ACTA LINGUISTICA LITHUANICA

XLVIII (2003), 137–142

Om en semantisk funktion hos genitiven

ELENA VALIULYTĖ

Lietuvių kalbos institutas, Vilnius

Artikeln behandlar litauiska konstruktioner av typen gauti (ką nors) dovanų. Genitiven i sådana konstruktioner bör skiljas från genitiven som objektkasus (som växlar med ackusativ). Författaren hävdar att den uttrycker en semantisk funktion som skiljer sig från objektets (patientens); denna funktion definieras här som ”motiv”.

1. I litauiskan varierar verbala satser med ackusativ och genitiv i fråga om lexikalt uttryck och semantisk struktur. I Dabartinės lietuvių kalbos gramatikoje anges två varianter av denna modell (N–Vf–Nₐ–N₉) (Ambrazas, red., 1997: 595–596): (1) med verb med förklarande betydelse, såsom klausti(s), prašyti, mokyti och liknande (Keleivis paklausė senį kelio); (2) med verb med prefixet pri-, som betecknar att något fylls (Vyrai statinę pripylė vandens). I båda fallen betecknar genitiven innehåll (kontentiv), medan ackusativen betecknar patient.

2. Transitiva verb som betecknar mottagande (gauti, pirkti och liknande) eller givande (duoti, skirti, įteikti, atnešti och liknande) styr, tillsammans med ackusativ, genitivformen av vissa substantiv, vilken har en särskild semantisk funktion.

Vi kan ta följande mening: Gavau paveikslą (ACC) dovanų (GEN). Verbet gauti kräver nödvändigtvis ackusativ – paveikslą, som fungerar som direkt objekt och betecknar patienten. Genitiven dovanų styrs också av verbet (gavo), men den är inte nödvändig för satsens struktur – den är ett fritt led: om den utelämnas förblir satsen grammatisk, jfr: Gavau paveikslą.

Å andra sidan kan genitiven dovanų också användas ensam (utan ackusativ), jfr: Gavau dovanų. I detta fall intar den ackusativens position och fungerar som direkt objekt; den skiljer sig från ackusativen genom sin partitiva betydelse.

Samma genitiv dovanų har en annan syntaktisk och semantisk funktion när den används tillsammans med ackusativen paveikslą i den ovan nämnda meningen: Gavau paveikslą dovanų. Syntaktiskt är den ett indirekt objekt. Genitivens betydelse kan tolkas genom en konstruktion med kaip + singular ackusativ (kaip dovaną), jfr: Gavau paveikslą dovanų / kaip dovaną (DŽ³ 128). Man kan ställa följande fråga till de angivna formerna: på vilken grund fick jag tavlan? Detta är motivfunktionen (resp. motivgenitiven) (för dess definition, jfr Sližienė 1986: 53).

3. Motivgenitiven (dovanų) kan inta olika positioner i satsen (i förhållande till andra satsled). Vi presenterar en förenklad modell (utan nominativ), där symbolen V

¹Ernestas Fraenkel benämner liknande genitiver Genetiv des Bereichs (Sachbereichs) (Fraenkel 1928: 63).

138 |

ELENA VALIULYTĖ

– verb, ACC – ackusativ², GEN – genitiv. Vi har flera varianter av ordföljden.

(1) V – ACC – GEN: Jag fick en tavla i present (jfr: Jag fick en lägenhet i present KT. Få en blomma i present KT.

(2) V – GEN – ACC: Jag fick i present en tavla (jfr: Ett gott tecken: få någon växt, en blomma i present KT. Läraren gav en vacker liten bok i present Dkš. (LKŽ_III, 616). Hon tog med sig en liknande bärnstensbrosch i present KT. När Aldutė var mycket liten, fick hon en liten nallebjörn i present KT).

(3) ACC – GEN – V: Paveikslą dovanų gavau (plg.: Pats ministras „Lietuvos vyres“ knygą dovanų iškilmingai įteikė KT).

(4) GEN – ACC – V: Jag fick en tavla i present (jfr: Jag fick pärlor i present Ktk).

(5) ACC – V – GEN: Jag fick en tavla i present (jfr: Jag fick ett bröd i present KT. En kaunasbo på genomresa sa att han skulle ta med sig ost till Moskva som present KT. Jag fick en moped i present KT. Han fick ett fallskärmshopp i present av sina föräldrar på sin födelsedag KT).

(6) GEN – V – ACC: Jag fick en tavla i present (jfr: Och jag tog med min senaste roman som present KT. Till henne V. Adam-

somgav i present en gitarrprydnad KT. Rasa erkände att hon varje år till sina vänner köper kalendrar i julklapp KT. Han får öl i present KT.

4. De angivna modellerna skiljer sig åt med avseende på den kommunikativa strukturen: genitiven i postposition (i förhållande till ackusativen) betecknar vanligtvis remat (modellerna 1, 3, 5), medan den i preposition betecknar temat (modellerna 2, 4, 6). Dessutom motsvarar meningarna i de sistnämnda modellerna meningar där det råder en appositionell relation mellan genitiven och ackusativen.

Meningen Jag fick i present en tavla (2) kan ”läsas” så här: om genitiven dovanų uttalas med betoning och följs av en paus, uppstår en appositionell relation mellan den och ackusativen (i skrift markeras den med skiljetecken), t.ex.: Jag fick en present – en tavla (jfr: Jag försvarade mig genom att ta emot en present av kocken Niurna – hennes före detta mans vintermössa KT). Ett ord med bredare och mer generell lexikal betydelse (dovanų) förklaras och preciseras av ett ord med snävare betydelse och samma funktion (paveikslą). Båda de angivna formerna (genitiv och ackusativ) har samma syntaktiska funktion – de fungerar som direkta objekt.

4.1. Genitiven dovanų, som står i en appositionell relation till ackusativen, kommer vi att kalla appositionell genitiv (resp. appositionell objektgenitiv).

Den appositionella objektgenitiven dovanų används oftare i meningar med samordnade (flera) objekt, t.ex.:

När jag kom till hotellet fick jag genast en present – en ficklampa och en flaska dricksvatten KT.

² Ackusativpositionen i meningen kan intas av en partitiv genitiv, liksom av motsvarande samordnade ordgrupp eller samordnade satsdelar (om dessa, se Ulvydas, red., 1976: 584–585), t.ex.: Få blommor i present KT. Få ett brev eller en bok i present KT.

DĖL VIENOS KILMININKO FUNKCIJOS

139

Från Israeltog han med sig en gåva åt mig – en flaska italienskt vin och <...> en CD-skiva KT. Det är Ani- c etas som transporterar gåvor: sporrar åt Vytukas, damasker åt Dvyliokas KT.

I en sådan position, det vill säga före samordnade objekt, sägs det nämnda genitivobjektet (dovanų) också utan betoning – med motivbetydelse, till exempel:

Jag fick också krämer, parfym och blommor i present KT. Jag fick också hörlurar och en klocka med min egen bild i present KT.

4.2. Genitivformen dovanų med bestämning används endast som förklarande objektfunktion (och inte som motivfunktion), till exempel:

Den kinesiske kejsaren skickade genast dyrbara gåvor: ett gratulationsbrev skrivet med guldbläck, ett rosenkransband med 108 smaragdpärlor, kärl av jade och brokadens rullar... KT. Arvydas, som bor vid flodstranden, får ofta märkliga ”gåvor” från den: ruttnande båtar, trappor och stegar... KT. Ru delar på julen ut till pensionärerna stora gåvor: matpaket och etthundrafemtio litas KT.

Samma motsvarighet har också modellen GEN – V – Acc (6), jfr:

Hanhar fått en dammsugare och en TV i present med stativ, en dekorativ växtoch en vit träkälke KT.

– Fadern fick bara ibland gåvor – en yxa eller ett kastspö som tillverkats av fångar KT.

5. Med samma motivfunktion används även flera andra lexem: gåvor, resgåvor ’pl. 1. gåvor till dem som väntar: Vad tog du med dig för resgåvor’ DŽ³ 357; slaktgåvor ’pl. kött från ett nyslaktat djur, som ges till slaktaren eller en granne: Ta med lite slaktkött till grannen’ DŽ³ 701, LKŽₓᵢᵢ 836; hemgift ’hist. en andel i pengar eller boskap som ges till en dotter’ DŽ³ 515, LKŽₓᵢᵢ 517; hemgift ’brudens egendom (vävnader, kläder, möbler osv.)’ DŽ³ 328, LKŽᵥᵢ 404; på köpet ’pl. vard. 2. tillägg: Han betalade tillbaka skulden med ett extra tillägg’ DŽ³ 376; extraersättning ’etnogr. 1. tillägg i form av matvaror som ges för arbete, extra lön: Han betalade för spinningen och gav dessutom ett extra tillägg’ DŽ³ 532; tillägg ’1. något som ges eller tillhandahålls utöver det vanliga: Han fick lön med ett tillägg’ DŽ³ 598, LKŽₓ 627.

Vi presenterar bruket av genitivformerna av dessa lexem med motivbetydelse i samma ordning som för dovanų (enligt modellerna). På en ny rad (efter tankstrecket) anges genitivformernas användning i förklarande funktion (om det finns sådana exempel).

lauktuvės:

V – GEN – Acc (2):

[Giedrė] ofta hem från resortog hon med sig en liten munspel som present KT. Hon tog med en kaka som present till barnen KT.

En amerikan tog med sig en limpa lantbröd som gåva från byn och ett äpple som odlats i föräldrarnas trädgård äpple KT.

140 |

ELENA VALIULYTĖ

– Jag har tagit med mig en flaska rött vin som present KT. Baltrušaitiai från Moskva hade med sig presenter – kaviar, som man genast smakade på med champagne KT. De gav författaren en present – en vacker bonbonjär, omlindad med ett rött sidenband KT.

Den dagen hade man med sig presenter till skolan: skrivdon och livsmedel KT. Jag lade ner presenter från Kazakstan åt mormor: en näve små vildäpplen, två solroshuvuden och några lökar KT.

GEN – ACC – V (4):

En rad kringlor som gåva (bagels) brukade far ta med sig hem från marknaden Ktk.

– Nå, kanske tar de med sig fiskar som presenter KT.

ACC – V – GEN (5):

Han tog med en ökengräshoppa som gåva åt henne KT.

GEN – V – ACC (6):

Från Spanien hade hon fått en ökengräshoppa som present, och Lina blev förvånad KT. Presenter från Litauen tar Griniai med sig minst fyra šakotis KT.

Som gåva hade hon tagit med cepeliner och kyckling i aspik KT. Som gåvor köper de gärna gitarrdekorationer och souvenirer KT. Som gåvor brukade de ta med sig inte kringlor eller godis, utan anteckningsböcker KT.

– Jag vistas i frisk luft och tar dessutom med mig hem som gåvor – vitlök och persilja till maken, bär till barnen KT.

Som vi kan se förhåller sig modellerna (2, 4, 6), där motivets genitiv står före ackusativen, till meningar där genitiven och ackusativen (resp. partitiv genitiv eller motsvarande samordnade satsdelar) står i ett förklarande förhållande till varandra: genitiven preciseras av de ord som följer efter den.

slaktgåvor:

V – ACC – GEN (1):

Jag bar över två ben och slaktgåvor av marnu till grannen Ktk.

V – GEN – ACC (2):

Jag bar med mig en liten blodpudding från slakten ŽEM. Han kom med ett par småben från slakten Rs (LKŽ^XII 836).

– När värdinnan tog farväl av gästerna lade hon åt var och en något från slakten – blod till blodgrynssoppa (blodsoppa), tarmar, ister från tarmarna, lever, njurar eller en bit kött från buken KT.

hemgift:

V – ACC – GEN (1):

Baron Wilhelm von Ropp, som gifte sig med grevinnan Minsteraitė för två århundraden sedan, fick år 1787 en herrgård i hemgift KT.

V – GEN – ACC (2):

Även hans farfarsfar Jokūbas Svidra, som gifte sig med en adelsdam från Starodub, fick två herrgårdar i Ukraina i hemgift KT.

Och Gediminas dotter Aldona, drottning av Polen, Kazimierz den stores hustru, som bad om 20 tusen polska krigsfångar som hemgift KT. Hon kunde ha tagit med sig hemifrån hemgift av värdefullt silver KT.

Veronika giftes bort i en annan församling, med en hemgift på tusen litas och en kastrerad hingst spänd för linėkas

GEN – V – ACC (6):

[Agamemnon] ska återlämna Briseis, gifta bort en av sina döttrar med honom, ge honom många rika städer i hemgift T.

DĖL VIENOS KILMININKO FUNKCIJOS

141

– För detta lovade man Pranas inte bara Dianas hand, utan också en ”hemgift”: en ko och 9 liter hembränt KT.

hemgift:

V – Acc – Gen (1):

Efter att ha fått 300 (trehundra) rubel i hemgift gav han dem till Antanas KT.

V – Gen – Acc (2):

Han fick en avbruten mejsel i hemgift SrD (LKŽ_ix 517). Hon fick av sina föräldrar i hemgift en vacker Starabūdiškis-gård vid Šešupė KT.

Acc – Gen – V (3):

Ge brokiga småtjurar i hemgift (hemgift) Trak (LKŽ_ix 518).

Gen – Acc – V (4):

I hemgift gav man två hästar och en ko med en kviga Jrb (LKŽ_ix 518).

Gen – V – Acc (6):

Min bror gav mig mark i hemgift – hälften av gården KT.

tackgåva:

V – Acc – Gen (1):

Han gav en ko, en kviga och en liten tjur som tackgåva Pnd (LKŽ_vii 727). Efter inspelningen fick Dunia femtio i tackgåva KT.

V – Gen – Acc (2):

Brukade ta med brännvin som tackgåva KT.

Acc – Gen – V (3):

Skulle erbjuda er en bostad i gåva och inte ens be om en flaska som tack KT.

Acc – V – Gen (5):

Jag köpte ett skåp och ett bord, men fick en stol på köpet Grs (LKŽ_vii 727).

proviant:

V – Gen – Acc (2):

Den lille herden tog fram en halv limpa bröd och en bit fläsk som proviant Lnk (LKŽ_ix 701).

Gen – V – Acc (6):

Kommittén gav en liten sockerbit ”som proviant”, en vara som väger tungt som guld på landsbygden KT. Kanske lägger husbonden också i lite proviant, kanske en halv limpa, kanske en liten linskärva, som han lovade KT.

tillägg:

V – Acc – Gen (1):

Kaščiai fick också en liten jordlott i tillägg, marken var uppgrävd KT. Han pressar ut fem shilling extra KT.

Gen – V – Acc (6):

Dessutom fick jag också en skjorta! KT. Men jag gav honom dessutom en bok med reproduktioner av Čiurlionis verk KT.

Genitiverna pasogos, magaryčių, paviržio, priedo (liksom genitiverna dovanų, lauktuv(ių), sker(stuvių), kraičio) kan också användas i en förklarande funktion.

142 |

ELENA VALIULYTĖ

6. Avslutande anmärkningar:

a. Genitiver av vissa substantiv (gåvor, presenter, slaktgåvor, gengåvor, hemgift, hemgift, tillägg, tillägg) som används i satser med transitiva verb för att få och ge, tillsammans med ackusativ (resp. partitiv genitiv eller motsvarande samordnade objekt), har en särskild – motivbetydelse.

b. Motivgenitivens position i satsen är fri: den kan stå efter eller före ackusativobjektet.

c. Satser med motivgenitiv före ackusativobjektet står semantiskt i relation till satser där det råder ett förklarande förhållande mellan genitiven och ackusativobjektet.

d. Motivgenitiven motsvaras av ett förklarande (det vill säga något som förklaras) objekt.

e. Den förklarande genitiven används oftare med flera (samordnade) objekt och mer sällan med ett enda.

FÖRKORTNINGAR

DKš – Daukšiai, Marijampolės kommun.

DŽ³ – Ordbok över det nutida litauiska språket. III reviderade och utökade upplagan, red. St. Keinys m.fl., Vilnius: Förlaget för vetenskap och encyklopedier, 1993.

Grs – Griškabūdis, Šakiai kommun.

Jrb – Jurbarkas.

KT – Vytautas Magnus-universitetets korpus vid centrumet för datorlingvistik (http:// donelaitis.vdu.lt)

KTk – Kuktiškės, Utena kommun.

LKŽ – Ordbok över det litauiska språket: band 3, 6, 7, 9, 10, 12.

Lnk – Len kimai, Skuodas kommun.

Rs – Raseiniai.

PnD – Pandėlys, Rokiškio distrikt.

SrD – Seredžius, Jurbarko distrikt.

Trak – Trakai.

Žem – Žemaitė.

LITERATŪRA

Ambrazas, V., red. 1997: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. Trečiasis pataisytas leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Fraenkel, E. 1928: Syntax der litauischen Kasus, Kaunas: Valstybės spaustuvė.

Slिजienė, N. 1986: Lietuvių kalbos veiksmažodžių valentingumas ir sintaksinė klasifikacija. Lietuvių kalbotyros klausimai 25, 45–96.

Ul vydas, K., red. 1976: Lietuvių kalbos gramatika 3. Sintaksė, Vilnius: Mokslas.

Elena Valiulytė Kalvarijų g. 142–9 2042 Vilnius, Lietuva

Gauta 2003 01 28