DAIVA MURMULAITYTĖ

Litauiska språkets institut

NYORDSDATABASEN FÖR LITAUISKA OCH PERSPEKTIV PÅ STUDIER AV NYBILDNINGAR

NYCKELORD: nyord, ordbildning, ordstam, ordfamilj, semantisk nybildning.

INLEDNING

Med utgångspunkt i Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas (härefter ND, Databasen) behandlar artikeln några av de ordbildningsmässiga sambanden mellan de nyord som presenteras i denna källa. Syftet är att fastställa riktningar för fortsatt forskning om nyordsbildning och att närmare bekanta sig med ND:s möjligheter som verktyg för sådan forskning. Databasen, som är en kontinuerligt utökad samling av det nya ordförrådet, kan analyseras ur olika aspekter: ursprung (lånord, avledningar), form (ord, ordkombinationer, citat, förkortningar), norm (normativt, icke-normativt, okodifierat ordförråd), semantik (nya betydelser) m.m. (ND, tillgänglig på internet: http://naujazodziai.lki.lt/?Apie_duomenyna). Den är inte bara en källa till nya språkfenomen, utan också ett av verktygen för att undersöka ordens aktuella tillstånd och utveckling. Förutom själva nyorden gör den det möjligt att få fram information som är viktig för ordbildningsforskning, såsom definitioner och andra semantiska förklaringar, uppgifter om ursprung samt autentiska användningsexempel med källhänvisningar, vilka ofta bidrar till att precisera ett nyords betydelse och/eller omständigheterna kring dess uppkomst (bildning) m.m.

En användare av ND som intresserar sig för ordbildning får minimal information om de ordbildningsmässiga relationerna hos det nyord hen är intresserad av – användaren får se de ord med samma rot som registrerats i ND: ”Nyord lever vanligtvis inte isolerade i språket, utan hela ordgrupper lånas in eller bildas. Besläktade nyord länkas till varandra” (ND, tillgänglig på internet http://naujazodziai.lki.lt/?Apie_duomenyna)¹. Detta gör det möjligt att få en ungefärlig bild av ett specifikt

¹ Det är dock inte alltid samtliga besläktade ord finns med, och inte heller är det alltid samma ord som anges jämfört med vad som tas upp i andra poster för ord med samma rot. Exempelvis anges följande i fältet för besläktade ord i posten för nyordet karkadienis ”dagen då glassen ’Kar kar’ lanserades (symbolisk födelsedag)”: algadienis; bilietadienis; koldūnadienis; mamadienis; melionadienis; nekalbadienis; picadienis; pigadienis; putadienis; sofadienis; tortadienis; tėvadienis; valentiniadienis; valentindienis; žavadienis, men inte dykadienis; gimtadienininkas, -ė; gimtadieninkas, -ė; kalbadienis; nelovadienis; neseksadienis; pusgimtadienis (bland dessa besläktade ord anges endast pusjubilejis; pusknygė; pusrezultatis; pustautis, -ė),

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 2

en bild av nyordets morfologiska miljö och omfattningen av dess morfologiska relationer, samt dra slutsatser om dess popularitet, behov och etablering i bruket, precisera semantiken osv. Det är dock svårt att fastställa alla systematiska morfologiska relationer i ND:s lexikon, vilka skulle framträda tydligare om alla ordbildningsfamiljer fanns tillgängliga. Att sammanställa dem manuellt, det vill säga att inledningsvis bearbeta allt material, skulle ta alltför lång tid. Därför har man tills vidare begränsat sig till att undersöka nybildningar av litauiskt ursprung, medan nyord med lånade rötter endast berörs i vissa avseenden (för jämförelser och liknande).

Den 31 mars 2016 fanns det omkring 3 200 nybildningar, lånord och nyord med blandad bildning i ND (nya ordkombinationer, citat och förkortningar ingår inte i undersökningsmaterialet); den 31 augusti 2016 var antalet omkring 3 400. De nyupptäckta nybildningarna användes för att komplettera de ordbildningsfamiljer som sammanställdes vid undersökningen av ord med enskilda rötter².

1. INRIKTNINGAR FÖR UNDERSÖKNING AV NYORDENS MORFOLOGISKA RELATIONER

Nyorden i ND kan undersökas utifrån ordbildningsrelationer från olika perspektiv. Några av de mest lovande, sinsemellan sammanhängande inriktningarna kan urskiljas utifrån följande aspekter: 1) rot, 2) ordbildningskategorier (ordbildningsaffix), 3) lexikala semantiska grupper.

1.1. Den första inriktningen är att undersöka ord med samma rot och deras inbördes relationer, sammanställa, analysera och jämföra ordbildningsfamiljer samt klargöra följande:

om familjen är omfattande;

sulčiadienis; šeimadienis; vaikadienis (släktord till dessa är endast mamadienis; tėvadienis; vaikišė; vaikjuostė; vaikmaišis; įsivaikaitinti; šėtonvaikis); kontrollerat den 25 augusti 2016.

² De statistiska uppgifterna är ungefärliga, delvis på grund av hur materialet presenteras i Duomenynas. Exempelvis förs vissa substantiv och adjektiv upp under en och samma post i ND, förmodligen eftersom bruket ännu inte har stabiliserats eller ännu inte har undersökts tillräckligt; de räknas alltså som ett enda ord. Ett exempel är namn och/eller beskrivningar som bildats av tråd efter tidpunkten (vågorna) för emigrationen: pirmabangis, -ė; antrabangis, -ė; trečiabangis, -ė. Vissa belägg visar tydligt att det registrerade ordet är ett substantiv (Det är inte lätt att hitta spår av den första vågens liv i Storbritannien) eller ett adjektiv (<...> nu strömmar endast nyanlända från den tredje vågen till den lilla kyrkan <...>), medan det i vissa fall är svårt att fastställa ordklassen eller kräver åtminstone ett större sammanhang (Det hände att jag fick prata med de människor som liknar dem från den andra vågen). Jfr också pilnatinis, -ė – även med mer kontext är det oklart om det är ett adjektiv (om substantivet pilnatiniai rinkėjai, ”fullmåneväljare”, avses och substantivet rinkėjai har utelämnats) eller ett substantiv (Även om läkarna är oense om huruvida fullmånen påverkar människokroppen och välbefinnandet, hävdar parlamentsledamöterna att väljare som påverkats av fullmånen kommer med de märkligaste önskemålen, indignationerna eller klagomålen. Sådana människor kallas till och med ”fullmånemänniskor” i parlamentets korridorer och väcker oftare leenden än oro). Ett annat exempel på detta nyord, belagt på internet, är lika tvetydigt: <...> en av mina kollegor är fullmåneaktig, hon överträffar till och med kunderna med sina kommentarer... det verkar som att jag stör henne bara genom att andas <...> (http://83.246.46.152/prisiminkdev/lt/diskusijos.zinutes/127541/ka-veikiat?page=649. Belägg för nyord i bruk som hittats på internet återges här och på andra ställen i artikeln utan ändringar; utelämnade textavsnitt markeras med <...>. Konsulterat april–oktober 2016.). I detta fall beror tvetydigheten på nyordets plats i meningen, vilket gör det osäkert om det är en apposition, alltså ett substantiv, eller ett attribut som står efter det bestämda ordet, alltså ett adjektiv. Å andra sidan finns det också otvetydigt adjektiviska belägg för ordet pilnatinis, -ė på internet (jag ska vara den arga fullmåneaktiga häxan:D).

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 3

Derivata med flera ordbildningsnivåer ingår i det;

om det är starkt förgrenat eller tvärtom – om de flesta nybildningarna bygger på samma nya eller tidigare belagda ord, i stället för att bildas av varandra;

hur många nyord som själva har gett upphov till nybildningar;

hur regelbundna och enstaka, occasionella bildningar förhåller sig till varandra i ordbildningsklustret;

hur långt de nya bildningarna har avlägsnat sig från klustrets ursprungsord, det vill säga om de bygger på basord med enklare morfemstruktur eller bildas av basord med mer komplex morfemstruktur;

hur stor andel av nybildningarna som har ovanlig ordbildning (blandad, analogisk, kontaminerande osv.) och så vidare.

Senare bör dessa undersökningar kompletteras med en analys av hur ofta nybildningarna används, vilket skulle kunna klargöra:

i vilken grad och på vilket sätt nyordens ordbildningspotential beror på hur ofta de används;

om mer frekvent använda nybildningar skapar rikare och/eller bredare ordbildningskluster jämfört med dem som används mer sällan;

om andra nybildningar tenderar att bildas av dem och hur frekventa dessa senare är;

om, i vilken grad och på vilket sätt en nybildnings plats i ordbildningsklustret (dess ordbildningsnivå) hänger samman med hur ofta den används, och så vidare.

1.1.1. Det har konstaterats att ND under undersökningsperioden innehöll nyord (avledningar, sammansättningar, hybrider, semantiska nybildningar) med omkring 800 litauiska rötter (räknat med varianter, t.ex. darb-/dirb-, did-/didž-, krau-/krov-/krūv-/kro-, lenk-/link-/lank-, vers-/verč-/vert-/virkšč- m.fl. – 876). Flest nybildningar har roten kalb- (40). Andra vanligare rötter är: raš- (35 nyord); dien- (26); žmog- (21); darb-/dirb, tinkl-, žod- (19 vardera); galv-, laid-/laidž-/lai- (16 vardera); skaič-/skait-, sklaid-, tyr-, veik-, viet- (14 vardera); daug-, gy-, sav-, vaizd-, vien- (13 vardera); did-/didž-, lap-, lent- (12 vardera); dvi-, laik- (jfr laikas), vald-/valdž- (11 vardera); bat-/bač-, dėž-, kab-, teis-, važ-/vež-, žal-, žin- (10 vardera) osv. 375 rötter (aišk-, al-, alv-, an-, band₁- (jfr bandelė), band₂- (jfr bandyti), bėg-, čiuž-, duon-, gam-, kiem-, lauk-, maž-, mėg-, pien-, rat-, slap-, sūr-, šyp-, tam-, trūk-, uog-, vabzd-, vaist-, žing-, žiūr-, žvirbl- m.fl.) förekom endast i ett enda nyord. Således förekommer omkring 47 procent av rötterna i nyord som är enstaka ur ordbildningssynpunkt, det vill säga inte ingår i några ordbildningskluster.

Det bör dock uppmärksammas att de undersökta uppgifterna är offentligt tillgängliga, och att det i nyordsdatabasens samling (om ND:s struktur och nivåerna för datahantering, se avsnitt 2.1) kan finnas fler avledningar eller sammansättningar med de ovan nämnda 375 rötterna. Dessutom måste man ha i åtanke att

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 4

Inte alla besläktade nyordsord dyker genast upp i Kaupykla, eftersom ND inte har som mål att, när ett nyord påträffas och man försöker skapa en så fullständig bild av dess ordbildning som möjligt, målmedvetet söka efter ord med samma rot eller avledningar med samma ordbildningsaffix.

1.1.2. Som en utvikning från huvudtanken kan det vara värt att diskutera ett konkret exempel.

Anta att ND är det enda belägget för roten niauk-, nämligen (förmodligen redan adjektiviserat) niauktas ”tonad (om bilrutor)”. Bruket på internet visar att det också finns en abstrakt avledning: ”Efter att ha samlat sig och långsamt andats ut genom näsan rör sig den odöde beslutsamt mot jeepen som tillhör Sailus och vars bakrutor är ”niauktais”, så att man absolut inte kunde se någonting igenom dem. Såvitt han visste var en sådan total ”niauktumas” av rutorna inte tillåten enligt lag. Man vågar knappt ens tänka på vad poliserna kan ha fått utstå när de försökte stoppa bilen³. Dessutom visar bruket (och detta bör inte förvåna, särskilt om ND:s uppslagsform niauktas, -a betraktas som ett particip) att grundverbet niaukti används i en ny bildlig betydelse: <...> hur tonar/man målar man med två färger? <...> Den främre stötfångaren och motorhuven måste målas, så jag bestämde mig för att lackera om hela bilen, eller niaukti med film, i någon matt färg⁴; På den här sidan presenteras företag vars huvudsakliga verksamhet är att Niaukti bilrutor⁵. Förr eller senare borde alltså även det semantiska nyordet niaukti ”tona (vanligen fönster)” dyka upp i ND (inte nödvändigtvis bilrutor, eftersom även fönster i bostäder och annat kan niaukiami), en bildlig betydelse av niaukti 1. ”omsluta, täcka eller förmörka med moln”, som anges i LKŽe. På internet förekommer också en avledning av den sistnämnda lexemen – en deverbal abstrakt avledning: fin liten Passat, den skulle bli snyggare om man tonade rutorna <...> Jag vet inte, jag tycker att den där niaukimas är helt onödig... om jag själv skulle niaukčiau, skulle jag tona alla rutor, bakrutorna kanske 50%, och framrutorna så lite som möjligt, eller inte neniaukčiau⁶. Eftersom abstrakta avledningar (både av substantiv och verb) är regelbundna bildningar (Urbutis 1978: 100, 267–268), kunde man i fallet med nyordet niauktas, -a genast ana att det inte stod ensamt i bruket; efter en undersökning av detta kan man redan upprätta ett ordbildningsnät med minst fyra medlemmar. Utan närmare undersökning kan nätet tills vidare preliminärt se ut så här (se figur 1⁷).

³http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:BX0VuptrEZQJ:bloodyrose.forumlt.com/t689p50-gyvenamasis-namas+&cd=2&hl=lt&ct=clnk&gl=lt; för brukskällor till alla avledningar av niaukti, se 2016 09 08.

⁴ http://www.mb1.lt/showthread.php?t=12027.

⁵ https://www.spec.lt/paieska/niaukti-auto-stiklus.

⁶ http://www.passat-club.lt/forum/viewtopic.php?f=6&t=3120&start=10.

⁷ I denna och följande figurer anger numrerade kolumner ordbildningssteg; mot grå bakgrund visas lexem som redan är belagda i ND:s källor; ordbildningsaffix anges med kapitäler, och nybildningarna markeras med fetstil. Intill grundordet anges inom parentes antalet nybildningar i dess ordbildningsnät. Följande konventionella förkortningar används: anl – analogisk ordbildning, dpp – förändringar i ordbildningsbasen; kd – kontaminationsbildningar; ntp – atypisk ordbildning; sd – semantisk ordbildning, dvs. betydelseöverföring och liknande; vrt – kalk. Den detaljerade ordningsföljden för ord i nätet diskuteras, samordnas och preciseras fortfarande, eftersom metoden för att presentera ord från varje ordklass har sina särdrag. De grundläggande principerna skulle dock vara följande: först presenteras bildningar i samma ordklass, därefter bildningar i andra ordklasser; först suffixavledningar, sedan prefix- och ändelseavledningar, och därefter sammansättningar (först de där nätets ursprungliga ord utgör den första leden, sedan

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 5

SD

1

2

niaukti ”omge med moln, täcka, förmörka”

niaukti överf. ”mörklägga (vanl. fönster)”

niaukIMAS

niaukTAS

niauktUMAS

FIG. 1. Ordbildningsrelationer för neologismen niaukti

Det bör uppmärksammas att verbalsubstantivet niaukimas inte är en semantisk utan en lexikal neologism, bildad av det nya (överförda) lexemet niaukti. Det är en homonym till niaukimas som finns belagt i LKŽe, eftersom det senare bygger på ett annat verb niaukti₂ ”regna”: niaukimas → 2 niaukti: Det regnar och regnar, och det tycks aldrig ta slut med det regnandet.

Återvänder vi alltså till diskussionen av de numeriska uppgifterna, kan slutsatsen dras att de nämnda 47 procenten av litauiska rötter som är ordbildningsmässigt enstaka i Duomenynas inte är någon exakt riktpunkt när man talar allmänt om neologismbildning och bedömer neologismernas ordbildningsrelationer. De visar inte att denna andel neologismer med litauiska rötter saknar besläktade neologismer, det vill säga att de inte fungerar som basord för sådana eller bildar nya respektive utvidgar befintliga ordbildningsfamiljer. En mer exakt bild kan fås först efter en kompletterande undersökning av förekomsten och bruket av möjliga, men inte upptagna i ND, åtminstone regelbundna avledningar av neologismer. Man bör söka efter dem målmedvetet, till exempel genom att man, när man hittar ett adjektiv (beroende på om det är kvalitativt eller relationellt), kontrollerar om dess abstrakta substantiv med suffixen -umas, -ybė används, liksom avledningar med suffixen -inis, -ė; -iškas, -a och adverb med suffixet -ai; när man hittar ett verb, kontrollerar om det har abstrakta substantiv med suffixen -imas/-ymas, personbeteckningar med suffixen -tojas, -a; -ėjas, -a och så vidare. För att få en ännu mer tillförlitlig bild av dagens ordbildning bör man förstås använda datorbaserade neologismfällor som hämtar neologismer ur stora textkorpusar, eftersom uppgifterna i ND samlas in manuellt och ”arbetet därför inte går snabbt och resultaten endast kan visa de allra mest allmänna kvantitativa tendenserna inom den nya lexiken” (Miliūnaitė 2015: 171).

1.1.3. Nedan presenteras ytterligare några neologismfamiljer, som visar hur varierande ordbildningsrelationerna för de neologismer som upptas i ND kan vara.

de där den står som det andra ledet; dessa justeras mot höger marginal, och så vidare. Sist kommer blandade och atypiska avledningar. Avledningar bildade med samma ordbildningssätt (t.ex. prefixavledningar, sammansättningar osv.) ordnas alfabetiskt inom respektive grupp.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 6

1

2

3

hälla

FYLLA PÅ

FyllA PÅ

påfyllNAD

(5)

fickfyllning, -en

TAPPA

tappUKAS

tappukININKAS, -Ė

FULL, -T

fullATIS

fullatINIS, -Ė

FIG. 2 Hälla: nyord i ett ordbildningsnäste

ND har registrerat 5 nyord med roten pil-⁸. Nästet består av avledningar i tre ordbildningssteg; det finns inga nyord på det första steget. De registrerade nyorden har bildats på olika sätt – med suffix, med ändelser och genom sammansättning. Suffixavledningarna på det tredje steget har tre suffix var. Nästet är dock inte stort, och ordbildningskedjorna är korta och varierar inte mycket (se fig. 2).

1

2

dag (26)

lönedag

biljettdag

ledighetsdag

födelsedag

födelsedagsININKAS, -Ė

födelsedagsINKAS, -Ė

halvfödelsedag

språkdag

karkadag ntp

kroppkakedag

mammadag

melonadagen

tystnadsdag

ingenledighet-dag anl

ingen-sexdag anl

picadag

⁸Observera att här och i de andra figurerna visas endast nybildningar och deras basord (nya och sådana som redan tidigare har belagts); alla andra avledningar av uppslagsordet som redan har tagits med i ordböcker visas inte.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 7

1

2

billigdag

skumdag

soffdag

juice-dag

familjedag

pappadag

tårtdag

barndag

valentinsdag

valentindag

namnsdagsdag

FIG. 3. Diena-avledningsfamiljens nybildningar

Ordfamiljen till ordet diena har enligt ND utökats med 26 nybildningar (se fig. 3). Den övervägande majoriteten av dem (88 procent) är derivat på första nivån, dvs. de utgår från familjens ursprungliga ord. 92 procent av nybildningarna är sammansättningar, och i samtliga står grundordet diena som efterled. Det finns även avledningar med atypisk ordbildning (karkadienis ”dagen då glassen ’Kar kar’ lanserades (symbolisk födelsedag)”) och analogibildningar (nelovadienis, neseksadienis, jfr nekalbadienis). Man drar sig inte för att sammanfoga grundordet med morfemiskt mer komplexa (prefixavledda) eller helt enkelt längre förleder, ofta internationella. Jämfört med familjen av nybildningar till pilti är denna större, men har en enklare struktur och är mer enhetlig vad gäller ordbildningssätt.

Detsamma gäller om man jämför den med nybildningsfamiljen till ett annat substantiv – galva – (se fig. 4), även om familjerna vid första anblicken kan verka likartade: två ordbildningsnivåer, och sammansättningar utgör också majoriteten av nybildningarna (69 procent). I dessa sammansättningar förekommer dock grundordet galva ungefär lika ofta som förled som som efterled. Den enda bildning med mer komplex morfemstruktur är möjligen adjektivet riestainiagalvis, -ė, vars förled har två suffix.

galva

1

2

(16)

galvIZMAS

galvoti

galvojIMAS

sd

galvoTOJAS, -A

sd

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 8

1

2

jfr. huvudstupa, huvudstupa

galvotrūkomis

huvudband

huvudkrok

huvudskärning

huvudtvätt

huvudvärk

huvudmänniska

bensinkunnig, -t

dumskalle, -t

dumskallIZMAS

knäskalle

pumpaskalle, -t

kringelskälla, -t

maktens huvud

FIG. 4. Huvud-bildningens nyord

Detta ordfamiljskluster utmärks av två fall av semantisk ordbildning – avledningar av ordet galvoti (galvojimas ”Arvydas Šliogeris’ litauiska ord för att beteckna filosofi” och galvotojas, -ė ”ett särskilt ord för att beteckna litauiska filosofer”) har fått nya betydelser (se även Murmulaitytė 2016a om detta).

1

2

3

tala (40)

talINTI

NUtilltala

NEsäga

talfri dag

talA

talAINIS

talfullIŠKAS, -A

talfullIZMAS

talIŠIUS

språkligIŪTĖ

språkpolis, -a

språksoffa, -a

språkpladder

språkförorening

engelskspråkig adj.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 9

1

2

3

engelskspråkig subst.

arabisktalande kvinna

arabisktalande adj.

arabisktalande subst.

teckenspråkstalande subst.

modersmålstalande adj.

modersmålstalande subst.

spanskspråkig, -t adj.

spanskspråkig, -t subst.

klyschspråkig

polskspråkig, -t adj.

litauiskspråkig, -t subst./adj.

mjukpråkig

svammelspråkig

franskspråkig, -t adj.

rysk(språkig), -t adj.

rysk(språkig), -t subst.

snävpråkig

slaviskspråkig, -t adj.

svenskspråkig, -t subst.

nätpråkig

kortfattad

bildspråkig

tyskspråkig, -t dkt./bdv.

kalbYKLA

kalbUONIS, -Ė

språkdag

offentligspråkig, -t dkt./bdv.

FIG. 5. Nyord i ordbildningsfamiljen för Kalbėti

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 10

När man betraktar nyorden i ordbildningsfamiljen för kalbėti (se fig. 5) framträder flera saker. För det första består den stora majoriteten av nybildningarna i denna ordbildningsfamilj av avledningar på andra nivån – sammansatta mobilbeteckningar för personer som talar ett visst språk (substantiv) eller motsvarande beskrivningar av dem (adjektiv), där första nivåns suffixavledning kalba utgör det andra sammansättningsledet, t.ex. anglkalbis, -ė; gimtakalbis, -ė; gestakalbis, -ė m.fl. Det vid första anblicken liknande nyordet viešakalbis, -ė har en annan bildning – en sammansättning av ett adverb och ett verb (: viešai + kalbėti). Den näst största gruppen av sammansättningar sett till antalet nyord är beteckningar för olika språkvarieteter eller sätt att tala: klišakalbė ”ett språk blandat av flera språk”, minkštakalbė ”ett sätt att tala som kännetecknas av obeslutsamhet”, pliurpakalbė ”tal präglat av tomt prat”, siaurakalbė ”en elektronisk språkvarietet som fungerar genom texter av begränsad omfattning (vanligen i textmeddelanden)”, tinklakalbė ”en språktyp som kännetecknas av unika egenskaper typiska för internet, vilka bestäms av internets miljö som ett elektroniskt, globalt och interaktivt medium”, trumpakalbė ”en elektronisk språkvarietet som fungerar genom texter av begränsad omfattning (vanligen i textmeddelanden)”; till dessa ansluter sig också vaizdakalbė, som betecknar språket ur en viss aspekt, ”ett målande (dvs. levande, vackert, konstnärligt osv.) språk”. Sammantaget utgör de nya sammansättningarna i denna familj 80 procent av alla nyord.

De nya sammansättningarna där kalba står som första led har bildats med olika fogevokaler, jfr kalbaknisys, -ė (: kalba + knisti) och kalbotakis ”en förbindelse mellan flerspråkiga rum” (: kalba + takas), kalbotarša ”förorening av språket med främmande ord” (: kalba + tarša). Om man undersökte sammansättningar i andra ordbildningsfamiljer ur denna aspekt vore det intressant att kontrollera huruvida även i fråga om nyord ”fogevokalen i många sammansättningar sammanfaller med stamvokalen i det substantiv som utgör första ledet”, och att substantiv med o-stam mer sällan fogas samman med fogevokalen -o- än med -a- (DLKG 1996: 153); då skulle kanske en tendens framträda att välja den fogevokal som sammanfaller med eller fonetiskt ligger närmast vokalen i första ledets ändelse i den ordförbindelse som ligger till grund för bildningen (jfr kalbą knisti, kalbos takas, kalbos tarša).

1234skriva(35)PAskrivaPAskriverPAASkrivaparašIAUTIUŽskrivaužrašASužrašINĖ*iŠrašytiišsirašytirašyTOJAS, -ArašytoJAUTIrašytojaUTOJASrašytnamisdpp

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 11

1

2

3

4

skrivTUVAS

skrivKLIS

skrivpennINĖ

skrivTAS

PO i brevet

tidning

tidningsTIENA

tidningsTINTI

stor tidning

nyhetstidning

stängseltidning

skräcktidning dpp

förklaringsdagbok

dietdagbok

önskedagbok

spellista

nattdagbok

nyhetsdagbok

själsdagbok

lägerdagbok

blogg

bloggTINIS, -Ė

bloggTININKAS, -Ė

videoblogg

kortdagbok

endagsdagbok

platsdagbok

vandringsdagbok

ordutkast

inläggTINTI

inläggTINIMAS

sångskrivare, -a

FIG. 6. Skriva-ordfamiljens nybildningar

Skriva-ordfamiljen är större (4 ordbildningssteg) och mer varierad vad gäller nybildningarnas ordbildningssätt, även om nybildningarna också här till största delen består av sammansättningar; de utgör 57 procent (se fig. 6). I fyra sammansättningar på det tredje ordbildningssteget bygger den andra leden på ett sammansatt substantiv

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 12

tidning, alltså har dessa nybildningar tre rötter var och i allmänhet en ganska komplicerad morfemstruktur, till exempel: nauj-ien-laik-raš-t-is, k(laik)-raš-t-is (: klaikus, -i + laik-raš-t-is). Den sistnämnda kännetecknas dessutom av en förändring av bildningsbasen och en morfemskarvning – ljudsekvensen (bokstavssekvensen) -laik- tillhör båda leden i sammansättningen.

1

2

3

4

5

arbeta (19)

SUSI-arbeta

arbetTUVĖS sd

träskoarbetare, -a

träskoarbetYSTĖ

korsarbetare, -a

korsarbetYSTĖ

knivarbetare, -a

arbetAS

arbetARE, -ARE ntp

arbetA

Anställa

anställa [^*anställningsbar]

anställningsbarHET

arbetsnarkoman, -a

arbetsnarkomanISM

arbetsfanatiker, -a

arbetsförmedling

skrivbord

arbetsgivare, -givare

arbetssemester kd

Dagordning ntp

mångsysslare, -sysslare

^*mångsysselsAM, -T

mångsysselsAMHET

frilansare, -

frilansarYSTĖ

hantverk

hantverIUOTIS

FIG. 7 Att arbeta-ordfamiljens nyord

Ordet att arbetas ordbildningsfamilj är inte den mest omfattande, men skiljer sig från de övriga genom antalet ordbildningsnivåer – det abstrakta substantivet anställningsbarhet tillhör så långt som den femte ordbildningsnivån (se fig. 7).

Två ord (arbetspartist, - ”medlem av Arbetarpartiet” och Arbetsordning ”en fyndig beteckning för de två litauiska politiska partier som hade för avsikt att gå samman – Arbetarpartiet och ’Ordning och rättvisa’ –

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 13

benämning”) är atypiskt bildade, eftersom de semantiskt bygger inte på ordet arbete utan på egennamnet, ordkombinationen Arbetarpartiet. Eftersom arbete och ordning inte används som appellativ, utan semantiskt anknyter till partiernas namn, bör Arbetsordning betraktas som ett nyord och inte som en betydelse av det sedan länge ordbokshävdade substantivet arbetsordning ”ordning för möten, sammankomster och kongresser” (DŽ, LKŽe). Till skillnad från verkstäder ”en form av yrkesutbildning (praktik) inom olika konst- eller vetenskapsområden (till exempel en övningsrepetition, övningar i konstnärlig översättning etc.)” är detta en ny, lånad betydelse av ordet (jfr workshop 1. ”ett rum eller en byggnad där tillverkning eller andra former av manuellt arbete utförs”; 3. ”en grupp människor som ägnar sig åt studier eller arbete med ett kreativt projekt eller ämne ⇒ a music workshop” (CED, http://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/workshop). Arbetssemester är en kontamination, bildad av arbete och semester, en översättning av det engelska worliday (: work + holiday) (Miliūnaitė 2014: 252).

1.2. En annan inriktning i studiet av nya ord i ND är enligt ordbildningskategorier (ordbildningsaffix).

1.2.1. Att undersöka nyord som hör till ordbildningskategorin redskapsbeteckningar. ND:s data jämfördes med grammatikornas beskrivningar (LKG 1965: 381–392, DLKG 1996: 129–132), där redskapsbeteckningar grupperas efter ordbildningsaffixens produktivitet. Avledningar med ordbildningssuffix undersöktes. I ND påträffades omkring 95 sådana, varav vissa har två eller tre betydelser, varför sammanlagt 123 lexem undersöktes. Resultaten presenteras i tabell 1, som visar att ND:s data inte överensstämmer med den ordning efter ordbildningsaffixens produktivitet som anges i grammatikerna.

TABELL 1. Redskapsbeteckningar efter ordbildningsaffix

I den moderna litauiska grammatiken och i den litauiska nyordsdatabasen

Löp.nr. (DLKG)

Suffix

Antal nya ord i ND

ord

lexem

Löp.nr. (ND)

1.

-tuvas

9

12

3.

2.

-iklis

38

53

1.

3.

-tas

0

0

–

4.

-tukas

9

11

4.

5.

-alas

1

1

10.

6.

-yklė

13

15

2.

7.

-tuvė

2

2

9.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 14

Löpnummer (DLKG) Suffix Antal nybildningar i ND Ord lemman Löpnummer (ND) 8. -ynė 3 4 8. 9. -tis 0 0 – 10. -eklis 0 0 – 11. -klas 0 0 – 12. -tė 0 0 – 13. -klė 3 6 7. 14. -lys 1 1 10. 15. -(i)oklis 0 0 – 16. -ikas 0 0 – 17. -stis 0 0 – 18. -ukas 7 7 6. 19. -ta 0 0 – 20. -tuvis/-tuvys 0/0 0/0 – 21. -lė 1 1 10. 22. -stas/-štas 0/1? 0/1? – 23. -las 1 1 10. 30. -klis 6 8 5.

Anmärkning: I den första kolumnen har avledningsaffixen ordnats efter produktivitet (antal avledningar) enligt DLKG:s uppgifter, i den sista efter antalet nybildningar i ND.

10 suffix (–tas, –tis, –eklis, –klas, –tė, –(i)oklis, –ikas, –stis, –ta, –tuvis/–tuvys) har över huvud taget inte gett upphov till några avledningar i ND under undersökningsperioden. I grammatikorna beskrivs beteckningar på redskap med början från det mest produktiva suffixet –tuvas. Enligt ND:s uppgifter hamnar det endast på tredje plats, eftersom fler nybildningar har registrerats där med det näst mest produktiva suffixet (enligt grammatiken) –iklis och det sjätte –yklė. Således har de flesta redskapsbeteckningar som återges i ND bildats med suffixet –iklis – 53 lexem; jämför med suffixet –tuvas – endast 12. Suffixet –yklė kan ha blivit det näst mest produktiva också därför att ND omfattar beteckningar på datorprogram (naršyklė ”datorprogram för visning och informationssökning på webben”, rengyklė ”datorprogram för att skapa dokument”, tvarkyklė ”program för styrning av datorns kringutrustning”, vertyklė ”datorprogram för översättning av text från ett språk till ett annat”), som med avsikt bildas med detta suffix för att ersätta lånade datatermer

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 15

(jämför också orden braižyklė, rašyklė med flera, som inte har tagits med i ND⁹). I ND återfinns inga nya avledningar med det traditionellt tredje mest produktiva suffixet –tas (t.ex. gnybtas, grąžtas, kaltas, raktas, žibintas osv.), medan suffixet –klis, som betraktats som improduktivt (LKG 1965: 392, DLKG 1996: 132), har gett sex nya avledningar, sammanlagt åtta lexem: kopijuoklis ”apparat för kopiering av tryckta dokument och publikationer”, koreguoklis 1. ”anordning eller redskap för att reparera eller korrigera något”, 2. ”material som döljer eller korrigerar olika defekter”, maskuoklis 1. ”kosmetisk produkt för att dölja hudfel (mörka ringar under ögonen, finnar osv.)”, 2. ”produkt för att dölja repor på en bil”, skaitmenuoklis ”anordning som omvandlar analoga data till digitala data”, vaizduoklis ”datoranordning med skärm som gör det möjligt att övervaka och styra processer som pågår i datorn”, žingsniuoklis ”en typ av träningsredskap – en apparat för träning av benmusklerna samt höft-, knä- och fotlederna, och för att aktivera hjärt- och kärlsystemet genom att gå på stället”. Således har detta suffix gått från att vara improduktivt till att vara det femte mest produktiva.

Vid undersökning av ND-materialet ur denna aspekt bör man inte heller glömma en omvänd forskningsinriktning, som kanske är ännu viktigare: att ta själva ND-materialet som utgångspunkt i stället för grammatikernas beskrivningar. Bland uppgifterna där kan man sannolikt också hitta företeelser som inte beskrivs i grammatikerna, atypisk ordbildning, analogibildningar, enstaka nybildningar och liknande.

1.2.2. Ett annat exempel på forskning i denna inriktning är beteckningar för könsskillnad som bildats med ändelsen -ė. I ND har flera, oftast enstaka, feminina avledningar registrerats från substantiv som traditionellt endast betecknar personer av manligt kön, till exempel: išmintė ”en kvinna med samlad visdom”, vyskupė, orakulė ”en honindivid som genom sitt oförutsägbara beteende i situationer arrangerade av människor ’förutsäger’ tävlingsresultat eller händelseförlopp”,¹⁰ samt den situationsbundna nybildningen tėvė ”enligt genderismens ideologi – en av familjemedlemmarna som uppfostrar ett barn, oavsett kön”. Jämför också lavonė, robotė, šviesulė. (Det finns för övrigt också motsatsen: bredvid de äldre beteckningarna för allmänsjuksköterskor seselė, sesutė har maskulina substantiv bildats, seselis, sesutis.) Det nya är att grammatikerna (DLKG 1996: 143, LKG 1965: 418) endast behandlar benämningar på djur- och fågelhonor som på detta sätt bildats från beteckningar för arter (och separat för hanar) (t.ex. vilkė, kalakutė med flera), men inte nämner människor

⁹ ”En rengyklė är ett program avsett för att skapa datorbaserade dokument. De vanligare rengyklė-programmen har särskilda beteckningar som återspeglar hur data bearbetas: en textredigerare är en rašyklė (eftersom man skriver texter), en kalkylprogramvara är en skaičiuoklė (eftersom den kontinuerligt räknar om värdena i tabellceller), ett ritprogram är en braižyklė och så vidare.” (EKŽ 2016). Till dessa hör semantiskt också det enstaka analogibildade lexemet i ND šypsenuoklis ”datorprogram för att känna igen en persons ansiktsbild från ett fotografi och bedöma personens sinnesstämning”. Det kan ändå inte betraktas som en redskapsbeteckning, eftersom det till formen utgår från substantivet šypsena (’leende’), medan redskapsbeteckningar är avledningar av verb.

¹⁰ En anmärkning till ND:s användare: ”I språkbruket har ordet orakulas fått inte bara en ny betydelse utan också femininum.”

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 16

avledningar som betecknar. För att mer ingående undersöka nyheterna och tendenserna i denna ordbildningskategori skulle det behövas mer undersökningsmaterial. Det är svårare att söka efter sådant material målmedvetet i internetbruket, eftersom det inte rör sig om potentiella avledningar. För närvarande kan man bara se att när behov uppstår av att beteckna nya företeelser (tėvė, vyskupė), tillämpas efter formen vanliga ordbildningssätt och möjligheterna till semantisk motivering utvidgas.

1.3. En annan möjlig riktning för studiet av nybildningarnas ordbildningsrelationer är utifrån lexikala semantiska grupper.

1.3.1. Som exempel kan nämnas omkring 40 nyord bildade av egennamn, oftast personnamn, och benämningar. Större delen av dem bygger på efternamn till kända personer som ofta nämns (gražuliada, grybauskizmas, kubiloidas, putleris, čiviliuoti, žvagulinis, nusišalčiūtinti, janutiena, Kalantinės, šrioderizacija med flera), en del på namn på företag och partier (snoriada, snoriukas, apsisnorinti, nusnorinti (: Snoras), tvarkietis, -ė, darbietis, -ė (jfr partiet ”Ordning och rättvisa”, Arbetarpartiet), uberizacija ”utvidgningen av verksamheten hos det USA-grundade internationella samåkningsföretaget Uber, där mobilappar används för att beställa tjänsten; en verksamhetsform av detta slag – delningsekonomi” och så vidare. Några enstaka har särpräglad ordbildning och semantisk motivering (rūtusėlis ”benämning på särpräglade små verk som en konstnär har snidat (bildat av snidarens hustru Rūtas namn)”, balsevičiai ”namn på en nyupptäckt svampart, bildat av efternamnet på familjen som upptäckte den”, vingijonizmas ”tröghet i tänkande och handlande som kulturell norm” (: Vingiu Jonas).

1.3.2. Nybildningar som bildats av efternamn på litauiska politiker eller personer som på ett eller annat sätt har anknytning till politiken undersöktes närmare. I ND finns 10: adamlilksas, gražulėjimas, gražulesnis, -ė, gražuliada, gražulizmas, grybauskizmas, grybokratija, kubilizmas, kubiloidas, uspasikzuoti, alltså bygger de på efternamnen till endast fem politiker (Valdas Adamkus, Petras Gražulis, Dalia Grybauskaitė, Andrius Kubilius och Viktoras Uspaskich). Det är uppenbart att mycket få nybildningar ur denna grupp har tagits med i ND, jämfört med vad man kan hitta i internetbruket, vilket visar att det finns betydligt fler sådana nybildningar både sett till basorden och till ordbildningsaffixen. Med några andra kända politikers efternamn och de vanligaste ordbildningsaffixen för nybildningar i denna lexikala semantiska grupp (-ietis, -inis, -ė (adj.), -inis, -ė (subst.), -izmas, -istas, -ė, -oidas) som utgångspunkt sökte man målmedvetet på internet efter avledningar av detta slag. Enligt ND:s koncept betraktas alla dessa som nyord, eftersom avledningar av personnamn i regel inte tas med i allmänna ordböcker och därför inte heller finns dokumenterade i ND:s referenskällor. Det behöver knappast sägas att detta inte är en uttömmande undersökning av denna lexikala semantiska

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 17

grupp av nybildningar, men en granskning även av dessa insamlade data (se tabell 2) gör det möjligt att formulera vissa antaganden och ange riktlinjer för ingående studier.

TABELL 2. Avledningar från litauiska politikers efternamn

Personnamn (efternamn) Ordbildningsaffix Andra typer av avledningar-ietis, -ė; -ininkas, -ė; -inis, -ė; adj.; -inis, -ė; subst.; -oidas; -izmas; -istas, -ėV. Adamkus: −, +, +, +, −, +, +; proadamkinis, -ė adamik­sas (ND); A. Brazauskas: +, +, +, +, −, +, +; L. Graužinienė: −, −, −, + dgs. dpp, −, +, −; P. Gražulis: +, +, +, + dgs., −, +, +; gražulėti gražulėjimas (ND) gražulesnis, -ė (ND) gražuliada (ND); D. Grybauskaitė: +, +, +, +, −, + (ND), +; grybokratija (ND) progrybauskinis, -ė; A. Kubilius: +, +, +, +, + (ND), + (ND), +; kubilinės ’obetalda’; V. Landsbergis: +, +, +, +, +, +, +; prolandsberginis, -ė landsberginis ’en viss sorts bil’; R. Ozolas: −?, +,?,?, +, +, +; R. Paksas: +, +, +, +, +, +, +; paksoidinis, -ė; V. Uspaskich: +, + dpp, + dpp, + dpp, + dpp, + dpp, + dpp, + dpp; us­paskinis ’Uspaskich’ us­paskizuoti (ND); Avledningar från andra efternamn: sustauskininkas, tomasėškininka, sustauskinis, butkevičinis, lubiniai, keriliniai, kerilioidas, paluckoidas, uolizmas, paluckizmas.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 18

Först uppmärksammades att skapandet av de undersökta nybildningarna hänger samman med samhällets inställning (vanligen mer negativ) till en viss politiker eller en person med anknytning till politiken. Det är naturligt att sådana personer kan bedömas på olika sätt; olika ordbildningsmedel används för att benämna eller beskriva dem, deras verksamhet och deras anhängare. Mer eller mindre neutrala nybildningar bildas med suffixen -ietis, -ė; -ininkas, -ė; -inis, -ė (adj.), medan avledningar med suffixen -izmas, -oidas har negativ konnotation oberoende av sammanhang. Alla efternamn är inte produktiva, och detta beror uppenbarligen inte på hur ofta de används. En person kan ofta förekomma i medierna på grund av en hög befattning eller sina handlingar utan att ha utpräglade politiska åsikter eller egenskaperna hos en stark ledare som kan samla anhängare. Därför behöver samhället inte heller ord för att benämna personens politik, styrelsesätt, anhängare och liknande. Å andra sidan behöver man inte vara politiker för att uppmärksammas för aktiv verksamhet. Ett exempel är en av de senaste nybildningarna – tapinoidas – som uppkom först under de senaste månaderna till följd av författaren och journalisten Andrius Tapinos mycket aktiva medborgerliga engagemang, som mobiliserar allmänheten och uppenbarligen inte uppskattas av alla. Jfr också andra nybildningar från hans efternamn som uppkommit under de senaste dagarna: tapinadienis; tapinistinis, -ė; tapinizmas; Tapino zombeliai med flera.

När det gäller själva nyorden bör affixet -izmas särskilt nämnas; det kännetecknar benämningar på filosofiska, religiösa, konstnärliga och politiska riktningar och system samt samhälleliga och politiska ordningar. I grammatiken anges att detta suffix lätt kan urskiljas i många internationella ord, men att nya avledningar med det vanligtvis inte bildas i själva litauiskan (DLKG 1996: 103). Tydligen utgör avledningar av personnamn med detta suffix ett undantag, eftersom det finns ganska många nya sådana (exempelvis nämns ”en mängd nyord med anknytning till efternamn på välkända politiker i samhället: ’adamkizmas’, ’gentvilizmas’, ’kirkilizmas’, ’kubilizmas’, ’landsbergizmas’, ’paulauskizmas’, ’paksizmas’, ’prunskizmas’, ’šuštauskizmas’, ’valinskizmas’, ’zuokizmas’, ’uspaskizmas’ <...>” i ett samtal med den nya lexikens forskare Jurgita Girčienė år 2011 (Zailskaitė 2011). På en webbplats finns till och med en liten, av en icke-lingvist sammanställd ordlista med sådana avledningar, som innehåller omkring 20 nybildningar med utgångspunkt i efternamn på personer verksamma inom dagens litauiska politik, medier, samhällsliv och nöjesliv¹¹. Orden förklaras dock inte där; endast anges från vilken persons efternamn de har bildats. Det bör också nämnas att detta suffix kan användas för att bilda benämningar på ord och uttryck som kännetecknar någon eller något inom andra ordbildningskategorier (DLKG 1996: 141, LKG 1965: 416), jfr landsbergizmas.

Vissa avledningarna i denna lexikalsemantiska grupp av nybildningar har en förändrad ordbildningsbas. Detta gäller framför allt det utländska efternamnet V. Uspaskich, från vilket två avledningar med suffixet -inis, -ė har bildats: uspaskichinis (lyssnarna kan tacka V. S. för paksines och uspaskichines partiers inval i Seimas <...>) och uspaskinis (en vanlig uspaskinis

¹¹ http://naujienos.istorija.net/2010/01/lietuviskieji-izmai.html, hämtad 2016 10 17.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 19

dumheter och att ge sig på Litauen), det senare har en avbruten stam. Även uspaschichism (Fanatismen har andra rötter, och de kommer oftast ur det onda. Ur en personlighet utan några humanistiska åsikter. I bästa fall är det kaikarism, bradauskism, grybauskism, paksism, uspaschichism instängt, tack vare ödet och en sund självbevarelsedrift, inom ramarna för det demokratiska spelets regler¹²) och uspasism (titeln på A. Rūžas bok Trys lietuviškieji „-izmai“: landsbergizmo, paksizmo ir uspaskizmos översiktsstudie). Jfr även i detta avseende graužininis, -ė (eller är de Graužiuniniai verkligen friska och förstår de vad parlamentariker betyder¹³) – substantivet har bildats för bekvämare uttal genom morfemisk förkortning av efternamnet Graužiunienė. Det är möjligt att dessa sidoorsaker (vid sidan av politiska, personliga m.fl.) också bidrog till att det sistnämnda efternamnet över huvud taget gett upphov till få avledningar. Å andra sidan är det nämnda icke-litauiska efternamnet bildningsmässigt inte mindre ”obekvämt”, men dess ordfamilj kännetecknas av en riklig mängd avledningar.

Kanske har även prunskizmas (: Prunskienė) en förändrad bildningsbas av fonetiska skäl, men det har inte vėsaitizmas (: Vėsaitė) – *prunskienizmas och *vėsizmas skulle vara mindre bekväma att uttala. Feminina efternamns suffix kan utelämnas också av andra skäl, till exempel för att undvika ett alltför långt nyord, t.ex.: grybauskizmas, pogrybauskinis (: Grybauskaitė), men jfr nu(si)sālčiūtinti (: Šalčiūtė). Bildningsbasen har förkortats ännu mer i hybriden grybokratija – utan tvekan för att skapa en ytterligare semantisk koppling till det appellativa substantivet grybas och den stilistiska konnotation som därigenom uppstår.

1.3.3. I vår tids internet och sociala medier reagerar allmänheten mycket snabbt på olika händelser, uttrycker genast sina åsikter i olika frågor, särskilt sådana som fått stor uppmärksamhet, och gör det fritt och obehindrat (ordbildningen bland nyorden inom detta område befinner sig ofta på gränsen mellan ordlek och hån). Det uppstår många enstaka, tillfälliga, situationsbundna och individuella nyord, och de försvinner inte omedelbart här, som de gör i talspråket. Antalet nybildningar i den aktuella lexikalisk-semantiska gruppen verkar dessutom öka särskilt under politiska händelser. Till exempel uppstod under parlamentsvalet, när allmänheten var särskilt känslig för politikers och blivande politikers beteende, en hel rad efternamnsbaserade nybildningar inför ögonen på oss på Facebook, bildade av efternamnen Juozas Pundzius, Ramūnas Karbauskis, Juozas Olekas, Audronė Pitrenienė, Birutė Vėsaitė och Rolandas Paksas:

– Kommer han att göra en Pundzius eller en Pundzius?

– Gör en Karbauskis, en Pundzius och en Oleka fortsätt att göra en Pitrenienė.

¹² http://lietuvosdiena.lrytas.lt/aktualijos/partija-be-pasitikejimo-zlugusi-partija.htm?utm_source=lrExtraLinks&utm_campaign=Copy&utm_medium=Copy, hämtad 2016 10 17.

¹³ https://www.tv3.lt/komentarai/161832/a-kubilius-darbo-partijai-bel ieka-issivaikscioti; hämtad 2016 10 17.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 20

– Jag tror att de kommer att göra en Vėsaitė och en Paksas.

– Det är inte uteslutet att de gör en Pundzius med alla ☺

– Jag satsar på att det blir en Pundzius.

– Han kommer att göra en Pundzius och efter valet göra en Pundzius tillbaka.

<...>

– Det blev så att han gjorde en Pundzius och sedan blev det också en Pundzius.

– Pundzius fullständigt¹⁴.

Det är osannolikt att dessa situationsbundna nybildningar skulle slå rot och etablera sig i allmänt språkbruk, men de illustrerar utmärkt de stora möjligheterna att bilda efternamnsbaserade verb med suffixet -inti och deras reflexiva avledningar.

Vissa nybildningar blir uppenbarligen snabbt historismer, såsom kubilinės ’obetald ledighet’ – en företeelse som var typisk för perioden då A. Kubilius ledde Republiken Litauens regering (2008–2012), och som uppkom till följd av den globala finanskrisen 2008, t.ex.: Jag vill bli rätt förstådd: vi inser mycket väl att pengar inte växer på träd, men hur kan man tala om solidaritet om vi som biblioteksanställda måste ta obetald ledighet för att betala värme och el för bibliotekslokalerna? Vi har redan fått smaka på ”kubilinės”, eftersom kommunen i början av året bara anslog hälften av det belopp som behövdes för dessa tjänster och sedan skar ned det ytterligare¹⁵ och landsbergisk ”bil Mercedes-Benz 126” (ĮŽ, http://www.zodynas.lt/jaunimo-zodynas/L/landsberginis; hämtad 2016 10 17), t.ex.: ”Mercedes-Benz 126” hade smeknamnet Landsbergisk (de dåvarande litauiska statsledarna hade förkärlek för dessa bilar¹⁶. Även om de sedan länge är ur bruk skulle de nog kunna tas med i ND.

2. DATABASEN SOM REDSKAP FÖR FORSKNING OM NUTIDA ORDBILDNING

2.1. ND:s bearbetningsnivåer

Det har redan nämnts att nyordens ordbildningsrelationer återspeglas i ND (se avsnitt 1.1.1). Det bör påminnas om att innan nyorden förs in i ND hamnar de först i det digitala nyordsregistret (nedan Registret), som består av en uppslagsdel och belägg från användningen; därifrån går de vidare till nyordsarkivet, som har formen av en databas (nedan –

¹⁴ Jfr. https://www.facebook.com/haroldas.mackevicius?fref=ts; hämtad 2016 10 19.

¹⁵ http://www.alytusnaujienos.lt/alytusnaujienos/spausdinti/?nid=4100; hämtad 2016 08 16.

¹⁶ http://m.autoplius.lt/tyrimai/nuotrauku-galerija/populiariausios-automobiliu-pravardes-2-dalis, hämtad 2016 10 17.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 21

Arkivet), som är det huvudsakliga verktyget för deras hantering (insamling, systematisering och beskrivning). Efter bearbetning och urval förs uppgifterna därifrån in i ND. Ibland går den här vägen mycket snabbt för ett nyord, medan det i andra fall går ganska lång tid från att det tas in i Registrets uppslagsdel tills det publiceras i ND, medan ordets ursprung, semantik med mera utreds. Enligt uppgifter från slutet av 2014 fanns det flera gånger fler nyord och användningsexempel i Registret än vad som fanns i ND. I slutet av 2015 översteg antalet uppslagsord i ND 3 000, och omkring 11 700 illustrativa användningsexempel hade presenterats (Miliūnaitė 2015: 163–164, 172). I mitten av 2016 hade nästan 3 500 nyord beskrivits i ND (Miliūnaitė 2016: 48). Alla tre källorna till nyord (Registret, Arkivet och Databasen) fylls fortlöpande på. Det är alltså uppenbart att Registret ständigt kommer att innehålla mer och nyare, men obearbetad, information än ND, som är den enda av de nämnda källorna som är offentligt tillgänglig. Detta är viktigt att ha i åtanke när man undersöker nyordens ordbildningsrelationer och talar om deras ordfamiljer och hur fullständiga dessa är, liksom om regelbundna och potentiella avledningar. I princip kan den mest exakta och aktuella bilden av en viss period fås genom uppgifterna i Registret (uppslagsdelen), under förutsättning att det inte råder någon tvekan om nyordets ursprung och framför allt dess semantik. I vissa fall förekommer dock endast själva nyorden som uppslagsord i ND, tillsammans med informationsmeddelandet ”Nyordet har lagts till i databasens uppslagsdel. Information samlas in”. Till exempel presenterades afrokaribietiškas, –a; arkivyskupė; išsivaikinti på detta sätt den 27 augusti 2016. Redan det faktum att sådana ord förekommer intill afrokaribietis, -ė, som har tagits in i ND, och de sedan länge kända orden arkivyskupas och įsivaikinti är relevant när man undersöker nyordens ordbildningsrelationer. Å andra sidan säger motsvarande poster i ND babatukas, kalčis, janutiena, katariumas vid första anblicken inte mycket utan definitioner eller åtminstone användningsexempel. I de två sistnämnda fallen kan man gissa att nyordet har något att göra med den välkända medieprofilen Rūta Janutienė och med katter. Det är lätt att förvissa sig om detta genom att söka lite på internet: <...> diverse janutienos en sårad litauer skiljer sig inte i sin syn på politikernas lögner från de ryska vatniks som hyllar V. Putin¹⁷; katariumas – ett särskilt hus för katter, där de kan njuta av frisk luft, så att kattungarna inte sitter vid fönstret och tittar ut genom glaset, utan alltid kan vara utomhus när de vill. Precis som lejon (i en djurpark. – Red.) kan de gå ut när som helst¹⁸. Detta visar att det vid undersökningar av nyordsbildning räcker med mindre information än vad som krävs för att ett nyord ska tas in i ND; vissa uppgifter kan snabbt fås genom att söka efter användningsexempel för det angivna nyordet. Det är dock uppenbart att själva nyordet måste vara känt, det vill säga redan ha registrerats åtminstone i det första ledet i den nämnda kedjan av tre källor (Registret, Arkivet, Databasen).

¹⁷ http://www.delfi.lt/news/ringas/lit/r-sadauskas-kvietkevicius-siulau-melagiu-diena-perkelti-is-balandzio-1-osios-ir-pavadinti-trecioko-diena.d?id=70608144, hämtad 2016 08 27.

¹⁸http://augintinis.lrytas.lt/pamatyk/kaunieciu-namuose-kilmingu-katinu-rojus.htm?utm_source=lrExtraLinks&utm_campaign=Copy&utm_medium, hämtad 2016 08 27.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 22

2.2. Problemet med att skilja mellan lexikala och semantiska nybildningar

2.2.1. En del av ND:s lexikon har mer än en betydelse. Eftersom syftet var att få en övergripande bild av det lexikon som presenteras i ND, fastställa den ungefärliga omfattningen av det undersökta materialet (genom att morfemiskt analysera nyorden och gruppera dem efter litauiska rötter) och utstaka riktlinjer för fortsatta studier, har intresset hittills riktats mot ord snarare än enskilda lexem. Det råder inget tvivel om att en ingående undersökning av nyordens ordbildning endast blir möjlig på lexemnivå, särskilt med tanke på det problem i ND med att skilja mellan nybildningar och nya betydelser (semantiska nybildningar) som vid upprepade tillfällen och i olika sammanhang har nämnts och i viss mån undersökts (Miliūnaitė 2015: 175–178, Murmulaitytė 2014: 12–14, se även Miliūnaitė 2016: 48–49, Murmulaitytė 2016b: 17). Kort sagt bör det erinras om att ND i huvudsak tillämpar ett formellt kriterium för att skilja mellan dessa företeelser, med hänsyn till om ordet har belagts i ND:s referenskällor: LKŽe, DŽ₆ och TŽŽ (http://naujazodziai.lki.lt/Index.asp?Apie_duomenyna).

I denna pilotstudie har problemet inte undersökts närmare. Det är uppenbart att ett av de första stegen i en utvidgad studie vore att skilja mellan lexikala och semantiska nybildningar utifrån ordbildningsoppositioner och ordens semantiska utveckling. Här kan endast några få exempel nämnas som visar att det formella kriteriet att ett ord eller en betydelse är belagt i referenskällorna inte kommer att fungera när problemet ska lösas i framtiden. I ND betraktas exempelvis både svaigti ’svamla; prata strunt; vara häftigt (men ogrundat) övertygad om eller förtjust i något’ och svaigimas ’svamlande; struntprat; ogrundad men passionerad övertygelse eller förtjusning i något’ som nya betydelser av ord. Ordbildningsmässigt skulle dock endast verbet kunna betraktas som en semantisk nybildning, dvs. som ett resultat av semantisk utveckling, medan dess abstraktum utan tvekan är en nybildning som uppstått ur det nya lexemet svaigti och inte har utvecklats semantiskt ur andra lexem av det verbala substantivet svaigimas. Ett annat exempel är trumpukas. I ND har fem nya betydelser av detta ord belagts (1. ’kortfilm’; 2. ’kort dikt’; 3. ’kort blus’; 4. ’kort kjol’; 5. ’kortbent hund’), medan ordet i LKŽe är belagt i betydelsen ’det lilla korta tåget’. ND upptar också substantivet i plural trumpukai ’skor med korta skaft’, klassificerat som en nybildning. Det är uppenbart att de nya lexemen är skilda resultat av diminutivets lexikalisering och specialisering, med ordbildningsbetydelsen ’något som är kort’; de har alltså uppstått varje gång utifrån ett icke-lexikaliserat primärt derivat och har inte utvecklats ur varandra (eller ur det första lexemet, det som belagts i LKŽe).

Annorlunda är det med ežys ’en taggig remsa för att tvinga bilar att stanna på vägen’. Det nya lexemet bygger tydligt på den sedan länge belagda grundbetydelsen hos ordet ežys, ’ett litet djur som är täckt av taggar (Erinaceus europaeus)’ (LKŽe), och har uppstått genom överföring av denna betydelse. Jfr lexemet blakė ’utrustning för hemlig avlyssning och övervakning’, som uppstod på exakt samma sätt

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 23

sätt, fast inte i litauiskan – jfr engelska (amerikansk engelska) bug 3. ’en miniatyrmikrofon, vanligen gömd i ett rum eller en telefon, som används för övervakning’ (OD, åtkomst på internet: https://en.oxforddictionaries.com/definition/us/bug), 4. ’en liten elektronisk utrustning som används för att i hemlighet lyssna på vad människor säger’ (MD, åtkomst på internet: http://www.macmillandictionary.com/dictionary/american/bug_1), följaktligen är det ett lånord i litauiskan¹⁹.

Ett annat exempel är kramtukas, som i ND klassificeras som en ny betydelse av ordet, med tilläggsupplysningen: I ”Litauiska språkets ordbok” (LKŽe) har kramtukas, -ė betydelsen ’någon som bits, tuggar’ – en benämning på en levande varelse. Två lexem anges: 1. ’ett tuggbart hjälpmedel, oftast utformat som en leksak, för att massera tandköttet när tänderna växer fram, vänja barnet vid att äta fast föda på ett säkert sätt osv.; ett tuggben eller en tuggleksak för hundar’; 2. ’något att tugga på (vanligen en godsak) eller ett kosttillskott’. Man bör dock beakta att LKŽe belägger substantivum mobile (ett substantiv av maskulint och feminint genus), ett derivat med suffixet -ukas, -ė som hör till ordbildningskategorin för beteckningar på aktörer och bärare av en verbal egenskap (DLKG 1996: 111). Det första av de nya lexemen skulle kunna betraktas som ett derivat med suffixet -ukas som hör till kategorin verktygsbeteckningar, med ordbildningsbetydelsen ’redskap att tugga med’ (DLKG 1996: 131). Alternativt skulle det, liksom det andra lexemet, kunna betraktas som en diminutivform av ett suffixderivat med ändelsen -as, vilket utifrån sin ordbildningsbetydelse är en beteckning på handlingens resultat (objektet) (DLKG 1996: 125), bildad med suffixet -(i)ukas, -ė (kramt-ukas: kram-tas: kramt-yti).

Av minst två skäl – skillnader i grammatiska egenskaper och tillhörighet till olika ordbildningskategorier – bör alltså de nyaste lexemen av kramtukas, betraktade ur ordbildningssynpunkt, ses som lexikala nybildningar, dvs. nybildade ord, snarare än som semantiska nybildningar (betydelsenybildningar).

2.2.2. Som en kort utvikning kan en aspekt av ND:s struktur uppmärksammas: typen av nyord (nybildning, ny ordsbetydelse, ord med nyligen inlånad rot, nyligen inlånat citat osv.) anges i nyordets artikel under den allmänna informationen, dvs. gäller alla lexem (betydelser) som sedan redovisas separat i artikelns avsnitt ”Betydelser och bruk”. Det innebär att hur många nya lexem av ett visst ord som än upptäcks, kan de bara tillhöra en enda, och därmed samma, typ – antingen nybildningar eller nya ordsbetydelser

¹⁹ Denna lexem har lånats från engelskan inte bara av litauerna; jfr Alla känner till det från filmer – en anordning som används för dold övervakning kallas ”жучком” eller ”блохой”. Det kan vara en mikrofon eller en videokamera (http://planeta.by/article/680,läst 2016 10 08); Avlyssningsutrustning (en förkortning av ”dolda anordningar”; märkligt nog ”жучки”, från engelskans bugs, även kända som ”клопы”, ”блохи” etc.) <...> (http://lurkmore.to/%D0%97%D0%B0%D0%BA%D0%BB%D0%B0%D0%B4%D0%BA%D0%B8;läst 2016 10 08.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 24

(med det aktuella problemet i åtanke). Sådana fall kan dock inte uteslutas där ett nytt lexem har uppstått genom semantisk utveckling (lexikalisering, specialisering, betydelseöverföring), medan ett annat har nybildats på nytt, exempelvis med utgångspunkt i ett annat lexem av grundordet (jämför med det redan belagda lexemet). Eftersom man i ND, när lexikala nybildningar skiljs från semantiska, oftast följer det nämnda formella kriteriet (om ordet redan hade eller ännu inte hade belagts i referenskällorna) (Miliūnaitė 2015: 175–179), verkar denna egenskap hos databasens struktur inte osystematisk. Men när ND-materialet undersöks och vissa semantiska nybildningar omklassificeras som lexikala är det uppenbart att flera lexem inte nödvändigtvis är av samma slag. Med tanke på att problemet med åtskillnaden mellan lexikala och semantiska nybildningar hittills har undersökts i liten utsträckning, och att det blir allt tydligare att det är mångfacetterat och förtjänar en separat, ingående undersökning, borde man kanske först välja ut alla semantiska nybildningar ur ND och undersöka hur var och en har uppstått, liksom deras semantiska och ordbildningsmässiga relationer till andra lexem av samma redan belagda ord. Då bör de viktigaste grupperna framträda, kriterierna för såväl de semantiska nybildningarna i själva ND som deras åtskillnad från lexikala nybildningar bli tydligare, och en mer exakt bild av nutida ord- och betydelsebildning växa fram. Detta skulle kunna bli ytterligare en intressant och lovande forskningsinriktning.

SLUTSATSER

1. Databasen över litauiska nyord är inte bara en källa till nya språkfenomen, utan också ett av verktygen för att undersöka dagens ord och deras utveckling. Förutom själva nyorden ger den möjlighet att få fram information som är viktig för ordbildningsforskningen: definitioner och andra semantiska förklaringar, uppgifter om ursprung samt autentiska bruksexempel med källhänvisningar, vilka ofta bidrar till att precisera nyordets betydelse och/eller omständigheterna kring dess uppkomst (ordbildning).

2. Nyorden i ND kan undersökas ur ordbildningsrelationernas perspektiv i flera olika riktningar. Några av de mest lovande, sinsemellan förbundna, är: efter rötter (bildande och analys av ordbildningsfamiljer), efter ordbildningskategorier och de ordbildningsaffix som kännetecknar dem samt efter lexikala semantiska grupper.

2.1. Om ordbildningsfamiljer för nyorden i ND upprättas blir det möjligt att se vilken andel nyorden utgör i dem, hur långt de har avlägsnat sig från familjens ursprungliga ord, det vill säga hur många ordbildningsled som kan urskiljas i familjen, hur många nybildningar nyorden själva har gett upphov till, hur stor andel av nybildningarna som är otypiskt bildade, hur många som har en förändrad ordbildningsbas och så vidare. Det har fastställts att ND under den undersökta perioden innehöll nyord (avledningar, sammansättningar, hybrider och semantiska nybildningar) med

BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 25

800 litauiska rötter. Omkring 47 procent av dem förekom endast i ett enda nyord i ND. Alltså har mer än hälften av nybildningarna i ND besläktade ord i denna källa och bildar ordbildningsfamiljer tillsammans med dem. De flesta av dessa familjer är inte stora, men det finns också omfattande familjer med 26–40 nybildningar vardera (rötterna kalb-, raš-, dien-, žmog-, darb-/dirb-, žod- med flera), som omfattar 4–5 ordbildningsled (till exempel ordbildningsfamiljerna för orden rašyti och dirbti). Det bör noteras att de nämnda 47 procenten ingalunda visar att en sådan andel av nyorden med litauiska rötter saknar besläktade nyord, det vill säga att de inte fungerar som grundord för sådana, inte bildar nya ordbildningsfamiljer eller utvidgar befintliga och så vidare. När man medvetet söker efter regelbundna avledningar av ett nyord (till exempel nominala och verbala abstrakta substantiv) hittar man dem oftast i internetbruket.

2.2. Ett mindre försök att pröva möjligheterna inom den andra forskningsinriktningen, en undersökning av benämningar på redskap som belagts i ND, ger anledning att anta att det suffix som enligt uppgifterna i LKG och DLKG tidigare var mest produktivt i denna ordbildningskategori, -tuvas, håller på att lämna plats åt det tidigare näst mest produktiva suffixet -iklis och det sjätte mest produktiva -yklė. Intressant nog innehåller ND hela 6 avledningar (8 lexem) med suffixet -klis, som betraktats som improduktivt, och det hamnar på femte plats i fråga om produktivitet. Tio suffix som beskrivs i grammatikerna (-tas, -tis, -eklis, -klas, -tė, -(i)oklis, -ikas, -stis, -ta, -tuvis/-tuvys) återfanns inte i ND. Vid undersökningar av ND-materialet ur denna synvinkel bör man inte heller glömma en omvänd forskningsinriktning, som kanske är viktigare: att utgå inte från grammatikbeskrivningarna utan från själva ND-materialet, där man sannolikt också kan hitta företeelser som inte beskrivs i grammatikerna, otypiska ordbildningar, analogibildningar, enstaka nybildningar och så vidare.

2.3. En undersökning av en lexikal-semantisk grupp av nybildningar i ND – några tiotal avledningar med personnamn som grund, till exempel gražuliada, gryb auskizmas, kubiloidas, putleris, čiviliuoti, žvagulintis, janutiena, Kalantinės med flera – visade att endast en mycket liten andel av dem hade tagits med i ND. Internetbruket visar att nybildningar som till exempel bildats av efternamn på litauiska politiker är betydligt fler. Mer eller mindre neutrala nybildningar bildas med suffixen -ietis, -ė; -ininkas, -ė; -inis, -ė (adjektiv), medan avledningar med suffixen -izmas (egenskap hos en person, inte betydelsen ’typiskt uttryck’) och -oidas har negativ konnotation oberoende av sammanhanget. Till ND skulle man kanske kunna lägga till kubilinės ”betald ledighet”, som redan håller på att bli historism, och landsberginis ”bilen Mercedes-Benz 126”.

3. Vid bedömningen av ND som ett verktyg för att undersöka nyordens ordbildningsrelationer bör man uppmärksamma några aspekter.

3.1. ND är inte uteslutande avsett för studier av ordbildning. Inför heltäckande undersökningar inom detta område bör databasen ge möjlighet att analysera nyord morfologiskt och efter ordbildning, skapa ordbildningsfamiljer, registrera morfemmodeller och så vidare.

3.2. Det formella kriterium som används i ND för att skilja mellan lexikala och semantiska nybildningar (att ordet är belagt i referenskällor) är praktiskt när nyord förs in i ND och i många

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 26

oundvikligt i vissa fall när de senare förs in i ordböcker, men olämpligt vid undersökning av ordbildning, där utgångspunkten bör vara en ordbildningsopposition, medan man för nya betydelser (semantiska nybildningar) endast beaktar resultaten av den semantiska utvecklingen (betydelseöverföring, betydelseinskränkning, lexikalisering, specialisering osv.).

3.3. ND:s nyord samlas in och väljs ut uteslutande manuellt, och dessutom är inte all redan insamlad information offentligt tillgänglig innan den har bearbetats på lämpligt sätt. Därför släpar ND:s uppgifter för en viss tidsperiod i någon mån efter den faktiska språkbruket under den perioden.

Dessa särdrag i skapandet och hanteringen av ND hindrar på intet sätt forskning om dess data ur ett ordbildningsperspektiv. Sådan forskning bör kombineras med en fortlöpande analys av språkbruket på internet. Det råder ingen tvekan om att resultaten skulle skilja sig från resultaten av undersökningar av data som erhållits med andra metoder (t.ex. med hjälp av nyordsfällor). Detta skulle dock bara bidra till en bättre undersökning av den nutida ordbildningen, dess skillnader från den ordbildning som beskrivs i grammatiker och de tendenser till utveckling som kan iakttas.

ŠALTINIAI

CED – Collins English Dictionary. Prieiga internete: http://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/.

DŽ₆ 2006 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. S. Keinys. 6 (3 elektroninis) leidimas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://lkiis.lki.lt/dabartinis;jsessionid=7FCC6E4C38456E666DB66EB848A7F6F1.

DŽ₇ 2012 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Red. S. Keinys. 7 leidimas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

EKŽ 2016 – Dagienė V., Grigas G., Jevsikova T. Enciklopedinis kompiuterijos žodynas. 4 leidimas. Prieiga internete: http://ims.mii.lt/EK%C5%BD/.

JŽ – Jaunimo žodynas. Prieiga internete: http://www.zodynas.lt/jaunimo-zodynas/.

LKŽe 2008 – Lietuvių kalbos žodynas 1–20 (elektroninis variantas). Vyr. red. G. Naktinienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: www.lkz.lt (žiūrėta 2016 m. balandžio–spalio mėn.).

MD – Macmillan Dictionary. Prieiga internete: http://www.macmillandictionary.com/.

OD – Oxford Dictionaries. Prieiga internete: https://en.oxforddictionaries.com/.

ND – Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas. Sudarytoja R. Miliūnaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://naujazodziai.lki.lt/ (žiūrėta 2016 m. balandžio–spalio mėn.).

Tomo Baranausko istorijos puslapiai. Lietuviškieji -izmai. Prieiga internete: http://naujienos.istorija.net/2010/01/lietuviskieji-izmai.html.

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

DAIVA MURMULAITYTĖ. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos | 27

TŽŽ 2001 – Tarptautinių žodžių žodynas. Ats. red. A. Kinderys, Vilnius: Alma littera.

Zailskaitė D. 2011 – Kas geriau: futbolininkas ar spirdžius? Prieiga internete: http://www.tv3.lt/naujiena/519836.

Луркоморье, русский Lurkmore. Prieiga internete: http://lurkmore.to/.

Vartosенos pavyzdžių ieškota interneto paieškos sistema Google.

LITERATŪRA

DLKG 1996: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. Red. V. Ambrazas. 2 leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

LKG 1965: Lietuvių kalbos gramatika 1. Vyr. red. K. Ulvydas, Vilnius: Mintis.

Miliūnaitė R. 2014: Naujieji kontaminaciniai dariniai lietuvių kalboje. – Acta linguistica Lithuanica 71, 246–264.

Miliūnaitė R. 2015: Naujažodžių atranka ir pateikimas „Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne“. – Leksikografija ir leksikologija 5, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 161–184.

Miliūnaitė R. 2016: Žodžių reikšmių slinktys ir bendrinės kalbos normos. – 23-ioji tarptautinė mokslinė Jono Jablonskio konferencija „Reikšmė kalboje ir kultūroje“, 2016 m. rugsėjo 23–24 d. Tezės, Vilnius: Vilniaus universitetas.

Murmulaitytė D. 2014: Priesagos -iklis naujadarų apibrėžčių sistemiškumas. – Bendrinė kalba 87, 1–17. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/Straipsniai/87/Murmulaityte_BK_87_straipsnis.pdf.

Murmulaitytė D. 2016a: Naujažodžių duomenyno leksika pakeliui į Bendrinės lietuvių kalbos žodyną (priimtas spausdinti žurnale Acta linguistica).

Murmulaitytė D. 2016b: Naujieji asmenų pavadinimai darybos ir semantiniu aspektu. – Lietuvių kalba 10, 1–22. Prieiga internete: http://www.lietuviukalba.lt/index.php/lietuviu-kalba/article/view/200.

Urbutis V. 1978: Žodžių darybos teorija, Vilnius: Mokslas.

Įteikta 2016 10 31

Priimta 2017 01 19

DAIVA MURMULAITYTĖ

Lietuvių kalbos institutas

Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

[email protected]

BENDRINĖ KALBA 89 (2016)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204