IRENA SMETONIENĖ

Vilnius universitet, Institutet för tillämpad lingvistik, institutionen för litauiska språket

ORCID-id: https://orcid.org/0000-0002-5165-8078

FORSKNINGSOMRÅDEN: retorik, stilistik, normteori och normhistoria, kulturell lingvistik.

DOI: https://doi.org/10.35321/bkalba.2024.97.02

DISKRIMINERING I LITAUISKA SPRÅKET OCH KULTUREN

NYCKELORD: diskriminering, inskränkning, begränsning av rättigheter, nedvärdering, förödmjukelse, mobbning, osämja, språk.

ANNOTATION

I artikeln undersöks, i enlighet med Lublins etnolingvistiska skolas metodologi, vad begreppet diskriminering betyder för litauer. Studien bygger på litauiska lexikografiska data, material från olika texter och resultaten av en ungdomsenkät. Syftet är att urskilja vad litauer tänker när de använder lexemet diskriminering i tal eller skrift, och vilka nya betydelsenyanser som framträder i kontexten. Utifrån data från alla tre nivåerna presenteras en kognitiv definition av begreppet i den syntetiska analysen.

SAMMANFATTNING

I enlighet med Lublinskolan för etnolingvistiks metodologi fokuserar artikeln på begreppet diskriminering och undersöker vad det betyder för litauer. Studien bygger på litauiska lexikografiska data, material från olika texter och resultaten av en enkätundersökning bland ungdomar. Syftet är att identifiera vad litauer tänker när de använder lexemet diskriminering i tal eller skrift och vilka nya betydelsenyanser som framträder i sammanhanget. Utifrån data från alla tre nivåerna presenteras en kognitiv definition av begreppet i den syntetiska analysen.

INLEDNING

Diskriminering är ett mångfacetterat problem som kan undersökas ur flera perspektiv: yttre och inre; negativ och positiv; öppen och dold; institutionell och strukturell; direkt och indirekt eller specifik diskriminering (på grund av kön,

IRENA SMETONIENĖ. Diskriminacija lietuvių kalboje ir kultūroje

33

ras, nationalitet, medborgarskap, språk, ursprung, social ställning, tro, övertygelser eller åsikter, ålder, sexuell läggning, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet eller religion). Forskning om diskrimineringsfenomenet, som även omfattar frågor om hur diskriminering uppfattas och identifieras, är ett snabbt växande forskningsområde i Litauen. Forskningen intresserar forskare inom olika discipliner och är ofta tvärvetenskaplig, där jurister, sociologer, psykologer och andra forskare förenar sina ansträngningar för att förstå diskrimineringens särdrag och utbredning i samhället (Janušauskienė 2019). Forskarna själva medger att betydelsen av de termer som används i studierna tolkas subjektivt av varje respondent. Det finns inget tydligt, universellt innehåll, och det kan dessutom variera till följd av de begrepp som används i vardagsspråket och den sociala betydelse som tillskrivs olika kategorier i samhället (Beresnevičiūtė, Leončikas 2009: 336). Det bör noteras att diskriminering inte har undersökts lingvistiskt, vilket gör denna artikel till det första försöket att ta reda på vad begreppet faktiskt betyder för en människa, vilka associationer det väcker när personen hör ordet och varför just detta ord väljs.

Ordet diskriminering kommer från latinet och betyder ”åtskiljande”. Enligt ”Allmänna litauiska encyklopedin” (VLE_e) används ordet i flera sammanhang och definieras därför på olika sätt. I ett fall är diskriminering förknippad med enskilda personer (inre diskriminering), i ett annat med en viss stat och dess medborgare (yttre diskriminering). I det första fallet innebär diskriminering att en viss kategori personers rättigheter begränsas eller fråntas dem på grund av kön, ras, hudfärg, nationalitet, språk, religiös eller politisk övertygelse, ekonomisk ställning eller andra kännetecken. Sådan diskriminering kallas negativ. Den beskrivs oftast som en begränsning av en enskild persons eller en grupps rättigheter (en ändring av den rättsliga ställningen) utan objektivt berättigad grund.

Extrema former av negativ diskriminering (apartheid, folkmord) betraktas enligt internationell rätt som internationella brott. Principen om icke-diskriminering fastställs i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna från 1950 (Litauen ratificerade den 1995) och i konventionen från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Litauen ratificerade den 1994). I auktoritära och totalitära stater är negativ diskriminering ett vanligt fenomen.

Termen positiv diskriminering används också för att beteckna att rättsregler tillämpas differentierat på personer eller grupper med samma kännetecken i syfte att uppnå positiva mål av betydelse för samhället. Positiv diskriminering stärker det rättsliga skyddet för personer eller grupper som inte själva kan tillvarata sina rättigheter (personer med funktionsnedsättning, barn och nationella minoriteter).

34

BENDRINĖ KALBA | 97

I ett annat fall innebär diskriminering också att staten eller flera stater tillämpar åtgärder som begränsar rättigheterna för en viss stat, dess företrädare samt juridiska och fysiska personer. Den diskriminerade staten försöker, för att skydda sin suveränitet och få de rättigheter och legitima intressen som garanteras av folkrätten respekterade, vanligtvis påverka en annan stat eller en grupp av stater att upphöra med diskriminerande praxis och fientliga handlingar (VLE_e).

I ”Encyklopedisk ordbok över statsvetenskap” (PMEŽ) anges att diskriminering kan vara öppen eller dold. Ett exempel är öppen diskriminering av kvinnor i många länder i Mellanöstern. Dold diskriminering är svårare att upptäcka. Skillnader i utbildning, inkomster, politisk representation, levnadsstandard eller antalet personer som dömts för brott används vanligtvis som indikatorer på dold diskriminering. Än i dag förekommer diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden: deras genomsnittliga lön är betydligt lägre än männens över hela världen, även i de rika västerländska demokratierna. Omfattningen och arten beror ofta på samhällets traditioner och kultur, liksom på tidsperioden.

I Litauen rådde under sovjettiden diskriminering av dem som inte stödde den sovjetiska regimen, det vill säga dem som inte följde den sovjetiska ideologins principer, till exempel troende.

Efter återupprättandet av självständigheten har de flesta diskussionerna i det litauiska samhället gällt specifika former av diskriminering: diskriminering på grund av kön och sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder och social ställning. Vid sidan av begrepp som betecknar diskriminering används orden förföljelse, trakasserier, hatbrott. Diskrimineringens innebörd förändras och vidgas. Lagen om lika möjligheter, som antogs 2008, kompletterade de diskrimineringsgrunder som dittills hade definierats (kön, ålder, ras, etnisk tillhörighet, tro, övertygelse eller religion samt sexuell läggning) med nya grunder – nationalitet, språk och social ställning. År 2008 antog Europeiska kommissionen ett förslag till direktiv om skydd mot diskriminering på grund av ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning och religion eller tro utanför arbetslivet (Beresnevičiūtė, Leončikas 2009: 335).

I Litauen är termen diskriminering i vardagligt bruk och den offentliga diskursen inte tydlig eller etablerad; den används ibland vagt för att beteckna alla slags uttryck för förmodat orättvist bemötande och intolerans. Intoleranta uttalanden om någon grupp i den offentliga diskursen kallas ibland diskriminering, trots att de i juridisk mening skulle klassificeras som hets mot folkgrupp (ibid. 336). Vissa forskare räknar till exempel mobbning till diskriminering. Det hävdas att mobbning och diskriminering har många beröringspunkter, eftersom mobbning betecknar ett förhållande av diskriminerande karaktär i arbetsmiljön.

IRENA SMETONIENĖ. Diskriminacija lietuvių kalboje ir kultūroje

35

Den som utsätts för mobbning utsätts också för diskriminering, och genom att den diskriminerande aspekten lyfts fram vidgas förståelsen av mobbning (Vveinhardt 2012).

Enligt 2022 års rapport från tjänsten för jämställdhetsombudsmannen var kön (22 procent av alla förfrågningar), funktionsnedsättning (21 procent) och ålder (7 procent) de mest framträdande identitetsgrunder som personer kunde ha utsatts för diskriminering på grund av. Sammanräknat uppgår förfrågningar och klagomål om möjlig diskriminering på grund av ras, nationalitet, medborgarskap, språk, ursprung och etnisk tillhörighet till 10 procent. Den 10 december 2020 godkände ministern för social trygghet och arbete en handlingsplan för främjande av icke-diskriminering för åren 2021–2023. Det görs alltså stora ansträngningar för att förebygga diskriminering, både av myndigheter och av olika organisationer.

Denna artikel har utarbetats med material från projektet ”Analys av begreppen DEMOKRATI, PATRIOTISM, TOLERANS och deras antonymer och synonymer”, finansierat av Litauens statliga språkkommission. Artikelns syfte är, i enlighet med metodologin vid Lublinskolan för etnolingvistik, att undersöka vad begreppet diskriminacija betyder i det litauiska språket och den litauiska kulturen. Följande mål har ställts upp: 1) att undersöka data från litauiska lexikografiska källor ur detta perspektiv; 2) att diskutera resultaten från studentenkäten – hur unga människor föreställer sig begreppets betydelse; 3) att beskriva det undersökta begreppets betydelse och nyanser i olika texter; 4) att formulera begreppets kognitiva definition. I studien används metoden för kognitiv definition, sådan den förstås av grundarna av Lublinskolan för etnolingvistik.

1. DISKRIMINERING I LEXIKOGRAFISKA KÄLLOR

I ”Lietuvių kalbos žodyne” (LKŽ_e) är den lexikala betydelsen av det analyserade ordet när artikeln skrivs ’begränsning av någons rättigheter, fråntagande av jämlikhet’; det anges att ordet är internationellt och endast ett exempel ges, dock inte från levande språkbruk: Rasinė diskriminacija.

I ”Dabartinės lietuvių kalbos žodyne” (DLKŽ_8e) definieras det som ’begränsning eller fråntagande av rättigheter’, och samma exempel ges.

I ”Tarptautinių žodžių žodyne” finns tre betydelser: 1) ’minskning eller fråntagande av rättigheter för en viss kategori personer på grund av vissa egenskaper’; 2) ’en stats hindrande av att en annan stat, dess organisationer eller företrädare utövar sina rättigheter och upprätthåller relationer på lika villkor med andra stater’; 3) ’åtskiljande, organismens förmåga att separat uppfatta 2 likadana retningar som samtidigt påverkar närliggande punkter’.

36

BENDRINĖ KALBA | 97

åtskiljande, organismens förmåga att separat uppfatta 2 likadana retningar som samtidigt påverkar närliggande punkter’.

I ”Bendrinės lietuvių kalbos žodyne” (BLKŽ) följer man beskrivningen av betydelsen i LKŽ_e och DLKŽ_8e: ’begränsning eller fråntagande av rättigheter för en viss kategori personer på grund av vissa egenskaper’: Rasinė [lytinė, politinė] diskriminacija. Jaunimo diskriminacija darbe. Seminare kalbėjome apie diskriminaciją dėl amžiaus.

Vid en jämförelse med ”Visuotinė lietuvių enciklopedija” och ”Politikos mokslo enciklopedinis žodynas” framgår det att LKŽ_e, DLKŽ_8e och BLKŽ sannolikt avser intern diskriminering. Betydelsen är alltför generell för att kunna förstås på något annat sätt. I exemplen i BLKŽ preciseras det något att diskriminering inte bara kan vara rasistisk utan också könsbaserad, förekomma på grund av ålder och äga rum på arbetsplatsen. TŽŽ visar inte bara att diskriminering kan vara intern och extern, utan ger också en definition av ordet såsom det används inom naturvetenskaperna, inte enbart inom samhällsvetenskaperna.

Syftet med denna artikel är inte att jämföra hur diskriminacija definierades i tidigare ordböcker, men det kan noteras att i 2001 års upplaga av Valerija Vaitkevičiūtės ”Tarptautinių žodžių žodynas” definieras diskriminacija något annorlunda: 1. ’minskning eller fråntagande av rättigheter för personer eller en kategori personer på grund av ras, språk, religiös eller politisk övertygelse, nationell eller social tillhörighet, ekonomisk ställning eller födelseort’; 2. ’åtgärder genom vilka en stat eller en union av stater begränsar någon stats, dess företrädares eller medborgares rättigheter’; 3. vard. ’förtryck, olik behandling av människor’; 4. ekon. d i s k r i m i n e r i n g a v p r i s e r – ’fastställande av olika priser för identiska produkter för olika konsumentgrupper’. Här är den första och den andra betydelsen desamma som i VLE_e, men här anges också en vardaglig betydelse som är aktuell än i dag. Den fjärde betydelsen är hämtad från ett annat livsområde – ekonomin. Detta talar för att man vid förklaringen av ordet diskriminacija måste ta hänsyn till kontexten; olika betydelser bör återspeglas i enkätsvar och texter.

Verbet diskriminuoti tillför eller utvidgar inte betydelsen. LKŽ_e tar inte upp något sådant verb; DLKŽ_8e definierar handlingen som ’utsätta någon för diskriminering’, medan BLKŽ definierar det som ’inte ge någon lika rättigheter, behandla olika, utsätta för diskriminering’: Diskriminuoti moteris. Šis įsakymas diskriminuoja privačių žirgų augintojų teises. Darbuotojas buvo diskriminuojamas dėl religijos. Av exemplen framgår att man kan diskriminera inte bara på religiös grund, på grund av ålder eller på arbetsplatsen (såsom angavs i exemplen på diskriminacijos), utan att kvinnor och djuruppfödare också utsätts för detta fenomen, och att diskriminering kan ske på grund av religion. TŽŽ definierar verbet mycket mer abstrakt än substantivet: ’utsätta någon för diskriminering, inte ge lika rättigheter; skilja åt, behandla olika’.

IRENA SMETONIENĖ. Diskriminacija lietuvių kalboje ir kultūroje

37

’behandla, uppföra sig sämre mot än mot andra’. Av definitionen framgår att när verbets betydelse anges talar man inte längre om den snäva tredje betydelsen av diskriminacijos, som endast används inom ett visst område.

Sammanfattningsvis kan man, utifrån en kort analys av systematiska data, konstatera att vissa ordböcker väljer att presentera diskrimineringens objekt genom exempel (BLKŽ), medan andra väljer den mest allmänna betydelsen (DLKŽ_8e). Därför är en grundlig undersökning mycket värdefull, eftersom den kan klargöra vad människor tänker när de använder ordet diskriminacija och vad begreppet rymmer.

2. DISKRIMINACIJA – UNGDOMARS SYN

För undersökningen är det inte relevant om studenterna upplever diskriminering eller har blivit diskriminerade; syftet med enkäten var att ta reda på hur studenter vid VU beskriver diskriminering, de som under 2022–2023 studerar vid fakulteterna för filologi, filosofi, historia, kommunikation, medicin, matematik, fysik, juridik och naturvetenskap. Enligt metodologin ska enkäten genomföras ansikte mot ansikte, inte på nätet, så att den första impulsen kommer fram. Därför valdes fakulteter och en högskola där studenter undervisas av artikelns författare. Respondenterna fick den enda fråga som anges i metodologin: Vad är diskriminering för mig? Frågan besvarades av 105 studenter. När det insamlade materialet bearbetats enligt Lublins etnolingvistiska skolas metodologi visade det sig att de främsta deskriptorerna är begränsning, inskränkning och kränkning av rättigheter (36%), olika bedömning av personer (15%), nedvärdering (9%), förödmjukelse (8%), förakt (8%), förtryck (5%), särbehandling (5%), negativ, ofördelaktig inställning (4%), hat (4%), utstötning (4%). Deskriptorerna intolerans, uttryck för negativ påverkan, olämpligt beteende, olika behandling, ignorering, psykiskt våld, ojämlikhet överskrider inte gränsen på 4 procent; en gång vardera nämndes rasism, ilska, nonsens.

Som framgår förknippas begreppet diskriminacija oftast av respondenterna med begränsning, inskränkning och kränkning av en persons rättigheter: Diskriminering är en kränkning av mänskliga rättigheter. Man kan diskrimineras på grund av ålder, kön, ras, funktionsnedsättning med mera. I en enkät kommenteras dessa tre aspekter genom att beskriva var diskriminering förekommer och vilka följderna är: I Litauen möter vi ofta diskriminering i arbetslivet, när en arbetsgivare diskriminerar anställda med samma rang, utbildning och kvalifikationer; en kvinna som utför samma arbetsuppgifter och har samma utbildning får till exempel

38

BENDRINĖ KALBA | 97

lägre lön än en man. De flesta fall av diskriminering förekommer inom banksystemet, där kvinnor tjänar 40 procent mindre än män. På den internationella arenan släpar Litauen efter när det gäller mänskliga rättigheter, bland annat i fråga om att legalisera äktenskap eller partnerskap mellan personer av samma kön. Homosexuella diskrimineras och har inte samma rättigheter som heterosexuella. Eftersom de inte kan legalisera sina äktenskap är det sociala skyddet och garantierna för denna samhällsgrupp sämre än för personer med traditionell sexuell läggning. Man kan tycka om eller inte tycka om, stödja eller inte stödja homosexuella relationer, men juridiskt sett diskrimineras denna samhällsgrupp, vilket innebär ett brott mot Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och har lett till förlorade mål i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Således förstår de flesta studenter diskriminering på det sätt som den presenteras i VLEₑ, när det handlar om intern diskriminering.

Övriga deskriptorer hänger på ett eller annat sätt samman med den främsta, eftersom olika bedömning av personer också har samband med begränsning eller inskränkning av rättigheter: olika bedömning av personer utifrån deras ras, nationalitet, kön, sexuella läggning och andra särskiljande egenskaper som skiljer dem från andra personer, i enlighet med internationella och nationella rättsakter. I vissa svar skrivs det inte abstrakt, utan om diskriminering som förekommer i ett konkret samhälle: personer som utifrån specifika kriterier delas in i samhällsgrupper bedöms olika och ojämlikt jämfört med andra personer som bor i samma samhälle men inte tillhör gruppen; denna åtskillnad tar sig uttryck i att villkor skapas som inskränker eller kränker de diskriminerades rättigheter och ger dem färre möjligheter. Det finns många kriterier för hur dessa grupper bildas – kön, ras, ålder, nationalitet, politiska eller religiösa åsikter och andra övertygelser, sexuell läggning, social ställning och så vidare. Deras existens beror både på statlig politik och lagstiftande verksamhet, liksom på samhällets och dess enskilda medlemmars medvetenhet samt djupt rotade stereotyper. Här uppmärksammas att personer inom samma samhälle diskrimineras och att detta inte enbart beror på myndigheternas verksamhet, utan också på bristande medvetenhet hos samhällets medlemmar. Till denna deskriptor knyts även uppfattningen att diskriminering är negativ, ofördelaktig inställning till en person på grund av ras, kön, religion, nationalitet, ålder och andra egenskaper.

Som deskriptorerna visar beskriver vissa respondenter diskriminaciją liksom ur den diskriminerades perspektiv, eftersom den diskriminerade känner sig nedvärderad, förödmjukad, föraktad och förtryckt: det handlar om handlingar där en person förtrycks, nedvärderas eller på annat sätt berövas möjligheter till olika aktiviteter på grund av vissa fysiologiska eller andra egenskaper; jag förstår diskriminering som förtryck av en viss grupp människor eller en enskild person och berövande av vissa möj-

IRENA SMETONIENĖ. Diskriminacija lietuvių kalboje ir kultūroje

39

möjligheter. Diskriminerade människor möter svårigheter när de försöker utvecklas och ta vara på möjligheter; att nedvärdera en viss grupp människor på grund av vissa egenskaper hos dem; det tar sig uttryck i att en viss grupp människor, eller en person som tillhör en viss grupp, nedvärderas, förödmjukas och får känna sig underlägsen andra; det är en kränkning av en persons värdighet på grund av personens ursprung, sexuella läggning eller andra egenskaper.

Studenterna påpekar att den som diskrimineras alltid skiljs ut från andra: att människor från en viss grupp skiljs ut från människor i en annan grupp. En grupp kan skiljas ut utifrån olika kriterier: efter ras (afroamerikaner, balkanfolk, européer, asiater osv.), efter ålder (ungdomar, äldre), efter kön (kvinnor, män) osv.

I en enkät står det att sådana människor skiljs ut som inte passar in bland andra och på något sätt sticker ut: Att skilja ut andra personer och visa att de inte är som ”alla andra”, och framställa dem som personer som inte passar in inom vissa områden eller i samhället. I mer än en enkät påpekas att diskriminering orsakas av skillnader som splittrar samhället och får dess medlemmar att stödja den ena eller andra ståndpunkten: För mig förknippas diskriminering med vissa skillnader. Oavsett vilken grund diskrimineringen har uppstår den alltid ur vissa tydligt synliga skillnader: svart – vit, kvinna – man, ätbart – oätbart och så vidare. I världen är detta problem mycket akut i alla länder och bygger på olika grunder – ras, kön, etnisk grupp, hudfärg, politisk grupp och så vidare. Denna företeelse, om man nu kan kalla den så, delar upp samhället i olika delar och tvingar människor att inta en viss ståndpunkt. Studenterna anser dock att skillnader mellan människor i sig är naturliga; diskrimineringen börjar när rättigheter och möjligheter för de personer som pekats ut begränsas: Eftersom människor är mycket olika delas de naturligt in efter nationalitet, ras, hudfärg, medborgarskap, övertygelser, åsikter, religion, sexuell läggning, språk och andra grunder. Själva indelningen betraktas inte som diskriminering, eftersom det är ett naturligt fenomen. Men när människor på grund av sin grupptillhörighet i vissa situationer förödmjukas, ges färre rättigheter och får mindre möjlighet att delta i samhällelig, politisk, kulturell, social, vetenskaplig och annan verksamhet – då handlar det om diskriminering.

4 procent av de svarande anser att orden hat, avvisande bäst beskriver diskriminering: en person stöts bort av andra och uppfattas av dem som oacceptabel eller mindre värd på grund av ras, religion, politiska åsikter i vissa frågor, språk eller nationalitet; hat i ord och handling; det är förödmjukelse och orättvisa; det är medvetet hat, som är mycket mer utbrett än vi tror. Även en extrem form av diskriminering nämns – rasism: för mig förknippas diskriminering med rasism, den är dess allra fulaste form.

40

BENDRINĖ KALBA | 97

I svaren nämns också positiv särbehandling vid flera tillfällen: i positiv bemärkelse innebär det att vissa grupper av människor ges privilegier; positiv särbehandling kan förekomma av ädla skäl, i syfte att tillgodose allmänintresset och skydda en viss samhällsgrupp som är mer utsatt och sårbar, till exempel förmåner för vissa sociala grupper (rabatter på lokal kollektivtrafik för studenter och pensionärer). Detta tema om diskriminering utvecklas dock inte vidare.

Det bör noteras att inget av svaren tar upp extern diskriminering, trots att den är aktuell än i dag. Troligtvis tänker dagens ungdomar främst på sig själva, sin plats i samhället och sin relation till andra samhällsmedlemmar. Dessutom publiceras det ständigt artiklar i medierna om problem med intern diskriminering, så det är inte så enkelt att ta sig ur denna sociala bubbla. För övrigt behandlas extern diskriminering inte heller i litauiska ordböcker, med undantag för TTŽ. Ungdomarna har en mycket bred förståelse av diskriminering: från begränsningar av rättigheter till hat. Det innebär att de också inkluderar sådant i begreppet som inte kännetecknar de lexembetydelser som anges i lexikografiska källor. Som nämndes i inledningen är en sådan förståelse av begreppet dock typisk för vårt samhälle – diskriminering är allt som strider mot tolerans.

3. DISKRIMINERING I MEDIETEXTER

Enligt metodologin består en sådan undersökning av tre delar: systematiska data, enkät och olika texter (S–A–T). Vanligen upptar textanalysen störst utrymme och inleds med en diskussion av folkloristiskt material; en textkorpus sammanställs för olika diskurser. När sociala begrepp undersöks finns det tyvärr inte samma mångfald av texter, och därför sammanställdes korpusen genom sökningar på nyckelord i medierna (nyhetsportaler på internet). Sammanlagt samlades 231 belägg för användningen av begreppet in; utvalda, icke-upprepade belägg diskuteras. När de utvalda exemplen sammanställts blir det tydligt att de kan ordnas efter profiler, som kommer att utgöra grunden för den kognitiva definitionen.

3.1. Begränsning, inskränkning, kränkning av rättigheter, utestängning

En sådan förståelse av begreppet återfinns i lexikografiska källor och i ungdomarnas svar. Även i medieexemplen bekräftas ett sådant innehåll i begreppet, men här är det bäst att skilja mellan olika former av begränsningar:

IRENA SMETONIENĖ. Diskriminacija lietuvių kalboje ir kultūroje 41

3.1.1. Diskriminering på grund av ålder

Diskriminering av människor på grund av ålder är ett universellt problem som tar sig uttryck i olika former (direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier/förolämpningar, våld) och inom nästan alla livets områden (Mikulionienė 2008: 11). Åldersdiskriminering är speciell eftersom det inte finns någon enda fastställd åldersgrupp som diskrimineras på grund av sin ålder; personer i olika åldersgrupper kan få sina rättigheter kränkta på grund av ålder (1, 2, 4, 5), men oftast gäller det äldre människor (1, 3):

1. Det är uppenbart att diskriminering kan drabba människor i alla åldrar, men samhället ser en risk i att arbetsgivarens handlingar eller, tvärtom, passivitet kan innebära allvarliga utmaningar för äldre arbetstagare. (https://www.mlaikas.lt/naujiena/aktualijos/dauguma-gyventoju-mano-kad-vyresniu-zmoniu-diskriminacija-yra-paplitusi-problema)

2. Endast personer under 50 år kunde boka företagets lägenheter i Palanga via internet. (https://www.lrytas.lt/verslas/rinkos-pulsas/2021/11/17/news/garsioji-palangos-sachmatine-po-padidinamuoju-stiklu-gavo-ispejima-del-klientu-diskriminacijos-21426713)

3. Som vi senare ska se kommer äldre förare att vara de mest diskriminerade. (https://www.delfi.lt/pilietis/autoriai/prabilo-apie-viena-vairuotojo-pazymejimo-galiojimo-detale-tai-akivaizdi-diskriminacija-93541091)

4. Diskrimineringsombudsmannens kansli meddelar att det har konstaterat att Šilutės distriktskommuns fullmäktige diskriminerar studenter över 36 år. (https://www.lrytas.lt/lietuvosdiena/svietimas/2023/09/11/news/diskriminacija-del-amziaus-silutes-rajone-ribojamos-vyresniu-studentu-galimybes-gauti-parama-28350110)

5. Diskrimineringsombudsmannen Birutė Sabatauskaitė varnade den offentliga institutionen ”Tarptautinis maratonas” för diskriminering av löpare över 29 år. (https://www.lrytas.lt/sportas/startai/2023/07/17/news/diskriminacija-vilniaus-pusmaratonyje-begti-5-km-galejo-tik-jaunimas-27718071)

Det finns många fall där barn utsätts för diskriminering, men sådana exempel kommer att behandlas i analysen av mobbning i skolan eller diskriminering av elever på social grund eller på grund av funktionsnedsättning.

3.1.2. Diskriminering på grund av funktionsnedsättning

Diskriminering på grund av funktionsnedsättning omfattar också hela samhället, utan att någon grupp undantas, vare sig barn, vuxna eller samhällsskikt. Exemplen visar att diskriminering drabbar personer med rörelsenedsättning (6), synnedsättning (7) och nedsatt hörsel (9). På senare tid talas det allt oftare om personer med psykisk funktionsnedsättning och deras plats i samhället (8). Som nämnts utsätts även barn med någon form av funktionsnedsättning för diskriminering (10):

42

BENDRINĖ KALBA | 97

6. Jämställdhetsombudsmannen Birutė Sabatauskaitė konstaterade att personer med rörelsenedsättning på detta sätt diskrimineras – de ges inte möjlighet att handla med värdighet. (https://www.anyksta.lt/zmonems-su-negalia-neprieinama-dalis-parduotuviu-diskriminacija-nustatyta-maximoje/)

7. En oroande slutsats har dragits: bankkortsterminaler med pekskärm diskriminerar personer med synnedsättning. (https://tv.lrytas.lt/zinios/lietuvos-diena/2023/03/12/news/priimta-nerima-kelianti-isvada-banko-korteliu-skaitytuvai-lieciamuoju-ekranu-diskriminuoja-asmenis-su-regos-negalia-26400008?)

8. Personer med psykisk sjukdom är en av de mest diskriminerade grupperna i Litauen. (https://www.lrytas.lt/sveikata/medicinos-zinios/2021/04/29/news/psichikos-liga-lietuvoje-socialine-bei-institucine-diskriminacija-19194745)

9. SEB Banks Vilniusfilial diskriminerade en kvinna med hörselnedsättning på grund av hennes funktionsnedsättning genom att inte överväga hennes ansökan till tjänsten.diskriminerade på grund av hennes funktionsnedsättning. (https://www.lrytas.lt/verslas/mano-pinigai/2020/06/17/news/bankas-sulauke-sprendimo-ji-pripazino-diskriminavus-neprigirdincia-moteri-15306269)

10. G. Nausėda uppmanar till snabbare avskaffande av diskrimineringen av skolelever med särskilda behovdiskriminering. (https://www.alfa.lt/straipsnis/50420112/g-nauseda-ragina-greiciau-naikinti-moksleiviu-su-specialiais-poreikiais-diskriminacija/)

Personer med funktionsnedsättning lever i olika miljöer. Deras självtillit beror på olika omständigheter, till exempel deras erfarenheter av familjelivet, förskolan, skolan eller specialskolan som de har gått i, liksom deras fritidsintressen, vänner och så vidare (Valentinavičius 2010). Personer med funktionsnedsättning är dömda till socialt utanförskap; deras utbildning begränsas till en miniminivå, de faller ur arbetsmarknaden och hamnar i en ond cirkel (Okunevičiūtė-Neverauskienė 2011).

3.1.3. Diskriminering på grund av kön

När det gäller diskriminering på grund av kön riktas störst uppmärksamhet mot kvinnors problem. De tjänar mindre (11), och det förekommer att de förnedras och inte betraktas som jämlikar, även vid vetenskapliga evenemang eller i vardagen (13). Men det är inte bara kvinnor som kan utsättas för könsdiskriminering; även män känner sig diskriminerade (12), särskilt när det gäller att avgöra vem barnet ska bo hos efter en skilsmässa – en sorts sedvanerätt som ger kvinnan företräde (14).

11. Även om kvinnor tjänar mindre – diskriminering ser de inte: de hävdar att problemet ligger djupare. (https://www.lrytas.lt/verslas/mano-pinigai/2023/02/19/news/nors-moterys-uzdirba-maziau-diskriminacijos-nemato-tikina-kad-problema-slypi-giliau-26007834)

12. Den liberale parlamentsledamoten Eugenijus Gentvilas ogillar att det kommer att sitta 14 kvinnor och en man i det nationella familjerådet. Detta är uppenbar diskriminering. (https://

IRENA SMETONIENĖ. Diskriminacija lietuvių kalboje ir kultūroje

43

www.delfi.lt/news/daily/lithuania/gentvilas-apie-vyru-trukuma-nacionalineje-seimos-taryboje-tai-akivaizdi-diskriminacija.d?id=84377851)

13. V. Gabrieliūtė påpekade att det också förekommer situationer där kön vid evenemang blir grund för diskriminering eller till och med trakasserier. Det är nog också svårt att lägga märke till att man ofta tilltalar manliga forskare med ”professor”, medan kvinnliga forskare med minst lika hög kompetens bara tilltalas med förnamn, ofta i diminutivform dessutom. (https://www.lrytas.lt/lietuvos-diena/kriminalai/2023/12/27/news/girto-lietuvio-mercedes-benz-lenkijos-greit-kelyje-rezesi-i-druskos-barstytuvo-gala-29766425)

14. Konfliktens osynliga sida: män känner sig diskriminerade vid skilsmässor. (https://www.lrytas.lt/lietuvosdiena/aktualijos/2017/09/29/news/nematoma-konflikto-puse-vyrai-skyrybose-jauciasi-diskriminuojami-2752184)

När man talar om kön är det nödvändigt att skilja mellan två begrepp: sex och gender. Sex är biologiskt kön, vilket innebär att en person föds med vissa biologiska egenskaper, medan gender är socialt kön, som formas i ett socialt sammanhang (när personen börjar bete sig som kvinna eller man). I dag utsätts homosexuella, bisexuella och transsexuella för denna typ av diskriminering på arbetet, i hemmet, i skolor och på många andra institutioner (15, 16, 17).

15. Diskriminering och våld mot LGBT är ”fortfarande omfattande”, och offentliga negativa uttalanden bidrar också. (https://www.lrt.lt/naujienos/pasaulyje/6/1178489/diskriminacija-ir-smurtas-pries-lgbt-tebera-dideli-itakos-turi-ir-viesi-neigiami-pasisakymai)

16. Ändå är diskriminering på grund av sexuell läggning mycket utbredd, inte bara i Litauen utan också i många andra länder i världen. LGBT+-personer möter fortfarande fientlighet, intolerans och hat. (https://www.ziniuradijas.lt/laidos/eura-net-plius/skaitmenine-karta-kaip-lietuvoje-jauciasi-lgbt-jaunimas?soundtrack=1)

17. Homosexuella barn i litauiska skolor känner sig fortfarande otrygga: kan vi skapa en trygg miljö? (https://www.delfi.lt/multimedija/zvelk-giliau/homoseksualus-vaikai-lietuvos-mokyklose-vis-dar-jauciasi-nesaugiai-ar-sugabesime-sukurti-patikima-aplinka-95041659)

3.1.4. Diskriminering på social grund

Det sägs att klagomål om diskriminering på grund av social ställning är näst vanligast efter klagomål om könsdiskriminering (Oku-nevičiūtė-Neverauskienė 2011). Ensamma människor känner sig diskriminerade (18), och det finns fortfarande en klyfta och ojämlika möjligheter mellan människor på landsbygden och i städerna (19); särskilt starka reaktioner väcker diskriminering av familjer med barn. Det är svårare för dem att hyra bostad (20) eller få tillträde till vissa nöjeslokaler (21), serveringsställen (22) och evenemang (23). Detta skulle kunna betraktas som diskriminering av barn, men i det här fallet är det föräldrarna, oftast mammorna, som drabbas, medan barnen blir ett hinder och oönskade subjekt. Denna typ av diskriminering omfattar alltså också mer än en samhällsgrupp; som framgår utsätts såväl ensamhushåll som familjer med barn för diskriminering.

44

BENDRINĖ KALBA | 97

18. Detta är, enligt min mening, en viss diskriminering av ensamstående diskriminacija, eftersom hyrorna för enrummare bara är marginellt lägre. (https://www.delfi.lt/paieska/#gsc.tab=0&gsc.q=diskriminacija&gsc.sort=date)

19. Gjorde slut på diskrimineringen av barn på landsbygdendiskriminaciją. (https://sekunde.lt/leidinys/sekunde/nutrauke-kaimo-vaiku-diskriminacija/)

20. Till exempel att de inte önskar familjer med barn. Eller ännu strängare: att de över huvud taget inte hyr ut till familjer med barn. Detta är redan diskriminacija. (https://m.kauno.diena.lt/naujienos/lietuva/salies-pulsas/lygiu-galimybiu-kontrolierius-atsisakymas-isnuomoti-busta-su-mazais-vaikais-jau-yra-diskriminacija-1112623)

21. Diskrimineringsombudsmannen Birutė Sabatauskaitė konstaterade att administrationen vid Klaipėdas simhall diskriminerade en mamma och hennes barn på grund av familjesituationendiskriminavo mamą ir jos vaikus. (https://www.lrytas.lt/verslas/mano-pinigai/2023/10/30/news/apsilankymas-baseine-moteriai-su-vaikais-virto-nusivylimu-patyre-diskriminacija-28936923)

22. En kvinna från Vilnius som inte släpptes in på en restaurang med sina småbarn är upprörd, och myndigheten konstaterade att detta är diskriminacija. (https://www.delfi.lt/news/daily/lithuania/ne-juokais-suerzino-viena-griezta-taisykle-tevai-su-mazais-vaikais-buvo-isprasyti-is-populiaraus-restorano.d?id=94744447)

23. Enligt myndigheten hade mässans webbplats meddelat att gäster som bjudits in till ett privat förhandsarrangemang fick ta med sig barn, men bara om barnen inte var småbarn. ”I den här situationen kan man urskilja diskriminacija inte bara på grund av ålder, utan även på grund av familjesituation (vilket är en del av den sociala ställningen). (https://www.delfi.lt/news/daily/lithuania/lygiu-galimybiu-kontroliere-isreiksdami-mazameciu-nepageidavima-renginyje-organizatoriai-juos-diskriminavo.d?id=92300651)

3.1.5. Diskriminering på yrkesmässig grund

I vissa livssituationer känner sig företrädare för vissa yrken diskriminerade: advokater (24), eftersom de inte har samma möjligheter att vaccineras; personer inom vissa yrken är rädda för att gå till psykiatriker, eftersom de kan drabbas av sanktioner på arbetet (25); i rättsakter kan man se diskriminering av vissa grupper – i detta fall motorcyklister (26); i vetenskapliga artiklar nämns även såväl djurägare som jordbrukare.

24. När domare och åklagare prioriteras vid vaccination mot COVID-19, medan advokater inte får samma möjlighet, upprörs de över dubbelmoral och diskriminering. (https://www.delfi.lt/news/daily/lithuania/teisejams-skiepijantis-nuo-covid-19-to-nesulaukiantys-advokatai-piktinasi-diskriminacija.d?id=87060305)

25. Diskriminering kan vara de facto och de jure. Det vill säga, det kan finnas diskriminerande lagar; till exempel finns det i Litauen förteckningar över yrken – om en person inom ett sådant yrke går till en psykiater är det dumt, eftersom det kan slå tillbaka på hen. (https://www.delfi.lt/news/daily/lithuania/d-puras-sakydami-kad-psichikos-ligonai-visada-agresyvus-patys-nusisnekame.d?id=74770580)

26. Den liberale parlamentsledamoten Gintaras Vaičekauskas lovar att före vårsessionens slut registrera lagändringar som syftar till att avskaffa den administrativa

IRENA SMETONIENĖ. Diskriminacija lietuvių kalboje ir kultūroje

45

överträdelsekodens befintliga diskriminering av motorcyklister. (https://www.lrytas.lt/lietuvosdiena/aktualijos/2019/05/10/news/bus-siekiama-panaikinti-motociklininkus-diskriminuojancias-istatymu-nuostatas-10286505)

3.1.6. Diskriminering på grund av språk

När ändringarna i lagen om lika möjligheter trädde i kraft 2008 blev det möjligt att tillämpa lagen vid diskriminering på grund av språk. Resultaten av undersökningen visar att nästan 7% av respondenterna har utsatts för diskriminering eller trakasserier på grund av språk (Okunevičiūtė-Neverauskienė 2011). Antalet sådana klagomål ökade när kriget i Ukraina bröt ut; rysktalande invånare i Litauen klagar över denna typ av diskriminering (27):

27. Så snart Rysslands krig mot Ukraina började fick vi många förfrågningar om eventuellt nekande av tjänster och diskriminering vid tillhandahållandet av varor och tjänster till rysktalande personer, oavsett deras nationalitet, däribland ukrainare, ryssar och belarusier som kommit till vissa platser. (https://www.lrytas.lt/lietuvosdiena/aktualijos/2022/04/01/news/prasidejus-karui-ukrainoje-pasipyle-rusakalbiu-skundai-del-diskriminacijos-lietuvoje-22919757)

3.1.7. Diskriminering på grund av nationalitet och ras

Diskriminering på grund av ras och etniskt ursprung kan upplevas direkt, när en person behandlas sämre än en annan person i en liknande situation behandlas, har behandlats eller skulle kunna behandlas, på grund av ras eller etnisk tillhörighet. Indirekt diskriminering av detta slag uppstår när till synes neutrala villkor, kriterier eller metoder kan försätta personer av en viss ras eller etnisk tillhörighet i en sämre ställning. Som exemplen visar är detta i dag främst förknippat med migranter (28, 29):

28. Den internationella icke-statliga organisationen Läkare utan gränser fördömde Litauens behandling av migranter som olagligen tagit sig in i landet och väntade på beslut om asyl, och kallade den ”systematisk diskriminering”: (https://www.delfi.lt/news/daily/lithuania/medikai-be-sienu-smerkia-sistemine-diskriminacija-migrantu-centruose-lietuvoje.d?id=91105905)

29. Rapporten konstaterar att asylsökande och migranter i Litauen levde i ovisshet och oro inför framtiden och utsattes för diskriminering, avhumanisering, förnedrande behandling och våld. (https://www.delfi.lt/news/daily/lithuania/ka-lietuvoje-terejo-istverti-migrantai-grotos-ir-izeidinejamai-tik-ledkalnio-virsune.d?id=92187085)

3.1.8. Diskriminering på politisk grund

Konkurrensen gör sig också gällande på det politiska området. Här känner sig vissa partier eller grupperingar diskriminerade av andra (30):

46

BENDRINĖ KALBA | 97

30. Vi ser att kommittéerna ignoreras och diskrimineras i förhållande till valkampanjen. Vi vill visa den uppenbara klyftan mellan partier och kommittéer, när partierna tillämpar dubbla standarder med hjälp av VRK. (https://www.lrytas.lt/lietuvos-diena/aktualijos/2019/01/22/news/vilniaus-visuomeniniai-rinkimu-komitetai-skundziasi-del-diskriminacijos-8959475)

3.2. Diskriminering = mobbning, utanförskap och förnedring i skolan

Det är värt att tala mer ingående om denna diskriminering, eftersom det för det första är ett mycket stort problem med smärtsamma konsekvenser och för det andra förstår barn diskriminering mycket bredare än vad ordböckerna anger. Deras uppfattning överensstämmer med studenternas svar, eftersom eleverna i diskriminering även innefattar mobbning och förnedring (31), hån på grund av hälsoproblem (32) och mycket mer. Elever känner sig utanför på grund av föräldrarnas ekonomiska situation (32, 33), nationalitet (34) och sexuell läggning (35).

31. Den mest smärtsamma och aktuella diskrimineringen är den i skolan. Under de tolv åren här har alla åtminstone en gång upplevt diskriminering eller själv retat en annan elev. (http://www.universitetozurnalistas.kf.vu.lt/2010/10/diskriminacija-mokykloje---negydoma-liga/)

32. Det konstaterades att diskriminering frodas i skolornadiskriminering på grund av barnets ekonomiska situation eller hälsoproblem. (https://www.15min.lt/naujiena/aktualu/lietuva/tyrimas-mokykloje-vis-labiau-ryskeja-diskriminacija-56-115776?utm_medium=copied)

33. Klyftan mellan rika och mer ekonomiskt utsatta elever blir allt större i skolorna. Därför diskrimineras elever från fattigare familjer allt mer, och de känner sig allt sämre till mods i skolan. (https://www.lrytas.lt/lietuvosdiena/aktualijos/2010/09/15/news/moksleiviu-apklausa-turtingiems-mokiniams-mokytojai-raso-geresnius-pazymius-5635619)

34. Cirka 40 procent av de tillfrågade eleverna i Litauens högstadie- och gymnasieskolor uppgav att de på ett eller annat sätt hade stött på diskriminering på grund av nationalitet i sin skola. (https://www.delfi.lt/news/daily/education/su-diskriminacija-del-tautybes-yra-susidure-40-proc-mokiniu.d?id=44284615)

35. Diskriminering på grund av sexuell läggning i skolan – något som konstnären Marius Samavičius utsattes för – vågade han tala offentligt om först efter ett decennium. (https://www.lrytas.lt/lietuvosdiena/svietimas/2021/07/04/news/diskriminacija-del-savo-orientacijos-patyres-marius-po-10-metu-ryzosi-parasyti-laiska-ji-iskaudinusai-mokytojai-19931082)

Som framgår av undersökningarna inkluderar barn i begreppets innehåll allt som gör ont för dem: när man hånar deras familj eller utseende, när någon avundas dem något, hur man behandlar dem som klär sig fult och omodernt eller kommer från landsbygden, är överviktiga, presterar dåligt i skolan, inte sköter sin hygien, och dem som är

IRENA SMETONIENĖ. Diskriminacija lietuvių kalboje ir kultūroje

47

annorlunda än alla andra. Elever lider inte bara av andra elever, utan känner också av att lärare demonstrerar sin makt (de kan befalla, bestraffa, bortse från andras åsikter, påtvinga eleverna sin vilja och sina åsikter, bedöma eleverna inte bara utifrån deras förmågor och kunskaper utan också utifrån deras personlighet samt bedöma eleverna enligt subjektiva kriterier), och de upplever lärares förhandsinställda negativa attityd till vissa elever – de tystare, de fattiga eller dem som uttrycker en annan åsikt än lärarens (Jonynienė 2008). Allt detta tar de upp när de svarar på frågan om de upplever diskriminering i skolan.

3.3. Diskriminering = osämja

Ordet diskriminering blir regelbundet ett verktyg för att hetsa till osämja mellan polacker och litauer i Vilniusområdet. Detta hänger samman med vissa politikers önskan att samla poäng inför valen eller tjänstemäns strävan att spela offer och därigenom få extra pengar. Hatet blossade åter upp efter en rapport som utarbetats på initiativ av föreningen Wspolnota Polska, i samarbete med Förbundet för polacker i Litauen och Föreningen för lärare vid polska skolor i Litauen, samt efter V. Tomaševskis klagomål till ECHR. Politikern hävdar att han diskrimineras på grund av sin nationalitet (36), och det polska förbundet och lärarföreningen som medverkade i rapporten klagar över diskriminering på alla områden (37). Litauerna håller inte med om dessa klagomål och lägger fram motsatta exempel: i Vilniusområdet är det inte polacker utan litauer som diskrimineras, eftersom de senares behov ignoreras (38), det är inte polska utan litauiska skolor som försvagas (39), och ett fredligt ungdomsläger i Dieveniškės har kallats fascistiskt. Dessutom uppmanar V. Tomaševskis litauerna att integreras i den polska gemenskapen (40), och hela situationen påminner om talesättet ”slår själv och skriker själv”. Sådana ömsesidiga anklagelser om diskriminering leder till osämja och ger fientliga krafter ett utmärkt tillfälle att destabilisera situationen.

36. V. Tomaševskis kände sig diskriminerad på grund av sin nationalitet: han vände sig till ECHR och erinrade om A. Valinskas ord. (https://www.lrytas.lt/lietuvosdiena/kriminalai/2023/12/27/news/girto-lietuvio-mercedes-benz-lenkijos-greitkelyje-rezesi-i-druskos-barstytuvo-gala-29766425)

37. Den polska minoritetens situation i Litauen väcker stor oro. Den polska minoriteten är diskriminerad inom utbildningsområdet; försöken att ge polska status som hjälpspråk i det offentliga rummet är fruktlösa; polska namn kan inte skrivas med polska tecken i officiella handlingar; det är förbjudet att använda polska ortnamn på gatuskyltar. Detta är bara några exempel som illustrerar omfattningen av kränkningarna av den polska minoritetens rättigheter i Litauen. (https://www.tv3.lt/naujiena/lietuva/wspolnota-polska-lenkai-lietuvoje-diskriminuojami-svietimo-identiteto-ir-turtiniais-aspektais-atnaujinta-11-30-n578349)

48

BENDRINĖ KALBA | 97

38. Med hänvisning till den fråga om diskriminering på etnisk grund som på senare tid har trappats upp i det offentliga rummet, hävdade G. Kazėnas att verklig diskriminering går att se just i Vilniusdistriktet, där litauernas behov ignoreras. (https://www.delfi.lt/news/daily/lithuania/prabilo-kiti-vilniaus-r-politikai-cia-iskylancios-problemos-yra-tiesiogine-diskriminacija-tautiniu-pagrindu.d?id=83337053)

39. Litauiska skolor i Vilnius län klagar över diskriminering. Distriktsmyndigheten tog ifrån dem en del av deras pengar och gav dem till polska skolor. (https://www.tv3.lt/naujiena/lietuva/salcininkuose-lietuviskos-mokyklos-skundziasi-diskriminacija-n192453)

40. Ett läger som anordnades i Dieveniškės utpekades som fascistiskt och som något som uppmuntrade till osämja mellan folk. Det fanns dagstidningar som lyckades skriva att man på lägret uppmanade till våld mot människor av annan nationalitet. Samtidigt förkunnar Valdemaras Tomaševskis högljutt att det är litauerna, inte polackerna, som måste integreras i Vilniusområdet. Jag tycker att det skulle passa bra att avslutningsvis säga att de verkliga diskriminatörerna inte är de som det skriks mycket om och som kallas sådana, utan de som bara anklagar andra för allt. (https://www.15min.lt/ikrauk/naujiena/svarbu/nuomone-tai-kas-kursto-tautine-nesantaika-nuo-traukos-515-256711?utm_medium=copied)

SLUTSATSER

Undersökningen visade att:

1. I litauiska lexikografiska källor (LKŽ_e, DLKŽ_8e och BLKŽ) behandlas intern diskriminering; den framträder dock endast i ungdomsundersökningen och medietexterna. Detta innebär att det vid undersökningstillfället inte fanns någon extern diskriminering i människors medvetande eller att den inte var aktuell. Ordböcker över internationella ord anger fler betydelser; de första korrelerar med „Visuotine lietuvių enciklopedija“ och „Politikos mokslo enciklopedinis žodynas“, det vill säga att de anger både interna och externa betydelser av diskriminering. Dessutom visar TŽŽ att det undersökta begreppet från den politiska och sociala sfären breder ut sig till andra områden (biologi, ekonomi) och även sprids i talspråket.

2. Ungdomar förstår diskriminering i mycket vid bemärkelse: från inskränkning av rättigheter till hat. De inkluderar alltså även sådant i begreppet som inte kännetecknar lexemets betydelser i de lexikografiska källorna. Men som nämnts i inledningen är denna förståelse av begreppet typisk för vårt samhälle – diskriminacija är allt som står i motsats till tolerans.

3. I dagens medier talas det om konkreta inskränkningar av rättigheter, vilka betonas i VLE_e och i Vaitkevičiūtės ordbok: på grund av ålder, funktionsnedsättning, kön, social ställning, yrke, språk, nationalitet, ras och politiska åsikter. Oavsett vilken konkret form av diskriminering det gäller förenas de av en gemensam tanke – det handlar om inskränkning, begränsning och avvisande. Man kan hävda att diskriminacija blir ett modeord och utan kontext är svårt att förklara-

IRENA SMETONIENĖ. Diskriminacija lietuvių kalboje ir kultūroje

49

-as, eftersom till exempel barns förståelse av begreppet korrelerar med ungdomarnas svar men sträcker sig ännu längre: det handlar även om mobbning och förödmjukelser i skolmiljön (både av elever och lärare), hån på grund av hälsoproblem; barn känner sig utstötta på grund av föräldrarnas ekonomiska ställning, nationalitet, sexuella läggning med mera.

4. Som nämnts i inledningen hävdar forskare att begreppet diskriminacijos saknar ett tydligt och universellt innehåll; det beror på forskaren, materialet och individens personliga uppfattning. Utifrån S-A-T-analysen kan man hävda att diskriminacija i dag innebär följande för litauer:

– begränsning, inskränkning eller kränkning av någons rättigheter;

– olika behandling av personer;

– nedvärdering, förödmjukelse, förakt, förtryck, hat, avvisande och mobbning av personer;

– grund för osämja.

ŠALTINIAI

BLKŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas, vyr. red. D. Liutkevičienė, Vilnius: Lietuvos kalbos institutas, 2013–2023. Prieiga internete: https://ekalba.lt/bendrines-lietuviu-kalbos-zodynas/ [žiūrėta 2023-03-15].

DLKŽ_8e – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas (internetinis), vyr. red. S. Keinys, 8-as patais ir papild. leid., Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2021. Prieiga internete: https://ekalba.lt/dabartines-lietuviu-kalbos-zodynas/.

LKŽ_e – Lietuvių kalbos žodynas, 1–20 (1941–2002), red. kolegija G. Naktinienė, J. Paulauskas, R. Petrokienė, V. Vitkauskas, J. Zabarskaitė, vyr. red. G. Naktinienė, e. variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2008 (atnaujinta versija, 2018). Prieiga internete: https://ekalba.lt/lietuviu-kalbos-zodynas.

PMEŽ – Politikos mokslų enciklopedinis žodynas, ats. red. A. Jankauskas, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla, 2007.

TŽŽ – Tarptautinių žodžių žodynas, redaktorių taryba A. Kaulakienė, S. Keinys, B. Kurkulis, V. Račiūnaitė, V. Žalkauskas, Vilnius: Alma littera, 2013.

Vaitkevičiūtė Valerija, 2001: Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius: Žodynas.

VLE_e – Visuotinė lietuvių enciklopedija (elektroninis variantas), Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras. Prieiga internete: https://www.vle.lt/ [žiūrėta 2023-04-06].

alfa.lt

anyksta.lt

delfi.lt

lrytas.lt

lrt.lt

50

BENDRINĖ KALBA | 97

m.kaunodiena.lt

mlaikas.lt

sekunde.lt

tv3.lt

universitetozurnalistas.kf.vu.lt

zinuradijas.lt

15min.lt

LITERATŪRA

Beresnevičiūtė Vida, Leončikas Tadas 2009: Diskriminacijos suvokimas Lietuvos visuomenėje. – Filosofija. Sociologija 20(4), 335–343.

Janušauskienė Diana 2019: Diskriminacijos suvokimas ir požiūris į lygių galimybių principo užtikrinimą Lietuvoje. – Filosofija. Sociologija 30(2), 100–107.

Jonynienė Živilė 2008: Vaiko teisių įgyvendinimas: mokyklos demokratėjimo rodiklis. – Socialinis darbas 8(2), 51–64.

Mikūlionienė Sarmitė 2008: Diskriminacija dėl amžiaus: samprata, raiškos formos ir sritys. – Socialinis darbas 7(1), 11–18.

Okunevičiūtė-Neverauskienė Laima 2011: Diskriminacijos apraiškos: aktuali būklė bei tendencijos antidiskriminacijos srityje Lietuvoje. – Filosofija. Sociologija 22(2), 115–128.

Valentinavičius Vytautas (sud.) 2010: Diskriminacija aukštajame moksle: lengva teoriškai, sudėtinga įgyvendinti. Vilnius.

Vveinhardt Jolita 2012: Identification of the reliability of methodological characteristics of quality in the diagnostic instrument for mobbing as discrimination in employee relations on purpose to improve the climate in Lithuanian organizations. – Transformations in business and economics 11(2), 218–232.

Gauta 2024-04-14

Priimta 2024-05-27

IRENA SMETONIENĖ

DISCRIMINATION IN THE LITHUANIAN LANGUAGE AND CULTURE

S u m m a r y

The word discrimination comes from Latin and means ‘distinction’. It is used in several contexts and is defined differently. In one case, it refers to individuals (in-

IRENA SMETONIENĖ. Diskriminacija lietuvių kalboje ir kultūroje

51

ternal discrimination) and in another to a particular state and its citizens (external discrimination). In popular usage and public discourse in Lithuania, the term dis-crimination is not clear and well-established, and is sometimes used indefinitely to refer to any manifestation of perceived unfair treatment and intolerance. Some Lithuanian dictionaries (the Dictionary of Standard Lithuanian Language, BLKŽ) choose to give examples of the objects of discrimination, while others use the most general meaning (the Academic Dictionary of Lithuanian, DLKŽ). Young people have a very broad understanding of discrimination, ranging from the restriction of rights to hatred, which means that they include in the concept what is not typical of the lexicographic meanings of the lexeme, and this understanding of the concept is typical of our society – discrimination is everything that is against tolerance. The analysis of media texts has highlighted the main profiles of the concept: restriction, limitation, violation, rejection; bullying, humiliation; discord. It should be noted that children’s understanding of discrimination is much broader than that provided in the dictionaries. The content of the concept includes everything that hurts them: when their family or appearance is mocked, when they are envied, how children who dress poorly and unfashionably, or who hail from rural areas, or are overweight, or struggle academically, or lack hygiene, or are different from their peers, are treated. Students not only endure mistreatment from their peers but also perceive a display of authority from their teachers.

Researchers argue that there is no clear, universal definition of discrimination; rather, it depends on the researcher, the material, and the individual’s personal perception. Based on the analysis, it can be concluded that discrimination in Lithuania today includes:

– restriction, limitation, and violation of someone’s rights.

– differential treatment of individuals.

– undermining, humiliation, contempt, oppression, hatred, rejection, and bullying.

– the basis for discord.

KEYWORDS: discrimination, restriction, limitation of rights, belittling, humiliation, bullying, discord, language.

IRENA SMETONIENĖ

Vilniaus universitetas

Lietuvių kalbos katedra

Universiteto g. 5, Vilnius

[email protected]

52

BENDRINĖ KALBA | 97

IRENA SMETONIENĖ

DISKRIMINACIJA LIETUVIŲ KALBOJE IR KULTŪROJE

S a n t r a u k a

Žodis diskriminacija yra kilęs iš lotynų kalbos ir reiškia ‘atskyrimas’. Jis vartojamas keliuose kontekstuose, todėl apibrėžiamas skirtingai. Vienu atveju tai susiję su asmenimis (vidinė diskriminacija), kitu – su tam tikra valstybe ir jos piliečiais (išorinė diskriminacija). Lietuvoje populiariojoje vartosenoje ir viešajame diskurse diskriminacijos terminas nėra aiškus ir nusistovėjęs, kartais vartojamas neapibrėžtai, siekiant įvardyti bet kokias numanomo neteisingo elgesio ir netolerancijos apraiškas. Vieni lietuviški žodynai renkasi per pavyzdžius pateikti diskriminacijos objektus (BLKŽ), kiti renkasi bendriausią reikšmę (DLKŽ₈ₑ). Jaunimas diskriminaciją supranta labai plačiai: nuo teisių suvaržymo iki neapykantos, vadinasi, į sąvoką įtraukia ir tai, kas nebūdinga leksikografiniuose šaltiniuose pateiktoms leksemos reikšmėms, toks sąvokos supratimas būdingas mūsų visuomenei – diskriminacija yra viskas, kas priešinga tolerancijai. Medijų tekstų analizė išryškino pagrindinius sąvokos profilius: suvaržymas, apribojimas, pažeidimas, atstūmimas; patyčios, žeminimas; nesantaika. Atkreiptinas dėmesys, kad diskriminaciją vaikai supranta daug plačiau, negu teikia žodynai. Į sąvokos turinį vaikai įtraukia viską, dėl ko jiems skauda: kai šaipomasi iš šeimos, išvaizdos, ko nors pavydima, kaip elgiamasi su tais, kurie negražiai ir nemadingai rengiasi ar yra iš kaimo, kurie yra apkūnūs, kurie blogai mokosi, nesilaiko higienos, su tais, kurie yra kitokie nei visi. Mokiniai ne tik kenčia nuo kitų mokinių, bet ir jaučia mokytojų galios demonstravimą.

Mokslininkai teigia, kad nėra aiškaus, universalaus diskriminacijos sąvokos turinio, ji priklauso nuo tyrėjo, medžiagos ir žmogaus asmeninio suvokimo. Remiantis atlikta analize, galima teigti, kad šiandien diskriminacija lietuviams yra:

– kieno nors teisių apribojimas, suvaržymas, pažeidimas;

– asmenų skirtingas vertinimas;

– asmenų menkinimas, žeminimas, niekinimas, engimas, neapykanta, atstūmimas, patyčios;

– nesantaikos pagrindas.

ESMINIAI ŽODŽIAI: diskriminacija, suvaržymas, teisių apribojimas, menkinimas, žeminimas, patyčios, nesantaika.

IRENA SMETONIENĖ Vilniaus universitetas Lietuvių kalbos katedra Universiteto g. 5, Vilnius [email protected]

IRENA SMETONIENĖ. Diskriminacija lietuvių kalboje ir kultūroje

53