Jonas KLIMAVIČIUS

Lietuvių kalbos institutas, Vilnius

TRÅD, FIBER, GARN; SPINNA, TVINNA, SLÅ, VÄVA

Till minne av kära mamma, styvmor Tėtė, Ieva Klimavičienė–Kvietkauskaitė från Kvietkapušis, som vid den surrande spinnrocken först såg den tråd av mitt öde som skulle leda bort från hembygden.

A. Lyberio „Sinonimų žodyne“ (V., 1980) pateikiama: siūlas, gija, verpalas (1961 m. A. Lyberio „Lietuvių kalbos sinonimų žodyne“ nėra). Dominantė – siūlas „kas suverpta“, o verpalas neaiškinamas. Taip yra dabartinės bendrinės kalbos paprastojoje vartosenoje. Istoriškai ir terminologiškai vaizdas yra gerokai skirtingas, įvairesnis. Čia bandoma pasekti jo sudėtingą klostymąsi. Pradėti reikia nuo verpimo.

1. garn, garner

Garn, garner och andra besläktade synonymer med olika betydelser är kända nästan överallt i Litauen, men hemslöjdens spinning, som förlorat sin allmänna omfattning, har sedan länge varit på tillbakagång, och orden sjunker, för att citera poeten Justinas Marcinkevičius, ner under hembygdens murkna tröskel eller flyttas lyckligtvis över till modern textil. Till att orden garn, garner försvinner ur det levande talspråket (dialekterna) har även bidragit att trådarna – hemspunna och köpta – har standardiserats. Därför har i kanske tjugo år den förvånade frågan från utflyttade från landsbygden hörts överallt: Varför kallas trådar för garn?

Svaret är enkelt: Det som spinns är garn.

Enligt uppgifterna i den akademiska ordboken LKŽ, band XVIII, betyder garn bland samogiterna – Slnt, Grd, Stl – även 4. ”spinning”: Genom att spinna tjänade hon bröd åt sig själv och de fattiga M. Valanč [även verpėlas Tvr; verpėnė Nt, Ggr; verpōnė B 569, R, MŽ, N, Pgg; verpōlė P. Skar; verpōje Kb, Mrc; verpātis Užp, Ktk (även ”spinntid” Žmt); vērpatė Ds, Tvr, Ktk, Aln, Sld; vērpetė Tvr, Aln; vērpsena Lnk, Trkn, Šts; vērpšlė Jnšk – alltså varianter och

21

hos aukštaičiai. Konsekvent borde detta vara den ursprungliga betydelsen av ordet verpalas, medan de andra betydelserna och formen verpalai är senare utvecklingsföreteelser.

Därefter kommer den samogitiska betydelsen av verpalų – 1. ”något avsett att spinnas, spinnbart material”, Vkš, Kv, DūnŽ, verpalas Kair, Sd, Brs, Krt (Verpalo turės į verps vakarais Grd) och redan på aukštaičių-sidan Vrt, liksom det avlägsna och isolerade Dglš [även verpȳlai Pl; verpōnė K II 196, verpōjė Rtn; verpōjus J; verpātė Lel, Klt, Trgn, Rk, Vj; verpatis Ut, Trgn, verpatis Sug, Ds (verpatis Dglš, Dkk); verpimas Ilg, Slv, Nm, Gs, Brt, Kpč].

Möjligen används verpalai allra mest i betydelsen 2. ”något som har spunnits” – i östra och västra aukštaičių: Stori verpalai – drobių neausi Dkš. Kokia verpėja, toki ir verpalai Grš. Ot turtinga jaunoji: ir audinių visokiausių, i da neaustų verpalų atsivežė Krs. I denna betydelse är verpalai belagt även hos samogiterna – Als, även om verpalas är vanligare bland samogiterna – Kl, End, liksom i det angränsande samogitiska området – Škn och Grdž [även verpelai B, Vd, Vr; verpelas Rod; verpȳlas Jnš; verpȳlai Klov; verpena V. Krėv; verpinys Pč; verpōnė B 460, MŽ 230, N, K; verpōlė N; verpātė Rgv, Klt, Sv, Ds; verpatis Sdk, Užp; verpastis Ds; verpimas vanligen i singular Vrn, Ig, Rmš, Graž, Kt, PnmŽ, Rs, Er, Kp].

Uppmärksammas bör ett intressant försök bland litauer utomlands att terminologisera ordet verpalas – 3. ”en mängd spunna och hopvikta trådar, ungefär två alnar lång”: Verpalą sudarydavo iš 30 sruogų, skirdami sruogai 30 portų siūlų LE XXXIII 439.

Alltså spann man och spann upp garn: Tris pirtis išmydavo linų, prive rpdavo tų verpalų daug PnmŽ. Av hampa spann vi det där verpalų verpėm SmIn. Priverpiau verpatės daug Klt. Per visą žiemą dykos buvom, tai ir prisiverpėm daug verpaties Užp.

Verpalus ir lenkdavo från spolen över på härvan: Verpalus nuo špūlės lenkti K I 14, 592. Šituos verpalus sulenk ant lankčio Snt (ur LKKŽ VII).

Verpalai skiriami ir austi: Andarokai iš balto audeklo, iš lininio verpalo išaudžia ilgį, palug žemės LKT 393 (Brsl). Ar ne gražu žiūrėt, kad Gryta jau prisiverpus skirsto verpalus aust ir audus baltina drobes K. Donel. Och även de antologiska versraderna ur Maironis ”Jaunoji Lietuva”: Šarmotas rytas nebeblaško sniegų, tik kvapą užimdanas spaudžia ar pirštais gudriais ant grinčutės langų žvaigždelėmis verpąla audžia.

22

Och sy med garn? Nej! Verpalas betyder ”något som har spunnits”, inte siūlas. Siūlas – sy. Först senare vidgades betydelsen av siūlo.

2. tråd och trådar

Den ursprungliga betydelsen av föreslår nog har varit 2. ”inte den allra längsta änden av garnet” LKŽ XII, kanske helt enkelt – ”änden av garnet som träs genom nålen”. Eller kanske inte garn? Troligast ändå garn, eftersom det finns, om än sällsynt, även garn 2. // ”tråd”: Man drar fram den under saxen och sedan fäster man [den avbrutna] tråden Jd. Naturligtvis har den ursprungliga motsättningen garn ↔ tråd i det levande språket redan i hög grad neutraliserats (i terminologin – nej; se kap. 10 om detta): tråd ”sygarn” blev snart helt enkelt ”garn” (ungefär som nål ”sticknål” numera i första hand är ”synål”). Till slut uppstod till och med sytrådar: Linukus reik verpti kaip siuvamuosius siūliukus Rt. Siumaviej [metates – ljudomkastning från siuvamiej] siūlai Lz. Och inom industrin finns också sytråd LTE X.

Alltså spinner man som vanligt inte bara garn utan också tråd: Mormor spinner, tråden är tjock Dbk. Suosurkėti (dvs. snodd, krusad) siūlai – sukri ai verpta Klt. Jag ska inte gifta mig med en skräddare, jag kommer inte att kunna spinna tråd LTR (Brt). Lin måste spinnas till tråd Vidžiai.

Spinna till tråd – betyder detta kanske en av spinnmetoderna? En hårdare tvinnad?

3. fiber och geinys

Mycket sällan spinner man också trådar: Mamma lilla befallde mig att spinna tunna trådar RD 1 (LKŽ XVIII). Sådan spinnerska, sådan tråd Krkl (LKŽ III). ”Tunnhet” är inte heller någon otänkbar betydelsekomponent hos gija: tråd – 1. ”en tråd av tunt spunnet garn” LKŽ XII. Gija – ”vävtråd” SinŽ, ”tråd för vävning” A. Sabal LKL 10, 1. ”tråd (vanligen varptråd, vid vävning)”: Gija är ospunnen, men en tråd är spunnen. Man trär gija i skeden K I 416. Många varptrådar, få inslag Švnč. Även: Skilj trådarna åt för varp och inslag J (LKŽ I,). Se, trådarna är avsedda för varpen, det vill säga för varptrådarna J (LKŽ VIII). Full klarhet råder ändå inte. Något tillför gijė ”tråd för att tillverka nät” StngŽ 82, gijuotas ”nött (om klädes-

23

der)”: Sermega är mycket fiberrik LC. Skāis(t)gijos, som förklaras som ”vissa färgade ulltrådar att väva med” LKŽ XII, visas inte i exemplen vara avsedda för vävning: De klippte grovt linnetyg, syr skjortor, broderar med skaistgijos, pyntar med silkestrådar (dvs. broderar) Mrj. En linneservett är broderad med skaistgijos Klt. De övriga exemplen klargör ingenting: Färgglada skaistgijos, eller brokiga skaistgijos Ss. Skaistgijūnės-band Mrj. Etymologiskt förbinds gija med gysla, även om sambandet mellan betydelserna är oklart. P. Skardžius härleder både ordet gysla och gija från gyti P. Skar LKŽD 165 och 48, men gija blir inte tydligare när det jämförs med vija (:vyti, veja, vijo) och sija (:sýti, syja, sijo). I synkron ordbildning är suffixet –sla okänt. Ännu mer komplicerat blir det när K. Būga förbinder orden gija och geinys ”varp” K.Būga RR III 821. Enligt uppgifterna i LKŽ III används geinỹs 2. ”varptrådarna i en väv, tagna från varpbommen; varp” bland nordvästliga östaukštaiter Ps, Slm, Pn, Sml, Anč (geinės Grž). Med andra betydelser förekommer geinys (geinis K) – 1. ”anordning av rep för att klättra upp i ett träd vid bikupor” R 227, Lp, Rud, Mrc (geinė Vrn), 3. ”krökt käpp för att slå ripka, driva en gris till herrgården; slagkäpp, klubba” Šd, Sml, Pc [även keinis (och keinys Ar) 1. Akm, Pp, Žg, Jnš, Skn, Pšš, Kdn, Srv (”käpp” Šln, Vdk) och keinė Lk; också keinis 2. ”styltfot” Tt, Ll, keinius ”hjulbent, halt” Ll, möjligen också keina ”lärk” Dkšt] och 4. ”tunna stockar, hopbundna eller hopspikade i vatten, vid vilka en flotte förtöjs för att lossas” Klp (LKŽ V) förbinds även med genys 4. ”krok som fästs vid benet när man klättrar i ett träd eller på en stolpe; geinys” Snt, Lš, medan genys – även fågeln! – tydligt förbinds med verbet giniti, gena, ginė 1. ”driva”, 2. ”jaga” DŽ₃ (jfr ryska гнать, живьё, sanskrit hánti ”slår”); samma rot finns också i ginti, giną, gynė, ganyti, ginčas, ginklas – jfr även geinyti ”envist be om, övertala” Š, Ds, Švn och keinyti 1. ”skälla ut våldsamt; vara arg, gräla” Tr, Rk, Ob, Slk, Dkšt, 2. ”lura på, ligga i bakhåll” Tsk.

Om det sägs att man verpalus eller gijas, siūlus ”driver” vyti, kanske fanns också ginti, och då skulle geinys ”varp” vara tydligt motiverat – ”en sammansättning som drivits ihop av flera (många) trådar” (betydelsen av geiniuoti i Ln, ”dra ihop och sammanfoga varptrådarna (geini), ögla in i ögla; dra ihop tråd eller rep i öglor”, ligger långt därifrån).

Detta väcker också tankar om en möjlig förbindelse mellan gija och ginti. Det har – och det är dessutom ett arbetsredskap! – tydligt också ²gyna ”en lina med fiskelinor; långrev” Plng, GGA 1885,

24

937 och gynas ”tunt snöre” Plng. Det kan ha varit gyna eller *gina, påverkat av motpolen vija, som blev till gija.

4. lock och tråd

Tolkningen av ordet geinys ”varp” och den därmed förknippade möjliga tolkningen av gija stöds kanske också av en annan betydelse hos ordet gija, en betydelse som annars förbryllar språkbrukare och dem som utreder synonymi – 3. ”lock, tova”: Nuimk nuo lankčio giją Pln. Pirkau vilnų giją Dov (även Klp, M.Valanč). Men detta är ju en lika kollektiv singular som geinys! Och likadan som det omtalade ordet verpalas (senare: → verpalai), liksom hela synonymgruppen: pluoštas – plaušas (lin), sluoksna (hampa), skara, sruoga (hår), drieka (lin), plieka (Spaliai lūžta, o plieka palieka) SinŽ. Denna betydelse av gija är kanske också den ursprungliga. Det är mycket lätt för ord med kollektiv betydelse i singular att få båda numerusformerna – det har för övrigt även ordet sruoga gjort: 4. ”tråd, garn” LKŽ XIII: Netampyk audeklo – gali sutrūkt bent viena sruoga Lg.

5. spinna, tvinna; sträcka ut, släppa ut; gnida

Och vilken var den ursprungliga betydelsen hos ordet verpti, och hur var den motiverad? Det som vittnar om den mest avlägsna semantiska forntiden är de av de 13 betydelserna hos verpti som har samband med det besläktade ordet verti – 4. ”göra hål, sticka, tränga igenom”: šaknis verpas S.Dauk, 5. ”skära (vanligen något hårt)”, 6. ”gräva, sticka ner” // ”lyfta och vända upp genom att gräva” (jfr varpyti), 7. bildl. ”vidröra, tränga sig in”, 8. refl. ”resa sig, stiga” (motsatt riktning!) – jfr varpa, (apyn)varptis, virptis,.... Men senare: ”den ursprungliga betydelsen var ’rotera’”. A.Sabal LKL 163; det visas av 10. ”flöda (vanligen kraftigt)”: Kraujai eina, tik verpią Tvr, 11. ”driva omkring i snöyra”; här är verpetas (verpetas:verpti = sūkùrys:sukti), virpėti, varpas oupplösligt förbundet. Alltså är verpti 1. ”göra tråd genom att tvinna fiber” (allt från LKŽ XVIII) tydligast motiverad av betydelsen ”tvinna”. Motiveringen genom tvinning framgår tydligt också av de polära betydelserna hos ord som bildats i levande språkbruk – sådana som hör samman med spinning respektive inte har med spinning att göra utan bara med tvinning, till exempel: verpstė 1. ”ett gammalt redskap för spinning – en spindel med svänghjul [för att tvinna tråd] eller ett hak”: Sukas da ana kaip verpstė

25

LTR (Ds) [även verpstà, vërpstis, verpstukas, verpstukė, verpstelis, verpstelė, verpsčiukas, verpstaitė; varpstė, varpstas, varpstis, varpstelis, varpstukas] och vãrpstė 6. ”en lodrät järnten fastsatt i den undre kvarnstenen, kring vilken den övre kvarnstenen roterar” [även varpsčia, varpsčias, varpstà, varpstas, varpstis, varpsčiukas, varpstėlė, varpstikė; vėrpstė, verpstas, vėrpstis, verpstukas, verpsčiukas, verpstelė, vėrpsnė, verpėnė; virpstė LKA I 141], 7. ”en tvärgående järnbit i hålet i den övre kvarnstenen, som håller den övre stenen på plats; knopp” [även varpstė, varpstis, varpstelė, varpstikė; vėrpstė, verpstelis; virpstis LKA I 141], 8. ”anordning (vanligen en pinne med ett snöre) vid järnet som sitter fast i den undre kvarnstenen, med vilken den övre kvarnstenen höjs eller sänks; att rotera” [även varpstė, varpstas, varpstis, varstelis, varpstėlė, varpstikė; verpstas, vėrpstė, vėrpstis, verpstelė, verpstuvė; virpstai LKA I 139], 9. ”pinne för att vrida handkvarnar, kvarnvev” [även vėrpstė, verpštė, varpstys LKA I 137], 11. ”hjulaxel” K I 38, II 119 [även verpstė Prn, verpstis Kel, varpstis Kel, Vd – LKŽ XVIII].

Verpti Påminnelsen om hur viktig motiveringen bakom benämningen är återkommer också inom industritextilen och understryks där: verpalai – ”trådar bestående av fiberhår som tvinnats eller limmats samman” LTE XII 176 (se även avsnitt 10).

Verpti Motiveringen av betydelsen bekräftas också av verpti sällsynta (numera!) synonym sukti: Ji baigia sukti pakulas SinŽ. LKŽ XIV sukti 17. // ”spinna, göra tråd av fiber”: Linus verpia, o kanapes suka VIkv. Tavo motina tokiom verpstėm sukė Rod. Da turiu ratelį, da suku Grdž; susukti 9. // ”spinna” Ml, Lp; prisukti 6. // ”spinna till” Dg.

Numera betyder sukti (siūlus) ”lägga samman genom att dubbla”: Suktas siūlas drūtesnis už vienąteką J.Jabl; suktiniai siūlai Lkv, Km, OG, suktinis audimas Klp, suktinis milas Šts, suktinis divonas Lkv, Tl; i fackspråk sūktinis ”väv av tvinnat garn i olika färger” Prk, BzF 179.

Jag menar att även betydelse 20 av trinti har motiverats av tvinning: ”linda upp med tråd (härvor)”: šeivas trinti // ”linda upp (tråd på härvor)”: į šeivas/ant šeivų trinti.

Men tvinningen är bara spinningens avslutande moment; först måste själva tråden tillverkas. Kanske beror detta också på spinnmaterialets fiberegenskaper, som skiljer sig mellan ull och lin; spinnerskorna brukade säga att även lin som lagts ut för rötning och lin som blötlagts skiljer sig åt i hur lätta de är att spinna. Denna tillverkning av tråd, bortsett från vad-

26

för beredningen av fiber, kanske inte alltid heller benämnt. Men en del är tydligt. Här är driekti 1. ”fortsätta, dra, sträcka (något långt, strävt, formlöst)” förekommer i typiska talspråkliga meningar: Kam taip plonai driekė (spinner)? Slm. Även: Per daug nudriekei (du har spunnit för tunt) – bus nestipra Slm. Det är kanske alltså inte tillfälliga uttryck, utan lämningar från forntiden, eftersom det också finns en motsvarighet för den självständiga handlingen – drýkti 3. ”repas upp, fransas”: Vilnos pačios drykst į siūlus, nereik nė taisyti, kad yr šilta troba verpant Varn. Kanske ungefär som en spindel: Voras driekia savo siūlą iš palubės ant stalo Š (men spindeln spinner inte). Men spinnerskan har också en drieką: drieka 1. sing. ”en växtdel som lämpar sig för vävning, fiber, bast”: Šimet linų bus gera drieka Užv, driekos 1. ”blånor” Vž, Krkl, Šts // ”lin- eller hampfiber för repslagning, ett skikt” Pln (LKŽ II₂).

Voras siūlą ir leidžia, panašiai ir verpėja – leisti VI. 2. // „reguliuoti ką judantį, slenkantį tolyn; nustatyti veiksmo pobūdį“: Neleisk siūlų gurgždėlėms (verpdama) – nebus stiprus siūls Šts. Verpk, dukryte, netingėk, į kuodelį vis žiūrėk. Neleisk siūlą per storai, nelipink, nesuk sukrai RD 91 (LKŽ VII).

Att nysta, laga, klistra är bara hjälpande moment i trådtillverkningen. Därför kan man med ganska stor säkerhet hävda att driekti (leisti) +sukti = verpti. Bland synonymerna till verpti som beskriver trådens kvalitet finns sliekti (spinna tunt), burbūlyti (spinna grovt), žarnóti (spinna grovt och fult), gurgólinti (spinna ojämnt, i klumpar). SinŽ – alla betecknar tydligt ett olämpligt sätt att spinna; endast sliekti sticker ut något: J, Rdm, Al, Lp, Lš; jfr även sliekė ”en mycket tunt spunnen tråd” Lš och andra dialekter ¹sliekinis 3. ”tunn, avlång, maskformad”: Jansono karšyklė vilnas karšdavo plek ais ir sliekinėm ripkutėm Brž, och ytterligare ett uttryck – sliekūotas 3. ”med fibrer, borstigt, driekotas, pliekotas”: Sliekūotos vilnos Šts (LKŽ XIII).

6. Drieka och drika

Dra ut spinnmaterial eller redan garn kan man göra medan man spinner, men man kan också dra ut trådarna; trådarna kan dras ut. LKŽ II₂ utdraget 3. ”en viss mängd (fiber), en nypa” är i själva verket inte fiber utan trådar, härvor: Jag tog med mig en liten härva tråd som jag lånat Šts. Trådarna (härvorna – J. K.) utdrag Slnt. Duken är för bred – skilj av en bit tråd (varp – J. K.) Skd.

27

Nu återgår vi till driekti 1. ”fortsätta, dra, sträcka (något långt, strävt, formlöst)” LKŽ II₂. Här finns en mening värd att lägga märke till: Aš driekiau gijas į driką, apmesdamas ant mastuvų J.

Och här leder vägen direkt till den suffixavledda formen drika 1. oftast sing. ”varp, varptråd”: Ant riestuvo riesk driką, t.y. geini J. Padėk man driką nuimti nuo mastuvų Skdv (även Gr, Šlv, Up, Trg, Gl) [2. sing. ”varptrådsplym som inte får plats i skeden, avfall” J, Šk, Šlv och Plng, Plt (områdena på båda sidor om drika 1), 3. ”ett visst antal trådar i en härva, ett varv”: Tolka gij̧ų tur daug drikų J].

Drieka och drika har också betydelser som ligger nära ”vävnad” – drieka 2. sing. ”nätliknande tyg” Vrd, drika 4. ”nätmaskor” Šlv, Vrd, Varn, Lk. Det säger sig självt att det vid sidan av de regelbundna driekos, drikos (och drikės ”ränna, söm” Gs, Ldvn, Šn, Lnkl) finns oregelbundna former – drikai, draikai, (pa)draikės, (pa)draikos, drykės; jfr också ³driekotis 2. ”trassla, tova sig”: Šiemet linų bloga skara – labai driekojasi Kal.

7. kasta – väva, varp – inslag, varp – väft

Även om orden geinys och drika ”varp” fortfarande finns kvar, finns inte längre *gei- ni ginti och *driką driek­ti, utan man gör bara så här med dem: kasta: Jag kastade upp geinys med tolv trådar Sml (LKŽ III). Han kastade drikas på varpbommen J (LKŽ II₂). LKŽ VIII kasta 15. ”rulla upp varpen på varpbommen eller på vävstolens vägg” [även apmesti 5., įmesti 7., išmesti 17., primesti 12. refl., sumesti 13., 14., užmesti 17.]: Jag kastade upp några bågar av varptråd Krok. Naturligtvis sägs kasta inte bara om varpen, utan också om trådar, fibrer och vävning, tyg. När det gäller motiveringen för kasta i betydelse 15 kan två saker sägas. För det första motiveras kasta av att låta trådarna löpa – kasta och låta löpa är synonymer. För det andra har kasta, som nu verkar vara en sorts oordnad, vårdslös handling, ganska många ”ordnade” betydelser, t.ex.: kasta 3. ”låta (ett nät, ett metspö, ett ankare) sjunka ned i vattnet”, 5. // ”lägga in för jäsning (rödbetor)” Ktk, // ”göra (en hög), stapla”: han gör en stack Tvr, Lz, 16. ”sätta på, dra (en båge över en tunna)” Štk, Šts, apmesti 2. ”plantera (genom att lägga en potatis i taget)” Lp, 7. ”sy runt, kasta stygn längs kanten” Vvi, išmesti 10. ”lasta av (en fullastad vagn)”, pamesti 10. ”lägga undan, avsätta, reservera för något ändamål”: Lägg undan lite frö

28

frö till lök Stlm, sumesti 3. // ”lägga in för vinterns räkning (grönsaker)” Vdš, Trgn, Užp,...

Varp (metmenes, metmens), liksom metmenos, metmenai, metmeniai används i aukštaitiska dialekter. Det finns också kollektivformen metmuo: Ve, de avsatta trådarna på varpen, dvs. på varpen J. Det är möjligt att detta är den ursprungliga formen, liksom kollektiva verpalas, geinys, gija, sruoga,... I nordvästra delen av aukštaiternas område förekommer apmatai (medan apmatas betyder ”en enskild varptråd”: Varptråden är tvinnad Pc). I žemaitiska dialekter är apmetai Yl, Krkl, Štk, Brs (och K) och apmatai Erž, apmetalai Klp, apmetiniai Plng (apmetinys Rod), och i BB – apmetmens och apmestuvai (LKŽ I₂).

I begränsad omfattning används de obestavlade formerna skott Užp, Sl, skott Dv. inslag är kända både bland aukštaiter och žemaiter – Krkl, Brs, Erž (”inslagstråd” – inslagstråd Grg, Ds), inslag (genus som för tråd) – hos västdzuker, inslags-Plng, inslagstrådar Bsg (LKŽ I₂).

Det homogena systemet varp – inslag är numera kanske mycket sällsynt; vanligare är varptrådar (apmetai) – inslag (ataudos). Det vanligaste och etablerade systemet, även i standardspråket, är det heterogena varp – inslag. Förutom andra exempel: Många trådar, lite inslag Švnč (LKŽ III); även system med drika, geinys.

Tyg, vävnad består av varp och inslag, men väva står ofta i motsats till kasta: Han väver själv, han kastar själv (ljuger) B (LKŽ I₂). Notera: Han väver tyget med inslagstrådar Az (= Azr) (LKŽ I₂).

Vävas ursprungliga motivation är inte helt klar, men sambandet med att slå, hamra och banka är obestridligt – väva 2. ”slå, piska, karda” // ”banka”, 3. ”sparka, ge sparkar”, 4. ”skjuta intensivt”, 9. ”hosta”. Sambandet stöds starkt också av vävstolens slagbommar. Även slå 4. ”bulta, hamra” illustreras med följande mening: Jag kan inte väva med vävstolen (väva) LTR (Glv).

Man bör komma ihåg att slå in är den avslutande handlingen – först måste man skjuta, kasta in inslaget med skytteln (med en vävskyttel,...) skjuta in inslaget: Hon skjuter med skytteln, sedan slår hon med slagträna Prn. Den ena handen skjuter in [skytteln], den andra slår [slagträn] Lp (LKŽ XIV). Att skjuta in kan motiveras med betydelsen ”sticka in, pressa in” (jfr A. Sabal LKL 139), medan den senare betydelsen 6. ”slå, piska” kan ha uppkommit även utan samband med vävning [slå in 6. ”slå in (med slagträ)” Ml eller skjuta in 6. // ”vid vävning slå in (tråden)”

29

Grž, Aln betyder här inte mycket – lika lite som mušti 18. ”skjuta”, eftersom det också finns primušti 11. ”ladda (ett skjutvapen)” LKŽ VIII].

Varianten ūsti, ūsta, ūdo ”väva” J, usterėti ”väva lite” J vittnar också om detta samband – usterti 1. ”slå till, prygla med ett svingande slag” Nmn, Vrn, Arm, 2. ”dråsa omkull” Vlk. Vid sidan av orden ūdė ”vävnad” Mlk, Arm, Švnč, Švd, Plš, Trgn, ūdis 1. ”vävstycke av en enda inslagstråd” K, 2. ”någon mängd tyg” K (Tlž), Niem 31, (pa)ūdėti ”väva lite grann” Tvr, Jn hör också uderė ”foder” G 118 hit; sannolikt hör även ūdyti 1. ”skälla ut, banna”, 2. ”uppmana någon att göra något genom att skälla”, 3. ”reta”, som LKŽ XVII försiktigt härleder från slaviska språk – jfr vitryska эгзіць, men orden används både bland hög- och låglitauer, utom just i gränsområdet och de litauiska språköarna; ūduri ”plåga, besvära” J I 308.

Detta samband stöds också av synonymerna till inslag: atbrukai Ds: atbrukti 5. ”slå sönder”: Atruk lig melynėms Švnč; även pribrukti 7., subrukti 7., užbrukti 6. (LKŽ I₂).

8. garn → tråd → trådar

Redan i avsnitt 2 sades det att garn bara är det så länge det spinns. Därefter blir det trådar: man tvinnar och dubblerar (lägger dubbelt) trådar; viker trådar, fibrer eller härvor på en varpbräda (varpbräde, varpbock, varpställ); lägger upp, lägger samman trådar, fibrer eller varp, flera våder, några vävstycken, vävning, tyg, vävar, varpar upp tyg; väver trådar (En dräkt vävd av krökta gyllene trådar SD 2); stickar med trådar, av trådar; i Samogitien virkar man också ull: Vi virkade ihop ullen till ett virkat stycke Šts. Det går åt mycket ull – två par [får] ger en hel del att virka Krš (LKŽ VIII).

Således blev garn först, via ”sygarn”, till tråd och blev sedan också trådar 1. ”garn lindat till ett nystan, en spole eller en härva”: Hjulet snurrar, och trådarna löper in på spolarna Šlčn.

9. Spinner silkesmasken?spinner silkesmasken?

Den moderna betydelsen är garn 3. ”tunna, klibbiga trådar som utsöndras av vissa insekters körtlar”: Här [vaxmott] har allt fler barn kläckts, och med tiden har de med sitt garn spunnit in hela kupan

30

S. Dauk. Och spindlarna, sittande i hörnen, vävde också fångstnät av garn och stickade dem tyst medan de kröp omkring K. Donel. Och garn 5: Små silkesmaskar, men altaret, kungen och hertigen täcker och pryder sig med sitt garn SP I 313. På motsvarande sätt spinn 2: Hans (larvens) avlossade hud blir till hans eget garn J. Jabl. På motsvarande sätt finns också spinna 3. ”framställa en tunn, klibbig tråd (om vissa insekters körtlar)”: Vår korsspindel... har fyra spinnvårtor och åtta ögon Enc VII 320 (LKŽ XVIII). Alla dessa insekters (binas, getingarnas, myrornas) larver är vita, benlösa, och de flesta har spinnkörtlar LE XXXIII 116. Även spindlarnas spinnvårtor nämns LE XXXIV 527. Än i dag nämns vissa spindeldjurs, till exempel, spindlarnas spinnvårtor LTE XII, men spinn överges numera, och termen spinnkörtlar föredras – ”körtlar hos vissa leddjur som utsöndrar ett sekret som snabbt stelnar i luften och av vilket spindelnät vävs” LTE XII. Även sådant garn överges – i stället används trådar, medan tråd och garn är produkter som framställs av dessa trådar: silke är naturfiber från silkesmaskkokongernas trådar. <...>. Den dubbla kokongtråd som silkesmasklarverna utsöndrar <...>. I en kokong finns en tråd som är 3000–4000 m lång, men endast 300–1200 m kan hasplas upp. Textilindustrin använder råsilkestråd, bestående av 5–10 parallella kokongtrådar. <...>. Obehandlade och skadade kokonger samt avfall från silkesproduktionen kardas och bearbetas till silkegarn LTE X.

Det finns också svampmyceltrådar 2. bot. ”mycelets beståndsdelar, uppbyggda av en cellkedja (hyfer)” LKŽ XII.

Detta stämmer överens med den moderna textilens begrepp om garn och tråd.

10. Modern textil: garn ≠ tråd ≠ fiber

Inom modern textil är tråd ”tunna, smidiga och tillräckligt starka produkter av fibrer, oftast framställda genom tvinning” – ”spunna eller kemiskt formade” LTE X. Primärtrådar delas in i garn, multifilamenttråd och monofilamenttråd. Multifilamenttråd består av kemisk fiber eller natursilke och utgörs av flera eller flera tiotal tvinnade eller flätade filament. En monofilamenttråd består av ett enda kontinuerligt filament, oftast av syntetisk

31

polymer. Monofilamenttrådar kan ha rund eller rektangulär profil LTE X. Det finns alltså också trådar som inte är spunna. Garn är ”trådar av tvinnade eller limmade fiberhår” LTE XII; hit hör även armerat garn – ”starka eller grova kemiska multifilament- eller monofilamenttrådar överspunna med fiber (vanligen av låg kvalitet)” LTE XII. När garn tvinnas samman erhålls tvinnat garn; när multifilamenttrådar tvinnas samman med multifilamenttrådar eller monofilamenttrådar fås tvinnade multifilamenttrådar (...), och när garn tvinnas samman med multifilamenttrådar fås kombinerade trådar LTE X.

11. Bör silkesmasken ersättas?

Den tidigare silkesmasken K. Donel¹, spinnerskan Kel 1851, 154 – numera silkesmask (–ys) Š, Rtr, silkesmask Š, Rtr, BŽ 617 (LKŽ XIV). Silkesmaskar har numera bara vårtor LTE X, inte spinnvårtor. De spinner inte utan utsöndrar endast en tråd.

Tai gal ir ne šil­kaverpis, gal reikėtų kitaip įvardyti? Ne, tokių nemotyvuotų, bet tradiciškai vartojamų pavadinimų ir terminijoje yra. Kita vertus, siūlo ne verpia, bet tikrasis šil­kaverpis – Prieš virdamas lėliuke, vikšras išskiria 1000 m ilgio šilkišką siūlą, iš kurio aplink save suvyturiuoja kokoną LTE XI. Tas suvyturiavimas yra tam tikras verpimas – plg. įverpti 6. refl. „įsivynioti, įsivyturti (ppr. apie vikšrus)“: Įsiverpusi kirmėlė K II 116. Iš kitų kiaušelių išsiris vikšreliai, bet ir jų dauguma žus dar prieš įsiverpdami J. Jabl.; išverpti 6. refl. „išsigraužus išlisti“ Š, Rtr (LKŽ XVIII).

Slutsatser

1. I dagens standardspråk betraktas siūlas, gija, verpalis som synonymer; deras huvudord är siūlas, ”det som har spunnits” SinŽ, ”en lång, tunn och smidig tråd framställd av fibrer eller fiberstrån (vanligen genom spinning)”: tvinnad, dubbel tråd; sytråd, vävtråd DŽ₃; gija – ”vävtråd” SinŽ, 1. ”tråd, vanligen otvinnad”: spinna, lägga ihop trådar; en tråd gick av under vävningen (i standardspråket är de överförda betydelserna 2. ”något som liknar en tråd”, 3. ”förbindelse, band” sannolikt vanligare) DŽ₃; ver-

32

palas förklaras inte i SinŽ; verpalai betyder ”trådar spunna av fiberstrån”: linnegarner, ullgarner DŽ₃. I levande språkbruk och i terminologin är förhållandena helt annorlunda. Denna skillnad kan förstås endast genom att följa utvecklingen. Ordförrådet för hemslöjdens spinning och vävning har länge varit på tillbakagång, trots att många av dess grundläggande ord har införlivats i den moderna textilterminologin, utvalda och vid behov modifierade. Denna tillbakagång har gett upphov till en fråga som ständigt återkommer och förblir obesvarad: Varför kallas siūlai för verpalais?

2. Hur skulle det kunna vara annorlunda? Det man ()spinner är verpalas, –ai. Man spann inte bara garn, utan lade ihop och vävde det också. Det vore mer logiskt att fråga varför en siūlas om den inte syr utan spinner.

3. Siūlos ursprungliga betydelse torde ha varit ”änden på det garn som träs genom nålen för att sy” → siūlai ”sygarn”. Senare började man spinna även tråd och till tråd (sällsynt).

4. Gija – ”vävgarn (vanligen varpgarn, vanligen otvinnat)” – hör samman med geinys ”varp”, det vill säga ”en konstruktion bildad genom att flera (många) trådar tvinnats samman”; jfr gynas ”tunt snöre”.

5. Gija ”härva” är ett kollektivt singular (liksom geinys, liksom också verpalas, siūlas, sruoga, drieka ”lager”, drika 1. ”varp” DŽ₃, skara dial. ”fiber”, sluoksna 1. ”fiberknippe av lin eller hampa för att tvinna till rep”, 2. fack. ”löst halvfabrikat av garn av jämna fiberstrån” DŽ₃, fiber, fiberstrå). Detta är sannolikt också den ursprungliga betydelsen. Och sruoga kollektivt → ”tråd, garn”.

6. Verpti betyder etymologiskt ”snurra”; även sukti har betydelsen ”spinna”. Senare, när motivationen bleknat, kunde verpti och sukti rent semantiskt skiljas åt: verpti betyder då bara dra ut, låta löpa: Varför drog du ut det så tunt? Slm. Låt inte tråden bli för tjock RD 91. Alltså semantiskt verpti = dra ut (låta löpa) + snurra. Den som har särskilt god fiberutdragning (god spinnbarhet, fiberlager) kan nöja sig med att bara snurra: Lin spinner, medan hampa tvinnas Vlkv.

7. De äldre uttrycken *geinį ginti, *driką driekti har inte bevarats; man gör bara mesti. Mesti, som nu verkar beteckna en oordnad, vårdslös handling, har sedan gammalt en hel del ”ordnade” betydelser: kasta nät; dial. mesti kūgi (”lasta på”), vežimą išmesti (”lasta av ett lastat fordon”), sėklai bulbų pamesti (”lägga undan lök till utsäde”), kopūstus sumesti (”lägga ihop och syra kål”).

8. Det finns också ett kollektivt metmuo. audmenys, audmenai används inte särskilt mycket. Det enhetliga systemet met-

33

väft – väft är kanske redan mycket sällsynt, vanligare är varp (varptrådar) – inslag, inslagstrådar, och vanligast (både i allmänspråket och i terminologin) är varp – inslag.

9. Väva står ofta i motsats till kasta: Han väver själv, han kastar själv (ljuger) B. Han väver tyg av väft Azr. Den ursprungliga semantiken kan möjligen framgå av betydelserna hos väva: ”slå, piska; banka,...”, jfr Jag kan inte slå med vävstolen Glv (jfr även slagor); också ūsti (ūsta, ūdo), en variant med betydelsen ”väva”, har samband med uderė ”foder”; kanske även ūdyti, vidare atbrukai ”inslag”, abrukti ”slå ned”.

10. Genom att sambandet mellan trådar och rullning kom att knytas inte bara till vindning utan också till spinning uppstod även uttryck för falsk spinning – silkesmask, spinnkörtlar. I vardagsspråket (och det poetiska språket) lever detta kvar, medan man i fackspråket numera använder silkesmaskstrådar, kokongtråd (medan tråd och garn är produkter av dessa trådar). Detta är dock inte helt konsekvent – själva silkesmasken finns kvar; man kan motivera det något med att den spinner in en kokong omkring sig, larverna spinner in sig (”lindar in sig”).

11. Inom modern textil kan tråd också vara ospunnen: monofilament – en silkesmasktråd eller en kemiskt formad tråd (utan snodd!) med rund eller rektangulär profil; multifilament – bildat av sådana trådar (tvinnade eller flätade). Garn består av tvinnade (eller limmade) fiberhår. En sådan tråd (monofilament eller multifilament) och ett sådant garn är en primärtråd. När en tråd tvinnas med en annan tråd får man en tvinnad tråd; tvinnas garn med garn får man tvinnat garn, och garn med multifilament ger multifilamenttråd.

Således är inte varje tråd i vardagsspråket en tråd i terminologin, och garn är endast en spunnen tråd.

Mottaget 1998 06 09

Förkortningar

K. Būg RR – Būga K. Rinktiniai raštai. V., 1961, T. 3.

DŽ₃ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. V., 1993, III leid.

Enc – Lietuviškoji enciklopedija. K., 1939, T. 7.

LE – Lietuvių enciklopedija. Bostonas, 1961, T. 33. 1961, T. 34.

LKA – Lietuvių kalbos atlasas. V., 1977, T. 1.

34

LKŽ – Litauisk ordbok. V., 1968, bd 1, 2:a uppl. 1969, bd 2, 2:a uppl. 1956, bd 3. 1959, bd 5. 1966, bd 7. 1970, bd 8. 1981, bd 12. 1984, bd 13. 1986, bd 14. 1996, bd 17. 1997, bd 18.

I artikeln används även denna ordboks förkortningar.

LTE – Litauisk sovjetisk encyklopedi. V., 1983, bd 10. 1983, bd 11. 1984, bd 12.

A. Sabal LKL – Sabaliauskas A. Lietuvių kalbos leksika. V., 1990.

SinŽ – Lyberis A. Sinonimų žodynas. V., 1980.

P. Skar – Skardžius P. Lietuvių kalbos žodžių daryba. V., 1943.

Siffrorna anger överallt årtal, band (romerska) och sidor.

35