ACTA LINGUISTICA LITHUANICA LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XLII (2000)

Asta RY KLIENĖ

Lietuvių kalbos institutas, Vilnius

NYA OBÖJLIGA ORD I NUTIDA LITAUISKA

1. Inledning

Oböjliga substantiv i litauiskan¹ beskrivs ganska kortfattat i grammatikerna (LKG 1965: 169; DLKG 1994: 82), medan det bland annat sägs i läroböckerna att de är ”ord från andra språk” (Jakaitienė ir kt. 1976: 60) och att ”endast en liten del av ord med ursprung i andra språk förblir oböjliga i litauiskan” (Jakaitienė 1980: 64).

Det beror troligen på att det över huvud taget finns få oböjliga substantiv i litauiskan: i DŽ₃ anges 46 och i TŽ 267². Denna grupp av substantiv bör dock inte betraktas som sluten, eftersom nya oböjliga ord på senare tid har observerats i litauiskan – inte bara lånord, utan också ord bildade av ordbildningselement som förekommer i litauiskan.

För att kunna besvara frågorna om vilka ord det rör sig om, varför just dessa ord är oböjliga i litauiskan och hur många de är, behandlas i denna artikel följande frågor: ursprunget till och de tematiska grupperna av oböjliga ord som tagits upp i ordböckerna (DŽ₃ och TŽ); nya låneords benägenhet att vara oböjliga i litauiskan; fall där utländska prepositionella element används som självständiga oböjliga ord samt litauiska symboliska, oböjliga namn.

2. Ursprunget till och tematiska grupper av oböjliga ord som upptagits i ordböcker

En analys av ursprunget till de oböjliga ord i litauiskan som tagits upp i ordböcker visar att de flesta kommer från franskan. De utgör mer än en tredjedel

¹ Ord som förekommer i litauiska texter men ännu inte har anpassats till litauiskan vare sig fonetiskt eller morfologiskt betraktas inte som litauiska ord och behandlas inte i denna artikel. Det är ord som skrivs på främmande språk, så kallade citat, till exempel: credo, reggae, rave, ravioli, mozzarella med flera, liksom personnamn och främmande symboliska beteckningar som skrivs på originalspråket.

² Oböjliga ord har tagits upp i DŽ₃ och TŽ på ett inte helt konsekvent sätt: i TŽ har 17 namn på bokstäver i det grekiska alfabetet tagits upp (det finns totalt 24); vissa musiktermer anges som oböjliga ord (t.ex. trio), medan andra återges som citat (t.ex. solo); i DŽ₃ betraktas solo som ett oböjligt substantiv, och så vidare. Dessutom saknar TŽ uppgifter om vilka ord som betraktas som oböjliga, så det angivna antalet 267 är endast ungefärligt. Det stämmer dock nästan överens med de antal som anges i andra källor (jfr Pakerys 1991: 91).

22

av alla oböjliga ord. Många oböjliga ord har sitt ursprung i italienska, latin och grekiska. Några har kommit från engelska, kinesiska, spanska, arabiska, japanska och tyska. Från tjugotre språk har ett eller ett par oböjliga ord kommit in i litauiskan, till exempel: kakadu (malajiska), mango (tamil), moa (maori). Det finns också några oböjliga substantiv som härstammar från ortnamn eller personnamn, det vill säga egennamn, till exempel: bordo (från namnet på en fransk stad), galifė (från ett franskt efternamn), makao (från namnet på en kinesisk stad) med flera. Den procentuella fördelningen av oböjliga ord efter ursprung visas i figur 1. Ord som härrör från egennamn hänförs till de språk där dessa namn används.

Figur 1. Fördelning av oböjliga ord efter ursprung

Den höga andelen oböjliga ord med franskt ursprung visar att lånord från franskan utgör det största hotet mot att gruppen av oböjliga litauiska ord ska växa. Att de behåller sin oböjliga form påverkas av att många av dessa franska ord har betoning på ändelsen, vilken är särskilt svår att göra böjlig, eftersom man då oftast också måste ändra betoningens placering. På denna grundval – efter betonade och obetonade vokaler i slutet – delar även grammatiker in de oböjliga orden (jfr LKG 1965: 169; DLKG 1994: 82).

En granskning av de oböjliga substantiv som finns upptagna i ordböckerna visar att de bildar ganska tydliga tematiska grupper: bokstäver i det grekiska alfabetet, till exempel: alfa, beta, gama; klädesplagg och tyger, till exempel: buklė, manto, mini; livsmedel och maträtter, till exempel: mango, piurė, ragu; ekonomiska termer, till exempel: damno, marko, stormo; musik och notnamn, till exempel: solfedžio, skerco; do, re, mi; benämningar på personer och titlar, till exempel: efendi, frau, ledi, madam, maharini, mesjė, mis, ševaljė; danser, till exempel: ča-ča, lansjė, tango; språk, till exempel: hindi, jidiš, koinė; pengar, till exempel:

23

dziao, ekiu, su, namn på spel och idrotter, till exempel: džiudo, karate, domino, loto, makao (se figur 2).

Figur 2. Tematisk fördelning av oböjliga ord

Den största gruppen omfattar 24 ord och består av namn på grekiska bokstäver, som i litauiskan enligt konvention betraktas som oböjliga. Denna grupps och gruppen med notnamns tydliga avgränsning gör det möjligt att anta att vissa grupper av oböjliga ord kom in i litauiskan samtidigt och skapade en ny typ av ord i det litauiska ordförrådet. De identifierade tematiska grupperna visar också att ord inom de nämnda områdena är mest benägna att vara oböjliga i litauiskan.

3. Analys av nya lånord³ (substantiv) med avseende på böjning

Nya lånord (substantiv) kan med avseende på böjning delas in i tre grupper: 1) böjliga; 2) sådana som används både i böjd och oböjd form; 3) oböjliga.

Den första gruppen består av nya substantivlånord i litauiskan som blev böjliga ord direkt, till exempel: auditas, serveris, singlas, trileris. Detta är den största gruppen.

³ När det gäller nya lånord utgår man från registret över nya lånord, där lånord från periodiska publikationer samlas (sammanställt av Jurga Girčienė).

24

Den andra mellanliggande, eller övergångsgruppen, utgörs av substantiv som används både som oböjliga och som böjliga ord, t.ex.: fines och finesas, karaoke och karaoke, kivi och kivis.

Till den tredje gruppen hör ord som i samtliga belagda fall hade oböjlig form, t.ex.: džakuzi, fondiu, grafiti, šou.

De procentuella proportionerna mellan dessa grupper visas i fig. 3.

Fig. 3 Grupper av nya lånord efter böjlighet

Den mellersta, eller övergångsgruppen, är minst. Det är lånord som har belagts både som böjliga och som oböjliga ord. Varje fall bör bedömas separat, men förekomsten av en böjlig variant gör det möjligt att anta att orden i denna grupp med tiden kommer att etableras som böjliga. Det finns redan exempel på att vissa ord från andra språk, trots att de tagits in i litauiska ordböcker som oböjliga, ändå med tiden har anpassat sig till litauisk morfologi. Exempelvis var kakao, kolibri, viski oböjliga i 1936 års upplaga av ”Internationella ords ordbok”, medan de i utgåvorna från 1969 och 1985 redan böjs: kakava, kolibris, viskis (jfr Balkevičius 1976: 23).

De granskade uppgifterna bekräftar också detta påstående: två ord som i ordböcker betecknas som oböjliga hamnade i övergångsgruppen: spageti (TŽ 1985: 459), t.ex.: riktig spaghetti finns bara i Italien LR, och želė (DŽ₃ 1993: 952, TŽ 1985: 520), t.ex.: börja behandla såret med gel L, gelen innehåller dermolipider L. Böjningen av det sistnämnda ordet kan möjligen också ha främjats av att dess betydelse har vidgats: det användes tidigare endast inom matlagning, men är nu en term inom medicin och kosmetika.

Att den böjliga formen ändå tenderar att tränga undan den oböjliga framgår av en analys av exemplen som illustrerar användningen av det nämnda ordet spageti. I registret över nya lånord har fyra varianter av ordet belagts: spageti förekommer i 24 procent av exemplen, spagetti i 5 procent, spaghetti i 30 procent och den böjliga formen spagečiai i 41 procent av samtliga exempel på ordet.

25

Den tredje gruppen av nya lånord, belagda endast i oböjlig form (såsom visas i fig. 3), omfattar 6 procent av de nya lånorden. Hela 24 procent av dessa substantiv är dock belagda endast en gång, t.ex.: kombi, bagi, bonus, izaiko, todi. Det rör sig om vissa exotiska ord med mycket specifika betydelser, som används i begränsade sammanhang. Det är också viktigt att 63 procent av de nya oböjliga lånorden (om man bortser från dem som belagts en enda gång) är ord med betonad vokal i slutet.

Nya oböjliga ord kan, liksom de som tagits upp i ordböckerna, delas in i mycket likartade tematiska grupper. Den största tematiska gruppen av nya oböjliga ord består av benämningar på österländska kampsporter, t.ex.: aikido, bušido, džiu džitsu, hyohushinkai, kung-fu, reiki, tai-chi, taikvondo. Därefter följer benämningar på maträtter, t.ex.: barbekiu, charakiri, čiuno, fondiu, fri, tažin; spel och idrottsgrenar, t.ex.: bingo, lego, pačinko, polo; kläder och tyger, t.ex.: boa, flokati, paero, pikė, grupper av benämningar (se fig. 4 och jämför med fig. 2).

Fig. 4 Tematisk fördelning av nya oböjliga lånord

En jämförelse av figur 2 och 4 visar att en betydande andel utgörs av benämningar på mat, spel och idrott (här ingår också gruppen österländska kampsporter) samt kläder och tyger. Ord i den sistnämnda gruppen betecknas generellt av lexikalforskare som ”utomordentligt rörliga” (Sabaliauskaitė 1995: 100).

Dessa nya oböjliga lånord har störst sannolikhet att utöka gruppen av oböjliga ord i litauiskan. Två saker är dock viktiga här: för det första är de relativt få, och för det andra ersätts vissa av dessa lånord helt enkelt av nya litauiska ord (t.ex. fri – potatisstavar, darts – smigis).

Användningsbeläggen från de senaste åren bekräftar således påståendet att endast ett fåtal ord med ursprung i andra språk förblir oböjliga i litauiskan. Dessutom är det för närvarande särskilt få lånord från franskan, det språk som har bidragit med flest oböjliga ord till litauiskan.

26

Denna undersökning har också avslöjat ytterligare ett viktigt fenomen: även vissa ord som etablerat sig som oböjliga används ibland i böjda former.

4. Översättning av icke-litauiska prepositionsled med oböjliga ord

I dagens litauiska, som behåller den allmänna tendensen att böja ord, möter man ett nytt fenomen – paradoxalt och motsatt denna allmänna tendens – där icke-litauiska prepositionsled återges med oböjliga ord.

Tendensen att böja illustreras av den ovan diskuterade granskningen av nya lånord ur böjningssynpunkt, medan förekomsten av oböjliga ord i själva litauiskan visas av några fall där icke-litauiska prepositionsled används: de översätts med oböjliga ord (retrostilius – retro, videotechnika – video; ekstraklasė – ekstra) och icke-litauiska element som betecknar kvalitet används adjektiviskt (super veislė, ekstra atvejis, top 50).

Det är väl känt att icke-litauiska prepositionsled ”inte används ensamma i litauiskan” (RS 1992: 53) och inte skrivs åtskilda från det överordnade ordet. Rekommendationen är entydig, så det är svårt att förstå varför dessa fel ständigt upprepas och förekommer så ofta. Dessa avvikelser från reglerna betraktas också otvetydigt som stavfel (se Keinys 1975: 40).

Det finns emellertid också fall där ett icke-litauiskt prepositionsled inte skrivs åtskilt från något beskrivande ord, utan står helt ensamt, t.ex.: Därefter – ett oväntat språng från fotografi till v i d e o KB; För närvarande upplever vi alla Hollywoods dominans överallt – inom film, television, v i d e o KB; T e c h n o – en glimt av den nya generationens kultur R, eller används postpositionellt, t.ex.: Verksamhetens resultat visas genom tekniska (a u d i o, v i d e o, datorbaserade) eller andra manipulationer Š; Flest dokumentärfilmer (film och v i d e o) visas av televisionen ŠA.

För det första kan de inte betraktas som stavfel; för det andra framgår det att icke-litauiska element används i stället för ett sammansatt ord och antingen helt ersätter det eller har en ännu vidare betydelse. Exempelvis betyder techno i meningen Kai t e c h n o kopė į topus žodis techno ”technomusik”; i annonsen Taisome a u d i o, v i d e o, kompiuterius ir kt. rekl., audio ir video betyder audio och video ”audioteknik” respektive ”videoteknik”, medan ordet video i meningen Štai kodėl aš taip domiuosi v i d e o N kan förstås både som en viss teknikgren och som en konstart.

Bland icke-litauiska element som står utan ett beskrivande ord utmärker sig elementet video genom sin frekvens; det används i hela två betydelser: 1) i den allmänna betydelsen av en viss konstart, t.ex.: Šiuo metu Renja Leino dėsto meno ir komunikacijos (šokis, drama, v i d e o, poezija ir kt.) institute, Turku mieste ŠA och 2) i betydelsen videoutrustning och videoteknik, t.ex.: Taisome a u d i o, v i d e o, kompiuterius ir kt. rekl.

Som oböjliga ord försöker man använda de icke-litauiska elementen pop ir techno, som betecknar musik- och modestilar och förekommer som namn på dessa stilar. För det senare konkurrerar fortfarande två varianter ganska aktivt – som prepositionellt element,

27

t.ex.: För nästan ett år sedan bildades technomusikfanklubben ”Dūžiai” Mk; Byxor med den här skärningen ska sys av elastiska techno-tyger som framhäver kroppens former S, och som ett oböjligt ord, t.ex.: Detta är techno, som har många inriktningar LA; [...] och techno för människan närmare teknik, datorer och den virtuella världen, liksom för att anpassa sig till den etablerade countryn, t.ex.: [...] på lördagseftermiddagen klingade populär dansmusik och country KV; [...] förr eller senare kommer country att knacka på din dörr C, och den etablerade retron, t.ex.: En kille från Vilniusgatan ger operan Retro en exakt vokal dimension [...] LR; Också mycket moderiktiga är retrokoftor som knäpps framtill och sitter något tätt, med en ganska djup trekantig urringning L. Pop har två former – böjd och oböjd. I det här fallet är dock de böjda och oböjda formerna inte likvärdiga: den böjda formen popsas (ofta – popsukas) har en nedsättande nyans och kan inte konkurrera ut den oböjda formen pop, jfr: Hon provade en ny stil – pop [...] KV; Jag vill inte särskilja vare sig pop- eller rockmusik. P och Dima är än så länge för liten för att själv kunna ta ansvar för värdefull musik och skilja den från lättsam ”popsukas” TV.

I reklam- och annonstexter kan man se att element som uttrycker särprägel och kvalitet används som oböjliga adjektiv, t.ex.: ultra vild stil P, super sportmotorcykel M, super reklam R, expresslunch LR, extra annons – på 8 timmar rekl.

Till den här gruppen ansluter sig också det nya elementet top, som används i betydelsen ”de bästa”, ”de populäraste” eller ”de mest sålda”, inte bara inom musik och mode utan till exempel även när man talar om moderna renoveringstrender, t.ex.: top 10, vad som är modernt i dag I, och till och med avledningar ekstop – 10 saker som det är hög tid att säga ”adjö” till – de är redan på väg ur modet I, spel, t.ex.: Vi sammanställer spelens top 20 intern. Top hör till gruppen oböjliga element som används adjektiviskt eftersom en jämförelse mellan användningen av det oböjliga top och det böjda topas visar att ordet används böjt som substantiv i betydelsen ”en viss lista över de bästa eller vanligaste”, medan top används adjektiviskt i oböjd form och oftast förekommer tillsammans med siffror: top 10 (topp tio), top 20, top 50 osv.

Adjektivisk användning av icke-litauiska element och oböjliga adjektiv verkar vara ett helt nytt fenomen i litauiskan, men de oböjliga substantiven maksi, midi och mini som finns i TŽ används oftare adjektiviskt än substantiviskt. Detta gäller särskilt mini, t.ex.: mini-sammankomster för bikers i Suvalkija R; TV-miniserien ”Jane Eyre” TVA; Även utmärkelsen för den bästa lättindustriprodukten tilldelades [...] ”Sparta” – för sin minikollektion av damytterkläder LR.

Minst benägna att bli oböjliga ord är de klassificerande icke-litauiska elementen bio-, kardio- osv. De används alltid tillsammans med ordet de beskriver, och om de trots allt skrivs separat är det just i sådana fall som kan betraktas som stavfel eller åtminstone korrekturfel.

28

5. Oböjliga litauiska symboliska namn

Även om reglerna för bildandet av firmanamn inte tillåter att man ”bildar symboliska namn utan morfologisk markering (utan ändelser)” (Regler för bildandet av firmanamn 1997: 46), finns det ändå många sådana namn. Av de 1 840 symboliska namnen på litauiska företag under bokstaven A i företagskatalogen ”Visa Lietuva ‘98” är 12 procent oböjliga. Förhållandet mellan grupperna av oböjliga namn visas i fig. 5.

Fig. 5 Oböjliga symboliska företagsnamn

Om man bortser från firmanamn som är gemensamma med andra länder, förkortningar av enskilda bokstäver och siffror, t.ex.: ”A 3”, ”3 G. K”, ”AZ”; uttryck på latin, italienska och andra språk, t.ex.: ”Animus novandi”, ”Ave vita”; namn hämtade från oböjliga ord som finns i litauiskan, t.ex. ”Amplua”; icke-litauiska prepositionella element som används som fristående ord, t.ex.: ”Auto”, ”Auto jums”, ”Auto Sabina”, återstår cirka 7 procent av namnen (av totalt 1 638), vilka är artificiella oböjliga ord, t.ex.: ”Albo”, ”Amko”, ”Arvi”, ”Asko”.

Till de oböjliga symboliska namnen ansluter sig ytterligare ett sätt att skapa oböjliga ord – att förkorta ord till ett oböjligt ord, vilket också kan beskrivas så här: ett namn, oftast symboliskt, som bildats av ett långt ord genom att den första delen av ordet behålls.

Ett av dagstidningen ”Respublika”s bilagor, vars fullständiga namn lyder ”Ett gemensamt projekt för ”Respublika” och Europeiska kommissionens delegation i Litauen”, kallas vanligen och skrivs i tidningsrubriken helt enkelt ”Euro”.

29

Rubriknamnen på avsnitten i detta tillägg bildas med det oböjliga ordet euro, t.ex.: Eurofakta, Eurobrev. I butiksnätets namn ”Ekonomija” framhävs den första delen av ordet grafiskt, Eko, och används ensam i reklamen: köp ”Eko”, de bästa julklapparna från ”Eko” reklam. I tidskriften ”Ei, labas” kallas avsnittet om bilar – försäljning, köp och reservdelar – ”Auto”⁴.

Av det sistnämnda fenomenet kan flera exempel ges på hur inte symboliska ord, utan allmänord, förkortas på samma sätt. Ett sådant exempel, som redan hunnit bli allmänt spritt och även tas upp i ordböcker (Rudaitienė, Vitkauskas 1998: 50), är demo, bildat av adjektivet demonstracinis, t.ex.: Det här är en demoversion av programmet! datorbranschens reklam; andra har hittills bara belagts några gånger: repro (av reprografijos), t.ex.: Alla reprotjänster reklam; Reproutrustning: för färgseparering, skanning och provtryckning reklam; toto (av totalizatorius, ’totalisator’), t.ex.: TOTO – totalisatorer för Formel 1, basket-, fotbolls- och ishockeytävlingar på internet; TOTO om Europacuperna för basketklubblag 1998–1999 på internet och info (av informacija, ’information’), t.ex.: Lite info om mig på internet; Du hittar originalinfo här på internet.

Hur bör sådana språkföreteelser bedömas? Och vad är de: förkortningar eller oböjliga ord? Troligen rör det sig ändå om ytterligare en typ av lånord som kommer in i litauiskan i den form som de används i det aktuella språket.

5. Slutsatser

Enligt uppgifter från DŽ₃ och TŽ har de flesta oböjliga ord i litauiskan sitt ursprung i franskan (39 procent); många har lånats från italienskan (11 procent), grekiskan (10 procent) och latinet (10 procent). Den största tematiska gruppen utgörs av benämningar på grekiska bokstäver (9 procent), följd av ord för tyger och kläder (7 procent) samt ord inom områdena livsmedel och maträtter, ekonomi och musik (6 procent vardera).

Av de substantiviska lånord som nu kommer in i litauiskan är 6 procent oböjliga i samtliga belagda fall. Den största tematiska gruppen här utgörs av benämningar på österländska kampsporter (12 procent); därutöver urskiljs tematiska grupper för mat (9 procent) samt spel och sport respektive kläder och tyger (6 procent vardera). Omkring 3 procent av de nya lånorden utgör en mellanliggande eller övergångsgrupp – både böjda och oböjliga former används. Det finns dock färre ord som i praktiken kan utöka gruppen av oböjliga substantiv i litauiskan: vissa av dessa 6 procent

⁴ Även om utländska ord som skrivs med icke-litauisk ortografi avgränsades i början av denna artikel, kan som exempel på sådan förkortning nämnas tidskriften ”Cosmopolitan”, som började ges ut på litauiska och i talspråk kallas kosmo. Tidskriftens avdelningar benämns inte med vanliga litauiska ord, utan med tillägget cosmo: cosmo test, cosmo karriär, cosmo undersökning, cosmo diet, cosmo kropp, cosmo hälsa, cosmo hår, cosmo skönhet, cosmo profil, cosmo intervju, cosmo omslag, cosmo brev, cosmo möten, cosmo debatt, cosmo mässa, cosmo inredning och cosmo om allt, cosmo presenterar och liknande.

30

ord har belagts endast en gång, medan andra helt ersätts med litauiska motsvarigheter. Dessutom finns det för närvarande särskilt få lånord från franskan, det språk som har bidragit med flest oböjliga ord till litauiskan.

Belägg från dagens språkbruk bekräftar påståendet att endast ett fåtal ord från andra språk förblir oböjliga i litauiskan. Därför framstår nya företeelser som ologiska och paradoxala: användningen av främmande prepositionella element som fristående oböjliga ord, förkortningen av långa symboliska namn till ett oböjligt ord och bildandet av oböjliga symboliska namn. Den främsta orsaken till detta torde vara prejudikat: det finns redan oböjliga ord i litauiskan, och de betraktas som normala. En annan viktig faktor kan vara att deras främmande karaktär helt enkelt inte upplevs tillräckligt starkt – i takt med att de oböjliga orden blir fler börjar de uppfattas som naturliga i litauiskan.

Det verkar dock som om mer övertygande rekommendationer och aktivare upplysning om att oböjliga substantiv och adjektiv är främmande och bör undvikas skulle kunna stödja språkets tendens att böja ord och hindra gruppen av oböjliga ord från att växa kraftigt. Särskilt stor uppmärksamhet bör här ägnas åt frågan om oböjliga ord som bildas inom själva litauiskan, en fråga som är oklar och svårbegriplig.

Mottaget 1999-05-25

KÄLLFÖRKORTNINGAR

C – ”Cosmopolitan”

I – ”Ieva”

intern. – internet

KB – ”Kultūros barai”

komp. pr. – datorprogram

KV – ”Kalba Vilnius”

L – ”Laima”

LA – ”Lietuvos aidas”

LR – ”Lietuvos rytas”

M – ”Mobilis”

Mk – ”Moksleivis”

N – ”Nemunas”

P – ”Panelė”

R – ”Respublika”

rekl. – reklam

S – ”Stilius”

Š – ”Švyturys”

ŠA – ”Šiaurės Atėnai”

TV – ”Tavo vaikas”

TVA – ”TV antena”

31

LITERATŪRA

Ambrazas V. 1976: [Diskusijos]. – Mūsų kalba 4, 31.

Balkevičius J. 1976: Nelinksniuojamųjų daiktavardžių giminė. – Mūsų kalba 4, 21–23.

DLKG – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1994.

DŽ₃ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1993.

Firmų vardų darymo taisyklės – Valstybės žinios, 1997 11 26, Nr. 107–2711, 46.

Jakaitienė E. 1980: Lietuvių kalbos leksikologija, Vilnius: Mokslas.

Jakaitienė E. ir kt. 1976: Jakaitienė E., Laigonaitė A., Paulauskienė A. Lietuvių kalbos morfologija, Vilnius: Mokslas.

Keinys S. 1975: Tai ne korektūros klaidos! – Kalbos kultūra 28, 36–42.

LKG – Lietuvių kalbos gramatika 1, Vilnius: Mintis, 1965.

Pakerys A. 1991: Tarptautinių žodžių kirčiavimas, Kaunas: Šviesa.

RS – Lietuvių kalbos rašyba ir skyryba, Vilnius: Mokslas, 1992.

Rudaitienė V., Vitkauskas V. 1998: Vakarų kalbų naujieji skoliniai, Vilnius: Enciklopedija.

Sabaliauskaitė D. 1995: Vokiškos kilmės drabužių ir apavo pavadinimai lietuvių kalboje. – Lietuvių kalbotyros klausimai 35, 100–120.

TŽ – Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius: Vyriausioji enciklopedijų redakcija, 1985.

NEW UNINFLECTED WORDS IN MODERN LITHUANIAN

Summary

There are not so many uninflected words (nouns) in the Lithuanian language: DML (1993) gives 46 items, Dictionary of International Words (DIW) (Tarptautinių žodžių žodynas) – 267 items. Borrowings from French, Italian, Greek and Latin make up the largest part of these uninflected words. The names of the Greek alphabet letters, as well as words referring to fabrics and clothing, foodstuffs and dishes, terms of economics and music constitute the most abundant thematic groups of uninflected words.

There are some new uninflected borrowings in the Lithuanian language; the largest group pertains to the names of Oriental forms of combat. A separate group of new borrowings consists of either inflected or uninflected word forms. The analysis has shown that the inflected form tends to become established.

The facts of the current usage of Lithuanian confirm our contention that only a few borrowings remain uninflected in the Lithuanian language, which testifies to the tendency of the language to inflect words wherever possible.

In this context, the usage of the non-Lithuanian prepositive elements as uninflected separate words, the formation of uninflected names of products and companies, the abbreviation of long names to uninflected short words seem to be an illogical and paradoxical practice. Such a process could be supported by a precedent, as the Lithuanian language has already got some uninflected words, and they are considered standard. An important factor of this misuse may be the insufficiently perceived ‘foreignness’ of uninflected words in Lithuanian: an increasing number of uninflected words come to be taken as natural to the Lithuanian language.

The article includes some statistical data.

32