ämnesinnehåll i terminologin som skulle kunna presenteras för det internationella samfundet, särskilt vid utarbetandet av två- eller flerspråkiga termordböcker.

Terminografin inom informatik och datavetenskap kännetecknas av en konsekvent utveckling (Gaivenytė-Butler 2018: 33). Detta skapar mycket gynnsamma förutsättningar för terminologiarbetet även inom andra närliggande områden. Terminologisk forskning som bedrivits vid Nationalbiblioteket sedan 1986 har gjort det möjligt att bygga upp en unik kunskaps- och databas inom biblioteksvetenskap och angränsande områden. De historiografiska studier av fackspråket som inleddes av terminologisektorns grundare Vytautas Rimša gör det möjligt att analysera biblioteksvetenskaplig terminologi redan i de första tryckta böckernas sammanhang och systematiskt dokumentera dess växande och alltmer varierade källor (Ralyte, Rimša 1989).

Den första ordboken över biblioteksvetenskapliga termer utkom 1956, då Litauiska SSR:s bokkammare gav ut det första häftet av Bibliotekinės ir bibliografinės terminologijos žodyno, sammanställt av Izidorius Kisinas (BBT: 1956). Då lyckades man endast ge ut ett häfte av den planerade förklarande litauisk-ryska termordboken; de termer som godkändes för bruk hade godkänts av den dåvarande terminologikommissionen vid Institutet för litauiska språket och litteraturen, Litauiska SSR:s vetenskapsakademi. Först fyra decennier senare lyckades man åter samla specialister och forskare från Litauens nationalbibliotek, Institutet för litauiska språket och Vilnius universitet, och 1990–1999 utkom fyra häften av den förklarande Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodyno med 2237 systematiserade termer (språkredaktör St. Keinys), avsedda för områdena dokument och förlagsverksamhet, bibliografi, katalogisering samt uppbyggnad och förvaltning av bibliotekssamlingar (BBTŽ: 1990–1999).

Vid den tiden pågick ett aktivt arbete med att ordna bokvetenskaplig terminologi. I det encyklopediska lexikonet Knygotyra, utgivet av Vilnius universitet 1997, presenterades bland relevanta termer inom bokens historia och bokvetenskap ett stort antal bibliografiska och biblioteksvetenskapliga termer med förklaringar och exempel av varierande omfattning. I takt med att traditionerna inom bokvetenskapen fortsätter att utvecklas i Litauen, ordnas även terminologin inom dessa områden systematiskt: listor över de viktigaste termerna, uppdaterade och kompletterade med nya definitioner, publiceras i olika läromedel och andra publikationer. Stor uppmärksamhet ägnas åt harmonisering av specialterminologin i arbeten av forskare vid Vilnius universitets fakultet för kommunikation-

216

Nijolė Bliūdžiuvienė | Violeta Černiauskaitė

Terminografijos plėtros kryptys Lietuvos nacionalinėje Martyno Mažvydo bibliotekoje

ens forskare, där enskilda termer behandlas mest ingående eller ordlistor med termer av stor betydelse för utbildningsprocessen tillhandahålls.

För närvarande kan flera huvudsakliga inriktningar i arbetet med biblioteksvetenskaplig terminologi vid Nationalbiblioteket urskiljas: identifiering av bibliotekariernas fackterminologi; kontextuell och jämförande analys samt systematisering; skapande av terminologiska data; utvärdering och godkännande av termer; standardisering av termer; utarbetande av en ny upplaga av termordboken; harmonisering av termer med dokument som reglerar området på nationell och internationell nivå; publicering av standardiserade termer samt integrering av termer i andra litauiska, utländska och internationella terminografiska källor och databaser, termbanker och korpusar.

Den sektorsövergripande Terminologijos komisija vid Nationalbiblioteket rekommenderade att källorna till den kontinuerligt insamlade, kompletterade och uppdaterade termdatabasen skulle publiceras i en tydlig termordboksform som är tillgänglig för en bredare användarkrets. De publicerade arbetena om biblioteksvetenskaplig terminologi utgör trots allt endast en liten del av de data som för närvarande är offentligt tillgängliga. Förutsättningarna för att 2019 utarbeta en ny tvåspråkig Bibliotekininkystės, informacijos ir knygotyros (BIK) lietuvių–anglų kalbų terminų žodynui (författare dr. Nijolė Bliūdžiuvienė och dr. Jonas Vytautas Valiukėnas) skapades av de intensiva processerna under de senaste åren för standardisering, undersökning och normering av bibliotekariernas fackkommunikationsterminologi, liksom av det ständigt ökande flödet av engelskspråkig facklitteratur och information. I den nya termordboken genomfördes en omfattande inventering av termer inom biblioteksvetenskap. Tjugo år efter utgivningen av den senaste förklarande Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodyno (BBTŽ 1990–1999) lyckades man systematisera mer än åtta tusen litauiska termer med engelska motsvarigheter.

I samband med Nationalbibliotekets hundraårsjubileum är det tydligt hur biblioteksvetenskaplig terminologi har vuxit och i vilka riktningar den har utvecklats, samtidigt som den behållit nära band till termer inom informationsvetenskap och bokvetenskap. De är relevanta för en betydligt bredare användarkrets – forskare, specialister, undersökare och andra intresserade personer som fortlöpande deltar i verksamhet kring vetenskaplig information, dokumentkommunikation, kulturarv och minnesinstitutioner. Syftet med denna ordbok är också att bidra till normeringen av det litauiska standardspråket genom att uppmärksamma nya termer som ständigt tillkommer och återspeglar grundläggande tekniska och administrativa förändringar i bibliotekens verksamhet. Därför valde man på J. V. Valiukėnas initiativ den vanliga alfabetiska gruppering av termer i artiklar som används i ordböcker och skapade en ny modell för termordboken, som i biblioteksvetenskaplig prak-

Terminologija | 2019 | 26

2 1 7

används för första gången i praktiken. Detta gör det lättare att identifiera den professionella biblioteksterminologin i ett bredare sammanhang av det allmänna litauiska språket och att urskilja sambanden mellan biblioteksvetenskapliga facktermer och termer från närliggande vetenskapsområden, särskilt datavetenskap.

Det är planerat att fortsätta terminologiforskningen inom detta område. Även med det stora utbudet av olika verktyg och metoder för terminologisk standardisering börjar specialister åter värdesätta den kontinuerliga och systematiska kvaliteten i arbetet med tryckta ordböcker. Vid Nationalbiblioteket utarbetas också en flerspråkig definitionsordbok över bibliotekstermer, vars innehåll därför kan uppdateras fortlöpande och användas vid framställningen av andra terminografiska produkter. Den språkliga variationen i biblioteksvetenskapliga teoretiska begrepp och tekniska lösningar kan i dag återspeglas i en mängd olika terminografiska produkter: termlistor, definitionsordböcker, översättningsordböcker, systematiska ordböcker och tesaurer, encyklopedier och uppslagsverk, termstandarder, termbanker, korpusar, specialiserade terminologiska databaser och frasbanker.

Biblioteksterminologin har utvecklats under århundraden och systematiskt bearbetats under vissa perioder. Den har genomgått många prövningar, men dagens språng inom teknik och globalisering förebådar de största utmaningarna när det gäller termbildning, terminologisk bearbetning, standardisering och användning (Bliūdžiuvienė 2007: 62). Detta beror också på den snabbt föränderliga tekniska utvecklingen av den allmänna språkresursen och på nya ideologier och koncept för digitala språkresurser, grundade på logiken i begreppsteknik, interoperabilitet och samarbete. Inom en snar framtid måste bibliotekarier ta itu med de utmaningar för utvecklingen av det moderna språket som litauiska språkvetare redan har identifierat: att säkerställa interoperabilitet mellan befintliga resurser och koppla samman dem genom semantiska relationer, så att integrerade lexikografiska resurser för litauiska kan användas, samt att länka det litauiska ordnätet till andra språks ordnät.

TEXTBASERAD TERMINOLOGISK BEARBETNING

Det är uppenbart att större delen av biblioteksterminologins skatt finns i fackpressen. Detta är inte bara den mest komplicerade utan också den mest intressanta delen av terminologiarbetet. Terminografiska fynd, utspridda i många olika fackpresskällor, är fortfarande svåra att strukturera och upptäcks sent, trots att deras digitala eller digitaliserade form skulle göra det möjligt att använda teknik för automatisk termigenkänning. Bibliotekariernas fackspråk är emellertid det språk som används inom ett fackområde och kännetecknas av specifika uttrycksmedel, det vill säga inte bara terminologi utan också fraseologi, sti-

218

Nijolė Bliūdžiuvienė | Violeta Černiauskaitė

Terminografijos plėtros kryptys Lietuvos nacionalinėje Martyno Mažvydo bibliotekoje

listiska och syntaktiska drag. Dessa skulle bäst återspeglas av precisa och omfattande korpusar avsedda för undersökningar av fackspråksdata. Den betydande erfarenhet av allmänna och specialiserade korpusar som har samlats i Litauen under senare tid gör det möjligt att tillämpa dem mycket mångsidigt i terminologiarbetet. Korpusar inom informations- och kommunikationsområdena skulle enkelt kunna integreras med befintliga korpusar, utgöra ett viktigt komplement och vidga möjligheterna att analysera det skrivna språket i vetenskaplig kommunikation, bidra till en djupare förståelse av nya fackområden och kunna användas som encyklopediska eller kontextuella ordböcker av dem som söker autentiska exempel och källor till fackspråk.

Med hänsyn till de aktuella behoven av att översätta bibliotekariernas fackterminologi och till behovet av att optimera och sprida resultaten av detta komplexa arbete skulle en specialiserad frasbank kunna skapas och utvecklas för att dokumentera särskilda erfarenheter av översättning från andra språk. För närvarande är de mest relevanta för bibliotekarier engelska konstruktioner, metaforer, fackjargong, polysema ord och andra grammatiska uttryck som har översatts professionellt men inte tagits med i ordböcker, standarder eller andra publicerade källor. De är svåra att identifiera även i allmänna sammanhang med automatiserade översättningsverktyg, där översättningsexemplen kan vara mycket kontroversiella. I sådana fall vore det användbart att också ta med i frasbanken översättningar som inte rekommenderas men som påträffats i andra källor (Grigas, Pedzevičienė 2015).

I sökandet efter den mest ändamålsenliga strukturen för den planerade vidareutvecklingen av biblioteksterminologins bearbetning granskades även de allra senaste verktygen för lexikografiskt arbete, vilka gör det möjligt att fånga så många olika samband mellan termer och deras kontexter som möjligt. Text är nämligen data som förmedlas genom tecken, symboler, ord, ordkombinationer, stycken, meningar, tabeller eller andra arrangemang av tecken, i syfte att förmedla betydelse och med antagandet att förståelsen bygger på läsarens kunskaper i ett naturligt eller artificiellt språk (LST ISO 5127:2017: 63). För att segmentera en sådan komplex struktur krävs en särskilt systematiserad och programmerad datainsamling, kallad en databas. Den skulle kunna rymma en enorm, lättadministrerad och användarvänlig databas med integrerade multimediekällor, såsom Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas med en integrerad uttalsfunktion för litauiska nyord. Detta är särskilt ändamålsenligt när vår fackterminologi förändras och berikas så snabbt. I Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne finns exempelvis redan dokumenterad användningshistorik för termen bibliomūšis, med kontextexempel (Miliūnaitė 2011).

Utomlands har det redan blivit vanligt att integrera ljud- och videomaterial i flerspråkiga terminografiska källor, som används på ett skickligt sätt redan i skol-

Terminologija | 2019 | 26

219

…förlorar. Alla stora engelska, franska, tyska och andra nätordböcker har integrerade system för uttalsdata. Den viktigaste egenskapen hos en modern språkdatabas är att den skapas av specialister och görs tillgänglig för användarna som ett ofullständigt, ständigt föränderligt, det vill säga aktuellt och gemensamt förvaltat, och ofta även underhållet, terminologiskt faktaunderlag, som mest exakt visar hur fackspråkets lexikon förändras.

I en välstrukturerad språkdatabas som integrerats med andra källor skulle betydligt fler företeelser i bibliotekariers fackspråk kunna rymmas: symboler, namn, termer, termmotsvarigheter, termkombinationer, förkortningar, synonymer, kontexter, källor, termförfattare, särskilda motsvarigheter på andra språk, former, användningsstatus och andra indikatorer som behövs för analys av termbruket. Dessutom skulle språkdatabasen bidra till att på ett heltäckande sätt lösa problemet med hur en term och en termkombination presenteras, vilket är svårt att lösa med andra terminologiska hjälpmedel, exempelvis ordböcker eller standarder, men nödvändigt för att nya termer ska kunna utarbetas och skapas på ett korrekt sätt.

De flesta termer som betecknar områden eller andra element i en bibliografisk beskrivning är terminologiska kombinationer, det vill säga ordkombinationer som innehåller minst en term och andra lexikala enheter i obestämd ordning, vars urval bestäms av huvudtermen. Exempelvis bildas, med utgångspunkt i den terminologiska kombinationen seriens och den flerbandsmonografiska resursens område, andra nödvändiga element i den internationella bibliografiska beskrivningen: den flerbandsmonografiska resursens huvudtitel, seriens gemensamma titel, undertiteluppgifter för serien eller den flerbandsmonografiska resursen och så vidare. Detta är också relevant när omfattande och ofta använda kombinationer med andra termer skapas. Exempelvis har termen sökning många terminologiska kombinationer och olika utvidgningar: sökning efter citerade dokument, sökning efter en ordkombination, innehållssökning i Google och så vidare. De är lätta att registrera i textkorpusar eller språkdatabaser, men svåra att standardisera i de termordböcker som vi oftast är vana att använda. Dessutom saknas ofta tid och kunskap för att själva skapa nya terminologiska kombinationer varje gång, särskilt när de behöver översättas från ett främmande språk.

Lämpliga verktyg måste skapas för att registrera inte bara termkällor utan också termskaparnas upphovsmannaskap. Den framstående språkvetaren och terminologen doc. St. Keinys, som i stor omfattning berikade biblioteksvetenskapens terminologi med nya termer, framhöll att det vore motiverat och av stort vetenskapligt och kunskapsmässigt värde att registrera alla förekommande betydelser av en term, även historiska. Han påpekade att litauiska termer oftast standardiseras senare än motsvarande

220

Nijolė Bliūdžiuvienė | Violeta Černiauskaitė

Terminografijos plėtros kryptys Lietuvos nacionalinėje Martyno Mažvydo bibliotekoje

termer på andra språk, vilket gör det möjligt att undvika brister och fel i andra språks terminologier och göra det egna termssystemet mer harmoniskt, exakt och föredömligt. Därför föreslog han att man innan terminologiarbetet inleds skulle ta reda på vilket språk som har den bäst ordnade terminologin (Keinys 1994: 13).

På Nationalbiblioteket samlas den centrala databasen över biblioteksvetenskapliga termer på litauiska, engelska, spanska, franska, ryska och tyska, vilket gör det lättare att precisera och analysera termerna, skapa nya och integrera dessa data i fackliga sammanhang på andra språk. Dessutom upprätthålls nära kontakter och information utbyts med terminologkollegor vid Estlands och Lettlands nationalbibliotek, deras erfarenheter studeras och öppen tillgång ges till de samlade uppgifterna om biblioteksvetenskaplig terminologi. Vid en analys av skärningspunkterna mellan biblioteksvetenskapliga termer på lettiska och litauiska noterades att flest gemensamma, fritt tillgängliga biblioteksvetenskapliga termer för närvarande finns på den terminologiplattform Tilde som skapats av det lettiska företaget Tilde Terminology, som framgångsrikt utvecklar språkteknologi. Där finns den flerspråkiga Europeiska unionens tesaurus EuroVoc integrerad på 23 EU-språk, liksom projektet EuroTermBank, som utvecklas på 33 språk och innehåller över 35 000 litauiska termer inom biblioteksvetenskap, språkvetenskap, datavetenskap och andra områden.

Vid undersökningen av särdragen hos biblioteksvetenskapliga termer på lettiska och litauiska noterades att termmotsvarigheterna, presentationsformerna och metoderna i motsvarande databaser skiljer sig åt på grund av att olika lexikografiska källor används. Ett ändamålsenligt val av lämpliga källor, kontinuerlig uppdatering av dem och teknisk kontroll har blivit ett av de mest aktuella problemen när det gäller att harmonisera fackterminologin. Målet är att den biblioteksvetenskapliga terminologi, som till största delen redan har standardiserats, också ska offentliggöras konsekvent och i lämpliga former, analyseras och utvecklas vidare, med direkta kopplingar till användarna. Även om spridningen av en färdig produkt vanligtvis är den avslutande delen av varje undersökning, innebär den moderna tekniken att alla intelligenta informationssystem bygger på direkta kopplingar till användarna, deras samarbete och deras fortsatta inflytande på hela systemets utveckling.

Mångfalden av terminologiska tjänster och produkter uppmuntrar till kreativt tänkande, även om detta kanske är det verksamhetsområde som är mest bundet av språknormer, regler och föreskrifter samt nationella och internationella överenskommelser. Terminologiska resurser behövs både för att tillägna sig ny information och för att synliggöra dess retrospektiva innehåll, men deras grundläggande särdrag är en exakt återgivning av information och innehåll

Terminologija | 2019 | 26 221

återgivning på vilket språk som helst. Enligt dr N. Bl.ū dž iuvienė, direktör för Nationalbibliotekets informationsvetenskapliga avdelning och ordförande för den nationella tekniska kommittén LST TK 47 Information och dokumentation, som är den nationella motsvarigheten till Internationella standardiseringsorganisationen (ISO), främjas användningen av normativa termer främst genom att de införs i rättsakter, standarder och utbildningsmaterial avsett för studier och självstudier.

I Estland har olika program för att utveckla bibliotekariernas yrkesspråk bedrivits i över ett decennium; de samordnas av Bibliotekariesällskapets terminologiråd. På rådets initiativ anordnas varje år dagar för yrkesspråk och seminarier, tävlingar om undervisningsmaterial för språkutveckling utlyses och andra kompletterande undersökningar av terminologianvändare genomförs. Föreläsningsmaterial från språkliga seminarier som anordnas varje höst publiceras på Estlands nationalbiblioteks och Bibliotekariesällskapets webbplatser. Lettlands nationalbibliotek anordnar årligen vetenskapliga konferenser för att diskutera terminologiska frågor inom biblioteks- och närliggande områden.

Enligt ett samarbetsavtal från 2018 med Statliga kommissionen för det litauiska språket strävar Litauens bibliotekariesällskap efter att anordna dagar för det litauiska språket, diskussioner, seminarier och andra evenemang samt förbättra kvaliteten på spridningen av yrkesspråket. Evenemangen för utveckling av yrkesspråket blir fler för varje år i programmen för Litauens nationella biblioteksvecka, som anordnas av Bibliotekariesällskapet. Bibliotekspersonal uppmanas att själva delta och att uppmuntra läsarna att delta i virtuella frågesporter om det litauiska språket, anordnade av Litauiska språksällskapet, och i andra projekt för språkutveckling.

Fackterminologin skapas och utvecklas i en tid av allt snabbare kommunikation, då språket allt oftare betraktas enbart som ett kommunikationsverktyg, vilket försvårar förståelsen av dess mest grundläggande funktion – att bevara kultur och identitet. Genom att samla och ordna det unika förrådet av biblioteksterminologi strävar vi, med gemensamma insatser från språkvetare och specialister inom många andra områden, efter att bevara såväl språkets kulturarvsskatter som att skapa resurser för ett yrkesspråk som svarar mot vår tid. Därför blir bibliotekariernas unika terminologiska lösningar särskilt viktiga när de egna nationella termssystemen ska vårdas och integreras i globala internationella nätverk.

SLUTSATSER

Studien gjorde det möjligt att identifiera och utvärdera konsekvensen och framgången i den professionella terminologiforskning och det terminografiska arbete som bedrivs vid Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas, där lexikografiska traditioner förenas med

222

Nijolė Bl.ū dž iuvienė | Violeta Černiauskaitė

Terminografijos plėtros kryptys Lietuvos nacionalinėje Martyno Mažvydo bibliotekoje

kontinuitet och nya standardiseringskrav, samt att fastställa arbetets viktigaste etapper. Bland dessa utmärker sig starten på en systematisk terminologisk bearbetning under 1900-talets sista årtionden, då litauisk biblioteksterminologi började behandlas på ett övergripande sätt, med undersökningar och utformning av utvecklingsperspektiv.

Standardiseringen av biblioteksterminologi har varit den mest aktuella delen av det terminografiska arbetet under de senaste dryga tio åren. Biblioteken var inte bara de första att delta i den nationella standardiseringsverksamhet som organiseras enligt internationella och europeiska standardiseringsprinciper, utan är fortfarande ledande inom denna verksamhet. Ett snabbt och ändamålsenligt utarbetande av regler för bibliotekens verksamhet samt översättning av internationella standarder och andra dokument vid Nationalbiblioteket skapar gynnsamma förutsättningar för utveckling av en nationell databas med biblioteksterminologiska uppgifter och ger större möjligheter att integreras i internationella yrkesterminologiska sammanhang.

En utmaning för den litauiska terminologin är att endast 10 procent av de internationella standarderna har införlivats i Litauen genom översättning, och att endast termer som används i dessa standarder förs in i Litauens standardiseringsdepartements termbank. Översättningar av andra litauiska termer som inte har godkänts officiellt hamnar också i det nödvändiga förrådet av facktermer, som saknar offentlig åtkomst. Bibliotekarier måste ständigt vara först med att identifiera och noggrant beskriva varje nytt tryckt eller digitalt text-, ljud-, bild- eller integrerat informationsobjekt. Därför eftersträvas att termer som skapas inom detta område ska godkännas av språkvetare och vara välkända i hela yrkesgemenskapen.

De främsta resultaten av arbetet med biblioteksterminologi finns vid Nationalbiblioteket: under 1990–1999 utgavs fyra häften av det förklarande Bibliotekarie- och bibliografitermers ordbok (språkredaktör St. Keinys), med sammanlagt 2237 termer för områdena dokument och förlagsverksamhet, bibliografi, katalogisering samt bibliotekens beståndsbildning och förvaltning. För närvarande utarbetas en tvåspråkig litauisk–engelsk ordbok över termer inom biblioteksvetenskap, informationsvetenskap och bokvetenskap (BIK), där man har lyckats systematisera 8000 av de mest aktuella termerna för bibliotekarier, med engelska motsvarigheter.

För att genomföra projektet med en flerspråkig, förklarande ordbok över bibliotekstermer analyserades utländska facklexikografiska källor med avseende på typologi, metodik, strukturella principer, innehåll och yttre kännetecken. Analysen gjorde det möjligt att jämföra erfarenheter av biblioteksterminologins utveckling. Terminologiska undersökningar med lexikografisk inriktning planeras fortsätta, eftersom

Terminologija | 2019 | 26

223

specialister börjar åter värdera kvaliteten i den kontinuerliga och konsekventa utarbetningen av termordböcker högre.

Den textbaserade terminologihanteringen samordnas fortfarande i alltför liten utsträckning och är den minst utvecklade delen av Nationalbibliotekets terminografiska arbete. Termer som är utspridda i olika professionella informationsresurser är fortfarande svåra att strukturera och upptäcks sent, trots att deras digitala eller digitaliserade form skulle göra det möjligt att tillämpa tekniker för automatisk termigenkänning. Inom detta arbete vore det lämpligt att utöka och komplettera befintliga textkorpusar och integrera texter inom biblioteks- och informationsvetenskap i dem. Dessa skulle påtagligt komplettera och utvidga möjligheterna att analysera det skrivna språket i den vetenskapliga kommunikationen, bidra till en djupare ämnesförståelse inom nya områden och kunna användas som encyklopediska eller kontextuella ordböcker av dem som söker autentiska exempel på och källor till professionellt språkbruk.

Det material om biblioteksterminologi som har samlats in hittills går vida utöver de traditionella ramarna för termordböcker, standarder och andra befintliga terminografiska strukturer. Därför pågår, genom kompletterande undersökningar, ett intensivt sökande efter nya sätt och metoder att bevara och använda de insamlade uppgifterna. För detta ändamål har möjligheterna att skapa mer varierade terminografiska verktyg analyserats: termdatabaser, frasdatabaser och textkorpusar. Utvecklingstendenser inom informationssystem för digitala språkresurser studeras också.

Målet är att den biblioteksterminologi som till största delen redan har standardiserats ska offentliggöras konsekvent och i lämpliga former, fortsätta att undersökas och utvecklas, samtidigt som direkta kontakter med användarna etableras. En kultur för användning av rekommenderade termer ska främjas genom olika utbildningsprogram och hjälpmedel.

När man analyserar de riktningar i vilka arbetet med biblioteksterminologin utvecklas och söker nya strategier för terminografisk verksamhet är det viktigt att också beakta att bibliotekariers yrkesspråk, liksom de flesta andra yrkesspråk, inte längre existerar isolerat och enbart svarar mot en enda gemenskaps behov. En fortsatt framgångsrik utveckling av integrerade terminologiska språkresurser i Litauen är nödvändig både för en harmonisk utveckling av terminologin inom enskilda områden och för ömsesidigt samarbete och utveckling

ŠALTINIAI

BBT 1956: Bibliotekinė ir bibliografinė terminologija, Vilnius: Lietuvos TSR knygų rūmai.

BBTŽ 1990–1999: Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodynas. Sąs. 1–4, Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka.

Gaivenis K. 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius: LKI leidykla.

2 2 4

Nijolė Bliūdžiuvienė | Terminografijos plėtros kryptys Lietuvos nacionalinėje Violeta Černiauskaitė | Martyno Mažvydo bibliotekoje

Grigas G., Pedzevičienė S. 2015: Kompiuterijos frazynas, Vilnius: Vilniaus universitetas. Prieiga per internetą: http://ims.mii.lt/frazynas/enciklo.html.

Janonis O. 2009: Bibliografijos teorija, Vilnius: Vilniaus universitetas.

Keinys St. 2012: Bibliotekininkystės terminologijos apybraiža. – Lietuvių terminologijos raida, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 89–92.

LST ISO 5127:2017: Informacija ir dokumentavimas. Pagrindai ir aiškinamasis žodynas (tapatus ISO 5127:2017 Information and documentation – Foundation and vocabulary): pakeičia LST ISO 5127:2008, Vilnius: Lietuvos standartizacijos departamentas, 2019.

LST ISO 1087–1: Terminologijos darbas. Aiškinamasis žodynas. 1 dalis. Teorija ir taikymas (tapatus ISO 1087–1:2000 Terminology work. Vocabulary. Part 1: Theory and application), Vilnius: Lietuvos standartizacijos departamentas

LST 2019: Lietuvos standartai, Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka. Prieiga per internetą: https://www.lnb.lt/paslaugos/bibliotekoms/norminiai-ir-teises-dokumentai-bibliotekininkui.

Miliūnaitė R. 2011: Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga per internetą: http://naujazodziai.lki.lt/?zodis=bibliomušis.

MulDiCat 2012: Multilingual Dictionary of Cataloguing Terms and Concepts, IFLA Classification and Indexing Section. Prieiga per internetą: https://www.ifla.org/publications/multilingual-dictionary-of-cataloguing-terms-and-concepts-muldicat.

Ralyte A., Rimša V. 1989: Lietuvių bibliotekininkystės terminologijos raida ir tvarkyba: nuo ištakų iki 1989 metų, Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka.

VLE 2003: Visuotinė lietuvių enciklopedija 3, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 161.

LITERATŪRA

Bliūdžiuvienė N. 2012: Dokumentinės komunikacijos lietuviškieji terminologiniai ištekliai. – Terminologija 19(12), 70–80.

Bliūdžiuvienė N. 2016: Geroji terminologinė bibliotekų patirtis. – Terminologija 23, 196–206.

Bliūdžiuvienė N. 2010: Standartizacijos vaidmuo atminties institucijų integracijos procese. Daktaro disertacija, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.

Bliūdžiuvienė N. 2007: Tarptautiniai standartai kaip terminų šaltinis. – Šiandien aktualu 2(37), 62–66.

COM 2017: 134 final: Europos sveikumo sistema. Prieiga per internetą: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?qid=1508393747361&uri=CELEX:52017DC0134.

Černiauskaitė V. 2018: Atvirieji bibliotekininkystės terminologijos duomenys nacionalinėse bibliotekose: Latvijos, Estijos ir Lietuvos lyginamoji analizė. – Šiandien aktualu 1(58), 106–131. Prieiga per internetą: https://drive.google.com/file/d/15QsXkUIWn6N1CJdJQg3HVT×5a0utwRBJ/view arba https://www.lnb.lt/atradimai/leidiniai/kiti-leidiniai/siandien-aktualu.

Černiauskaitė V. 2017: Bibliotekininkystės, knygotyros ir informacijos mokslų terminų žodynų bei enciklopedijų anotuotas bibliografijos sąrašas su nuorodomis į šaltinius, Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka. Prieiga per internetą: https://www.lnb.lt/paslaugos/bibliotekoms/norminiai-ir-teises-dokumentai-bibliotekininkui/terminologijos-darbai#dd.

Černiauskaitė V. 2018: Intersection of Latvian and Lithuanian librarianship terminology online. – Proceedings of the international conference „Bibliotēku nozares un saskarnozaru terminoloģija: vēsturiskais un mūsdienu aspekts“, Riga, National Library of Latvia, 5 October 2018. Prieiga per internetą: http://dom.lndb.lv/data/obj/file/23129961.pdf.

Černiauskaitė V. 2018: Profesinė terminija: plėtros, bendradarbiavimo ir kūrybos galimybės. – Tarp knygų 2, 17.

Černiauskaitė V. 2018: Terminologijos darbai, Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka. Prieiga per internetą: https://www.lnb.lt/paslaugos/bibliotekoms/norminiai-ir-teises-dokumentai-bibliotekininkui/terminologijos-darbai.

Gaivenytė-Butler J. 2018: Apie terminografiją ir terminų standardizaciją. – Terminologija 25, 23–38.

Gaivenytė-Butler J. 2018: Informatikos ir kompiuterijos lietuviškos terminografijos ir terminijos norminimo bei tyrimų apžvalga. – Lietuviškos informatikos ir kompiuterijos terminijos tyrimai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

Keinys St. 1994: Žodis bibliografijos terminų vartotojui. – Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodynas. Sąs. 3. Bibliografija, Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka.

Terminologija | 2019 | 26

225

DEVELOPMENTS TRENDS OF THE LIBRARIANSHIP TERMINOGRAPHY

AT THE MARTYNAS MAŽVYDAS NATIONAL LIBRARY OF LITHUANIA

Summary

At the Martynas Mažvydas National Library of Lithuania, control of the librarianship terminology has been taking the following trends since 1986: identification of the professional library terminology, its contextual and comparative analysis and categorization, creation of terminology data, evaluation and approval of terms, administration of the terminology database, standardization of terms, preparation of terminology dictionaries, conformation of terms to special national and international normative documents, publication of standardised terms and integration of terms into other terminographic sources and databases in Lithuania and abroad. The article presents consistent analysis of the main results of the terminology work: rapid processes of terminology standardization and preparation of the Dictionary of Librarianship and Bibliography Terms (1990–1999) and the Lithuanian–English Dictionary of Librarianship, Information and Book Science Terms (2019) as well as sources under preparation. A new multilingual dictionary of library terms in English, Lithuanian, French, Russian and German is under preparation and looking possibilities for being a subject in professional cooperation. The most effective period of intensive standardization of professional librarianship terminology drawing on rich experience of lexicographic control by Lithuanian specialists. The librarianship terminology, which has been developed for several centuries, faced many encounters, and many more challenges in drafting, control, standardization and usage of terms are to be met during the contemporary globalization and technological leaps. One of the most urgent issues in the harmonization of the professional terminology has become expedient development of proper sources and their choice as well as their permanent updating and technological maintenance. Such development of the integrated terminology sources in Lithuania is essential also for the evolution and interaction of terminology of various professional domains. Taking into account that professional terminology is created and developed in circumstances of universal communication, when a language is considered only a communication tool – the fact that impedes the comprehension of its fundamental function, that of preserving culture and identity. For this reason, unique terminological solutions of librarians are of great importance for fostering national terminological databases and integrating them into global international networks.

Gauta 2019-08-12

Nijolė Bl iūdžiuvienė

Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka

Gedimino pr. 51, LT-01109 Vilnius

E. paštas [email protected]

Violeta Černiauskaitė

Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka

Gedimino pr. 51, LT-01109 Vilnius

E. paštas [email protected]

226

Nijolė Bliūdžiuvienė | Terminografijos plėtros kryptys Lietuvos nacionalinėje Martyno Mažvydo bibliotekoje

Violeta Černiauskaitė |