LIETUVIŲ KALBOS LEKSIKOS RAIDA

LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA

SJÖNAMN¹

B. SAVUKYNAS

E – G

Egl-ežeris (|| Jasiūnų ežeras) Švenčionys, byn Teberiškės; jämför Egl-ynas sjö, Moletai, Egl-upis å 1. Skuodas 2. Vaškai; lett. Eglu ezers EnLV I 265: lit. eglė ’gran’ + ežeras ’sjö’; jfr även med avseende på semantiken Klėv-žeris (<*Klėv-ežeris) Semeliškės.

Eglynas Moletai, byn Čiulėnai: lit. eglynas ’granskog’; jfr även Ąžuolynas sjö, Kaišiadorys.

Egl-inis (dial. Aglinis) Obeliai, byn Trumponiai; se Eglėžeris, suffix. -inja-; jfr Egl-inis.

Egl-inis Smalvos, byn Vyšniškės: lit. ėglis, ėglius ’Juniperus communis, en’, + suffix. -inja-; beträffande semantik och ordbildning jfr även Ąžuol-inis sjö, Degučiai, Berž-inis sjö, Kaltanėnai, fornt. Bers-in ortnamn, GerON 19.

Eglis Semeliškės, byn Kozelkiškės II: lit. ėglis ’Juniperus communis’; jfr även Eglius sjö, Dusetos.

Eglius Dusetos, byn Jasai: lit. ėglius ’Juniperus communis’; jfr även Eglis sjö, Semeliškės.

Egl-iokas || Egl-iukas Dusetos, byn Jasai < Eglius (se) + suffix. -joka- || -juka-; toponymisk diminutiv.

Eig-ūtis Antazavė, byn Ajočiai; jfr lett. Eig-uts personnamn och vattendrag, EnLV I: lit. efternamn Eigỹs + + suffix. -utja-; namn med possessiv eller memorial betydelse.

Eikiniskio ežeras || Baldūnų ežeras < Eikiniskis by, Baldūnai by. Juodupė.

Elmis Anykščiai, byn Elmiškis; jfr Elmė å på samma plats; lett. Elmij EnLV I; jfr även lit. Alm-enas (se) sjö, Linkmenys, Alm-uonė å, Kraupiškas: (baltisk rot elm- (alm-): lit. almėti, elmėti ’sippra långsamt, rinna oavbrutet, droppa, flyta, vara varig’, almynė ’träsk, sörja’ LKŽ I 88, II, 815; se även Hr AF 35².

Elzbietė Tirkšliai, byn Voveriai:?

¹Se artiklarna som förklarar sjönamn som börjar på bokstäverna A, B, Č och D i ”Lietuvių kalbotyros klausimai”, III, s. 289 ff. (där finns inledande anmärkningar och förkortningar), IV, s. 219 ff. och V, s. 191 ff.

I denna artikel anges namnens lokalisering inte efter distrikt utan efter större närliggande orter, såsom i ”Lietuvos TSR upių ir ežerų vardyne”, Vilnius, 1963 (förkortat UEV).

² Kr AF – Hans Krahe, Unsere ältesten Flussnamen, Wiesbaden, 1964.

183

Enčias Vadokliai, byn Sodeliškiai, jfr Enčia vattendrag på samma plats; lett. Eñtes mot EnLV I 274; jfr också lett. Añtes (?) EnLV I, lit. Antė vattendrag vid Rietavas, Ančia vattendrag vid Kapčiamiestis; ent- står i förhållande till ant- såsom elm- till alm- (se Elmis); se Ančia för etymologi.

Sjön Endriuškāičiai <Endriuškāičiai byn Alsėdžiai.

Erzv-ėtas || Erzv-ētai (jfr Arzvėtas || Arzvėtai) Tverečius, byn Erzvėtas, Erzv-ėta vattendrag på samma plats, jfr Erž-vilkai vattendrag vid Eržvilkas; lett. Erži mot EnLV I 276, Arž-uga vattendrag, ibid. 43; preuss. Arse vattendrag (*Aržė) GerON 11 (beträffande erž-/arž- jfr elm-/alm-, se Elmis), jfr även preuss. Arga GerON 11; baltisk växling mellan velart och palatalt g/ž (jfr érgti, argōti/aržōti); hydronymroten erz- är här sannolikt en dialektal variant av den baltiska roten arž-/erž-, troligen en relikt från en dialekt besläktad med seliska (eller lettgalliska?); balt. arg-/erg-/arž-/erž-: ie. *arg- ”glänsande, kvinnlig”; sanskrit árjunah ”ljus, vit”; gr. ἀργός ”vit”, se även Hr ĀF 53; som sekundära baltiska avledningar av denna rot jfr lit. érgti, argōti, aržōti, bildade enligt samma semantiska modell som bálnas ”vit” → balnōti ”riva, skrapa”; suffixet -ėta-, jfr Sīrv-ėtas sjö vid Mielagėnai, se SkŽD 341.

Ežeras || Ešer-aitis Linkmenys, byn Vaišniūnai, jfr lett. Aser-itis EnLV I 43: lit. ešeras, ešerys ”Perca fluviatilis”; suffixet -aitja-.

Ešerėlis Pabiržė, se Ešeras; suffixet -ėlja-.

Ešerinė 1. Kurtuvėnai 2. Nemenčinė 3. Raudondvaris, byn Didvyriai, se Ešeras; suffixet -inė.

Ešer-in-ėlis Veisiejai, byn Babrai, se Ešeras; suffix -inja- + -ėlJa-.

Sjön Ešerinės Šilutė, småstad Varšėdžiai, se Ešerinė; sannolikt genitiv av namnet.

Ešer-inis 1. Alsėdžiai 2. Antalieptė, byn Indučiai 3. Daugai, byn Daškonys 4. Degučiai, byn Subatiškiai 5. Dubingiai 6. Kuktiškės, byn Budriškiai 7. Kuktiškės, byn Motviškiai 8. Kurtuvėnai, byn Pašvinė 9. Linkmenys, förort Sidabrinė 10. Merkinė, byn Samūniškiai 11. Molėtai, skog Čiuliai 12. Molėtai, skog Stirniai 13. Onuškis, byn Jurgionys 14. Onuškis, byn Utos 15. Panemunėlis, byn Meldeikiai 16. Rudnia, byn Krokšlys 17. Rudnia, byn Lynežeris 18. Rumšiškės, byn Pieneliai 19. två sjöar vid Salakas, byn Pošerinė 20. Seinai, LLR 21. Skapiškis 22. Svėdasai, byn Slėpiškiai 23. Švenčionėliai, byn Mielagėnai 24. Tauragnai, skog Ažvinčiai 25. Varėna, byn Glūkas 26. Vievis, byn Ešerinė; se Ešeras; suffixet -inja-.

Ešerin-iukas Kuktiškės, byn Obelynė, se Ešerinis 7 + suffixet -juka-; toponymiskt diminutiv.

Ešerin-ūkas Rudnia, byn Lynežeris, se Ešerinis 18 + suffixet -uka-; toponymiskt diminutiv.

Ežerai några små sjöar vid Pagėgiai, byn Vielaičiai: lit. ežerai (nom. pl.).

Ežerāitis 1. Eišiškės, område Čebatoriai 2. Riešė, byn Ežeraičiai 3. Tauragė 4. Varėna, byn Bižai: lit. ežerāitis ”liten sjö”.

Ežerālis 1. Palanga 2. Plateliai: samog. ežerālis ”liten, obetydlig sjö”.

Ežeras 1. Pampėnai, byn Sereikoniai 2. Pampėnai, byn Stebeikiai 3. A. Panemunė, byn Šlienava 4. Panevėžys, byn Pakuodžiupiai 5. Priekulė, byn Vilkmedžiai; jfr lett. Ezers ”damm” EnLV I 277, preuss. Azare pl.: lit. ežeras.

Ežerė Molėtai, Laumėnai by: lit. ežeras ’sjö’; substantiverad adjektivisk bildning.

Ežerėlia-balė Švent ežeris, Kirtiliškės by: lit. ežerėlis + bala ’liten sjö + kärr’.

Ežerėlis 1. Antalieptė, Zabičiūnai by. 2. Biržai, Ežerėliai by. 3. Biržai, Mikenai by.

184

4. Ignalina 5. Jonava, Lukošiškės by. 6. Jūžintai, Gegeliškis by. 7. Kapčiamestis, Alekniškės by. 8. Kurkliai, Pavirinčiai by. 9. Naujamies­tis, Miškiai by. 10. Pakruojis 11. Pasvalys, Maskoliškės by. 12. Pušalotas, Pamiškė by. 13. Radviliškis, Kutiškės by. 14. N. Radviliškis, Spingučiai by. 15. Salakas, Akriemiai by. 16. Skapiškis, Kepuriškis by. 17. || Švėnininkų Idubas Smilgiai, Švėnininkai by. 18. Surviliškis 19. Veisiejai, Aradninkai by: lit. ežerėlis ’liten sjö’.

Ežer-ėlis Pampėnai, Sreikoniai by < Ežeras (se) + suffix -ėl-ja-; toponymisk diminutiv.

Ežerėt-šlaitis || Šlait-ežeris Degučiai, Biržūnai by: lit. *ežerėtis + šlaitas/šlaitas + ežeras.

Ežerėkų ežeras < Ežerėkai by Varenav: ežeras ’sjö’ + suffix -ėka-, jfr Gav-iekas sjö, se SkŽD 160.

Ežerikas 1. Karklė, Išė by. 2. Karklė, Tovė by: lit. ežerikas ’liten sjö’; om suffixet -ika- se SkŽD 127.

Ežerynas 1. Seirijai 2. Simnas, Ponkiškiai by: ežerynas ’igenväxt, uttorkad sjö’ LKŽ II 845; här sannolikt i betydelsen ’liten sjö’, jfr sydvästlitauiska lapynas ’liten rävunge, rävbarn’.

Ežer-inis Joniškis (Nemenčinė), Poežerinė by: lit. ežeras ’sjö’ + suffix -inja-.

Ežeriokas 1. Rokiškis, Meldučiai by 2. Tauragnai, Skroblai by: östaukštaitiska ežeriokas ’ganska stor sjö’ LKŽ II 845.

Ežerių ežerėlis < Ežeriai by Kuktiškės < *Ežeras sjö: lit. ežeras ’sjö’.

Ežeriukas 1. Daugel iškis, Mikalavas by 2. Girkalnis, Griciai by 3. Joniškis, Pamažuopiai by 4. Nemakščiai, Guškaliai by 5. Rūdiškės, Aluona by 6. Šiaulėnai, Pilneliai by, 7. Šiluva: lit. ežeriukas ’liten sjö’.

Gabys (|| Gebizas?) Kruonis, Šnipeliai by, jfr Gab-jauriškis sjö Pilviškiai, Gab-ižius å Ylakiai; lett. Gab-eņi ort, Gab-ieži ort EnLV I 287; preuss. Gab-elin sjö GerON 34: lett. gab-ieža ’buskmark’, preuss. gab-awo ’padda’ (sannolikt en avledning av balt. *gab-, med betydelsen ’gyttja, träsk, sankmark’); den baltiska gab--semantiken framgår av motsvarigheter i andra indoeuropeiska språk — fornkyrkoslav. žaba ’groda’, fornnord. quappa ’Aalquappe’, men norsk dial. kvabb ’grötig, slemmig massa’, forneng. cwabbe ’träsk’, eng. quab ’träskmark’: indoeuropeiska *gweb(h)- ’slemmig, dallrig; lake, padda’ W1VW I 674; gab- förklaras annorlunda av K. Būga, se BgRR III 523.

Gab-jaur-iškis Pilviškiai, Parausviai by; om Gab- se Gabys; -jaur-: lit. jáura ’kärrig mark, kalljord; gungfly, kärr’, jaurùs ’sank, fin’ LKŽ IV 315-16; suffix -iškja-, jfr Daūn-iškis sjö Utena.

Gab-utis Kruonis, Naujakiemis by < Gabys (se) + suffix -utija-; toponymisk diminutiv.

Sjön Gačionys < byn Gačionys (jfr lit. efternamnet Gačionis), Jūžintai.

Gadeika Šventėžeris, byn Janėnai; jfr bäcken Gadeik-upis vid Kretinga, <lit. efternamnet Gadeikà; sannolikt en appellativiserad elliptisk genitiv av det possessiva Gadeikos ežeras ’Gadeikas sjö’.

Gadēn-aitis Semeliškės, nära byn Aleksandraukos. < Gadēnas (se) sjö + suffixet -aitija-; en toponymisk diminutivbildning.

³Se B. Savukynas, Kilmininkiniai lietuvių vietovardžiai, ”Lietuvių kalbotyros klausimai”, VI, Vilnius, 1963, s. 240.

185

Gadėnas Semeliškės, nära byn Aleksandraukos. <lit. efternamnet Gadėnas, jfr sjön Gadeikà; sannolikt en appellativiserad elliptisk genitiv av det possessiva Gadėno ežeras ’Gadėnas sjö’⁴.

Gaidė Rimšė, byn Gaidė; jfr sjön Gaidýs vid Adutiškis, sjön Gaid-inis vid Rūdiškės, bäcken Gaid-upis i 1. Girkalnis, 2. Užventis, Gaidž-iupys vid Jonava; lett. bäcken Gaide, Gaid-upe EnLV I 288; preuss. hydronym Gaiden GerON 34; jfr också den apofoniska varianten gied-(r)-: lit. sjön Gieda-vardys vid Leipalingis, bäcken Gied-ulis vid Vieksniai, sjön Gied-r-yš vid Daugaliai, bäcken Gied-r-ė vid Taujėnai; lett. Dzied-akšli jämför EnLV I 262: gaidýti / giedrinti, giedras ’klar, ren, skär’; jfr preuss. gay-l-is ’weiß’; lett. gai-s-s ’ljus’, gr. φαιδ-ρ-ός ’klar, lysande’. De apofoniska varianterna av denna rot i baltiska appellativ gai-d- / gie-d- / gi-d- / gai-s- (< *gai-d-s- resp. gai-s-) / gai-l- förekommer även i hydronymin. Utöver de ovan nämnda, jfr också lett. Dzedrais ezers (: dzidrs ’klar, ren’) EnLV I 257, lit. bäcken Gais-upis vid Naujamiestis, preuss. sjön Gailen GerON 35; vissa litauiska hydronymer med Gaid- kan senare ha omtolkats genom folketymologi efter gaidį ’gallus gallinaceus’. Hydronymer med roten Gaid- kan också ha antroponymiskt ursprung (jfr efternamnet Gaidỹs).

Gaid-inis Rūdiškės, byn Panošiškės; se Gaidė; suffixet -inja-.

Gaidỹs || sjön Stajėtiškio Adutiškis, byn Stajėtiškis; se Gaidė.

Gaidž-iùkas 1. Degučiai, Gražutės skog; 2. Molėtai, byn Bebrusai; se Gaidė; suffixet -juka-.

Gaigal-inis 1. Seirijai, byn Gudonys; 2. Švenčionėliai, byn Kampuotėlė; jfr lett. Gàigal-eņa bäck EnLV I 288, preuss. Gaygel-yth sjö GerON 34: lit. gaigalas ’andfågel’, jfr lett. gaigale ’måsart’, preuss. gegalis ’smådopping’ + suffixet -inja-.

Gaigāl-is 1. Linkmenys, byn Pagailė I; 2. Nemenčinė, byn Kragžliai; 3. Želva, byn Virbalai; jfr bäcken Gaigāl-is vid Gervėčiai, byn Sakalaičiai, BTSR; se Gaigalinis; substantiverat adjektiv, avledning med -ja-stam.

Gáil-iekas Seirijai, byn Raganiškė; jfr sjön Gáil-intas vid Merkinė, preuss. sjön Gailen GerON 35: preuss. gaylis ’vit’, jfr lit. sjön Gaidė (se), sjön Giedrỹs; västbaltiskt hydronym, se BgRR II 100, III 135; suffixet -ieka- är sannolikt en apofonisk variant av suffixet -eika-, jfr sjön Taur-eikùs vid Semeliškės och bäcken Taur-ieka vid Stakliškės; se även SkŽD 160.

Gáil-intas Merkinė, byn Galintėnai; se Gailiekas; suffixet -inta-, jfr sjön Žuv-intas vid Simnas, sjön Vies-intas vid Viešintos; med hänsyn till roten och området är det sannolikt ett västbaltiskt (jatvingiskt) hydronym.

Den lilla sjön Galintėnai < byn Galintėnai (< Gailintėnai < sjön Gáilintas (se) + suffixet -ėna-) Merkinė.

Gaim-ýnas Molėtai, byn Čiulėnai; jfr lit. byn Geim-imiai vid Šimonys, Gim-balė bäck vid Subačius, Gým-alas by nära Telšiai, preuss. sjön Gimm-er, sjön Gyme GerON 41 (rotens apofoni: gaim-/geim-/gim-/gym-): lit. gimus ’slemmig’ LKŽ III 316; beträffande semantiken, jfr lit. bäcken Gleitė vid Endriejavas, bäcken Glit-upis vid Žarėnai, sjön Glitis vid Gaurė; suffixet -yna-, jfr sjön Vėpr-ynas vid Veisiejai.

Gala-dusỹs Lazdijai, byn Galadusys; beträffande Gal-(a)-, jfr bäcken Galà vid Lygumai, sjön Gál-stas vid Lazdijai, preuss. sjön Gal-anten GerON 35; roten gal- i baltiska hydronymer kan ofta inte skiljas från gel-/gil- (som apofonisk variant): lit. gilùs, gelmė; jfr ryska голомя, голомень ’öppet hav’, sanskrit jala-m ’vatten, väta’; jfr också lit. gal-vis

⁴ Ibid.

186

”en av sig själv bildad göl på platsen för en gammal flodfåra eller i en vik” LKŽ III 85; beträffande dus- se Dausinas.

Gal-ėlis (|| Davigiliai) Salakas, se Galadusys; suffix. -elja-.

Galg-aitis Trakai, byn Kunigaikštinė, jfr. Galg-iūkas å Vainutas; lett. Gāldz-ini vs. Gālga vs. EnLV I 292; se Galadusys; suffix. -g- + aitja-.

Gal-inis 1. Giedraičiai, byn Gudeikiai. 2. Lazdijai 3. (|| Šalna) Smalvos, byn Šalna; se Galadusys; suffix. -inja-.

Galn-ākis två sjöar i Molėtai, byn Stirniai, se Gál-nis; suffix. -akja-, jfr. Viš-akis å, se SkŽD 125.

Gál-nis Semeliškės, byn Prūsiškiai, se Galadusys; suffix. -n-, se SkŽD 221.

Gal-ōnas Joniškis (Nemenčinė), Dubingiai skogsområde, se Galadusys; suffix. -ona-, jfr. Pal-ōnas ån i Ariogala, se SkŽD 274.

Gál-stas || Gáu-stas Veisiejai, byn Laibagaliai, se Galadusys; Gáustas < Gálstas, som resultat av l-depalatalisering; suffix. -sta-, se SkŽD 324.

Gal-uonai || Gal-uōnas || Geluonai Molėtai, byn Simančiai, se Galadusys; suffix. -uona-, jfr. Ėžer-uona ån i Tauragė, se SkŽD 282.

Gal-uonis Kuktiškės, byn Pagaluonė, se Galadusys; suffix. -uonja-, se SkŽD 284.

Gál-vė (sannolikt från *Galvīs) Trakai, jfr. lit. Gala-dusỹs sjö (se), Gal-ōnas sjö, Galà ån i Ly gumai; preuss. Gal-anten sjö GerON 35: galvis ”en av sig själv bildad göl på platsen för en gammal flodfåra eller i en vik” LKŽ III 85; lett. dzelve ”ett vattenhål i ett sumpigt kärr; en inskjutande plats som man inte kan passera” (: lit. gilùs ”djup”); suffix. -vė, se SkŽD 379. Rotens ablaut: gal-/gel-/gil-/gyl-.

Galv-ėlis Kuktiškės, byn Žiežuliai, se Galvė; suffix. -elja-.

Galv-inis Merkinė, byn Druskininkai, se Galvė; suffix. -inja-.

Galvó-žeris (<*Galvo-ežeris) Onuškis, byn Kazokiškės, se Galvė; den andra komponenten är ežeras.

Gard-ėliai Semeliškės, byn Stančiai, jfr. Gárd-uva å i Laukuva, Gard-uvà å i Gudžiūnai, Gárd-upis å i Surviliškis, Gárd-inas å i Panevėžys; lett. Gard-upe å, Gard-auna å EnLV I 279; ablautvarianterna av roten gard- är gerd- och gird-, jfr. lit. Gerd-auja å i Gargždai, Gėrd-upis Tverai, Gerd-išė (|| Kerilė) å i Viduklė; lett. Dzērd-upīte å EnLV I 255; lit. Gird-elis å i Krekenava; den baltiska hydronymiska roten gard-/ger-d-/gir-d- kan inte skiljas från lit. gerti, girdyti; beträffande semantiken jfr. fornr. žerelo ”(flod)mynning”, ukr. žorvó ”flodbädd”, forntjeck. žriedlo ”källa” VsREW420; suffix. -ėlija-.

Garg-ašius Utena, Pušynėlis, jämför lett. Gārg-aliņš blandad skog EnLV I 297: lit. gargāže ”ett mycket knotigt, vridet föremål; garankštis” LKŽ III 128; suffix -ašiu-, jämför Gerd-ašiai by, Leipalingis, se SkŽD 316.

Gaspariškės sjö (|| Kicgeilis) < Gaspariškė by, Mielagėnai.

Gastautiškių sjö < Gastautiškės by, Semeliškės.

Gaudėšiaus sjö <personnamn Gaudėšius Telšiai, byn Degučiai; ett hydronym i genitiv med possessiv betydelse.

Gauštv-inis || Gauštv-inỹs Tytuvėnai; detta sjönamn, som saknar motsvarigheter i baltisk hydronymi, är troligen bildat med suffixet -inja- av appellativet *gaužt-vė, motsvarande lit. gužt-vė ”en mossart – Hylo comium”, jämför lit. guóžtis, gūžtis, gaižtis ”kröka sig, dra ihop sig”; rotens ablaut: gauž-/gūž-/guž-/guož-.

Gav-aitis Ignalina, se Gavys; suffix -aitja-; toponymisk diminutiv.

187

Gaveikių lilla sjö <Gaveikiai by, Kamajai.

Gavėnas <personnamn Gavėnas Molėtai, byn Sanklodiškiai; en elliptisk genitivform som har blivit ett namn,⁵ från det possessiva Gavėnos sjö.

Gavėniškio sjö <Gavėniškis församling, Jūžintai.

Gav-iekas Semeliškės, byn Peliūnai, se Gavys; suffix -ieka-, jämför Gáil-iekas (se) sjö, se SkŽD 160.

Gavỹs || Gav-eikis Ignalina, byn Antagavė, jämför lit. Gav-iekas sjö, Semeliškės; lett. Gav-ene flod EnLV I 305; preussiskt ortnamn Gaw-en GerON 37; även lit. Gaujà flod Dien-veniskės, lett. Gauja flod (se BgRR III 852) och lit. Góv-ija församling, Varniai; hydronymrot gav-/gov- (< *gau̯/*gāu̯), möjligen omöjlig att skilja från lit. goti ”gå”; en synonym till sjönamn med gav- skulle vara Aisetai (se) sjö, Labanoras; suffix -eika-, se SkŽD 160.

Gedmino lilla sjö <personnamn Gedminas Alsėdžiai, byn Gegrėnai; ett hydronym i genitiv med possessiv betydelse.

Geibonių sjö <Geibonys by, Vievis.

Geiščiūlis Onuškis, byn Kaniūkai <namnform *Geiščiūlis, troligen en elliptisk possessiv genitiv som har blivit ett namn; jämför även personnamnen Geiščiūnas, Geistėnai församling, Ignalina, Geiščiai by, Rokiškis.

Gėj-ukas Onuškis, Gėjaus skog, se Gėjus, suffix -ūka-; toponymisk diminutiv.

Gėjus Onuškis, Gėjaus skog, jämför lit. Gei-upis flod, Raseiniai; lett. Dzejas strauts flod, Dzei-purs flod EnLV I 251: indirekt lit. gijà ”tråd, garn; ström”; geinỹs ”redskap av rep för att klättra upp i ett träd till bina”; beträffande semantiken, jämför fornkyrkoslav. žica ”nerver”, grek. βιος ”båge”; hydronymbetydelsen hos den baltiska roten gē-/gi-/gei- är troligen ”böjd, krökt”; jämför även lit. geinỹs ”krökt käpp för att slå ripką”.

Gėla Nemenčinė, jfr lit. Gėlỹs sjö Kuktiškės, Gėl-ainis sjö Tauragnai: lit. pa-gėluõ ”köld”, lett. dzeltŗs ”kühl”; jfr även lat. gelu ”Kälte, Frost”, got. kalds ”källa”.

Gėl-ainis Tauragnai, byn Gaideliai, se Gėla; suffix -ainja-, jfr meld-ainis ”igenvuxen sjö”, se SkŽD; till bildningen är det sannolikt ett substantiverat adjektiv.

Gėl-aitis Nemenčinė, se Gėla; suffix -aitja-.

Geled-nia Švenčionys, byn Geledniai, jfr lit. Gėld-upė Kaltinėnai, Gelda å Raseiniai, Gėld-upis å Šiluva; lett. Dzelda å EnLV I 251, preuss. ortnamn Geld-iten GerON 39, preuss.-lit. Geld-āpe å, LLR Geldapė: indirekt lett. dzeldēt ”bli hård (om snö som packats hårt)” LVV I 540, jfr även slov. žlėd ”glattis”, fornslav. žlėdica ”underkylt regn”: urindoeuropeiska *ghelad- ”is” WI VW I 629; suffix -nja.

Gelež-inis Vievis, byn Zabაკos, jfr lit. Geležis sjö Alsėdžiai, lett. Dzelz-upe å EnLV I 253: lit. geležis, gelžis, lett. dzelzs + suffix -inja-.

Gelionių ežeras <Gelionys vid. Aukštadvaris.

Gėlỹs Kuktiškės, se Gėla.

Gėlių ežeras Balninkai, byn Gėliogalinių, se Gėla; som bynamnet Gėlio-galiai visar, var sjöns namn tidigare *Gėlỹs || *Gėliai; genitivnamnet är inget annat än den etablerade genitivformen av namnet i formen Gėliai.

Gel-ov-inė Merkinė, byn Gelovinė, se Galvė; rotväxling gal-/gel-/gil-/-gyl-; suffix ov- + -inė.

Gėl-uotas Molėtai, småstad Anturkė, se Gėla; suffix -uota-, jfr Klab-uotas sjö Vyžuonos.

⁵ Ibid.

188

Gėl-uva Kurtuvėnai, Pageluvio k., se Galvė; suff. -uva-.

Gėl-užis Aukštadvaris, Užuguosčio k., se Galvė; suff. -užja-.

Gėl-užis Utena, Margavonių k., se Gėla; suff. -užja-.

sjön Gelvānė Gelvonai, byn Seniūnai, etymologin se Gálvė, Gėlve; suffix. -ānė < *onė; genitiviskt namn, uppenbarligen en etablerad genitivform av namnet från formen Gelvonė, jfr dess avledning Gelvonai småstad.

Gelv-átis Semeliškės, Budilių k.; Gélvės med suff. -aitja-, toponymisk diminutiv.

Gėlve || Gelvà || Gelvės ežeras Gelvonai, Bagdišių k., se Galvė.

Gélvis Semeliškės, Budilių k., se Galvė.

Gelžis Alsėdžiai, Pagermantės k., se Geležinis;

Genionių ežeras <Geniónys by. Onuškis.

sjön Gepai Onuškis, byn Dembina:?

Gérkonių ežerėlis <Gérkonys by. Dūkštas;

Germ-antas Telšiai, Džiuginėnų k., jfr preussiska ortnamn Germ, Germ-ayn, Germ-ynyn GerON 40, samt litauiska Girm-uonys/Girmuõ å. Pakuonis, preussiskt ortnamn Girme ibid. 42 (rotvokalväxling: ger-m-/gir-m-): germė ”gammal skog, skogsmark”, LKŽ III 260, germ-enės ”Peucedanum Oreoselinum”; už-germ-ėti ”växa igen”, samt litauiska giria se FrLEW 153; beträffande semantiken jfr Mišk-inis sjö 1. Daugailiai. 2. Obeliai, Šil-inis sjö 1. Dusetos, 2. Linkmenys; suff. -anta-, jfr Āl-antas å, Sāl-antas å, se SkŽD 374.

Gerv-ėtis tre sjöar i Salakas, jfr Gerv-ėčia å i Musninkai; lettiska Dzērv-ītis sjö EnLV I 256: litauiska gérvė, lettiska dzērve ”Grus grus” + suff. -ētja-, se SkŽD 351; alternativt: litauiska žerv-énti ”strömma snabbt”, jfr litauiska Žerv-ýnos ort i Keturlakiai och det vanliga hydronymen Žerv-ynas (Lazdijai, Krosna, Leipalingis), som på grund av förhållandet ž: z bör betraktas som jotvingisk⁶; beträffande växlingen mellan velar och palatal (g/ž) jfr litauiska gnýbti/žnýbti, gūm-bas/žām̃bas.

Gerv-inis 1. Leipalingis, Veršių k. 2. Rūdiškės, Panošiškių k., se Gervėtis; suff. -inja-.

Gervin-ūkas Leipalingis, Černiauskų k., se Gervinis + suff. -uka-, toponymisk diminutiv.

Gieda-vardys Leipalingis, Vilekių k.; beträffande Gied- se Gaidė; beträffande vard- jfr verd-ėnė ”källa” och litauiska hydronymer: Vardas å i Želva, Vara-ūksnė å i Šeduva, Vārd-uva å i Mažeikiai, Vardžius å i Ūdrija; rotvokalväxling vard-/verd-.

Giedraičių sjö (|| Kiementas) < Giedraičiai småstad.

Giedr-ėlis Linkmenys, byn Pažemys: lit. giedras ’klar’, jfr Gaidė (se); suff. -eljà-.

Giedrys Daugailiai, byn Rukliai: lit. giedras ’klar’, jfr Gaidė (se).

Gil-ándis (|| Gel-ándis) Onuškis, byn Derionys, jfr Galvė (se): lit. gilùs ”djup” + suffix. -andja-, se SkŽD 101, jfr Kūr-andas vattendrag i Betygala, Gir-andas vattendrag på samma ort; gil- motsvarar gel-, liksom gilùs och gelmė.

Gil-aušis Betygala, byn Pročiūnai, se Gil-andis; suff. -aušja-, jfr Lók-aušis bäck i Laukuva, se SkŽD 318.

Gil-b-ietis Rudamina, byn Gilbietis, jfr Gil-bõ bäck i Kuktiškės: lit. gilùs med suff. -b-+-ietja-, jfr Rim-ietis sjö i Lazdijai, se SkŽD 360.

⁶ För en utförligare etymologi av Zervýnas, se S. Karaliūnas, Pastabos dėl vardo Zervynos kilmės, ”Zervynos, kraštotyros bruožai”, Vilnius, 1964, s. 136–139; Б. Сабукнас, К проблеме западнобалтийского субстрата в юго-западной Литве, ”Baltistica”, 2, 1966, Vilnius, s. 171.

189

Gil-inė Smalvos, byn Gilinė, se Gilandis; suff. -inė.

Gilioji Simnas, byn Atesninkai I: gilióji är den pronominella formen av adjektivet gilt (f.).

Gẏl-iokas Linkmenys, byn Dniškiai I: lit. gýlis ’djup’, gylė ’djup’, + suff. -joka-, jfr Egl-iokas sjö.

Gilis Daugai, byn Pagilė: lit. gìlus, jfr Gilióji sjö, Simnas; en adjektivbildning med stammen Báltis (: báltas)-typ och -ia-.

Gil-šė Merkinė, byn Pagilšis, se Gilis; suff. -šė, jfr skėp-šė ’skäppa’, se SkŽD 316.

Giltinės lilla sjö Kurkliai, byn Kurkliai I: giltinė ’döden, dödens symbol’.

Giluč-iukas Švenčionėliai, byn Santaka, se Gilūtis 3 + suff. -juka-; toponymisk diminutiv.

Gil-uišis 1. Merkinė, byn Netiesa. 2. Punskas, byn Giluišiai, LLR 3. Veisiejai, byn Babrai: lit. gìlus + suff. -uišja-, se SkŽD 319.

Gil-iūtis Simnas: lit. gìlus + suff. -uitja-, se SkŽD 365.

Gil-ušis Trakai, Babriškės by: lit. gìlus + suffix -ušja-, se SkŽD 319.

Gil-ušis 1. Daugai, Daugai by 2. Onuškis, Derionys by 3. Semeliškės, Bičkaučizna by 4. Semeliškės, Gilūšis by 5. Semeliškės, Klevinė by 6. Semeliškės, Strėva by: lit. gìlus + suffix -ūšja-.

Gilūt-aitis Mielagėnai, Gilūtai by, se Gilūtas 3 + suffix -aitja-; toponymisk diminutiv.

Gil-ūtas 1. Kaltanėnai, Pagilūtė by 2. Rimšė, Maniukai by 3. Švenčionys, Avižieniškės by: lit. gìlus suffix + -ūta-, se SkŽD 364.

Gil-ūtis 1. Joniškis (Nemenčinė), Žukai by 2. Smalvos, Salos by 3. Švenčionėliai, Peršuokšna by: lit. gìlus + suffix -utja-.

Gil-ūtis Dūkštas, Karačiūnai by, se Gilūtis; suffix -ūtja-, se SkŽD.

Gil-ūžis 1. Alanta, Gilūžiai by 2. Kuktiškės, Buitūnai by 3. Molėtai, Kulionys by 4. Riešė, Gilūžiai by 5. Stakiškės: lit. gìlus + suffix -ūžja-, se SkŽD 392.

Gim-t-iniai Švenčionys, Želabai by, jfr Gim-t-inas bäck. Ylakiai, Gim-t-inė skog. Molėtai, Bijutiškis by; lett. Dzim-t-ęn sjö, Dzim-t-ene sjö EnLV I 259: lit. gimùs ”glatt” LKŽ III 316, jfr lit. Gim-balė träsk Subačius, preuss. Gimm-er sjö GerON 41; suffix -t- + -inja-.

Gineitiškių ežeras <Gineitiškės by Riešė.

Ginorų ežeras Joniškis (Nemenčinė), Jukniškiai by:?

Gipin-ėlis Jūžintai, Zabūbiškis by; Gipinỹs + suffix -ėlja-; toponymisk diminutiv.

Gip-inỹs Jūžintai, Zalūbiškis by, jfr lett. Dzip-šni EnLV I 259: ”?”.

Girbỹs Vyžuonos; Vyžuonai by, Girbỹs bäck där; lett. Džerb-ene skog, Džėrbji by EnLV I 255; jfr även lit. Gerb-ėnės äng Telšiai, Viešvenai by (rotvokalism gerb-(girb-): lett. gėrb-ums ”rodland” FrLEW 148, lit. gerbti ”rengöra, putsa” LKŽ III 248, gerbūs ”ren” ibid. 250.

Gir-ežeris Varėna, Girežeris by, jfr lit. Gir-upis bäck 1. Batakiai 2. Kelmė 3. Luokė 4. Tauragė; lett. Dzir-ežers sjö EnLV I 261: lit. girià ”stor skog; ödemark, vildmark” + ežeras.

Girgždūtės ežerūkas <Girgždūtė höjd Varniai, Pagirgždūtis by.

190

Gir-ija (|| Bernotų ežeras) Paberžė, byn Bernotai, jfr lit. Gir-ija å Nemenčinė; lett. Dzir-ene å, EnLV I 261: lit. giria ”stor skog; ödemark, vildmark” + suffix -ija.

Girnakalių ežeras < Girnakaliai by, Vievis.

Gir-ut-aitis Labanoras, byn Prūdiškės, se Girija; suffix -utja- + -aitja-.

Gir-ut-iškis Labanoras, byn Prūdiškės, se Girija; jfr Girutaitis där; suffix -utja- + -iškja-.

Gyž-ežeris Kelmė, byn Gailiai, jfr Gaiz-upis 1. Anykščiai 2. Viešniai; preuss. Gysyein vattendrag, GerON 42: lit. gižūs ”sur, härsken” + ežeras.

Giziūnų ežeras < Giziūnai by, Trakai.

Glamb-ót-iškė Kurtuvėnai: lit. glambyti ”trampa, trampa ner, vadar genom sankmark” LKŽ III 394 + suffix -ot- + iškė, jfr vad gäller betydelsen lit. Klampynė å Josvainiai, Klampė å Joniškis, Klamp-upis Barzdai.

Glasmynas Alanta, byn Svobiškėlis < *Gluosnynas (dial. Gla.smi˙nas på grund av n-dissimilation), jfr lit. Glúosnė å Simnas, Glúosn-upis Alytus: lit. gluosnynas ”plats bevuxen med vide (salix)”; beträffande betydelsen jfr Eglýnas sjö, Molėtai, Ąžuolýnas sjö, Kaišiadorys.

Glėbas Varėna: lit. glebùs ”degig, hal” LKŽ III 408, glėbóti ”smörja, kladda, smeta, kladda ner” ibid. 406; beträffande betydelsen jfr Glýnas sjö, Merkinė, Glītis sjö, Gaurė.

Glýnas Merkinė, byn Mardasovas, jfr lett. Glinu-ezers En LV I 311 (där det utan grund direkt kopplas samman med Glinovka by och med ryska глина): lit. glìnti (glina, glinė) ”smörja, bestryka”, gléinìa ”slemmig jord, gyttjig mark”, gleinùs ”degig, klibbig, hal” LKŽ III 409: rotens ablaut glein-/glin-/glyn-; jfr även Glītis/Glýtežeris (: glitūs — samma rot, men med determinativet -t-).

Glitis, -čio || Glitis, -iės || Glýt-ežeris Gaurė, byn Eičai, jfr lit. Glit-upis å Žarenai, Gleitė å Endriejavas; lett. Glite by, EnLV I 309; preuss. vattendrag Glit-eynen GerON 43: lit. glitùs ”slemmig, degig; hal, med vatten på ytan” LKŽ III 427; lett. glīts (med samma betydelse) LVV I 627; rotens ablaut gleit-/glit-/glyt-; jfr även Glýnas sjö, där samma rot förekommer med determinativet -n-.

Glitiškių ežeras < Glitiškės by, Paberžė.

Glūdas Varniai, byn Pavandenė, jfr lit. Glūdas å där; lett. Glude by, Glūdīs by, EnLV I 310–11; preuss. Glode ortnamn: lit. glūdùs ”slät, jämn; hal” LKŽ III 438, gluodas ”jämn, slät” ibid. 440; lett. gluds ”slät, glashal, hal; jämn, ren”; rotens ablaut glud-/gluod-/glūd-.

Glūk-aitis Varėna, byn Glūkas, se Glūkas + suffix -aitja-; toponymisk diminutiv.

Glūkas Varėna, byn Glūkas (jfr? lett. Gloga, ortnamn): lit. glūk-snis ”kluckande ljud, gurgel”; rotens ablaut gluk-/glūk-.

Glūs-nia Švenčionys, byn Žąsinai, jfr Glūs-ōkas sjö: lit. glūšas ”döv” (se FrLEW) + suffix -nia, jfr Geled-nia sjö.

Glūs-ōkas 1. Degučiai, Viliūniškiai by. 2. || Glūsok-ėlis Degučiai, Zarkiškiai by. 3. Dusetos, Norkyčiai by. 4. Smalvos, Aukštakalnis by. 5. Smalvos, Jokubauka by. 6. Smalvos, Obeliškiai by., se Glūsnia.

Gojėlis (|| Kieliškas) Ūdrija, Kieliškas by.: litauisk slavism gojėlis ”liten helig lund, dunge”.

Gōj-inis Švenčionėliai, Pakarvinė by.: litauisk slavism gōjus (vitry. гаў) ”liten skogsdunge” + suffix -inja-.

191

Gót-inis Kuktiškės, Dėteniai by., jfr. Gót-inė sjö. Švenčionys, Gotinė by., preuss. ortnamn Got-eyn GerON 44; även lett. Gat-enes-ežers, sjön Gate EnLV I 303 och lit. Gátė å Luokė, Gāt-upis Nemakščiai (rotvokalväxling got-/gat-): lit. góti ”gå skyndsamt” LKŽ III 487; suffix -inja-; vad gäller semantiken, jfr. litauiska hydronymer med Ais-, se Aisetai.

Grab-ėlis 1. Degučiai, Blekiškės by. 2. Tauragnai, Gaidžiai by., jfr. lit. Grab-uostas sjö Molėtai, Grābupis å Kvėdarna, Grabė å Daugailiai; lett. Grabas bäck EnLV I 312; preuss. ortnamn Grab-eniken, Grab-elle GerON 44; jfr. även lit. Gruob-lė å Širvintos, Gruob-ynas BgRR II 225; lett. Gruobas bäck EnLV I 333 (rotvokalväxling grab-/gruob-, jfr. status/stuomuo): lett. grūoba ”gropen; ravinen, dalen” LVV I 670, lit. gruob-l-ėtas ”ojämn, gropig, sträv”; suffix -eljà-.

Grab-uostas || Grabuostės sjö Molėtai, Grabuosta by., se Grabėlis; suffix -uosta-, se SkŽD.

Gras-aitis Molėtai, jfr. lett. Gras-ene sjö EnLV I 314: lit. grasūs ”sval, kall” LKŽ III 522 + suffix -aitja-.

Grauȥ-ėlis Liubavas, jfr. Graužis sjö Molėtai, Grauȥys sjö Lentvaris, Grauȥ-uolja å Naujamiestis, Grauȥ-upis å 1. Luokė 2. Pajevonys; lett. Grauȥ-upe: lit. graužas ”grus, småsten; grusig, sandig strandkant vid en flod eller sjö; päronträd”; graužynė ”urholkning, sänka, skogsdunge” LKŽ III 530-1; lett. grauȥi ”grusar” LVV I 640 + suffix -eljà-.

Grauȥinių sjö <Grauȥiniai by. Gražiškiai; jfr. sjönamn med Grauȥ-.

Grauȥis Molėtai, Aidiečiai by., se Grauȥelis.

Grauȥys Lentvaris, se Grauȥelis.

Grauȥitės sjö <Grauȥitė bäck Degučiai.

Greiȥ-ėlis Onuškis, Kaniūkai by., jfr. lit. Greiȥ-inà å Švėkšna, Graiȥė å Šilavotas, Graiȥ-ėlis å Kybartai, Grieȥà å 1. Anykščiai 2. Klaipėda; lett. Grei-zais floder, Grieze sjö EnLV I 319, 329, Graiȥas bäck ibid. 313; även lit. Grȳȥ-uva å Tytuvėnai, lett. Grīz-upe å EnLV, preuss. Gris-el-anos å GerON 46 (rotvokalväxling — graiȥ-/greiȥ-/grieȥ-/griȥ-/gryȥ-): lit. graiȥūs ”vindlande, krokig”, graiȥýti ”förvrida, bryta, vrida” LKŽ III 506; lett. graiȥīt ”vända hit och dit” LVV I 636 resp. lett. grizulis ”virvel, strömvirvel” LVV I 659 + suffix -eljà-.

Gréndžia Smalvos, Žiogriškiai by., jfr. lit. Grand-enà å Kelmė, Grandȥ-iūpis Kupiškis, Grind-upis Šilalė; lett. Gruōds sjö Gruōd-upes sjö EnLV I 334; preuss. ortnamn Grindas GerON 46 (rotvokalväxling grend-/grand-/grind-): lett. grūoda (<*grandā) ”en långsträckt sänka med lerig botten” LVV I 671.

Greȥ-imai Šėta, Okainiai by., jfr. lit. Grȳȥt-upis å Krekenava, preuss. Grynse bäck GerON 46: lit. greȥti ”böja; göra hål med ett spetsigt redskap”; suffix -ima-.

Grȳbiškių sjö <Grȳbiškės by. Degučiai.

Gribl-iškis (|| Asavėlis) Salakas, jfr efternamnet Gribliauskas (<*Griblỹs); troligen antroponymiskt, possessivt.

Grieȥta || Grieȥtų ežeras Zarasai, se Greiȥelis; suffix -ta-, se SkŽD 323; det sidställda genitiviska namnet är sannolikt genitivformen av det pluraliska namnet Grieȥtos.

Grikijapelių ežeras <Grikijapeliai byn Svėdasai.

Grikis Rudnia, byn Dubičiai, jfr lit. Krik-upis å i Kriūkai; lett. Krikais-dīķis damm, EnLV II 134; preussiska ortnamn Kryk-en, Krik-ain GerON 73: lett. krik-sis ”en liten smula, något litet, pyttelitet”, krik-ums ”en småsak, ett dammkorn, en smula”

192

LVV I 278; lit. krikti/grįgti ”spridas, skingras”, kreikti ”lägga, sprida ut, strö”; beträffande växlingen g/k, jfr ovannämnda grįgti/krikti LKŽ III 601; namnet kan också ha omtolkats genom folketymologi med anknytning till grikys ”Fagopyrum esculentum”.

Grik-ūtis Rudnia, byn Dubičiai, se Grikis + suffix -utja-; en toponymisk diminutivform.

Gruodys Alanta, byn Gruodžiai. <Efternamnet Gruodys; sannolikt en namnform bildad av ett personnamn, elliptisk⁷, från genitivformen Gruodžio ežeras.

Gruód-iškis 1. Linkmenys, byn Trainiškis. 2. Smalvos, byn Aleksandraukos, se Gruodys + suffix -iškja-.

Gruož-aitis Onuškis, byn Gruožninkėliai, se Gruožys + suffix -aitja-; en toponymisk diminutivform.

Gruožys || Grúožis Onuškis, byn Gruožninkai. Jfr även lit. Gruž-upis å i Veiviržėnai; lett. Gruož-ini, se EnLV I 335; beträffande etymologin, se Grauželis (rotens apofoni: grauž-/gruž-/grož-, jfr dauba|duburys|duobė).

Grūtas Druskininkai, byn Grūtas, jfr lit. Grūtė å på samma plats; Gruotė å i Linkuva (rotens apofoni: graut-/grut-/grūt-/gruot-): indirekt lit. gr autas ”grovgrus, som vanligen hämtas från flodstränder som håller på att rasa”, LKŽ III 528, grutėlis ”smula, liten bit”, ibid. 680 (: lit. griauti|gráuti ”välta, förstöra”).

Gudelių ežeras < Gudėliai by 1. Kurkliai 2. Miroslavas 3. Riešė 4. Šiauliai 5. Ramygala.

Gūd-ežeris Veisiejai, byn Petroškai, jfr Gud-inis sjö i Kapčiamiestis, Gud-ōnas å i Židikai, Gūd-upis å i Varniai, Gūd-balė träsk i Šimonys, Gūdė damm i Varniai, Gūda-raistis kärr i Joniškis; lett. Gud-bala kärr, Gud-upe å, EnLV I 336; preuss. Gud-icus, GerON 47: preuss. gudde ”buske; skog, skogsdunge” (se FrLEW 174) + ežeras, dvs. ”busksjö”; denna betydelse hos roten gud- framgår också av den omfattande litauiska florans och faunans terminologi, jfr gūda-žolė ”Rumex Xydrolapainum”, gūd-karklis ”Salix purpurea, Syringa vulgaris”, gūd-lelije ”Iris pseudacorus”, gūd-obele ”Crataegus; Frangula alnus, Pirus acerba”, gūd-noterė ”Urtica urens”, gūd-rė ”Camelina sativa”, gūd-žvirblis ”Saxicola oenanthe”, gūda-žvirblis ”Passer montanus”, se LKŽ III 693 ff.

Gud-inis Kapčiamiestis, se Gudežeris; suffix -inja-.

Gud-ōnas Telšiai, byn Pagudonė, se Gudežeris; suffix -ona-, jfr Pal-ōnas å i Ariogala, se SkŽD272.

Gudonių ežeras (|| Dunojus, se) < Gudonys by i Seirijai.

Gud-ūn-iškis Joniškis (Nemenčinė), byn Pagūdūniškis; jfr bäcken Gud-ūn-ėlė på samma plats, se Gudežeris; suffix -ūna- (jfr bäcken Berž-ūna) + -iškja-.

Gudžionių ežerai < byn Gudžionys, Aukštadvaris.

Gūlb-inas 1. Riešė, byn Gulbinai. 2. Švenčionėliai, byn Santakos; jfr sjön Gulb-inis 1. Alovė 2. Ignalina, bäcken Gulb-inė. Merkinė, sjön Gulbis. Molėtai; lett. sjön Gūlbis, bäcken Gulb-ene, sjön Gulb-ine EnLV I 337-8; preuss. sjön Gulb-ig GerON 47: lit. gulbė, gulbis, gulbinas ”Cygnus”, lett. gūlbis ”der Schwan”, preuss. gulbis ”der Schwan” + suffix -ina-, jfr sjön Lim-inas 1. Dusetos 2. Salakas, bäcken Spīg-inas Ylakiai, se SkŽD 242.

Gulb-inis 1. Alovė, byn Vabalai. 2. || Gulbinka Degučiai, byn Gulbinės I. 3. Ignalina 4. || Gulbinka Imbradas, byn Šaparinė. 5. Rimšė, byn Magūnai. 6. Rimšė, byn Taliotiškė, se Gulbinas; suffix -inja-.

⁷ B. Savukynas, Kilmininkiniai lietuvių vietovardžiai, „Lietuvių kalbotyros klausimai“, VI, Vilnius, 1963, p. 240.

13. Užsak. Nr. 174

193

Gùlbis Molėtai, byn Kirneila, se Gulbinas; troligen en substantiverad avledning med adjektivisk -ja--stam från gulbė respektive gulbas.

Gumbinių ežerėlis < Gumbiniai (?) Rudnia, byn Lynežeris.

Guostūs Aukštadvarys, byn Užuguostis; jfr bäcken Guostė på samma plats; Guost-inu-ezers EnLV I 343; jfr även lit. Gīst-upis 1. Šilalė 2. Tverai (rotvokalväxling guost-/gust-/gūs-): lit. guostas ”knippe, grupp”, guõtas ”knippe”, gūsras ”tuva”; beträffande semantiken jfr sjön Kùpštis Šilalė, bäcken Kùpsti-upỹs Vandižgala; annars P. Arumaa⁸.

Gùrtiškės ežeras < Gùrtiškė by, Lazdijai.

Gūž-ra (|| Mìlyvdo ežeras) Varniai, byn Barzdžiai; jfr lit. bäcken Gūž-ra på samma plats, bäcken Gùžė Židikai, Gùž-upỹs Pašušvys; lett. Gùža gård, Gūži by, Guza by EnLV I 341: lit. gūžintis ”dra sig samman, böja sig, kröka ryggen”; gūžtis ”kröka sig”; gaũžis ”kröka sig, sich zusammenknäueln”; suffix -ra, jfr Dùb-ros by, Užpaliai, se SkŽD 300.

Gužų ežeras < Gužai by, Rokiškis.

SJÖNAMN I LITAUISKA SSR

Б. САВУКИНАС

Sammanfattning

Artikeln förklarar omkring 200 sjönamn, nämligen alla namn som för närvarande är kända för oss och börjar på E och G.

De etymologiska tolkningarna av sjönamnen grundar sig på en jämförelse mellan motsvarande litauiska, lettiska och fornpreussiska egennamn. När det baltiska materialet inte i tillräcklig grad förklarar sjönamnens semantik, beaktas även motsvarande lexikala material från andra indoeuropeiska språk.

⁸ Se P. Arumaa, Sur les principes et méthodes d’hydronyme russe: les noms en gost’ ”Scando-Slavica”, VII, 1960, s. 144 ff.

194