DALIUS JARMALAVIČIUS

Vilnius universitet

Forskningsinriktningar: synkron och diakron ordbildning, historisk germansk morfologi, studier av ordbildning i tvåspråkiga baltiska handskrivna ordböcker.

TYSKA SUBSTANTIVSAMMANSÄTTNINGAR I DEN ANONYMA HANDSKRIVNA ORDBOKEN LEXICON LITHUANICUM FRÅN 1600-TALET

Tyska nominala sammansättningar i den anonyma tysk-litauiska handskrivna ordboken Lexicon Lithuanicum från 17^th-talet

ANNOTATION

I denna artikel behandlas sammansättningar av tyska substantiv i den anonyma handskrivna tysk-litauiska ordboken från 1600-talet, Lexicon Lithuanicum. Forskningsmaterialet presenteras i följande ordning: först beskrivs sammansättningsmönstren utifrån ordklassen hos deras första led och deras fogning diskuteras; därefter analyseras substantiviska sammansättningar utifrån det semantisk-syntaktiska förhållandet mellan leden, varvid determinativa, possessiva, kopulativa och rektionella sammansättningar särskiljs. Slutligen överblickas den ordbildningsmässiga strukturen hos de sammansatta substantivens led.

NYCKELORD: ordbildning, handskriven ordbok, sammansatta ord, determinativa, possessiva och rektionella sammansättningar.

ANNOTATION

Denna artikel analyserar sammansättningen av tyska substantiv i det anonyma handskrivna tysk-litauiska lexikonet Lexicon Lithuanicum från 1600-talet^th. Resultaten presenteras på följande sätt: först diskuteras typerna av tyska substantiv utifrån deras vänsterled, som innehåller ett fogeelement; därefter behandlas en annan klassificering av

54

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

XVII a. anoniminio rankraštinio žodyno Lexicon Lithuanicum sudurtiniai vokiečių kalbos daiktavardžiai

sammansättningar enligt den semantiska och syntaktiska tolkningen av deras konstituenter, däribland determinativa, possessiva, kopulativa och deverbalbildade sammansättningar. Slutligen beskrivs sammansatta ords struktur i detalj ur enheternas ordavledningsperspektiv.

NYCKELORD: ordbildning, handskrivet lexikon, nominal sammansättning, determinativa, possessiva och deverbalbildade sammansättningar.

0. INLEDNING

Denna artikel behandlar tyska substantiviska sammansättningar i det anonyma handskrivna tysk-litauiska lexikonet Lexicon Lithuanicum, som betraktas som det första lexikonet mellan dessa språk i Litauen Minor. Innan analysresultaten för tyska sammansatta substantiv presenteras är det lämpligt att kortfattat gå igenom hypoteserna om lexikonets ursprung. Det bör noteras att forskarna hittills inte har lyckats fastställa vare sig manuskriptets författare eller det exakta datum då det skrevs. Under lång tid antog man visserligen att Daniel Klein måste ha varit författare till lexikonet i fråga, och anhängarna av denna hypotes hävdade att Klein, utöver sin litauiska grammatik, också hade sammanställt ett tvåspråkigt lexikon som aldrig trycktes; därför skulle Lexicon Lithuanicum kunna vara en avskrift av detta (jfr Citavičiūtė 2008: 266, 2009: 32–33; Drotvinas 1987: 10). Vincentas Drotvinas är inte benägen att instämma i denna tolkning av författarskapet och påpekar att stavningen av samma ord skiljer sig åt såväl i lexikonet som i Kleins verk. Om det vore Kleins manuskript skulle orden enligt honom vara skrivna betydligt mer lika i båda verken. Även om vattenmärkena i manuskriptpapperet i Lexicon Lithuanicum antyder att lexikonet kan ha skrivits 1632–1658, det vill säga sammanställts ungefär samtidigt som Kleins grammatikor, talar analysen av handskriften för att det snarare rör sig om ett verk sammanställt av flera personer (Drotvinas 1987: 12–15, 18). Vincas Urbutis är däremot inte lika kategorisk i frågan om det handskrivna lexikonets författarskap, eftersom även Kleins egna ord stavas på olika sätt; att enskilda fall av dubblering av konsonanter inte överensstämmer innebär därför inte nödvändigtvis att det rör sig om olika författare. Å andra sidan noterar Urbutis att Lexicon Lithuanicum endast är en avskrift, sammanställd av mer än en person (Urbutis 1990: 184). Eftersom manuskriptets författarskap inte har fastställts är det, enligt Drotvinas (1987: 23), lämpligt att betrakta lexikonet som ett anonymt, självständigt monument över den litauiska skriftkulturen i Preussen vid mitten av 1600-talet, värdefullt både för den stora mängden ord ur tidens levande språk och för den mångfald av lexikala och ordbildningsmässiga synonymer det innehåller.

Straipsniai / Articles

55

DALIUS JARMALAVIČIUS

Lexicon Lithuanicum, vars text omfattar 225 sidor (113 blad) och vars register innehåller 9 200 tyska ord och 7 200 litauiska motsvarigheter, har inte undersökts närmare ur ordbildningssynpunkt, vare sig internationellt eller i Litauen. De tyska substantiviska sammansättningarna, av vilka ett ansenligt antal (1 170 ord) har belagts, har inte undersökts alls. Därför har detta manuskript valts som källa för analysen av substantiviska sammansättningars bildning. Det handskrivna lexikonet används också i undersökningen eftersom texter av denna typ innehåller ett rikt vardagligt ordförråd som inte har påverkats av korrektur, och som ger mycket information om nyanserna i det språk som användes under en viss period och om dess autenticitet.

Ett annat faktum som visar artikelns aktualitet är bristen på systematiska studier av historisk tysk ordbildning genom sammansättning; särskilt saknas forskning om de dominerande typerna av sammansatta ord på 1600-talet. Eva-Maria Heinle (2000: 1911–1912) beskriver exempelvis århundradets sammansättningar mycket allmänt: för det första att de spelade en viktig roll i ordbildningen och för det andra att en tendens redan då kunde skönjas att bilda substantiviska sammansättningar av fler än två komponenter. Som vi kan se är dessa påståenden inte särskilt informativa och ger ingen övergripande bild av vilka modeller som dominerade 1600-talets sammansättningsbildning eller av komponenternas strukturella särdrag. Med utgångspunkt i analysresultaten syftar studien därför inte bara till att beskriva de dominerande ordbildningsmodellerna för de tyska substantiviska komposita som belagts i lexikonet, komponenternas syntaktisk-semantiska struktur och typen av sammanfogning eller deras ordbildningsstruktur, utan också till att bedöma ordbildningspotentialen hos ord med en flerdimensionellt komplex komponentstruktur.

I artikeln presenteras undersökningsresultaten i följande ordning: först behandlas sammansättningarna utifrån ordklassen hos det första ledet, i syfte att fastställa de dominerande sammansättningsmodellerna och typen av sammanfogning mellan komponenterna; därefter beskrivs de utifrån det semantisk-syntaktiska förhållandet mellan leden. Slutligen granskas den ordbildningsmässiga strukturen hos leden i de tyska sammansatta substantiven.

För att precisera vissa fakta om bildningen av tyska sammansatta substantiv användes följande ordböcker: Hermann Frischbiers (1971), Richard Pietsches (1991), den elektroniska versionen av Jacob och Wilhelm Grimms ordbok (URL: http://woerterbuchnetz.de/DWB/), och DUDEN:s etymologiska ordbok (2001).

1. SAMMANSÄTTNINGARNAS LEDDSTRUKTUR ENLIGT FÖRSTA LEDDETS ORDklass

I ordboken dominerar sammansättningsmodellen där båda leden är substantiv. Dessa ord utgör 75,7% av alla sammansatta ord (se diagram 1), till exempel:

56

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

XVII a. anoniminio rankraštinio žodyno Lexicon Lithuanicum sudurtiniai vokiečių kalbos daiktavardžiai

Abendstern Wakaro βwaibde¹ ’aftonstjärna’ Lex 2a (Abend ’afton’ + Stern ’stjärna’), Bauchwehe Pilwo Skaudejims, Rûpes Lex 13 (Bauch ’mage’ + Wehe ’smärta’), Dachziegel Czerpiczia, Plita ’takpanna’ Lex 22 (Dach ’tak’ + Ziegel ’tegel’), Finger Hutt Nopertskas ’fingerborg’ Lex 36 (Finger ’finger’ + Hutt ’hatt, mössa’), Milch Eymer Milßtuw̄e ’mjölkspann’ Lex 61a (Milch ’mjölk’ + Eymer ’hink’), Schafffleisch Awinczena ’fårkött’ (Schaff ’får’ + Fleisch ’kött’), Tischtuch Skoterte ’duk’ Lex 88 (Tisch ’bord’ + Tuch ’sjal’).

¹ DIAGRAM. Sammansättningar efter första ledets ordklass²

I ordboken påträffades betydligt färre sammansättningar med ett verb som första led; de utgör 13,6% av alla sammansatta substantiv, till exempel: Auffwaschtuch Mas-gote ’disktrasa, trasa’ Lex 10 (auffwaschen ’tvätta, skölja’ + Tuch ’sjal, trasa’), Backof Peczus ’ugn’ Lex 12a (backen ’baka’ + Ofen ’ugn’), Dancklied Dekawones Giesme Lex 22a (dancken ’tacka’ + Lied ’sång, hymn’), Findgeld Radybos Lex 36 (finden ’hitta’ + Geld ’pengar’), Schneidscheer

¹ I artikeln återges den ursprungliga översättningen av sammansättningarna till litauiska, sådan den gjorts av författaren till den analyserade källan. Ord vars betydelse skiljer sig från betydelsen i det moderna språket eller kan vara svårbegriplig för läsaren anges inom enkla citationstecken.

² Plg. Jarmalavičius, Stundžia 2015: 233.

Straipsniai / Articles

57

DALIUS JARMALAVIČIUS

Zirkles ’sax’ Lex 76a (schneiden ’skära, klippa’ + Scheer(e) ’sax’), Wetz Stein Tekelas, Galanstuwas ’bryne’ Lex 105 (wetzen ’vässa’ + Stein ’sten’).

Jämfört med sammansättningar där det första ledet är ett verb har nästan hälften så många ord av modellen adjektiv + substantiv registrerats (~6,9%), till exempel: Baar Geld Penigai ’pengar’ Lex 12 (bar ’kontant’ + Geld ’pengar’), Flachfeld Lyguma Lex 36a (flach ’platt’ + Feld ’fält’), Graupferd Szirkiamas ’skimmel’ Lex 44 (grau ’grå’ + Pferd ’häst’), Neumond jaunus ’nymåne’ Lex 64a (neu ’ny’ + Mond ’måne’), Sauerteig Raugas ’surdeg’ Lex 73 (sauer ’sur’ + Teig ’deg’), Weiß Brodt Piragas ’bakverk, vitt bröd’ Lex 104a (weiß ’vit’ + Brodt ’bröd’).

Det finns mycket få sammansättningar i ordboken där det första ledet kan vara en preposition eller ett räkneord; de utgör endast 3,8% av alla analyserade substantiv, till exempel: Auffgeld Ußzylkas ’tillägg’ Lex 8a (auff ’till, på’ + Geld ’pengar’), Nachhochzeit Paswodbis ’fest efter bröllopet’ Lex 63a (nach ’efter’ + Hochzeit ’bröllop’), Vorhauß Buttas ’förstuga’ Lex 102 (vor ’framför’ + Hauß ’hus’), Einhorn Wienraggis ’enhörning’ Lex 28 (ein(s) ’en’ + Horn ’horn’), Nenunaüge Dewinakakis ’niöga’ Lex 64a (neun ’nio’ + Auge ’öga’).

2. SAMMANSÄTTNINGSLEDENS FÖRBINDNINGSSÄTT

Lexikonets sammansättningar med ett substantiviskt respektive verbalt första led kan förekomma med eller utan fogelement. I det undersökta manuskriptet uppvisar 196 sammansatta ord interfixation; de utgör cirka 16,8% av alla sammansatta ord. Fogelementen kan vara kasusböjda eller oböjda (se tabell 1).

¹ TABELL. Lexicon Lithuanicum sammansättningsledens förbindning

Sammansättningar med ett substantiviskt respektive verbalt första led

1045 (100%)

Utan fogelement

Med fogelement

849 (81,2%)

196 (18,8%)

Kasusböjda fogelement

Oböjda fogelement

174 (16,7%)

22 (2,1%)

Fogelementen i majoriteten av sammansättningarna med två substantiviska led anger det första ledets kasusform (se tabell 2). Sammansättningarnas led fogas samman med följande kasusinterfix:

58

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

XVII a. anoniminio rankraštinio žodyno Lexicon Lithuanicum sudurtiniai vokiečių kalbos daiktavardžiai

TABELL 2. Fogeelement i sammansättningar

Modell Fogeelement (196) (e)s (e)n e er ensSubstantiv + substantiv 58 103 10 10 2Verb + substantiv – – 13 – –Andel 29,6 52,6 11,7 5,1 1

a) –(e)n–, med vilket det finns flest ord, till exempel: Augenlieder Akkiu Wokekai Lex 10 (gen. pl. Augen ‘ögonens’ + nom. pl. Lieder ‘ögonlock’), Birkenoel Degutas Lex 18 (gen. pl. Birken ‘björkarnas’ + nom. sg. Oel ‘olja’), Fliegen Schwarm Mussumarai ‘flugsärm’ (gen. pl. Fliegen ‘flugornas’ + nom. sg. Schwarm ‘svärm’), Gerstenstroh Miezenojei ‘kornhalm’ (gen. pl. Gersten ‘kornets’ + nom. sg. Stroh ‘halm’);

b) –(e)s–, med vilket färre sammansättningar är belagda än med fogeelementet –(e)n–, t.ex.: Bockshorn Ozo ragas ’bockhorn’ Lex 19 (gen. sg. Bocks ’bockens’ + nom. sg. Horn ’horn’), Bräutigams Mutter Anczyta ’svärmor’ Lex 19a (gen. sg. Bräutigams ’brudgummens’ + nom. sg. Mutter ’moder’), Gottes Hauß Baßnyczia ’kyrka’ Lex 43a (gen. sg. Gottes ’Guds’ + nom. sg. Hauß ’hus’), Kindes Kind Waiku waikai, Annuks ’barnbarn’ (gen. sg. Kindes ’barnets’ + nom. sg. Kind ’barn’);

c) –e–, vilket är mycket ovanligare än –(e)n– och –(e)s–, t.ex.: Erndtezeit Pjutes Czesas ’skördetid’ Lex 32 (nom. sg. Erndte ’skörd’ + nom. sg. Zeit ’tid’), Gansestall Zasinyczia ’gåshus’ Lex 39 (gen. pl. Ganse [Gänse] ’gäss’ + nom. sg. Stall ’stall’), Kuhe Kalb Telicze ’kviga’ Lex 56 (gen. pl. Kuhe [Kühe] ’kor’ + nom. sg. Kalb ’kalv’);

d) –er–, som förekommer i 10 sammansättningar, t.ex.: Eyer Klar Baltinys ’äggvita’ Lex 33a (gen. pl. Eyer ’ägg’ + Klar ’äggvita’), Hünerstall Laksta ’hönshus’ Lex 51a (gen. pl. Hüner [Hühner] ’höns’ + nom. sg. Stall ’stall’), Kleiderbürst Drapano Szepetys ’klädborste’ Lex 54a (gen. pl. Kleider ’kläders’ + nom. sg. Bürst[e] ’borste’);

e) –ens–, med vilket endast ett par ord har sammanfogats, t.ex.: Glaubensgenoß Wেনos Wieros ’trosfrände’ Lex 43 (gen. sg. Glaubens ’trons’ + nom. sg. Genoß [Genosse] ’kamrat, medlem’), Herzensfreund ßirdies prietelus ’nära vän’ Lex 48a (gen. sg. Herzens ’hjärtats’ + nom. sg. Freund ’vän’).

Sammansättningar av typen substantiv + substantiv förenas sällan med fogeelement utan böjningsändelse, t.ex.: Bruderntochter Brolyzce ’brorsdotter’ Lex 20 (Bruder ’bror’ + n + Tochter ’dotter’), Geburtsstunde Adina Uzgimmimo ’födelsestund’ Lex 39a (Geburt ’födelse’ + s + Stunde ’timme’), Herzeleyed Nekandas, Negandas ’plåga’ Lex 48a (Herz ’hjärta’ + e + Leyд ’lidande’), Liebestrunck Meiles gerimas ’kärleksdryck’ Lex 59 (Liebe ’kärlek’ + s + Trunck ’dryck’),

Straipsniai / Articles

59

DALIUS JARMALAVIČIUS

Paulbekehrungstag Pussiauzėmis, Pauline ’Paulinadagen’ Lex 67 (Paulbekehrung ’Paulus omvändelse’ + s + Tag ’dag’), Storchen Nest Gandru lizdas ’storkbo’ Lex 84a (pl. Storche [Störche] ’storkar’ + n + Nest ’bo’).

De flesta substantiviska sammansättningar med ett verbalt förstaled används vanligen utan fogeelement (se tabell 2). I lexikonet påträffades 13 ord med det oböjliga fogeelementet -e-, vilket utgör 8,1% av sammansättningarna av denna typ, till exempel: Blasebalg Dumples ’orgelbälg’ Lex 18 (blasen ’blåsa’ + Balg ’bälg’), Hebebaum Wiezdas ’hävarm’ Lex 46a (heben ’lyfta’ + Baum ’träd, hävstång’), Löse Geld Waddawimas ’lösen’ Lex 59a (lösen ’befria, upplösa’ + Geld ’pengar’), Näherahmen Spielczus ’tygram’ Lex 64 (nähen ’sy’ + Rahmen ’ram’), Pflege Sohn Ißsunis ’styvson’ Lex 67a (pflegen ’vårda’ + Sohn ’son’), Sendebrief Gromata ’brev’ Lex 79a (senden ’sända’ + Brief ’brev’).

Om vi jämför denna undersöknings data med andra arbeten inom historisk ordbildning kan vi urskilja vissa tendenser i hur sammansättningsleder fogas samman i tyska källor från 1600-talet. Daniel Solling konstaterade exempelvis att lederna i substantiviska sammansättningar i 1600-talets predikotexter oftast fogas samman med elementen -(e)n- (54,1%) och -(e)s- (38,4%), medan andra fogeelement är betydligt mer sällsynta (jfr Solling 2012: 147–148). Dessa fogningstendenser är också typiska för sammansättningarna i Langijus handskrivna lexikon, där fogeelementen -(e)n- och -(e)s- utgör 45,4% respektive 41,3% av alla fogemorfem (jfr Jarmalavičius 2014: 125).

3.

SAMMANSÄTTNINGAR EFTER LEDERNAS SEMANTISKA–SYNTAKTISKA RELATION

Vid indelningen av sammansättningarna efter ledarnas semantisk-syntaktiska relation har vi utgått från den klassifikation som Helen Larsson (2010: 13 ff.) presenterar, där determinativa, possessiva, rektionella och kopulativa sammansättningar urskiljs. I Lexicon Lithuanicum har 1116 determinativa, 20 possessiva och 34 rektionella sammansättningar belagts, men inga kopulativa (se diagram 2).

3.1.

Determinativa sammansättningar

Analysen av ordbildningen i Lexicon Lithuanicum visar att determinativa tyska sammansättningar är de mest produktiva (se diagram 2). 1116 sammansatta ord av denna typ har belagts (cirka 95,4% av alla sammansättningar). Flest var determinativa sammansättningar där båda leden är enkla ord (simplicia); de utgör

60

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

XVII a. anoniminio rankraštinio žodyno Lexicon Lithuanicum

sudurtiniai vokiečių kalbos daiktavardžiai

DIAGRAM 2. Sammansättningar efter ledarnas semantisk-syntaktiska karaktär³

84,9% av de determinativa sammansättningarna (se tabell 3), till exempel: Birckwaßer Sulla ’björksav’ Lex 18 (Bircke ’björk’ + Waßer ’vatten’), Fleischwurst Kilbasas (’blodkorv’ Lex 36a (Fleisch ’kött’ + Wurst ’korv’), Glockenthurm Warpnicia ’klocktorn’ Lex 43 (Glocke ’klocka’ + Thurm ’torn’), Kirchhoff Kapai, Kapines, Szwentors ’gravar, kyrkogård’ Lex 54 (Kirch(e) ’kyrka’ + Hoff ’gård’), Nordwind ßau-re, Ziemys ’vinter’ Lex 65 (Nord ’norr’ + Wind ’vind’), Ochsen Hirt Kerdzus ’herde’ Lex 66 (Ochse ’oxe’ + Hirt ’herde’), Zahn Fleisch Dantu Smagines ’tandkött’ Lex 108a (Zahn ’tand’ + Fleisch ’kött’).

TABELL 3. De determinativa sammansättningarnas strukturella uppbyggnad

Enkelt ord + enkelt ord

Enkelt ord + avledning

Avledning + enkelt ord

Avledning + avledning

I antal

948

115

49

4

I procent

84,9

10,3

4,4

0,4

Det första eller andra ledet i nominala determinativa sammansättningar kan vara en avledning. I ordboken representeras denna struktur av 168 ord (15,1% av sammansättningarna). En stor grupp sådana ord utgörs av substantiv vars andra led är en avledning eller en konversion, i sällsynta fall en sammansättning, det vill säga har en morfologiskt segmenterbar stam.

³ Plg. Jarmalavičius, Stundžia 2015: 240.

Straipsniai / Articles

61

DALIUS JARMALAVIČIUS

I fråga om morfologin finns det 115 sådana ord (se tabell 3), t.ex.: Abenddemmerung apitamse ’skymning’ Lex 2 (Abend ’kväll’ + Demmer-ung ’skymning’ ← demmern [dämmer] ’skymma’, Gö tzen Diener Balwo ’tjänare’, ’avgudadyrkare’ Lex 44 (Götze ’avgud’ + Dien-er ’tjänare’ ← dienen ’tjäna’), Eheverb-bindnüß Derrybos ’äktenskapsbekräftelse’ Lex 26a (Ehe ’äktenskap’ + Ver-bind-nüß ’fastställande, förbindelse’ ← verbinden ’förena, förbinda’), Hahnengeschrey Gaidyste ’tuppgalande’ Lex 45 (Hahn ’tupp’ + Ge-schrey ← Schrey ’skri, rop’), Pferd Decke Arklu dekis ’hästtäcke’ Lex 67a (Pferd ’häst’ + Deck-e ’täcke, överdrag’ ← decken ’täcka över’), Apffeltranck Krußinnis ’äppelvin’ Lex 7a (Apffel ’äpple’ + Tranck ’dryck’ ← trinken ’dricka’), Halßband Retezes ’halsduk’ Lex 45a (Halß ’hals’ + Bandt ’band, rem’ ← binden ’binda’), Fußfall Paklanas ’fallande på knä’ Lex 38a (Fuß ’fot’ + Fall ’fall’ ← fallen ’falla’), Hammerschlag Gellezūnis ’slagg från hamrat järn’ Lex 45a (Hammer ’hammare’ + Schlag ’slag’ ← schlagen ’slå, drämma till’), Mondschein Menesena ’månljus’ Lex 62 (Mond ’måne’ + Schein ’glans, sken’ ← scheinen ’lysa, skina’), Erdweyrauch Kodylas ’bot. gulblommig växt’ (Erd(e) ’jord’ + Weyrauch [Weihrauch] ’rökelse’ ← weihen ’inviga’ + Rauch ’rök’).

XVII a. anoniminio rankraštinio žodyno Lexicon Lithuanicum sudurtiniai vokiečių kalbos daiktavardžiai

är inte heller vanliga i andra ordböcker av denne författare som undersökts. I Langius 1600-talsordbok i handskrift kan man räkna till något fler än tio sammansättningar som uppvisar en liknande struktur hos leden (jfr Jarmalavičius 2014, 127–129).

En mycket liten grupp determinativa sammansättningar utgörs av ord där båda leden inte är enkla ord utan avledningar eller konversioner, det vill säga avledda bildningar. Endast fyra sådana ord har belagts (se tabell 3): Gericht Schreiber Sudo Skribele ’domstolssekreterare / skrivare’ Lex 41 (Ge-richt ’domstol’ ← richten ’döma’ + Schreib-er ’skrivare’ ← schreiben ’skriva’), Hitzkrankheit Karßbligge ’febersjukdom’ Lex 50 (Hietz-e ’hetta’ ← heiß ’het’ + Kranch-heit ’sjukdom’ ← krank ’sjuk, krasslig’), Lie-bestrunck Meiles gerimas ’kärleksdryck’ Lex 59 (Lieb-e ’kärlek’ ← lieb ’kär’ + Trunck ’dryck’ ← trinken ’dricka’), Würffel Spiel Werpeliu Zaislas ’tärningsspel’ Lex 108 (Würff-el ’tärning’ ← Wurff ’kast’ + Spiel ’spel’ ← spielen ’spela’).

3.2. Possessiva sammansättningar

En annan typ av sammansatta ord är possessiva sammansättningar. I Lexicon Lithuanicum påträffades 20 ord som betecknar människor eller djur, det vill säga cirka 1,7% av alla komposita.

I de flesta av dessa ord är det första ledet ett adjektiv, det vill säga modellen adjektiv + substantiv dominerar: Groß Kopff Didgalwis ’storhuvad’ Lex 44a (groß ’stor’ + Kopff ’huvud’), Kahlkopff Plikkis Lex 52a (kahl ’skallig’ + Kopff ’huvud’), Krumfuß Raißis, Klißis ’hjulbent’ Lex 56 (krum ’krokig’ + Fuß ’ben’), Rothbart Rutbarýdis ’rödskäggig’ Lex 71a (roth ’röd’ + Bart ’skägg’), Rothkelch Rudpilwe ’zool. rödhake’ Lex 71a (roth ’röd’ + Kehlch [Kehlchen] ’litet struphuvud’).

Något färre possessiva sammansättningar där båda leden är substantiv har belagts i ordboken: Geitz Halb Godas ’girigbuk’ Lex 40a (Geiz ’girighet’ + Halß ’hals’), Gefffermaul Seilus ’dreglande person’ Lex 40a (Geffer ’saliv, skum’ + Maul ’nos, mun’), Milchmaul Pienburnis Lex 61a (Milch ’mjölk’ + Maul ’nos, mun’).

Fem exempel på possessiva sammansättningar följer modellerna räkneord + substantiv och verb + substantiv: Dreyfuß Tri Kojis ’trebent’ Lex 24a (drey ’tre’ + Fuß ’ben’), Einhorn Wienraggis ’enhörning’ Lex 28 (ein(s) ’en’ + Horn ’horn’), Neunauge dewindakķis ’niöga’ Lex 64a (neun ’nio’ + Auge ’öga’), Schlaffbauch Maiguns ’sömntuta’ Lex 75 (Schlaff ’sömn’ + Bauch ’mage’), Schrey Hals Reksnys ’skrikig person’ Lex 77 (Schrey ’skrik’ + Hals ’hals’).

Straipsniai / Articles

63

DALIUS JARMALAVIČIUS

3.3. Rektionella sammansättningar

I Lexicon Lithuanicum har 34 substantiviska sammansättningar med ett verbalt andra led med rektion registrerats (2,9%) (se diagram 2). De första leden i dessa sammansatta substantiv är enkla ord, med undantag för ett exempel som har en annan struktur, dvs. dess första komponent är en avledning: Seeligmacher Ißganitojis ‘frälsare’ Lex 79 (seel-ig ‘själens’ ← Seele ‘själ’ + Macher ‘görare’).

Alla andra led i rektionella sammansättningar är verbala suffixavledningar, t.ex.: Beutelschneid Mazkeninkas ‘väskmakare’ Lex 16a (Beutel ‘påse’ + Schneid-er ‘skräddare’ ← schneiden ‘skära, klippa’), Brieffträger Gromatnebis ‘brevbärare’ Lex 20 (Brieff ‘brev’ + Träg-er ‘bärare’ ← tragen ‘bära’), Faßbinder Kubillus ‘tunnbindare’ Lex 34a (Faß ‘tunna’ + Bind-er ‘bindare’ ← binden ‘binda, förena’), Harpffen Schläger Arpininkas ‘harpist’ Lex 46 (Harffe ‘harpa’ + Schläg-er ‘slagare’ ← schlagen ‘slå’), Leinweber Audejus ‘vävare’ Lex 58a (Lein ‘lin’ + Web-er ‘vävare’ ← weben ‘väva’), Teich Gräber Kopczus ‘dammgrävare’ Lex 86a (Teich ‘damm’ + Gräb-er ‘grävare’ ← graben ‘gräva’), Trummelschläger Bubninks ‘trumslagare’ (Trummel [Tromel] ‘trumma’ + Schläg-er ‘slagare’ ← schlagen ‘slå’), Ziegelbrenner Plitininkas ‘tegelbrännare’ (Ziegel ‘tegel, taktegel’ + Brenn-er ‘brännare’ ← brennen ‘brinna, bränna’).

Sammansättningar med det verbala andra ledet -macher har också inkluderats i databasen över sammansatta substantiv i denna ordbok, även om forskare inom ordbildning, särskilt synkronisk sådan, inte är eniga om frågan huruvida denna avledning, som utgör sammansättningarnas andra led, är självständig. Exempelvis betraktar Julia Stepan (2009: 107) och Brigita Lawrenz (2006: 113) avledningar med -macher som avledningar av verbfraser, medan Solling räknar alla ord vars led är belagda som självständiga ord i ordböcker som sammansättningar (Solling 2012: 227). Ur ett diakroniskt ordbildningsperspektiv bör avledningar på -macher ändå betraktas som självständiga kompositled, särskilt eftersom Macher återfinns som ett separat ord i tyska ordböcker. Även om det inte finns särskilt många exempel med den nämnda komponenten i Lexicon Lithuanicum är det viktigt att nämna några: Huttmacher Keppurnins ‘hattmakare’ Lex 51a, Radmacher Raczus ‘hjulmakare’ Lex 69a, Siebmacher Rieczus ‘sållmakare’ Lex 80, Tuchmacher Millninkas ‘tillverkare av ylletyg och kläde’ Lex 89a, Uhrmacher Siegorninks ‘urmakare’ Lex 97a.

4. SLUTSATSER

Analysen av de tyska sammansättningarna i ordboken Lexicon Lithuanicum visar att:

64

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

XVII a. anoniminio rankraštinio žodyno Lexicon Lithuanicum sudurtiniai vokiečių kalbos daiktavardžiai

1) den största delen av dem utgörs av komposita med två substantiviska led (75,7%). Sammansättningar med ett första verbalt respektive adjektiviskt led är mindre vanliga (13,6% respektive 6,9%). Sammansatta substantiv med första led från andra ordklasser är mycket få, endast 3,8%;

2) flest sammansättningar har belagts utan fogeelement (81,2%), medan interfixation förekommer i 18,8% av orden; av dessa binds 16,7% av leden samman med böjningselement och endast 2,1% med oböjliga element;

3) determinativa sammansättningar utgör 95,4% av alla komposita; rektionella och possessiva sammansättningar är betydligt ovanligare, med 2,9% respektive 1,7% av orden belagda;

4) variation i ledens ordbildningsstruktur är typisk för determinativa sammansättningar, vilka kännetecknas av att det ena av de två stammarna är ordbildningsmässigt segmenterbart, medan de första leden i rektionella sammansättningar nästan alltid är enkla ord och de andra leden är verbala suffixavledningar;

5) endast några få sammansättningar med fler än två led har belagts i ordboken. Därför kan man inte hävda att en tendens till bildning av flerstammiga tyska substantiv blev framträdande på 1600-talet; tvärtom utgjorde ord med en mångkomplex struktur, som man kan anta, vid den tiden endast vissa undantag.

ŠALTINIAI

D r o t v i n a s V i n c e n t a s (red.) 1987: Lexicon Lithuanicum. Rankraštinis XVII a. vokiečių–lietuvių kalbų žodynas. Vilnius: Mokslas.

DUDEN 7 – Herkunftswörterbuch. Etymologie der deutschen Sprache. Mannheim, Leipzig, Wien, Zürich: Bibliographisches Institut, 2001.

DWB – Deutsches Wörterbuch von Jacob Grimm und Wilhelm Grimm in 32 Teilbänden (1854–1961). Leipzig, 1972. URL: http://woerterbuchnetz.de/DWB/ (2014 05 25).

F r i s c h b i e r H e r m a n n 1971: Preussisches Wörterbuch. Ost- und westpreussische Provinzialismen in alphabetischer Folge. 1–2 Hildesheim, New York: Georg Olms Verlag.

P i e t s c h R i c h a r d 1991: Deutsch-kurisches Wörterbuch. Mit einer Einleitung von Friedrich Scholz (= Schriftreihe Nordost-Archiv 33). Lüneburg: Verlag Nordostdeutsches Kulturwerk.

Straipsniai / Articles

65

DALIUS JARMALAVIČIUS

LITERATŪRA

Citavičiūtė Liucija 2008: Lituanistikos paminklų paieškos užsienio archyvuose ir mokslinėse bibliotekose. – Senoji Lietuvos literatūra 25, 251–267.

Citavičiūtė Liucija 2009: Įsruties apskrities bažnyčių ir mokyklų vizitacijos potvarkio Recessus generalis (1639) reikšmė lietuvių raštijai ir jo vykdytojas Danielius Kleinas. – Archivum Lithuanicum 11, 9–62.

Drotvinas Vincentas 1987: „Lexicon Lithuanicum“ – rankraštinis XVII a. vokiečių-lietuvių kalbų žodynas: 1. „Lexicon Lithuanicum“ autorystė, 2. Grafologinis žvilgsnis į žodyną. – Lexicon Lithuanicum. Rankraštinis XVII a. vokiečių–lietuvių kalbų žodynas, red. Vincentas Drotvinas. Vilnius: Mokslas, 7–23.

Heinle Eva-Maria 2000: Wortbildung des Neuhochdeutschen bis zur Mitte des 20. Jahrhunderts. – Werner Besch, Anne Betten, Oskar Reichmann, Stefan Sonderegger (Hrsg.), Sprachgeschichte. Ein Handbuch zur Geschichte der deutschen Sprache und ihrer Erforschung 2 Bd. (= Handbücher zur Sprach- und Kommunikationswissenschaft 2.2). Berlin, New York: Walter de Gruyter, 1911–1917.

Jarmalavičius Dalius 2014: Janio Langijaus rankraštinio žodyno vokiškosios dalies sudurtiniai daiktavardžiai. – Baltistica 49(1), 121–137.

Jarmalavičius Dalius, Stundžia Bonifacas 2015: Morphologische und semantisch-syntaktische Strukturen deutscher, altpreußischer und litauischer Komposita des 15.–18. Jh.s. – Stephan Kessler, Artūras Judžentis (eds.), Contributions to Morphology and Syntax. Proceedings of the Fourth Greifswald University Conference on Baltic Languages. Berlin: Logos Verlag, 231–248.

Larsson Helena Jenny 2010: Nominal Compounds in Old Prussian. Stockholm: Memento.

Lawrenz Brigit 2006: Moderne deutsche Wortbildung. Phrasale Wortbildung im Deutschen: Linguistische Untersuchung und sprachdidaktische Behandlung. Hamburg: Kovač.

Solling Daniel 2012: Zur Getrennt-, Zusammen- und Bindestichschreibung von Substantivkomposita im Deutschen (1550–1710) (= Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Germanistica Upsaliensia 57). Uppsala: Uppsala universitet.

Stepan Julia 2009: Wortbildungsmodelle für Frauen Bezeichnungen im Mittelhochdeutschen und Frühneuhochdeutschen (= Schriftenreihe Schriften zur Mediävistik 16). Hamburg: Dr. Kovač Verlag.

Urbutis Vincas 1990: (rec.), Lexicon Lithuanicum. Rankraštinis XVII a. vokiečių-lietuvių kalbų žodynas/ Lietuvos TSR MA Centrinė biblioteka. Įvadą, žodyno

66

Acta Linguistica Lithuanica LXXIV

XVII a. anoniminio rankraštinio žodyno Lexicon Lithuanicum sudurtiniai vokiečių kalbos daiktavardžiai

teksto transliteraciją ir žodžių rodyklę parengė V. Drotvinas/ Vilnius: Mokslas, 1987. – 568 p. – Baltistica 26(2), 183–189.

German Nominal Compounds in Manuscript Anonymous German-Lithuanian Dictionary Lexicon Lithuanicum from the 17^th Century

S U M M A R Y

The article describes the German nominal compounds in the manuscript anonymous German-Lithuanian dictionary of the 17^th century. The analysis is based on two classifications of compounds. The first classification of German nouns is based on their left-hand members and includes linking elements between them. The second group of the nominal compounds is comprised of words according to the semantic and syntactic interpretation of their constituents. At this point, it is important to determine the detailed word-formation structure of the compositional elements.

The word analysis shows that the majority of words make compounds with two nominal components. The nominal compounds with a verbal or an adjectival constituent as the first component seem to be less frequent. Words whose first constituents are presented by other word types belong to the smallest group of compounds. Only 18.8% of all investigated German nominal compounds have a linking element.

Regarding the semantic-syntactic characteristics of the constituents, determinatives are most frequent and constitute 95.4%. De-verbal compounds make up 2.9% and possessives occur even more rarely – in 1.7% of the cases. The multi-structural compounds presented by more than two stems make only a minor part of the words under analysis.

Įteikta 2016 m. kovo 30 d.

D A L I U S J A R M A L A V I Č I U S

Vilniaus universitetas

Užsienio kalbų institutas

Vokiečių kalbos katedra

Universiteto g. 5 LT- 01513, Vilnius, Lietuva

[email protected]

Straipsniai / Articles

67