JOLANTA VASKELIENĖ

Šiauliais universitet

OM AVLEDNINGAR MED ÄNDELSEN -EIVIS, -Ė

NYCKELORD: ordbildningssätt; ordbildningskategori; ordbildningstyp; ändelse; suffix; synonymi.

SAMMANFATTNING

I litauiskan finns personbetecknande avledningar med liknande ändelser -eiva och -eivis, -ė. I verk om ordbildning behandlas ordbildningstypen med suffixet -eiva, medan avledningar med -eivis, -ė endast nämns här och där. I denna artikel analyseras, med metoderna ordbildningsanalys, semantisk analys och substitution, avledningar med ändelsen -eivis, ė som påträffats i Lietuvių kalbos žodyne, Dabartinės lietuvių kalbos žodyne, Bendrinės lietuvių kalbos žodynos uppslagsordsregister, Skaitmeninės Lietuvių kalbos žodyno papildymų kartotekoje, Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne och Dabartinės lietuvių kalbos tekstyne. Analysen av vetenskaplig litteratur och empiriskt material

visade att en del av avledningarna med ändelsen -eivis, -ė är resultat av blandad ordbildning (komposition och suffixation), men att -eivis, -ė i vissa fall (synkront) kan betraktas som ett suffix. I verk om ordbildning vore det därför lämpligt att, vid sidan av den befintliga ordbildningstypen -eiva, även ange den framväxande ordbildningstypen -eivis, -ė inom kategorierna för bärare av nominala egenskaper, aktörer och bärare av verbala egenskaper.

INLEDNING

I litauiskan finns fyra huvudsakliga ordbildningssätt: suffixation, som ger suffixavledningar, prefixation, som ger prefixavledningar, paradig(m)isering, som ger ändelseavledningar, och komposition, som ger sammansättningar. Ibland verkar två ordbildningssätt samtidigt – vanligtvis prefixation och suffixation eller komposition och suffixation – och då talar man också om blandad ordbildning (Urbutis 2009: 107, 333–342; se även LKG 1965: 591; Keinys 1999: 22–23)¹. Det bör påpekas att det i litauiskan finns fall där det råder delade meningar om det konkreta ordbildningssättet för vissa avledningar.

¹ Straipsnyje remiamasi žodžių daryba, aprašyta Lietuvių kalbos gramatikoje (LKG 1965: 1971), Dabartinės lietuvių kalbos gramatikoje (DLKG 2005), Vinco Urbučio Žodžių darybos teorijoje (2009), Stasio Kein io Bendrinės lietuvių kalbos žodžių daryboje (1999). Naujas įžvalgas apie darybos būdus žr. Smetona 2005. Už vertingas pastabas ir patarimus dėkoju slaptiesiems(-osioms) recenzentams(-ėms).

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Dėl darinių su baigmeniu -eivis, -ė | 2

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.02

Till exempel betraktar vissa räkneorden från elva till nitton som sammansättningar, ”vars andra led bygger på verbet blev kvar” (Keinys 1999: 84; jfr LKG 1965: 619–620, 636), medan Aldona Paulauskienė (1994: 237) kallar dem sammanväxningar med det andra ledet -lika, ”som etymologiskt förknippas med substantivet rester – ’det som blir kvar, något onödigt’. I den andra delen av Antanas Pakeris Akcentologijos (Pakerys 2002: 22) behandlas sådana räkneord bland sammansättningarna, men det sägs att ”[I] dagens språk är det andra ledet redan svårt att förbinda med verbet bli kvar, blev kvar, därför kan man anta att -lika får suffiksoidfunktioner”².

I litauiskan bildas substantiv med alla ordavledningsmetoder; särskilt många har bildats (och bildas fortfarande) med suffix (Ambrazas 1993, 2000; Keinys 1999: 36; DLKG 2005: 86)³. Utifrån sin avledningsbetydelse⁴ delas suffix- och ändelseavledningar traditionellt in i avledningskategorier (avledningsklasser) – oftast nämns 13 avledningskategorier för substantiv (LKG 1965: 253–423; DLKG 2005: 87–145; Urbutis 2009: 330), medan Stasys Keinys (1999: 37–39) urskiljer 12⁵. Varje avledningskategori omfattar ett visst antal avledningstyper⁶. Inom samma avledningskategori finns ofta avledningar av olika avledningstyper som (formellt) har samma suffix men olika ändelser⁷. Ganska ofta är avledningar som bildats av samma basord och tillhör olika avledningstyper avledningssynonymer⁸ – de har samma avledningsbetydelse och identisk eller likartad lexikal betydelse; sådana avledningar med samma rot förklaras ofta med varandra i ordböcker. Exempelvis skiljer sig endast ändelserna åt hos avledningar som hör till typerna -ėžis, -ė och -ėžius, -ė i kategorin för bärare av nominala egenskaper (LKG 1965: 361), vilka kan betraktas som avledningssynonymer, t.ex. juodėžis, -ė (”någon som är fult svart, ful; juočkis” LKŽₑ) och juodėžius, -ė (”se juodėžis” LKŽₑ), liksom avledningar av typerna -lys, -ė och -la⁹, t.ex.: dobklys, -ė (”se dvokla” LKŽₑ) och dvokla (”en ganska dum person, en dumbom” LKŽₑ), rėklys, -ė (”se reksnys” LKŽₑ) och

² En suffixoid kallas ”[D]et andra ledet i en sammansättning, som har suffixdrag och framför allt har fått en mer allmän betydelse, frigjord från basordets betydelse” (Keinys 1999: 114; se även Gaivenis, Keinys 1990: 197).

³ A. Paulauskienė (1994: 64–97) presenterar en något annorlunda uppfattning om substantivbildningsmetoder än den som återfinns i de grundläggande språkvetenskapliga verken.

⁴ I artikeln används termen avledningsbetydelse (om ordbildningsbetydelse och avledningsbetydelse, se vidare Kniūkšta 1998).

⁵ S. Keinys (1999: 46–47) tos pačios darybos klasės dariniais laiko vardažodinės ypatybės turėtojų ir profesinius asmenų pavadinimus.

⁶ ”En ordavledningstyp kan förstås på två sätt – antingen som ett abstrakt strukturellt schema som finns i språket och enligt vilket avledningar med samma (eller något varierande) avledningsbetydelse och form bildas, eller som just sådana avledningar i språkbruket, betraktade som en helhet” (Urbutis 2009: 290; jfr Keinys 1999: 24–27).

⁷ Eftersom ändelser uttrycker olika grammatiska betydelser har substantiv med olika ändelser ofta också olika grammatiska betydelser.

⁸ Det bör påminnas om att avledningssynonymer är avledningar med samma rot, samma eller likartad betydelse och olika avledningsformanter, medan avledningsvarianter är avledningar som bildats av samma basord (basord) med samma avledningsformant och skiljer sig åt genom vissa sekundära avledningsmedel: rotens vokal eller konsonant, en fogevokal, en variant av prefixet med mera (se Vaskelienė 2013 för vidare läsning).

⁹ Avledningar med olika suffix (-la, -ėla, -ša med flera) och ändelsen -a är så kallade substantiv av gemensamt genus (substantiva communia), (om dessa, se Gudzinevičiūtė 2008), medan deras synonymer med andra ändelser (-lys, -ė, -ėlis, -ė, -šis, -ė, -šas, -a med flera) har maskulint respektive feminint genus.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Dėl darinių su baigmeniu –eivis, -ė | 3

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.02

rėkla (”någon som ständigt gråter, skriker; en skrikhals” LKŽₑ), ti̇slys, -ė (”någon som är lång och ranglig, en långstång” LKŽₑ) och tisla (”en lång och ranglig person, en långskank” LKŽₑ), vėplys, -ė (”en klantskalle, en dumbom” LKŽₑ) och vėpla (”en person med dåligt omdöme, en tankspridd person, en gapande person, en dumbom” LKŽₑ). I bildningskategorin för beteckningar på aktörer och bärare av verbala egenskaper skiljer sig suffixen -ėlis, -ė, som är ett av de mest produktiva, och det föga produktiva suffixet -ėla åt genom ändelserna (se LKG 1965: 318–319, 335). Avledningar som har samma eller mycket likartad betydelse och därför betraktas som derivativa synonymer är nemokėlis, -ė (”en okunnig person” LKŽₑ) och nemokėla (”se nemokša” LKŽₑ); typerna –vis, -ė (–vys, -ė) och –va anses däremot vara olika. De derivativa raderna omfattar således bildningsvarianterna ateivis, -ė / ateivys, -ė (”en person som kommit eller anlänt från en annan plats, en främling” LKŽₑ) och ateiva (”ateivis” LKŽₑ), pereivis, -ė (”en kringvandrare” LKŽₑ) och pereiva (”en kringvandrare” LKŽₑ). Även avledningar med suffixet -š-, som tillhör olika bildningstyper och skiljer sig åt genom ändelserna (–šas, –ė; –šis, –ė; –ša), betraktas som derivativa synonymer, t.ex.: blaikšis, -ė (”en galen, dum person, en tok” LKŽₑ) och blaikšas, -ė (”se klaikšis” LKŽₑ), paikšas, -ė (”en dum person, en tok, klaikšas” LKŽₑ), paikšis, -ė (”se paikšas” LKŽₑ) och paikša (”se paikšas” LKŽₑ)¹⁰.

I litauiskan finns personbetecknande avledningar med liknande slutled¹¹ –eiva och –eivis, -ė. Substantiv med suffixet –eiva betecknar personer (ofta nedsättande) – utövare av en handling eller personer som utmärks av någon egenskap, t.ex.: gudreiva ”en slug person” LKŽₑ, karšteiva ”en hetlevrad person” LKŽₑ, nakteiva ”någon som går omkring om nätterna, en nattvandrare” LKŽₑ, rašėiva neds. ”en dålig författare, en grafoman” DŽ, kareiva iron. ”en misslyckad soldat” LKŽₑ, šventeiva neds. ”någon som utger sig för att vara helig, en religiös eller moralisk hycklare” LKŽₑ. Substantiv med –eivis, -ė betecknar också personer av manligt eller kvinnligt kön, t.ex.: darbeivis, -ė ”en arbetstagare, en entreprenör” LKŽₑ, gireivis ”någon som ägnar sig åt skogen, tycker om skogen eller sköter skogen” LKŽₑ. I verk om ordbildning behandlas bildningstypen med suffixet –eiva, medan avledningar med –eivis, -ė endast nämns här och där. Därför har litauiska substantiv med slutleden –eivis, -ė valts som undersökningsobjekt. För att uppnå artikelns syfte – att analysera avledningar med slutleden –eivis, -ė – ställs följande uppgifter: att samla in och presentera uppgifter ur den vetenskapliga litteraturen om –eiva och –eivis, -ė; att från Litauiska språkets ordbok (LKŽₑ), Ordbok över nutida litauiska (DŽ), uppslagsordsregistret till Ordbok över standardspråket (BŽa), den digitala ”Litauiska språkets ordbok

¹⁰ Pasakytina, kad LKG (1965) nėra –šius darybos tipo, o LKŽₑ tokių darinių esama, pvz., paikšius, -ė „žr. paikšis“.

¹¹ Termen baigmuo, som inte finns med i KTŽ, förklaras i DŽ som ”slutet på ett ord eller en stavelse”; denna term (vid sidan av pradmens) används av A. Pakerys – i hans Akcentologija avses med baigmuo den del av ett ord (som inte är en avledning) som formellt sammanfaller med ett suffix (se Pakerys 1994: 6). Artikeln behandlar endast avledningar med –eivis, -ė och undersöker vilken funktion denna slutled har i substantivbildningsprocessen. Det bör uppmärksammas att substantiv som fått slutleden –eivis, -ė från grundord (vanligen är de ord bildade efter mönster från andra språk) har lämnats utanför undersökningen (t.ex. puskareivis (: pusiau, kareivis), draugkareivis (som betraktas som ett sammansatt ord bildat efter mönster från främmande språk (se Skardžius 1996: 401)); likaså har avledningar med suffixet –vis, -ė (–vys, -ė) utelämnats (jeivis, -ė, praevīs, -ė m.fl.), där verb som bildats med prefix av verbet eiti utgör basen för ordbildningen (įeiti, praeiti m.fl.) (om dessa, se LKG 1965: 331; DLKG 2005: 110–111).

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Dėl darinių su baigmeniu -eivis, -ė | 4

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.02

kompletteringskartoteket till ”Litauiska språkets ordbok” (LKŽPK) valdes avledningar med slutleden -eivis, -ė ut; materialet kompletterades med uppgifter från Databasen över nyord i litauiskan (ND) och Korpusen för nutida litauiska (DLKT), och avledningarnas funktion och semantik med -eivis, -ė diskuterades. I undersökningen användes en arbetsanalysmetod samt jämförelse, semantisk analys och substitution.

1. AVLEDNINGAR MED SUFFIXEN -EIVA OCH -EIVIS, -Ė I SPRÅKVETENSKAPLIGA VERK

Apie substantiva communia daiktavardžius, turinčius priesagą -eiva, rašoma LKG (1965: 330, 353), DLKG (2005: 110, 119–120), abiejose Sauliaus Ambrazo knygos Daiktavardžių darybos raida dalyse (1993: 153; 2000: 181), tos priesagos vediniai minimi Prano Skardžiaus Lietuvių kalbos žodžių daryboje (1996: 389), Antano Pakerio Akcentologijoje (1994: 77), Stasio Keinio Bendrinės lietuvių kalbos žodžių daryboje (1999: 47).

Språkforskarnas uppfattningar om avledningar med suffixet -eiva går inte isär – beroende på grundord och ordbildningsbetydelse betraktas de som avledningar tillhörande två ordbildningskategorier¹²: beteckningar på aktörer och bärare av verbala egenskaper, bildade av verb, t.ex. ma ineiva (: mainė) och puoš eiva (: puošė), medan avledningar bildade av nominala ord är beteckningar på bärare av nominala egenskaper, t.ex. drūteiva (: drūtas) och gražeiva (: gražus). Om avledningar med suffixet -eiva av nominalt ursprung skriver DLKG: ”[A]lla beteckningar på bärare av nominala egenskaper med detta suffix är appellativa substantiv som betecknar personer och vanligen har en nedsättande klang; de bildas av kvalitativa adjektiv med enkel struktur, t.ex.: gražeiva, gudreiva, pikteiva, rimteiva, šventeiva” (DLKG 2005: 119–120). Avledningar i bildningskategorin för beteckningar på aktörer och bärare av verbala egenskaper med suffixet -eiva är ”bildade av verb (vanligen utan prefix), betecknar personer, har nedsättande betydelse och är appellativa substantiv, t.ex.: mušeiva, puoš eiva, rašeiva, skundeiva, verteiva. Hit kan delvis även avledningarna kareiva, vadeiva hänföras” (DLKG 2005: 110). S. Ambrazas (1993: 153) behandlar också avledningar med -eiva i två ordbildningskategorier: aktörsbeteckningar (išireiva, maineiva, mušeiva, ndereiva) och beteckningar på bärare av egenskaper (gražeiva, naršeiva). Han noterar att ”[e]fter mönster av dessa avledningar har ett och annat nybildat ord skapats i standardspråket, t.ex.: pikteiva

¹²I A. Pakeris Akcentologijoje (1994: 77) behandlas avledningar med suffixet -eiva (bildade av verb och av nominala ord) tillsammans – det är förståeligt, eftersom det handlar om accentuering och inte om skillnader mellan avledningar som formellt har samma suffix. Det bör påminnas om att avledningar inom samma ordbildningskategori kallas benämningar på bärare av nominala egenskaper (LKG 1965: 340; Urbutis 2009: 330) eller benämningar på egenskapsbärare (Ambrazas 2000). S. Keinys ger exempel på avledningar av typen -ėla (gudreiva, smarkeiva) endast när han talar om benämningar på bärare av nominala egenskaper och yrkesbeteckningar för personer, medan suffixet -ėla inte nämns vid behandlingen av benämningar på aktörer och bärare av verbala egenskaper (Keinys 1999: 47).

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Dėl darinių su baigmeniu -eivis, -ė | 5

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.02

”grälsjuk”, rimteiva ”en som uppträder allvarligt”, šventeiva ”helig person, hycklare” (Ambrazas 2000: 181).

Det råder ingen enighet om avledningar med ändelsen -eivis, -ė. I P. Skardžius Lietuvių kalbos žodžių daryboje (1996: 436) anges substantivet keleivis, -ė i avsnittet om sammansättningar, liksom i den första delen av A. Pakeris Akcentologijos. Där sägs det visserligen att ”leden -eivis, -ė (med det tillagda suffixet -vis, -ė) så att säga redan har blivit ett suffixoide” (se Pakerys 1994: 288). Det feminina substantivet plateivė betraktas i samma bok som en avledning med suffixet -eivė (Pakerys 1994: 87, 288). S. Ambrazas betraktar substantivet moksleivis (: mokslas) som en avledning (1993: 8–9). Troligen avses suffixet -eivis, -ė, men denna ordbildningstyp och detta suffix nämns inte någon annanstans i boken – i registret över ordbildningsaffix anges endast suffixet -eiva (se Ambrazas 1993: 278). Det bör noteras att S. Keinys (2005: 63) betraktar ändelsen -eivis, -ė som ett suffix – i diskussionen av termen oreivis sägs det: ”[Ä]ven om detta suffix inte anges i verk om litauisk ordbildning, går det att urskilja synkront” (2005: 63). I de övriga nämnda språkvetenskapliga arbetena – grammatikor, V. Urbučio Žodžių darybos teorijoje (2009), S. Keinio Bendrinės lietuvių kalbos žodžių daryboje (1999) – behandlas inte avledningar med -eivis, -ė.

2. LITAUISKA AVLEDNINGAR MED ÄNDELSEN -EIVIS, -Ė

I LKŽₑ, LKŽŽPK, ND och DLKT påträffades sammanlagt 41 avledningar med ändelsen -eivis, -ė¹³, varav 34 finns upptagna i LKŽₑ (7 ord är märkta som neologismer). Det kan nämnas att den botaniska termen plateivė (”växt i orkidéfamiljen, tvåblad (Platanthera)”) i LKŽₑ anges ha endast femininum, och 7 ord anges endast som maskulina¹⁴ substantiv: dieneivis ”(officers)bud”, gireivis (neol.) ”en som hängivet ägnar sig åt skogen, tycker om skogen eller sköter skogen”, kryžeivis ”se 1 kryžiuotis”, hybriderna mečeivis hist. ”svärdsman” och miečeivis ”svärdsman”, vandeneivis (neol.) ”sjöman” och žmogeivis (neol.) ”en vanlig, ofrälse person”. Med andra avledningar kan personer av både maskulint och feminint kön benämnas: atbuleivis, -ė,

¹³ I LKŽₑ finns avledningar som fått ändelsen -eivis, -ė från basorden keleivis, kareivis, moksleivis (sådana har, som nämnts, inte tagits med i undersökningen), till exempel: draugkareivis, -ė, kryžkareivis, -ė, puskareivis, -ė, sąkareivis, -ė, sankareivis, -ė, bendrakareivis, -ė, draugkeleivis, -ė, sąkeleivis, -ė, sankeleivis, -ė, šventkeleivis, -ė, sanmoksleivis, -ė med flera. Det kan sägas att det i princip går att tala om möjligheten till dubbel basanalys för vissa av dessa avledningar. Substantivet bendrakel(e)ivis (”medresenär, följeslagare” LKŽₑ) är exempelvis sannolikt en sammansättning (: bendras / bendrai, keleivis), men kan också knytas till orden bendrai, keliauti (+ -eivis) –ė); šventkeleivis (”besökare på heliga platser, pilgrim, bedjare” LKŽₑ) är sannolikt en sammansättning av šventas, keleivis, men semantiskt kan det också knytas till orden šventas, keliauti (+ -eivis); det bör noteras att avledningarna i det senare fallet har en diskontinuerlig struktur och är resultat av komposition och suffixavledning, där -eivis, -ė fyller suffixfunktion.

¹⁴ De substantiv gireivis, žmogeivis, som i LKŽₑ märkts som neologismer, kan i princip också användas om kvinnor; i ordboken ges inget bruksexempel för ordet gireivis, medan žmogeivis illustreras med meningar ur Simonas Daukantas skrifter (Han överlämnade jord och egendomar åt sina gunstlingar och adelsmän och befallde att de inte skulle förtrycka vanligt folk S. Dauk. LKŽₑ) – sannolikt användes endast maskulinformen i hans texter.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Dėl darinių su baigmeniu –eivis, -ė | 6

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.02

atgaleivis, -ė, atžagareivis, -ė, darbeivis, -ė, draugeivis, -ė, jūreivis, -ė, kareivis, -ė, keleivis, -ė / keleivys, -ė, lygeivis, -ė, mareivis, -ė, miegeivis, -ė, moksleivis, -ė, nameivis, -ė, niekurneivis, -ė, oreivis, -ė, pakeleivis, -ė, pašaleivis, -ė, pirm(e)aeivis, -ė, pirm(e)eivis, -ė, prakeleivis, -ė, prašaleivis, -ė, prekeivis, -ė, prošaleivis, -ė, rašteivis, -ė, upeivis, -ė, žygeivis, -ė.

I LKŽPK påträffades ytterligare tre benämningar på personer (som inte tagits med i LKŽₑ) med ändelsen –eivis: kūleivis, lengvaeivis, važ(e)ivis, medan ND har nybildningarna svetimeivis, -ė och sugrįžeivis, -ė. I DLKT påträffades exempel på ytterligare två¹⁵ avledningar med ändelsen –eivis, vilka inte belagts i andra källor – šviesiaeivis ir tautpažangeivis.

Det kan nämnas att dessa avledningar inte alla används lika ofta i nutida litauiska – i DLKT påträffades många belägg för substantiven¹⁶ moksleivis, -ė (19 963), keleivis, -ė (12 957), kareivis, -ė (8 106), prekeivis, -ė (1 725), jūreivis, -ė (1 639), ganska många för substantiven pakeleivis (383), oreivis (212), pirmeivis (118), žygeivis (56), kryžeivis (53), upeivis (48), atžagareivis (17), något enstaka belägg för šviesiaeivis (8), pirmaeivis (3), nameivis (2), svetimeivis (2), samt ett belägg vardera för darbeivis, miegeivis, prakeleivis, prašaleivis, tautpažangeivis, žmog(e)ivis, plateivė¹⁷. I korpuset hittades inga exempel på substantiven dieneivis, gireivis, mečeivis, miečeivis, vandeneivis, atbuleivis, atgaleivis, draugeivis, lygeivis, mareivis, niekurneivis, pašaleivis, prošaleivis, rašteivis som anges i LKŽₑ, eller på nybildningarna kūleivis, lengvaeivis, sugrįžeivis, važ(e)ivis.

3. BILDNING OCH SEMANTIK HOS AVLEDNINGAR MED SLUTLEDEN –EIVIS, -Ė

Om ett ord är en avledning och vilken typ av avledning det är avgörs av en avledningsopposition. När man undersöker vilket ord (eller vilka ord) avledningar med slutleden –eivis, -ė bildar avledningsoppositioner med, framgår det att den lexikala betydelsen hos en betydande del av avledningarna visar ett tämligen tydligt samband med verbet eiti¹⁸, det vill säga att avledningarna är semantiskt och formellt förbundna med två basord, varav det andra bygger på verbet eiti och dessutom har suffixet –vis, -ė. I detta fall bör man alltså tala om en blandad –

¹⁵ I DLKT återfanns också belägg på användningen av avledningen svetimeivis, som upptagits i ND:...ni kommer väl inte att låta svetimeiviui stoppa händerna i era fickor...

¹⁶ Alla singular- och pluralformer i substantivens maskulina och feminina genus räknades.

¹⁷ Det bör dock noteras att i belägget som påträffades i korpusen används inte en feminin form (som anges i LKŽₑ, VLE), utan en maskulin form: Här växte mjukt doftande myskgräs, kärrvialer, gröna plateivia, lummer, skogsnarv DLKT.

¹⁸ Verbet eiti är polysemt: LKŽₑ upptar 42 betydelser av verbet, DŽ 23 och BŽ 27. Avledningar kan alltså bygga inte bara på den grundläggande betydelsen (1) ”förflytta sig från en plats till en annan till fots, gå” i LKŽₑ, utan också på flera andra betydelser som finns upptagna i ordböckerna, till exempel ”röra sig snabbt i någon riktning” LKŽₑ, ”strömma obehindrat fram, dra, välla fram; färdas, segla (om ett transportmedel)” LKŽₑ, ”utföra (ett arbete, en tjänst)” LKŽₑ, ”resa” LKŽₑ, ”verka, arbeta” LKŽₑ med flera.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Dėl darinių su baigmeniu –eivis, -ė | 7

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.02

komposition-suffixavledning – ett ordbildningssätt och avledningar med ett diskontinuerligt formativ. Den första leden i de flesta av dessa avledningar bygger på något substantiv: miegeivis, -ė ”sömngångare”¹⁹, det vill säga någon som går / vandrar i sömnen (: miegas, eiti), nameivis, -ė ”handelsman som bär hem varor”, det vill säga någon som går genom hemmen med varor (: namai, eiti), prekeivis, -ė ”resande försäljare, handelsresande”, det vill säga någon som går / vandrar med varor (: prekė, eiti), žygeivis, -ė ”någon som tycker om att vandra eller deltar i en vandring, turist”, det vill säga någon som ger sig ut på en vandring (: žygis, eiti), gireivis ”någon som ägnar sig åt skogen, tycker om skogen eller sköter om skogen”, det vill säga någon som tar hand om skogen (genom att gå omkring och inspektera den) (: giria, eiti), kareivis, -ė ”menig som fullgör sin värnplikt”, det vill säga någon som går ut i krig för att strida (: karas, eiti); följande betraktas som ordbildningsvarianter: keleivis, -ė / keleivys, -ė ”resenär, vandrare”, det vill säga någon som ger sig ut på en väg, reser (: kelias, eiti), moksleivis, -ė ”någon som studerar i skolan, elev”, det vill säga någon som bedriver studier (: mokslas, eiti²⁰), pakeleivis, -ė 1. ”resenär, vandrare”, 2. ”resenär som under resan går in någonstans för att vila, övernatta, dricka eller äta”, 3. ”person som färdas åt samma håll som en annan, medresenär”, det vill säga någon som gör ett uppehåll under resan eller färdas åt samma håll som någon annan (: pakele / pakeliui²¹, eiti), pašaleivis, -ė 2. ”person som kommit från en annan ort, icke ortsbo”, det vill säga någon som kommit från trakten däromkring (: pašalė, eiti), pražaleivis, -ė (”se prašalaitis 3”, prašalaitis, -ė 3. ”förbipasserande”), det vill säga någon som kommit från trakten däromkring, från periferin (: prašalys²², eiti); darbeivis, -ė, markerad som neologism, ”den som utför arbete, entreprenör”, det vill säga någon som går omkring och övervakar arbetet (: darbas, eiti). En person som går med ett svärd kallas med avledningar som betraktas som ordbildningsvarianter mečeivis ”svärdsman” (: mečius, eiti) och miečeivis ”svärdsman” (: miečius, eiti²³), medan en person som går med ett kors kallas kryžeivis ”se 1 kryžiuotis” (: kryžius, eiti).

Den första leden i vissa avledningar bygger på ett adverb, adjektiv²⁴ eller räkneord. Exempelvis kan substantivet lengvaეivis i LKŽPK kopplas till adverbet lengvai och verbet eiti²⁵. Personbeteckningarna niekurneivis, -ė ”se niekurneiva” (niekurneiva ”någon som aldrig går någonstans, inte gör något, en latmask” (: niekur, neiti) har ett visst samband med eiti,

¹⁹ Lunatikas ”någon som lider av sömngång, nattvandrare, miegeivis” DŽ.

²⁰ Den andra betydelsen av verbet eiti i LKŽ, ”att inhämta kunskap, studera”, illustreras med meningar där den stelnade ordkombinationen eiti mokslus används: När sönerna hade vuxit till sig skickade fadern dem i väg för att studera. De säger, min pojke, att du är mycket lärd, att du har gått igenom alla studierna, sade den gamle och vände sig åter till mig. Det bör erinras om att S. Ambrazas (1993: 8–9) betraktar avledningen moksleivis som en suffixavledning.

²¹ Den första leden i en avledning kan i princip bygga både på ett substantiv och på ett adverb.

²² Prašalys ”se pašalys 1”, pašalys 1. ”plats längs kanten, utkant” LKŽₑ.

²³ Avledningarnas led bygger på slaviska lånord som inte är godtagbara i standardspråket: mečius (”svärd, värja” LKŽₑ) och miečius (”svärd, värja” LKŽₑ). För övrigt är det endast den senare av personbeteckningarna miečeivis och mečeivis, som har samma betydelse, som är märkt som historism i LKŽₑ.

²⁴ Ibland är det svårt att entydigt fastställa ordklassen, eftersom en avledning i princip kan vara motiverad både av ett adjektiv och ett adverb. Därför behandlar LKG (1965: 468–469) avledningar som bygger på ett adjektiv eller ett adjektiviskt adverb och ett verb tillsammans.

²⁵ Själva ordet finns belagt i LKŽPK (med hänvisning till Simonas Daukantas skrifter), men ingen betydelse anges och inga användningsexempel ges.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Dėl darinių su baigmeniu -eivis, -ė | 8

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.02

prošaleivis, -ė ”se pra šal eivis” (: pro šal²⁶, eiti), atgaleivis, -ė (neol.) ”eftersläntrare, bakåtsträvare, reaktionär”, dvs. en som liksom går baklänges (: atgal, eiti), atbuleivis, -ė ”se atbuleikis 2” (atbuleikis ”2. nedsättande. någon som ständigt opponerar sig och alltid gör tvärtemot, en motvalls”, dvs. en som gör tvärtom, som om han går baklänges (: atbulas / atbulai, eiti), atžagareivis, -ė ”någon som gör allting bakvänt, tvärtom; jfr. atžagarainis, atžagaris 2, 2. ”en person med bakåtsträvande åsikter, reaktionär”, dvs. en som går baklänges och gör saker bakvänt (: atžagarias / atžagariai, eiti). En parbildning av arbetsvarianter utgörs av avledningar med samma basord pirmas och eiti, vilka skiljer sig åt genom en fogevokal: pirmaeivis, -ė ”se pirmeivis 1” och pirmeivis, -ė (1. ”en person med progressiva åsikter”), dvs. en som liksom går först av alla.

Till verbet eiti kan man i princip knyta benämningar på personer som arbetar eller verkar i vatten (första ledet bygger på substantiv som betecknar vattenområden): jūreivis, -ė ”en som färdas på haven...”, med andra ord en som arbetar till havs, en som beger sig ut på havet²⁷ (: jūra, eiti), mareivis, -ė ”sjöman” (: marios, eiti), upeivis, -ė ”anställd eller arbetare inom flodtrafiken” (: upė, eiti), vandeneivis, -ė (neol.) ”sjöman” (: vandenį, eiti).

Nybilderna eiti har vissa semantiska beröringspunkter med verbet svetimeivis (”utomjording (vanligen används kollektiv plural svetimeiviai)” ND) och šviesiaeivis, som sannolikt används i betydelsen ”en som går mot ljuset”²⁸ (Jag har aldrig varit šviesiaeivis; Läraren šviesiaeivis DLKT). Dessa avledningar bygger på adjektivet svetimas och substantivet šviesa²⁹.

Sambandet mellan vissa avledningarna med ändelsen -eivis, -ė och eiti har bleknat, blivit indirekt, är inte längre märkbar eller saknas. I avledningsprocessen för sådana ord har -eivis, -ė en suffixfunktion. Detta gäller framför allt den botaniska termen plateivė (”en växt i orkidéfamiljen, blandis (Platanthera)”, LKŽĖ; ”en sällsynt ängsväxt i familjen orkidéer (Coeloglossum)”, DŽ). Som nämnts (se Pakerys 1994: 78) betraktas substantivets ändelse -eivė som ett suffix. Grundordet till avledningen plateivė är adjektivet platus, -i. Växten, som har många olika egenskaper,³⁰ har fått namn efter en av sina egenskaper (om valet av avledningsmotiv, se Urbutis 2009: 69–72). Plateivė bör betraktas som en avledning i kategorin benämningar på bärare av en nominal egenskap, eftersom avledningar i denna kategori inte bara kan beteckna en person utan också en levande varelse eller ett föremål utifrån någon karakteristisk egenskap (se LKG 1965: 340). Två olika bedömningar görs av avledningar som hör till samma avledningskategori.

²⁶ Avledningen bygger sannolikt på ett adverb, även om LKŽĖ också tar upp substantivet prošalis, -ė ”en utomstående, främmande person”.

²⁷ Sannolikt använde (använder?) seglare, sjömän m.fl. uttrycket eiti į jūrą (”gå ut till havs”) under inflytande av ryskan, där man säger ”gå ut på havet” (se https://skipperltu.wordpress.com/2015/03/06/eina-ar-plaukia/ 2019-05-25).

²⁸ Betydelse och exempel anges i ND, medan betydelsen hos de belagda avledningarna i DLKT förklaras utifrån hur den förstås i sammanhanget.

²⁹ Även om möjligheten att i det senare fallet utgå från adjektivet šviesus, -i inte kan uteslutas, anser man att avledningen šviesiaeivis snarare är knuten till substantivet.

³⁰ Se VLE (tillgänglig online: http://www.vle.lt/Straipsnis/plateive-5342), jfr. LRTB.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Dėl darinių su baigmeniu -eivis, -ė | 9

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.02

Till kategorin hör också personbeteckningen oreivis, -ė (”pilot, flygare” LKŽₑ): Enligt S. Keinys (2005: 63) är oreivis, -ė ur ett synkront perspektiv en avledning med suffixet -eivis, -ė (: oras), medan A. Pakerys (1994: 288) tar upp bildningen bland sammansättningar vars andra led är förbundet med verbet eiti³¹. Även följande personbeteckningar bygger på ett enda grundsubstantiv: dien(e?)eivis ”(en officers) budbärare” (: diena), draugeivis, -ė ”vän (?)” (: draugas), rašteivis, -ė (neol.) ”kontorschef” (: raštas), žmogeivis (neol.) ”en vanlig, ofrälse människa” (: žmogus). I deras bildningsprocess fungerar även -eivis, -ė som suffix.

Substantivet prakeleivis, -ė (”se pakeleivis” LKŽₑ)³² i LKŽₑ kan förbindas med substantivet keleivis eller med verbet prakeliauti. Eftersom substantiv med prefixet pra- i litauiskan vanligen betecknar en plats (t.ex. pradalgė, pradantė, pralomė osv., se LKG 1965: 434; DLKG 149; jfr Paulauskienė 1983: 94; Pakerys 1994: 257), menar man att det personbetecknande substantivet prakeleivis står i ett avledningsoppositionsförhållande till verbet prakeliauti (”färdas förbi, passera, segla förbi” LKŽₑ); i så fall har -eivis en suffixfunktion. Det finns också fler verbala bildningar med -eivis, -ė. Exempel på sådana är substantiven kūleivis och važeivis, belagda i LKŽPK. Betydelsen hos substantivet kūleivis gör det möjligt att jämföra det med avledningar med suffixen -ėjas, -a och -ikas, -ė, bildade av verbet kulti³³:

kūlėjas, -a ”den som tröskar” LKŽₑ Någon stampar häftigt i förstugan LKŽₑ: det är kūlėjai som kommer tillbaka från tröskladan LKŽₑ

kūlikas, -ė ”den som tröskar, tröskare” LKŽₑ Gör i ordning lunch – kūlikai kommer strax hem! LKŽₑ

kūleivis ”tröskare” LKŽŽPK...tröskar kūleiviai på trösklogen... LKŽPK

Besläktade bildningar kūlėjas, kūlikas och kūleivis bör betraktas som avledningssynonymer – de har bildats av samma grundverb med olika avledningsformanter, har samma avledningsbetydelse, en mycket likartad lexikal betydelse och kan ersätta varandra i fraser eller meningar (jfr tröskarna kommer tillbaka – tröskarna kommer tillbaka, tröskarna kommer hem – tröskarna kommer hem, kūleiviai tröskar – tröskare/kūlikai tröskar) utan att kontextens betydelse i grunden förändras. Betydelsen av substantivet važeivis anges inte i supplementets excerpter³⁴, men av användningsexemplet

³¹ Även om bildningen oreivis fortfarande i viss mån kan förbindas med verbet eiti (4. ”röra sig obevekligt framåt, strömma, välla fram || fara, flyga (i flock)”: Orlaivių tę – kap amaras eina! LKŽₑ), är det uppenbart att sambandet håller på att försvagas.

³² Det är en synonym till den behandlade bildningen pakeleivis.

³³ Det bör påpekas att alla bildningar bygger på preteritumformen kūlė; i detta avseende liknar alltså bildningen kūleivis verbala avledningar med suffixet -eiva (se LKG 1965: 330).

³⁴ Troligen är detta ett nyord skapat av Petronėlė Orintaitė – så anges det i tidningen Dirva i artikeln ”Petronėlė Orintaitė – skildrare”: ”Sådana ord som daigynas, mandaguolis, važ(e)ivis, jauniklynas finner vi inte ens i den stora ordboken. Det är väl författaren själv som har skapat dessa ord i enlighet med språkets anda.” (Se s. 6, tillgänglig på nätet: http://www.spauda.org/dirva/archive/n1972/1972-01-19-DIRVA.pdf)

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Dėl darinių su baigmeniu –eivis, –ė | 10

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.02

det framgår att det sannolikt har betydelsen ”den som åker”, dvs. det används som en funktionell synonym till de besläktade bildningarna važiuotojas, –a, važiuolis, –ė, važūlis, važiuoklis, –ė, važūnas, –ė³⁵.

važiuotojas, –a LKŽ_e 1. ”den som åker”. 2. ”...den som reser, passagerare” LKŽ_e Till dem åkande gav sig av från sandberget utan att stanna i småstaden LKŽ_e Här är det, ser du, få åkande, så bussen går inte LKŽ_e De åkande skyndade sig tydligen DLKT

važiuolis, –ė ”den som åker, resande, passagerare” LKŽ_e Vad är du för en resande – du är ju rädd för tåget LKŽ_e

”som åkare, -erska ’resenär’ LKŽ_e Se där en häst, med ett argsint åkdon med lugna ben LKŽ_e

važėivis LKŽŽPK <...> bara mig. Där är hästen, med sina mörbultade ben efter den argsinte važėivis och for iväg kubuldom į pašalį <...> LKŽŽPK

Dessa besläktade bildningar kan i princip ersätta varandra i ordkombinationer eller meningar (jfr. det finns få åkande – det finns få resande / åkande / åkande / resande / åkande, vad är du för en resande – vad är du för en resande / resande / resande / resande / važėivis, bara mig važėivis – bara mig resande / resande / resande / resande / resande osv.), men i nutida litauiska är den vanligaste av denna rad synonyma bildningar, som betecknar typiska aktörer, avledningen –tojas, –a važiuotojas, –a, medan de övriga bildningarna är mycket sällsynta³⁶.

I nybildningen sugrįžeivis, –ė (”den som återvänder från emigration, återemigrant” ND), som sannolikt bildats analogt med den i nutida litauiska vanliga personbeteckningen išeivis, –ė (den som ger sig av – išeivis, den som återvänder – sugrįžeivis), är grundordet verbet sugrįžti, medan –eivis, –ė fungerar som ett suffix. Substantivet sugrįžeivis används som synonym till den etablerade (ordboksbelagda) avledningen sugrįžėlis, –ė (”den som har återvänt” LKŽ_e). Här följer exempel på användningen av bildningarna sugrįžėlis och sugrįžeivis, –ė:

³⁵ LKŽ_e innehåller inga exempel med substantiven važūlis (”= važiuolis” LKŽ_e) och važūnas, –ė (”den som åker, resande” LKŽ_e); LKŽŽPK belägger över huvud taget inte dessa personbeteckningar.

³⁶ DŽ belägger ingen av bildningarna; i BŽ finns endast avledningen med suffixet –tojas, –a, važiuotojas, –a. I DLKT hittades också 71 användningsexempel på substantivet važiuotojas, –a; inga meningar med andra besläktade substantiv påträffades i korpusen.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Dėl darinių su baigmeniu –eivis, –ė | 11

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.02

Kärnan i detta revolutionära inslag utgjordes av återvändarna skulle förutsättningar skapas för återvändare från Ryssland LKŽ_e

återvändare skulle förutsättningar skapas för att på ett fullvärdigt sätt delta i den litauiska språkmiljön ND

Dessa avledningar med samma rot kan utan större begränsningar ersätta varandra i ordkombinationer eller meningar (jfr. kärnan utgjordes av återvändarna – kärnan utgjordes av återvändarna, återvändarna skapas förutsättningar – återvändarna skapas förutsättningar osv.), så man kan säga att detta är avledningssynonymer med ganska närliggande semantik. Personbeteckningar som bildats av verb med –eivis, –ė, važeivis, kūleivis, sugrįžeivis, betraktas som avledningar inom kategorin agentbeteckningar och verbala egenskapsbeteckningar.

I DLKT påträffas den flermorfemiga (hypostatiska) avledningen –eivis tautpažangeivis, som innehåller detta slut, och den används sannolikt i betydelsen ”tillhörande Partiet för nationella framsteg” och har ingen direkt anknytning till verbet eiti: De nationalister som aspirerar på att bli euroskeptiker, tautpažangeiviai, bönderna och delvis demokraterna vädjar till patriotismen DLKT. Personbeteckningen tautpažangeivis har sannolikt bildats från frasen37 tautos pažanga med –eivis, som har suffixfunktion, analogt med andra ord med samma slut. Denna avledning, som får betraktas som tillfällig, kan ha skapats enbart för detta enda tillfälle och använts endast i den specifika publicistiska texten38. I alla fall där sambandet med verbet eiti inte längre känns i avledningarnas semantik (t.ex. plateivė, žmog(e?)eivis, kūleivis, važeivis, sugrįžeivis osv.), fungerar slutet –eivis, –ė som ett suffix, och man kan tala om en framväxande avledningstyp39.

4. SYNONYMI MELLAN AVLEDNINGAR MED –EIVA OCH –EIVIS, –Ė

Analysen av de lexikala betydelserna hos avledningar med –eiva och –eivis, –ė visade att det finns fall där avledningar med samma rot och dessa slut förklaras med varandra, det vill säga utan tvekan bildar par av avledningssynonymer (personbeteckningar med –eiva hänvisas oftare till avledningar med –eivis, –ė, men också det omvända förekommer: en avledning med –eivis, –ė förklaras med en avledning med –eiva):

37 S. Keinys (1999: 23) užsimena apie tai, kad lietuvių bendrinėje kalboje esama atvejų, kai suduriamas žodžių junginys ir pridedama priesaga, pvz., keturvejininkas, -ė.

38 I DLKT finns endast ett belägg för användningen av ordet tautpažangeivis.

39 Lietuvių kalbos darybos tipų sąrašas nėra baigtinis, pvz., S. Keinys (1999: 27) teigimu, įvardis kelioliktas, -a yra padarytas ne su kelintiniams skaitvardžiams būdinga priesaga –tas, -a, pvz., tryliktas, -a, devynioliktas, -a ir kt., o „iš tikrųjų priklauso visai kitam, naujesniam (priesagos –intas, -a) įvardžių darybos tipui.“

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Dėl darinių su baigmeniu -ėivis, -ė | 12

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.02

atžagareiva ”se atžagareivis 2” LKŽ_e

De mest envetna atžagareivos babblade LKŽ_e

– Åh, den där Jurgis är alltid så trög, atžagareiva! DLKT

niekurneiva ”en som inte går någonstans, inte arbetar med något, en latmask” LKŽ_e

Den gamle blev niekurneiva, satt som en sten i stugan LKŽ_e

kareiva 1. ”se kareivis” LKŽ_e

I dessa samtal deltog en gammal kareiva LKŽ_e

Jag hoppas att han betraktade mig som en vidskeplig dumbom kareiva DLKT

prekeiva ”se prekeivis” LKŽ_e

Liten kringvandrande handelsman som strövar omkring i landsortsstäder LKŽ_e

kringvandrande handelsmän sålde läsk DLKT

flodfarare ”se flodfarare” LKŽ_e

Flodfarare fraktade varor till Ryssland LKŽ_e

bakåtsträvare, -⁴⁰ 2. ”person med föråldrade åsikter, reaktionär” LKŽ_e

Är bakåtsträvarens förtjänst? LKŽ_e

Kan ni verkligen ha trott på den här bakåtsträvaren? DLKT

ingenstansfarare, - ”se ingenstansfarare” LKŽ_e

När fosterlandets angelägenheter kom på tal fanns det inte längre några romare, hellener, bakåtsträvare, framstegsvänner eller ingenstansfarare (skämts.) LKŽ_e

soldat, - ”menig som fullgör sin värnplikt” LKŽ_e

Soldat ett slott byggdes LKŽ_e

dragning till vapen, militär ordning och position soldaterna väckte stor förvåning DLKT

handelsresande, - ”kringresande försäljare, kommissionär” LKŽ_e

En detaljhandlare handelsresande LKŽ_e

Mykenska handelsresande nådde Östersjön DLKT

flodfarare, - ”anställd eller arbetare inom flodsjöfarten” LKŽ_e

Lietuvos flodmän förberedde sig för navigationssäsongen LKŽ_e

Hennes man flodman DLKT

Dessa besläktade avledningar kan i ordkombinationer eller meningar i princip ersätta varandra utan större begränsningar, dvs. de uppvisar en hög grad av synonymi, jfr.: bakvändingar / bakvändare pratade, bakvänding kokade, en gammal krigare / krigarkvinna, krigare / krigarkvinna byggde ett slott, en liten handlare / handelsman, flodmän / flodmän transporterade och så vidare. Ordböckerna innehåller inga belägg för användningen av avledningen sjömaninna, och sådana har inte heller hittats i DLKT; slutsatsen kan därför dras att ordet används sällan i litauiskan. I teorin skulle det kunna användas i stället för den besläktade avledningen sjöman, -kvinna med samma betydelse (Storslagna

⁴⁰ En annan betydelse (”den som gör allting bakvänt, motsatt; jfr. atžagarainis, atžagaris 2” LKŽ_e) gör att substantivet atžagareivis, -ė bör betraktas som en avledning med atžagarainis, -ė (”den som gör annorlunda än önskat eller befallt, envis” LKŽ_e) – atžagaris, -ė (”den som alltid gör motstånd, gör tvärtom, en motspänstig person, olydig” LKŽ_e) – atžagarius, -ė (”den som arbetar bakvänt, dåligt, atžagaris” LKŽ_e) – atžagarūnas, -ė (”den som gör och beter sig annorlunda än alla andra” LKŽ_e) – atžagaruvyžis, -ė (”nedsättande: den som gör allting bakvänt, bakvänding, envis” LKŽ_e) som en derivationell synonym.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Dėl darinių su baigmeniu –eivis, –ė | 13

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.02

är vårt lands sjömäns tradition LKŽ; Rorsmannen ropade, och sjömannen kastade ett rep från däcket DLKT; jfr. sjömäns tradition, sjömaninna kastade ett rep), men i praktiken fungerar detta par av derivationella synonymer sannolikt inte i litauiskan.

SLUTSATSER

1. I litauiska verk om ordbildning betraktas avledningar med samma suffix men olika ändelser ofta som olika avledningstyper. Den derivationella och semantiska analysen av avledningar med slutleden –eivis, –ė visade att vissa av dem bygger på två basord, varav det ena är verbet eiti, och dessutom har suffixet –vis, –ė; de kan alltså betraktas som resultat av komposition och suffixavledning. Vissa avledningar saknar numera samband med verbet eiti och bygger på ett enda basord (verb eller nominalord). Om man betraktar helheten av avledningar och nybildningar med –eivis, –ė i ordböckerna, dvs. bortser från avledningarnas individuella avledningsbetydelser, och jämför –eivis, –ė-avledningar med besläktade synonyma avledningar med suffixet –eiva och andra suffix, kan man anta att –eivis, –ė i vissa fall synkront kan betraktas som ett suffix.

2. Större delen av avledningarna med –eivis, –ė (92 procent av alla avledningar) används som avledningar i kategorin beteckningar på bärare av en nominal egenskap; några (8 procent) tillhör kategorin beteckningar på aktörer och bärare av en verbal egenskap. I verk om ordbildning vore det därför lämpligt att i dessa avledningskategorier, vid sidan av den redan angivna avledningstypen –eiva, även ange den framväxande avledningstypen –eivis, –ė.

3. Analogibildning förekommer i ordbildningen; nya avledningar bildas kontinuerligt enligt befintliga avledningsmönster. Som materialet i ND och DLKT visar uppstår det i litauiskan, och det kommer sannolikt att uppstå fler nybildningar med –eivis, –ė, vilka kompletterar och kommer att komplettera de befintliga personbeteckningarna.

ŠALTINIAI

BŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas (rengiamas). Vyr. red. D. Liutkevičienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://bkz.lki.lt.

BŽa – Bendrinės lietuvių kalbos žodyno antraštynas. Prieiga internete: http://bkz.lki.lt/antrastynas/?pg=c (žiūrėta 2019 m. birželio–rugpjūčio mėn.).

DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Prieiga internete: http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/ (žiūrėta 2019 m. birželio–rugpjūčio mėn.).

DŽ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. S. Keinys. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2012. Prieiga internete: http://lkiis.lki.lt/dabartinis.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Dėl darinių su baigmeniu –ėivis, -ė | 14

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.02

LKŽ_e – Lietuvių kalbos žodynas, t. 1–20, 1941–2002 (elektroninis variantas), vyr. red. G. Naktinienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005. Prieiga internete: www.lkz.lt.

LKŽPK – Skaitmeninė „Lietuvių kalbos žodyno“ papildymų kartoteka. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2015. Prieiga internete: http://lkiis.lki.lt/antra-kartoteka.

TB – Lietuvos Respublikos terminų bankas. Prieiga internete: http://terminai.vlkk.lt/pls/tb/tb.search (žiūrėta 2019 m. birželio–rugpjūčio mėn.).

ND – Miliūnaitė R., Aleksaitė A. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas [Tęstinis internetinis žinynas nuo 2011 m.]. Sudarytoja Rita Miliūnaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://naujažodžiai.lki.lt (Žiūrėta 2019 m. birželio–rugpjūčio mėn.). https://doi.org/10.35321/neol.

VLE – Visuotinė lietuvių enciklopedija (elektroninis variantas), Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras. Prieiga internete: http://www.vle.lt/.

LITERATŪRA

Ambrazas S. 1993: Daiktavardžių darybos raida: lietuvių kalbos veiksmažodiniai vediniai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

Ambrazas S. 2002: Daiktavardžių darybos raida 2, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

DLKG 2005 – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. Red. V. Ambrazas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Gudžinevičiūtė O. L. 2008: Lietuvių kalbos substantiva communia. Daktaro disertacija, Vilniaus universitetas.

Keinys S. 1999: Bendrinės lietuvių kalbos žodžių daryba, Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla.

Keinys S. 2005: Dabartinė lietuvių terminologija, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

Kniūkšta P. 1998: Darybinė ir darybos reikšmė. – Kalbos kultūra 71, 29–30.

Gaivenis K., Keinys S. 1990: Kalbotyros terminų žodynas, Kaunas: Šviesa.

LKG 1965: Lietuvių kalbos gramatika 1, Vilnius: Mintis.

LKG 1971: Lietuvių kalbos gramatika 2, Vilnius: Mintis.

Pakerys A. 1994: Akcentologija 1, Kaunas: Šviesa.

Pakerys A. 2002: Akcentologija 2, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Paulauskienė A. 1983: Lietuvių kalbos morfologijos apybraiža, Kaunas: Šviesa.

Paulauskienė A. 1994: Lietuvių kalbos morfologija. Paskaitos lituanistams, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Dėl darinių su baigmeniu –eivis, -ė | 15

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.02

Skardžius P. 1996: Rinktiniai raštai 1: Lietuvių kalbos žodžių daryba, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Smetona A. 2005: Pagrindinių darybos būdų skyrimo klausimu. – Acta Linguistica Lithuanica 52, 83–85.

Urbutis V. 2009: Žodžių darybos teorija, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Vaskelienė J. 2013: Darbinių sinonimų, darbinių variantų ir paronimų panašumai bei skirtumai. – Žmogus ir žodis: Didaktinė lingvistika 5(1), 206–214.

Gauta 2019 08 20

Priimta 2019 12 18

ON THE DERIVATIVES WITH THE ENDING -EIVIS, -Ė

Summary

In the Lithuanian language, there are four main types of word derivation: suffixation, prefixation, paradigmation, and composition. There are cases when two types of derivation occur at the same time: prefixation and suffixation, composition and suffixation, therefore, there is a mixed type of derivation. The nouns are derived using all types of word derivation, especially by means of suffixation. According to derivational meaning, the derivatives are classified into derivational categories. There are 13 categories of noun derivation, which have a certain number of types. Often there are different types of derivation in the same derivational category, which are composed (formally) with the same suffix, but different endings, e.g. -ėžis, -ė and -ėžius, -ė, -lys, -ė and -la, -ėlis, -ė and -ėla. There are derivatives naming persons, which have similar endings: -eiva and -eivis, -ė. The derivatives with the suffix -eiva are mentioned in the writings on word formation, and the derivatives with -eivis, -ė are scarcely mentioned. The object of the research is the nouns ending in eivis, -ė. The aim of the paper is to discuss the semantic and derivational particularities of derivatives ending in -eivis, -ė. To achieve the aim the following objectives have been set up: from the scientific literature to collect and present the data about the suffix / ending, –eiva and –eivis, -ė; from Dictionary of the Lithuanian Language, Dictionary of Modern Lithuanian, headwords of Dictionary of Standard Lithuanian, Digital Supplement Catalogue of the Lithuanian Language Dictionary to collect the names of persons with the ending -eivis, -ė, to supplement them with the data from Database of

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Dėl darinių su baigmeniu –ėivis, –ė | 16

doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.02

Lithuanian Neologisms and the Corpus of the Contemporary Lithuanian Language, to discuss the semantics and derivation of derivatives ending in –ėivis, –ė.

In total 41 derivatives with the ending –ėivis, –ė have been found in the mentioned resources (34 of them have been fixed in Dictionary of the Lithuanian Language). After the analysis of the formation and semantics of the derivatives ending in –ėivis, –ė, the following conclusions have been drawn:

1. One part of the derivatives with the ending –ėivis, –ė are based on two underlying words, one of which is a verb eiti with a suffix –vis, –ė, therefore, they are considered to be the result of composition-suffixation. Some of the derivatives with the ending –ėivis, –ė do not have the coherence with a verb eiti and are based on one underlying word. Considering the totality of derivatives and neologisms with the ending –ėivis, –ė presented in the dictionaries, i.e. distancing from the individual derivational meanings of the derivatives, and comparing the derivatives ending in –ėivis, –ė with cognate synonymic derivatives of the suffix –ėiva as well as other suffixes, it is assumed that in some cases –ėivis, –ė has to be considered as a suffix.

2. The bigger part of the derivatives ending in –ėivis, –ė (92 per cent) are used as the derivatives of the derivational category of the possessors of nominal particularities, some of them (8 per cent) are used as the derivatives of the derivational category of the actors and the possessors of verbal particularities. Therefore, in the writings on word derivation, in these derivational categories, alongside the presented –ėiva derivational type it is purposeful to indicate the emerging –ėivis, –ė derivational type.

3. There is an analogy in word formation, and new derivations are constantly being created according to existing patterns of derivation. According to Database of Lithuanian Neologisms and the Corpus of the Contemporary Lithuanian Language material, in the Lithuanian language occur and likely will occur more neologisms with the ending –ėivis, –ė, which supplement the rank of existing personal names.

KEYWORDS: derivational method; derivational category; derivational type; ending; suffix; synonymity.

JOLANTA VASKELIENĖ

Šiaulių universitetas

P. Višinskio g. 38, LT-76352 Šiauliai

[email protected]

BENDRINĖ KALBA 92 (2019)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204