LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XXXIX (1998)

Guido MICHELINI

Parmas universitet, Italien

MAŽVYDAS GESMES CHRIKSCZONISKAS¹ OCH GEISTLICHE LIEDER²

Omkring 40% av texterna i Mažvydas sångbok Gesmes Chriksczoniskas, utgiven 1566–1570, har motsvarigheter i den tyska sångboken Geistliche Lieder. Detta är väl känt, vilket framgår av Lietuvos TSR bibliografija³, J. Lebedys Senosios lietuvių literatūros⁴ och Z. Zinkevičius Lietuvių kalbos istorijos⁵. Men mer konkreta uppgifter om dessa motsvarigheter finner man i stort sett inte, med undantag möjligen för D. Pociūtės monografi XVI–XVII a. protestantų bažnytinės giesmės⁶. Inte heller den kan dock betraktas som ett heltäckande och avslutat arbete, eftersom den saknar en översikt över psalmbearbetningarna och endast ganska översiktligt behandlar sambandet mellan de litauiska texterna och de tyska källorna. Därför försöker vi här undersöka frågan ur flera olika perspektiv.

Tjugo sånger i Mažvydas samling är översättningar av Luthers texter som ingår i boken Geistliche Lieder. Vi ska nu gå igenom dem och kort ange de tyska källor som översättaren använde samt diskutera de viktigaste dragen i deras inbördes förhållanden. Vi delar in dem i två grupper: till den första gruppen räknar vi de sånger (13 stycken) där samtliga strofer har motsvarigheter i den tyska källan, och till den andra (7 sånger) dem där en eller flera strofer har lagts till.

A) Fall där samtliga strofer i verket har motsvarigheter i den tyska källan.

Jesus Christus sunus Diewa: Smerti pergaleia: Keles isch grabba (s. 268–270). Titeln i Mažvydas sångbok: Giesme dienoje Prikelima Pona […] Jesus Christus unser Heiland/ der den Todt/ & c. Luthers text börjar med strofen⁷:

¹ I artikeln citeras texterna i Mažvydas sångbok (Gesmes Chriksczoniskas) efter Gerulis utgåva Mažvydas. Seniausieji lietuvių kalbos paminklai iki 1570 metams, Kaunas, 1922.

² Vi citerar (från 1545 års utgåva) med hjälp av den fotografiska återgivningen Das Babstsche Gesangbuch von 1545, Kassel, 1966.

³ Vilnius, 1969, I, 243.

⁴ Vilnius, 1977, 49.

⁵ Vilnius, 1988, III, 46–47.

⁶ Vilnius, 1995, 26.

⁷ Geistliche Lieder, 47–48. Texten är ett originalverk (jfr E. E. Koch, Geschichte des Kirchenlieds und Kirchengesangs der christlichen, insbesondere der deutschen evangelischen Kirche, Stuttgart, 1866–76 (3:e uppl.), I, 242).

3

Jhesus Christus unser Heiland/ der den tod uberwand/ Jst aufferstanden/ die sund hat er gefangen/ Kyrieeleison (> Jesus Christus sunus Diewa: Smerti pergȧleia: Keles isch grabba: Mus ghreschnus atwadawa: Kyrieeleison) Den litauiska texten är inte en helt ordagrann översättning av Luthers verk: den avviker något från det i den citerade inledande strofen och på andra ställen, till exempel i den andra strofen (Jesus be ghreka ußgime: Diewa narsa nesche: Mus suderina: Malonen sugrabina: Kyrieeleison <Der on sunden war geborn/ trug für uns Gotts zorn/ Hat uns versönet/ das uns Gott sein huld gönnet/ Kyrieeleison). Tenormelodin överensstämmer i huvudsak med melodin i Geistliche Lieder, men ligger en kvint lägre, och de fem sista tonerna skiljer sig (en ”lättare” följd har valts).

Var nådig mot oss, Diewe/ Och välsigna oss själv (s. 346–348).

Rubrik i Mažvydas sångbok: PSALMAS LXVI DEUS misereatur nostri. Es wolt uns Gott gnedig sein. Inledande strofen i Luthers text⁸: Es wolt uns Gott gnedig sein/ unn seinen segen geben/ Sein antlitz uns mit hellem schein/ erleucht zum ewigen leben/ Das wir erkennen seine werck/ und was jm liebt auff erden/ Unn Jhesus Christus heil und sterck/ bekand den heiden werden/ und sie zu Gott bekeren (> Var nådig mot oss, Diewe/ Och välsigna oss själv: Låt ditt ansikte lysa över oss/ Led oss till det eviga livet: Så att vi må känna hans verk/ Och vad han älskar på jorden/ Och Jesus Christus, frälsningen/ Blir känd bland hedningarna/ Och vänder dem till Gud). Den litauiska texten är inte en helt ordagrann översättning av Luthers verk: den avviker något från det i den citerade inledande strofen och på andra ställen, till exempel i den sista strofen (Hedra och prisa, människa,/ Gud genom goda gärningar. Världen må frodas och blomstra/ Det heliga ordet må bära god frukt/ Välsigna oss, Diewe Fader,/ Sonen och den heliga Dwasse,/ Som hela världen prisar och ärar/ Och fruktar honom djupt/ Låt oss nu säga Amen av hjärtat < Es dancke Gott und lobe dich/das volck in guten thaten/ Das land bringt frucht und bessert sich/ dein wort ist wol geraten/ Uns segen Vater und der Son/ uns segen Gott der heilig Geist/ dem alle welt die ehre thul/ für jm sich fürchte allermeist/ nu sprecht von hertzen Amen). Melodin överensstämmer med Geistliche Lieder.

Vår Gud är en mäktig borg/ och en stark räddning (s. 394–396).

Rubrik i Mažvydas sångbok: Psalmas XLVI. Deus noster refugium & virtus, etc. Ein feste Burg ist unser Gott. Inledande strofen i Luthers text⁹: Ein feste burg ist unser Gott/ ein gute wehr und waffen/ Er hilfft uns frey aus aller not/ die uns itzt hat betroffen/ Der alt böse feind/ mit ernst ers itzt meint/ gros macht unn viel list/ sein grausam rüstung ist/ auff erd ist nicht seins gleichen (> En mäktig borg är vår Gud/ ett gott skydd och vapen/ Han hjälper oss fri ur all nöd/ som nu har drabbat oss/ Den gamle onde fienden/ menar allvar nu/ stor makt och mycket list/ är hans grymma rustning/ på jorden finns ingen like till honom (

⁸ Geistliche Lieder, 115–17. Texten är en bearbetning av den latinska psalmen Deus misereatur nostri (jfr Koch, anfört arbete, I, 241; VIII, 113–14).

⁹ Geistliche Lieder, 112–14. Texten är en bearbetning av den latinska psalmen Deus noster refugium (jfr Koch, anfört arbete, I, 241; VIII, 119–31).

4

faller över oss/ den gamle onde fienden/ vill nu allvarligt/ med stor makt och mycket list skada oss snabbt/ på jorden finns ingen som honom). Den litauiska texten är inte en helt ordagrann översättning av Luthers verk: den avviker något från det i den citerade inledande strofen och på andra ställen, till exempel i den sista strofen (Detta ord ska de låta stå fast/ och inte tacka för det/ Han är med oss på slagfältet/ med sin Ande och sina gåvor/ Må de ta kropp/ gods/ ära/ barn och hustru/ låt dem fara/ de vinner ingenting/ riket måste ändå förbli vårt < Das wort sie söllen lassen stan/ und kein danck dazu haben/ Er ist bey uns wol auff dem plan/ mit seinem Geist und gaben/ Nemen sie den leib/ Gut/ ehr/ kind und weib/ las faren dahin/ sie habens kein gewin/ das Reich mus uns doch bleiben). Melodin överensstämmer med Geistliche Lieder, men från och med den tjugoandra tonen efter refrängens slut har ett sekundintervall ändrats till en ters (rättelsefel?).

Låt oss prisa Jesus Christus: den rena jungfrun Marias Son: (s. 177–180). Rubrik i Mažvydas sångbok: Hymnus A solis ortu cardine. Christum wir sollen loben schon. Inledande strofen i Luthers text¹⁰: Christum wir sollen loben schon/ der reine magd Marien Son/ So weit die liebe sonne leucht/ und an aller welt ende reicht (> Låt oss prisa Jesus Christus: den rena jungfrun Marias Son: Så vitt den kära solen lyser/ och når till världens alla ändar). Den litauiska texten är i huvudsak en ordagrann översättning av Luthers verk: den avviker ibland obetydligt, till exempel i den tredje strofen från slutet (Han låg där fattig och arm/ utan att sky av krubbans hårdhet/ Jungfrun gav honom sin lilla mjölk/ Han som inte låter fåglar hungra < Er lag im hew mit armut gros/ die Krippen hart in nicht verdros/ Es ward ein kleine milch sein speis/ der nie kein vög lin hungern lies). Melodin har många likheter med Geistliche Lieder. Den avviker på många ställen, men nästan alltid obetydligt (ibland motsvarar en ton toner i Geistliche Lieder som ligger två sekunder ifrån varandra, och ibland är det tvärtom); större skillnader har noterats vid den trettiotredje och trettiofjärde tonen.

Lovad vare Jesu Kristus, som blev människa (s. 180–183). Titeln i Mažvydas psalmbok: Garbinoghimas Pona Jesaus uß io schwenta uschgimima […] Välsignad vare du, Jesu Krist. Den inledande strofen i Luthers text¹¹: Välsignad vare du, Jesus Kristus, att du föddes som människa, det är sant, av en jungfru; därav gläder sig änglaskaran; Kyrioleison> Pagirtas buk Jesu Christe/Jog priemei ßmogiste: Jsch mergas czistas Marias/Dzaugesi Angelu pulkas Kyrieeleison. Den litauiska texten är i huvudsak en ordagrann översättning av Luthers verk; ibland avviker den något från originalet, till exempel i den tredje strofen från slutet (Diews est tikras Sunus Diewa/ Sweczu ant Swieta buwa/ Tas wed mus isch didza wargal Bei duist

¹⁰ Geistliche Lieder, s. 19–23. Texten är en fri översättning av den välkända hymnen A solis ortus cardine Ad usque terrae limitem (jfr Koch, anfört arbete, I, 240).

¹¹ Geistliche Lieder, 23–25. Texten är en bearbetning av en gammal tysk översättning från det latinska originalet (jfr Koch, anfört arbete, I, 240–41; VIII, 18–21).

5

detta ger oss en plats i himlen / Kyrieeleison < Der Son des Vaters, Gott von art/ ein gast in der werlet ward/ Und fürt uns aus dem jamertal/ er macht uns erben in seim saal/ Kyriòleis). Melodin har många likheter med Geistliche Lieder; eftersom kvartsintervallet efter den femte tonen och kvintintervallet efter den tjugotredje utelämnas, kan man anta att detta är en förenklad variant av melodin i Geistliche Lieder.

Diewe Tiewe saugok mus nedūk mumus praβuti (s. 237–238). Titeln i Mažvydas sångbok: Giesmie graži ape ischgielbeghima nug wissa pikta […] Gott der Vatter wohn uns bey &c. Inledningen till Luthers text¹²: Gott der Vater won uns bey/ und las uns nicht verderben/ Mach uns aller sunden frey/ und helff uns selig sterben (>Diewe Tiewe saugok mus nedūk mumus praβuti Dūk mums be ghrieku buti/ir dūk müms linx̄smai nūmirti). Den litauiska texten är nästan en ordagrann översättning av Luthers verk: den avviker särskilt från originalet i avsnittet Tau mes wissi mus dūme su wissais teiseis Chriksčzoneis isch wenkti βabagu welna/Per apginima Diewa Amen (<dir uns lassen gantz unn gar/ mit allen rechten Christen/ entfliehen Teuffels listen/ mit waffen Gotts uns fristen/ Amen). Någon melodi anges inte, endast en hänvisning ant to balsą Kaip giest wokischkai.

Deschimts schwentu priesakimu/kurius dawe Pons Diews musu (s. 387–390). Titeln i Mažvydas sångbok: DECEM PRAECEPTA Dis sind die Heiligen Zehn Gebot. Inledningsstrofen i Luthers text¹³: Dis sind die heilgen zehen Gebot/ die uns gab unser Herre Gott/ durch Mosen seinen diener trew/ hoch auff dem berg Sinai/ Kyriòleis (>Deschimts schwentu priesakimu/kurius dawe Pons Diews musu/ per Mayseschu tarna werna/ant auksčta kalna Sinai/Kyrieleison). Den litauiska texten är inte en helt ordagrann översättning av Luthers verk: den avviker särskilt i den sjunde strofen (Wenczawone turiek czista/moters negeiski artima/ laikik tu wieβliba kuna/patogu beigi mierna/Kyrieleison < Dein Ehe soltu bewaren rein/das auch dein hertz kein andre mein/ Unn halten keusch das leben dein/ mit zucht und messigkeit fein/ Kyrioleïs). Någon melodi anges inte.

Jsch dangaus ateimi aukschta/Neschu iums nu daug gera (s. 183–187). Titeln i Mažvydas sångbok: Waikèlu Gesme ape berneli JESU […] Von Himel hoch da kom ich her. Inledningsstrofen i Luthers text¹⁴: Vom Himel hoch da kom ich her/ ich bring euch gute newe mehr/ der guten mehr bring ich so vil/ davon ich singen und sagen wil (>Jsch dangaus ateimi aukschta/Neschu iums nu daug gera/Taip daug gera asch neschu/Ape tatai asch gedosiu). Den litauiska

¹² Geistliche Lieder, 62–64. Texten är en bearbetning av en gammal tysk sång (jfr Koch, anfört arbete, I, 241; VIII, 100–104).

¹³ Geistliche Lieder, 67–70. Texten är en fri bearbetning efter Bibeln (jfr Koch, anfört arbete, I, 241; VIII, 420–23.

¹⁴ Geistliche Lieder, 26–30. Texten är en fri bearbetning efter Bibeln (jfr Koch, anfört arbete, I, 241).

6

texten är inte en helt ordagrann översättning av Luthers verk: den avviker särskilt i den näst sista strofen (Todel asch nu linxmas busiu/Walnai pleschedams gedosui/Jr rodas subdams tawe/Gedosiu saldze gesme < Dawon ich allzeit frölich sey/ zu springen, singen immer frey/ das rechte Sussaninne schon/ mit hertzen lust den süssen thon.). Melodin skiljer sig från den utgåva av Geistliche Lieder som vi har använt, men liknar ganska mycket melodin i utgåvan från 1531.

Pagarbints buki ir paczestawotas: Kurs nu est mus papeneies (s. 377–379).

Titeln i Mažvydas sångbok: Malonus dekawoghimas Ponui Diewui [...] ischwersta isch D. Mart. Luth. [...] Gott sey gelobet und gebenedeiet/& c. Inledningsstrofen i Luthers text¹⁵: Gott sey gelobet und gebenedeiet/ der uns selber hat gespeiset/ Mit seinem fleische und mit seinem blute/ das gib uns Herr Gott zu gute/ Kyrieleison (> Pagarbints buki ir paczestawotas: Kurs nu est mus papeneies: Su sawa karuu sawa brangu krauiu: Dük Diewe ant ischganima: Kyrieeleison). Den litauiska texten är inte en helt ordagrann översättning av Luthers verk; jfr strofen Pone per meile tawa dide: Schwentasis kraus tawa mus ischgane: Kaltes užmokeia: Bei Diews mums sussimila/Kyrieleison (< Herr dein lieb so gros dich zwungen hat/ das dein blut an uns gros wunder that/ Und bezalt unser schuld/ das uns Gott ist worden hold/ Kyrieleison). Melodin överensstämmer med Geistliche Lieder, men efter den sextionde tonen har sekundintervallet ändrats till en kvart (ett korrekturfel?).

Tewe musu danguiessis: Tu mums wissiems/ liepes essi (s. 381–385).

Titeln i Mažvydas sångbok: Pateris giesmen sugulditas nūg Dactara Martina Luthera. Inledningsstrofen i Luthers text¹⁶: Vater unser im himelreich/ der du uns alle heissest gleich/ brüder sein und dich ruffen an/und wilt das beten von uns han/ Gib das nicht bet allein der mund/ hilff das es geh von hertzen grund (>Tewe musu danguiessis: Tu mums wissiems/ liepes essi: Broleis buti tawesp schaukti/Tawe wiena liepei melsti: Dük ieng musu kopßna malda: Eis nūg schirdes musu dugna). Den litauiska texten är inte helt ordagrant översatt¹⁷: den avviker särskilt från Luther i den sista strofen (Amen taip stosis ischtiesos: Stiprink wiera musu duschas: Jeib ant to neabejiosim: Ko prascham mes tai wijs gausim: Ant bada tawa ir warda: Amen kalbam stipra wiera < Amen/ das ist/ es werde war/ sterck unsern glauben imerdar/ Auff das wir ja nicht zweifeln dran/ das wir hiemit gebeten han/ Auff dein wort in dem namen dein/ so sprechen wir das amen fein). Melodin överensstämmer med Geistliche Lieder.

15 Geistliche Lieder, 100–102. Texten är en bearbetning av en gammal tysk sång (jfr Koch, anfört arbete, I, 241).

16 Geistliche Lieder, 76–81. Texten är en fri bearbetning efter Bibeln (jfr Koch, anfört arbete, I, 241; VIII, 320–23.

17 Motsvarande text i katekesen (s. 48–53) bygger inte på Luthers verk, utan på Sėklucjanas polska översättning, vilket Stang redan har påpekat, Die Sprache des litauischen Katechismus von Mažvydas, Oslo, 1929, 32–35.

7

I livet är vi omgivna av döden (s. 563–566). Titeln i Mažvydas sångbok: MEDIA VITA Mitten wir im leben sind/ & c. Luthertextens inledande strof¹⁸: Mitten wir im leben sind/ mit dem tod umbfangen/ Wen such wir der hü lffe thu/ das wir gnad erlangen/ Das bistu Herr alleyne/ Uns rewet unser missethat/ die dich Herr erzürnet hat/ Heiliger Herre Gott/ Heiliger starcker Gott/ Heiliger barmhertziger Heiland/ du ewiger Gott/ Las uns nicht versincken/ in des bittern todes not/ Kyrieleison. (>Widui gerausa ßiwata/ smertis mus sugauna: Kur pagalbas mes eschkosim/Jeng malone gausim: Nūg tawes Jhesau wiena/Gailu mums nu ghrieku musu/ Kureis darem tawe narsū/ Schwentas Pone Diewe/ Schwentas macznus Diewe Schwentas sumilistas gelbetojau/ Tū amßins Diewe/ Ne dūk mums nugrimsti/Czesu karczosses smertis/Kyrieleison). Den litauiska texten är delvis en fri översättning av Luthers verk: den avviker från den citerade första strofen och på andra ställen, till exempel i den inledande delen av den andra strofen (Widui smertis nu mums kerschiy/Pekla karschtu ugnimi: Kurs ijau isch tos peklas mukas/Padarijs duschas walnas/Tu gelbsi Jesau wienas/Nes gail tawa sumilimas/Mussu wargu bei mukas < Mitten in dem tod anficht/ uns der hellen rachen/ Wer wil uns aus solcher not/ frei und ledig machen? Das thustu Herr alleyne/ es jamert dein barmhertzigkeit/ unser sund und grosses leyd). Melodin överensstämmer i huvudsak med Geistliche Lieder; den avviker obetydligt på endast tre ställen: en sjätte ton har lagts till (som upprepar den femte), den fjortonde motsvarar två toner i Geistliche Lieder med en ters emellan, och de tre tonerna före den näst sista motsvarar två toner i Geistliche Lieder (vilket gör det möjligt att ersätta ett tersintervall med två sekundintervall). Kanske är detta en förenklad variant av melodin i Geistliche Lieder?

Herodes, du onde fiende/ Varför fruktar du Jesus Kristus (s. 222–224). Titeln i Mažvydas sångbok: Hostis Herodes Impie. Was fürchst u feindt Herodes. Luthertextens inledande strof¹⁹: Was fürchstu feind Herodes seer/ das uns geborn kompt Christ der Herr? Er sucht kein sterblich königreich/ der zu uns bringt sein himelreich (>Herode piktas neprieteli/ Kam Jesaus Christaus biesi/Tas neim swieta poriste/Kurs dūst dągaus karaliste). Den litauiska texten är delvis en fri översättning av Luthers verk, särskilt i den näst sista strofen (Kada scheschis Kodzus akmens/Werte winan pilnus wandens/Tę stojose naus stebuklas/ Jsch wandens prasta/ Wins raudenas < Ein wunderwerck da new geschach/ sechs steinern krüge man da sach/ vol wassers das verlor sein art/ roter wein durch sein wort draus ward). Det är möjligt att den litauiska översättningen

¹⁸Geistliche Lieder, s. 139–41. Texten är en bearbetning av en äldre tysk översättning från det latinska originalet (jfr Koch, a.a., I, 241; VIII, 573–79).

¹⁹Geistliche Lieder, 34–35. Texten är en fri bearbetning av den latinska hymnen Hostis Herodes impie, Christum venire quid times (jfr Koch, a.a., I, 241).

8

bygger också på andra källor. Melodin skiljer sig från Geistliche Lieder, men överensstämmer med den latinska hymnens melodi A solisortus cardine.

Ge oss nåd att leva i frid/ under våra dagars Gud (s. 390–392). Titeln i Mažvydas sångbok: DA PACEM Lietuwischkai. Den litauiska texten förenar två olika verk av Luther. Den första strofen överensstämmer med Da pacem Domine/Deutsch²⁰ (Verleih uns friedenn gnediglich/ Herr Gott, zu unsern zeiten/ Es ist doch ja kein ander nicht/ der für uns kunde streiten/ denn du unser Got alleine >Ge oss nåd att leva i frid/ under våra dagars Gud/ Ty det finns ingen annan på jorden/ som kan strida för oss/ endast du är vår Gud). De följande stroferna bygger på hymnen Erhalt uns Herr bey deinem wort²¹ (>Bevara oss, Herre, vid ditt ord). Den litauiska texten är inte en helt ordagrann översättning av de tyska källorna: den avviker särskilt mycket från dem i den sista strofen (Linksmintoje dwasia schwenta/Dūk mums sąndara ant swieta/Padeik mums cziesu sunkibes/Wesk mus dangun po schos smerties < Gott heilger Geist du tröster werd/ gib deim volck einerley sinn auff erd/Steh bey uns in der letsten not/gleit uns ins leben aus dem tod). Melodin i den första strofen har många likheter med hymnen Geistliche Lieder Da pacem Domine; den ligger en kvint lägre och avviker vid den sextonde tonen (den femtonde upprepas), liksom från den tjugofemte till den tjugonionde (kvintintervallet utelämnas, vilket underlättar sången). Melodin i de övriga stroferna överensstämmer i huvudsak med hymnen Geistliche Lieder Erhalt uns Herr bey deinem wort, med undantag för att två toner (den sjätte och den tolfte) har infogats.

B) Fall där en eller flera strofer har lagts till.

Med frid och glädje far jag: från världen, i Guds kärlek (s. 224–227). Titeln i Mažvydas sångbok: Laupsinimas Simeona schwentoia Senia [...] Luce. ² Mit fried und freud ich far dahin Nunc dimittis & c. Luthertextens inledande strof²²: Mit fried und freud ich far dahin/ in Gottes wille/ Getrost ist mir mein hertz und sinn/ sanfft und stille/ Wie Gott mir verheissen hat/ der tod ist mein schlaff worden (>Med frid och glädje far jag: från världen, i Guds kärlek/ Mitt hjärta och sinne är nu glada: Jag vilar/ Såsom Gud har lovat mig/ har döden blivit min sömn). Den sista strofen i den litauiska översättningen saknar motsvarighet i Geistliche Lieder; den skiljer sig tydligt från den sista strofen i den version som återges i Spangenbergers sångbok (Ehr sei Gott Vater und dem Son/ und dem Heiligen Geiste/ Der uns in dieser argen Welt/sein gnade leiste/ Wie

Geistliche Lieder, 129. Strofen är en översättning av den gregorianska antifonen Da pacem, Domine, in diebus nostris … Alleluia. Quia non est alius qui pugnet pro nobis, nisi tu Deus noster … Alleluia (jfr Koch, a.a., VIII, 159–161).

Geistliche Lieder, 127–28. Texten är ett originalverk (jfr Koch, a.a., I, 242).

Geistliche Lieder, 35–38. Texten är en fri bearbetning efter Bibeln (jfr Koch, a.a., I, 241; VIII, 579–85).

9

es war und itzund ist/ und bleibet stetlich. AMEN). Den litauiska texten är inte helt ordagrant översatt från Luther, jfr den tredje strofen (Ghi wissiems isch meiles dawei/ Sussimiles mums didei/ Dangun wissa swieta tu liepei/ Wadinti mielei/Per brangu ir schwenta Szodi/Schem swietui apreikstaghi <Den hastu allen für gestelt/ mit grossen gnaden/ Zu seinem reich die gantze welt/ heissen laden/ Durch dein tewer heilsam wort/an allem ort erschollen). Melodin överensstämmer i huvudsak med Geistliche Lieder. Den avviker obetydligt på två ställen: den nionde tonen motsvaras av två toner med en sekunds intervall, och efter den trettiofemte tonen saknas en ton som upprepar den.

Ach Diewe isch dangaus weisdek/ Jr schito passigailek (s. 348–351). Titel i Mažvydas sångbok: PSALMAS II. Salvum me fac. Ach Gott von Himel sich darein. Den inledande strofen i Luthers text²³: Ah Gott von himel sich darein/ und las dich das erbarmen/ Wie wenig sind der heilgen dein/ verlassen sind wir armen/ Dein wort man lesst nicht haben war/ der glaub ist auch verloschen gar/ bey allen menschen kinden (>Ach Diewe isch dangaus weisdek/ Jr schito passigailek/Kaip maž ijr schventuju tawa/Mus siratas prastojia. Szodza tawa ne palaika/wiera jau est už gessita/Prieg kopna žmogaus waika). Den sista strofen i den litauiska översättningen har ingen motsvarighet i Geistliche Lieder; den skiljer sig markant från den sista strofen i den version som återges i andra sångböcker (Ehr sey Got vatter allezeyt/ auch Christ dem eyngeboren/ Und dem tröster heyligen geyst/ gar hoch in hymells koren/ Wie es im anfang unnd auch yetzt/ gewesen ist und bleibet stets/ in der wellt der wellt. Amen). Den litauiska texten är inte helt ordagrant översatt från Luther: den avviker från honom, exempelvis i den andra strofen (Mokin ghie neteisos zdrodas/Jsch piktoses būklistas: Schirdis ių est besandara/Prieg grunta Diewa žodza/Wiens taip ir kits kitaip saka/ Bejiedna miera mus draska/Jr schwentais sawe dara < Sie leren eitel falsche list/ was eigen witz erfindet/ Jr hertz nicht eines sinnes ist/ in Gottes wort gegründet/ Der wehlet dis/ der ander das/ sie trennen uns on alle mas/ und gleissen schön von aussen). Melodin överensstämmer med Geistliche Lieder.

Christus Jordanop ateiha/ Kaip io Tewas noreiha (s. 231–236). Titel i Mažvydas sångbok: Giesme duchawna […] suguldita nůg D. Mart. Luthera Christ unser Herr zum Jordan kam. Den inledande strofen i Luthers text²⁴: Christ unser Herr zum Jordan kam/ nach seines vaters willen/ Von S. Johans die Tauffe nam/ sein werck und ampt zur füllen/Da wolt er stifften uns ein bad/ zu waschen uns von sunden/ erseuffen auch den bittern tod/ durch sein selbs blut und wunden/ es galt ein newes leben (>Christus Jordanop ateiha/ Kaip io Tewas noreiha/Prieme

²³ Geistliche Lieder, 106–109. Texten är en bearbetning av den latinska psalmen Salvum me fac, Domine (jfr Koch, a.a., I, 241; VIII, 521–26.

²⁴ Geistliche Lieder, 85–89. Texten är en fri bearbetning efter Bibeln (jfr Koch, a.a., I, 241; VIII, 142–46.

10

chrīksta nūg Jana/Pildams sawa ureda/Te mums Chrikschta pastiprina/ Ant ghreku apmasgoghima/Jr smertis paskandįinama/ Krau ihu ir ßaisdomis sawa/Du-dams mums nauihe giwata). I den litauiska översättningen har en sista strof lagts till: Diewui Tewui schlowe dūkem Jr Jhesu Christu garbinkem Bei Dwasse schwenta laupsinkem. Wienam Diewui dekawokem Kurs istates est Chrīkstuma Ant ghreku aptzistighima. Bei amßina ischganima/Nūg Christaus apßadeta/Jem buk amßina garba. Amen. Den litauiska texten, som återger sången som trycktes i slutet av Forma Chrīkstima utan ändringar, är nästan ordagrant översatt från Luther, med endast smärre avvikelser, exempelvis i den sjätte strofen (Malonei tai kurs netiki/Amßinai giwens ghreki/Ras ghis amßinai smerti/Tur peklas ugnie dekti/Jo schwentibae ghi negelbaes/nei wissi jo darbai jem padaes/Usch nieka priegimts ghreks dara. Szmogaus darbus ir giwata/Sau smogus negelbt nieslaka < Wer nicht glaubt die-ser grossen gnadt/ der bleibt in seinen sunden/ Und ist verdampt zum ewigen tod/ tieff in der hellen grunde/ Nichts hilft sein eigen heiligkeit/ all sein thun ist verloren/ die Erbsund machts zur nichtigkeit/ darin ist er geboren/ vermag jm selbs nichts helffen). Melodin överensstämmer med Geistliche Lieder.

Christus kente smerties rischus: Jschdūts est usch musu ghrekus (s. 263–267).

Titel i Mažvydas sångbok: APE CHRISTAus isch numirusu prieke lima […] Christ lag in Todes banden & c. Den inledande strofen i Luthers text²⁵: Christ lag in todes banden/für unser sund gegeben/ Der ist wider erstanden/ unn hat uns bracht das leben/ Des wir sollen frölich sein/ Gott loben unn danckbar sein/ und singen Haleluia/ Haleluia (>Christus kente smerties rischus: Jschdūts est usch musu ghrekus: Keles isch smerties Christus: Atwere mums dangaus wartus: Jeng mes linksmi butumbim: Diewui garbe dūtumbim: Jr gedotumbim Halleluia: Halleluia). I den litauiska översättningen har en sista strof lagts till: Diewe tau nu buki garba: Jog Christus mus atpirka: Chwalda tau su Dwasse Schwenta: Jog Christus kele nūg smercza: Ghrekus musu apmazgok: teisibe mums tawa priedūk: Dangaus dzauksma mums dowanok: Halleluia. Den litauiska texten är inte en helt ordagrann översättning av Luthers verk: den avviker från honom särskilt i den tredje strofen (Ponas Jesus Sunus Diewa: Musu wieton ateija: Nūg ghreku mus atwadawa: Taip Smerti nußawina: Su wissoke ijos sila: Scheschūlis wiens ijos atlika: Nės geloni pateroija: Halleluia) < Jhesus Christus Gottes Son/ an unser stat ist komen/ Und hat die sunde abgethan/ damit dem tod genomen/ All sein recht unn sein gewalt/ da bleibt nichts denn tods gestalt/ den stachel hat er verloren/ Haleluia). Melodin överensstämmer med Geistliche Lieder.

Jsch giluma schauku tawesp: Balsa mana Pon ischklausik (s. 340–343).

Titel i Mažvydas sångbok: PSALMAS CXXX De profundis clamavi ad te

25 Geistliche Lieder, 44–47. Texten är en bearbetning av den gamla tyska sången Christ erstanden Von der marter aller (jfr Koch, a.a., I, 241).

11

Domine. Aus tieffer noth schrey ich zu dir/ & c. Luthers textens inledande strof²⁶: Aus tieffer not schrey ich zu dir/ Herr Gott erhör mein ruffen/ Dein gnedig ohren ker zu mir/und meiner bit sie öffnen/ Denn so du wilt das sehen an/ was sund und unrecht ist gethan/ wer kann Herr für dir bleiben? (>I djupaste nöd ropar jag till dig: Min Herre, hör min röst!/ Böj dina nådiga öron till mig och öppna dem för min bön: Ty om du vill se till vad synd och orätt som har begåtts, vem kan då bestå inför dig, Herre?). I den litauiska översättningen har den sista strofen lagts till: Ära vare Gud Fadern: Och hans Son Jesus Kristus, ära vare också den helige Ande: vår själs glädjare: som frälser oss ur syndernas djup genom sin enda medkänsla: honom lovprisar vi i evighet. Den litauiska texten är inte en helt ordagrann översättning av Luthers verk; jämför avvikelserna i den fjärde strofen (Om natten blir lång: eller tills morgonen gryr: ändå skall hjärtat troget vänta på Gud: och inte förtvivla: Så skall du, Israel, av rätta slaget, som föddes av den helige Ande: alltid vänta på din Gud < Und ob es werd bis in die nacht/ und wider an den morgen/ Doch sol mein hertz an Gottes macht/ verzweiu len nicht/ noch sorgen/ So thu Israel rechter art/ der aus dem geist erzeuget ward/ und seines Gotts erh arre). Melodin överensstämmer med Geistliche Lieder.

Nu kommer en skara änglar från himlen, och visar sig för herdarna (s. 187–189). Titeln i Mažvydas sångbok: Gesme Chrjkščzoniſchka […] Von Himel kam der engel schar. Luthers textens inledande strof²⁷: Von Himel kam der engel schar/ erschien den hirten offenbar/ Sie sagten jn/ Ein Kindelein zart/ das ligt dort in der krippen hart (>Nu kommer en skara änglar från himlen/ och visar sig för herdarna/De sade till dem: Ett vackert litet barn/ som ligger där i en hård krubba). I den litauiska översättningen har den sista strofen lagts till: Halleluja, låt oss sjunga/ Ge ära åt den ende Guden/ som gav oss JESUS KRISTUS/ honom vare evig ära. Amen. Den litauiska texten är inte helt ordagrant översatt från Luther; jämför avvikelserna i den femte strofen (Han vill inte och kan inte överge er/ ni behöver bara tro på honom/ många kan strida mot er/ men de kan inte besegra er < Er wil und kan euch lassen nicht/ setzt jr auf in ewr zuuersicht/ Es mögen euch viel fechten an/ dem sey trotz ders nicht lassen kan). Någon melodi anges inte, men hänvisningar görs till andra sånger.

Salig den som fruktar Gud (s. 385–387). Titeln i Mažvydas sångbok: PSALMAS CXXVIII Beati qui timent Dominum Wol dem der in Gottes furchte steht. Luthers textens inledande strof²⁸: Wol dem der in Gottes furcht steht/ und auch auff seinem wege geht/ Dein eigen hand dich nehren sol/ so lebstu recht und geht dir wol (>Salig den som fruktar Gud: och vandrar på hans vägar:

²⁶ Geistliche Lieder, 121–23. Texten är en bearbetning av den latinska psalmen De profundis clamavi ad te (jfr Koch, anfört arbete, I, 241; VIII, 211–16).

²⁷ Geistliche Lieder, 30–31. Texten är ett originalverk (jfr Koch, anfört arbete, I, 242).

²⁸ Geistliche Lieder, 119–20. Texten är en bearbetning av den latinska psalmen Beati omnes qui timent dominum (jfr Koch, anfört arbete, I, 241).

12

Din Gud skall föda dig: med din hand skall du livnära dig: så skall du bli ärad och få det gott). I den litauiska översättningen har de två sista stroferna lagts till: Låt oss, Herre, skynda till dig: låt oss ge din kärlek: stärk och välsigna din hand: heliga välsignelsers källa. Ära vare dig, himlens Herre: för din dyrbara välsignelse: vi lovprisar honom troget/Amen säger vi alla. Den litauiska texten är inte helt ordagrant översatt från Luther: den avviker särskilt i den andra strofen (Din hustru skall finnas i ditt hus/lik en fruktbar vinstock. Och dina barn runt ditt bord: som olivplantor <Dein weib wird in dein hause sein/ wie ein reben vol drauben fein/ Und dein kinder umb deinen tisch/ wie ölpf l anzen gesund und frisch). Ingen melodi anges.

Skillnaderna mellan fyra verk i Mažvydas sångbok (återgivna från katekesen) och Luthers text i Geistliche Lieder förklaras av att översättaren till litauiska utgick från polska källor. Det rör sig om sångerna Geistliche LiederVi tror på en enda Gud, Helige Ande, kom till oss, Vi ber dig, Helige Ande, och Jesus Kristus, vår frälsare.

Vi tror på en enda Gud/ skaparen av hela världen (s. 365–368)²⁹. Titeln i Mažvydas sångbok: Patrem Lituwischkai Wir gleuben all an einen Gott. Den huvudsakliga källan till den litauiska översättningen är Seklucjans text My wierz ymy w jednego Boga, stworzy ciela wszego świata³⁰. Luthers inledande strof³¹: Wir gleuben all an einen Gott/Schöpffer himels unn der erden/ der sich zum vater geben hat/ das wir seine kinder werden/ Er wil uns allzeit ernehren/ leib und seel auch wol bewaren/ allem unfal wil er wehren/ kein leid sol uns widerfaren/ er sorget für uns/ hut und wacht/ es stet alles in seiner macht (≈ Vi tror på en enda Gud/ skapare av hela världen/Han blev vår fader/Må han göra oss till sina barn/ Han vill alltid föda oss/ och väl bevara kropp och själ/ han vill skydda oss mot all olycka/ inget ont skall drabba oss/ Han sörjer för oss, vakar och håller vakt/ allt står i hans makt). Melodin överensstämmer i huvudsak med Geistliche Lieder.

Helige Ande, kom till oss/ besök våra själar (s. 312–314)³². Titeln i Mažvydas sångbok: Hymnus Veni creator spiritus. Kom Gott Schöpffer Heiliger Geist. Den huvudsakliga källan till den litauiska översättningen är Seklucjans text Święty Duchu zawitaj k nam, Serca nasze nawiedzi sam, Twą łaską je racz napełnić Któreś sam raczył stworzyć³³. Luthers textens inledande stro-

²⁹ Katekestexten är tryckt på s. 68–71.

³⁰ Jfr Stang, anfört arbete, 38–39.

³¹ Geistliche Lieder, 72–76. Texten är en bearbetning av en latinsk sång (jfr Koch, anfört arbete, I, 240).

³² Katekestexten är tryckt på s. 46–48.

³³ Jfr Stang, anfört arbete, 31. Denna sång undersöktes också av P. Dini i artikeln ”Om fenomenologin kring Mažvydas källor och översättningar II” (Kalbotyra 40 (1), s. 11–16). Dini menar dock felaktigt att den litauiska texten publicerades för första gången i sångboken och tar inte hänsyn till Stangs

13

fa³⁴: Kom Gott schöpffer heiliger Geist/ besuch das hertz der menschen dein/ Mit gnaden sie füll wie du weist/ das dein geschöpff vorhin sein (≈ Schwenta Dwasse mūsump ateik/Duschas musu nu atlankik/Malone tawa papildik/Mus ghreschnus tu ischgidik). Melodin motsvarar endast ungefär Geistliche Lieder; i huvudsak överensstämmer den med Enchiridion som utgavs i Erfurt 1524³⁵, men med en tillagd nionde ton, och sekundintervallet efter den näst sista tonen går inte uppåt utan nedåt.

Papraschaim schwentases Dwases/ Jeib butumbim tikras wieras (s. 362–365)³⁶. Titeln i Mažvydas sångbok: Poprośmy świętego Ducha. Nu bitten wir den Heiligen Geist. Den huvudsakliga källan till den litauiska översättningen är Seklucjanas text Poprośmy świętego Duchi, byśmy byli prawej wiary, jakoż to słusza, Aby był Pan Bóg³⁷. Den inledande strofen i Luthers text³⁸: Nu bitten wir den heiligen Geist/ Umb den rechten glauben allermeist/ Das er uns behüte an unserm endel/ wenn wir heim farn aus disem elende/ Kyriole is. (≈ Papraschaim schwentases Dwases Jeib butumbim tikras wieras kaip ant ta uß gul/Jeib butu Pans Diews prieg ta czesa/ Kada skirsis nūg kuna Duscha taip diewe mums dūk). Melodin motsvarar ungefär Geistliche Lieder fram till den sextonde tonen, varefter den skiljer sig helt; den liknar mer den variant som Seklucjan återger.

Jhesus Christus ischgelbetois musu: Kursai nū malde Diewa Tewa narsų (s. 372–375)³⁹. Titeln i Mažvydas sångbok: Graßi ir nobabna giesme S. Jona Hussa [...] pataisita nūg D. Martina Luthera. Den litauiske översättaren använde Seklucjanas text Jezus Chrystus nasze zbawienie Tenci nam uczyniū z Bogiem zjednanie⁴⁰. Den inledande strofen i Luthers text⁴¹: Jhesus Christus unser Heiland/ der von uns den Gottes zorn wand/ Durch das bitter leiden sein/ halff er uns aus der hellen pein (≈ Jhesus Christus ischgelbetois musu:Kursai nū malde Diewa Tewa narsu: Per sawa kartu kentegima: Nūg ambinas mukas mus ischgelbeia). Melodin skiljer sig från Geistliche Lieder, eftersom dess källa är Seklucjanas sångbok.

Två översättningar i Mažvydas sångbok (varav den ena är återtryckt från en tidigare publikation av Mažvydas) bygger i högre grad på latinska original (eller deras polska analys, trots att artikeln citerar Stangs verk) och presenterar som en nyhet något som den norske lingvisten redan hade uppmärksammat sextio år tidigare.

Geistliche Lieder, 53–55. Texten är en bearbetning av den latinska hymnen Veni creator spiritus, mentis tuorum visita (jfr Koch, a.a., I, 240).

Plg. Wackernagel Ph., Martin Luther und seine Geistliche Lieder, Stuttgart 1848, 181.

Katekestexten är tryckt på s. 43–45.

Jfr Stang, a.a., 30.

Geistliche Lieder, 58–59. Texten är en bearbetning av en äldre tysk hymn (jfr Koch, a.a., I, 241).

Katekestexten är tryckt på s. 75–77.

Jfr Stang, a.a., 40–42.

Geistliche Lieder, 97–100. Texten är en bearbetning av Jan Hus hymn.

14

(översättningar) än de lutherska texter som publicerades i Geistliche Lieder. Det är hymnerna Ateik atpirktoyau ßmoniu ir Tawe Diewa garbinam⁴².

Ateik atpirktoyau ßmoniu. Porodik pannos czistos waisu (s. 152–154). Titeln i Mažvydas psalmbok: Himnus Sancti Ambrosij Veni redemptor gentium. & c. Nu kum der Heiden heil̄and. Den inledande strofen i Luthers text⁴³: Nu komm, der heiden Heiland/ der Jungfrawen kind erkand/ Das sich wunder alle welt/ Gott solch geburt jm bestel̄t (≈ Ateik atpirktoyau ßmoniu. Porodik pannos czistos waisu: Jęng stebetu wissas swetas: Jog taip Diewas est gimditas). Melodin motsvarar endast ungefär Geistliche Lieder; särskilt skiljer sig de tio tonerna från slutet.

Tawe Diewa garbinam/ Tawe wieschpati pabinstam (s. 544–552)⁴⁴. Titeln i Mažvydas psalmbok: Giesme S. Ambraßeijaus bei S. Augustina. Te Deum laudamus O Gott wir loben dich. Den inledande strofen i Luthers text⁴⁵: Herr Gott dich loben wir/ Herr Gott wir danken dir. Dich Vater in ewigkeit/ Ehrt die welt weit und breit (≈ Tawe Diewa garbinam/tawe wieschpati pabinstam/Tawe amßinaghi Tęwa wissa ßeme schlowin). Melodin skiljer sig från Geistliche Lieder och uppvisar gemensamma drag med den gregorianska melodin⁴⁶.

Särskilt bör man behandla de hymner i Mažvydas bok vars motsvarigheter i samlingen Geistliche Lieder inte är av Luther; det rör sig om gamla tyska texter (t.ex. Jn dulci Jubilo, nun singet unn seid fro) eller verk av Luthers samtida.

Christus esti keles/ nūg mukas wissokias (s. 256–257). Titeln i Mažvydas psalmbok: Sena Wokischka gesme […] Christ ist erstanden. Den inledande strofen i den text som publicerades i Geistliche Lieder⁴⁷: Christ ist erstanden/ von der marter alle/ Des söllen wir alle fro sein/ Christ wil unser trost sein/ Kyriolēis (> Christus esti keles/nūg mukas wissokias/Jeib mes butumbim linxsmi/Christe dzauksmas mums essi/Kyrieleison). Den litauiska texten är nästan ordagrant översatt från den tyska: ibland avviker den obetydligt, till exempel i den andra strofen (Jeib Christus ne keles/Swiets butu prapules/Bet iog ghis keles/Tiewui Christaus dūkem czesti < Wer er nicht erstanden/ So wer die welt vergangen/ Sint das er erstanden ist/ so lobn wir den Vater Jhesu Christ. Kyriolēis). Större delen av melodin överensstämmer i huvudsak med Geistliche Lieder; avvikelsen är särskilt tydlig i de sex sista tonerna i den första

⁴² Hymnen Tawe Diewa garbinames översättningsfenomenologi har P. Dini behandlat i flera arbeten, bland annat i monografin L’Inno di S. Ambrogio di Martynas Mažvydas, Rom 1994 (jfr min recension i ”Linguistica Baltica” 5–6, 1996–1997, 250–51). Den version av Te Deum laudamus som P. Dini återger i sin monografi (63–72) skiljer sig på vissa ställen från 1500-talsversionen som Mažvydas använde.

⁴³ Geistliche Lieder, 16–18.

⁴⁴ Texten i 1549 års utgåva är tryckt på s. 82–90.

⁴⁵ Geistliche Lieder, 144–52.

⁴⁶ Jfr Turco A., Il canto gregoriano. Toni e modi, Rom³ 1996, 39 ff.

⁴⁷ Jfr s. 264–65. Texten är en gammal tysk hymn (jfr Koch, anf. arb., I, 207–8; VIII, 62–64).

15

strofens noter, vilka markerar ett helt annat melodiförlopp; melodin till Hallel uia skiljer sig endast genom att det efter den femte tonen från slutet finns ett tersintervall i stället för en sekund.

Christus wiens Sunus Diewa: Amßinoija Tewa (s. 343–346). Mažvydas sångbok har titeln: Sekase Duchawna Gesmae ape JESAus Christaus Dei wiste ir ßmogiste. Geistliche LiederDen inledande strofen i den utgivna texten⁴⁸: Herr Christ der ewig Gottes Son/ Vaters in ewigkeit/ Aus seinem hertzn entsprossen/ gleich wie geschrieben steht/ Er ist der Morgensterne/ sein glentze streckt er ferne/ für andern sternen klar (>Christus wiens Sunus Diewa: Amßinoija Tewa/Jsch ijo schirdies ischsp roga: Kaip schwents raschtas roda: Ghis esti auchros ßwaisde: Jo schwesums wis apschwiece: Schwesesnis usch ßwaisdes). Den litauiska texten är nästan en ordagrann översättning av det tyska verket; den avviker något från detta i den första strofen och på andra ställen (t.ex. i den andra strofen: Usch mus ghis ßmogu gime: Czese paskuczeme: Motinas ghis palaike: Mergistes czistibe: Smerti/Czarta sutrine: Dangaus dzauksma atwere:Biwa ta mums dawe < Für uns ein mensch geboren/ im letzten teil der zeyt/ Der mutter unuerloren ir Jungfrewlich keuscheit/ Den tod für uns zubrochen/ den himel auffgeschlossen/ das leben widerbracht); den sista strofen har lagts till (Garba būk Diewui Tewui: Jr Jesui ijo sunui: Garba būk schwentam Duchui: Duschu musu sargui: Kurs schirdims dust linxsmibe: Dūdams sawa saldibe: Tam būk dide garbe/ Amen). Melodin överensstämmer med Geistliche Lieder.

Dzauketese scheme czese/Jus werneghi Chr ikscz anis (s. 328–336). Mažvydas sångbok har titeln: Duchawna Giesme ape Schlowe Diewa Szodza […] Freud euch/ freud euch in dieser zeit/ & c. Geistliche LiederDen inledande strofen i texten⁴⁹ som ingår där: Freud euch/ freud euch in dieser zeit/ jr werden Christen alle/ Denn jetz in allen landen weit/ Gotts wort her tingt⁵⁰ mit schalle/ Es ist kein man/ ders wehren kan/ das habt jr wol vernommen/ Denn Gottes wort bleibt ewig stan/ den bösen als den fromen (> Dzauketese scheme czese/Jus werneghi Chr ikscza-nis: Nęs placei po wissa ßeme/ Eit skąbedams Diewa ßodis: Nera kurs gal ghi ußdrausti/Tatai galit suprasti/Nes ßodis die wa amßinai bus/Piktemus kaip ir geremus). Den litauiska texten är inte helt ordagrant översatt från det tyska verket; jfr den tredje strofen från slutet (Szmogau/ßmogau weide Diewa/Gerink sawe atmesk dūma/Tikiek ßod zui raschta schwenta/kuriu gausi ischganima/Tawa saßine ir darbus/Ant ijo turek paguld itus/Nęs ßodis Diewa amßinai bus/Keli teisu rodidams mumus < Ach mensch/ ach mensch nu schick dich drein/ las deinen tunckel faren/ Und gleub der schrifft und worten sein/ damit du mögest bewaren/

⁴⁸ Jfr s. 221–23. Texten är en bearbetning av den latinska sången Corde natus ex parentis (jfr Koch, anf. arb., I, 285).

⁴⁹ Jfr del 2, s. 139–46. Om denna text, jfr Koch, anf. arb., I, 306–7.

⁵⁰Tingt = dringt.

16

Dein gwissen und auch all dein thun/ trewlich darauf verlassen/ Denn Gottes wort bleibt ewig stan/ zeigt uns an die weg und strasse). Melodin har många likheter med Geistliche Lieder⁵¹, men avviker särskilt vid tonerna 39–42; även den åttonde tonen (som saknar motsvarighet i originalet) och den tjugosjunde tonen skiljer sig (den går upp i stället för ned), och efter den åttonde tonen har en ton i den tyska källan utelämnats.

Jeib Pons Diews mums nepagelbas/ Kerschient nepretelėms (s. 336–340). Mažvydas sångbok har titeln: PSALMAS CXXIIII Nisi quia Dominus erat in nobis, dicat nunc Israel. […] Wo Gott der Herr nich bey uns helt/ & c. Geistliche LiederDen inledande strofen i texten⁵² som ingår där: Wo Gott der Herr nicht bey uns helt/ wenn unser feinde toben/ Und er unser sach nicht zu felt/ im himel hoch dort droben/ Wo er Israel schutz nicht ist/ und selber bricht der feinde list/ so ists mit uns verloren (> Jeib Pons Diews mums nepagelbas/Kerschient nepretelėms: Jeib bilas musu nesergas/ Tena ant aukschta dąngaus: Jeib Jsrael neapginas/Jr nepretelu neramdas/Jau butumbim praßuwe). Den litauiska texten är inte en helt ordagrann översättning av det tyska verket; den avviker särskilt i den sjunde strofen (Nepretelus wissus ramdai/ Dumas iju wissas ardai/ju rodas wissa tu ßinai/Gink nug iju mus amßinai/Protas prisch tikeghima steng/Tawa ßodzui tiketi węng/Bet tu pats mus linksmsi < Die feind sind all in deyner hand/ dazu all jr gedancken/ Jr anschlag ist dir wol bekand/ hilff nur das wir nicht wancken/ Vernunfft wider den glauben ficht/ auffs künfftig wil sie trawen nicht/ da du wirst selber trösten). Melodin överensstämmer med Geistliche Lieder.

Atmink ßmogau bednas/ koks tawa ßiwatas (s. 154–159). Mažvydas sångbok har titeln: Gesme Ape Nauda Ateima Diewa Sunauś ant swieta/ ant balsa Aue Hierarchia coelestis & pia & c. Menschen kindt merck eben/ Was da sei dein leben. Geistliche LiederDen inledande strofen i den införda texten⁵³: Menschen kynd, merck eben was da sey dein leben! Warümb got seinen sohn gesandt vom höchsten thron, Hat lassen mensch werden hie auff dieser erden (> Atmink ßmogau bednas/ koks tawa ßiwatas/Kodel Diews Sunu sawa/Atsjunte nüg aukschta/Jr pastate ßmogu/Ant scho swieta wargu). Den litauiska texten är på sina ställen en fri översättning av den tyska, till exempel i den tredje strofen (Jeib per Szodi sawa/Jr per Dwasse schwenta/Musump Pons Diews ateitu/Mums smutniems ant dzaugs mu/Musu schirdie butu/Malonei giwentu < Und dz er durch sein geist, den er einn tröster heist, Und durch sein wort kommen dir zu trost und fromen, Möcht jnn deinem hertzen wonen one schmertzen); det är fullt möjligt att den litauiska

⁵¹ Om denna text, jfr Koch, anf. arb., I, 467; VIII, 117–18. ⁵² Se s. 193–96. Om denna text, jfr Koch, anf. arb., VIII, 117–18. ⁵³ Denna sång infördes i Geistliche Lieder först i den femte upplagan (1553). Texten återges enligt Wackernagel Ph. Das deutsche Kirchenlied von den ältesten Zeit bis zu Anfang des XVII Jhs., Leipzig 1864, III, 232–33.

17

översättningen kan ha byggt på andra källor. Den litauiska melodin är hämtad från den latinska psalmen Ave Hierarchia coelestis & pia⁵⁴.

O Diewe kurss dangui essi/ O Jesau ir schwenta Dwasse (s. 567–74).

Titel i Mažvydas sångbok: Litania Nauiey suguldita nūg M. Georgiusa Zablotiusa. […] O Gott Vater im Himelreich & c. Geistliche Lieder textens⁵⁵ inledande strof: O Gott Vatter im hymelreich, Gott Son, Gott heylger geyst zugleich, Du heylige drifaltigkeyt, du einiger Gott in Ewigkeyt, Auff dein zusag wir bitten dich, wölst uns erhören gnediglich (> O Diewe kurs dangui essi/ O Jesau ir schwenta Dwasse/O traice Diewa schwentagi/Wenib[e] Diewa amßinagi/Prascham tawe kaip ßadeiej]schklausai tu mus malonei). Denna psalm, återtryckt från katekesen⁵⁶ (med strofen Mussu atpent dok kunigiei/Sweikatu ijr kunigaikstei […] utelämnad), har inte Geistliche Lieder-texten som källa; den litauiska översättningen (som är flera strofer längre) skiljer sig från den på många ställen. Som Stang redan har påpekat⁵⁷ byggde den litauiske översättaren på en annan version, vars text överensstämmer med sångboken som gavs ut i Marburg 1549⁵⁸. Den litauiska psalmen är en ganska fri översättning av denna version och avviker tydligt från den i den första strofen och på andra ställen, till exempel i den sjätte strofen (Tawa Jesau ußgimimu/Gelbek krauia ischleghimu/Saugak kurius tu atpirkai/Sawa smerti ischwadawai/Jr per schwenta prikėlimai/saugak per dangun ßengima < Durch dein geburt, O Jesu Christ, hilff, der du unser mitler bist, Durch dein heylsam und thewres blut, welches uns vergossen ist zugut, Dein aufferstehen von tod so hart und durch dein gewaltig hymelfart); det kan alltså inte uteslutas att den litauiska översättningen faktiskt byggde på den nämnda källan. Melodin skiljer sig från psalmen O Gott Vater im Himelreich och överensstämmer med melodin till psalmen Tiewe musu Danguiesis.

Nu ßmogaus kuna pakaskiem/ Ape ghij nesilwartaukiem (s. 412–415).

Titel i Mažvydas sångbok: Graßij giesmie ijr raudinga ant giedoghima pakasanti kuna nūmirusia ßmogaus. Nu last uns den leib begraben. Geistliche Lieder textens⁵⁹ inledande strof: Nu last uns den leib begraben] daran gar kein zweivel haben] Er werd am jüngsten tag auffsstehn] und unuerweslich herfür gehn (>Nu ßmogaus kuna pakaskiem] Ape ghij nesilwartaukiem/Tassai ant suda tur kielti/Jr nesmertelnas tur biti). Den litauiska texten är delvis en fri översättning av den tyska sången, särskilt i den första strofen; skillnader märks också på andra ställen, till exempel i den sjunde strofen: Nu ijem miegoti perleisk(iem/ Mes isch cžia namusu

⁵⁴ Om melodin, jämför Koch, anfört arbete, II, 130.

⁵⁵ Jämför del 2, s. 91–97. Texten skapades på lågtysk dialekt och översattes först senare till standardtyska (jämför Koch, anfört arbete, I, 427).

⁵⁶ Katekismens text återges i Gerulis utgåva på s. 54–59.

⁵⁷ Anfört arbete, 43.

⁵⁸ Den återtrycktes av Wackernagel Ph. Das deutsche Kirchenlied von den ältesten Zeit bis zu Anfang des XVII Jhs., Leipzig, 1864, III, 210–12.

⁵⁹ Jämför s. 343–45. Texten tillskrivs felaktigt Luther; den skrevs av Weiße.

18

pareikem/ Pilnai mus pagatawykiem/Nęs ateis smertis/budiekem (< Låt oss nu låta dem sova här och gå hem var och en sin väg, och med all flit göra oss redo, ty döden kommer till oss på samma sätt. Melodin skiljer sig från Geistliche Lieder⁶⁰.

Med ljuvlig glädje låt oss nu sjunga en sång (s. 198–200). Titeln i Mažvydas sångbok: In dulci iubilo Nu singet und seid fro. Geistliche Lieders⁶¹ inledande strof: Jn dulci Jubilo, nun singet unn seid fro/ Unsers hertzen wonne/ leit in praesepio, Und leuchtet als die sonne/ matris in gremio, Alpha es et o, Alpha es et o (<Med ljuvlig glädje/ Låt oss nu sjunga en sång Vår själs glädje/ ligger nu i krubban/Skiner som den klara solen/I moderns sköte/En människa och Gud/En människa och Gud. Den litauiska texten är inte en fullständigt ordagrann översättning av det tyska verket: den avviker särskilt mycket från originalet i den första strofen, liksom i den andra (O Jesu nåderike/ Till dig längtar syndaren/ Lätta nu mitt hjärta/Gode lille gosse/Gud, full av kärlek, himlarnas konung/Dra oss till dig/Dra oss till dig < O Jhesu parvule, nach dir ist mir so weh/ Tröst mir mein gemüte/ o puer optime, Durch alle deine güte/ o princeps gloriae, Trahe me post te, trahe me post te); de två sista stroferna har lagts till (Med ljuvlighet och glädje/Lycka som ett ögonblick/Men evig glädje/Ger oss Guds Son/Gläd mitt hjärta/I min syndfulla kropp/Guds lille Son/Guds lille Son. Varje människas själ/Må vara lycklig och glad/För denna födelse/Vår Messias/Ära vare den heliga Treenigheten/Och Guds enhet/Ära utan ände/Ära utan ände). Melodin överensstämmer i huvudsak med Geistliche Lieder, men skiljer sig genom den nionde tonen (som upprepar den tionde i stället för den åttonde), genom att intervallen efter den fyrtioandra och den fyrtioåttonde tonen är prim i stället för sekund; dessutom har B efter den tolfte tonen utelämnats.

Kyrie/ Gud, hela världens Fader/ Eleison (s. 246–248). Titeln i Mažvydas sångbok: Kyrie Paschale. Geistliche Lieders⁶² början: Kyrie/ Gott aller welt schöpffer und Vater/ Eleyson (>Kyrie/ Gud, hela världens Fader/ Eleison). Den litauiska texten är i huvudsak en ordagrann översättning av det tyska verket; tre rader har lagts till (Kyrie, Christus har uppstått från de döda/ Eleison ≈ Christe/ var vår livsledare, du som uppstått från döden Eleison ≈ Kyrie, din Son har verkligen uppstått från de döda/Eleison). Större delen av melodin överensstämmer med Geistliche Lieder. Raden Kyrie … Eleison avviker endast obetydligt: i den inledande frasen upprepas den sjätte tonen bara två gånger (inte tre); i slutfrasen upprepas inte den sjätte, åttonde och nittonde tonen, medan grundtonen på andra ställen (efter den tionde och femtonde tonen) upprepas, till skillnad från i den tyska sångboken. Christe …. Eleison skiljer sig mer i slutet, som möjligen påverkats av mönstret Kyrie …. Eleison.

⁶⁰ Den överensstämmer med Lossius variant i Psalmodia (utgåvan från 1561).

⁶¹ Jfr s. 256–57. Texten är en tysk sång från 1500-talet (se Koch, anf. arb., VIII, 16–18).

⁶² Jfr s. 266–68.

19

Kristus steg upp till himlen/ Sände oss här nere/ Sin helige Ande (s. 305–308). Titeln i Mažvydas sångbok: GESME APE DANGUN zengima Christ fuhr gen Himel. Geistliche Lieders⁶³ inledande strof: Christ fuhr gen himel/ Da sand er uns ernieder/ Den tröster den heiligen Geist/ zu trost der armen Christenheit. Kyrioleis (>Kristus steg upp till himlen/ Sände oss här nere/ Sin helige Ande/ till de kristnas glädje/Kyrieleison). Endast den första strofen i den litauiska texten bygger på det tyska verket, medan de fyra sista stroferna är en bearbetning av den tidigare nämnda sången Christ ist erstanden. Eftersom dessa strofer (den andra till den sjunde) inte har någon motsvarighet i sångboken Geistliche Lieder, kan möjligheten inte uteslutas att den litauiska texten bygger på andra källor. Melodin skiljer sig från sången Christ fuhr gen himel och liknar sången Christ ist erstanden; den överensstämmer i huvudsak med melodin till den redan behandlade sången Christus esti keles.

Som särskilda fall bör nämnas sångerna Erbarm dich mein o Herre Gott⁶⁴ (en översättning av psalm 51), Christe der du bist tag und liecht⁶⁵ (en översättning av den latinska sången Christ qui lux es et dies) och Mein zung erkling unn frölich sing⁶⁶ (en översättning av den latinska sången Pange lingua), vilka har motsvarigheter i Mažvydas sångbok (där de två första texterna har återtryckts från katekesen): Förbarma dig över oss, Gud (s. 355–60)⁶⁷, Kristus, du är dagen och ljuset (s. 481–83)⁶⁸ och Klinga glatt, min röst (s. 368–372). Dessa litauiska översättningar bygger inte på de tyska texterna utan på andra källor: den första bygger på Seklucjanas text⁶⁹, medan den andra och den tredje bygger på de latinska originalen. Det finns dock betydande musikaliska likheter med Geistliche Lieder; melodin till sången Förbarma dig över oss, Gud överensstämmer faktiskt helt med Geistliche Lieder, medan de två andra sångernas melodier endast avviker obetydligt: i melodin till sången Kristus, du är dagen och ljuset, som ligger en kvint lägre, har tre toner lagts till (den tredje, åttonde och sextonde), sekvenserna A B efter den tjugonde tonen och B A efter den tjugofjärde har utelämnats, och några intervall har ändrats (från ters till sekund eller tvärtom); i melodin till sången Klinga glatt, min röst har sekvensen G G F endast ändrats till G F G (tonerna 29–31), och den fyrtiosjätte tonen har lagts till.

De tre övriga verken i Mažvydas sångbok bygger på latinska texter återtryckta ur samlingen Geistliche Lieder; i ett fall (Puer natus in Bethlehem) trycktes i denna bok den tyska översättningen tillsammans med det latinska originalet. Den

⁶³ Jfr s. 272.

⁶⁴ Geistliche Lieder, 198–200.

⁶⁵ Geistliche Lieder, 260–62.

⁶⁶ Geistliche Lieder, II, 81–83.

⁶⁷ Katekesens text är tryckt på s. 63–67.

⁶⁸ Katekesens text är tryckt på s. 77–79.

⁶⁹ Jfr Stang, anf. arb., 36–38.

20

utnyttjades sannolikt inte vid översättningen till litauiska, eftersom tydliga överensstämmelser saknas.

Schi diena est mums linxmibes/ Jog karalus ateia (s. 189–193). Titel i Mažvydas sångbok: Dies est leticiae Der tag der ist so freuden reich. Inledningen till den latinska text som användes för den litauiska översättningen⁷⁰: Dies est laetitiae In ortu regali, Nam processit hodie De ventre virginali Puer admirabilis, Totus delectabilis in humanitate, Qui inestimabilis Est et ineffabilis In divinitate (>Schi diena est mums linxmibes/ Jog karalus ateia/Schę diena esti uβgimes/Jsch pannas βiwatelia/Bernelis stebuklingassis/ Jr didzei maloningassis/ Sawa βmogisteie/ Tas esti labai schwentas/Brangus irgi pargitas [emendare in pagirtas] Sawa deiwisteie). Det bör noteras att den tredje strofen (Bernelis paschwolwintassis/ Est mumus nu uβgimes) bygger inte på det latinska originalet, utan på dess tyska bearbetning Der tag der ist so freuden reich, som Geistliche Lieder trycker omedelbart efter den⁷¹. Melodin överensstämmer i huvudsak med melodin till den tyska sången Der tag der ist so freuden reich, men tre sekundintervall (efter den femtonde, femtiofemte och sextioförsta tonen) går uppåt i stället för nedåt, och efter den femtiosjunde tonen finns ett sekundintervall i stället för ett tersintervall.

Gedok koβnas Chriksčzonis/ Laupsink nu su giesmemis (s. 206–209). Titel i Mažvydas sångbok: Resonet in laudibus cum iucundis. Inledningen till den latinska text som användes för den litauiska översättningen⁷²: Resonet in laudibus Cum iucundis plausibus Sion cum fidelibus; Apparuit quem genuit Maria. Sunt impleta Quae praedixit Gabriel (>Gedok koβnas Chriksčzonis/ Laupsink nu su giesmemis/ Syon ir kiek wernassis/Passirode kuri panna pagimde Jssipilde ką Gabrielas sake). Den motsvarar ungefär från Ponas Christus saldussis. Melodin har många likheter med Geistliche Lieder. Eftersom den ligger en ters högre avviker den särskilt i sin struktur i de likartade fraserna Jssipilde ką Gabrielas sake och Kaip noreia amβinoghi Deiwiste; på andra ställen märks endast ett avvikande intervall (en ters i stället för en sekund) efter den sjunde tonen från refrängens slut.

Bernelis gime Bethlehem, gime Bethlehem (s. 193–198). Titel i Mažvydas sångbok: Gesme Sena Ape Uschgimima Jschganitoia musu Pona Jesaus Christaus; denna titel har sannolikt påverkats av Geistliche Lieder (Ein alt geistlich lied/von der geburt unsers Herrn und heilands Jhesu Christi). Inledningen till den latinska text som användes för den litauiska översättningen⁷³: Puer natus in Bethlehem, in Bethlehem: Unde gaudet Ierusalem, Halleluiah, Halleluiah (> Bernelis gime Bethlehem, gime Bethlehem/Del to dzauges

⁷⁰ Geistliche Lieder, 248–49.

⁷¹ Jfr s. 249–52.

⁷² Geistliche Lieder, 252–54

⁷³ Geistliche Lieder, 258–60

21

Jerusalem/Halleluiah/Aleluiah). Melodin sammanfaller i huvudsak med melodin i Geistliche Lieder; endast tonerna 6–9 skiljer sig åt (möjligen på grund av strukturell anpassning och den melodiska gången hos de toner som betecknas med tonerna 10–16?).

De tolv bönerna i Mažvydas psalmbok motsvarar de tyska texterna i Geistliche Lieder, vilka endast i undantagsfall inte användes vid översättningen till litauiska. Vi ska nu gå igenom dessa böner och kort ange vilka källor översättaren använde och hur de förhåller sig till den litauiska texten.

Nu leisk wieschpatie tawa tarna su pakaiumi eiti (s. 227–228). Rubriken i Mažvydas psalmbok: PIRMA MALDA. Geistliche Liedertextens⁷⁴ början: Nu lessestu HERR deinen diener im friede faren. Denn meine augen haben deinen Heiland gesehen. Allmechtiger ewiger Got/ wir bitten dich Hertz lich/ Gib uns/ das wir deinen lieben Son erkennen und preisen (> Nu leisk wieschpatie tawa tarna su pakaiumi eiti/Nės regeia akis mana Jschganitoghi tawa. Melskemosi. Wissagalis amßinassis Diewelpraschom mes tawe isch isczin schirdies musu/Dūk mumus/idant mes taipo tawa miela sunu paßintumbim ir garbintum). Större delen av den litauiska texten är en ordagrann översättning; på ett ställe (kaipo Schwentas Simeonas kunisckai ghi regeiha ir paßina) avviker den från källan (Wie der heilige Simeon jn armen genomen/ und geistlich gesehen und bekand hat), och betydelsen har också ändrats.

Christus ischronitas est delei ghreku musu (s. 228–229). Rubriken i Mažvydas psalmbok: Antra malda ape muka Christaus. Geistliche Liedertextens⁷⁵ början: Christus ist umb unser missethat willen verwundet. Und umb unser sunde willen zuschlagen. Barmhertziger/ ewiger Gott/ der du deines eigen Sones nicht verschonet hast […] (> Christus ischronitas est delei ghreku musu/Jr sutrintas est delei piktenibiu musu. Sussimilstasis/amßinassis Diewe/Kursai tawa tikrojiha ir viengimusia Sunaus neczedieß essi […]). Den har översatts ordagrant till litauiska.

Koznis gul ant io/ idant mes pakaiu turetumbim (s. 229–230). Rubriken i Mažvydas psalmbok: Trecza malda. Geistliche Liedertextens⁷⁶ början: Die straff ligt auff jm/ auff das wir fried hetten. Und durch seine wunden sind wir geheilet. Allmechtiger Vater ewiger Gott/ der du für uns hast deinen Son/ des creutzes pein lassen leiden […] (> Koznis gul ant io/ idant mes pakaiu turetumbim/Jr ronomis io mes ischgiditi esme. Melskimose. Wissagalis Tewe/amßinassis Diewe/kursai tawa Sunui/Krißaus kancze dawes essi usch mus kenteti […]). Den litauiska texten är en ordagrann översättning.

⁷⁴ Jfr s. 38–39.

⁷⁵ Jfr s. 41.

⁷⁶ Jfr s. 42.

22

Christus isch nūmirusu keles iau netur numirti (s. 267–268). Titeln i Mažvydas sångbok: MALDA. Geistliche Lieder textens⁷⁷ början: Christus von den toden erwecket/ stirbt hinfurt nimer/ Haleluia. Der tod wird hinfurt uber in nicht herrschen/ Haleluia. Allmechtiger Gott/ der du durch den tod deines Sons/ die sund und tod zu nicht gemacht/ unn durch sein aufferstehen unschuld unn ewiges leben widerbracht hast (> Christus isch nūmirusu keles iau netur numirti: Halleluia. Smertis ant ijo daugesni netur panowati: Halleluia. Wissagalis Diewe/kursai per Smerti tawa Sunaus/ghreka ir Smerti ing nieka pawertei/ bei per ijo prikelima/nekaltibe ir amßina ßiwata atpentz mumus sugrafbinai). Den litauiska texten är en ordagrann översättning.

Uschzengdamş Christus ant auksta/ Halleluia (s. 297–298). Titeln i Mažvydas sångbok: Versiculus […] MALDA. Geistliche Lieder textens⁷⁸ början: Christus ist auffgefahren in die höhe/ Haleluia. Und hat das Gefengnis gefangen/ Haleluia. Allmechtiger HERRE Gott/ verleihe uns/ die wir glauben […] (> Uschzengdamş Christus ant auksta/ Halleluia. Pagau dita nūwede pagaudima/ Hall.. MALDA Wissagalis Pone Diewe/dük mumus/kurie tikim […]). Den litauiska texten är en ordagrann översättning.

Hur ofta ni än äter detta bröd/ och dricker ur denna kalk (s. 380). Titeln i Mažvydas sångbok: MALDA. Geistliche Lieder textens⁷⁹ början: So off jr von diesem Brod esset/ und von diesem Kelch trincket. Solt jr des HERRN tod verkündigen/ bis er komet. Ah du lieber Herr Gott/ der du unns bey diesem wunderbarlichen Sacrament deines leidens zu gedencken/ und predigen befohlen hast (> Kaip tankei dūna tą walgisit/ ir isch to kylika gersit: Halleluia. Smerti Pona atminsit ikkolei ghissai ateis: Halleluia. Ach tu mielausesis Pone Diewe/kursai mums prieg tos stebuklingas Swietastis tawa muka atminti ir scholwingai ischskelbti presakes essi). Översatt ordagrant till litauiska.

Låt oss be: O allsmäktige Gud, du som är en beskyddare (s. 490–491). Titeln i Mažvydas sångbok: Collecta. Geistliche Lieder textens⁸⁰ början: Almechtiger Gott/ Der du bist ein beschützer aller die auff dich hoffen/ on welches gnad niemand [n]ichts vermag/ noch etwas für dir gilt/ Lasse deine barmhertzigkeit uns reichlich widerfaren (> Melskemosi: O wissagalis Diewe kursai apgineies essi wissu ingi tawe tikincziu/be kurio malones niewienas pats per sawe nieka nepagal/nei ira kas kī ghadnas tawip butu). Den litauiska texten är en ordagrann översättning, utom avslutningen, som bygger på det latinska originalet: qui tecum vivit et regnat in unitate spiritus sancti deus. Per omnia saecula saeculorum.

⁷⁷ Jfr s. 48–49.

⁷⁸ Jfr s. 51.

⁷⁹ Jfr s. 103.

⁸⁰ Jfr s. 154–55.

23

Ordet blev kött. Halleluja (s. 212). Titeln i Mažvydas sångbok: ORATIO, Bön. Geistliche Lieder textens⁸¹ början: Das wort ward fleisch/Haleluia. Und wonet unter unns/ Haleluia. Hilff lieber Herr Gott/ das wir der newen leiblichen geburt deines lieben Sons/ teilhafftig werden unn bleiben (> Ordet blev kött. Halleluja. Och bor ibland oss. Halleluja. Hjälp oss, käre Herre Gud, så att vi får och förblir delaktiga i ditt kära Sons nya kroppsliga födelse). Den litauiska texten är nästan en ordagrann översättning; slutet bygger på det latinska originalet: qui tecum vivit et regnat in unitate spiritus sancti deus. Per omnia saecula saeculorum.

Den som ovärdigt äter av detta bröd och dricker ur Herrens kalk (s. 380–381). Titeln i Mažvydas sångbok: ANTRA MALDA. Geistliche Lieder textens⁸² början: Welcher unwirdig von diesem Brod isset/ oder von dem Kelch des HERRN trincket. Der ist schuldig an dem leib und blut des HERRN. Wjr dancken dir allmechtiger HERR Got/ das du uns durch diese heilsame gabe hast erquicket (> Den som ovärdigt äter detta bröd och dricker ur Herrens kalk. Han är skyldig till Herrens kropp och blod. Vi tackar dig, allsmäktige Herre Gud, för att du har vederkvickt oss genom denna frälsande gåva […]). I den litauiska texten, vars största del är ordagrant översatt, saknar två sekvenser (din heliga kropp och dyrbara blod, och du som lever och regerar med dig i den helige Andes enhet: i evigheters evighet) motsvarighet i den tyska källan; den andra bygger på en latinsk förebild: qui tecum vivit et regnat in unitate spiritus sancti deus. Per omnia saecula saeculorum.

Vi har syndat med våra fäder (s. 562). Titeln i Mažvydas sångbok: Kita Malda. Geistliche Lieder textens⁸³ början: Wir haben gesundiget mit unsern Vetern. Wir haben misgehandelt/ und sind Gottlos gewesen. Herr Gott himlischer Vater/ der du nicht lust hast an der armen sunder tod/ lessest sie auch nicht gern verderben/ sondern wilt/ das sie bekeret werden und leben (> Vi har syndat med våra fäder: Vi har handlat orätt och gjort ont. Gud, du som är barmhärtig, låt oss inte gå under, utan omvända oss och leva). Den litauiska texten avviker delvis från den tyska källan efter de två inledande raderna och i frasen förlänande oss nådigt din barmhärtighet för våra synder (<deine barmhertzigkeit mildiglich verleihen).

Gud, skänk fred i ditt land (s. 392–393). Titeln i Mažvydas sångbok: Pirmas Praschimas. Geistliche Lieder textens⁸⁴ början: Gott gib fried in deinem lande. […] HERR Gott himlicher Vater/ der du heiligen mut/ guten

⁸¹ Jfr s. 32.

⁸² Jfr s. 104.

⁸³ Jfr s. 169–70.

⁸⁴ Jfr s. 130.

24

rat/ und rechte wercke schaffest (> Gud, ge dem framgång på din jord. Välsigna och bevara ditt folk. Vi ber dig: Herre Gud i himlen, du ur vilken heliga önskningar, goda råd och rätta gärningar kommer). Men frasen nūgi kurio schwenti humai/ir gjieidimai/gjeri dumogh imai/ir teisus esti darbai ligger närmare det latinska originalet (a quo sancta desideria, recta consilia et iusta sunt opera). Den litauiska texten, vars andra rad saknar motsvarighet i Geistliche Lieder, är delvis en fri översättning av den tyska texten; den avviker särskilt mycket från den i sekvensen Och låt oss under våra dagar, genom ditt beskydd och din vård, leva i din kärlek, trygga från fiender (< Auff das unser hertze an deinen geboten hange/ und wir unser zeit/ durch deinen schutz/ stille und sicher für feinden leben). Det är möjligt att den litauiska texten bygger på andra källor (som skiljer sig från det latinska originalet).

Sänd din Ande, så blir det skapat, Halleluja (s. 310–311). Titeln i Mažvydas sångbok: Bön från Ps. 103. Geistliche Lieder-textens⁸⁵ början (verserna ur Psalm 103 saknas): Herr Gott lieber Vater/ der du (an diesem tage) deiner gläubigen hertzen/ durch deinen heiligen Geist erleuchtet und geleret hast (> Låt oss bedja: O Gud, du som upplyst och undervisat de troendes hjärtan genom den helige Andes ljus). Den litauiska texten bygger mer på det latinska originalet (Deus qui hodierna dei corda fidelium sancti spiritus illustratione docuisti: da nobis in eodem spiritu recta sapere: et de eius semper consolatione gaudere) än på den tyska översättningen.

De två andra bönerna i Mažvydas sångbok bygger på latinska texter som återtryckts i Geistliche Lieder.

Herre, straffa oss inte efter våra synder (s. 560–562). Titeln i Mažvydas sångbok: Bön efter litaniorna. Början på den använda latinska texten⁸⁶: Domine non secundum peccata nostra facias nobis. Neque secundum iniquitates nostras retribuas nobis. Deus misericors Pater, qui contritorum non despicis gemitum et moerentium non spernis affectum, Adesto precibus nostris (> Herre, straffa oss inte efter våra synder. Straffa oss inte heller efter våra missgärningar. Gud, barmhärtige Fader, du som inte föraktar de bedrövades suckar och inte avvisar de sörjandes känslor, hör våra böner).

Hjälp oss, Gud, vår frälsare (s. 574–575). Titeln i Mažvydas sångbok: Bön. Början på den använda latinska texten⁸⁷: Adiuva nos Deus salutaris noster. Et propter gloriam nominis tui libera nos, et propitius esto peccatis nostris, propter nomen tuum. Omnipotens aeterne Deus, cuius spiritu totum corpus Ecclesiae sanctificatur et regitur, Exaudi nos pro universis ordinibus supplicantes (> Hjälp oss, Gud, vår frälsare, och för ditt namns äras skull

⁸⁵ Jfr s. 60.

⁸⁶ Geistliche Lieder, 183–84.

⁸⁷ Geistliche Lieder, 184.

25

Din nåd mot oss och din godhet, var nådig mot oss för ditt namns skull. Allsmäktige, evige Gud, vars Ande helgar och styr hela kyrkans kropp: Hör oss, som ber dig om alla dessa gåvor.

Den litauiska litanian (s. 552–560), som inleds med sekvensen Kyrieeleison Christeeleison Kyrieeleison, är också översatt från latin: främst har man utgått från den Geistliche Lieder-samlingen utgivna Latina litania correcta⁸⁸, vars grund utgörs av den katolska kyrkans litania (inledning: Kyrie eleison. Christe eleison. Kyrie eleison. Christe audi nos. Pater de coelis Deus. Miserere nobis. Fili redemptor mundi Deus. Miserere nobis. Spiritus sancte Deus. Miserere nobis). Den största delen av fraserna är en ordagrann översättning från Latina litania correcta; skillnader saknas dock inte, till exempel: Nūg nogloses smertis (< A subitanea et improvisa morte), Nūg karaughima ir praleghima krauju (< A bello et caede; jfr den tyska översättningen⟧⁸⁹ Für krieg und blut), Per diwna ir schwenta priemima βmogistes tawa (< Per mysterium sanctae incarnationis tuae), Jdant gundintusius palinxmintumbi (< Ut pusillanimos et tentatos consolari et adiuvare digneris), Jdant musu βemes wieschpati/su ijo urednikais redittumbi ir apgintumbi (< Ut principem nostrum cum suis praesidibus, dirigere, et custodire digneris; i detta fall är inflytandet från den tyska översättningen Unsern landherren mit allen seinen gewaltigen leiten und schüitzen tydligt), Jdant musu neprietelims griekus atleistumbi ir tawesp priewerstumbi (< Ut hostibus, persecutoribus et calumniatoribus nostris ignoscere, et eos convertere digneris), Jdant mus malonei per tawa sunu Jesu Christu ischklausitumbi (< Ut nos exaudire digneris; jfr den tyska översättningen Und uns gnediglich erhören); på den sista sidan skulle man efter meningen Awineli Diewa kursai neschi ghrekus sweta antro inte vänta sig upprepningen Sussimilk ant musu (< lat. Dona nobis pacem). Avslutningsvis bör man uppmärksamma att sekvensen med flera meningar saknar motsvarighet i texten till Latina litania correcta: Jdant mus nūg wissa pikta gelbetumbi. Praschom tawe ischklausik mus. Jdant ora sweika ir gera dūtumbi. Praschom tawe ischklausik mus. Jdant malonu litu dūtumbi. Praschom tawe ischklausik mus. Jdant malone gedra dūtumbi. Praschom tawe ischklausik mus.

SLUTSATSER

På grundval av den genomförda analysen skulle man kunna föreslå några riktningar för framtida forskning.

⁸⁸ Jfr s. 171–83.

⁸⁹ Jfr Geistliche Lieder, 158–65.

26

En av dessa skulle kunna utgå från de (ganska talrika) litauiska meningar som översatts direkt från tyskan utan att andra källor använts: i de flesta av dessa meningar (särskilt bönerna) har det tyska källspråkets syntaktiska och semantiska struktur bevarats oförändrad eller endast förändrats obetydligt; i andra fall (särskilt i sångerna) har den förändrats mer, men inte så mycket att den inte går att känna igen. Många av skillnaderna av det senare slaget – framför allt de som rör lexikala byten och utelämnande eller tillägg av enskilda syntaktiska enheter – torde snarare ha betingats av metriska och musikaliska krav än av skillnader mellan litauiskans och tyskans språksystem; detta framgår tydligt av följande redan citerade meningar:

Nu befriar synden oss < Och har avskaffat synden; Uppstånden ur graven < Är uppstånden; Han har gett oss alla sin kärlek/ Var nådig mot oss i stor omfattning < Du har skänkt detta åt alla med stor nåd/ Döden blev min söta sömn < döden har blivit min sömn Heliga ord, väl bevarade < ditt ord har blivit väl återgivet; Som den heliga Anden födde < den som föddes av Anden; Himmelriket blir vårt < riket skall ändå förbli vårt; Stärk vår själs tro < stärk vår tro för evigt; Mitt i döden angriper oss helvetets käftar < Mitt i döden anfäktar helvetets gap oss; Himlens glädje öppnade < himlen öppnades; Hon gav honom jungfrumjölk < Han fick lite mjölk till föda; Ditt heliga blod gjorde stora under bland oss < ditt blod gjorde stora under bland oss; Herren Jesus, Guds Son, kom i vårt ställe < Jesus Kristus, Guds Son/ har kommit i vårt ställe; Välsigna oss, Gud Fader/Son och heliga Ande < Välsigna oss, Fader och Son/ välsigna oss, Gud den helige Ande; låt inte ditt hjärta längta efter en annan < så att inte heller ditt hjärta skall längta efter en annan; Gud bar vreden < bar Guds vrede för oss; Bröt sönder döden/djävulen < för att bryta döden för oss; Nåden till dem som inte tror < Den som inte tror på denna stora nåd; undkomma djävulens list/Gud skyddar oss med vapen < undkomma djävulens snaror/med Guds vapen bevara oss; Därför skall jag alltid vara glad/och ständigt hoppa och sjunga fritt < Därför skall jag alltid vara glad/att hoppa, sjunga ständigt fri; De lär ut falsk visdom/Var klokare än sådan klokskap < De lär ut enbart falsk list/ det som eget förnuft finner på; Och dina barn vid ditt bord: som olivplantor friska och frodiga < Och dina barn kring ditt bord/ som olivplantor, friska och frodiga;

27

Till Kristi Fader att visa ära < så lovar vi Jesu Kristi Fader.

De citerade exemplen visar att en översättning som styrs av sådana konstnärliga ambitioner inte kan ha varit helt mekanisk: dess fenomenologi kan förstås först när man fördjupar sig i frågor om estetisk och musikalisk smak, vilket är komplicerat eftersom det inbegriper svåråtkomliga subjektiva element.

Ett så komplext fenomen som ordföljd kan inte heller förklaras enbart med lingvistiska resonemang, särskilt som ordföljden i äldre litauiska måste ha varit tämligen fri. I samtliga fall där den tyska källans ordföljd har ändrats i översättningen kan man inte utesluta möjligheten att översättarens val åtminstone delvis styrdes av skilda konstnärliga ambitioner. I sådana fall är det verkligen svårt att dra en exakt gräns mellan konstnärliga ambitioner och språkregler, eftersom dessa ambitioner hänger samman med individens fria skapandeprocess. Endast systematiska undersökningar av hela den litauiska skrifttraditionen skulle göra det möjligt att lägga fram mer välgrundade hypoteser, även om det aldrig kommer att bli möjligt att nå slutgiltiga slutsatser.

Vid jämförelser mellan litauiskans och tyskans system är det lätt att förklara enbart sådana enkla och uppenbart mekaniska skillnader som tysk artikel > litauiskt ø, tysk werden + infinitiv > litauisk futurum, tyskt hjälpverb + particip > litauisk preteritum, tysk in + dativ > litauisk lokativ, tysk in + ackusativ > litauisk instrumentalis.

Det som sagts om direkta översättningar från tyska gäller i princip även de betydligt mer sällsynta fraserna översatta från latin, men i dessa fall spelar mekaniska processer en mindre roll, eftersom litauiskan typologiskt sett liknar latinet mer än tyskan. Av samma skäl är mekaniska processer inte heller lika betydelsefulla i de få meningar som översatts från polska, liksom i de sällsynta fall där de huvudsakliga översättningskällorna är både latinska och polska texter.

En särskild (betydligt mindre) grupp utgörs av meningar utan någon motsvarighet i källorna och av de sällsynta fraser där källans struktur har ändrats så mycket att den inte längre går att känna igen. De förstnämnda bör betraktas som originalverk. Det är rimligt att anta att meningarnas syntaktiska och semantiska struktur i huvudsak återspeglar litauiskans lagar i de fall då det rör sig om originalskapande. En sådan bedömning vore dock alltför enkel och ensidig, särskilt med tanke på att översättarens val vid den tiden (när traditioner och normer för litauiskt skriftspråk ännu höll på att utformas och litauiska grammatikor och stilhandböcker ännu inte fanns) endast delvis kan ha styrts av reglerna för ett ännu inte normerat talat litauiska: eftersom han behärskade språk med äldre skrifttraditioner och högre ”prestige” väl (framför allt latin), kan deras syntaktiska regler också ha påverkat hans modersmål. Här är det på sin plats att minnas att översättaren, liksom alla renässansens bildade människor, måste studera latin länge och fördjupa sig i dess syntax och stilistik för att kunna använda det obehindrat som vetenskapens huvudspråk.

28

Det är alltså omöjligt att slutgiltigt bevisa om de meningar som översättaren själv formulerat återspeglar normerna för dåtidens talade litauiska eller om de påverkats av andra språks system (till exempel latinets och tyskans). Frågan blir ännu mer komplicerad när man beaktar skillnaderna i översättarens konstnärliga ambitioner.

Den sistnämnda gruppen skulle kunna minska i framtiden om nya översättningskällor (tyska, latinska eller polska) upptäcktes, om det visade sig att de litauiska meningar som för närvarande saknar en exakt motsvarighet eller helt motsvarighet i andra språk bygger på hittills okända källor. Denna grupp är endast en utgångspunkt som visar vad man framför allt bör söka efter.

När den musikaliska delen diskuteras (de sånger som återges med melodi) kan man urskilja den enklaste gruppen melodier med okomplicerat ursprung: det rör sig om fall där Geistliche Lieder-modellerna i Mažvydas sångbok återges utan några ändringar i melodin. Hit kan också räknas de sällsynta melodier där enstaka avvikelser från Geistliche Lieder-modellerna kan betraktas som korrekturfel.

Bland de övriga melodierna bör man särskilt undersöka dem som nästan sammanfaller med Geistliche Lieder-modellerna eller uppvisar betydande likheter; jfr melodierna till sångerna Jesus Christus sunus Diewa, Su pakaiu dzauksmu eimi, Widui gerausa ßiwata, Schwenta Dwasse mū̄sump ateik, Pagirtas buk Jesu Christe, Dūk mums pakaiuju malonei. Kan skillnaderna i den litauiska sångboken betraktas som genomtänkta avvikelser från Geistliche Lieder-melodierna och därmed tillskrivas upphovsmännen till Mažvydas sångbok som uttryck för musikalisk kreativitet (liknande den lingvistiska, som de redan anförda uppgifterna gör obestridlig)? Eller bör man anta att dessa melodier i Mažvydas sångbok utan några ändringar har hämtats från andra källor, kanske sådana som har samband med Geistliche Lieder (till exempel polska evangeliska publikationer)⁹⁰? Det är självklart att det sistnämnda antagandet saknar empiriskt stöd så länge dessa andra möjliga källor inte har hittats.

Det är särskilt viktigt att söka efter andra källor i de fall då melodierna inte ens kan betraktas som bearbetningar av Geistliche Lieder-modeller, eftersom de i grunden eller helt skiljer sig från dessa: som våra uppgifter visar är sådana markanta skillnader vanligtvis inte ett tecken på originalitet, utan förklaras av att Mažvydas sångboks medarbetare använde andra melodier från samma tid.

Det är uppenbart att en ny utgåva av Mažvydas sångbok skulle vara till stor nytta för att bättre undersöka uppkomsten av de texter som behandlas i denna artikel och orsakerna till valet av olika språkliga medel, en utgåva där litauiskan står bredvid

⁹⁰ I detta avseende, jfr Pociūtė, anfört arbete, 15–16.

29

för att texten skulle tillhandahållas (i fråga om sånger även med melodi) Geistliche Lieder motsvarigheter och andra möjliga källor för den litauiska översättningen. En sådan utgåva skulle inte bara ge ett gott underlag för nya, mångsidiga undersökningar av språkliga företeelser, utan också göra det möjligt att utan svårighet fastställa vilka frågor om tillkomsten av denna viktiga litauiska samling som fortfarande är olösta.

Mottagen 1998 02 18

DIE GESMES CHRIKSCZONISKAS AV MAŽVYDAS OCH GEISTLICHE LIEDER

Sammanfattning

I artikeln undersöks sambanden mellan Gesmes Chriksczoniskas från åren 1566–70 och de lutherska Geistlichen Liedern, som spelade en mycket viktig roll som källa till denna gammallitauiska sångbok: 40% av dess texter har en motsvarighet i Geistlichen Liedern.

En jämförelse av texterna visar att texterna i Geistlichen Liedern sannolikt i de flesta fall användes som den huvudsakliga källan vid utarbetandet av den litauiska versionen. Detta antagande bekräftas flera gånger av att även melodierna, som tryckts tillsammans med texterna, överensstämmer.

30