doi.org/10.35321/term28-02

Merlins gåta inom biomedicinska vetenskaper: bild, begrepp, term

ANASTASIA SHARAPKOVA

Lomonosov Moskvas statliga universitet, filologiska fakulteten, engelska institutionen

ORCID-id: https://orcid.org/0000-0001-5378-2729

SAMMANFATTNING

Denna artikel försöker ge en översikt över hur en fiktiv gestalt från den arthuriska myten överfördes till de biomedicinska vetenskaperna och därmed kom att ingå i en komplex variansrelation med andra termer som introducerades vid samma tid. Med hjälp av kognitivlingvistisk metodologi modellerar vi först de kunskapsstrukturer som representeras av det ursprungliga begreppet genom att beskriva dess konceptuella egenskaper. Därefter undersöker vi de diskursiva dragen i användningen av termen ”merlin” och identifierar de egenskaper som aktualiseras i vetenskapliga artiklar. Termen ger utrymme för stor kreativitet genom att dessa strukturer utnyttjas och överförs till ett annat kunskapsområde. Merlin som term föredras i översiktsartiklar och tycks fungera som en markör för vissa ännu olösta grundvetenskapliga frågor.

NYCKELORD: merlin, arthurisk myt, terminologisk varians, begrepp, kunskapsstrukturer, metafor.

SAMMANFATTNING

Artikelns syfte är att översiktligt beskriva hur en gestalt ur kung Arthurs legend överfördes till de biomedicinska vetenskaperna, vilket gav upphov till komplexa relationer präglade av varians med andra termer som uppstod samtidigt inom dessa vetenskaper. Med hjälp av kognitivlingvistisk metod modelleras först de kunskapsstrukturer som förmedlas av det ursprungliga begreppet genom att dess egenskaper urskiljs. Därefter analyseras de diskursiva dragen i användningen av termen merlinas och de egenskaper identifieras som aktualiseras i vetenskapliga arbeten. Genom att utnyttja dessa strukturer och överföra dem till ett annat kunskapsområde möjliggör termen stor kreativitet. Termen merlinas används oftare i översikter och tycks fungera som en markör för vissa ännu olösta frågor inom grundforskningen.

NYCKELORD: merlinas, Arturs legend, terminologisk varians, begrepp, kunskapsstrukturer, metafor.

28

Anastasia Sharapkova

The Enigma of Merlin in Biomedical Sciences: Image, Concept, Term

INLEDNING

Vetenskapligt skrivande, eller den typ av språk som används i akademiska publikationer av olika genrer, utgör ”en formaliserad och kodifierad språkvariant, som används för särskilda ändamål med funktionen att förmedla information av specialistkaraktär på vilken nivå som helst med så ekonomiska, precisa och entydiga termer som möjligt” (Picht, Draskau 1985: 3). Denna diskurs ”representerar kunskapsstrukturer som formats under en viss period” (Novodranova 2007: 139) av det vetenskapliga samfundet och, ännu viktigare, ”erbjuder ett sätt att främja kunskapsutvecklingen” inom en viss disciplin (Wood et al. 2001). Grundpelarna i kunskapsöverföring och dess tillkomst är termer, ord ”i sin specifika funktion” (Винокур 1939), som representerar de mest kondenserade paketen av bearbetad och konstruerad kunskap. Kunskapsstrukturerna är dock intakta endast till en viss grad. I takt med vetenskapens framsteg förändras de, omformas och omstruktureras, och införlivar ny kunskap som förvärvats inom disciplinen.

Metaforiskt talat är en term både som en våg och en partikel; den är en språklig enhet och en kognitiv enhet på samma gång, en statisk och en dynamisk företeelse. Termen definieras som en ”verbal beteckning för ett allmänt begrepp inom ett specifikt ämnesområde” (ISO 1087: 3.4.3) och är vanligen ”ett väl avgränsat och tydligt avskilt mentalt objekt med klart markerade gränser” (Leitchik, Shelov 2007: 93). Samtidigt är goda och vedertagna termer, utöver sina uppenbara språkliga egenskaper, redskap för att vinna ny kunskap, det vill säga de kännetecknas av heuristisk potential. Vissa termer kan också vara betydligt mer komplexa, vaga och inte fullt ut bestämda (Leitchik, Shelov 2007). ”Det traditionella terminologiska argumentet att begrepp bör vara tydligt avgränsade för att säkerställa entydig och därmed effektiv och ändamålsenlig kommunikation är inte övertygande” (Temmerman 2000: 7). Detta kan bero på den ontologiska motsättningen mellan en levande och därmed ständigt föränderlig kunskapskropp och slutna och därmed statiska beståndsdelar.

Ordet kunskap användes avsiktligt flera gånger i föregående stycke. Det är den mest grundläggande komponenten, vilket gör det nödvändigt att studera inte bara själva orden, det vill säga termerna, utan också den diskurs som återspeglar hur denna kunskap modelleras, med hänsyn till den mänskliga faktorn, den kulturella och sociala bakgrunden samt diskurspraktikerna vid den aktuella tidpunkten. Språket är i grunden ”ett intersubjektivt, historiskt och socialt föränderligt redskap” (Geeraerts 2016: 527), som lätt anpassar sig till den extralingvistiska miljön. Således går många

Terminologija | 2021 | 28

29

termer en lång resa och införlivar på vägen denna intersubjektivitet. Associationer till historia och kultur byggs in i deras struktur på samma villkor som en tydligt avgränsad, vetenskaplig och kondenserad tanke. Termer i diskursen representerar snarare inte färdiggjorda kunskapsbyggstenar, utan de dynamiska och gemensamma aspekterna av hur kunskap förvärvas. Särskilt ”tar kognitiv lingvistik hänsyn till aktörernas mentala och kommunikativa verksamheter och införlivar sociala, psykologiska, pragmatiska och andra sidor av mänsklig interaktion” (Manerko 2019: 52). I en annan insiktsfull kommentar betonas att ”vi kan inte studera ett yrkesspråk utan att känna till hur det skapas och utvecklas och vilka mekanismer som ligger bakom” (Alexeeva et al. 2020: 59).

Omfattande forskning har visat att den vetenskapliga diskursen i stort och terminologin (Ahmad 2011; Petrović, Golubović 2018) i synnerhet aldrig har varit fri från denna kulturellt-emotionella komponent. Medicinsk och psykologisk terminologi har rötter i den grekiska mytologin, och denna aspekt har hittills studerats ingående både med traditionella angreppssätt (Athanasiadis 1997) och kognitiva angreppssätt (Манерко, Новодранова 2012). Dessutom har det nya årtusendet inneburit vissa förändringar som går utöver den informationsbaserade förförståelsen och för språkbrukets sociokulturella natur i förgrunden. Dessa förändringar härrör från ”situationsbundna, pragmatiska och andra extralingvistiska kännetecken” (Schubert 2011: 29), kognitiva aspekter av vetenskapligt kreativt tänkande (Temmermann 2000) och skapandet av identitet med språkliga medel (Komova 2000; Hyland 2009). Även om akademiskt skrivande främst anses vara informativt har många kreativa mönster alltid bidragit till den vetenskapliga processen.

Ett av dessa kännetecken är användningen av metaforer, inte bara för att förklara vetenskapliga begrepp, det vill säga konceptuella metaforer, utan också för att väcka uppmärksamhet – nya metaforer. Metaforer utgör också en rik och varierad källa till terminologi. Den konceptuella metaforens centrala roll inom vetenskapen är numera i stort sett oomtvistad (Алексеева 1998; Johnson 2010; Herrmann 2013), eftersom den ger insikter i hur nya vetenskapliga idéer uppstår, hur de omvandlas i takt med kunskapsområdets utveckling och hur de sprids genom vetenskapliga artiklar och monografier. Många forskare har förklarat att metaforer och analogier är oumbärliga inslag i vetenskaplig kreativitet genom att hänvisa till sammanställningen av gammal och ny kunskap. ”De nya entiteter och former som teorin introducerar blir begripliga endast om vi tolkar dem i termer av de gamla entiteterna

30

Anastasia Sharapkova

The Enigma of Merlin in Biomedical Sciences: Image, Concept, Term

and forms already available” (Harré 2004). “Scientific metaphors are central to the construction of models and to the constitution of new scientific theories and that, especially when they are at the beginning of their formulation, theories should resort to metaphors in order to provide understanding and to allow to extract inferences by using knowledge available from other domains” (Rodriguez, Arroyo-Santos 2011: 84). So, the ability to draw links between the known and the unknown is the vital capacity of scientific thought and a means for knowledge advancement. Metaphor amounts to “that instrument of thought, with the help of which we manage to reach the most distant parts of our conceptual field” (Ortega y Gasset 1990).

Metaforernas roll i termbildningen har också uppmärksammats (Raad 1989; Tretjakova 2013; Temirgazina et al. 2019). En kognitiv metodik har visat sig särskilt fruktbar för att förstå varför en viss bild genomgår en metaforisk överföring inom ett visst kunskapsområde (Манерко, Новодранова 2012). Betydelsen av kulturspecifika begrepp som källdomäner inom vetenskapen har undersökts med avseende på metaforer som Rosettastenen och den trojanska hästen, vilka används i biologisk diskurs (Sharapkova, Manerko 2019).

Att söka efter och använda en lämplig metafor i vetenskaplig diskurs handlar i grunden om kreativ, emotionell insikt. Här vill jag citera två forskare som angriper problemet uppifrån respektive nedifrån. Först betonade språkfilosofen G. Kuliev de emotionella faktorernas roll i vetenskaplig kunskapsbildning: ”Reaktionen på nyheter i vetenskaplig verksamhet börjar... med en emotionell chock” (Кулиев 1987). Den berömde fysikern R. Feynman sade i en av sina föreläsningar om den vetenskapliga metodens natur: ”Nu ska jag diskutera hur vi skulle söka efter en ny lag. I allmänhet söker vi efter en ny lag genom följande process. Först gissar vi, nej, skratta inte, det är sanningen”. Båda forskarna betonade i själva verket betydelsen av en emotionell impuls/kreativ insikt/helhetsbild som grund för efterföljande experiment, rationalisering och kategorisering. Detta kan sannolikt vara samma grund som metaforen uppstår ur.

Denna artikel har två syften. För det första vill jag visa hur den välkända karaktären från den arthuriska myten, med sin stora heuristiska potential, överfördes mellan discipliner och blev en term och därigenom bidrog till biologins vetenskapliga diskurs. För det andra berör jag

Terminologija | 2021 | 28

31

… kring frågan om terminologisk variation, eftersom flera andra termer grundade på olika principer introducerades samtidigt, och merlin, efter att först ha varit populär, begränsades till ett fåtal artiklar där den visade sig kunna utnyttjas kreativt. Denna empiriska studie syftar också till att behandla frågan om kreativitet i en rent informativ vetenskaplig diskurs och dess roll i att främja vetenskapliga idéer.

För detta ändamål samlades 2029 artiklar in från PubMed, som utgör en korpus och databas med artiklar inom biomedicinsk vetenskap. Materialet omfattar texter med någon av följande tre termer: ”merlin”, ”schwanomin” och ”Nf2 protein”. Eftersom arbetets huvudsakliga fokus är hur Merlin först blir en metafor och sedan en term, genomförs en grundlig begreppsanalys innan användningen i diskursen och mappningarna mellan domäner diskuteras.

MERLIN: EN MYTOLOGISK GESTALT OCH ETT BEGREPP

I detta avsnitt vill jag översiktligt gå igenom den litterära och historiska kontexten och de associationer som är knutna till bilden av Merlin, den berömde dru iden i den arthuriska myten. Detta behövs för att i nästa steg kunna beskriva de begreppsliga egenskaper som formar honom som begrepp, innan mappningen mellan domäner beskrivs.

Metaforidentifiering sker traditionellt på två huvudsakliga nivåer: den språkliga och den begreppsliga. Det har länge varit känt att det är avgörande att skilja mellan tre centrala fenomen som styr såväl den (rent språkliga) identifieringsprocessen som förståelsen av metaforer: språkliga uttryck, begreppsstrukturer och själva mappningarna mellan domäner. Flera processer går alltså hand i hand: att identifiera metaforen, att identifiera käll- och måldomänerna och slutligen att förstå diskursavsnittets kommunikativa och pragmatiska värde. När vi däremot behandlar termer med ursprung inom konst och humaniora, däribland litteratur, historia och mytologi, är det särskilt viktigt att göra en grundlig begreppsanalys av källdomänen. Den tillämpade metodiken utvecklades med hänsyn till den konceptuella metaforteorin (CMT), som skiljer mellan käll- och måldomäner (Lakoff, Johnson 1980). Som ett banbrytande verk som i årtionden förändrade den lingvistiska och kognitivlingvistiska synen på metaforer behövde det ändå preciseras, särskilt när det tillämpades på komplexa begrepp som utgör källdomäner.

32

Anastasia Sharapkova

The Enigma of Merlin in Biomedical Sciences: Image, Concept, Term

Även om dessa metaforer från början utgör komplexa bilder bevarar de fortfarande mycket av sitt ursprungliga, rika innehåll, grundat på alla länkar och associationer, som ibland är allt annat än självklara. De kan vara ganska komplexa att analysera och tvetydiga i användning, särskilt om vissa av deras begreppsliga egenskaper går förlorade i denna tvärvetenskapliga överföring. Begreppsstrukturen, sådan den förstås inom det kognitiva synsättet, ”hänför sig till de icke-språkliga kunskapsrepresentationer som ord anknyter till och kan utnyttja i en situationsbunden språkanvändning” (Evans 2009: 4). Nyligen publicerade arbeten inom kognitiv lingvistik framhåller den betydande roll som bred kulturell kunskap, lagrad och strukturerad i olika kulturspecifika begrepp, spelar (Komova 2005). Denna strukturerade kunskap utgör ”ett grundläggande schema med vars hjälp människor begreppsliggör världen och sina egna aktiviteter” (Gibbs 2008: 3), och tillhandahåller ett färdigt begreppsramverk för överföring från ett område till ett annat.

Bilden av Merlin är den mest ambivalenta och gåtfulla gestalten i den arthuriska myten; den förekom i legender separat från den arthuriska myten och förenades sedan organiskt med den, vilket berikade den med keltiska magiska föreställningar. I den muntliga traditionen har Merlin funnits sedan 7^th-talet (Goodrich 2002). Enligt de första historiska källorna var Merlin en ung magiker vid namn Ambrosius, född av en inkubus och en nunna, och därmed utrustad med en övernaturlig förmåga att känna till ting men utan onda avsikter. Han kunde se den underjordiska sjön och stridande drakar (en röd och en vit) samt hindra Vortigern från att uppföra en fästning. Den mest populära versionen av berättelsen presenterades dock av Geoffrey of Monmouth på 12^th-talet i ”Historia Regum Britanniae”, där historiska, legendariska och mytologiska gestalter slutligen förenades i en enda gestalt: Merlin Ambrosius – siare, druid, trollkarl och vis man. Merlin blev en unik gestalt i den medeltida litteraturen, en sammansmältning av olika framställningar av förkristna trosföreställningar och den första begreppsliggöringen av kunskapens makt.

I allmänhet fanns det två huvudsakliga medeltida traditioner för hur Merlin beskrevs: som druid-magiker och som visionär-politiker (Jarman 1960; Thomas 2000). Genom litteraturhistoriens olika gestaltningar blev kung Arthur sinnebilden för kunglig samhällsmakt, medan Merlin blev sinnebilden för den makt som utövades genom mystiska praktiker med ursprung i druidernas religion. Ek och mistel var symboler för druiderna (vilket återspeglas i ordets etymologi dru-vid ”styrka-visdom” och som-

Terminologija | 2021 | 28 33

sociated with strength and wisdom) (Guenon 1962). This is the Indo-European type of the priest-king, the shaman or holy man, the image of the wild man, the model of the biblical prophets (Goodrich 2002). His image is a mediator between different worlds: pagan and Christian, magical and knightly, living and dead. His role as a mentor to young Arthur construes the vital component of the legend. His further fate is also important; he disappears from the Arthurian world after falling in love with his female apprentice – Nimue. Despite his visionary abilities and magical knowledge, he could not resist her charms and got trapped in a cave. Still, it is not death in the proper sense; he hangs at the borderline between the living and the dead, returning and embodying the archetype of the eternal Old Wise man “the highest and wisest resources of the unconscious” (Gollnick 1990).

På 21^st-talet, när vetenskapen blev så ofattbart komplex att det är omöjligt att förstå många av dess begrepp utan att tro på dem eller betrakta dem som holistiska entiteter, blev bilden av Merlin som vetenskapsman det ideala materialet för en prototypisk forskare: ironisk, intelligent och en smula galen. Det senare återspeglas i talrika litteratur- och filmverk.

Låt oss nu beskriva de begreppsliga kännetecknen utifrån de sju lexikografiska källor vi analyserade (American Heritage Dictionary of the English Language; European Myth, Legend; Collins English Dictionary; Webster’s College Dictionary; Macmillan Dictionary; Wiktionary). Först och främst förknippas Merlin oundvikligen med legenderna om kung Arthur, vilket nämns i sex av de analyserade definitionerna och pekar på bildens diskursiva existens (Шарапкова 2014). Merlin har sitt ursprung i och lever kvar i gamla berättelser (gamla engelska berättelser). Därtill kommer tre viktiga funktionella komponenter. Den magiska naturen är dominerande, och i fyra definitioner beskrivs han som en magiker och i tre som en trollkarl. De två andra komponenterna i bilden är mindre frekventa och förekommer vanligtvis i kombination. Den ena är rollen som rådgivare: rådgivare (2 gånger) och rådgivare. Endast i en definition används substantivet vän, vilket anger en vänskaplig relation mellan Arthur och Merlin. Siarens roll återspeglas i de lexikala enheterna profet och siare. Definitionerna innehåller också uppgifter om hans död: enligt en av legenderna fängslades han av Morgana/Vivien/Nimue i ett ekträd: för evigt fängslad i ett träd av en kvinna för vilken han avslöjade sin hemliga konst.

34

Anastasia Sharapkova

The Enigma of Merlin in Biomedical Sciences: Image, Concept, Term

Eftersom språk- och kulturordböcker endast ger nyckelinformation om de centrala begreppsliga kännetecknen vände vi oss till associationsordböcker, som bygger på datorbehandling av stora datamängder från öppna internetkällor samt klassisk och modern engelsk litteratur. Associationerna i ordboken Word Association Network, som användes i vår studie, gör det möjligt att identifiera inte bara de centrala kännetecknen hos det undersökta begreppet, utan även dess närmaste periferi och periferi. Den lyfter också fram kopplingarna till andra gestalter i myten (se tabell 1).

Tabell 1. Fördelningen av begreppsliga kännetecken (baserad på ordboken Word Associations Network)

VANLIGASTE ASSOCIATIONERNA

MINDRE VANLIGA ASSOCIATIONER

MINST VANLIGA ASSOCIATIONER

Kärna, magiska förmågor: Magiker, Druid, Profetia, Trollkarl, Bard, Hökare, Trollkarl, Förtrollad, Örad, Pied, Kraftförsedd, Magisk, Vismannen, Magi, Profetisk, Trollkarl, Trolldom, Uggla Närmaste periferi: Nedkyld, Förtrollning, Mö, Motor, Trollstav, Gam, Leende, Prästinna, Vivian Profetia, Fängsla Närmaste periferi, allmänna kännetecken: Eldfängd, Lärling, Avla Närmaste periferi, rum och artefakter: Graal, Uppdrag, Avalon, Slida, Britton, Kittel, Vita, Saxare, Storbritannien, Barron, Legend Kärna, andra gestalter: Lancelot, Arthur, Gwen, Lucien, Tristan, Percival Närmaste periferi, författare: Monmouth, Geoffrey, Tennyson

Kärna, magiska förmågor: Besvärjelse, Profet, Förutsäga Närmaste periferi, andra gestalter: Morgan, Emma, Lancaster Periferi, kännetecken för världen före Arthur: Kaos, Sjukdom, Kung, Fantasy Närmaste periferi, författare: Cornwall, Chaucer Närmaste periferi, artefakter: Drake, Svärd, Torn Periferi, övrigt: Underhållning, Dryck, Hästkrafter, Cedric, Macbeth, Kryssning, Hobby, Ökning, Bbc Närmaste periferi, slutet: Nymf, Grotta, Sjöjungfru, Prototyp, Lockbete, Förklädnad, Frammana, Dräpa, Svansförsedd, Odödlig Närmaste periferi, rum: Walesisk, Eurasisk, Bretagne, Kornisk Kärna, allmänna kännetecken: Mystisk, Farlig, Legendarisk, Passande, Mytisk, Kännande, Därborta, Rättmätig

Kärna, magiska förmågor: Trolldom, Råd, Sten, Alkemist Periferi, världens kännetecken: Ridderskap, Äventyr, Krönikor, Undergång, Övernaturlig, Älva, Keltisk, Radiell Närmaste periferi, allmänna kännetecken: Nemesis, Grov, Argonaut, Stöt, Prolog, Mytologi, Demon, Attraktion, Gudar, Likhet, Prometheus, Oäkta, Aktuell Närmaste periferi, slutet: Fängelsehåla, Akvarium, Madame, Byte, Öde, Slöja, Omnibus, Fängslad, Förräderi Närmaste periferi, artefakter: Skål, Bägare

Terminologija | 2021 | 28

35

Detta förfarande för att beskriva kärn- och periferiegenskaperna hos det studerade begreppet utvecklades på grundval av traditionell begreppsanalys (Болдырев 2014), utvidgad med analys av associationer och encyklopedisk kunskap. Det utgör en användbar grund för det fortsatta förfarandet för kartläggning mellan domäner (Sharapkova, Manerko 2019), analys av bildscheman och analys av integrerade rum (Шарапкова, Яковлева 2020), särskilt när vi arbetar med innehåll rikt på begrepp. Det är tydligt att Merlins kärnegenskaper som magiker, alkemist och druid gör denna bild mycket användbar för att beteckna komplexa och svårfångade entiteter som kräver konceptualisering och kategorisering inom vetenskapen.

MERLIN BLIR EN TERM INOM NATURVETENSKAPERNA

Det 21^st århundradet bevittnade betydande framsteg i studiet av de molekylära mekanismer som ligger bakom utvecklingsprocesser och kartläggningen av biokemiska signalvägar, vilka, när de väl bryts, leder till olika missbildningar. Det har blivit fullständigt klart att en levande organisms biologi både är ytterst skör och oerhört komplex, vilket utesluter alla mekanistiska förenklingar. Detta snabbt växande område, där kunskapen inhämtas i hög takt, krävde att en hel mängd nya termer föreslogs, förkastades eller accepterades. Biologiska signalvägars nätverk krävde vissa hjälpmedel för att förstå och förklara den vetenskap som gav upphov till metaforer.

Ett av de särskilt intressanta fallen är uppkomsten, variationen och förändringen av termen ”NF2-protein”, ett protein med 595 aminosyror som kodas av Neurofibromatosis typ 2-genen (NF2) och som kallades ”schwannomin” och ”merlin”. Det är ett cytoskelettprotein som bidrar till utvecklingsprocesser. Hos människor medverkar det i patogenesen för tumörer i nervsystemet, eftersom det är inaktiverat eller inte fungerar i nästan alla schwannom och meningiom.

De första arbetena om detta protein publicerades redan under 1980-talet och början av 1990-talet i de mest ansedda tidskrifterna – ”Nature” och ”Cell” – och båda förklarade valet av denna specifika termbildning. Eftersom proteinet, som ansvarar för utvecklingen av tumörer som växer ut från Shwann-celler, först påträffades i schwannom, kallades det ”schwannomin” – ”ett ord som härletts från schwannoma, den vanligaste tumören vid NF2” (Rouleau et al. 1993). Det föreslogs också att proteinet har tumörsuppressoraktivitet, och det visade sig överraskande ha en sekundärstruktur ”som liknar strukturerna hos moesin, ezrin och radixin” (Ibid).

36

Anastasia Sharapkova

The Enigma of Merlin in Biomedical Sciences: Image, Concept, Term

Det intressanta är att en annan forskargrupp publicerade en artikel om samma ämne just samma år. Författarna identifierade proteinet genom att studera familjer med ärftlig neurofibromatos typ 2: ”Detta protein, som vi har kallat merlin (för moesin-ezrin-radixin-like protein), kan representera en ny klass av tumörsuppressorer vars funktion förmedlas genom interaktion med cytoskelettet” (Trofatter et al. 1993). Introduktionen av två olika termer för samma objekt (protein) skapade samtidigt en situation av terminologisk variation.

Båda termerna förefaller mycket välgrundade och uppfylla de krav som termer bör uppfylla. ”Schwannomin” anknyter till den typ av celler som främst påverkas av mutationen och bär därmed information om upptäckten; termen följer den morfologiska modellen hos liknande termer och placerar proteinprodukten inom ett delområde – hjärnforskning. Den andra termen – ”merlin” – är en akronym. Den återkommande definitionen av akronym lyder: ”en akronym är en variant av en ordgruppsförkortning där ordgruppen (vanligen en enskild entitet eller ett substantiv, men ibland ett verb) är uttalbar” (Grange, Bloom 2000: 3). Den preliminära tendensen är inte bara att göra det nya ordet uttalbart utan också att få det att likna redan existerande ord; denna tendens kallas bakronymbildning och är vanlig inom marknadsföring. I vårt fall är den resulterande termen inte bara relativt lätt att uttala, med en vokal i mitten, utan associerar också till den redan existerande gåtfulla figuren. Akronymens struktur har två avgörande fördelar. För det första passar den ännu bättre in i den fonetiska strukturen hos liknande termer, eftersom den är ett tvåstavigt ord snarare än ett trestavigt. Därmed införlivas ”merlin” i det redan existerande terminologiska systemet. För det andra har senare forskning visat att proteinet inte enbart var knutet till Schwann-celler utan också fungerade som ett ställningsprotein mellan membran och cytoskelett. Därför är formen ”merlin” bättre, eftersom den saknar en direkt koppling till schwannom.

Dessutom visade det sig vara ett mycket gammalt protein: merlin identifierades som en uppströmsregulator av den tumörsuppressiva Hippo-signalvägen, en funktion som är bevarad hos däggdjur (Hamaratoglu 2006), och bidrar därmed i stort till cellproliferation, tillväxt och apoptos (celldöd). Idén om ett uråldrigt ursprung och homologi med kända proteiner utforskades ingående i följande publikation av samma författare, som stödde metaforen genom personifiering. Författarna använder ordet ”pedigree”, som vanligtvis syftar på ”föräldrarna och andra tidigare familjemedlemmar till en

Terminologija | 2021 | 28

37

djur eller person, eller en officiell skriftlig handling om detta” (LDO) i en metaforisk kontext. Möjligheten säkerställdes genom bakgrundsmappningen mellan proteinet merlin och druide Merlin: ”DNA-diagnos av neurofibromatos typ 2. Förändrad kodningssekvens hos tumörsuppressorn merlin i en utvidgad släkt” (MacCollin et al. 1993). Dessutom visade artikeln från 1994 att överuttryck av detta protein nästan mirakulöst kan återställa ”den maligna fenotyp som induceras av en onkogen Ras-mutant” eller ”motverka Ras-mutantens onkogena verkan” – drivkraften bakom de flesta karcinom¹ i människokroppen (Tikoo et al. 1994). Under de följande åren säkerställde författarna en personaliserande mappning genom att använda ord från den mänskliga domänen, såsom motverka, kämpa mot, slå tillbaka och upphäva. Intressant nog börjar ordet upphäva (officiellt avsluta en rättslig överenskommelse eller sedvänja, LDO) användas i detta sammanhang, möjligen till stöd för idén om en något väl formell stil: ”Medan en mutation vid S518 som efterliknar konstitutiv fosforylering (S518D) upphäver merlins förmåga att hämma celltillväxt och rörlighet...” (Surace at al. 2004). Dessutom är det i många artiklar från denna period fortfarande oklart om den nya termen skrivs med gemen, som termer förväntas skrivas, eller med versal, som ett namn, vilket vissa författare föredrar.

Termen merlin omfattar den redan existerande kunskapsstrukturen från den andra domänen. För det första handlar det om den magisk-mytiska aspekten, förknippad med svårigheten att förvärva vetenskaplig kunskap och proteinfunktionernas komplexitet, vilka ännu inte är helt klarlagda. Druiden är gammal, och proteinet fyller en tumörsuppressiv funktion som gör att cellerna kan fungera längre och att organismen kan leva ett fullvärdigt liv. För det andra kan det, eftersom det bidrar till utveckling och tillväxt hos däggdjur, konceptualiseras som en vis rådgivare, en mentor – en roll som liknar den Merlin har i många berättelser om Arthur. För det tredje bär det med sig alla de känslomässiga associationer som är knutna till litteratur och kultur och som kan göra kunskapsöverföringen snabbare eller enklare. ”Merlin” är ett exempel på en term som inte är fullständigt bestämd och därmed potentiellt öppen för att ta till sig nya betydelser eller nyanser av betydelse, i takt med vetenskapens dynamiska karaktär. ”Obestämdhet kan visa sig negativt som vaghet, men också positivt som öppenhet, ’gästfrihet’ eller förmåga att rymma samtidiga möjligheter” (Bassey 2007: xvi).

¹ Karcinom är en malign tumör som utvecklas från epitelceller.

38 Anastasia Sharapkova | The Enigma of Merlin in Biomedical Sciences: Image, Concept, Term

Här vill jag återvända till en mycket viktig idé som omvandlade LSP-studierna på 1990-talet. Det handlar om insikten att vetenskapens språk är en gemensam insats som många bidrar till. Med andra ord bidrar alla som arbetar inom området till språkbruksnormen genom att skriva egna artiklar och föredra vissa ord och mönster framför andra. Charles Bazerman hävdade också att ”att behandla vetenskaplig stil som fast och epistemologiskt neutral är retoriskt naivt och historiskt felaktigt” (1987: 125). Terminologin utgör inget undantag. Den rika kunskapsstruktur som bilden från ett annat fält tillhandahåller gör det möjligt för oss att urskilja vissa av dess platser som fungerar som ett slags ramverk att fylla i. Den anpassades vidare även inom utbildning och formulerades så här: ”utöver metaforerna, enligt vilka lärande är en process där enskilda elever tillägnar sig kunskap (ett ’monologiskt’ synsätt) eller deltar i social interaktion (ett ’dialogiskt’ synsätt), bör man skilja ut ett ’trialogiskt’ synsätt, det vill säga lärande som en process för kunskapsskapande med fokus på medierade processer där gemensamma aktivitetsobjekt utvecklas i samarbete” (Paavlova, Hakkarainen 2005: 535). Detta ligger helt i linje med begreppet ”kollaborativ kreativitet” som diskuterats inom kognitiv lingvistik under de senaste åren. Det betonar att kreativitet framför allt är en gemensam handling och insats, möjliggjord av redan existerande kunskapsstrukturer (Заботкина 2019).

Två termer användes lika ofta, vilket studien av 2029 artiklar i PubMed har visat (Fig. 1)². I många fall följde författarna mönstret att nämna båda i samma artikel: ”merlin” – det andra namnet ”schwanomin”, eller ”schwanomin” – det andra namnet ”merlin”, eller till och med dubbelformen ”merlin-schwannomin” och ”merlin/schwannomin”. Vissa kunskapsområden skiljer sig dock åt. ”Schwanomin” föredras tydligt inom cancerforskning, experimentella studier på mänskliga celler och medicinska fall, medan ”merlin” föredras inom mer komplexa biologiska områden och särskilt i översiktsartiklar. Dessutom kan vi inte utesluta konkurrens mellan två laboratorier eller forskargrupper, vilket också tillför en betydande social faktor till ett fall av terminologisk variation. Under senare år har fler artiklar enbart med beteckningen NF2-produkt eller NF2-protein kommit att dominera, vilket sannolikt är den främsta orsaken till att merlin förekommer mer sällan i artiklar och återspeglar tendensen att använda förkortningar som är enhetliga inom olika domäner. NF2-genen mest

² Några av de källor som undersökts citerar vi här i sin helhet och tar upp i en separat referenslista i slutet av artikeln.

Terminologija | 2021 | 28

39

Fig. 1. Användningen av nyckeltermer i artiklar inom biologi och medicin från 1993 till 2020

logiskt sett ger upphov till NF2-protein, inte Merlin eller schwanomin, oavsett hur användbara dessa beteckningar var i början av forskningen inom området.

Potentialen hos ”merlin” som term att väcka en hel rad associationer knutna till dess litterära föregångare utnyttjas framgångsrikt i vissa artiklar som förklarar varför man valt denna term framför den andra. Den redan existerande kunskapsstrukturen eller matrisen möjliggör kreativitet genom att utvidga och utveckla den samlade tolkningen av en rent vetenskaplig artikel. Dessa fall kan betraktas som två mentala rum som verkar samtidigt: rummet för den rigida och precisa vetenskapen, som bygger på rationellt tänkande, och rummet för den mytologiska bildvärlden, som bygger på emotionell synkretism. De bildar inte ett integrerat rum såsom det beskrivs inom blandningsteorin (Fauconnier 1999), utan tillför en intertextualitetsnivå, som ger upphov till nya tolkningar och sammanfogar flera tankar till en helhet.

I de flesta fall ser vi endast en kreativt utvecklad egenskap. Genom att analysera alla insamlade exempel urskiljer vi fyra huvudsakliga vägar som ”merlin” kan ta, utifrån de centrala konceptuella egenskaperna. De är följande: druiden som beskyddare, druiden som rådgivare med tillgång till kunskap och information, druiden som trollkarl, svårfångad och gåtfull, samt druiden som förmedlare (sammanfattat i Fig. 2). Dessa vägar passar tydligast in i de platser som den ursprungliga konceptstrukturen tillhandahåller; de centrala egenskaperna utnyttjas i huvudsak, medan de perifera egenskaperna frigör kreativitetspotentialen.

40

Anastasia Sharapkova

The Enigma of Merlin in Biomedical Sciences: Image, Concept, Term

Fig. 2. MERLINS konceptuella egenskaper mot bakgrund av dess metaforisering i vetenskapliga artiklar

Merlins roll som druidbeskyddare, den magiske garanten för det arthurianska kungariket med positiva konnotationer, verkar vara mest populär i biomedicinska artiklar, särskilt när det gäller ännu okända funktioner under de tidiga åren av utforskningen av merlin. Låt oss illustrera denna överföring med följande exempel. Artiklarna har följande titlar: ”Neurofibromatosis 2: förlusten av merlins skyddande besvärjelse” (Gusella et al. 1996); ”NF2: merlins trolldom” (Xiao et al. 2003); ”Merlin: trollkarlen behöver proteinstabilitet för att fungera som tumörsuppressor” (Morrow, Shevde 2012) bygger på denna idé. I den första diskuterar författarna möjliga funktioner utifrån merlins homologi med andra liknande proteiner: Merlin kan således spela en roll i regleringen av cellform, rörelse, vidhäftning, kommunikation eller ombyggnad av membranet.

Som mytologisk varelse hör Merlin ihop med andra mytologiska gestalter med övernaturliga krafter, såsom Prometheus: ”Neurofibromatosis typ 2/Merlin: att vässa Prometheusmyten” (Drvarov, Cubero 2011). Artikeln betonar den kritiska roll som ”merlin” spelar genom att kontrollera homeostasen i leverns stamcellsnisch, vilket gör proteinet betydligt viktigare i olika processer, däribland leverregenerering, vars exceptionella kapacitet skildras i Prometheusmyten. Merlin fungerar som en väktare som kontrollerar proliferationen hos hepatiska ovalceller. Detta är en

Terminologija | 2021 | 28 41

ännu mer komplex konceptualisering där tre inpututrymmen smälter samman: myten om Prometheus, den arthurianska myten och vetenskapen bakom detta protein – ”merlin”, utrustat med enastående krafter. Sambandet med liv och död, eller celltillväxt och apoptos, framträder på ett lyckosamt sätt i schwannomangiogenesen, där merlin också spelar en roll och därmed gör blodkärlsmiljön till ett potentiellt terapeutiskt mål för behandling av schwannom.

Den närmast magiska funktionen att skydda celler mot tumörbildning, som ännu inte är tydligt förstådd, leder till ett spel med motsättningen mellan rationella och irrationella kunskapssystem; det irrationella fungerar som inspirationskälla för det rationella. Även om författarna använder ord som trolldom, besvärjelser, magi i kreativt syfte, avgränsar de dem genom att skapa en diskursiv motsättning: Till sist kommer en rationell förståelse av Merlins trolldom att möjliggöra utformningen av välbehövliga målinriktade behandlingar för NF2, mesoteliom och möjligen andra typer av cancer (Okada et al. 2007). Detta är en språklig gestaltning och dekonstruktion av den tankemässiga förmedlingen mellan två mentala rum: det litterärt-mytologiska bakgrundsrummet och det vetenskapligt-terminologiska. Förståelse eller rationalisering blir nyckeln. Samma process förekommer i artikeln ”Magiskt men behandlingsbart? Tumörer på grund av förlust av merlin” (Hanemann 2008), som fokuserar på tumörer som uppstår till följd av funktionsförlust och på möjliga behandlingsmetoder. Mekanismen bakom missbildningen är ännu inte förstådd, men det är möjligt att hitta en behandling genom att hämma de redan kända signalvägarna som är relaterade till merlin. Användningen av ordet magi i titeln understryker att helhetsbilden varken är känd eller förstådd; dessutom är den så komplicerad att den metaforiskt kan betraktas som magi.

Medlarfunktionen återspeglas i följande lexikala uttryck: hängande, mellan, sammanlänkande, exempelvis: Merlin: hängande tumörhämning på Rac (Sherman, Gutmann 2001). ”Merlin är en ”magisk” länk mellan extracellulära signaler och intracellulära signalvägar som reglerar cellrörlighet, proliferation och överlevnad” och ”Merlin reglerar signalhändelser i skärningspunkten mellan utveckling och cancer” (Stamenkovic, Yu 2010). Merlin kan ha en funktion i en signalväg som är utformad för att förmedla information mellan cytoskelettet och cellmembranet, och från dessa vidare till cellkärnan (Gusella et al. 1996).

Konceptualiseringen av ett protein genom druidens trollkarls- och rådgivarroller är särskilt användbar i artiklar som fokuserar på den stora mängd funktioner som proteinet kan fylla. Artikeln ”NF2: merlins trolldom”

42

Anastasia Sharapkova

The Enigma of Merlin in Biomedical Sciences: Image, Concept, Term

(Xiao et al. 2003) är en detaljerad översikt över de många möjliga funktioner som detta protein har vid tumörinitiering och tumörprogression, utan att närmare motivera valet av ”trolldom”, som förekommer enbart i titeln. Många av dessa funktioner är endast antagna och har inte bekräftats eller bevisats experimentellt. Det står dock klart att proteinets roll kan jämföras med trolldom, med tanke på antalet funktioner det kan utföra och den samlade komplexiteten i dessa processer, som utnyttjar ett stort antal biokemiska signalvägar. Det är ett välkänt dilemma i mänskligt tänkande, formulerat paradoxalt av science fiction-författaren Arthur Clarke: ”Any sufficiently advanced technology is indistinguishable from magic”. Det skulle till och med kunna omformuleras till ”all ofattbart komplicerad vetenskap skulle kunna förenklas genom magiskt tänkande”.

Artiklar som behandlar proteinets okända eller ännu obevisade funktioner väljer tydligt merlin som term snarare än schwanomin, och texten innehåller ord som svårfångad, okänd, outredd, mystisk med flera. Även för ett rationellt vetenskapligt tänkande ter sig det okända som mystiskt och magiskt, som om naturen fortfarande dolde sina hemligheter för människans intellekt. Detta förekommer i titlarna på följande artiklar: ”Att kasta ljus över Merlins trolldom” (Okada et al. 2007), där författarna utgår från den väletablerade konceptuella metaforen att jämföra kunskap med ljus. Till skillnad från andra onkogenprodukter påverkar detta protein de maligna processerna indirekt genom att bidra till olika cellulära signalvägar: 1) andra tumörsuppressorgener verkar fungera i processer som är mindre tydligt relaterade till regleringen av cellcykeln. En av de mest fascinerande generna i denna senare klass är genen för neurofibromatos typ 2 (NF2)¹, som kodar för ett protein i superfamiljen 4.1, Merlin; 2) Mekanismen genom vilken Merlin reglerar cellproliferation är fortfarande oklar (LaJeunesse et al. 1998); 3) Mekanismen bakom tumörsuppressoraktiviteten hos genprodukten merlin från neurofibromatos typ 2 (NF2) är till stor del okänd (Neill, Crompton 2001). Proteinet var uppenbart exceptionellt bland de likartade tumörskyddande proteinerna, och många artiklar framhäver detta genom direkta jämförelser: Det blev genast tydligt att Merlin inte är någon vanlig tumörsuppressor: den saknar uppenbar katalytisk domän eller DNA-bindande domän men uppvisar betydande homologi med medlemmar av ERM-familjen (Ezrin–Radixin–Moesin) av cytoskelettets länkproteiner (Okada et al. 2007).

Översiktsartikeln med titeln ”Tumörsuppressorproteinet NF2/merlin: gåtan fortsätter” (Hovens, Kaye 2001) spelar uttryckligen på detta

Terminologija | 2021 | 28 43

del av de ursprungliga konceptuella egenskaperna, vilket gör processen ännu mer komplicerad genom att ”merlin” passas in i den återkommande metaforen om att vinna kunskap som att lägga ett pussel. Artiklarna som betonar kunskapsbristen föredrar ordet undflyende: Det är dock ännu oklart hur denna funktion omsätts i hämning av tumörtillväxt.oklart. Under lång tid kunde proteinets funktioner inte fastställas: 1) Tumörsuppressorgenen Nf2 kodar för merlin, ett protein vars funktion har varit oklar (Kissil et al. 2003); 2) men funktionen hos dess kodade protein, Merlin, förblir oklar (McClatchey, Giovannini 2005); 3) Även om Merlins biokemiska funktion har förblivit oklar... (Okada et al. 2007). Författarna föredrar tydligt förstärkande uttryck och kraftfullare ord: Att reda uttumörernas biologi bidrar till att klargöra deras tillväxtmönster (de Vires et al. 2015).

Merlins roll som rådgivare åt den unge Arthur, där han organiserade Runda bordets orden och medlade mellan olika riddare, gör termen exceptionellt användbar för att beskriva komplexa biologiska signalvägar och betona den samordnande och samverkande funktionen, såsom i följande artiklar: ”Nf2/Merlin: en samordnare av receptorsignalering och intercellulär kontakt” (Curto, McClatchey 2008) och ”Merlins interagerande proteiner avslöjar flera mål för NF2-terapi” (Scoles 2008). De konceptuella metaforer som uttrycks med reglera, ett vanligt ord inom biologin, kompletteras av mer metaforiska uttryck som styra, samverkande funktion, omforma kommunikationen mellan celler, en mikrotubulistabilisator, en huvudorganisatör. Exempelvis: Merlins tumörhämmande funktioner är oberoende av dess roll som organisatörav aktincytoskelettet i Schwannceller (Lallemand et al. 2009); Merlin fungerar som en kritisk regulatorvid Staphylococcus aureus-inducerad osteomyelit (Zhou et al. 2021).

Det bästa testet på kunskapsstrukturens beskaffenhet är om den är produktiv eller inte. Med andra ord: om några nya termer bildas inom det befintliga ramverket. Och Merlin är som term, med sina band till magi och trolldom, verkligen produktiv. Under 2000-talet dök termen ”magicin” upp i artikeln ”Magicin, ett nytt cytoskelettprotein som associerar med tumörsuppressorn merlin och Grb2”, vilket är ännu en akronym som följer det föreslagna ramverket och utnyttjar de redan befintliga kunskapsstrukturerna: Vi rapporterar ett nytt protein som binder specifikt till merlin och som vi har döpt till magicin (merlin- och Grb2-interagerande cytoskelettprotein) (Wiederhold et al. 2004).

44 Anastasia Sharapkova The Enigma of Merlin in Biomedical Sciences: Image, Concept, Term

Since 2014, there have been much more papers devoted to searching for targeted therapies against the tumors associated with Nf2 gene and its product merlin or schwanomin. Interestingly, this protein was shown to contribute to other cancer types and their progression: NF2 mutations and merlin inactivation also occur in spontaneous schwannomas and meningiomas, as well as other types of cancer including mesothelioma, glioma multiforme, breast, colorectal, skin, clear cell renal cell carcinoma, hepatic and prostate cancer (Petrilli, Fernández-Valle 2016). Therefore, there is a slow decline in using the first term and preferring the second in biomedical papers. For clarity and uniformity some authors just prefer “Nf2 gene product” that nearly triples in the period of 2013–2020 (Fig. 1). Merlin seems to be still preferred in those works dealing with fundamental biochemical processes, developmental processes, oxidative stress. Again, in many papers two terms appear together and are introduced as complete synonyms like in the following papers: “Merlin, the NF2 gene product” (Pećina-Šlaus 2013) or “Role of Merlin/NF2 inactivation in tumor biology” (Petrilli, Fernández-Valle 2016). Meanwhile the term “merlin” started to be ousted by Neurofibromin 2, the term related to the gene causing all the malfunctions. Moreover, in 2021 there were 41 uses of the term “merlin” as compared with 34 of Nf 2 protein and only 11 of schwannomin. It seems that the final choice of the one and only term in not made, and this variance is consciously preserved not only for the sociocultural reasons of two schools or groups competing, but precisely because of the necessities connected with knowledge formation and mediation in biology. That is this complexity, fuzziness, and indeterminacy working for heuristic purposes with subtle differences still existing between the terms.

En annan aspekt som ofta förbises när akademiskt skrivande diskuteras är att det kan innehålla kreativitet eller företeelser som går utöver det informationscentrerade paradigmet. I vårt fall gäller båda: på den kognitiva nivån, där ny kunskap föds, och på den språkliga nivån, där kunskapen förmedlas vidare. Den första nivån är svår att fånga med traditionella lingvistiska metoder, eftersom endast mycket sällsynta exempel, såsom uppkomsten av termen ”merlin”, ger insikt i hur nyheter uppstår. De två idéer som jag tidigare citerade om en känslomässig chock (Кулиев) och en gissning (Feynman) vid teoribildningens allra första skede stämmer i själva verket väl överens med den senaste neurologiska forskningen om kreativitet: ”Kreativt tänkande har också viktiga känslomässiga komponenter, däribland den lustfyllda reaktion som följer med nya kombinationer i den uppskattade AHA!-upplevelsen. Genereringen av nya representationer innebär att tidigare orelaterade representationer binds samman på sätt som också skapar nya känslomässiga bindningar” (Thagart, Stewart 2011).

Terminologija | 2021 | 28

45

som innefattar den lustfyllda reaktion som följer med nya kombinationer i den uppskattade AHA!-upplevelsen. Genereringen av nya representationer innebär att tidigare orelaterade representationer binds samman på sätt som också skapar nya känslomässiga bindningar” (Thagart, Stewart 2011). Detta ögonblick kan dock spåras genom att studera metaforer i kunskapsutvecklingens alla stadier. När proteinet väl har förståtts utnyttjas den metaforiska potentialen på nytt, främst i översiktsartiklar (tabell 2). Dessa artiklar tycks dessutom citeras betydligt oftare än vad som är vanligt för tidskriften. Detta kan delvis förklaras av att översiktsartiklar citeras oftare, men det kan också vara den kreativa titeln som väcker uppmärksamhet och därmed höjer citeringspoängen ytterligare. Uppgifterna om påverkansfaktor och citeringspoäng hämtades från Web of Sciences. Flera artiklar har en citeringspoäng som avsevärt överstiger deras påverkansfaktor.

Tabell 2. De mest kreativa titlarna i vårt korpus med tidskriftens påverkansfaktor och citeringspoäng

TITEL

TIDSKRIFT

PÅVERKANSFAKTOR

ÅR

TYP

CITERINGSPOÄNG

Neurofibromatos typ 2/Merlin: skärper Prometheusmyten

Hepatology

2011

kommentar

3

Neurofibromatos typ 2: när merlins skyddande trollformel går förlorad.

CurrOpin Genet Dev

5.9

1996

översiktsartikel

44

Magi men behandlingsbar? Tumörer på grund av förlust av merlin.

Brain

14.25

2008

översiktsartikel

105

Tumörsuppressorproteinet NF2/merlin: gåtan fortsätter

J Clin Neurosci.

2.1

2001

översiktsartikel

22

Merlin: trollkarlen behöver proteinets stabilitet för att fungera som tumörsuppressor.

BiochimBiophys Acta.

3.4

2012

översiktsartikel

23

Att kasta ljus över Merlins trolldomskonst

Trends Cell Biol.

16

2007

översiktsartikel

84

46

Anastasia Sharapkova

The Enigma of Merlin in Biomedical Sciences: Image, Concept, Term

TITEL

TIDSKRIFT

PÅVERKANSFAKTOR

ÅR

TYP

CITERINGSMÅTT

Merlin, en ”magisk” länk mellan extracellulära signaler och intracellulära signalvägar som reglerar cellmotilitet, proliferation och överlevnad.

Curr Protein Pept Sci.

2.5

2010

översiktsartikel

108

NF2: Merlins trolldom.

Genes Chromosomes Cancer

4.04

2003

översiktsartikel

42

DISKUSSION OCH SLUTSATS

Det analyserade fallet där en bild blir en metafor och därefter ger upphov till en term som är en akronym i det specialiserade sammanhanget är särskilt intressant. Det belyser inte bara förändringarnas rena komplexitet utan också metaforernas roll i den inledande fasen av att diskutera och beskriva ett nytt vetenskapligt begrepp. Metaforer är oumbärliga i populärvetenskapligt skrivande och när idéer kommuniceras till en bredare publik, men här ser vi hur den komplexa, flerskiktade bilden överfördes från ett område till ett annat specifikt för att få grepp om den gåtfulla entitet som sedan skulle klarläggas genom rationellt tänkande. Det är detta som gör fallet med ”merlin” både unikt och symtomatiskt och pekar på en särskild attraktionskraft hos källområden som vetenskapen värdesätter för deras heuristiska potential. De källområden som används inom vetenskapen är förbundna med kultur, mytologi och litteratur, eftersom de är kunskapsområden som är känslomässigt rika.

Exemplet på terminologisk multivarians (”merlin”, ”schwanomin” och ”NF2 protein”/”NF2 gene product”/”neurofibromin”) är särskilt intressant, eftersom tre termer introducerades, användes och tolkades nästan samtidigt och inom samma kunskapsområde. Dessutom användes de av nästan samma personer i olika artiklar för olika ändamål. Som Gordin framhöll i sin bok om vetenskaplig engelska: ”vetenskapliga språk föds inte, de skapas, och det krävs en hel del arbete” (2015), vilket understryker betydelsen av varje förändring och varje val.

Med tanke på det valda materialets komplexitet utvecklade vi följande förfarande för att beskriva de konceptuella kännetecken som vidare skulle analy-

Terminologija | 2021 | 28

47

seras i biomedicinsk diskurs. Först analyseras lexikografiska uppslagsord för att få fram kärnkännetecknen, därefter associationsordböcker och encyklopedisk kunskap för att få fram ett begrepps fullständiga struktur. Sedan analyseras det insamlade materialet från PubMed för att fastställa de huvudsakliga vägar genom vilka det ursprungliga begreppet utnyttjas i vetenskaplig diskurs.

Studier av proteinet merlin är förknippade med molekylär onkologi, morfogenes och celldifferentiering samt med uppkomsten av flercelliga djur ur ett evolutionärt perspektiv. Samtidigt kan merlin spela en viktig roll i de intrikata processer som äger rum under ett så övergripande biologiskt fenomen som oxidativ stress. Dessa vetenskapliga områden förenas av behovet av att klarlägga de grundläggande mekanismerna bakom cellprogrammering och reglering av proliferation. Det handlar om frågor där många informationsbitar saknas och kunskapen ännu inte har formats. Merlin kanske inte är nyckeln till alla dessa områden, men tycks vara en viktig pusselbit, en gåta eller till och med ett mysterium. Det bör noteras att akronymen merlin ofta används i arbeten som innehåller de mest betydelsefulla och icke-triviala resultaten och bidrar till att lyfta slöjan över ett ännu olöst mysterium. När de flesta frågor har fått mer eller mindre svar och det går att omsätta dessa upptäckter i praktiken (medicin eller behandling), försvinner mysteriet spårlöst och termen ”merlin”, med sina associationer till bilden av en trollkarl ur den arthurianska myten som kan veta sådant som andra inte kan, verkar inte längre behövas. Detta driver termens heuristiska potential och gör det möjligt att utnyttja de ursprungliga kunskapsstrukturerna och konceptuella kännetecknen.

I detta sammanhang utgör den ursprungliga bildens komplexitet, som bär på kulturell kunskap, inget problem för användningen av termen. Tvärtom är den ett sätt att underlätta förståelsen av just denna kunskap, som framför allt är en gemensam strävan och i hög grad bygger på den ursprungliga komplexiteten. I modern vetenskap, särskilt inom biomedicin, är kunskapen så ofattbart komplex att vi oundvikligen har att göra med heterogena nätverk bestående av människor, resultaten av deras intellektuella arbete och olika artefakter (Latour 1999). För att främja vetenskapens utveckling måste vi helt enkelt ta till alla slags diskursförmedlade stödstrukturer: att skapa och använda kognitiva artefakter och metaforer samt att återanvända mentala modeller, kraftfulla bilder och begrepp. De ”är mer kunskapsladdade, intelligenta och autonoma” (Paavola, Hakkarainen 2005: 536). De mytologiska, kulturella och litterära bilderna har överraskande nog en enastående heuristisk potential.

48

Anastasia Sharapkova

The Enigma of Merlin in Biomedical Sciences: Image, Concept, Term

De erbjuder en mental modell som är komplex men ändå holistisk, mångfacetterad men ändå strukturerad, öppen och obestämd men samtidigt med en stabil kärna. Framför allt möjliggör den kreativ, obunden användning och återanvändning av tidigare kunskap och tänjer därmed på det okändas gränser.

Att termer är obestämda är en tillgång, inte ett problem, särskilt under en viss period av kunskapsutvecklingen. Den ursprungliga bildens konceptuella struktur bakom termen spelar en avgörande roll genom att underlätta de gemensamma ansträngningarna att skapa kunskap och till och med utveckla den inom ett helt annat område. Särskilda kännetecken tas i bruk i varje realisering av termen i den vetenskapliga biomedicinska engelska diskursen. Analysen har visat att mer komplexa och grundläggande artiklar använder termen ”merlin” snarare än ”schwanomin” eller ”NF 2 gene product”. När merparten av proteinet merlins egenskaper och dess roll i många processer har klarlagts minskar dess frekvens. Det noterades också att mer kreativa titlar används i översiktsartiklar och citeras oftare, men denna egenskap hos den vetenskapliga diskursen bör studeras vidare.

REFERENCES

Ahmad Khurshid 2011: Affective computing and sentiment analysis: Emotion, metaphor and terminology 45, Springer Science, Business Media.

Alekseeva Larissa, Mishlanova Svetlana, Picht Herbert 2020: The Metaphor Cycle in a Term-Formation Process. – Terminologija/Terminology 27, 58–80.

Athanasiadis Loukas 1997: Greek mythology and medical and psychiatric terminology. – Psychiatric Bulletin 21(12), 781–782.

Bassey Antia 2007: Introduction. In Indeterminacy in terminology and LSP: Studies in honour of Heribert Picht 8, John Benjamins Publishing.

Bazerman Charles 1987: Codifying the social scientific style: The APA Publication Manual as a behaviorist rhetoric. – The rhetoric of the human sciences, 125–144.

Evans Vyvyan 2009: How words mean: lexical concepts, cognitive models, and meaning-construction, Oxford: Oxford University Press.

Fauconnier Gilles 1999: Mappings in Thought and Language, Cambridge: Cambridge University Press.

Geeraerts Dirk 2016: The sociosemiotic commitment. – Cognitive linguistics 27(4), 527–542.

Gibbs Raymond W. 2008: “Metaphor and thought.” The Cambridge handbook of metaphor and thought, ed. R. Gibbs, Cambridge: University Press, 3–14.

Gollnick James 1990: The Merlin archetype and the transformation of the self. – Studies in Religion/Sciences Religieuses 3, 319–329.

Goodrich Peter H. 2002: Merlin in the Twenty-First Century. – Arthurian studies 51, 149–162.

Gordin Michael D. 2015: Scientific babel, University of Chicago Press.

Grange Bob, Bloom D. A. 2000: Acronyms, abbreviations and initialisms. – BJU International 86, 1–6.

Guenon Rene 1962: The Wild Boar and the Bear. – Studies in Comparative Religion 1(1). URL: http://www.studiesincomparativereligion.com/public/articles/The_Wild_Boar_and_the_Bear-by_Rene_Guenon.aspx.

Harré Rom 2004: Modeling: Gateway to the Unknown: a Work by Rom Harré 1, Gulf Professional Publishing.

Herrmann J. Berenike 2013: Metaphor in academic discourse. – Linguistic forms, conceptual structures, communicative functions and cognitive representations, 333.

Hyland Ken 2009: Constraint vs creativity: Identity and disciplinarity in academic writing. – Commonality and Individuality in Academic Discourse. Linguistic Insights 100, 25–52.

Terminologija | 2021 | 28

49

ISO (International Organization for Standardization) 1988–2003: ISO 639 (Parts 1–6). Codes for the representation of names of languages, Geneva, Switzerland: ISO. See http://www.loc.gov/standards/iso639–2/.

Jarman Alfred Owen Hughes 1960: The legend of Merlin, University of Wales Press.

Johnson Mark 2010: Metaphor and cognition. – Handbook of phenomenology and cognitive science, Dordrecht: Springer, 401–414.

Komova Tatiana Andreevna 2005: Concepts of Language in Historical and Cultural Contexts, Moscow: Maks Press

Lakoff George, Johnson Mark 1980: Metaphors we live by, Univ. of Chicago Press.

Latour Bruno 1999: Pandora’s Hope, Harvard University Press, Cambridge, MA.

LDO – Longman Dictionary of Contemporary English Online URL: https://www.ldoceonline.com/dictionary.

Leitchik Vladimir Moiseevitch, Shelov Sergey Dmitrievitch 2007: Commensurability of scientific theories and indeterminacy of terminological concepts. – Indeterminacy in terminology and LSP: Studies in honour of HeribertPicht 8, 93–106.

Levinson Stephen C. 1997: From outer to inner space: linguistic categories and non-linguistic thinking. – Language and conceptualization, 13–45.

Manerko Larissa 2019: Knowledge Structures and Ways of Their Description in Cognitive Terminology Research. – Terminologija 26, 47–72.

Novodranova Valentina. 2007: Types of Knowledge and their Representation in the Language for Special Purposes (LSP). – Cognitive Linguistics: New Problems of Cognition 5, 136–140.

Ortega y Gasset J. 1990: Dve velikie metafory [Two great metaphors], Arutyunova, ND and Zhurinskaya, MA eds, 68–81

Paavola Sami, Hakkarainen Kai 2005: The knowledge creation metaphor–An emergent epistemological approach to learning. – Science & Education 14(6), 535–557.

Petrović Milena, Golubović Marija 2018: The use of metaphorical musical terminology for verbal description of music. – Rasprave. Časopis Instituta za hrvatskijezikijezikoslovlje 44(2), 627–641.

Picht Heribert, Draskau Jennifer 1985: Terminology: An introduction, Guildford: University of Surrey.

Raad B. L. 1989: Modern trends in scientific terminology: morphology and metaphor. – American speech 64(2), 128–136.

Rodriguez Xavier, Arroyo-Santos Alfonso 2011: The function of scientific metaphors: An example of the creative power of metaphors in biological theories. – The paths of creation. Creativity in science and art 9, 81–96.

Schubert Karl 2011: Specialized Communication Studies: An Expanding Discipline. – Current Trends in LSP Research: Aims and Methods, Peter Lang, 19–60.

Sharapkova Anastasia Andreevna, Manerko Larissa Alexandrovna 2019: Culture-derived concepts in scientific discourse: Transferring knowledge through metaphor. – Fachsprache-Journal of Professional and Scientific Communication 41(S1), 23–47.

Thagard Paul, Terrence C. Stewart 2011: The AHA! experience: creativity through emergent binding in neural networks. – Cognitive science 35(1), 1–33.

Temirgazina Zifa, Akosheva M., Yrysgul S., Shaharman A., Kurmanova Z., Kairova M. 2019: Metaphors in Anatomical Terminology. – Space and Culture, India 7(1), 143–153.

Temmerman Rita 2000: Towards new ways of terminology description: The sociocognitive-approach 3, John Benjamins Publishing.

Thagard Paul, Stewart Terrence C. 2011: The AHA! experience: Creativity through emergent binding in neural networks. – Cognitive science 35(1), 1–33.

Thomas Neil 2000: The Celtic Wild Man Tradition and Geoffrey of Monmouth’s “Vita Merlini”: Madness or “Contemptus Mundi?”. – Arthuriana 10(1), 27–42.

Tretjakova Jelena 2013: Metaphor in terminology: Visualization as a way to term perception. – International Journal of Cognitive and Language Sciences 7(4), 891–894.

Wood Alistar, Flowerdew J., Peacock M. 2001: International scientific English: The language of research scientists around the world. – Research perspectives on English for academic purposes, eds. J. Flowerdew, M. Peacock, Cambridge University Press, 71–83.

Алексеева Ларисса Михайловна 1998: Термин и Метафора [Term and Metaphor], Perm: Perm University Press.

Болдырев Николай Константинович 2014: Когнитивная семантика [Cognitive semantics], Tambov: Tambov State University Press.

50

Anastasia Sharapkova

The Enigma of Merlin in Biomedical Sciences: Image, Concept, Term

Винокур Григорий Осипович 1939: О некоторых явлениях словообразования в русской технической терминологии. – Труды Московского института истории, философии и литературы: сборник статей по языкознанию, Москва, 3–54.

Заботкина Вера Ивановна 2019: Когнитивные основы лингвистической креативности. – Когнитивные исследования языка 38, 208–216.

Кулиев Гасан Гусейнович 1987: Метафора и научное познание [Metaphor and scientific thinking], АН АзССР, Институт философии и права, Баку: Элм.

Манерко Лариса Александровна, Новодранова Валентина Федоровна 2012: Использование методов когнитивного анализа в терминологических исследованиях [Applying cognitive analysis in terminology studies]. – Когнитивные исследования языка, Тамбов: Изд. ДомТГУим. Г. Р. Державина, 226–228.

Шарапкова Анастасия Андреевна 2014: Отражение научных гипотез и легенд и их взаимосвязь в лексикографических источниках (на материале словарных статей XIX–XX вв.). – Вопросы филологии 3–4, 164–175.

Шарапкова Анастасия Андреевна, Яковлева Юлия Сергеевна 2020: Семиотика преобразований мифа в XXI в. (на примере рекламного дискурса). – Вопросы когнитивной лингвистики 3, 22–42.

THE BIOLOGICAL AND MEDICAL SOURCES

Curto M., McClatchey A. I. 2008: Nf2/Merlin: a coordinator of receptor signalling and intercellular contact. Br J Cancer. 2008 Jan 29; 98(2), 256–262.

Drvarov O., Cubero F. J. 2011: Neurofibromatosis type 2/Merlin: sharpening the myth of prometheus. Hepatology. 2011 May; 53(5), 1767–1770.

Gusella J. F., Ramesh V., MacCollin M., Jacoby L. B. 1996: Neurofibromatosis 2: loss of merlin’s protective spell. CurrOpin Genet Dev. 1996 Feb; 6(1), 87–92.

Hamaratoglu F., Willecke M., Kango-Singh M. et al. 2006: The tumour-suppressor genes NF2/Merlin and Expanded act through Hippo signalling to regulate cell proliferation and apoptosis. – Nature Cell Biology 8(1), 27–36.

Hanemann C. O. 2008: Magic but treatable? Tumours due to loss of merlin. Brain. 2008 Mar; 131(Pt 3), 606–615.

Hovens C. M., Kaye A. H. 2001: The tumour suppressor protein NF2/merlin: the puzzle continues. J Clin Neurosci. 2001 Jan; 8(1), 4–7.

Kissil J. L., Wilker E. W., Johnson K. C., Eckman M. S., Yaffe M. B., Jacks T. 2003: Merlin, the product of the Nf2 tumor suppressor gene, is an inhibitor of the p21-activated kinase, Pak1. Mol Cell. 2003 Oct; 12(4), 841–849.

LaJeunesse D. R., McCartney B. M., Fehon R. G. 1998: Structural analysis of Drosophila merlin reveals functional domains important for growth control and subcellular localization. J Cell Biol. 1998 Jun 29; 141(7), 1589–1599.

Lallemand D., Saint-Amaux A. L., Giovannini M. 2009: Tumor-suppression functions of merlin are independent of its role as an organizer of the actin cytoskeleton in Schwann cells. J Cell Sci. 2009 Nov 15; 122(Pt 22), 4141–4149.

MacCollin M., Mohney T., Trofatter J., Wertelecki W., Ramesh V., Gusella J. 1993: DNA diagnosis of neurofibromatosis 2. Altered coding sequence of the merlin tumor suppressor in an extended pedigree. JAMA. 1993 Nov 17; 270(19), 2316–2320.

McClatchey A. I., Giovannini M. 2005: Membrane organization and tumorigenesis—the NF2 tumor suppressor, Merlin. Genes Dev. 2005 Oct 1; 19(19), 2265–2277.

Morrow K. A., Shevde L. A. 2012: Merlin: the wizard requires protein stability to function as a tumor suppressor. BiochimBiophys Acta. 2012 Dec; 1826(2), 400–406.

Neill G. W., Crompton M. R. 2001: Binding of the merlin-I product of the neurofibromatosis type 2 tumour suppressor gene to a novel site in beta-fodrin is regulated by association between merlin domains. Biochem J. 2001 Sep 15; 358(Pt 3), 727–735.

Okada T., You L., Giancotti F. G. 2007: Shedding light on Merlin’s wizardry. Trends Cell Biol. 2007 May; 17(5), 222–229.

Pećina-Šlaus N. 2013: Merlin, the NF2 gene product. Pathol Oncol Res. 2013 Jul; 19(3), 365–373.

Terminologija | 2021 | 28

51

Petrilli A. M., Fernández-Valle C. 2016: Role of Merlin/NF2 inactivation in tumor biology. Oncogene. 2016 Feb 4; 35(5), 537–548.

Rouleau G. A., Merel P., Lutchman M., Sanson M., Zucman J., Marineau C., Hoang-Xuan K., Demczuk S., Desmaze C., Plougastel B. et al. 1993: Alteration in a new gene encoding a putative membrane-organizing protein causes neuro-fibromatosis type 2. Nature. 1993 Jun 10; 363(6429), 515–521.

Scoles D. R. 2008: The merlin interacting proteins reveal multiple targets for NF2 therapy. BiochimBiophys Acta. 2008 Jan; 1785(1), 32–54.

Sherman L. S., Gutmann D. H. 2001: Merlin: hanging tumor suppression on the Rac. Trends Cell Biol. 2001 Nov; 11(11), 442–444.

Stamenkovic I., Yu Q. 2010: Merlin, a “magic” linker between extracellular cues and intracellular signaling pathways that regulate cell motility, proliferation, and survival. Curr Protein Pept Sci. 2010 Sep; 11(6), 471–484.

Surace E. I., Haipek C. A., Gutmann D. H. 2004: Effect of merlin phosphorylation on neurofibromatosis 2 (NF2) gene function. Oncogene. 2004 Jan 15; 23(2), 580–587.

Tikoa A., Varga M., Ramesh V., Gusella J., Maruta H. 1994: An anti-Ras function of neurofibromatosis type 2 gene product (NF2/Merlin). J Biol Chem. 1994 Sep 23; 269(38), 23387–23390.

Trofatter J. A., MacCollin M. M., Rutter J. L., Murrell J. R., Duyao M. P., Parry D. M., Eldridge R., Kley N., Menon A. G., Pulaski K. et al. 1993: A novel moesin-, ezrin-, radixin-like gene is a candidate for the neurofibromatosis 2 tumor suppressor. Cell. 1993 Nov 19; 75(4),826.

Wiederhold T., Lee M. F., James M., Neujahr R., Smith N., Murthy A., Hartwig J., Gusella J. F., Ramesh V. 2004: Magicin, a novel cytoskeletal protein associates with the NF2 tumor suppressor merlin and Grb2. Oncogene. 2004 Nov 18; 23(54), 8815–8825.

de Vries M., van der Mey A. G., Hogendoorn P. C. 2015: Tumor Biology of Vestibular Schwannoma: A Review of Experimental Data on the Determinants of Tumor Genesis and Growth Characteristics. Otol-Neurotol. 2015 Aug; 36(7), 1128–1136.

Xiao G. H., Chernoff J., Testa J. R. 2003: NF2: the wizardry of merlin. Genes Chromosomes Cancer. 2003 Dec; 38(4), 389–399.

Zhou Z., Chen Y., Min H. S., Wan Y., Shan H., Lin Y., Xia W., Yin F., Jiang C., Yu X. 2021: Merlin functions as a critical regulator in Staphylococcus aureus-induced osteomyelitis. J Cell Physiol. 2021 Aug 11.

MERLINO MĮSLĖ BIOMEDICINOS MOKSLUOSE: VAIZDINYS, SĄVOKA, TERMINAS

Santrauka

Straipsnyje analizuojama, kaip karaliaus Artūro legendos personažas buvo perkeltas į biomedicinos mokslus, taip užsimezgant sudėtingiems, variantiškumu grindžiamiems santykiams su kitais tuo pat metu šiuose moksluose atsiradusiais terminais, o būtent su terminu „švanominas“, kuris atsirado tais pačiais 1993 metais, kaip ir „merlinas“, tačiau jį paskelbė kita tyrėjų grupė kitame žurnale. Iš pradžių abu terminai gyvavo tuo pat metu ir buvo sinonimai, bet vėliau juos imta vartoti skirtinguose mokslo darbuose ir skirtingose biomedicinos tyrimų srityse. „Merlinas“ dažniau vartotas fundamentaliuosiuose moksluose, o „švanominas“ – biomedicinos srities tyrimuose. Kadangi terminas „merlinas“ susiformavo kaip atvirkštinis akronimas (angl. backronym) iš termino „moezino-ezrino-radiksino tipo baltymas“ (angl. moesin-ezrin-radixin-like protein) ir jam pavadinti tinka paslaptingojo personažo vardas, pirmiausia turėjome sumodeliuoti pradinę sąvokos struktūrą. Taikydami kognityvinės lingvistikos metodą (leksikografinių straipsnių analizę, asociacijų žodynus), pirmiausia apibrėžėme pagrindinius sąvokos požymius. Tuomet analizavome diskursyviuosius termino „merlinas“ požymius ir išskyrėme tuos požymius, kurie aktualizuojami moksliniuose darbuose. Analizuodami visus surinktus pavyzdžius, išskyrėme keturias pagrindines šio termino aiškinimo

52

Anastasia Sharapkova

The Enigma of Merlin in Biomedical Sciences: Image, Concept, Term

kryptis, vadovaudamiesi pagrindiniais sąvokos požymiais: žynys-globėjas, iš kurio kyla nuo navikų susidarymo saugančio baltymo koncepcija; žynys-patarėjas, kuriam yra prieinamos žinios ir informacija, nurodo į tam tikrus signalus perduodantį baltymą; sunkiai surandamas ir paslaptingas žynys-burtininkas, atliekantis daug sunkiai nustatomų ir įvardijamų funkcijų, ir žynys-tarpininkas, kuris gyvena tarp dviejų pasaulių ir taip vienu metu prisideda prie dviejų svarbių biologinių procesų. Šios kryptys visiškai atitinka pradinės sąvokos struktūrą. Panaudojant šias struktūras ir perkeliant jas į kitą žinių sritį, terminas teikia galimybių dideliam kūrybiškumui. Palyginti su „švanominu“, „merlinas“ dažniau vartojamas apžvalgose ir yra tarsi ženklas, žymintis tam tikrus neišspręstus fundamentaliųjų mokslų srities klausimus.

Gauta 2021-08-19

Anastasia Sharapkova

English department

Philological Faculty

Lomonosov Moscow State University

Leninskie gori 1, building 51, room 1045

119991, Moscow, Russia

E-mail [email protected]

Terminologija | 2021 | 28

53