Nerlicho (1808 – 1860) gramatika. Taigi rytų aukštaičių tarmė reformatų raštijoje yra atlikusi kur kas didesnį vaidmenį, negu paprastai manoma.

LITAUISKA INSKRIPTIONER I ETT EXEMPLAR AV ”KNYGA NOBAŽNYSTĖS”

Sammanfattning

Artikeln analyserar den handskrivna texten till två böner som återfinns i ett exemplar av ”Knyga nobažnystės” i M. Mažvydas-biblioteket i Vilnius. Det fastställdes att inskriften hade gjorts av en evangelisk reformert präst, bördig från Biržai-distriktet, som verkade i Kelme. Texter skrivna av samma person finns i samlingen av reformerta manuskript från Kelme vid Warszawas universitetsbibliotek. Dessa texter antas ha skrivits av från någon gammal bönbok från antingen slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet. Texten är skriven på östhöglitauisk dialekt. De språkliga särdragen i Biržai-regionen framträder tydligt. De redovisade beläggen visar att den östhöglitauiska dialekten spelade en betydligt viktigare roll i reformisternas skrifter än man tidigare hade antagit.

FYRA BREV FRÅN K. BŪGA TILL TORE TORBIÖRNSSON

I maj–juni 1992 arbetade jag i slavisten och baltologen T. Torbiörnssons bibliotek och arkiv ^*, beläget vid avdelningen för slaviska språk vid Lunds universitet (Sverige). Där träffade jag Georg Jaugelis, tidigare medarbetare vid avdelningen, som under ett samtal berättade att han hade skrivit av fyra brev från K. Būga till T. Torbiörnsson och hade tänkt publicera dem. Originalen på ryska, tillsammans med annan korrespondens och andra manuskript, förvarades en tid i T. Torbiörnssons arkiv.

G. Jaugelis skrev av breven på skrivmaskin, lade till diakritiska tecken och överförde understrykningarna. Endast jatís (ь), som inte fanns på skrivmaskinen, och den latinska bokstaven z i vissa ryska ord saknades. Korrekturläsningen hann inte slutföras på grund av en sjukdom som band G. Jaugelis vid sängen under en längre tid. När han kom hem från sjukhuset visade det sig att originalbreven hade försvunnit någonstans (trots att jag noggrant gått igenom T. Torbiörnssons arkiv och katalogen till Lunds universitetsbiblioteks handskriftsavdelning lyckades jag inte heller hitta dem). Eftersom originalen inte återfanns blev breven aldrig färdigställda för tryck och publicerades inte.

Även om avskrifterna inte hade färdigställts helt för publicering kan man lita på dem (se Förklaringarna beträffande någon enstaka tveksam detalj). G. Jaugelis betraktades som en av de bästa korrekturläsarna och redaktörerna för Slaviska institutets publikationer. Dessutom har han på föredömligt sätt redigerat en stor samling brev från ryska författare till slavister i Lund (se Slavica Lundensia, 1973. Vol. 1, p. 115—140; 1974. Vol. 2, p. 7—116). Jag vill tacka G. Jaugelis för tillståndet att kopiera avskrifterna och publicera dem i litauisk press.

* Om T. Torbiörnssons bibliotek och arkiv, se Stundžia B. Lituanistika Lundo universitete // Gimtoji kalba, 1992, Nr. 11. P. 21—25.

Forskningsarbetet vid nämnda bibliotek och arkiv finansierades genom Svenska Institutets förmedling av Nordiska ministerrådet; resans valutadel betalades av Öppna Litauens fond.

173

Vid Vilnius universitets handskriftsavdelning förvaras sex brev från T. Torbjörnsson till K. Būga (två av dem är vykort; signum D 841), vilket gör det möjligt att i stora drag rekonstruera korrespondensen mellan dessa två språkforskare. I det första brevet (1923-03-04) skriver den svenske forskaren på tyska om hur svårt det är att få tag på litauiska böcker i Uppsala; han ber om uppgifter om en bokhandlare i Kaunas. Ett listat med fem titlar bifogas i ett separat brev. K. Būga svarar mycket snabbt på detta brev — den 15 mars. Han gläder sig åt att kunna hjälpa till med att skaffa litauiska böcker och uppmanar mottagaren att skriva till tidskriften ”Tauta ir žodis”.

T. Torbjörnsson svarar på K. Būgas brev den 21 mars, på ryska. Han tackar för de skickade böckerna och ber om fler. Han skriver att han dittills mest hade läst litauiska folksagor, översättningen av Nya testamentet och K. Donelaitis. När han läser böcker hittar han många ord som saknas i ordböckerna. Den 14 april skickar han ytterligare ett vykort. K. Būga skriver sitt svar på dessa två brev den 27 april. I brevet ber han om ursäkt för sin långa tystnad, som beror på arbetet med att skriva en ordbok.

Den här gången dröjer T. Torbjörnsson något med svaret — hans brev är daterat den 23 juni. K. Būga kunde tidigast ha svarat på detta brev i slutet av juni, så datumet för Būgas tredje brev, som alltså är svaret (den 2 juni), är uppenbarligen ett misstag (se kommentarerna).

K. Būgas fjärde brev — ett vykort — skrevs den 6 februari 1924. Där meddelas att det första häftet av ”Lietuvių kalbos žodynas” har skickats, vilket T. Torbjörnsson tackar för i ett brev den 14 februari. Senare, den 11 maj, skrev T. Torbjörnsson ytterligare ett vykort.

De brev av K. Būga som publiceras här återges med dagens ryska ortografi, i kronologisk ordning och numrerade. Ett av dem (det fjärde) är skrivet på vykortets baksida. Ord som är understrukna i texten återges med fet stil, medan exempel som Būga gärna stryker under (ibland med flera streck) återges i kursiv. Stavningsvarianter och andra variationer har behållits, till exempel славяне och словене. Jag tackar professor Z. Zinkevičius för råd i frågor som rör publiceringen av breven.

[1]

Kaunas, den 15 mars 1923.

Högt ärade kollega!

Bokhandeln är dåligt organiserad hos oss. Jag skickar böckerna till Er personligen, inte via någon bokhandel, eftersom det är både säkrare och snabbare. Mina Kalbos dalykai är slutsålda.

Jag har skickat Er flera böcker som Ni inte bad om. Jag tror inte att Ni kommer att klandra mig för det.

Jag anser det onödigt att skicka ”Švietimo darbas” till Er, eftersom Ni hittar allt därifrån återtryckt i min bok ”Kalba ir senovė”. I Švietimo darbas fanns inga andra språkvetenskapliga artiklar än mina. Inom de närmaste dagarna skickas nr 3—6 från 1922 till Er. ”Švietimo darbas” (Festschrift Dr. Johannes Basanavičius), som innehåller artiklar av prof. G. Gerullis, J. Endzelin, R. Trautmann, M. Vasmer och St. Mladenov.

Jag försöker gärna skicka Er även andra böcker om det litauiska språket som finns att få på bokmarknaden i Kaunas, om Ni önskar det.

Det gläder mig mycket att man även utomlands börjar intressera sig

174

det litauiska språket. Jag anser det vara min plikt gentemot vetenskapen och mitt fosterland att hjälpa alla att skaffa litauiska böcker.

Ni kan skicka betalningen för böckerna till mig genom att lägga den i ett rekommenderat brev (rekomend.). Jag skulle helst vilja få den i amerikansk valuta, dvs. dollars. För de böcker som redan har skickats är Ni skyldig mig 6 dollars 50 cents (i litauisk valuta 65 litai).

Till påsk kommer en stor volym (448 sidor) av samlingsverket ”Tauta ir žodis” ut ur trycket, med en hel rad av mina artiklar om baltisk och slavisk språkvetenskap. Vår fakultet avser att skicka denna volym till olika universitet och lärda sällskap i utbyte mot deras publikationer. Jag tror att även Uppsala universitet kommer att gå med på att utbyta publikationer med oss.

I ”Tauta ir žodis” kommer vi att ta emot artiklar om baltisk (aisk) filologi och på främmande språk (franska, tyska och engelska). Vi (fakulteten) skulle bli mycket glada om våra nordliga grannar, svenskarna, hedrade oss med artiklar om baltiska eller baltisk-slaviska språkvetenskapliga frågor.

Till den andra volymen av ”Tauta ir žodis” har G. Gerulis, R. Trautmann, M. Vasmer, L. Bulachovski (Charkiv) och P. Schmidt (Riga) lovat att skicka artiklar. Den andra volymen lämnas till tryck i juni eller juli i år.

Inom de närmaste dagarna skickar jag Er ett särtryck ur ”Tauta ir žodis” av min artikel ”Jämförande handledning i potamologi i samband med baltiska (aiska) och slaviska fornminnen”¹, där jag visar att slaverna ännu på 600-talet bevarade diftonger (ai, ei, au).

Var vänlig och köp åt mig, för en del av det belopp jag har innestående, Er bok ”Die gemein slavische Liquidametathese”², som inte finns i Kaunas.

Känner Ni till R. Trautmanns bok ”Baltisch-slavischer Wörterbuch”³?

Utkommer tidskriften Le Monde Oriental fortfarande? I min bok ”Kalba ir senovė” finner Ni en förödande kritik av Agrells och Petersonns arbeten⁴.

Med högaktning, Er djupt hängivne K. Būgà

[2]

Kaunas, den 27 april (IV) 1923.

Högt ärade kollega!

Förlåt att jag har varit tyst så länge. Tystnaden berodde på arbetet med ordboken. Omkring den 5 V börjar jag sammanställa manuskriptet (genom att föra över korten till häften).

För Šv. darbas 3—6, Tauta ir žodis I och Odisėja ska jag få tre dollar (= 30 litai).

Er ”Liquidametathese” har jag fått för länge sedan, och jag tackar Er hjärtligt för den.

Det skulle vara intressant att få veta slavisternas uppfattning om min rekonstruktion av enskilda slaviska urspråk på grundval av ortnamn (Ладога < *āldāgā, polska Lana < preussiska Alnā, Ольста <

175

lett. Alūksta, Меречь < lit. Merkỹs, Лучеса < lit. Laukesà etc.)⁵.

Med de bästa hälsningar! Er tillgivne K. Būga

[3]

Kaunas, den 2 juni 1923.⁶

Högt ärade kollega!

Jag har mottagit ert brev av den 23/VI tillsammans med bilagan, mottagit det⁷, och tackar hjärtligt för det.

Jag är mycket glad att Ni redan har tagit del av min artikel, där jag talar om slavisk fonetik på 600- och 700-talet efter Kristus.

Lautsbstition⁸ kunde godtas för Ardigastos (Радигость), om detta fenomen hade iakttagits överallt: Ладога||Aldeigjoborg⁹ (Oldag från år 1311 Oldag i en livländsk urkund, Grusman, Чудско-лит.яем. I 155)⁹ — i norr, Lana¹⁰ Alnī ”ty. Alle” (i Ostpreussen), Label||Albis ‘Elbe’, Lābīn¹⁰ Albōna (på Balkan). Finskans (vattendraget) artti ”Zank, Streit” visar att ryssarna (slovenerna) kom i kontakt med finnarna redan under den epok då man ännu sade ratь (serb. rat/rāt), i stället för ārti [med akut] eller ǵrti (ǝ = (ǝ̄— ett brett, öppet o, nära ett djupt a, till exempel i de litauiska orden lãpas, lăbas). Ryssarnas och sloveners möte med finnarna före 600- och 700-talet kan inte ha ägt rum. På 600- och 700-talet trängde slaverna även in på Balkan. De balkanska namnen Raša ”Fluss in Istrien Aršia”, Rab” die dalmatinische Insel Arbe” bevisar tydligt att även serbernas, slovenernas och bulgarernas förfäder kom dit med ārt, alt~ārt, ālt. Rāt, lāt, rāt, lāt utvecklades självständigt på Balkan och självständigt i Tjeckien. Jag hyser inte minsta tvivel om att alla slaver, när de bosatte sig i nya områden — alltså återigen på 600- och 700-talet efter Kristus — ännu hade kʹ och gʹ i stället för č och ž. Detta visas inte bara av det aisitiska (baltiska) och finska materialet, utan också av det västslaviska. Laukesà > Лучеса, Sārg(i)jar(v)i > Сережар. Finska Kimala-inen ”Hummel”, estniska Kääw (gen. Kääwi) || finska Käämi ”цевка” visar att de ryska slovenarna vid mötet med finnarna ännu sade *kįmǝl̄a i stället för чьмель och цевь ännu *kįmǝl̄a (jfr. kǝdelь jämte kǝdelь och kǝdelʹa~kǝdǝlʹa i lettiska kuo-dala och finsk-votiska kuontalʹ/o) samt kēvi. Kēvi från en äldre form koivī eller *kaivī.

När finnarna mötte de ryska slovenarna vid Västra Dvina, uttalades namnet ännu Dveinā i stället för Dvina, vilket visas av liviska Veina (lenser-liviska) och estniska Weina-jõgi ”Düna, Зап. Двина”. Vid den tid då ryssarna nådde Norra Dvina hade Dveinā hunnit förändras till Dvēna, varifrån karelska Vienā¹².

Som Ni ser framstår fakta från den ur- och gemenslaviska epoken för mig i en helt annan dager. Labų dienų! K. Būga¹³

[4]

Kaunas, den 6 februari 1924

Högt ärade kollega!

Tack för de artiklar Ni skickade till mig!

176

I går skickade jag till Er första häftet av min ”Lietuvių kalbos žodynas”; var vänlig och underrätta Era språkvetarkollegor om detta. Priset för första häftet i Kovno är 12 litas (= 1 amerikansk dollar 20 cent), exklusive porto. Portot för ett exemplar som rekommenderat korsbandsförsändelse är 1 lit 44 cent. Jag har redan skrivit om detta till prof. E. Lidén och H. Petersson. Ordbokens andra häfte kommer ut ur trycket kort efter påsk. Med de bästa önskningar! K. Būga¹⁴

FÖRKLARINGAR

¹ Ordet потомология bör stå inom parentes. Se B ū g a K. Upių vardų studijos ir aisčių bei slavėnų senovė // Tauta ir žodis. K., 1923. T. 1. P. 1—44 (= B ū g a K. Rinktiniai raštai. T. 3. V., 1961. P. 493—550).

² T o r b i ö r n s s o n T. Die gemeinslavische Liquidametathese. 1—2. Upsala, 1901; 1903 (— Upsala Universitets Årsskrift, 1902; 1904).

³ Det bör vara Slawisches.

⁴ Se B ū g a K. Rinktiniai raštai. T. 2. V., 1959. P. 151—153, 214—223.

⁵ Se B ū g a K. Rinktiniai raštai. T. 3. P. 493—550, 741 ff. för en utförligare diskussion om dessa och andra rekonstruktioner.

⁶ Dateringen av detta brev (2 juni) är felaktig, eftersom det är ett svar på T. Torbiörnssons brev av den 23 juni.

⁷ получил upprepas två gånger.

⁸ Det bör vara Lautsubstitution.

⁹ Det bör vara Трусман; se Т р у с м а н Ю. Ю. Чудско-литовские элементы в новгородских пятинах. Часть первая. Ревель, 1897.

¹⁰ Tecknet || tycks saknas.

¹¹ Upprepas två gånger (9 =.

¹² De problem som behandlas i brevet diskuteras i K. Būgas artiklar; se B ū-g a K. Rinktiniai raštai. T.3. P. 493—550, 741 ff. m.fl.

¹³ I slutet av detta brev anges att det är ett öppet brev; där anges också T. Torbiörnssons (Schweden/Herrn Dr. Tore Torbiörnsson / Upsala, Universitet) och K. Būgas (Abs. Prof. K. Būga. Kaunas, D. Vilniaus gatvė N 2. Litauen) adresser.

¹⁴ Detta brev är skrivet på vykortets baksida. På framsidan står T. Torbiörnssons och K. Būgas adresser samt datumet (6—II—24).

Anmärkning. Efter tryckningen av denna publikation kommer avskrifterna av K. Būgas brev till T. Torbiörnsson att överlämnas till manuskriptavdelningen vid Vilnius universitetsbibliotek.

Bonifacas Stundžia

K. BŪGAS BREV TILL DEN POLSKE SPRÅKFORSKAREN JAN ROZWADOWSKI

I Polska vetenskapsakademiens arkiv i Kraków finns bland de många brev som skrivits av mer och mindre kända personer från olika delar av världen till den polske språkforskaren professor Jan Rozwadowski också korrespondens som är viktig för forskningen om det litauiska språket och kulturhistorien.

J. Rozwadowski (1867–1935) var en av de främsta polska språkforskarna, en kännare av de klassiska språken, en framstående slavist, indoeuropeist och baltist. Han

177