Kalnuotų vietų įvardijimas nekalnuotoje Lietuvos teritorijoje (remiantis Joniškio rajono vietovardžiais)

Nerija Bartkutė

Go to original

Preparing document pages…

Acta Linguistica Lithuanica

LVI (2007), 23 – 40

Benämningar på kuperade platser i ett flackt område i Litauen (med utgångspunkt i ortnamn i Joniškis distrikt)

Nerija Bartkutė

Šiauliai universitet

Artikeln behandlar namn på höjder i Joniškis distrikt, i norra Litauens lågland. Sammanlagt diskuteras 216 namn, insamlade från muntligt språkbruk. De delas in i motiverade och omotiverade namn beroende på om de hänvisar till fysiografi eller inte. Namn som bygger på fysiografiska kännetecken (jordens egenskaper och form), flora, fauna eller mänsklig bosättning dominerar, men det finns också en ansenlig grupp nyare possessiva bildningar som bygger på egennamn. Omotiverade namn utgör en tiondel av materialet. Även här dominerar namn som härletts från egennamn. Sammanfattningsvis kan man säga att de flesta namn på höjder i detta område hänvisar till fysiografiska kännetecken, flora, fauna och mänsklig bosättning (ägandeförhållanden och mänsklig verksamhet). Utöver en semantisk analys ger artikeln också uppgifter om folketymologi och muntlig tradition.

0. INLEDNING

Studier av oronymer, eller namn på kuperade platser, är särskilt aktuella i bergiga länder (se INST Global Project The Names of the Mountains 2001)¹. Berg får namn världen över utifrån olika kännetecken. Eisele (2001) urskiljer de huvudsakliga motiven för namngivning av berg: direkt onymisering av fysiografiska termer, en viss situation förknippad med berg, jordens kvalitet, bergets vegetationstäcke, växt-

¹ Projektet kan nås på internet http://www.inst.at/berge/index_e.htm [hämtad 2007-04-10].

NERIJA BARTKUTĖ

menija, naudojimo galimybės ir mitai. Akschabaeva (2001), analizuodama Kazachstano kalnų vardus, kaip itin svarbų kalnų vardų semantinį motyvą išskiria sniegą, kiti jos minimi kalnų įvardijimo motyvai yra ekonominis naudojimas, kalnų forma (panašumas į tam tikrus gyvūnus, žmones), kalnų funkcija (yra riba, gina nuo priešų ir pan.), augmenija (yra/nėra, kokią spalvą suteikia kalnui), legendos ir mitai. Pospelovas (1967), analizuodamas Rytų Karpatu toponimiją, pastebi, kad kalnuotų vietų vardai yra reikšmingi, nes iš jų padaromi ne tik smulkių objektų (upelių, laukų), bet ir didesnių vietų – gyvenviečių, upių ir kt., vardai. Jis išskiria kalnų vardus iš geografinių terminų, oronimus, siejamus su augalija, ir oronimus, padarytus iš kitų toponimų. Kronsteiner (2001) teigia, kad kalnai vaidina centrinį vaidmenį aplinkos tvarkoje, o jų įvardijimo polinkiai visame pasaulyje panašūs. Jis kalnų vardus analizuoja kaip tarptautinę „kalbą“ – išskiria pagrindinius kalnų įvardijimo principus, būdingus visam pasauliui: fiziografinio termino „kalnas“ toponimizacija, įvardijimas pagal formą, kuris lemia ir metaforinių kalnų vardų atsiradimą, sąsajos su saule (saulėlydžiu/saulėtekiu), galimybė keliauti per kalnus – jų „eismo“ funkcija, sniego vaidmuo, ekonominis naudojimas, gyvūnija.

Aleksandro Vanago teigimu (1973: 215), Lietuva yra labiau upių ir ežerų šalis, kalnų Lietuvoje net nėra. Vanagas savo straipsnyje (1973: 215–216), kurį galima laikyti vienintele išsamia Lietuvos oronimų analize, remdamasis Lietuvos oronimų darybos polinkiais, teigia, kad kalnuotų vietų vardai sudaro gana jauną toponimijos posistemį archajiškoje lietuvių toponimijoje, be to, kalnuotos vietos žmonių gyvenime vaidina ne tokį svarbų vaidmenį kaip ežerai ir upės. Vanagas (1973: 215) oronimams priskiria tuos vardus, kurie įvardija objektus, kalbančiojo suvokiamus kaip kalnus (jų aukštis dažniausiai yra keliasdešimt metrų). Pateikėjo įvardijimu remiasi ir Mickienė (2001: 80), analizuodama Telšių rajono oronimus. Jiems mokslininkė priskiria kiek iškilėsn(i)ų žemės paviršių vietų vardus. Daugiau išsamesnių atskirų Lietuvos oronimų tyrinėjimų nėra.

I denna artikel riktas uppmärksamheten mot namn på kuperade platser i ett tämligen jämnt landskap i Litauen – i Joniškis distrikt. Området ligger i den norra delen av Litauens mellersta lågland; större delen utbreder sig på Žiemgala-slätten (JRG: 4–5). Terrängen är därför svagt böljande, och fler upphöjda platser finns närmare Žagarė (den av glaciärer avlagrade Žagarė-åsen) samt på den vänstra stranden av Mū-

Kalnuotų vietų įvardijimas

i dalens utkant (en uppkastad Linkuva-åsrygg). Den högsta punkten i distriktet är Linkuva-åsryggen (94 m), den lägsta ligger nära gränsen till Lettland (34 m). Med en sådan terräng kallar informanterna i Joniškis distrikt små kullar, höjder, grustag, fornborgar och andra något upphöjda platser i landskapet för berg.

Artikeln analyserar hur bergiga platser benämns i Joniškis distrikt – vad som avgör namnen på bergiga platser i ett icke-bergigt område. Analysen utgår från Vanagas semantiska schema för toponymer (1981): oronymer delas först in i omotiverade (utan ”orononymisk” betydelse²) och motiverade (med ”orononymisk” betydelse).

Oronymerna i Joniškis distrikt har hämtats ur Žemės vardų-enkäter som förvaras i samlingarna vid Institutet för litauiska språkets namnavdelning, samt antecknats av artikelns författare under expeditioner i Joniškis distrikt 2002–2004.³ Nästan alla oronymer kommer från levande språkbruk; endast några få namn, publicerade i VŽe, utmärker sig: Kalnėlio piliakalnis, Raktu vė, arba Raktuvė, ir Žagarės piliakalnis, arba Žvelgaičio kalnas. Oronymen Raktuvė nämns också av Būga (1961: 257) som ett zemgaliskt arv; han för också flera hydronymer från Joniškis distrikt till denna grupp. Oronymerna som behandlas i artikeln har även publicerats på internet i ”Joniškis distrikts geolingvistiska databas över ortnamn”⁴. I analysen av hur bergiga platser benämns i Joniškis distrikt återges i denna artikel också folketymologier och olika berättelser med anknytning till oronymerna, vilka antecknats från informanter. Dessutom presenteras oronymerna med möjliga ordbildningar.

1. OMOTIVERADE ORONYMER

Detta är oronymer som när de uppstod inte hade någon särskild särskiljande ”orononymisk” betydelse – de uttryckte inget som endast kännetecknar bergiga platser (jfr Vanagas 1981a: 19). Sådana oronymer uppstod inte genom att vissa drag hos en bergig plats betonades, utan på grund av olika andra omständigheter: till följd av närliggande

² Plg. A. Vanago (1981a) vartojamą terminą „hidroniminė“ reikšmė.

³ Studenter med litauiska som huvudämne vid Šiauliai universitet deltog också i några expeditioner – i Kriukai och Gataučiai seniūnija.

⁴ Den tillfälliga adressen till denna databas är http://www.neryte.lt:8080/db/ [hämtad 2008-01-30]

NERIJA BARTKUTĖ

andra objekt som är viktiga för omgivningen, mänsklig verksamhet osv. Flera semantiska grupper av omotiverade oronymer i Joniškis distrikt kan urskiljas. 1.1. Oronymer från olika platsbeteckningar – dessa oronymer har uppstått ur appellativer som betecknar platser efter vad som finns där eller vad som sker där. En del av dessa oronymer betecknar en plats med anknytning till mänsklig verksamhet: Pā-užvaris höjd Trm: užvaras ’stängsel, inhägnad; drivväg för boskap’⁵; Rev-ù-kelis höjd Dr: rėvas ’dike’ och kėlias; Viganės höjd Vkn: *viganė, jfr vìganas ’uppkastad väg för boskapsdrivning’; jfr även andra ortnamn i Joniškis distrikt: Viganės åker, Tsn, Vīganiai by, Jnš, Vīganės miškas skog, Vīganės by, Ks; Žyvrdùobės kulle Žg: žỹvrdùobė ’grop som uppstått vid grustäkt’. Flera oronymer har bildats från andra platsbeteckningar med hänvisning till växtligheten: Šīlas kulle Rdš: šìlas; Šil-ėlis höjd Jnn: šìlas. Oronymen Kalnēl-krūmiai höjd Znn⁶: Kalnēlis by och krūmai ’buskar’, räknas till de omotiverade oronymerna, trots att det har en possessiv (eller lokal) betydelse, eftersom det andra ledet kommer från en benämning på en plats där växter växer och saknar särskiljande ”orononymisk” betydelse. Till denna semantiska grupp av oronymer hör också oronymen Kálviai höjd Bčn: kálvis ’smed’, jfr personnamnet Kálvis⁷, som kan beteckna en plats med hänvisning till mänsklig verksamhet. 1.2. Oronymer från olika andra appellativer. Dessa omotiverade oronymer är appellativer som överförts till att beteckna bergiga platser och som betecknar objekt med anknytning till en bergig plats: sådana som funnits vid eller på platsen osv.: Kamar- áitė höjd Stn: kamarà; Lãpkasis höjd Dlb, höjd St: lãpkasa ’grävt gryt’, jfr andra ortnamn i Joniškis distrikt Lãpkasės äng Ždv, Lãpkasiai åkerrenar Cgn; Plỹtnyčia höjd Trm: plỹtnyčia ’tegelbruk’; Ragatkà höjd Žg⁸: ragatkà ’stängsel’; Rūs-duobės höjd Žg⁹: källare och grop. 1.3. Oronymer från andra egennamn saknar också ”orononymisk” betydelse, eftersom de är överförda namn på andra platser eller personer. Många sådana

⁵ Appellativens betydelser i denna artikel har hämtats ur LKŽe, och personnamnen ur LPŽ (I, II) – dessa källor anges inte i artikeltexten.

⁶ Enligt anteckningar från informanter gick förr en väg förbi platsen till Kalnelios lilla kyrka; den bergiga platsen var bevuxen med buskar (ŽV).

⁷ Personnamnet Kálvis är inte vanligt i Joniškis distrikt (jfr LPŽ, 902).

⁸ Enligt anteckningar från informanter brukade människor skjuta på platsen under första världskriget, och namnet uppstod eftersom geväret liknade en ragatkà (ŽV).

⁹ Enligt anteckningar från informanter fanns det ett grönsakskällare på platsen (ŽV).

Kalnuotų vietų įvardijimas

vietovardžių Vanagas (1981a: 30) kildina iš genityvinių konstrukcijų, turinčių posesyvinę reikšmę, tačiau pagal dabartinį statusą priskiria nemotyvuotiesiems. Joniškio rajone užrašytas kalvos vardas iš oikonimo: Èzergailis klv. Žvl: Èzergailis vk. Didžioji dalis šios semantinės grupės oronimų yra iš asmenvardžių: a) iš lietuviškos kilmės: Stūlgis kln. Dk: avd. Stūlgis; Verkulys klv. Cgn¹⁰: *Verkulys, plg. avd. Vérkulis, Verkỹs; Žvelgáitis kln. Žg (var. Žvelgáičio kalnas, Žagarės piliakalnis)¹¹: avd. Žvelgáitis (LVKŽ: 348); b) iš nelietuviškos kilmės: Bùlverkis kln. Dlb: avd. Bùlverkis; Čėrnis kln. Dk: avd. Čėrnis; Šimkónas kln. Rkž¹²: *Šimkonas, plg. avd. Šimkónis; Véidė kln. Žg (var. Barbòros kalnas, Alkàkalnis, Véidės kalnas): Véidė; Žėkis kln. Byvn: *Žėkis, plg. avd. Žekỹs, Žėkas.

Som nämnts är oronymer ganska nya ortnamn i litauisk toponymi. Omotiverade oronymer utgör den nyaste delen i denna inte särskilt arkaiska underklass av toponymer. De har uppstått sekundärt – de härstammar från namn som kan hänföras till andra onymiska underklasser eller från appellativ som semantiskt förknippas med andra platser.

2. MOTIVERADE ORONYMER.

Detta är oronymer med en urskiljbar ”orononym” betydelse. De anger någon särskild egenskap hos en kuperad plats. Motiverade oronymer delas vidare in i två grupper: 1) motiverade oronymer som inte beskriver objekt och 2) motiverade oronymer som beskriver objekt.

2.1. Motiverade oronymer som inte beskriver objekt. Till denna semantiska grupp av oronymer hör namn på kuperade platser som uppkommit genom toponymisering av fysiografiska termer med ”orononym” betydelse, samt oronymer med possessiv betydelse.

2.1.1. Oronymer från fysiografiska termer med ”orononym” betydelse. Fysiogra-

¹⁰ Enligt uppgifter nedtecknade från informanter hängde Verkulys sig på den platsen (ŽV).

¹¹ Enligt uppgifter nedtecknade från informanter fanns det förr ett slott på berget, som styrdes av hertig Žvalgota, men en gång blev han överlistad och hans huvud fördes runt i staden Riga (ŽV).

¹² Enligt uppgifter nedtecknade från informanter var berget förr högre – ägaren brukade ta sand från det och köra den till Žagarė för att sälja till judar, som strödde den på golven i krogarna (kallade šimkiai) (ŽV).

Nerija Bartkutė

Onymisering av fysiografiska termer är ett av de äldsta sätten att bilda namn, utbrett över hela världen (se Vanagas 1981a: 35; Baluodė 2005). De motiverade oronymerna i Joniškis distrikt har bildats av fysiografiska termer som betecknar en naturlig höjd eller en liknande plats som tillkommit med mänsklig hjälp: Alkākalnis kln. Žg (var. Barbōros kālnas, Vēidē, Vēidēs kālnas); alkākalnis ’heligt (offer)berg’; Kalnai klv. Tr: kālnas; Kalvėlė klv. Žč: kalvà ’kulle’; Kalnėlis klv. Dvr (var. Lėbedžio kalnelis), klv. Rdš: kālnas; Milžinkapiai klv. Jnk, Milžinkapis klv. Nrn: milžinkapis ’begravningsplats för forntida hjältar; uppkastad kulle’; Milžkapiai klv. Gmn (var. Milžinų kapai)¹³: milžkapis, jfr milžinkapis ’begravningsplats för forntida hjältar; uppkastad kulle’; Pýlimas klv. Stn, klv. Byvn, klv. Mrn¹⁴: pýlimas ’uppkastad jordvall’; Piliakalnis kln. Kln (var. Sīdabrēs piliakalnis): piliakalnis ’fornborg’; Pīlkalnis kln. Kln: pīlkalnis ’fornborg’; Škačmilžis klv. Vkn: *škačmilžis (< *katmilžis (jfr Katmilžis up.), jfr kapmilžis ’milžinkapis’ (Vanagas 1981b: 141)).

2.1.2. Oronymer med possessiv betydelse. Dessa oronymer anger att objektet tillhör någon, men Vanagas (1981a: 45) urskiljer här också en lokal betydelse och anser att de båda betydelserna är svåra att skilja åt. Possessiv betydelse och lokal betydelse uttrycks formellt genom suffix, sammansättning och fogning; därför indelas dessa oronymer efter bildningssätt.

Suffixavledda oronymer med possessiv betydelse. Sådana oronymer i Joniškis distrikt är bildade av personnamn: a) med litauiskt ursprung – -iškis: Káln-iškis klv. Drgn: Kálnas; Gáil-iškiai klv. Gšč: Gáilis; Gerl-iškiai klv. Dvr¹⁵: *Gerlis, jfr Gerlīkas; b) med icke-litauiskt ursprung – -ynė: Grant-ynė klv. Mžl: *Grantas, jfr Grántinis, Grantáuskas, lett. Grants (Staltmanė 1981: 211).

Sammansatta oronymer med possessiv och lokal betydelse. Deras första (bestämmande) led härrör från ett annat ortnamn eller ett personnamn, det andra från den fysiografiska termen kálnas. I oronymer med possessiv och lokal betydelse som bildats av ortnamn härrör det första ledet från ett bebyggelsenamn eller ett agronym: Gražis(k)-

¹³ Enligt uppgifter från informanter brukade man förr gräva upp stora ben på den platsen (ŽV).

¹⁴ Enligt uppgifter från informanter drev godsägaren Zelstromas under livegenskapens tid samman livegna, som med tråg byggde en vall; godsägaren ville anlägga en vattenkvarn; vattnet steg och översvämmade fälten; om natten släppte samma livegna ut en tunna kvicksilver och rev vallen (ŽV).

¹⁵ Enligt uppgifter från informanter bodde en jude med efternamnet Herlich i närheten (ŽV).

Kalnuotų vietų įvardijimas

-kalnis kln. BVD¹⁶: Gražiškiai k.; Stripei(k)-kalnis kln. Str: Stripeikiai k.; Suódkalnis kln. KRI, klv. STG: Suódai vk.; Varč-kalnis klv. GMN (var. Varčios kalnas): Varčia 1. STN. I oronymer med possessiv betydelse härrör det första ledet från personnamn av olika ursprung: a) från ett personnamn med litauiskt ursprung: Buiš-kalnis klv. BND: personnamn Buišas, Buišys; Krūč-kalnis kln. VR: personnamn Krūčas; Mešk-į-kalnis klv. SK: Meškà¹⁷; Róp-kalnis klv. PVL, klv. RBŽ: personnamn Rópė, Ropas, jfr ortnamnen Rópėdai k., Rópininkai k., Ropininkėliai k.; Žemaič-kalnis klv. JKŠ: personnamn Žemaitis¹⁸, jfr žemaitis; Žós-kalnis klv. GMN (var. Duobėtkalnis): *Žosis, *Žosas, jfr personnamnet Žóstautas; b) från ett personnamn med icke-litauiskt ursprung: Būd-kalnis klv. JKŠ: personnamn Būdà; Jokūb-kalnis klv. CGN¹⁹: personnamn Jokūbas (LVKŽ: 178); Zubr-ą-kalnis klv. DR: personnamn Zūbrus, Zubrýs; Tamoš-kalnis kln. TRB: personnamn Tamošius.

Sammansatta oronymer med possessiv och lokal betydelse. Denna semantiska grupp är den största i oronymbeståndet i Joniškis distrikt. Den kännetecknas också av en varierad sammansättning: det första ledet i dessa oronymer är ett annat ortnamn (bebyggelsenamn, hydronym eller agronym) eller ett personnamn (med litauiskt, icke-litauiskt eller oklart ursprung), medan det andra, mycket vanliga ledet är den fysiografiska termen kalnas; ett annat, mindre vanligt, fysiografiskt begrepp med ”oronimisk” betydelse är piliakalnis; som andra led förekommer också diminutiver av fysiografiska termer, aukštumėlė, kalnelis, platsbeteckningar molynė, smiltynė, och i nyare oronymer även beteckningen för ett fenomen i den sociala miljön karjeras. Därefter delas de sammansatta oronymerna med possessiv och lokal betydelse in efter det första ledet: bildade av ortnamn – (a) av bebyggelsenamn: Dargiū aukštumėlė klv. DR: Dargiai k.; Gai galių kalnas klv. JRD: Gai gali ai k.; Joniškio kalnas klv. GŠČ: Joniškis mst.; Kalnėlio piliakalnis kln. KLN: Kalnėlis k.; Minčaičių karjeras kln. MNČ: Minčaičiai k.; Raistų karjeras kln. RS: Raistai k.; Skarių kalnas kln. SKR: Skariai k.; Stalmokų karjeras kln. MRT: Stalmokai k.; Šilelių kalnas klv. PSP: Šileliai k.; Štempeliškių kalnas kln. TRB: Štempeliškės k.; Tarbūčių kalnas kln. TRB: Tarbūčiai k.; Trumpaitėlių kalniūkas klv. TRM: Trumpaitėliai k.; Žagarės piliakalnis kln. ŽG (var. Žvelgaičio kalnas): Žagarė mst.; (b) från hydro-

¹⁶ Enligt uppgifter från informanter ska en mycket vacker by ha rasat samman på den platsen; där ska till och med ha funnits en brunn (ŽV).

¹⁷ Personnamnet Meškà är vanligt i Joniškis distrikt (jfr LPŽ_II 212).

¹⁸ Personnamnet Žemaitis är vanligt i Joniškis distrikt (jfr LPŽ_II 1322).

¹⁹ Enligt uppgifter från informanter ska letten Jokūbas ha omkommit på den platsen en gång i tiden (ŽV).

NERIJA BARTKUTĖ

namn: Kūdros kalnas kulle Stn: Kūdra gravhög Stnl: Sidabrės piliakalnis kulle Kln (var. Piliakalnis): Sidabrė å; (c) från agronymer: Varčios kalnas kulle Gmn (var. Varčkalmis): Varčia å Stn; från personnamn – (a) av litauiskt ursprung: Alsio kalnas kulle Rs: Alsýs; Briėdžio kalnas kulle Dk: Briėdis; Buišo kalnas kulle Dk²⁰: Buišas; Būdós kalnėlis kulle Drgn: Būdà; Čižo kalnėlis kulle Dk²¹: Čižas; Didgalvės kalnėlis kulle Žg (var. Lielgalvės kalnėlis²²): öknamnet Didgalvė, jfr Didgalvis (Butkus 1995: 198); Dundulio kalnas kulle Mld: Dundūlis; Gėdaus kalnas kulle Žg: *Gedus, jfr Gedýs, Gėdžius, även jfr Gėdas (LVKŽ: 140); Kāvalo kalnas kulle Ptr²³: Kāvalas; Lėbedžio kalnėlis kulle Dvr (var. Kalnėlis): Lebedýs; Meškós kalnas kulle End²⁴: Meškà, jfr Meškikalnis kulle Sk; Naudžiuvienės karjerai kulle Mrt²⁵: Naudžiuvienė (: Naudžius); Prėlaido kalnas kulle Jkš: Prėlaidas; Radvilo kalnas kulle Bdr: Radvìlas; Rimdžiaus smiltynė kulle Mkn: Rimdžius och platsnamnet smiltynė; Skupeikos kalnas kulle Jkš: Skupeikà; Tilkėvičiaus kalnas kulle Stn: Tilkėvičius; Vózbuto karjeras kulle Mrt: Vózbutas; Žlabio kalnas kulle Dk: Žlabýs; Žvelgaičio kalnas kulle Žg (var. Žagarės piliakalnis): Žvelgáitis (LVKŽ: 348), jfr Žvelgáičiai by; (b) av icke-litauiskt ursprung: Adōmo kalnėlis kulle Drg: Adōmas; Barbōros kalnas kulle Žg (var. Alkākalnis, Vėidé, Vėidės kalnas²⁶: Barborà; Bindžiulio kalnas kulle Grk: Bindžiulis; Būdós kalnas kulle Dnr: Budà; Čerkáusko kalnas kulle Dvl: Čerkáuskas; Čėrnio kalnas kulle Dk: Čėrnis; Česniko

²⁰ Informanter uppger att Buišos lada låg nära kullen (N. B.).

²¹ Informanter uppger att prästen Čižas, kyrkoherde i Naujoji Žagarė, grävde torv där (ŽV).

²² Informanter uppger att kullen fick sitt namn år 1895, då en ung kvinna, med öknamnet Didgalvė (hon bar en stor hatt), mördades där, och att socialisterna från Žagarė brukade hålla möten på denna avlägsna kulle år 1905 (ŽV).

²³ Informanter uppger att Kavalas hängde sig på denna kulle (ŽV).

²⁴ Informanter uppger att det på den kullen fanns en stuga dit en björn brukade komma (N. B.).

²⁵ Informanter uppger att stenbrottet grävdes när Naudžiuvienė var ordförande för kolchosen (N. B.).

²⁶ I kyrkan på kullen förvarades kvarlevorna efter Barboros Umiest auskaitė (jfr Šliavas 1999: 3).

Kalnuotų vietų įvardijimas

berg klv. Lnk²⁷: Česnikas; Čiūberkio kalnas berg klv. Knč: Čiūberkis; J ačkaus kalnas berg klv. Pdr: J ačkus; J agrio kalnas berg klv. Mtk: J agris; Kajėno kalnėlis berg klv. Dk: Kajėnas; Lielgalvės kalnėlis berg klv. Žg (var. Didgalvės kalnėlis): öknamnet Lielgalvė, jfr lett. liels ’stor, kraftig’ (LLKŽ 381); Mataūšo kalnas berg klv. St: Mataūšas (LVKŽ: 244); Šūtk aus molynė berg klv. Trb: Šūtkus och platsnamnet molynė; Ūrmono kalnas berg klv. Trm: Ūrmonas; Vėidės kalnas berg kln. Žg (var. Vėidė, Barbōros kalnas, Alkākalnis): Vėidė; Vīškio kalnas berg kln. Dk (var. Pliks ubinis): *Vīškis, jfr lett. Vīškis (Staltmanė 1981: 147), lit. Viškėlis; c) från ett personnamn med okänt ursprung: Damparo kalnas berg klv. Ncn²⁸: *Damparas; Sūrio kalnas berg klv. Skt: Sūris; Tambako kalnėlis berg klv. Mlč: *Tambakas, jfr Tambakėvičius.

2.2. Motiverade oronymer som beskriver objekt.

Analizuodamas hidronimų semantiką, Vanagas (1981a: 49) tokius toponimus laiko svarbiausiu sluoksniu, atskleidžiančiu toponimijos semantikos įvairovę. Jie tiesiogiai išreiškia ypatybę, būdingą toponimu įvardijamam objektui. Vanagas (1981a: 50) nurodo penkis būdus, kuriais išreiškiama ypatybinė reikšmė: būdvardžių tiesioginė toponimizacija, galūnių vediniai iš ypatybių pavadinimų, priesagų vediniai iš ypatybių pavadinimų, sudūrimas, kai pirmasis sandas yra iš ypatybės pavadinimo, ir sudėjimas, kai pirmasis dėmuo yra ypatybės pavadinimas. Pagal išskiriamą ypatybę Joniškio rajono motyvuotieji oronimai, apibūdinantys objektus, skirstomi į kelias semantines grupes:

2.2.1. Oronymer med fysiografisk betydelse. Dessa är oronymer som beskriver ett kuperat område utifrån vissa fysiografiska egenskaper: form, jordmån, täcke och liknande. Först bör namn som betecknar kuperade områden efter jordmån urskiljas: Akmeñ-inė berg klv. Bl: akmuo, Molynė berg klv. Sk: molynė ’lerjord, lerhaltig mark’; Smėl-kalnis berg kln. St²⁹: smėlis; Smiltynas berg klv. Dml (var. Smiltynė): smiltynas; Smiltynė berg klv. Dml (var. Smiltynas): smiltynė; Uolýnas berg kln. Sk: uolýnas ’kalkstensområde’; Žvirž-dė berg klv. Al: žvirždas ’mark intill grus’; Žvirgždynė berg klv. Mdg: žvirgždynė ’grusig mark, jord’; Žvyrýnas berg klv. Knč, berg klv. Mdg, berg klv. Mtk: žvyrýnas; Žvyr-kalnis berg kln. Žmr: žvyras. Oronymen Raudōn-kalnis berg kln. Rkž:

²⁷ Av informanter antecknades att Česnikas hade bott på den platsen; han hade blivit mycket berusad på den lilla höjden och dött (ŽV).

²⁸ Av informanter antecknades att någon Damparas hade dött där medan han jagade (ŽV).

²⁹ Av informanter antecknades att man brukade hämta sand från den här kullen för att strö i trädgårdsland och på gångar (ŽV).

NERIJA BARTKUTĖ

raudónas, -a betonar en egenskap utifrån färgen, inte jordmånen. Till denna semantiska grupp hör också oronymer med konfigurationsbetydelse: Didýsis kálnas berg klv. Pšp (var. Didýsis Bliūdýnių kálnas): didýsis (iv. f. < didis); Didýsis Bliūdýnių kálnas berg klv. Pšp (var. Didýsis kálnas): didýsis (iv. f. < didis), Bliūdýnė åker i Pšp och kálnas; Didýsis kápčius berg klv. Bvd: didýsis (iv. f. < didis) och kápčius ’jordhög, upphöjning’; Duobėt-kalnis berg klv. Gᴍɴ (var. Žóskalnis): duobėtas, -a; Dvilẏ́pis berg kln. Dk: dvilẏ́pis ’dubbel’; Ilgàsis berg kln. Dk: ilgàsis (iv. f. < ilgas); Riest-inis berg kln. Dk: riẽstas, -à. En del oronymer med konfigurationsbetydelse kan betraktas som metaforiska – egenskapen uttrycks inte direkt utan genom en viss likhet med ett annat fenomen eller föremål: Bãlno kálnas berg klv. Dₗᵦ³⁰: bãlnas; Bùbinas berg klv. Blz: bùbinas ’trumma; kal fläck, vanligen en liten höjd på en äng’; Kùpr-ė berg kln. Gtč: kuprà; Sõs-kalnis berg klv. Mlč (var. Sõsto kálnas): sõstas; Sõsto kálnas berg klv. Mlč (var. Sõskalnis): sõstas; Stùpl-yčià berg klv. Vᴅɢ: stùplys ’bakdel’, jfr stùplinti ’gå tungt, med små steg’, jfr agronymerna från Joniškis distrikt Stùplyčià åker Bl, äng Ždk. Även det sammansatta oronymet Aukštóji brastà berg klv. Žč med konfigurationsbetydelse kan betraktas som metaforiskt – den kuperade platsen kan ha fått detta namn eftersom den låg mellan kärr.

2.2.2. Oronymer med faunabetydelse. De beskriver ett kuperat område med utgångspunkt i djur som lever där eller på annat sätt är knutna till platsen: a) efter vilda djur – Barsiukýnė berg klv. Pvl: barsiukýnė ’grävlingars boplats i skogen’; Lãp-kalnis berg kln. Grž, Lãpių kalnẽlis berg klv. Km, berg klv. Ncn: lãpė³¹; Lél-ãtė berg kln. Dk: lėlỹs ’insektsätande fågel’; Stìrnų kalnẽlis berg klv. Skk: stìrna; Tilvì(k)-kalnis berg klv. Tr: tilvìkas³²; b) efter tamdjur – Jáučių kalnẽlis berg kln. Dk³³: jáutis; Kačių kalnẽlis berg klv. Dk: katė; Kùilių kálnas berg kln. Žg: kuilỹs ’hangris’; Óž(k)-kalnis berg klv. Pl: ožkà.

2.2.3. Oronymer med betydelser knutna till flora. Dessa oronymer beskriver en kuperad plats utifrån dess växtlighet: Ąžuol-ìnis klv. Mñč, Ąžuolo kálnas klv. Ncn: ąžuolas; Brùknių kalnẽlis klv. Mñč: brùknė; Burbùlių kálnas kln. Dk: bùrbulas ”en sådan växt –

³⁰ Av informanter antecknades att skogvaktarna brukade ligga på kullen och titta på hur herrgårdsarbetarna slog hö (ŽV).

³¹ Personnamnet Lãpė är inte belagt i Joniškis distrikt (jfr LPŽ₍II₎ 22).

³² Personnamnet Tilvikas är inte belagt i Joniškis distrikt (jfr LPŽ₍II₎ 1045).

³³ När hjorden hade drivits ut brukade tjurarna rusa från den här kullen ner i gölen (ŽV).

Kalnuotų vietų įvardijimas

”bubbla”; Dagil-inė kulle ZNN: dagilis ’ogräs med vassa taggar’; Erškėt-kalnis berg Dk, Erškėčių kalnelis kulle BČN: erškėtis; Ievynė kulle Dr: ievynė; Konvalijų kalnelis kulle ŽG: konvalija ’liljekonvalj’; Kukulių kalnas berg ST: kukūlis ’råg, darnel’; Kukūrbezdalių kalnas kulle SK: kukūrbezdalis ’svamp, röksvamp’; Kūlynų kalnas berg Dk: kūlynai ’snår av buskar och unga träd’; Lazdynė kulle TLJ: lazdynė ’plats där hassel växer’; Mėlynių kalnelis kulle Dk: mėlynė; Puršklių kalnelis kulle Dk: puršklis ’liten buske, buskage’; Pušynų kalnas berg GDK: pušynas. Till denna semantiska grupp hör också några oronymer där den egenskap hos den kuperade platsen som betonas inte är en viss växtlighet utan en färg som växtligheten ger upphov till: Žaliasis kalnas kulle NRM, kulle GDK, kulle SK, Žaliasis kalnelis kulle MJ: žaliasis (adjektivets form < žalias), eller fullständig avsaknad av växtlighet: Plikasis kalnas berg Dk (variant Pliksubinis): plikasis (adjektivets form < plikas); Pliksubinis berg Dk (variant Viškio kalnas): pliksubinis ’en som har bar rumpa’.

2.2.4. Oronymer med betydelser som uttrycker relationer till människor.

De visar en viss anknytning till människor och ligger nära oronymer med possessiv betydelse. Sådana namn på kuperade platser har bildats av personbeteckningar: Bajorýnė kulle GrK: bajorýnė ’plats där många adelsmän bor’, jfr personnamnet Bajõras³⁴; Bajõr-kalnis kulle ŽM³⁵: bajõras, jfr personnamnet Bajõras; Barõn-kalnis kulle MDG: barõnas ’adlig titel’ och ’bagge’, jfr baroninis ’av fårskinn’ (JŠŽR); Benõs-kalnis berg BVD, berg SK: benõsis ’en som saknar näsa’; Bób-kalnis kulle BND: bóba; Mam-ātė berg Dk: mamà; Mergių kalnelis kulle MNČ³⁶: mergė ’flicka’; Strienč-kalnis kulle VDG – ursprunget är inte helt klarlagt; det kan sättas i samband med strielčius ’jägare, skogvaktare’ eller personnamnet Strielčius³⁷; Šikšnių kalnelis kulle ŽG: šikšnius ’en som arbetar med fladdermöss’, eller från etnonymer: Cigonų

³⁴ Personnamnet Bajõras är inte belagt i Joniškis distrikt (jfr LPŽ₁ 160), varför man i första hand föreslår att utgå från appellativet.

³⁵ Av informanter har upptecknats att adelsmän från byn Krikštanai gömde sig på denna plats år 1863 i avsikt att anfalla ryssarna; prästen Radavičius i Skaistgiris församling brukade förse dem med mat och ammunition (ŽV).

³⁶ Av informanter har upptecknats att en flicka begravdes på denna kulle efter att ha drunknat i Švėtėfloden, som inte hade frusit till ordentligt, när hon var på väg till skogen med mat åt männen som högg ved (ŽV).

³⁷ Personnamnet Strielčius är inte belagt i Joniškis distrikt (jfr LPŽₙ 835).

NERIJA BARTKUTĖ

liten kulle klv. Dk: zigenare ‚zigenare‘; Zigenarkullen klv. Jᴅᴋ³⁸, klv. Pʟᴛ³⁹: zigenare, jfr. pers. namn Čigōnas⁴⁰.

Det bör uppmärksammas att vissa oronymer inom kategorierna fauna, flora och relationer till människor kan ha bildats av personnamn och därför kan hänföras till andra semantiska grupper. Personnamnsursprunget anges dock som sekundärt av flera skäl: många sådana personnamn är inte belagda i Joniškis distrikt; dessutom har appellativet en tydlig semantisk koppling till de kuperade platsernas egenskaper, och den kan även förstärkas av berättelser som upptecknats från informanter. Därför hänförs dessa oronymer i första hand till de tre nämnda semantiska grupperna.

2.2.5. Oronymer med demonologisk betydelse. Hit hör namn på kuperade platser som härletts från beteckningar på mytologiska väsen: Ragān-kalnis kulle Mᴋɴ, kulle Žg⁴¹, Rāganų kalnas berg Žg: rāgana. Hit hör även oronymer vars ursprung förklaras genom vissa sägner: Linksmýbės kalnēlis kulle Vᴋ⁴²: linksmýbė; Pinigų kalnas berg Sᴛᴋ⁴³, Pinigų kalnēlis berg Cɢɴ⁴⁴: pìningas. Till den kristna religionen anknyter oronymen Šventõs Brigitos kalnas berg Kʟɴ, bildad av ett personnamn av icke-litauiskt ursprung med epitetet švẽntas ’helig’. Sådana namn förekommer i Litauens hydronymi (jfr Vanagas 1970: 270), och även i Joniškis distrikt har ett sådant namn upptecknats – jfr hydronymen Švẽnto Jōno upėlis.

2.2.6. Oronymer med antonymisk betydelse bildar ett polariserande par utifrån egenskapen stor – liten: Didýsis kalnas kulle Aɴᴅ – Mažàsis kalnas kulle Aɴᴅ: didýsis (adjektivets form < didis) och mažàsis (adjektivets form < mažas). Dessa oronymer har också en konfigurationsbetydelse.

³⁸ Av informanter har upptecknats att en romsk kvinna en gång begravde sitt barn på berget (ŽV).

³⁹ Av informanter har upptecknats att ett romskt följe brukade slå läger på den platsen (N. B.).

⁴⁰ Personnamnet Čigōnas är inte belagt i Joniškis distrikt (jfr LPŽ₁ 426), varför man i första hand föreslår att utgå från appellativet.

⁴¹ Av informanter har upptecknats att häxor förr i tiden brukade brännas på den platsen (ŽV).

⁴² Av informanter har upptecknats att man på söndagar klockan 12 brukade höra musik strömma ut från den platsen (ŽV).

⁴³ Enligt uppgifter från informanter grävdes godsägaren Komars pengar ner i kullen; han hade fört dit dem i en kista för att gömma dem, och människor sägs ha sett dem brinna (N. B.).

⁴⁴ Enligt uppgifter från informanter hade 12 tunnor (kärl – N. B.) med guldmynt gömts i den lilla kullen (ŽV).

Kalnuotų vietų įvardijimas

2.2.7. Oronymer med betydelser som beskriver omgivningen. Dessa oronymer har uppkommit ur appellativer som betecknar objekt som finns (eller har funnits) på en kuperad plats, eller en kuperad plats som ligger intill dem: Ākmeno kālnas kln. Gžč⁴⁵: ākmenas ‚sten‘; Kārtuvių kālnas klv. Drgn: kārtuvės; Māit-kapis klv. Dml: maitā ‚dött djur‘; Majā(k)-kalnis klv. Znn⁴⁶: majākas ‚trianguleringspunkt‘; Pučk-ýnė klv. Dk⁴⁷: pučkà ‚kanon‘; Salų kalnėlis klv. Dk: salà; Tiltų kālnas kln. Dk: tiltas; Vartykslių kalnėlis klv. Ncn⁴⁸: vartykslis ‚stolpe som grindarna fästs vid‘.

2.2.8. Oronymer med memorial betydelse. Dessa oronymer erinrar om någon händelse som ägt rum på en kuperad plats: Baln-ã-vietės klv. Bčn⁴⁹: bãlnas ir vietà; Kiaušių kalnėlis klv. Bdr⁵⁰: kiaušis ‚ägg‘.

2.2.9. Oronymer med aktivitetsbetydelse betecknar en viss aktivitet som kan ha bedrivits på en kuperad plats. Dessa oronymer har till största delen bildats av verb: Rākt-ė kln. Žg (var. Rākt-uvė, Rakt-uvė)⁵¹: rākti ‚pilla; gräva‘, jfr lett. rakt ‚gräva; böka‘ (LLKŽ: 598) (jfr Būga 1961: 257, Šliavas 1996: 13, Vanagas 1973: 212), jfr även rāktė ‚sticka‘ och raktùvė ‚verktyg för att pilla eller peta; lås, regel‘⁵²; Ūrš-ė kln. Dr: ūršti ‚vara arg; föra oväsen‘,

⁴⁵ Enligt uppgifter från informanter ska det finnas en stor sten på kullen (N. B.).

⁴⁶ Enligt uppgifter från informanter hade ryssarna rest en majaką; en djup grop hade grävts och ett tegelstensfundament murades (ŽV).

⁴⁷ Enligt uppgifter från informanter stod kanoner på den platsen under striderna mot svenskarna (N. B.).

⁴⁸ Enligt uppgifter från informanter växte det raka aspar på den här lilla kullen; om man behövde klyva dem var virket krokigt och odugligt; man brukade säga att det dög till grindar (ŽV).

⁴⁹ Enligt uppgifter från informanter brukade hästskötarna lägga sadlarna på den här lilla kullen (ŽV).

⁵⁰ Enligt uppgifter från informanter brukade man rulla ägg på den här lilla kullen vid påsk (N. B.).

⁵¹ Enligt uppgifter från informanter hade en 16 famnar hög stolpe rests här på 1100- eller 1200-talet, med en tjärtunna fastbunden vid den; när man upptäckte fienden satte man eld på tunnan med en fackla och gav på så sätt invånarna signal att möta fienden; därför fick platsen namnet landets nyckel (ŽV).

⁵² Endzelytė (2005: 153) nurodo hidroniminę šio oronimo kilmę – iš upėvardžio Rāktė, tačiau paties upėvardžio jos atliktoje bendroje Lietuvos Žiemgalos toponimijos darybos analizėje nėra.

NERIJA BARTKUTĖ

Endzelytė (2005: 140) šį oronimą sieja su nefiksuotu asmenvardžiu *Uršys; Žabúot-inis kln. Dk: žabúoti ‚apdėti žabais; žabus kapoti‘. Šiai semantinei grupei galima priskirti ir oronimus, turinčius paskirties reikšmę – kalnuota vieta buvo naudojama tam tikrai ūkinei veiklai: Pánčių kálnas kln. Dk: pántis; Degut-inė klv. Dml: degùtas; Salýkl-inė klv. Jdž: salýklas ‚daiginti miežių grūdai alui daryti‘.

2.2.10. Oronymer med betydelser förknippade med himlafenomen. Detta är namn på kuperade platser som är förknippade med himlafenomen: Aušr-ùtis kln. Žč: aušrà; Žvaigždės kalnėlis klv. Dk: žvaigždė. Till denna semantiska grupp räknas även det metaforiska oronymet: Gais-pilis kln. Žg: gãisas ’väder’, jfr lett. gaiss ’väder’ (LLKŽ: 204), och pilìs.

3. SLUTSATSER

Sammanlagt har semantiken hos 216 oronymer från Joniškis distrikt undersökts. Som nämnts är detta område mycket flackt, och därför avser oronymer namn på något högre belägna naturliga eller konstgjorda platser.

Hur tenderar kuperade platser att benämnas i ett icke-kuperat område? Omotiverade oronymer, det vill säga sådana som saknar en särskiljande ”oronymisk” betydelse, utgör omkring en tiondel (10,6%) av alla namn på kuperade platser. Den största andelen (4,6%) av dessa oronymer kommer från andra egennamn, framför allt personnamn – sådana namn på kuperade platser förekommer i formen singularia tantum och är bildade av personnamn med litauiskt (1,9%) eller icke-litauiskt (2,2%) ursprung. Som nämnts antar Vanagas att dessa toponymer kan ha uppstått ur genitivkonstruktioner. Den andra delen av de omotiverade oronymerna kommer från olika ortnamn (3,2%) och andra appellativ (2,8%), vilka främst betecknar föremål med anknytning till mänsklig verksamhet.

Den största delen av oronymbeståndet i Joniškis distrikt utgörs av motiverade namn på kuperade platser, det vill säga namn med en särskiljande ”oronymisk” betydelse (89,4%). Motiverade oronymer som inte beskriver objektet (42,2%) och motiverade oronymer som beskriver objektet (47,2%) är nästan jämnt fördelade. Bland de motiverade oronymer som inte beskriver objektet utmärker sig possessiva oronymer och oronymer med lokativ betydelse; tillsammans utgör de 35,2% av alla namn på kuperade platser i regionen. De särskiljs efter bildningssätt: suffixavledningar (1,9%), sammansättningar (7,4%) och flerordiga namn (25,9%). Oronymer som härstammar från personnamn är särskilt vanliga i denna semantiska grupp. Toponymer med possessiv betydelse betraktas som tydliga innovationer

Kalnuotų vietų įvardijimas

mis toponimijos sistemoje (plg. Vangas 1981: 49). Kita dalis (7%) motyvuotųjų oronimų, neapibūdinančių objektų, yra kilusi iš „oroniminės“ reikšmės fiziografinių terminų.

Toponymisemantikens mångfald framträder tydligast i de motiverade oronymer som beskriver objekt, eftersom de framhäver särskilda egenskaper hos en kuperad plats. I Joniškis distrikt utgör dessa oronymer, som nämnts, nästan hälften av alla namn på kuperade platser. Bland dem dominerar oronymer med fysiografisk betydelse (12,5%), däribland sådana som beskriver en kuperad plats utifrån jordens beskaffenhet, samt oronymer med konfigurationsbetydelse. En annan ofta framhävd egenskap hos kuperade platser är växtligheten (10,2%). Oronymer med faunistisk betydelse och betydelse förknippad med människor är också vanliga (omkring 6% vardera). De övriga motiverade oronymerna som beskriver objekt fördelar sig efter förekomst enligt följande: miljöbeskrivande betydelser – 3,7%, demonologiska betydelser och verksamhetsbetydelser – 3,2% vardera, betydelser förknippade med himlafenomen – 1,4%, samt antonymiska och memoriala betydelser – 0,9% vardera av samtliga oronymer i Joniškis distrikt.

Sammanfattningsvis kan man säga att Joniškis distrikt kännetecknas av motiverade oronymer som beskriver en kuperad plats utifrån någon av dess egenskaper (främst ett fysiografiskt kännetecken – jordens beskaffenhet och form – samt flora, fauna eller anknytning till människor). Även nyare oronymer med possessiv betydelse, bildade av personnamn, utmärker sig dock genom sin förekomst. Omotiverade oronymer utgör en liten andel; i denna grupp framträder oronymer av personnamnsursprung, vilka ligger nära namn på kuperade platser med possessiv betydelse. Man kan anta att tendenserna i namngivningen av oronymer i det icke-kuperade Joniškis distrikt ligger nära de allmänna tendenserna för namngivning av berg, men att man främst framhäver egenskaper som är utmärkande för en icke-kuperad region – jordens beskaffenhet, växtlighet, djurliv och kuperade platsers anknytning till människor (ägandeförhållanden och särdrag i mänsklig verksamhet).

FÖRKORTNINGAR

Förkortningar för namn på bebodda platser:

A_L – Alsiai

B_YVN – Byvainiai

A_ND – Andrešiūnai

B_L – Bilžiai

B_ČN – Bučiūnai

B_LZ – Blauzdžiūnai

B_DR – Budraičiai

B_ND – Bandoriai

Nerija Bartkutė

Bvd – Buivydžiai

Cgn – Cigoniškiai

Dk – Daukšiai

Dlb – Dilbinai

Dml – Dameliai

Dnr – Daunoriškė

Dr – Dargiai

Drg – Dargaičiai

Drgn – Darginiai

Dvl – Dvelaičiai

Dvr – Dvareliškiai

End – Endriškiai

Gdk – Gaudikiai

Gmn – Giminėnai

Grk – Girkančiai

Grž – Gražaičiai

Gšč – Gaščiūnai

Gtč – Gataučiai

Gžč – Gaižaičiai

Jdk – Juodeikiai

Jdž – Juodžiai

Jkš – Jakiškiai

Jnk – Jauneikiai

Jnn – Jauniūnai

Jnš – Joniškis

Jrd – Jurdaičiai

Kln – Kalnelis

Km – Kemsiai

Knc – Kančiūnai

Kri – Kriukai

Ks – Kuisiai

Lnk – Lankaičiai

Mdg – Medginai

Mkn – Miknaičiai

Ml – Melniai

Mlč – Mielaičiai

Mld – Maldeniai

Mnč – Minčaičiai

Mrn – Maironiai

Mrt – Martyniškiai

Mtk – Mitkūnai

Mžl – Maželiai

Ncn – Nociūnai

Nrm – Normančiai

Nrn – Noriūnai

Pdr – Padirvonai

Pl – Pailiai

Plt – Platoniai

Pšp – Pošupės

Ptr – Petrai čiai

Pvl – Povilaičiai

Rbž – Rubežninkai

Rdš – Rudiškiai

Rkž – Rukuižiai

Rs – Raistai

Sk – Skaistgirys

Skk – Skakai

Skr – Skariai

Skt – Skutenos

St – Stungiai

Stg – Stagarai

Stk – Satkūnai

Stn – Stoniūnai

Stnl – Staneliai

Str – Stripeikiai

Tlj – Tolie jus

Tr – Treigiai

Trb – Tarbučiai

Trm – Trumpaičiai

Tsn – Tausenai

Vdg – Vidginiai

Vk – Veikšiai

Vkn – Vekoniai

Vr – Veršiai

Kalnuotų vietų įvardijimas

Z_NN – Ziniūnai

Žč – Žučiai

Ž_dk – Žadeikiai

Ž_dv – Žadvainiai

Ž_G – Žagarė

Ž_M – Žeimiai

Ž_MR – Žmirkliai

Ž_VL – Žvelgaičiai

Övriga förkortningar:

avd. – personnamn

b. – göl

drv. – jordmån

įv. f. – pronominal form

k. – by

kln. – berg

klv. – kulle

krm. – buskmark

l. – fält

lat. – lettiska

liet. – litauiska

mst. – stad

mšk. – skog

plk. – kärr

pv. – äng

up. – flod

vad. – så kallad (så kallat)

var. – variant

vk. – ensamgård

ŽV – jordnamns frågeformulär

LITERATŪRA

AKSCHABAEVA, A. 2001: The Names of the Mountains in Kazakhstan. In: The Names of the Mountains. http://www.inst.at/berge/index_e.htm [prisijungta 2007-04-10].

BALUODE, L. 2005: Par onimizacijų baltų hidronimiją. Baltų filologija 14 (1), 25–36.

BUTKUS, A. 1995: Lietuvių pravardės. Kaunas: Aesti.

BŪGA, K. 1961: Rinktiniai raštai 3. Sudarė Z. ZINKEVIČIUS. Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla.

EISELE, H. 2001: Die Ausstrahlung der Berge in ihrer Benennungsvielfalt. In: The Names of the Mountains. http://www.inst.at/berge/index_e.htm [prisijungta 2007-04-10].

ENDZELYTĖ, R. 2005: Šiaurės Vidurio Lietuvos vietovardžiai. Daktaro disertacija. Kaunas.

JRG = Joniškio rajono gamta, par. R. BALTRAMAITIS, D. BIČKIENĖ, R. BUTVILA et al. Kaunas: Lututė, 1999.

Nerija Bartkutė

JŠŽr = Joniškio šnektų žodynas. Šiauliai: Dialektologijos centras [rankraštis].

Kronsteiner, O. 2001: Internationale Gemeinsamkeiten bei der Benennung von Bergen. In: The Names of the Mountains. http://www.inst.at/berge/index.e.htm [prisijungta 2007-04-10].

LKŽ 2005: Lietuvių kalbos žodynas. Vilnius [elektroninis variantas].

LLKŽ 2003: Latvių-lietuvių kalbų žodynas, sud. A. Butkus. Kaunas: Aesti.

LPŽ_1–11 = Lietuvių pavardžių žodynas, red. A. Vanagas. Vilnius: Mokslas 1985 (t. 1), 1989 (t. 2).

LVKŽ = K. Kuzavinis, B. Savukynas, Lietuvių vardų kilmės žodynas. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2003.

Mickienė, I. 2001: Telšių rajono toponimų daryba. Daktaro disertacija. Kaunas.

Pospelov, E. M. 1967: Географическая терминология в микротопонимии Восточных Карпат. In: О. С. Ахманова, ред., Микротопонимия. Москва: Издательство Московского университета, 23–30.

Staltmane, V. E. 1981: Латышская антропонимия. Фамилии. Москва: Наука.

Šliavas, J. 1996: Žiemgalių pėdsakais. Vilnius: „Žiemgalos“ draugija.

Šliavas, J. 1999: Šventos Barboros kalnelis. Sidabrė 56, 3.

Vanagas, A. 1970: Lietuvos TSR hidronimų daryba. Vilnius: Mokslas.

Vanagas, A. 1973: Структурно-словообразовательный анализ названий гор Литвы. Lietuvos TSR mokslų akademijos darbai. A serija, t. 3 (44), 209–219.

Vanagas, A. 1981a: Lietuvių hidronimų semantika. Lietuvių kalbotyros klausimai 21, 4–153.

Vanagas, A. 1981b: Lietuvių hidronimų etimologinis žodynas. Vilnius: Mokslas.

VŽe 2007 = Vietovardžių žodynas. Vilnius [Internetinis leidimas].

Nerija Bartkutė

Šiaulių universiteto Dialektologijos centras

P. Višinskio g. 38, LT-76352 Šiauliai, Lietuva

[email protected]

Benämningar på kuperade platser i ett flackt område i Litauen (med utgångspunkt i ortnamn i Joniškis distrikt)

0. INLEDNING

1. OMOTIVERADE ORONYMER

2. MOTIVERADE ORONYMER.

2.1.1. Oronymer från fysiografiska termer med ”orononym” betydelse. Fysiogra-

2.2. Motiverade oronymer som beskriver objekt.

2.2.4. Oronymer med betydelser som uttrycker relationer till människor.

3. SLUTSATSER

FÖRKORTNINGAR

Övriga förkortningar:

LITERATŪRA

Document details