Det 18:e europeiska symposiet om fackspråk Special Language and Innovation in Multilingual World

ALBINA AUKSORIŪTĖ

Litauiska språkets institut

Den 22–26 augusti 2011 hölls för första gången i Ryssland, vid Perms statliga universitet, det 18:e europeiska symposiet om fackspråk Special Language and Innovation in Multilingual World (Fackspråk och innovation i en flerspråkig värld), där ett stort antal olika ämnen behandlades: ny teknik för yrkeskommunikation, flerspråkighet och fackspråk, översättningsproblem, kognitiva aspekter av fackspråk, yrkeskompetens och fackspråk, innovationer inom undervisningen i fackspråk, terminologi och terminografi, lingvistiska kännetecken hos fackdiskurs med mera. Det europeiska symposiet om fackspråk anordnas vartannat år.

Vid symposiet hölls över åttio föredrag, indelade i sex sektioner: 1) Terminology and Terminography (Terminologi och terminografi); 2) Linguistic Features of Special Discourse (Lingvistiska kännetecken hos fackdiskurs); 3) Innovation Technologies in Professional Communication (Innovationer inom yrkeskommunikationsteknik); 4) Cognitive Aspects of Special Languages (Kognitiva aspekter av fackspråk); 5) Innovation in LSP Training (Innovationer inom undervisningen i fackspråk); 6) Translation and LSP (Översättning och fackspråk). Två kollokvier anordnades: Language policy and LSP planning (Språkpolitik och planering av fackspråk) och The Many Faces of Analysis in Cognitive-Communicative Terminology (De många aspekterna av forskning inom kognitiv-kommunikativ terminologi).

Fyra föredrag hölls av inbjudna talare: Johan Myking (Universitetet för litteratur- och estetikstudier i Bergen), Boris Proskurnin (Perms statliga universitet), Gerhard Budin (Wiens universitet) och Sergiusz Grinev-Griniewicz (Universitetet i Białystok).

I sitt föredrag Parameters of Special Language Planning (Parametrar för planering av fackspråk) behandlade J. Myking fem parametrar för terminologi och

194

A. Auksoriūtė

18-asis Europos specialiosios kalbos simpoziumas Special Language and Innovation in Multilingual World

fackspråk, med utgångspunkt i påståendet att språk alltid kan påverkas genom planering. Enligt honom hade tanken att språk kan planeras inte erkänts tidigare, men under de senaste åren har frågor om språkplanering inom terminologi och fackspråk väckt särskilt stort intresse. Intresset har framför allt drivits på av teoretiska utmaningar kopplade till sociala utmaningar, särskilt när engelskan etablerar sig som ”lingua franca” inom forskning och universitetsföreläsningar.

B. Proskurnin betraktade fackspråk ur ett något annorlunda perspektiv: han analyserade Charles Dickens poetiska språk som fackspråk. G. Budin höll föredraget Designing and Implementing Strategies of Global, Multilingual “Disaster Communication” (Utformning och genomförande av strategier för global, flerspråkig ”katastrofkommunikation”), där han presenterade resultaten från forskningsprogram om kommunikation vid naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor, som inleddes 2001 och omfattade två EU-projekt och flera nationella projekt: utvecklingen av flerspråkiga termdatabaser, en ordbok på åtta språk och en flerspråkig parallellkorpus inom riskhantering.

I det fjärde inbjudna föredraget, av S. Grinev-Grineiewicz, Terminological Aspects of Language Policy (Terminologiska aspekter av språkpolitik) presenterades språkpolitikens historia och utveckling ingående. Begreppssystemet och de termer som används behandlades, liksom andra terminologiska aspekter av språkpolitiken, och synsätten på hur språkpolitik förstås i Västeuropa respektive Östeuropa jämfördes. Enligt talaren måste planeringen av språkpolitiken, särskilt den långsiktiga planeringen, bygga på en heltäckande analys av terminologins tillstånd och en undersökning av dess inriktningar och tendenser, en prognos för språkets utveckling samt fastställande av inriktningar och metoder för planering av facklexikon.

International Institute for Terminology Research (IITF) har sedan 2001 anordnat kollokvier tillsammans med det europeiska symposiet om fackspråk. Huvudsyftet med dessa kollokvier är att ge möjlighet att diskutera aktuella problem inom terminologiteori och dess tillämpning. Av de två kollokvier som anordnades 2011 ägnades det första (Language policy and LSP planning) åt språkpolitik och planering av fackspråk (ämnet behandlades också i det redan nämnda föredraget av den inbjudna talaren, professor J. Myking från Norge). Huvudkoordinator och arrangör för evenemanget var Heribert Picht.

Arrangörerna bjöd in välkända specialister till kollokviet för att presentera och diskutera det nämnda ämnet. Utöver huvudtalarna, som talade i 45 minu-

Terminologija | 2011 | 18

195

tes, bjöds även respondenter in, vars uppgift var antingen att komplettera och precisera informationen i huvudföredragen eller att presentera ett annat perspektiv på frågan. Respondenterna hade tagit del av huvudföredragen i förväg och talade i 15 minuter var.

Under kolloquiets första del, som ägnades åt språkpolitik, hölls tre föredrag. Det första föredraget When cognitive sciences meet real life: Decoding the semiotic cocktail of food labels from a fairness perspective (Kognityvinio mokslo ir gyvenimo sandūra: maisto etikečių semiotinio mišinio dekodavimas iš nešališkumo perspektyvos) hölls av Viktor Smith och Henrik Selsøe Sørensen (Copenhagen Business School), och deras respondenter var Niina Nissilä från Vasa universitet (Finland) och Serguey Shelov från Vinogradovs ryska språkinstitut (Ryssland).

Albina Auksoriūtė (Institutet för det litauiska språket) presenterade språkpolitiken i Litauen och höll föredraget Language policy in Lithuania – state-of-art and social conditions and theoretical foundation (Kalbos politika Lietuvoje – dabartinė padėtis, socialinės sąlygos ir teorinis pagrindas). Föredragets respondent var S. Grinev-Griniewiczius, som kortfattat presenterade språkpolitikens särdrag i Lettland.

Det tredje föredraget Nordic language policy – a long tradition which is still very much alive (Šiaurės šalių kalbos politika – ilga ir gyvybinga tradicija) hölls av Christer Laurén (Vasa universitet), som ingående behandlade språkpolitiken i de skandinaviska länderna.

Kolloquiets andra del ägnades åt planering av fackspråk; på detta tema hölls tre huvudföredrag. H. Picht talade om parallellspråkighet, möjligheterna med sådan användning samt dess särdrag och nackdelar. Respondenter på hans föredrag Parallel language use – a solution for minor languages? (Ar lygiagretus kalbų vartojimas yra tinkamas sprendimas mažosioms kalboms?) var Merja Koskela och Nina Pilke (Vasa universitet).

Infoterms direktör Christian Galinski höll föredraget The work of today’s TC/37 in the light of ‘semantic interoperability’. Standardisation as an issue of corpus planning (Šiandieninio TK 37 darbas semantinio suderinamumo sąlygomis. Standardizacija kaip tekstyno planavimo problema), vars respondenter var Birthe Toft (Syddanska universitetet) och Vera Tabanakova (Tjumens statliga universitet).

Kolloquiet avslutades av Klaus-Dirk Schmitz (Kölns universitet för tillämpad vetenskap), som talade om lokaliseringsfrågor. Respondenter på föredraget Localisation – an issue of terminology planning. Theoretical foundation and practical

196

A. Auksoriūtė

18-asis Europos specialiosios kalbos simpoziumas

Special Language and Innovation in Multilingual World

implications (Lokalizacija – terminologijos planavimo problema. Teorinis pagrindas ir praktinis pritaikymas) var Sue Ellena Wright (Kent State University) och S. Grinev-Griniewiczius.

I det andra kolloquiet (The Many Faces of Analysis in Cognitive-Communicative Terminology) behandlades frågor inom kognitiv terminologi. Koordinator och organisatör var Larissa Manerko från Moskvas statliga universitet M. V. Lomonosov. Kognitiv terminologi är en av de snabbast växande grenarna inom kognitiv lingvistik i Ryssland, och därför hölls föredragen enbart av forskare från Ryssland.

Syftet med detta kolloquium var att visa mångfalden i de kognitiva metodologiska perspektiven, grundade på terminers natur, deras semantik och begreppsförståelse, terminologiska system och relationerna mellan deras delar, samt möjligheten att urskilja kognitiva system som påverkar fackdiskursen. Under den första delen höll forskare från Moskva fem föredrag. De behandlade semantiska processer och nomineringsprocesser genom analys med olika metoder, diskuterade vetenskapliga begrepp som en del av semiotiska system och visade skillnader mellan termer och deras synonymer när de används i en viss kontext.

Kolloquiets andra del ägnades åt modellering av mänskliga språkliga förmågor såsom de kommer till uttryck i terminologiska system. Där hölls fyra föredrag av forskare från Moskva.

Vid det 18:e europeiska symposiet om fackspråk och de två kolloquierna hölls omkring hundra föredrag, där forskare från olika länder behandlade ett stort antal frågor inom fackspråk, belyste skillnader i perspektiv, diskuterade dagens problem och sökte lösningar på dem.

Perms statliga universitet publicerade abstracts från det 18:e europeiska symposiet om fackspråk och håller dessutom på att sammanställa en artikelsamling baserad på föredrag som presenterades vid symposiet och kolloquierna.

Mottaget 2011-12-20

Albina Auksoriūtė, Institutet för det litauiska språket, P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius. E-post: [email protected]

Terminologija | 2011 | 18

197