Palmira ZEMLEVIČIŪTĖ

Litauiska språkets institut

ANTANAS VILEIŠIS (1856–1919): MEDICINSKA VETENSKAPLIGA ARBETEN OCH DERAS TERMINOLOGI

Artikeln ger en översikt över en av de många inriktningarna i läkaren A. Vileišis verksamhet – populariseringen av medicinsk kunskap i pressen, det vill säga vissa framträdande drag i den medicinska terminologin i de små böcker och artiklar som han skrev och översatte.

Antanas Vileišis var en av de mest framstående litauiska samhällsaktivisterna i Vilnius från slutet av 1800-talet till de två första decennierna av 1900-talet, ”en av de mest ihärdiga och konsekventa återupplivarna av litauiskheten i det poloniserade Vilnius och hela dess område” (Aničas 1992: 59). Efter högre studier vid medicinska fakulteten vid Moskvas universitet flyttade han 1898 till Vilnius och började outtröttligt arbeta för Litauens kultur, utbildning och vetenskap.

A. Vileišis engagerade sig genast aktivt i den litauiska nationella återväckelserörelsen och blev en av de mest hängivna medlemmarna och (eller) grundarna av många litauiska kultur- och vetenskapliga institutioner i Vilnius – Vilnius litauiska självhjälpsförening (1904), då den första lagliga föreningen i Litauen, Dviklos Vilniaus apaštalų brolio, som kämpade för det litauiska språkets rättigheter i Vilnius kyrkor, Kommittén för undervisning i litauiska (1906), Vilnius litauiska bildningsförening ”Aušra” (1907), Litauiska vetenskapssällskapet (1907) och Litauiska föreningen för hjälp åt krigsoffer (1914) – samt grundare och beskyddare av härbärgen och skolor – Litauiska daghärbärget för fattiga barn (1905), Vilnius litauiska tvåklassiga skola (1907), Vilnius litauiska tjänsteflickors Sankt Nikolaus-förening (1906) (Aničas 1992: 60–63; 1999: 88–127, 130–154, 177–179, 233–235, 251–309, 312–326). ”Det fanns inget område inom Vilnius litauiska kulturliv som A. Vileišis skulle ha förbigått”, skriver historikern J. Aničas (Aničas 1992: 63). Det är därför inte förvånande att ”Jonas Vileišis kallade sin brors familj för ’ett verkligt näste för litauiskheten’, dit alla litauer i Vilnius brukade strömma till – såväl lekmän som präster, klerikaler och fritänkare, rika och fattigare – liksom alla som tillfälligt kom till Vilnius. I hans hem kunde var och en få veta vad litauerna gjorde och hur arbetet för litauiskheten fortskred.”

84

Många fick hjälp att hitta ett arbete eller en liten tjänst, många fick understöd, mat och husrum” (Aničas 1999: 80).

A. Vileišis yrkesverksamhet var också mycket omfattande och mångsidig. Han arbetade som läkare i Vilnius sjunde sjukvårds- och sanitetsdistrikt och hade privatpraktik (Aničas 1999: 52–53). Förteckningen över de 220 medicinska böcker på ryska, polska, tyska och franska som fanns i läkarens privata bibliotek ”vittnar om hans ständiga strävan att fördjupa sig i medicinvetenskapens senaste landvinningar och höja sin yrkeskompetens” (Aničas 1999: 52). A. Vileišis deltog aktivt i verksamheten i Vilnius medicinska sällskap, var en av organisatörerna av sällskapets läkarsektion och arbetade i Kommissionen för medicin och farmakologi (1911) och Läkar- och farmaceutsektionen (1911), som hade planerat ”att ge ut en medicinsk och farmaceutisk tidning, utarbeta litauisk medicinsk och farmaceutisk terminologi samt undersöka Litauens medicinalväxter och folkmedicin” (Aničas 1999: 302), men när kriget bröt ut förblev dessa planer orealiserade; under senare år ledde han medicinsektionen (1915) och var en av grundarna av Litauiska föreningen för sanitär hjälp (1918). Tack vare hans insatser grundades ett litauiskt sjukhus i Vilnius (Aničas 1999: 57, 61, 302, 321–323, 341–343). A. Vileišis litauiserade den standardiserade patientjournal som införts i Ryssland, det vill säga anpassade den ”till den litauiske läkarens praktik genom att skapa litauiska rubriknamn: ’Nr nr i följd’, ’Månad och dag’, ’För- och efternamn’, ’Varifrån’, ’Sjukdom’, ’Behandling’. Och detta var redan steg mot en litauisk terminologi för läkarpraktiken” (Aničas 1999: 50). Med sin vidsynta, demokratiska och toleranta inställning behandlade han människor av olika nationaliteter och visade särskild medkänsla med ”människor som tyngdes av fattigdom. Han behandlade dem gratis och gav dem dessutom pengar till mediciner och bättre mat” (Aničas 1999: 50). Särskilt bör framhållas att A. Vileišis utförde ett omfattande folkbildningsarbete i pressen genom att sprida kunskap om medicin och hygien. Han började skriva på uppmaning av sin bror Petras. ”Hans skrifter, som uppmuntrade människor att intressera sig för medicinsk och hygienisk kunskap och höjde deras sanitära kultur, utgjorde ett betydande bidrag till det litauiska folkets bildning under den nationella återväckelsens år. För första gången fick människor så mycket högst nödvändig, populär kunskap om naturen, medicin och hygien” (Aničas 1999: 62). A. Vileišis började emellertid inte på jungfrulig mark, utan fortsatte att plöja den fåra inom medicinsk vetenskap som redan hade påbörjats. ”Så innan det tryckta ordet fick större spridning bland våra massor”, skriver dr K. Grinius,

85

– de viktigaste faktorerna för att sprida och upprätthålla medicinsk kunskap var – traditionell folkmedicin, med vissa vidskepelser, kyrkan, myndigheterna, skolan och den lokala intelligentian” (Grinius 1922: 3), även om de två sistnämndas inflytande var ringa. Som de första böckerna som ”handlar om människors hälsa” räknar K. Grinius följande småskrifter: Hasselbergas. Pamokinimas apie užauginimą vaikų, iš vokiškos į lietuvišką kalbą pergulde Krizionas Lovynas (1782) (Bibliografija 1969: 120) och K. Stravinskis. Regulas dėl skarbavų žmonių, kaip savi reik užleikti nuog choler as, ir kaip greytey ratuvoti prastoms naminioms lekarstoms … [Översatt från ryska av K. Ugianskis] (1848) (Bibliografija 1969: 377, 422); den senare var den första litauiska bok som trycktes i Kaunas. Därefter bör nämnas L. Ivinskis Kalendoriai (1846–1878), där medicinska artiklar trycktes i ett särskilt avsnitt med rubriken Gidimas žmonių nuog nekuriun ligun. Senare utkom fler kalendrar (t.ex. Lietuviškas „Aušros“ kalendorius, Lietuviškas kalendorius, Lietuviškos kalendros, Lietuviškos kalendros su abrozais, Lietuvos ūkininkų kalendorius) (Bibliografija 1985: 689–694, 697–710, 713–718) samt tidningar (Kuršaitis Keleivis från 1849), ”där en del populärmedicinskt material publicerades” (Grinius 1922: 4).

Som utgångspunkt för den tid då ”en större rörelse börjar inom detta område” betraktar dr. K. Grinius Aušros tid, då trycksaker (småskrifter och artiklar) om medicin blir fler och då ”dr. J. Basanavičius, ingenjör P. Vileišis, Warszawas och Moskvas studentföreningar, dr. A. Vileišis och Amerikos Tėvynės Mylėtojų Draugija träder fram och verkar” (Grinius 1922: 4). År 1883 utkom den medicinska småskriften Ligonių Prietelius. Kelerodys visiems tiems, kurie prie atsirandanczių Ligų patys savo pirmąją Pagalbą prisiteikti nor (Grinius 1922: 19), och 1886 utkom Petro Nėris Svarbiausios žmonių ligos i Tilžė. I nästa upplaga av denna småskrift (1906) angavs dr. Mikols som författare. ”Antanas Vileišis biografer hävdar att dr. Mikols är A. Vileišis pseudonym och att han sammanställt denna småskrift” (Bibliografija 1988: 304). J. Petronis skriver dock att Svarbiausias žmonių ligas skrevs av Petras Vileišis med hjälp av Julijušas Genčas och Kazimieras Prošinskis skrifter, medan A. Vileišis var specialredaktör för denna utgåva (Petronis 1992: 79).

A. Vileišis skrev och översatte alltså från andra språk, eller skrev med utgångspunkt i andra författares arbeten, 25 populärmedicinska småskrifter: Ką daryti,

86

kad sveiki būtume ir ilgai gyventume (1895, II leid. – 1905), Pratamės moterims, kurios nori būti sveikos (1899, II leid. – 1906), Trumpi šneka apie limpancias ligas ir kaip nuo jų apsiginti? (1901, II leid. – 1906), Kaip apsireiškia gyvastis žmogaus kūne? (1902), F. Esmarch. Pirmoji pagalba nelaiminguose atsitikimuose (1903), S. A. Knopf. Džiova ir kova su ja (1903), Apie blogąją ligą arba sifilį (prancus) (1904), Apie cholerą ir kaip nuo jos apsisaugoti (1905, II leid. – 1915), Kaip užsilaikyti pavasarį, vasarą, rudenį ir žiemą (1906), Difteritas (1907), Cholera ir kova su ja (1907), I. Tarchanov. Rūgštasai pienas (1907), Naminis gydytojas (1908, II patais. leid. – 1924) (Lietuvių enciklopedijoje pabrėžta, kad „ši knyga tuo metu buvo laikoma pačia geriausia lietuvių kalba“ (Lietuvių enciklopedija 1966: 81)), B. Oks. Raupų čiepijimas (1908), Kaip reikia užlaikyti sveikos ir sergančios akys (1910), Apie geriamojo vandens švarumą sodžiuose (1912), Apie lisnikus (1912), Oras ir klimatas ir jų svarbumas žmogaus sveikatai (1913, II leid. – 1914), Limpamosios ligos ir kaip nuo jų išsisaugoti? (1915). A. Vileišio darbai buvo ypač populiarūs ir skaitomi.

A. Vileišis skrev också aktivt i pressen. I litauiska periodiska publikationer som Vilniaus žinios, Šaltinis, Tėvynės sargas, Žemdirbys, Lietuvos aidas med flera publicerade han över 100 artiklar om olika medicinska frågor samt hygien och sanitet; många av dem var följetonger och gavs ut som separata småskrifter (som redan nämnts). De allra flesta artiklarna handlade om hygien (t.ex. Vaisių vertenybės iš pusės higienos; Žiemos drabužiai iš higienos pusės; Kaip privalo seni žmonės žiemą užlaikyti savo sveikatą; Ką valgyti žiemą?; Pieno higiena; Dantys ir jų higiena; Švarumas kaip vaistas perspėti ligas; Apie geriamojo vandens švarumą sodžiuose; Apie maudymąsi atlapame ore; Kas tai yra higiena?; Apie oro vertybę sveikatai; Saulės šviesos vertybė sveikatai ir kt.) och smittsamma sjukdomar (t.ex. Apie cholerą ir kaip nuo jos apsisaugoti; Skarlatina; Difteritas; Džiova, jos priežastys ir išsiplėtojimas; Kaip apsisaugoti nuo užkrėtimo piktoja šiltine; Tikrieji raupai (raupės); Džuma (maras), jos ženklai ir perspėjančios ją priemonės; Apie drugio ligą; Apie niežus; Kruvinoji: (Dizenterija); Sibiro žaizda: (Karbunkulas); Apie pasiutimo ligą; Rožė; Niežai; Kas yra influenca ir iš ko ji atsiranda?; Pavojingiausioji vaikų liga, viešpataujanti vasaros metu; Kaip apsieiti su ligoniu, vidurių šiltine susirgusiu? med flera).

87

A. Vileišis undertecknade ofta sina småskrifter och artiklar med pseudonymer och pseudoinitialer, t.ex. A. V., D-as A. V., Dr. A. V., D-as F. Antaniukas, D-ras A. V. med flera, kanske av samma skäl som hans bror, ingenjören P. Vileišis, som också använde många pseudonymer och gjorde så ”...för att visa de ryska myndigheterna att dessa småskrifter inte var en enskild persons verk, utan många människors” (Aničas 1993: 104–105).

Om A. Vileišis småskrifter förekom olika omdömen och bedömningar i såväl litauisk som amerikansk press; de flesta var positiva. Den amerikanska litauiska tidningen Vienybė lietuvninkų skrev om småskriften Kaip apsireiškia gyvasis žmogaus kūne?: ”Framställningssättet förefaller gott <…>. Författaren försöker anpassa terminologin till litauiskan och går ibland till och med för långt: människans skelett, eller kūnakau[lį] (som man bör förstå det), kallar författaren ”giltinė”, medan det ordet bara påminner oss om något abstrakt, låt oss säga – en fantasifull och sagolik företeelse. Bilderna är mycket tydligt tryckta (33 till antalet) och hela småskriften är lättläst, ja, till och med underhållande” (Aničas 1999: 66). Om småskriften Pirmoji pagelba nelaiminguose atsitikimuose hette det: ”beskrivningen är mycket nyttig och upplagd på ett begripligt sätt, så att varje människa, även den med allra minst utbildning, kan dra nytta av de råd som ges i småskriften. Språket är vackert och tydligt <…>” (Aničas 1999: 66). Dr. K. Grinius bedömde småskriften Kaip užsilaikyti pavasarį, vasarą, rudenį ir žiemą som ”en nyttig bok för att sprida hygienkunskap” (Grinius 1922: 11), och dr. P. Avižonis skrev att det var ”en bok som är värd att läsa” (Avižonis 1909: 9). Dr. K. Grinius beskrev Pratarmes moterims, kurios nori būti sveikos som ”nästan den enda obstetriska småskriften” (Grinius 1922: 18). Det förekom också kritiska kommentarer. Exempelvis kritiserade en skribent som undertecknade med pseudoinitialen L. (J. Aničas skriver i sin bok att det var dr. K. Grinius; se Aničas 1999: 65) språket i småskriften Trumpi šneka apie limpancias ligas ir kaip nuo jų apsiginti (1901) kraftigt: ”<…> språket i den småskriften är tungt och innehåller ofta konstruktioner som inte är litauiska. Därför blir det ännu svårare att förstå vad skribenten vill säga. På sina ställen är det svårt att reda ut författarens ord även för den som är van vid det språk vi skriver på” (Varpas 1902: 45). Dessutom anmärker skribenten att småskriften innehåller ganska många oförklarade ord som inte används i talspråket, och tillägger också att ”författarens kunskaper stämmer inte överallt överens med den medicinska vetenskapen.

88

lu“ (Varpas 1902: 45). Ir savo recenziją užbaigia žodžiais: „apskritai imant, šita knygutė daktarui V. A. nepasisekė“ (Varpas 1902: 46). Tačiau apie kalbamos knygelės antrąjį leidimą (1906) teigiamai atsiliepė Vilniaus žinių laikraštis: „Mūsų laikuose taip išsiplatino visokios užkrečiamos ligos, jog jeigu toliaus neatkreiptum atydžios į šią svarbią mūsų nelaimę, tai ne per tolimoje ateityje išmirtumėm kaip musės žiemą. Autorius, kaip gydytojas, gerai viską permanydamas, geisdamas atitolinti tokį pavojų ir negalėdamas visur ypatišką savo pagalbą parodyti, parengė šią knygelę, idant kiekvienas žmogus, perskaitęs ją, save ir kitus pasergėti galėtų“ (Aničas 1999: 65).

Utöver de nämnda populärvetenskapliga arbetena inom medicin hade A. Vileišis för avsikt att skriva en populär naturhistoria. Detta vittnar det bevarade Gamtos istorija. Zoologija. Botanika. Mineralogija på 287 maskinskrivna sidor om. Bearbetad efter Vl. M. Kazlauskas D-ro A. V. 1904, men ”manuskriptet omfattar endast zoologi” (Aničas 1999: 69). A. Vileišis sammanställde också häftet Kas tai yra dirbama žemė? Kaip ji atsirado, kokie yra jos skyriai ir kaip juos pažinti?: Dėl naudos gaspadorių ūkininkų, som utgavs i Tilžė år 1901.

Vid en genomgång av flertalet av A. Vileišis häften och artiklar framträder flera viktiga saker. För det första använder författaren få termer av främmande ursprung (inklusive synonymer och varianter) som saknar litauiska motsvarigheter, till exempel: artrėtizmas Vž 1905 (53)¹; čepčius Ka 1902, Pp 1903 / čiapčius Dz 1903 (jfr čepčius (pol. czepiec, vitryska чэпец) 4. ”fett på buken, fläsklager” LKŽ II 1969); fluksija² Ng 1908, Ng 1924; gangrena Pp 1903; gemorojai (hemorojai) Ng 1908, Ng 1924 / hemorojus Vž 1908 (192) / gemorojus Vž 1908 (176); hypokandrija Vž 1905 (192) / hypochondrija Ku 1906 / hypokondrija Ku 1906 / ipochondrija Vž 1908 (176); histerija Ku 1906, Ng 1924 / hysterija Ng 1908; influenza Ku 1906,

¹ Siffrorna inom parentes anger tidskriftshäftenas nummer.

² I Litauiska språkets ordbok finns detta ord inte belagt. I Naminiame gydytojuje, varifrån termen hämtats, beskrivs sjukdomen som termen betecknar endast med några få meningar: det anges att det är en huvudsjukdom vars ”orsak är dåliga tänder och drag” (Ng 1924: 43), och kortfattat anges hur den ska behandlas.

89

Ng 1908, Ng 1924 / influenza Ll 1915, Ts 1918 (7, 34) / enfluença Ts 1918 (34); jedra Tš 1901, Ng 1908, Š 1909 (25), Ž 1909 (1), Ll 1915, Ng 1924 / tymai Tš 1901, Dž 1903, Ab 1904, Ng 1908, Ng 1924 / jadra Dž 1903, Š 1910 (3), Ll 1915, Ts 1918 (34) / tymai (jedra) Vž 1907 (217), Ts 1918 (7) / jedra (odra) Š 1909 (10) / adra Ng 1924 (jfr ²adra (pol. odra) ”tymai, jedra” LKŽ I 1968); kaltūnas Kd 1905, Vž 1905 (19); kolera Kd 1895, Tš 1901, Š 1911 (5), Al 1912, Ag 1912, Ts 1917 (1, 2), Ts 1918 (4, 5) / cholera Ach 1905, Kd 1905, Vž 1905 (77, 173), Ku 1906, Vž 1907 (93, 125, 126), Ng 1908, Vž 1908 (96, 159), Ž 1909 (2), Š 1911 (1), Ok 1913, Š 1913 (28, 32), Ng 1924; migrena Ng 1908, Ng 1924; nervozai Ng 1908, Ng 1924; podagra Ts 1918 (4), Ng 1924; skleroze Ts 1918 (4); škar latina Tš 1901, Pp 1903, Dž 1903, Ab 1904, Vž 1907 (218), Ll 1915 / karai Tš 1901, Dž 1903, Vž 1907 (218), Ng 1908 (jfr ²karai (pol. kor) 3, ”skarlatina” LKŽ V 1959) / skarlatina Ng 1908, Ž 1909 (1, 2), Š 1909 (25), Š 1910 (3), 18, 46), Š 1911 (5), Ll 1915 / škarlatina (karai) Ng 1924 / skarlatina Ll 1915; škorbutas Ku 1906 / skorbutas Š 1911 (30) / skur mun tas Š 1911 (30); trachoma Ll 1915, Ts 1918 (11), Ng 1924.

Ibland anges det latinska namnet inom parentes intill den litauiska termen, till exempel: alkūnių kaulai eller rankų šeivos (stabis – ulna, radius) Pp 1903; baltkraujigė (leukaemia) Ka 1902; baltligė (chlorosis) Ka 1902; blauzdakaulis (stipinas – tibiae fibulae) Pp 1903; cholerina (cholera infantum) Ku 1906; gailusis n at ras (lot. natrum causticum) Ll 1915; išberiamoji šiltinė (Typhus exanthematicus) Ll 1915; kaspininiai arba juostiniai lisnikai (cestodes) Al 1912; kerpės (soov aphthae) Ng 1908; kokliušas, didysis kosulys, lat. Pertussis arba Tussis convulsiva Ll 1915; kul(k)štymas (pedis) Pp 1903; melinasis akmenėlis (cuprum sulfuricum) Ll 1915; mentės kaulas (scapula) Pp 1903; odos išbėrimas (lot. scrophuloderma) Dž 1903; paprasti žmogaus lisnikai (ascari lumbricoides) Al 1912; pasikartojanti šiltinė (Lot. Febris recurrens) Ll 1915; petkaulis (clavicula) Pp 1903; raupės, raupai (Lot. Variola vera) Ll 1915; rietkaulis (os femoris) Pp 1903; smagenų uždegimas (Meningitis cerebrospinalis epidemica) Ll 1915; vidurių šiltinė (lot. Typhus abdominalis) Ll 1915; žąsta (os humeri) Pp 1903.

Ibland använder A. Vileišis endast det latinska namnet, kanske eftersom han inte funnit någon litauisk motsvarighet för att beteckna den medicinska term han vill uttrycka; om tuberculosis miliaris skriver han exempelvis att det är ”så kallad tuberkulos i hela kroppen”.

90

lotyniškai“ Dž 1903, o odos džiova, „žinoma lot. vardu lupus“ Dž 1903.

Andra termer av främmande ursprung som används i hans arbeten har litauiska motsvarigheter (vissa till och med två), vilka oftast ges intill inom parentes, till exempel: bronchos (gerklės šakelės) Vž 1908 (97); dantų pasta (tepalas) Vž 1907 (218); dantų smagenų (dėsų) uždegimas Ng 1924; dezinfekcija (naikinimas) Š 1909 (10); dieta (užsilaikymas nuo valgio) Vž 1907 (126); epidemija (ligos siautimas) Ng 1924; fiziologija (gyvenimo mokslas) Ng 1924; higiena (sveikus užlaikymas) Ng 1908 / higiena (sveikatos mokslas) Ng 1924; instrumentai (pabūklai) Vž 1905 (56); mikrobai (gyviai) Vž 1905 (173); nervai (dirksniai) Pp 1903 / nervai (dirksnis) Dž 1903; neuralgija (dieglýs) Ng 1908, Ng 1924; organizmas (gyvas kūnas) Ng 1908, Š 1911 (49), Ng 1924 / organizmas (kūnas) Ll 1915; paralyžius (atėmimai) Ll 1915; paroksizmas (ligos apnikimas) Ng 1908, Ng 1924; pulsas (gyslos tvinksėjimas) Ach 1905, Ll 1915; triperis (varveklis) Vž 1909 (28); ibland förenas termerna med konjunktionen arba ”eller”, till exempel: apopleksija eller kraujo išsiliejimas į galvos smegenis Ng 1908 / apopleksija, arba kraujo išsiliejimas į galvos smegenis Ng 1924; dentinas eller minkštas kaulas Vž 1907 (217); epilepsija eller nuomara Ng 1908 / epilepsija, arba nuomaras Ng 1924; mycket sällan – med ett tankstreck, till exempel: kokliūšas, didysis kosulys Ll 1915. Låneordet palagas Ng 1908, Ts 1918 (10), Ng 1924 (jfr 2^x palagas (pol. potóg) ”förlossning” LKŽ IX 1973) har den litauiska motsvarigheten gimdymas Pm 1899, Vž 1905 (56), Pm 1906, Vž 1908 (97), Vž 1909 (28), Ll 1915, men de är inte kopplade som synonymer.

När olika sjukdomar, deras symtom (med A. Vileišis ord, apsireiškimus ”yttringar”) eller andra medicinska begrepp betecknas ges dock ofta företräde åt litauiska termer, medan deras synonyma termer av främmande ursprung vanligen anges intill inom parentes (a) eller (mer sällan) förbinds med konjunktionen arba ”eller” (b); dessutom förekommer vissa synonyma termer i varianter, till exempel:

a) būdas (temperamentas) Ku 1906;

cholerina Ach 1905, Vž 1905 (77), Vž 1907 (125), Ng 1908, Ng 1924 / vidurių praskydimas (kolerina) Ll 1915;

džiova (tuberkulosas) Ll 1915;

gimda (gumbas, macica) Pm 1899, Pm 1906;

girtuokystė Ng 1908, Š 1911 (32), Š 1913 (43), Ng 1924 / girtuoklystė (alkoholizmas) Š 1909 (1) / girtuoklybė Ts 1918 (4, 7);

91

skrapa (skelett) Dž 1903;

bölder (buboner) Ll 1915, Š 1914 (29);

kärlkompressorer (turnikéer) Pp 1903;

blodbrist (anemi) Vž 1905 (225) / blodbrist (anemi) Ku 1906;

krupp Kd 1895, Pp 1903, Kd 1905 / krupp (krupp) Tš 1901 / krupp Tš 1901 / krupp (krupp) Vž 1905 (104), Ku 1906 / krupp (difteri) Ll 1915;

blodig diarré (dysenteri) Ll 1915, Ts 1918 (4);

pest Tš 1901, Vž 1908 (96), Š 1909 (1), Š 1911 (5), Ll 1915 / pestsjukdom Tš 1901 / pest Š 1911 (5), Š 1914 (29), Ll 1915, Tš 1918 (2, 5) / pest Ok 1913 / pest Š 1914 (29) / pest (pest) Ll 1915 / pest Ll 1915 / pest eller pest Tš 1917 (1);

skenbar död (letargi) Ng 1908, Ng 1924;

näspolyper (polyper) Vž 1905 (29);

gifter (toxiner) Dž 1903;

ytlig ögonslöja (katarakt) Vž 1909 (40);

den onda sjukdomen (fransar) Pm 1899, Pm 1906 / syfilis Tš 1901, Ab 1904, Š 1909 (1) / fransar Ab 1904 / den dåliga sjukdomen Ab 1904, Vž 1905 (29), Š 1911 (30, 32) / den dåliga sjukdomen (fransar) Vž 1907 (218) / syfilis Rč 1908, Š 1910 (46), Tš 1918 (5) / den dåliga sjukdomen (syfilis) Š 1909 (1) / syfilis (fransar) Vž 1909 (40);

puls (puls) Pp 1903;

reumatism (reumatism) Vž 1905 (53) / reumatism (reumatism) Ku 1906 / reumatism (reumatism) Š 1910 (1);

diarré (diarré) Ach 1905, Vž 1905 (77), Rp 1907, Vž 1908 (159), Ll 1915;

inre ögonslöja (glaukom) Vž 1909 (40);

b) stelkramp eller tetanus Tš 1917 (1) / stelkramp eller tetanus (krampsjukdom) Tš 1918 (2);

vidgande kärl eller artärer Pp 1903 (men jfr vidgande blodkärl (artär) Pp 1903).

Det förekommer att den litauiska termen betraktas som den primära i vissa källor, medan i andra i stället en synonymisk term av främmande ursprung ges företräde, även om synonymiska termer ibland förbinds ömsesidigt även i samma källa, till exempel:

konvulsioner (kramper) Pm 1899, Pm 1906 och kramper (konvulsioner) Ng 1908, Ng 1924;

organism (kropp) Š 1909 (1) och kropp (organism) Š 1913 (30);

förlamning (stelkramp) Pp 1903 och stelkramp (förlamning) Ng 1908 (jfr även förlamning

92

Tš 1901 / stelkramp Vž 1905 (184), Ku 1906, Vž 1907 (94) / förlamning (stelhet) Vž 1908 (175) / drabbad av stelkramp Ng 1908, Ng 1924 / förlamning Š 1911 (31) / stelkramp Š 1911 (31) / stelkramp, eller förlamning Ng 1924); muskler Ku 1906 och muskler Ku 1906; sensträckning (sensträckning) Ku 1906 och sensträckning (sensträckning) Ku 1906; scharlakansfeber (karui) Tš 1901, Dž 1903 och karui (scharlakansfeber) Vž 1907 (217, 218).

Av detta kan man alltså dra slutsatsen att de medicinska termerna i A. Vileišis småskrifter och artiklar, som betecknar samma begrepp, är tämligen varierande och presenteras på olika sätt.

Det förekommer också sammansatta termer med blandat ursprung (vissa av dem har variantformer), till exempel:

ögonoperationer (snitt) Kr 1910;

ögonsyfilis Vž 1909 (40);

solsting Pp 1903 / solsting Pp 1903;

kvävande kolera Vž 1907 (125) / kvävande kolera Vž 1907 (126);

kolerautslag Ach 1905, Vž 1905 (77) / kolerautslag Vž 1908 (159) / kolerautslag Ll 1915;

koleratyfus Ach 1905, Vž 1905 (77) / koleratyfus Ll 1915;

kronisk bukkatarr (magkatarr) Ku 1906;

sockersjuka Ng 1908, Ts 1918 (4), Ng 1924;

andning / andningsorgan Vž 1908 (97);

njurartärer Ka 1902;

letargisk sömn Vž 1908 (159);

lindrig apoplexi Ng 1908 / den lindriga apoplexin Ng 1924;

nervös darrning Ng 1908;

nervösa kräkningar Ng 1908 / nervösa kräkningar Ng 1924;

nervositet Ku 1906, Vž 1907 (218), Ng 1908, Ng 1924 / nervösitet Ng 1924;

nervangrepp Ng 1908, Ng 1924;

nervstelkramp Pp 1903;

falsk krupp Ng 1908, Ng 1924;

vanlig koleradiarré Vž 1907 (125);

ytlig hemorrojd Ng 1908, Ng 1924;

lungpest Ll 1915;

rosfebergangrän Ts 1918 (10);

ischiasnerven Pp 1903;

sympatisk ögoninflammation Vž 1909 (41);

93

äkta krupp Ng 1908, Ng 1924;

organ för matsmältningen Vž 1908 (60, 176), Ts 1918 (26).

Andra sammansatta termer av blandat ursprung har litauiska eller främmande synonymer, till exempel:

engelsk sjuka Vž 1905 (29) / engelsk sjuka Ku 1906, Vž 1905 (104) / engelska sjukan Ku 1906, Ok 1913, Ll 1915, Vž 1905 (19, 225), Vž 1907 (217), Ž 1909 (3), Š 1913 (32) / rachitis eller engelska sjukan Ng 1908, Ng 1924;

Bartovs sjukdom (barnskörbjugg) Vž 1905 (104), Ku 1906;

karbunkel (karbonkel) Ts 1901 / karbunkel Vž 1905 (225), Š 1909 (1), Š 1910 (6) / sibiriskt sår Ok 1913, Š 1913 (28) / sibiriskt sår (karbunkel) Š 1913 (46) / karbunkel (sibiriskt sår) Ll 1915;

återkommande feber (med jämna mellanrum) eller frossa Ng 1908;

kronisk (ständig) snuva Š 1910 (1);

bröstkorg Ng 1908 / bröstkorg Ng 1924;

blodig diarré Ts 1901, Rp 1907, Ag 1912 / diarré med blod Ts 1901, Ng 1908, Ng 1924 / blodig (diarré) Ng 1908 / blodig diarré (blodavföring) Ng 1924;

kroppsvärme (temperatur) Pp 1903 / kroppsvärme (temperatur) Ach 1905, Ll 1915 / kroppsvärme (temperatur) Vž 1905 (77) / kroppsvärme Vž 1905 (184) / kroppstemperatur (värme) Vž 1905 (225) / kroppstemperatur Vž 1905 (289) / kroppstemperatur Ku 1906 / kroppsvärme Ku 1906 / kroppstemperatur (värme) Ku 1906 / kroppstemperatur Vž 1908 (176), Š 1910 (18), Š 1913 (30), Ts 1918 (26, 30, 34) / kroppsvärme Ng 1908 / kroppsvärme Ng 1924 / kroppstemperatur Ng 1924;

tarmkanal (matspår) Rp 1907;

människans skelett (människans ben) Pp 1903.

Ett annat viktigt kännetecken för A. Vileišios tryckta skrifter är att han använder många litauiska termvarianter och synonymer. Stavnings- och uttalsvarianter förekommer oftast, till exempel:

öga Ng 1908 / ögon Ng 1924;

njursten Ng 1908 / njurstenar Ng 1924;

öronsus Ng 1908 / susningar i öronen Ng 1924;

ögonfransar Ab 1904 / ögonfransar Vž 1908 (6), Ts 1918 (11) / ögonfransar Ng 1924;

tänder Pp 1903 / tand Pp 1903;

kringvandrande Ng 1924 / irrande Ng 1924;

hosta Kd 1895, Ts 1901, Pp 1903, Dž 1903, Kd 1905, Vž 1905 (118), Ku

94

1906, Ng 1908, Š 1909 (14), Š 1910 (3, 18), Ll 1915, Ts 1918 (30, 34), Ng 1924 / hosta Ll 1915 / hosta Ng 1924;

blodspottning Ng 1908 / blodspottning Ng 1924;

bröst Kd 1895, Dž 1903, Kd 1905, Vž 1905 (19), Ku 1906, Ng 1908, Vž 1908 (176), Š 1911 (43), Š 1913 (47), Š 1914 (17), Ng 1924 / bröst Kd 1895, Pp 1903, Ll 1915, Ts 1918 (30);

kropp Dž 1903, Kd 1905, Vž 1905 (53), Ku 1906, Ng 1908, Vž 1908 (97), Vž 1908 (175), Š 1910 (1, 48), Š 1911 (27, 43), Š 1913 (44), Š 1914 (17, 29), Ts 1917 (1), Ts 1918 (4, 10, 21, 30, 34), Ng 1924 / kropp Ab 1904, Vž 1905 (53, 56, 77, 118, 173), Ku 1906, Ts 1918 (10);

länd Pp 1903 / länd Pp 1903;

läppar Ka 1902, Ab 1904, Ach 1905, Vž 1905 (77) / läppar Pp 1903, Dž 1903, Kd 1905, Vž 1907 (217), Vž 1908 (97), Rč 1908, Ng 1908, Š 1909 (20), Š 1911 (31, 43), Al 1912, Ts 1918 (5, 34), Ng 1924;

klåda Tš 1901 / klåda Vž 1908 (6) / klåda Ng 1908, Š 1910 (49), Ts 1918 (14), Ng 1924;

missfall Pm 1899, Pm 1906 / missfall Pm 1899, Pm 1906;

bölder Vž 1908 (97) / var Vž 1908 (97), Š 1909 (39), Š 1913 (44), Š 1914 (17, 29);

hjärna Pp 1903, Ab 1904, Vž 1905 (29), Ku 1906, Ng 1908, Vž 1909 (40), Ll 1915, Ng 1924 / hjärna Dž 1903, Ku 1906 / hjärna Vž 1905 (184), Ng 1908, Š 1911 (31, 32), Al 1912;

frossa Ng 1908 / frossa Ng 1924;

kräkning Pm 1899, Tš 1901, Pp 1903, Dž 1903, Ach 1905, Vž 1905 (77, 104, 173), Ku 1906, Pm 1906, Vž 1907 (125), Vž 1908 (159), Al 1912, Ll 1915, Ts 1918 (34), Ng 1924 / kräkning Tš 1901, Ng 1908, Ll 1915;

slemmig diarré Ng 1908 / slemmig diarré Ng 1924.

Men i fråga om mängd och mångfald utmärker sig de synonymiska litauiska termerna särskilt. Man kan urskilja flera typer av termsynonymi med avseende på synonymradernas sammansättning³:

Synonymraden består av:

1) litauiska termer bestående av ett ord (synonymradens led är ofta varianter), t.ex.:

³ Termernas synonymityper har urskilts med utgångspunkt i teserna i St. KeinOm termsynonymi föredrag (se Frågor om lexik och syntax, Šiauliai, 1974, 47).

95

svimning (medvetslöshet) Pp 1903 / medvetslöshet Vž 1905 (173). Ku 1906, Vž 1907 (94), Ng 1908, Ž 1909 (12), Al 1912, Ng 1924;

vitfläck (blekfläck) Dž 1903 / vitfläck (blekfläck) Vž 1905 (225) / vitfläck (blekfläck) Ku 1906 / vitfläck Ng 1908, Ng 1924;

fläck eller skift Pp 1903;

andnöd Dž 1903 / andnöd Vž 1905 (29), Vž 1908 (175), Ng 1908 / andtäppa Vž 1907 (126);

gulsot Pm 1899, Pm 1906, Ng 1908, Ll 1915, Ng 1924 / gulsot Ts 1901;

hemorrojder (ändtarmsåderbråck) Ab 1904;

liv Kd 1895, Ka 1902, Pp 1903, Vž 1909 (28) / liv Pp 1903, Kd 1905, Vž 1905 (40), Ku 1906, Ž 1909 (1, 12), Ng 1924;

svullnad Ku 1906, Ng 1908, Ll 1915, Ts 1918 (30), Ng 1924 / svullnad (ödem) Š 1909 (14) / ödem Š 1909 (14) / ödem Š 1910 (46);

lever Pm 1899, Pp 1903, Dž 1903, Ab 1904, Pm 1906, Ng 1908, Š 1909 (1), Al 1912, Ng 1924 / lever (hepatisk vävnad) Ka 1902 / lever (jeknos) Kd 1905 / lever Ts 1918 (4) / lever Ng 1924;

febrar Pm 1899, Pm 1906, Ll 1915 / febertillstånd Pp 1903, Vž 1905 (29, 56), Ng 1908, Š 1909 (10, 14), Ng 1924;

klivning eller mikstning Pp 1903;

andning Ts 1901, Pp 1903 / andning Ka 1902, Pp 1903, Ach 1905, Vž 1905 (53, 77, 286), Ng 1908, Ž 1909 (12), Ll 1915, Ng 1924 / andning Pp 1903, Dž 1903, Vž 1905 (19, 232), Ku 1906, Vž 1907 (93), Š 1909 (20), Š 1910 (48, 18), Š 1913 (27, 28, 217), Ok 1913, Š 1914 (17), Ll 1915, Ts 1918 (30), Ng 1924 / andning Pp 1903 / andning (andning) Vž 1905 (184) / flåsning Vž 1907 (125) / suckande Ng 1908, Ng 1924;

dödlighet Kd 1895, Dž 1903, Rp 1907 / dödlighet (dödlighet) Kd 1905, Ach 1905, Ku 1906, Ll 1915 / dödlighet Š 1909 (1), 1911 (5), Ng 1924;

blodbrist Vž 1905 (104), Ku 1906, Vž 1907 (218), Ts 1918 (7), Ng 1924 / blodbrist Vž 1905 (104) / blodbrist Ts 1918 (4);

kramp Pm 1899, Ts 1901, Pp 1903, Pm 1906, Ku 1906, Ng 1908, Vž 1908 (159), Ll 1915, Ng 1924 / kramp (ryckningar, spänningar) Dž 1901 / kramp Ts 1901, Ach 1905, Vž 1905 (77) / kramp (spänningar) Vž 1905 (173), Vž 1907 (125) / spänningar Al 1912, Ng 1924;

död Kd 1895, Pp 1903, Dž 1903, Kd 1905, Vž 1905 (19, 56, 77, 184), Ach 1905, Ku 1906, Pm 1906, Vž 1907 (125), Vž 1908 (159, 175), Rč 1908, Ng 1908, Š 1909 (1), Al 1912, Ok 1913, Š 1913 (27), Ll 1915, Ts 1918 (10, 30, 34), Ng 1924 / döden Ts 1901, Ka 1902, Pp 1903;

sömnlöshet (insomni) Ng 1908 / insomni (sömnlöshet) Ng 1924 / sömnlöshet (insomni) Ng 1924;

96

ryggrad Š 1910 (48) / ryggrad Pp 1903, Dž 1903, Ab 1904, Ng 1908, Ll 1915, Ng 1924 / ryggrad Š 1910 (17);

omdöme Ng 1908, Ng 1924 / begrepp Ng 1924;

bölder Tš 1901, Pp 1903, Ll 1915 / sår Ab 1904, Ng 1908, Ng 1924 / bölder (sår) Vž 1905 (122), Š 1913 (44) / bölder (sår) Ll 1915;

huvudskorv Kd 1905, Ž 1909 (3) / skorpor på huvudet, eller svår huvudskorv Ng 1908 / skorpor på huvudet, eller svår huvudskorv Ng 1924;

smittkoppor Kd 1895, Vž 1907 (93), Vž 1908 (96), Rč 1908, Š 1909 (25), Š 1910 (46), Kr 1910, Ll 1915, Ts 1918 (5) / smittkoppor Kd 1895, Dž 1903, Ll 1915, Ts 1918 (5) / smittkoppor (smittkoppor) Tš 1901 / smittkoppor (smittkoppa) Tš 1901 / smittkoppor (smittkoppor) Kd 1905, Ng 1908, Ng 1924 / smittkoppor (smittkoppor) Vž 1909 (28), Š 1910 (3);

smittkoppor (finnar) Vž 1909 (28);

halsfluss Ng 1908 / halsont, eller hals Ng 1924 / halsfluss, eller hals Ng 1924;

bölder Tš 1901, Ab 1904, Ll 1915 / smärtor Ab 1904 / bölder Ab 1904;

smak (smaksinne) Vž 1905 (192);

förkylning Vž 1905 (53), Ll 1915, Ts 1918 (34) / snörvel (förkylning) Ng 1908, Ng 1924 / snörvling Ng 1908 / snörvel Š 1909 (14), 1910 (1), Ng 1924 / snörvling Ll 1915;

avmagring (uttorkning) Dž 1903;

fett (fetma) Ka 1902;

nässelutslag (urtikaria) Ng 1908, Ng 1924;

törst Tš 1901, Pp 1903, Ach 1905, Vž 1905 (77, 192), Ku 1906, Vž 1907 (125), Ng 1908, Š 1911 (39), Š 1913 (32), Ll 1915 / törst Kd 1905, Ach 1905, Vž 1905 (19, 77), Vž 1907 (125), Ll 1915, Ng 1924 / törst Vž 1905 (184), Ng 1924;

galla (gulsot) Vž 1907 (125);

diarré (dysenteri) Ab 1904;

navelsträng eller navel Pm 1899, Pm 1906,

blindhet (synnedsättning) Ku 1906 / blindhet (synnedsättning) Vž 1909 (41);

hosta Ach 1905, Vž 1905 (77), Ll 1915 / hickning Vž 1905 (184), Ku 1906;

2) sammansatta (oftast tvåordiga) litauiska termer (synonymer har vanligen en av leden, oftast den artbestämmande leden (för övrigt förekommer leden med synonymer i variantformer), t.ex.:

ögonäpplen (ögonklot) Pp 1903 / ögonpupiller (ögonklot) Vž 1905 (184), Ku 1906; andningsvägar Pp 1903 / andningsvägar Ach 1905, Ž 1909 (12), Ll 1915, Ts 1918 (26, 34) / andningsvägar Vž 1908 (97) / andningsvägar Š 1911 (5);

97

vita / vita blodkroppar Ka 1902;

nedre tarmen (tarm) Pp 1903;

tjocktarmen Kd 1895, Kd 1905 / tjocktarmen Pp 1903 / tjocktarmens Vž 1908 (60) / blindtarmen, eller tjocktarmen Ng 1924;

kraniet (skallen) Pp 1903;

yrsel Pm 1899, Ka 1902, Pp 1903, Pm 1906, Ku 1906, Vž 1907 (218), Vž 1909 (184), Al 1912, Ng 1924 / yrsel Dž 1903, Ng 1908;

gummisug (sugpropp) Ll 1915;

”vandrande” ros Ng 1908 / ros ”vandrande” Ts 1918 (10);

blödning från sår Pp 1903;

sjukdom i lymfkörtlarna (tungan) och tonsillerna Ll 1915;

könsorgan Vž 1908 (6) / könsorgan Ng 1924 (jfr även kvinnans skamdelar Ab 1904; mannens skamdelar Ab 1904);

hudens avdunstning (svettning) Ku 1906;

hudsjukdomar Vž 1905 (29), Vž 1908 (97), Ts 1918 (14) / hudsjukdomar Vž 1908 (6);

bukbråck Pp 1903;

hårpapill (hårrot) Vž 1908 (6);

håravfall (avfall) Ng 1908;

luftrör Ts 1901 / luftrör Ka 1902, Ku 1906, Al 1912, Ok 1913, Š 1913 (32), Ll 1915 / andningsrör Pp 1903 / andningsrör D 1907, Vž 1907 (94), Ll 1915 / andningsrör Ng 1908, Ng 1924 / andningsrör Vž 1907 (93), Ng 1908 / luftrör Ng 1924;

hornhinna (genomskinlig ögonhinna) Vž 1909 (28);

röda / röda blodkroppar Ka 1902;

difteri, eller halsinflammation Ng 1924;

huvudvärk Kd 1895, Kd 1905, Ll 1915 / huvudvärk Ts 1901, Ng 1924 / huvudvärk Ka 1902, Dž 1903, Vž 1905 (29, 77, 118, 232), Ku 1906, Vž 1907 (218), Ng 1908, Š 1909 (14), Š 1913 (28, 44, 47), Ok 1913, Ll 1915, Ts 1918 (10, 30), Ng 1924 / huvudvärk Ab 1904 / huvudvärk Š 1914 (29), Ll 1915, Ts 1917 (1);

halsmandelinflammation Ll 1915;

skorpor hos barn (impetigo) Ng 1908, Ng 1924;

urinblåsa Ka 1902 / urinblåsa Pm 1906 / urinblåsa Ng 1908 / urinblåsa Ng 1924;

fläcktyfus (elakartad tyfus) Ts 1901 / elakartad tyfus Š 1909 (1) / elakartad (svart) tyfus Š 1909 (10);

gallstenar / gallsten Ng 1908 / gallstenar / gallsten Ng 1924;

gallblåsa Ka 1902 / gallblåsa Ng 1908, Ng 1924 / gallblåsa Ng 1908, Ng 1924;

vattenblåsa Pm 1899 / vattenblåsa Pm 1899, Pm 1906;

98

tarmludd eller tarmludd Ka 1902; tarmsaft Kd 1895 / tarmsafter Kd 1895, Kd 1905 / tarmsafter Ka 1902 / tarmsafter Kd 1905;

3) ettordstermer med sammansatta litauiska termer, t.ex.:

sjukdomsfrön Ts 1918 (4);

blodkärl Š 1911 (31) / blodkärl Ng 1908, Š 1913 (30);

inflammation i slemhinnorna eller snuva Ts 1918 (34);

återkommande feber, eller frossa Ng 1924;

blodflöde Ka 1902 / blödning Pp 1903 / blodflöde Dž 1903, Vž 1905 (232);

blodkärl Pm 1899, Pp 1903, Pm 1906, Ku 1906 / blodkärl Pp 1903 / blodkärl Ok 1913;

avföringstarm Pm 1899, Pm 1906 / avföringstarm Pm 1899, Ng 1924 / avföringstarm Pm 1899, Pm 1906 / avföringstarm Pp 1903, Ng 1908;

rabies Ts 1901 / rabies Ll 1915 / rabies Ll 1915;

bukspottkörtel Ka 1902;

senor Pp 1903 / senor Pp 1903;

tjocktarm (kolon) Dž 1903;

vattkoppor Ng 1908 / vattkoppor Š 1910 (3) / vattkoppor Ll 1915;

förstoppning Pm 1899, Pm 1906, Ng 1908, Vž 1908 (159), Ng 1924 / förstoppning Vž 1905 (104, 192) / förstoppning Rp 1907, Ng 1908, Ts 1918 (4), Ng 1924 / förstoppning Ll 1915.

Termen buk används i A. Vileišis tidigare arbeten i betydelsen ”mage” (denna betydelse av ordet är också registrerad i Litauiska språkets ordbok), men i senare skrifter förekommer även termerna buk, mage, även om buk finns kvar, till exempel: buk Kd 1895 / egentliga magen Kd 1895 / lilla buken eller magen Dž 1903 / buk (mage) Kd 1905 / mage (buk) Vž 1905 (289), Ku 1906 / mage Rp 1907, Š 1911 (23), Ll 1915, Ng 1924 / buk (lilla buk) Vž 1907 (125) / buk Vž 1907 (217), Vž 1908 (97), Ng 1908, Ž 1909 (12), Al 1912, Ag 1912, Ll 1915, Ts 1918 (34), Ng 1924 / buk Ng 1908 / buk Š 1909 (20), Ll 1915 / mage (lilla buk) Š 1911 (39) / mage (buk) Š 1911 (39) / lilla buk (lilla buk) Ll 1915 / buk (mage) Ng 1924 / buk, eller buk Ng 1924 / buk (mage, buk) Ng 1924.

I A. Vileišis arbeten förekommer ett och annat folkligt ord som betecknar ett medicinskt begrepp och saknar synonymer, till exempel: kregas Ku

99

1906 (jfr kregas 1. ”andnöd; svår hosta” LKŽ VI 1962); irmedė Ab 1904, Ng 1924 / irmedė Vž 1905 (118, 173) (jfr irmedė ”sjukdom som man får efter förkylning, överansträngning eller förskräckelse; frossa, feber, influensa” LKŽ IV 1957); drapanės Pm 1899, Pm 1906 (jfr drapanės ”menstruation, skärningar” LKŽ II 1969).

Dessutom bör man tillägga att variation och synonymi i allmänhet kan betraktas som ett kännetecken för A. Vileišis stil, till exempel: Därför uppstår åter epidemier, som en eldsvåda vandrar genom byar (bondbyar) och städer Tš 1901; Till exempel kan ingen av egen vilja tvinga en granne att torka ut en stinkande pöl (sump) <...> Tš 1901; Lungorna är mycket blodfyllda och liknar en svamp (tvättsvamp) Pp 1903; Därför kräver skyddsåtgärder att särskilt mjölkkärl, sildukar (silar), kärl och andra föremål tvättas med kokt vatten <...> Ž 1909 (2); I sådana fall räcker det inte heller att rengöra sin stuga (boning) <...>” Ll 1915; För dem som lider av denna sjukdom är det bra att ta en nypa aloe (aloes) pulver på natten för att tömma tarmarna Ng 1924. Även om den ena medlemmen i ett synonympar ofta är ett lånord, till exempel: De som vårdar den sjuke måste se till att de själva inte går ut på gatorna (ulicorna) i samma kläder som de bar hos den sjuke <...> Tš 1901; Man bör inte förväxla klimatet med vädret (väderleken) Ok 1913; För den sjukes behov bör man ha särskilda hinkar (ämbar) <...> Ll 1915; I ullen hos sjuka får ligger sjukdomens smittämnen kvar i upp till två veckor (veckor) Ll 1915; Arbeta om kvällarna vid lampan utan att täcka den med en mörk eller färgglad lampskärm (skärm) Ll 1915; Spruckna läppar bör smörjas <...>med gräddfil (grädde) <...> Ng 1924; Det är lätt och snabbt att bli av med munsår genom att smörja dem två gånger om dagen med rosenhonung och tillsätta några droppar ättika (vinäger) <...> Ng 1924; Barn ges vid ett tillfälle 2 gram krossade grönkärnor, blandade med honung eller kokta bär (konfityrer) Ng 1924.

Ofta benämns specifika medicinska begrepp i A. Vileišis skrifter med bestämda adjektiv eller particip, vilket redan är ett vetenskapligt drag, till exempel: blindtarmsutskottet Ku 1906; akut njurinflammation Ts 1918 (30); vita ringar Pp 1899, Pm 1906; de vita Kr 1910, Š 1910 (48); fläcktyfus Ts 1917 (1); de stora gallgångarna Ka 1902; ”svarta koppor” Ng 1908, Ng 1924; de svarta

100

lungsäckens sjukdomar Ku 1906; utslagsjukdomar Š 1910 (3); utslagsfeber Š 1910 (3); utgångskanalen (öppningen) Ng 1908, Ng 1924; den vänstra sidan av hjärnans tinninglob Ng 1908, Ng 1924; vänster förmak Ka 1902; hörselgången Ng 1924; lindrig feber Ng 1908, Ng 1924; synnerven Ng 1924; falska koppor Rč 1908; förlängda ryggmärgen Pp 1903; vanlig feber Š 1910 (46); vanlig inflammation Ng 1924; hemlig feber Š 1910 (46); farlig feber Ng 1908, Ng 1924; påhittad andning Pp 1903; sväljstrupen Ka 1902, Pp 1903 / sväljstrupen Kd 1905; sittbensringen Pp 1903; trånga blodkärl Ka 1902; tvärgående tjocktarmen Ng 1924; flytande läkemedel Pp 1903; svår apoplexi Ng 1924; blodstillande medel Pp 1903; våta kompresser Vž 1910 (18); ändtarmen Ng 1924; äkta tänder Ng 1908 / äkta tänder Ng 1924; luktnerven Ng 1924; övre matsmältningskanalen Ku 1906, Vž 1908 (97); kräkmedel Ng 1924 med mera. Mer sällan benämns de med vanliga adjektiv- eller participformer, till exempel: kronisk inflammation i ögats mellersta hinnor Vž 1909 (41); kronisk försvagning av magen Ku 1906; kronisk katarr i buken Vž 1905 (192); kvävande hosta Ng 1924; varma kompresser Ts 1918 (30); lindrig tarminflammation Vž 1905 (56); smittsam sjukdom Dž 1903; lilla blodomloppet Pp 1903; nervös darrning Ng 1924; protes Pp 1903; försvagande sjukdomar Ku 1906; vanlig halsinflammation Ng 1924; vanlig hosta Ll 1915; vanlig lunginflammation Ll 1915; grå starr Ts 1918 (11); torr hosta Dž 1903, Ll 1915, Ts 1918 (34); svår andnöd Vž 1905 (77); svår diarré Vž 1907 (93); svår tarminflammation Vž 1905 (56); kalla kompresser Š 1910 (18); hög feber Ll 1915 med mera.

A. Vileišis, som sanitetsläkare och representant i Vilnius stadsfullmäktige, fick arbeta mycket med att bekämpa dem som bröt mot sanitetsföreskrifterna och de återkommande epidemierna av smittsamma sjukdomar (Aničas 1999: 53–57). En av dessa epidemier (fläcktyfus), som bröt ut under svåra krigsförhållanden, ”blev ödesdiger för honom själv, eftersom han som läkare så självuppoffrande försvarade människorna mot den” (Aničas 1999: 338). Han skrev också huvudsakligen om smittsamma sjukdomar, som var mycket vanliga vid den tiden (vilket titlarna på småskrifterna och artiklarna vittnar om). Detta var också ett sätt att bekämpa dessa sjukdomar.

101

Benämningarna på de sjukdomar som behandlas varierar mycket, både i småskrifterna och i artiklarna. A. Vileišis använder många varianter och synonymer för att beteckna dessa sjukdomar, till exempel: smittsam sjukdom Kd 1895 / smittsamma sjukdomar Kd 1895, Kd 1905, Š 1909 (5, 25), Š 1911 (5) / smittande sjukdomar Tš 1901, Ab 1904 / smittande sjukdomar Tš 1901, Ach 1905, Vž 1905 (77) / smittsam sjukdom Dž 1903 / smittsamma sjukdomar Pp 1903, Ng 1908, Š 1909 (5), Ž 1909 (12), Š 1911 (5, 6), Ng 1924 / smittsamma sjukdomar Ach 1905, Ll 1915 / smittande sjukdomar Vž 1905 (77) / smittande sjukdomar Vž 1905 (173), Ku 1906, Vž 1908 (96, 136), Š 1909 (5, 10), Ž 1909 (1), Š 1911 (51), Ag 1912, Ll 1915 / smittsamma sjukdomar Rč 1908, Š 1909 (25), Ll 1915, Ts 1918 (5) / smittsamma sjukdomar Ž 1909 (1, 12), Š 1914 (29), Ll 1915 / smittsamma sjukdomar Š 1909 (1) / smittsamma sjukdomar Š 1910 (46), Ag 1912, Ok 1913, Š 1913 (28, 32), Ll 1915 / smittsamma sjukdomar Ll 1915. Som framgår av exemplen ovan är alla termer som A. Vileišis använder för dessa sjukdomar litauiska. Endast i en artikel används en term av främmande ursprung: infektionssjukdom Ts 1918 (34).

I inledningen till småskriften Kort samtal om smittsamma sjukdomar och hur man skyddar sig mot dem läser vi ord som uttrycker verklig oro: ”Med samhällets nuvarande ordning orsakar smittsamma sjukdomar oss ofta den största sorgen och olyckan, eftersom de rycker bort de människor som är oss kärast. Hur ska man då förhålla sig till dem, på vilket sätt kan man skydda sig mot dem – det är frågor som var och en av oss måste ägna sig åt. <...>. <...> allmänheten, och eftersom upplysningen ännu inte har spritts särskilt långt finns det många fattiga där som inte ens har råd att följa de allra enklaste föreskrifterna, vilka skulle kunna skydda dem från att smittas av sjukdomar. Men det finns många som inte följer dessa föreskrifter enbart därför att de inte känner till dem och inte förstår dem. Att upplysa sådana människor är syftet med mitt samtal” (Tš 1901). Läkaren A. Vileišis var mycket kunnig i sitt arbete och hängiven det i högsta grad. Han ville och kunde på ett begripligt sätt förmedla en stor mängd nyttig kunskap om olika sjukdomar till vanliga, obildade människor: hur man skyddar sig mot dem och hur man behandlar dem när de drabbar en. Man kan alltså säga att hans arbeten verkligen tog upp angelägna folkhälsofrågor i sin samtid.

Avslutningsvis bör det sägas att denna artikel endast i någon mån har berört dr. A. Vileišis skriftliga arv – de populärvetenskapliga medicinska

102

vetenskapliga arbeten, och en grundligare undersökning av dem får anstå till framtiden.

Sammanfattningsvis kan några saker framhållas:

1. A. Vileišis var inte den första som populariserade medicinsk kunskap i Litauen, utan fortsatte det arbete som föregångarna hade inlett och bidrog genom sina många skrifter till skapandet av litauisk medicinsk terminologi och gav den särpräglade drag.

2. Det mest framträdande kännetecknet för den medicinska terminologin i A. Vileišis verk som granskats är synonymi och variation. Detta skulle vittna om att terminologin inom detta vetenskapsområde då befann sig i ett utvecklingsskede.

3. I A. Vileišis skrifter är den första och primära medicinska termen oftast litauisk, medan dess synonym av främmande ursprung betraktas som sekundär.

4. Överflödet av synonymer och varianter till litauiska medicinska termer i A. Vileišis arbeten visar hans strävan att använda fler inhemska, litauiska termer. Ofta är termerna bättre i de senare arbetena, även om man ibland också kan se det motsatta.

5. En betydande del av A. Vileišis fortsättningsartiklar, som trycktes i periodiska publikationer, gavs ut som separata häften; därför finns inga nämnvärda skillnader mellan de termer som används i häftena och artiklarna.

6. A. Vileišis skrev framför allt om medicinska frågor som var särskilt aktuella vid den tiden – om hygien och smittsamma sjukdomar; hans populärvetenskapliga arbeten inom medicin speglade således dåtidens hälsoproblem.

Artikeln vill jag avsluta med orden ur den predikan som prästen Juozas Tumas-Vaižgantas höll vid graven över den salig avlidne dr. A. Vileišis: ”han var lugn och stillsam, trängde sig inte fram; men hans gärningar höll honom ändå i främsta ledet av det litauiska samhället. Han dånade inte som ett tomt fat, för han var – ”full”. Han grävde djupt efter roten, och i Litauens kulturhistoria har han tilldelats en vacker och hedrande plats” (Vaižgantas 1922: 218).

ŠALTINIAI

Ab – Apie blogąją ligą arba sifilį (prancus), Tilžė, 1904.

Ach – Apie cholerą ir kaip nuo jos apsisaugoti, Vilnius, 1905.

Ag – Apie geriamojo vandens švarumą sodžiuose, Seinai, 1912.

Al – Apie lisnikus: (Kaip jie gyvena ir kaip jais žmonės užsikrečia), Seinai, 1912.

103

Ch – Cholera ir kova su ja, Vilnius, 1907.

D – Difteritas, Vilnius, 1907.

Dž – S. A. Knopf. Džiova ir kova su ja, Tilžė, 1903.

Ka – Kaip apsireiškia gyvastis žmogaus kūne? Tilžė, 1902.

Kd – Ką daryti, kad sveiki būtume ir ilgai gyventume, Tilžė, 1895.

Kd – Kas daryti, kad sveiki būtume ir ilgai gyventume, Vilnius, 1905.

Kr – Kaip reikia užlaikyti sveikos ir sergančios akys, Seinai, 1910.

Ku – Kaip užsilakyti pavasarį, vasarą, rudenį ir žiemą, Vilnius, 1906.

LKŽ I 1968 – Lietuvių kalbos žodynas 1, Vilnius.

LKŽ II 1969 – Lietuvių kalbos žodynas 2, Vilnius.

LKŽ IV 1957 – Lietuvių kalbos žodynas 4, Vilnius.

LKŽ V 1959 – Lietuvių kalbos žodynas 5, Vilnius.

LKŽ VI 1962 – Lietuvių kalbos žodynas 6, Vilnius.

LKŽ IX 1973 – Lietuvių kalbos žodynas 9, Vilnius.

LKŽ XIX 1999 – Lietuvių kalbos žodynas 19, Vilnius.

Ll – Limpančios ligos ir kaip nuo jų išsisaugoti? Kaunas, 1915.

Ng – Naminis gydytojas: Trumpas aprašymas prasčiausių ligų ir prasčiausių vaistų kovoje su jomis: / D. 1. Apie žmonių ligas ir jų gydymą, Seinai, 1908.

Ng – Naminis gydytojas: Trumpas paprasčiausių ligų aprašymas ir jų gydymas, Kaunas, 1924.

Ok – Oras ir klimatas ir jų svarbumas žmogaus sveikatai. Seinai, 1913.

Pm – Patarme moterims, kurios nori būti sveikos, Tilžė. 1899.

Pm – Patarme moterims, kurios nori būti sveikos, Vilnius, 1906.

Pp – F. Esmarch. Pirmoji pagalba nelaiminguose atsitikimuose, Tilžė, 1903.

Rč – B. Oks. Raupų čiepijimas: (Šneka su jauna motina), Vilnius, 1908.

Rp – I. Tarchanov. Rūgštasai pienas prof. Miečnikovo: Įrankis liaudies sveikatos užlaikymui, Vilnius, 1907.

Š – Šaltinis, 1909, 1910, 1911, 1912, 1913, 1914.

Ts – Tėvynės sargas, 1917, 1918.

Tš – Trumpi šneka apie limpančias ligas ir kaip nuo jų apsiginti? Tilžė, 1901.

Vž – Vilniaus žinios, 1905, 1906, 1907, 1908, 1909.

Ž – Žemdirbys, 1909.

LITERATŪRA

A n i č a s J. 1992: Antanas Vileišis – gydytojas humanistas. – Lietuvos medicina 1(3), 59–64.

A n i č a s J. 1993: Petras Vileišis, 1851–1926: Gyvenimo ir veiklos bruožai, Vilnius.

A n i č a s J. 1999: Antanas ir Emilija Vileišiai: Gyvenimo ir veiklos bruožai, Vilnius.

Antanas Vileišis. Bibliografija 1895–1992. Parengė J. Aničas. Vilnius–Pasvalys, 1992.

104

Avižonis P. 1909: Lietuvių Medicinos ir Higijenos Knygos, Vilnius.

Bibliografija 1969: Lietuvos TSR bibliografija: Knygos lietuvių kalba [1547–1861] 1, Vilnius.

Bibliografija 1985: Lietuvos TSR bibliografija: Knygos lietuvių kalba [1862–1904] 2 (1), Vilnius.

Bibliografija 1988: Lietuvos TSR bibliografija: Knygos lietuvių kalba [1862–1904] 2 (2), Vilnius.

Grinius K. 1922: Medicinos žinių popularizacija ir lietuvių medicinos knygų sąrašas, Kaunas.

Lietuvių enciklopedija 1966: Lietuvių enciklopedija 10. South Boston.

Petronis J. 1992: Petras Vileišis: Apžybraiža, Vilnius.

Vaižgantas 1922: Vaižganto raštai 4. Aplink Nepriklausomybės veikėjus, Kaunas–Vilnius, 216–218.

Varpas 1902: Varpas 2.

ANTANAS VILEIŠIS’ (1856–1919) WORKS OF MEDICAL SCIENCE AND THEIR TERMINOLOGY

Summary

The article deals with one of the many fields of activities of a famous public figure in Vilnius and doctor A. Vileišis - the popularising of the knowledge of medical science in the press and the most significant features of medical terminology in books and articles, translated or written by Vileišis. Borrowed terms, Lithuanian terms and terms of the mixed origin used by Vileišis to name one medical concept and their synonyms and variants are discussed more widely. Naming various diseases, their symptoms and other medical concepts he gave the priority to the Lithuanian term and presented synonymic foreign term in brackets, for instance, būdas (temperamentas) (temperament / temperament); džiova (tuberkulosas) (tuberculosis); vidurinis akių valktis (glaukoma) (glaucoma). Less frequently the foreign term is given first and followed by the Lithuanian synonym in brackets, for instance, nervai (dirksniai) (nerves); pulsas (gyslos tvinksejimas) (pulse). There are only a few foreign terms (including their synonyms and variants) for which Lithuanian equivalent was not given, for instance, histerija / hysterija (hysteria), migrena (migraine). In his works Vileišis used many variants and synonyms of the Lithuanian term. The most frequent are orthographic and phonetic variants: akis / akys (eyes), klajojimas / klejojimas (delirium). Synonyms of terms are particularly plentiful – 1) one-word, for instance, geltligė / gelta (jaundice); mažakraujystė / mažakraujybė / mažakraujė (anaemia); sloga / slunktas (sloga) / slanktas / slunkas / slunktas ((head) cold); 2) complex terms, mostly two-word terms (usually one component, most frequently specific component, has a synonym), for instance, balti / baltieji kraujo skruteliai (white blood cells); rėknės, arba gerklės, uždegimas (throat inflammation); 3) one-word terms and complex terms, for instance, kraujagyslės / kraujagyslai / kraujo gyslos (blood-vessel); vėjniai raupai / vėjo raupai / vejaraupės (chicken-pox). Often parts of a synonymic chain are variants. The

105

abundance of synonyms and variants in Vileišis’ works shows his aim to give preference to Lithuanian terms. It also allows us to assume that he was looking for the most suitable, the best Lithuanian term to name a medical concept. At that time Lithuanian terminology of this field was being created and Vileišis with his numerous popular works of medical science made an important contribution.

Palmira ZEMLEVIČIŪTĖ Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-2055 Vilnius E. paštas [email protected]

Gauta 2003-10-27

106