Albina AUKSORIŪTĖ

Institutet för litauiska språket, Vilnius

LAURYNAS IVINSKIS HANDSKRIFTER I KRAKÓW

De litauiska kalendrar som började ges ut först 1846 av Laurynas Ivinskis, en samogitisk folkbildare på 1800-talet, nådde dåtidens läsare, medan merparten av hans arbeten förblev opublicerade. De flesta av L. Ivinskis handskrifter förvaras i manuskriptsamlingen vid Institutet för litauisk litteratur och folklore (nedan LLTIR); enstaka handskrifter av honom finns också i manuskriptsamlingarna vid Vetenskapsakademiens bibliotek, Vilnius universitetsbibliotek och Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas. Några av L. Ivinskis arbeten förvaras utomlands – i Sankt Petersburg och Kraków.

I manuskriptsamlingen vid Polska vetenskapsakademiens (Polska Akademia Umiejętności) bibliotek i Kraków finns fyra arbeten av L. Ivinskis. Av den första handskriften, ”Prigimtūmėnė turentė sawieje dalijkus žemės, żoliun ir giwunun su parodimu anun wartojimo (Spis minerałów, roślin i tworów żyjących (zwierzęcych))” (nedan ”Prigimtūmėnė”), finns två delar bevarade: Dalis 1. Część 1. Žemiėmina. Mineraly. Fossilia och Dalis 2. Część 2. Żoliėmina. Rośliny. Vegetabilia. Arbetets tillkomstår anges inte. De båda delarna finns i olika böcker i bibliotekets katalog; den första delen har nummer 1801 och den andra 2824. Den första delen, ”Žemėmina”, är inbunden i ett häfte med formatet 22,5 × 18 cm och omfattar 61 sidor. På den sista sidans slut står det: Pabajga pirmojo Atskiriaus. Finis primi Regni Fossiliorum.

Den första delen är prydligt och kalligrafiskt skriven, med sidnumrering. Bredvid den litauiska termen anges motsvarigheten på latin, polska och ibland även tyska. Motsvarigheterna på de olika språken är understrukna med blyerts i olika färger, vilka har bevarats mycket väl ända till i dag. Att det verkligen var L. Ivinskis själv som underströk termerna framgår av hans förklaring av vilken färg som markerar ord på respektive språk. I förklaringen, med rubriken ”Iszguldimas krosu. Explicatio colorum (lot.). Objaśnienie farb (lenk.). Bedetung der Farben (vok.).”, anger han att grönt markerar litauiska ord och att ord skrivna inom parentes är samogitiska; blått markerar latin-

102

ska, rött polska och gult tyska ord.

Redan i inledningens allra första början definierar L. Ivinskis naturhistorien¹: ”Prigimtumenė ira taj surinkimas wiso sutwierimo dalijku, kurius regam, galem susėktė, anun dasilitietė arba jaustė anus kokiu- noris budu” (s. 1). Efter att ha förklarat detta närmare skiljer författaren ut tre avdelningar eller riken: Pirmasis Atskir ius: Karaliste negiwojė, taj ira: Zemietras (Žemiėmina). Fossilia (lot.). Ciała kopalne (lenk.). Antrasis Atskir ius: Karaliste pus–giwojė, taj ira: Zoliėmina. Vegetabilia (lot.). Rośliny (lenk.). Tretinsis Atskir ius: Karaliste giwojė, taj ira: Giwumina. Animalia (lot.). Zwierzeta (lenk.) (s. 2). L. Ivinskis delar in dessa avdelningar ytterligare och redogör i tur och ordning för de systematiska kategoriernas termer.

En betydande del av inledningen (s. 3–9) ägnas åt att beskriva jorden. L. Ivinskis jämför jorden också med andra planeter: ”Musu žemė […] ira kajpo smulkė dulkelė prilig inus jen pri planetu wisos pasaulies. Ture buožies arba kamulio pawejkstą […]. Su kitomis planetomis drauge wadinas: pasaulė. Systema solare” (lat.) (s. 3). Han behandlar jordens sammansättning, mått, världens delar och klimatzoner samt anger namn på dagens och nattens delar och veckodagarna.

När L. Ivinskis beskriver vatten (Wānduo, unduo. Aqua (lot.). Woda (lenk.). Wasser (vok.) (s. 9)), börjar han med namn på vattenförekomster, från ocean och hav (Acėonas. Oceanus (lot.). Ocean (lenk.); Mārė, jūrė. Mare (lot.). Morze (lenk.). See (vok.). (s. 9)) och avslutar med en fontän (Trīszkīne. Aqua saliens (lot.). Fontana (lenk.) (s. 10)). Författaren urskiljer två slags vatten: a) Wan-

¹ Några överväganden kring stavningen av vokalen ū i ordet prigimtūmenės. Stavningen av denna vokal i ordet varierar något: på vissa ställen skrivs den med diakritiskt tecken, på andra utan, till exempel: prigimtūmenė ir prigimtumenė. Liknande exempel finns också i andra arbeten av L. Ivinskis, till exempel: jaunūmenė (”Polsk-samogitiskt ordbok”, s. 593); wisumenė ir kitu- menies (”Pasauga”, s. 18 och s. 26). I handskrifterna ”Słowko o pisowni języka Litewskiego” och ”O pisowni języka Litewskiego”, som förvaras vid LLTIR, förklarar L. Ivinskis också stavningen av vokalen ū. Av denna förklaring och författarens exempel framgår att ū och u betecknar det långa ū-ljudet i hans dialekt. Detta bekräftas också av exemplen i V. Vitkauskas ”Ordbok över nordöstra dünininkai-dialekter” (V., 1976): jaunūmenė (s. 113); karūmenė (s. 125); kitūmenė (s. 139).

103

duo paprastasis. Aqua pura (latin). Sötvatten (polska) och b) Wanduo suszalęs. Aqua frigore durata (latin). Vattnet frös (polska) (s. 10), vilka han delar in ytterligare i mindre kategorier.

Därefter anger L. Ivinskis de element som luften består av (Oras. Aër (lot.). Powietrze (lenk.) (s. 11)), det vill säga Wandėnis. Hydrogenium (lot.). Wodór, wodoród (lenk.); Rugmėnis. Oxygenium (lot.). Tlen, kwasoród (lenk.); Anglėnis. Carbonicum (lot.). Gaz węglowy (lenk.); Saletrėnis. Nitrum (lot.). Saletroród (lenk.) och Dwòkūnis. Azotus (lot.). Azot (lenk.) (s. 11), och anger vindarnas namn.

I det särskilt avskilda avsnittet Ugnis. Ignis (lot.). Ogień (lenk.) förekommer tillsammans med termer som Perkūnas, Perkūnie, Graustinė. Tonitru (lot.). Grzmot, piorum (lenk.); Žàbāj. Fulmen (lot.). Błyskawica (lenk.); Graustėnis. Electricitas (lot.). Elektryczność, –yka (lenk.); Ptaujėnis. Galvanismus (lot.). Galwanizm (lenk.) (s. 12), anges också följande termer: Žara šiaurinė. Aura borealis (lot.). Zorza północna (lenk.); Žėmės drebėjimas. Motus terrae (lot.). Trzęsienie ziemi (lenk.); Žwajzdziun kritimas. Lapsus stellarum (lot.). Padanie gwiazd (lenk.); Ajčwaras, ajtwaras. Incubo (lot.). Latawiec (lenk.) (s. 12) och så vidare.

För månen anger L. Ivinskis två synonymer: Mėnuo. Saulėbolis. Luna (lot.). Księżyc (lenk.) (s. 12), samt följande förklaring: „Atstu nuog žemės 50,000 milu; 49 kartus mažesnis už musu žemę“ (s. 12). Därefter anger författaren namnen på månens faser; han använder termen atmainos mėnesio – Ātmajnas mėnesio. Phases lunares (lot.). Odmiany księżyca (lenk.) (s. 13). I detta avsnitt anger L. Ivinskis också namnen på årstiderna och alla tolv månaderna.

Inledningen avslutas med en beskrivning av solen (Sáulė. Sol (lot.). Słońce (lenk.) (s. 14)); dess mått, vikt och avstånd från jorden anges. Författaren räknar upp alla zodiakens stjärnbilder och några andra. L. Ivinskis använder inte termen zodiakas, utan anger två andra synonymer: Žwerinė. Dąngjuostė. Zodiac (lot.). Zwierzyniec niebieski, zodjak (lenk.) (s. 15), och kallar zodiakens stjärnbilder för tecknen på himmelsbandet (Žėnklaj dąngjuostės. Signa zodiacalia. (Viae solaris) (lot.). Znaki zodjatyczne (lenk.) (s. 15)).

Huvuddelen, där beskrivningen av jordmineralerna återfinns, börjar på s. 16. I detta avsnitt på 46 sidor beskrivs bergarter, meta-

104

ler, stenar, jordarter, de högsta bergen i Žemaitija, floder, sjöar, kärr och annan livlös natur.

Som redan nämnts² förvaras också den första 42-sidiga delen av ”Prigimtūmenė”, ”Žemėtros” (Žemietras. Fossilia (lot.)), vid LLTIR, liksom manuskriptet med registret till denna del på 64 sidor, som innehåller register över litauiska, latinska, polska och tyska termer. ”Žemėtros” och registret är nedtecknade i separata häften.

När man jämför delen ”Žemėmina”, som finns i Kraków, med ”Žemėtros”, som förvaras i Vilnius, kan man genast konstatera att det rör sig om versioner av samma arbete. Huvuddelen av båda manuskripten, där de tidigare nämnda mineralogiska ämnena beskrivs, är nästan identisk; termerna är ordnade och indelade på samma sätt, med endast mindre skillnader i hur vissa termer återges eller stavas. I manuskriptet i Vilnius (nedan Prl. V.) beskrivs exempelvis först bergarterna – Uotas vienu trukiu sudietas, kurios niera suakminejusiu dalijku, giwajs sutwierimajs buwusiu (Prl. V. s. 3); även manuskriptet i Kraków (nedan Prl. Kr.) börjar med dem – Uotas vienu trukiu sudietas, neturentes suakminejusiu dalijku. Skay ciągte, niemająće skamieniałosći (lenk.) (Prl. Kr. s. 16). Båda manuskripten avslutas också med samma termer, till exempel: Wiśznenė. Cererium (lot.). Kamień Ceresowy (lenk.). Cerinstein (vok.) (Prl. V. s. 42) och Wiśz- nénė[...] (Prl. Kr. s. 61).

Fler skillnader märks när man jämför inledningarna i de båda manuskripten. Den redan behandlade inledningen till ”Žemėmina” är ganska omfattande och upptar 15 sidor, medan inledningen till ”Žemėtros” bara omfattar 2 sidor. En jämförelse av inledningarna förklarar varför titlarna på manuskriptet i Vilnius och det i Kraków skiljer sig åt. I arbetet som förvaras i Vilnius använde L. Ivinskis andra termer för att benämna rikena, till exempel: 1. Karaliste negiwóje arba Žemietras. 2. Karalistė pus–giwojė, arba Žolenes. 3. Karaliste giwojė, arba Giwolenes (Prl. V. s. 1), och därför kallade han också den första delen ”Žemėtros”. Inled-

² Žr. Auksoriūtė A. L. Ivinskio „Prigimtūmenės“ taksonų pavadinimai // Terminologija. 1995. Nr. 2. P. 58–65; tos pačios – Lauryno Ivinskio „Prigimtumenės“ sistematikos kategorijų pavadinimai // Lauryno Ivinskio Kalendoriaus 150-mečiui. 1997. P. 33–39.

105

I ”Žolėmina”, liksom i inledningen till ”Žemėmina”, förklaras vad en prigimtumenė är, de tre rikena urskiljs och samma termer för systematiska kategorier anges, men några av dem skiljer sig, till exempel: Atskirius. Regnum (lot.). Królestwo (lenk.) (Prl. V. p. 2); Atskirius arba Karalistä. Regnum (lot.). Królestwo (lenk.) (Prl. Kr. p. 2). Paejta. Sub-Ordo (lot.). Podrzed (lenk.) (Prl. V. p. 2); Pòejėlė. Sub-ordo (lot.). Podrzęd (lenk.) (Prl. Kr. p. 2). Paatmajnis. Sub-varietas (lot.). Pod-odmiana (lenk.). (Prl. V. p. 2); Pāatmājnė. Sub-varietas (lot.). Pod-odmiana (lenk.) (Prl. Kr. p. 2).

Även utformningen av de båda handskrifterna skiljer sig åt. Handskriften som förvaras i Vilnius är likaså kalligrafiskt skriven, men det förekommer även korrigerade ord, och motsvarigheterna på andra språk är inte överstrukna. Vid en jämförelse mellan de båda handskrifterna kan man därför slå fast att den i Kraków förvarade handskriften till första delen av ”Prigimtūmenė” är en utökad och korrigerad andra version av den del som förvaras i Vilnius.

Den andra delen av L. Ivinskis ”Prigimtūmenė”, ”Žolėmina”, är nedtecknad i ett häfte i formatet 22,5 × 18,5 cm. Denna del innehåller en systematisk förteckning över växter, där 219 växtfamiljer och namnen på mer än 2 500 släkten beskrivs, samt alfabetiska register över dessa växters litauiska, latinska, polska och tyska namn³. Växtförteckningens sidor är numrerade; denna del börjar på s. 43 och slutar på s. 261, följt av onumrerade register. I slutet är två blad inklistrade, med fyra växtnamn; efter registren skrev L. Ivinskis själv: Pabajga antros dalies. Finis. 2 dae partis (Plantarum) (lot.). Handskriften är skriven med svart bläck, med undantag för en del av det tyska registret, som är skriven med violett bläck. I texten finns också på vissa ställen ord inskrivna med violett bläck; motsvarigheterna på andra språk är inte överstrukna.

Vid en jämförelse mellan utformningsnivån i den andra delen av ”Prigimtūmenė” och i de båda versionerna av den första delen framgår det att ”Žolėmina” också är utformad på samma sätt som den version av den första delen som förvaras i Vilnius. Handskriften ”Žemėtros” i LLTIR slutar på s. 42, medan ”Žolėmina” fortsätter från s. 43; denna paginering visar att

3 Se samma författares ”Paprastųjų žodžių terminologizavimas XIX a. (L. Ivinskio „Prigimtumenė“)” // Lituanistica. 1997. Nr. 3(31). P. 44–53.

106

L. Ivinskis skrev dessa båda delar ungefär samtidigt och kompletterade och skrev senare om den första delen.

På titelbladen till handskrifterna av både den första och den andra delen, som förvaras på Polska vetenskapsakademiens bibliotek i Kraków, anges staden Kraków. Omständigheterna kring hur dessa handskrifter kom till Kraków belyses något av ett brev som ingår i den första delen, ”Žememina”. Brevet, som är skrivet på polska, är daterat den 13 september 1877. Det är adresserat till styrelsen för Vetenskapsakademien i Kraków och författat av doktor Kuczyński (Dr. Kuczyński), sekreterare vid fakulteten för matematik och naturvetenskap. I brevet står det att man i enlighet med fakultetens beslut av den 20 juli skickar en tvådelad handskrift av L. Ivinskis, betitlad Spis minerałów, roślin i tworów żyjących (zwierzęcych), som professor Jančevskis (Janczewski) anförtrott fakulteten och som är skriven på litauiska (samogitiska), latin, polska och tyska. Fakulteten ansåg att det vore värdefullt om akademiens språkkommission förvärvade arbetet. Brevet syftar sannolikt på botanikern och universitetsprofessorn Edvard František Jančevskis (Edward Franciszek Janczewski, 1846–1918), som 1873 disputerade i Kraków med en avhandling om växters anatomi och morfologi⁴. L. Ivinskis kan själv ha överlämnat detta arbete till E. F. Jančevskis när han före 1872 reste till en botanikkongress i Warszawa⁵, eller så kan han ha skickat det via någon annan. Inga källor har påträffats som bekräftar hur och i vilket syfte L. Ivinskis överlämnade sin handskrift till Kraków.

Brevet nämner endast två delar av ”Prigimtuimenė”, men av arbetets titel och några av L. Ivinskis förklaringar (till exempel: Neg pradiejus paskajtimą daliun ipatej wisun trijun atskiriu, reike pirmesnej noris paminiėtė abetnunsius žemės ir dangaus dalijkus (Prl. Kr. p. 3)) kan man förstå att L. Ivinskis planerade även en tredje del av arbetet, ”Gyvūmina”, men det finns inga uppgifter om huruvida denna del skrevs.

Den andra handskriften av L. Ivinskis som förvaras i handskriftsavdelningen vid Polska vetenskapsakademiens bibliotek i Kraków har katalognummer 2232

⁴ Apie E. F. Jančevskį žr. Polski Słownik Biograficzny. Wrocław-Warszawa-Kraków. 1962–1964. T. 10. P. 495–496.

⁵ Plačiau žr. Petkevičiūtė D. Laurynas Ivinskis. V., 1988. P. 93–94.

107

en polsk–samogitisk ordbok (Słownik polsko–żmudzki). Detta är L. Ivinskis största lexikografiska verk, 2060 sidor långt, som omfattar bokstäverna A–R och består av tre band⁶. Ordboken är skriven med svart bläck och inbunden i tre separata böcker. Band I omfattar s. 1–1018, band II s. 1019–1767 och band III s. 1768–2060. På vissa ställen har extra blad lagts till med ord som ska infogas; exempelvis har sju ordposter infogats på s. 1819. Den samogitiska delen av ordboken är ganska omfattande och innehåller många synonymer och förklaringar. Här följer några exempel ur ordboken:

Buchta, –ty. f. – Atšiāta, –tōs. m. Vattnets gång under jorden, en underjordisk kanal (s. 93).

Clarz, –a. m. – En uppbördsman för herrgårdsskatten; han får sin lön från herrgården (s. 133).

Dysponować, v. a. – Befalla, ordna, förklara hur ett visst arbete ska utföras (s. 239).

Przymęczony, –na, –ne. adj. – Uttröttad, utmattad, plågad, överansträngd (om en häst) (s. 1439).

Rozrodzcy, –cza, –cze. part. – Förökas. Växternas förökningsdelar (Rozrodzce narzędzia roślin. Vasa generationis plantarum) (s. 1918).

I bibliotekskatalogen anges att detta manuskript till L. Ivinskis ordbok skänktes av Marija Oginskienė (Dar Marii z Potulickich Ogińskiej).

Det tredje manuskriptet av L. Ivinskis i Kraków är ett arbete inom litauisk grammatik (”Czasowanie słów dla ich ułożenia w ścislejszy porządek“. Praca z zakresu gramatyki języka litewskiego), polska tabeller som beskriver de litauiska nominalformernas böjning och verbens konjugation⁷. Det är ett litet manuskript i formatet 37 × 47 cm. I katalogen anges att arbetet är en gåva från Stefania Birecka (Dar Stefanii Bireckiej).

⁶ Se vidare: Kruopas J. L. Ivinskio leksikografiniai darbai // Lietuvos TSR Mokslų akademijos darbai. 1960. 1(8). S. 192; Vitkauskas V. Lauryno Ivinskio raštų kalbos ypatybės // Lituanistica. 1996. Nr. 3(27). S. 23–24; Vitkauskas V. Lauryno Ivinskio leksikografiniai principai // Lauryno Ivinskio Kalendoriaus 150-mečiui. 1997. S. 29–32.

⁷ Se vidare i den tidigare nämnda artikeln: Vitkauskas V. Lauryno Ivinskio raštų kalbos ypatybės. S. 22–23.

108

Ett betydligt större verk av L. Ivinskis som förvaras i Polen och behandlar det litauiska språket är ett handskrivet manuskript till en litauisk grammatik, skriven på polska. Detta författarverk är inte fullständigt färdigställt och ordnat; det märks att det är ett utkast, eftersom det innehåller överstrukna stycken och stycken som flyttats till en annan sida. L. Ivinskis inleder verket med en definition av grammatiken: vetenskapen som visar hur ordens ändelser förändras för att uttrycka olika betydelser kallas grammatik (s. 1)⁸. Han anger grammatikens fyra huvuddelar – etymologi (źródłosłów); syntax (składnia); ortografi (pisownia) och accent (akcent (iloczas)) – och räknar upp sex böjliga ordklasser (substantiv, adjektiv, pronomen, räkneord, verb, particip) och fyra oböjliga ordklasser (preposition, adverb, konjunktion, interjektion) i litauiskan. Författaren inleder genomgången av ordklasserna med substantivet. Han urskiljer fem substantivdeklinationer, som han kallar former (Forma), anger maskulina och feminina nominativ- och genitivändelser och räknar därefter upp substantivets tio kasus och exempel på dem: 1. Tièwas. 2. Tièwa (–wo). 3. Tièwuj. 4. Tiewa (–wą). 5. Tiewe! 6. Tièwu. 7. Su Tièwu. 8. Tièwuje. 9. Tièwòn. 10. Tièwòp (s. 1). L. Ivinskis anger att litauiskan har singular, dual och plural: singular: Tièwas; dual: du tièwu och plural: Tièwaj. Därefter följer i verket en deklinationstabell för substantiv med exempel samt ett stort antal exempel på litauiska substantiv, indelade efter ändelser. Adjektiv, pronomen, räkneord och verb beskrivs på liknande sätt. Fotokopior av L. Ivinskis grammatik på 82 sidor har nyligen förts till Vilnius och förvaras vid LLTIR (samling nr F1–7366).

Kopior av andra manuskript av L. Ivinskis, som finns i handskriftsavdelningen vid den polska vetenskapsakademiens bibliotek i Kraków, finns också i Vilnius. Fotokopior av del I av ”Prigim­tūmenės”, ”Žemėmina”, förvaras i Vilnius universitetsbiblioteks handskriftsavdelning (F72–754), medan kopior och mikrofilm av del II, ”Žolėmina”, samt den polsk-samogitiska ordboken förvaras i Litauens vetenskapsakademis biblioteks handskriftsavdelning. Kopior av de sistnämnda manuskripten finns också vid Litauiska språkets instituts ordboksavdelning. Fotokopior av språkdatatabellerna förvaras vid LLTIR (F1–7365).

⁸ Översatt från polska av artikelförfattaren.

109

De manuskript av L. Ivinskis som har gåtts igenom är fortfarande mycket lite studerade, och några har inte studerats alls. De är av intresse för språkhistoriker, grammatiker, dialektologer, terminologer, lexikografer och alla som bryr sig om vårt språks och vårt folks historia⁹.

Mottaget 1998 06 26

⁹ Jag vill tacka ledningen för Litauiska språkets institut och den vetenskaplige sekreteraren dr A. Judžencius för möjligheten att resa till Kraków, samt vetenskapliga medarbetaren Z. Šimėnaitė och dr Rozalija Przybytek vid Polska språkets institut i Kraków för hjälpen med att hitta L. Ivinskis manuskript.

110