DAIVA MURMULAITYTĖ

Litauiska språkets institut

HURSA (SIG), HURSA NER (SIG), HURKA (SIG) I ORDBÖCKER OCH I NUTIDA SPRÅKBRUK

INLEDNING

En av nyheterna i den kommande Ordboken över det litauiska standardspråket (nedan BŽ), och en av orsakerna till dess försening, är att den skrivs och redigeras inte alfabetiskt, som tidigare, utan genom att orden grupperas efter gemensamma semantiska drag och ordbildning (Liutkevičienė 2006: 9). Syftet är att skapa en så systematisk ordbok som möjligt. Utgångspunkt har varit den datorbaserade versionen av den tredje upplagan av Ordbok över nutida litauiska (nedan DŽ). Uppslagsorden delas in i lexikala semantiska grupper, materialet analyseras, korrigeras och kompletteras, det nutida språkbruket och de senaste lexikografiska källorna undersöks (däribland senare upplagor av DŽ), och allt detta blir slutligen nya ordboksartiklar¹.

När artiklar om verb med suffixet -yti och deras avledningar (en undergrupp inom denna grupp) skrevs, uppmärksammades att de olika upplagorna av DŽ och Litauiska språkets ordbok (nedan LKŽ) behandlar de inbördes relationerna mellan verben murdyti, murgdyti, murkdyti (liksom deras avledningar) på ganska olika sätt. Nutida språkbruk visar att de är varianter²: verb med stammen mur- och murk- har (med ett par undantag) identiska betydelser, medan de mest sällan använda verben med stammen murg- i regel har färre betydelser än huvudvarianten med murk-. När artiklar om dessa verb och deras avledningar skrevs behövde man alltså ta ställning till frågor som: i vilken utsträckning man kan förlita sig på tidigare lexikografiska

¹ Se även D. Liutkevičienės artikel i denna volym av Språkvård (s. 141–150).

² Kalbotyroje varianto sąvoka suprantama įvairiai (ЛГС 1990: 80). Šiame straipsnyje variantais vadinamos to paties kalbos vieneto, šiuo atveju – žodžio, skirtýbės, atmainos, turinčios tapačią semantiką ir skirtingą raišką. Pagrindinis, nusistovėjęs, bendrinėje kalboje reikalaujamas variantas yra norma (KTŽ 1990: 225, 134).

D. MURMULAITYTĖ. Murdyti(s), murgdyti(s), murkdyti(s) pateikimas žodynuose ir dabartinė vartosena

151

källor, om det är möjligt att upprätthålla kontinuiteten i hur dessa ord återges där, om man kan prioritera det nutida bruket av dessa verb när undersökningen visar att orden kan betraktas som varianter och påvisar att en av dem tydligt dominerar, hur BŽ ska samordnas med LKŽ, där en av varianterna betraktas som fel, och så vidare. Svaren på dessa frågor är ännu inte helt klara. Med denna artikel hoppas man därför kunna stimulera till diskussion³ och få in kritik och förslag som gör det möjligt att återge orden korrekt i BŽ, utan att bryta mot normkraven eller förvränga fakta om det faktiska språkbruket.

1. DE TRE UNDERSÖKTA VERBENS ÅTERGIVNING I ORDBÖCKER

1.1. DŽ₁ tar upp alla tre verben som diskuteras, två av dem – murdyti och murgdyti – i en och samma artikel:

mùr(g)d∥yti, ~o, ~ė 1. sänka ner, doppa i vatten, i lera: M., doppade någon i en vattenpöl. Byvägarna är (på våren) sönderkörda av lera, man kan inte ta sig fram. 2. stoppa, trycka, pressa in: Stoppa in höet i ladan. Måttet är nedstoppat, nedpressat och rågat. Han fyllde ladan med hö. 3. sngr. gå omkring i lera, bada (i gyttja): I lågmarken nere i dalsänkan ~ytis. ~ymas (1)

mùrkd∥yti, ~o, ~ė 1. stoppa ner i en vattenpöl, doppa, muddra: Han ~o djuren i vattenpölarna. Medan de ~ade drog de upp hö ur pölen. Han ~ade ner all tvätt i kitteln. 2. bildl. trassla in, dra in i svårigheter. ~ymas (1)

I artiklarna för verb utan prefix tar DŽ₁ även upp verb med prefix och reflexiva avledningar av uppslagsverben tillsammans med användningsexempel (DŽ₁ VII, XI); därför kom också įmurdyti, išmurdyti, numurdyti, primurdyti, mur(g)dyti och sumurkdyti med i denna ordboksutgåva. Uppenbarligen betraktas murdyti och murgdyti som betydelsemässigt helt identiska varianter, vilka av utrymmesskäl ges i en och samma artikel. Av de prefixavledningar som förekommer i exemplen, vilka alla är bildade enbart av murdyti, kan man dra slutsatsen att den sistnämnda varianten betraktas som den grundläggande. Det är också den som används för att förklara murkdyti, som i en separat artikel endast i den första

³På ordboksredaktörernas begäran (via Aiste Pangonyte, chefspecialist vid Litauens statliga kommission för det litauiska språket) har docent Jurgis Pakerys och docent Albinas Drukteinis uttalat sig i frågan. Det vore mycket värdefullt om de ville utveckla sina tankar och göra dem kända för en bredare allmänhet.

152

KALBOS KULTŪRA | 83

betydelsen sammanfaller med de två andra verben, men har dessutom en bildlig betydelse som inte kännetecknar dessa. Den reflexiva avledningen murkdyti har inte skilts ut som en separat betydelse (jfr mur(g)dyti 3. sngr.).

1.2. DŽ₂ tar upp endast två av de diskuterade verben utan prefix:

mùrd‖yti, ~o, ~ė 1. sänka ner, doppa i vatten, i lera: Sänk inte ner det så djupt. ‖ sngr.: Gå omkring i gyttjan. 2. stoppa, trycka, pressa in: Han stoppade in hö i en säck, i ladan. ~ymas (1) mùrk‖dyti, ~o, ~ė 1. doppa i vatten, muddra: Han ~o barnet i floden – det kan sluta med att barnet drunknar. ‖ sngr.: Medan de ~ade drog de upp hö ur pölen. 2. bildl. trassla in, dra in i svårigheter. ~ymas (1)

Både i DŽ₂ och i senare utgåvor tas verb med prefix upp i separata artiklar, med undantag för avledningar med prefixet ne-. Denna utgåva innehåller flera verb med prefix och roten murg-; följaktligen redovisar DŽ₂ i huvudsak verb med alla tre rötterna (mur-, murg-, murk-). Det är intressant att murádyti och murkdyti samt įmurádyti och įmurkėdyti tas upp i separata artiklar. Andra prefixavledningar och deras varianter med roten murg- tas upp i samma artikel (išmur(g)dyti, numur(g)dyti, primur(g)dyti, sumur(g)dyti, užmur(g)dyti), med undantag för pamurádyti och pamurgdyti, som tas upp var för sig. För övrigt förklaras pamurgdyti med ”pamurdyti” (i stället för att hänvisa till det). De illustrativa exemplen (både de förkortade och de fullständiga) ger här ingen möjlighet att avgöra vilken variant som betraktas som den grundläggande. Till exempel:

išmùr(g) d‖yti, ~o, ~ė bada genom nedsänkning i vatten: Bada en liten hund. ‖ sngr.: Han föll i floden och blev genomblöt överallt. užmùr(g)d‖yti, ~o, ~ė 1. täppa till, proppa igen: Han proppade igen flaskan med en kork. 2. plåga genom att muddra: Barnen ~ys kattungen. 3. sätta på huvudet: Sätt hatten på huvudet.

Den semantiska strukturen hos verben som diskuteras och deras avledningar presenteras på liknande sätt som i den föregående ordboksutgåvan, med undantag för de reflexiva verben, som inte längre redovisas som separata betydelser.

1.3. DŽ₃₋₄ presenteras alla tre oavledda verb:

mùrd‖yti, ~o, ~ė 1. sänka ner, doppa i vatten, i gyttja: Doppa inte så djupt. ‖ reflexivt: Vada runt i gyttjan. 2. stoppa, sticka, proppa in: Han stoppade höet i en säck, i ladan. 3. bildligt dra in, blanda in i bekymmer: Han hamnade själv i knipa och drog in mig också.~ning (1) mùrgd‖yti, ~o, ~ė se m u r d y t i mùrkd‖yti, ~o, ~ė 1. se m u r d y t i 1. 2. se m u r d y t i 3

D. MURMULAITYTĖ. Murdyti(s), murga(dyti)(s), murkdyti(s) pateikimas žodynuose ir dabartinėje vartosenoje

153

Deras betydelser presenteras på ett annat sätt, det vill säga att den överförda betydelsen ”dra, trassla in i problem”, som i tidigare upplagor av DŽ varit karakteristisk enbart för verbet dra in i problem, nu också tillskrivs verbet dra in i problem, som betraktas som huvudvarianten; de andra verben hänvisar endast till detta. Dessutom sammanfaller betydelsen hos murgdyti helt med murdyti (liksom i DŽ₁), medan murkdyti saknar betydelsen ”stoppa in, sticka in, trycka in” (vilket är karakteristiskt för alla DŽ-upplagor). Den mest framträdande nyheten i DŽ₃₋₄ är att varianter av prefixverb med -g- inte längre finns med; i den föregående upplagan hade de upptagits i samma uppslagsord som huvudvarianten. Det enda išmur(g)dyti (och det enda fallet där varianter upptas under samma uppslagsord) har uppenbarligen blivit kvar av misstag. I DŽ₃₋₄ återstår alltså bara två verb med stammen murg- – murgdyti och išmurgdyti.

1.4. I de elektroniska versionerna av DŽ₅₋₆ förändras bilden i grunden – varianter med stammen murk- försvinner (med undantag för prisimurkdyti), medan verb med stammen murg- konsekvent hänvisar till huvudvarianten murdyti och dess prefixavledningar.

Det är också intressant att alla upplagor av DŽ utom den första upptar den andra betydelsen av užmurdyti, ”plåga ihjäl genom att dränka (murgdant i DŽ₂)”: Barnen kommer att dränka kattungen. I artikeln om grundverbet finns dock ingen sådan betydelse som avledningen skulle kunna bygga på (jfr LKŽ:s betydelse ”knåda, massera”).

1.5. De behandlade verben och deras prefixedrivats förekomst i LKŽ

ir LKŽₑ skiriasi. Pirmiausia atkreiptinas dėmesys, kad LKŽₑ murgdyti laikomas klaida, taisomas į murkdyti, pateikiamas be iliustracinių pavyzdžių, nėra nei jo vedinių. Spausdintinis LKŽ pateikia tiek murgdyti, tiek sangrąžinį ir priešdėlinius jo vedinius įmurgdyti, numurgdyti, nusimurgdyti, pamurgdyti, pasimurgdyti, primurgdyti, prisimurgdyti, sumurgdyti. Jie visi nurodomi į murdyti arba atitinkamus priešdėlinius ar sangrąžinius jo vedinius, iliustruojami pavyzdžiais iš gyvosios kalbos ir raštų. Apskritai LKŽ užfiksuota daugybė tos pačios arba artimos semantikos žodžių su šaknimis mur-, murg-, murk- ir kt.: murà „klampynė, purvynas“; ¹ mùras „įmirkusi, pažliugusi žemė“; mùras², -à „šlapias, pažliugęs“; murdėti, mùrda (mùrdi?), -ėjo „būti paskendusiam, skendėti, grimzdėti“; murdýnas, murdỹne „klampi, pelkėta vieta, dumblynas“; mùrdinti (-yti), -ina, -ino žr. murdyti 4 („kišti į vandenį ar šiaip kokį skystį, gramzdinti, nardinti“); mùrduloti, -oja, -ojo „bet kaip prausti, murdyti“; ¹ murgėti,

154

KALBOS KULTŪRA | 83

mùrga, -ėjo „smulkiai lyti, purkšti“; murglà „tiršta migla; labai smulkus lietus“; mùrglinas, -à 1. „purvinas, nešvarus“; 2. „sukaitęs, suprakaitavęs“; murglýnas „purvynas“; murglýnė „labai klampi vieta, dumblynas“; 2 muõglinti, -ina, -ino „purvinti, tepti“; muõglytis, -ijasi, -ijosi „maudytis, turlytis“; murgliuoti, -iuoja, -iavo „tepti, terlioti“; murglótas, -a „su smulkiu lietumi, miglotas“; murglóti, -ója, -ójo „smulkiai lynoti, dulksnoti“; 3 mùrinas, -à 1. „purvinas, murzinas, išteptas“; 2. „šlapias, suplukęs, sušilęs“; 1 mùrinti, -ina, -ino 1. „tepti, terlioti, murzinti“; | refl.; 2. „mirkyti, šlapinti“; 2 mùrinti, -ina, -ino „murdyti“; 2 įmùrinti „įmurdyti, įkišti“; 2 išmùrinti žr. išmurdyti 3 („važiuojant išmindyti, išdrembti“): Išmùrintas kelýs; mùrioti, -ioja, -iojo 1. „tepti, teršti, purvinti“; 2. refl. „netikusiai praustis, terliotis“; mùrkyti, -o (-ia), -ė „maigyti, niurkyti“; įmùrkyti „įkišti, įniurkyti“; sumùrkyti 1. „sulamdyti, sumurdyti, sumaigyti“; 2. „sutraiškyti, sutriuškinti, sumurdyti“; 3. „sukišti į vandenį, sumerkti“; murklýnė žr. murglýnė; 2 mùrklinti, -ina, -ino žr. 2 murglinti; murklóti, -ója, -ójo „klampoti, makoti“; murknà „atlydys, atodrėkis“; murknùs, -i „apsiniaukęs, darganotas“; murksóti, mùrkso, -ójo 3. „būti apsiniaukus“; 1 murkšlà „smulkus lietus“; murkšlénti, -ėna, -ėno „terlioti, purvinti, nešvariai ką daryti (pvz., skalbti)“; 1 mùrkšlinti, -ina, -ino „tepti, terlioti“; mùrkšlioti, -ioja, -iojo 3. „prastai, nešvariai mazgoti, prausti“; murkšlótas, -a „apsiniaukęs; smulkiais lašeliais lynojantis“; 1 murkšlóti, -ója, -ójo „smulkiai lyti, lynoti“; mùrkteleti, -ėja (-ia), -ėjo 1. „staiga pasinerti“; 2. „staiga įlįsti, įbėgti, šmurkštelėti“; 2 mùrkti, -ia, -ė „be paliovos lyti, merkti“; 2 murla „rūkas, migla“; 2 murlìà „klampi vieta, dumblynė“; muõliotis, -iojasi, -iojosi „lynoti, dulkti“; muõlyti, -ija, -ijo 1. „teršti, tepti, drumsti“; 2. refl. „pliuš kentis, tašky tis, turly tis“; mùrti, -sta (mūra), -o 1. „šlapti, mirkti, težti“; 3. „klimpti, grimzti“ ir kt. Dar plg. mùrmaliuoti, -iuoja, -iavo žr. murlyti 2: Ančiukai mùrmaliuoja po klaną; murmýnė 1. „klampynė“; mùrminti (-yti), -ina, -ino 3. „kišti, grūsti, murdyti“; 5. refl. „važiuoti blogu keliu, klampoti“. Turint galvoje tiek formos, tiek reikšmės tapatumą ar panašumą, straipsnyje nagrinėjamus šaknų mur-, murg-, murk- ir kitus čia išvardytus žodžius dar galima sieti su mirkti, merkti, maurai ir pan.

De omfattande uppgifterna i LKŽ visar att ord med både roten murg- och murk- bildar betydande ordfamiljer. I båda fallen är positioner framför en vokal och en halvvokal möjliga (t.ex. murgėti, murgla, murkti (murkia, murkė), murkyti, murkna); därför vore det felaktigt att betrakta stavningen av roten murg- som felaktig på grund av konsonantassimilation.

D. MURMULAITYTĖ. Murdyti(s), murga(dyti)(s), murk(dyti)(s) pateikimas žodynuose ir dabartinė vartosena

155

Sammanfattningsvis visar uppgifterna i LKŽ och LKŽₑ att verb med roten mur– är vanligare bland samogiter och västliga högaiter, medan verb med roten murg– / murk– är vanligare bland östliga högaiter.

2. UPPGIFTER I ETYMOLOGISKA KÄLLOR

I Ernsto Fraenkelio Lietuvių kalbos etimologiniame žodyne härleds mūrg̃linas ”genomdränkt” från -gl- från -*dl-. Ordet förknippas med mùrdyti, mùrti, mùras, murióti, máuras ”gyttja, lera”, samt med lettiska murdi ”vattenstråle, källa (Sprudel)”, mùrdēt ”koka, bubbla”, murdinât ”grumla”, murga ”pöl, vattenpuss, oren varelse (Pfütze, unreines Wesen)”, murît, -êt ”smutsa ner” (Fraenkel 1965: 472). I Karlis Miūlenbachs och Janis Endzelyns ordbok kan murdinât möjligen förknippas med litauiska mùrdyti: 1. ”grumla” (vandeni); 2. ”göra så att det kokar, bubblar” (vanduo); 3. ”göra så att det spinner” (katė) (Wohl zu li. murdyti ”behandla något genom att skaka det i vatten”; ME 1925–1927: 668), medan murga förknippas med litauiska mùrti (ME 1925–1927: 669).

I den lettiska etymologiska ordboken förknippas murdyti med lettiska murdēt^b ”bubbla, koka” och det ryska dialektordet мурда́ ”lera, gyttja”. Rotens grundbetydelse framgår av dialektformen murît ”stänka ner, smutsa ner, kladda ner” och murga ”pöl, vattenpuss”. Betydelsen hos det lettiska ordet har påverkats av homonymen murdēt^a ”tala otydligt, muttra, mumla” (Karulis 1992: 608–609)⁴.

I Wojciecho Smoczyńskio Lietuvių kalbos etimologiniame žodyne tas härledningar av ord med roten murk- upp: murksėti ”dyka ner, sjunka” och murknà ”töväder” behandlas i etymologin till verbet merkti, medan verb och substantiv med roten mur– (i)mùrti, mùrdyti(s), murdėti, mùrinti, murà, mùras, mùrinas m.fl. behandlas i etymologin till ordet máuras. Däremot förknippas murgėti, murglà, murglóti, med stöd av betydelserelationen hos polska mżyć (1. ”dugga, duggregna” och 2. ”synas som genom dimma, lysa med diffust ljus, glimma, skimra”), med lettiska mùrgt ”vara vaken om nätterna, slita, våndas”, mùrgi ”vanföreställning, svärmeri; spöken; norrsken” och mùrguôt ”yrra, svärma, fantisera”, och tas upp i etymologin till ordet mirgėti (Smoczyński 2007: 378, 390, 404).

⁴ Jfr litauiska mùrminti (–yti), –ina, –ino 1. intr. N ”muttra, mumla”. 2. tr. ”reta, förarga”: Kam mùrmini juos, t. y. pykini! J. 3. tr. ”sticka in, stoppa in, doppa”: Dukrele, mùrmink gerai siūlus, kad dažai geriau nukąstų Kp. 4. tr. ”peta, rota”: Dalgiočiu èmiau murmýti liūną, ir atsivėrė eketėlė Slm. 5. refl. ”färdas på en dålig väg, ta sig fram i dy”: Mùrminas po duobes, ir gana Skr. (LKŽₑ).

156

KALBOS KULTŪRA | 83

I en av posterna i Lietuvių kalbos etimologinio žodyno duomenų bazės (http://etimologija.baltnexus.lt/?w=murdyti) murdyti ”skaka”) jämförs ordet med serbokroatiska ord av protoslaviskt ursprung (rekonstruerade med *mъrd-) *mъrdati (sę) – mȍdamu (ce)) och deras motsvarigheter: slovenska mȑdati, bulgariska мъ̀рдam, мръ̀двам, мръ̀дна, polska mardać, merdać och serbokroatiska mrdati (alla med liknande betydelser: ”röra, vidröra”). Det finns inga uppgifter om murgdyti, murkdyti (kontrollerat 2010-11-24).

Informationen om de undersökta verben i etymologiska källor är alltså tämligen varierande och väcker i vissa fall tvivel. Ingen av etymologierna nämner alla tre. Troligen bör murdyti(s), murgdyti(s), murkdyti(s) betraktas som ord med olika ursprung. Synkront sett kan det första förknippas med murti, det tredje med merkti, mirkti. Det andra – murgdyti(s) – är uppenbart inte en tonande variant av murkdyti(s).

3. SEMANTIK

Den huvudsakliga betydelsen hos de verb som diskuteras murdyti, murgdyti, murkdyti är ”(vanligen upprepade gånger) sticka, doppa ned i en vätska eller liknande medium”; till exempel: murkdyti i vatten, i snö; murkdyti i lervälling (fler illustrativa användningsexempel på denna och andra betydelser finns i den första ordboksartikeln i BŽ som återges i avsnitt 5 i denna artikel). Ur denna betydelse har den överförda betydelsen ”skada, dra in i trubbel, förödmjuka, förakta, ruinera” uppstått; till exempel: en god människas rykte trampas nu ned i smutsen; fördärva i domstolarna; den krossade konkurrenten återhämtar sig knappast. Verbet murdyti utmärker sig genom att dess avledning iš-murdyti dessutom betyder ”göra till sörja, förstöra genom trampande eller körning (om vägar)”⁵. Det bör noteras att ett användningsexempel med denna betydelse finns belagt endast i den första av alla upplagor av DŽ (se den citerade artikeln om murgdyti); exemplet illustrerar dock felaktigt den förstnämnda betydelsen. En undersökning av bruket tyder emellertid på att verbet išmurdyti oftast används i betydelsen ’göra till sörja’.

Till den grundläggande betydelsen ’doppa ned i en vätska eller liknande medium’ anknyter betydelserna hos de reflexiva avledningarna murdytis, murgdytis, murkdytis: ”plaska fram, röra sig medan man sjunker ned, kravla och liknande” samt ”bada, dyka, plaska”; det finns också

⁵Troligen bör išmurdyti i denna betydelse betraktas som ett verb med tillagt prefix snarare än som ett prefixverb, det vill säga som en kausativ avledning med suffixet -dyti från išmurti, och inte som en avledning med prefixet iš- från murdyti. Denna betydelse anges inte i LKŽ under den sistnämndas artikel. Naturligtvis kan ordbildningen hos išmurdyti, liksom hos många andra verb med prefix och suffix, beroende på sammanhanget också förklaras på annat sätt (Urbutis 1978: 92).

D. MURMULAITYTĖ. Murdyti(s), murgdyti(s), murkdyti(s) pateikimas žodynuose ir dabartinė vartosena

157

överförd betydelse: ”ha det svårt, våndas, stöta på hinder, anstränga sig för att hantera bekymmer, lösa problem och liknande”; till exempel murkdyti i skulder, intriger, skandaler.

Enligt uppgifterna i de tryckta upplagorna av DŽ har murkdyti inte betydelsen ”med kraft sticka in, stoppa in, pressa”, vilken kännetecknar verben murdyti och murgdyti. LKŽₑ ger användningsexempel på įmurkdyti, primurkdyti och sumurkdyti som visar denna betydelse av att stoppa in och pressa: Och vem var det som stoppade in dig i den där säcken? rš. Vad han än hittade stoppade han i sin säck Svn. Kvinnan, som stoppat tillbaka den framkrupna tuppen i korgen, skyndade vidare P. Cvir. I den tryckta LKŽ illustrerar dock de två första meningarna verben įmurgdyti och primurgdyti (med samma källor angivna)⁶.

4. ÅTERSPEGELING AV NUTIDA BRUK PÅ INTERNET

För att undersöka det nutida bruket av verben murdyti(s), murgdyti(s), murkdyti(s) och deras prefixavledningar användes sökmotorn Google (sökningar gjordes 2010-06-16–20; de reflexiva verben undersöktes dessutom 2010-11-08, och resultaten överensstämde i huvudsak med de tidigare). Offentligt tillgängliga internettexter kan, efter kommunikationstyp, i viss mån delas in i informativa och kommunikativa texter; de sistnämnda kan snarare jämställas med ”en (mer eller mindre) privat talspråksvariant i skriven form” (Vaicekauskienė 2008: 71–72). I detta fall samlades statistiska uppgifter in utan att internettexterna klassificerades i de nämnda kategorierna, även om man vid en första anblick kan säga att texter av kommunikativ karaktär var fler. Det är naturligt, eftersom de undersökta orden är stilistiskt markerade och typiska för talspråket. De används särskilt ofta i överförda betydelser. Texter av kommunikativ karaktär är kanske till och med viktigare för denna undersökning, åtminstone delvis, som motvikt till de undersökta lexikografiska källorna, vars ganska heterogena återgivning gör det svårt att

⁶ Generellt illustrerar en del exempel som i den tryckta LKŽ återges med roten murg- i den elektroniska utgåvan, efter att ha justerats på motsvarande sätt, bruket av verb med roten murk- (doc. dr Albinas Drukteinis uppmärksammade BŽ-redaktörerna på detta). De flesta av de justerade exemplen är hämtade ur levande språk; ordinsamlare kan ha skrivit ned dem utifrån sin egen uppfattning om korrekt stavning (dvs. med –g–). När redaktörerna för LKŽₑ beslutade att betrakta murgdyti som ett fall av felaktig stavning, kan de citerade och andra användningsexemplen ha korrigerats och förts in under artiklarna för verb med korrekt stavning. Även några exempel från skriftliga källor har korrigerats, men det rör sig om gamla texter eller sådana vars stavning av andra skäl inte är särskilt tillförlitlig; de är markerade med förkortningarna BsP (= Lietuviškos pasakos įvairios. Surinko Dr. J. Basanavičius. I–IV dalis. Chicago 1903–1905) och rš (= ett ord eller en mening ur översättningar och andra skrifter som inte utmärker sig särskilt).

158

KALBOS KULTŪRA | 83

bedöma den faktiska användningen av de nämnda verben och deras inbördes samband. Sökningar gjordes efter såväl enkla som reflexiva böjda verbformer, liksom efter aktiva och passiva particip. Eftersom söksträngens längd är begränsad och verben har många och varierande former, valdes de mest sannolika, dvs. vanligaste, formerna för sökningen (jfr Aleksandravičiūtė 2008: 270). För murdyti, murdytis såg söksträngarna till exempel ut så här:

(1) enkla böjda former – ”murdyti” OR ”murdau” OR ”murdai” OR ”murdo” OR ”murdomė” OR ”murdote” OR ”murdžiau” OR ”murdei” OR ”murdė” OR ”murdėme” OR ”murdėte” OR ”murdydavau” OR ”murdydavai” OR ”murdydavo” OR ”murdydavome” OR ”murdydavote” OR ”murdysiu” OR ”murdysi” OR ”murdys” OR ”murdysime” OR ”murdysite” OR ”murdytų” OR ”murdyk” OR ”murdykite”;

(2) reflexiva böjda former – ”murdytis” OR ”murdausi” OR ”murdaisi” OR ”murdosi” OR ”murdomės” OR ”murdotės” OR ”murdžiausi” OR ”murdeisi” OR ”murdėsi” OR ”murdėmės” OR ”murdėtės” OR ”murdydavausi” OR ”murdydavaisi” OR ”murdydavosi” OR ”murdydavomės” OR ”murdydavotės” OR ”murdysis” OR ”murdytusi” OR ”murdykis” OR ”murdykitės”;

(3) aktiva participformer – ”murdomas” OR ”murdomo” OR ”murdomam” OR ”murdomą” OR ”murdomu” OR ”murdomame” OR ”murdomi” OR ”murdomų” OR ”murdomiems” OR ”murdomus” OR ”murdomais” OR ”murdomuose” OR ”murdoma” OR ”murdomos” OR ”murdomai” OR ”murdomoje” OR ”murdomoms” OR ”murdomomis” OR ”murdomose”;

(4) passiva participformer – ”murdytas” OR ”murdyto” OR ”murdytam” OR ”murdytą” OR ”murdytu” OR ”murdytame” OR ”murdytiems” OR ”murdytus” OR ”murdytais” OR ”murdy tuose” OR ”murdyta” OR ”murdytos” OR ”murdytai” OR ”murdytoje” OR ”murdytoms” OR ”murdytomis” OR ”murdytose”.

Sökresultaten presenteras i tabell 1. I den första kolumnen anges statistiken för (1) enkla respektive (2) reflexiva böjda verbformer, (3) aktiva particip och (4) passiva particip (med undantag för pluralens nominativ- och genitivformer, som sammanfaller med infinitivens och konjunktivens tredje person och därför har räknats tillsammans med de enkla böjda verbformerna). Den första sifferraden visar verb utan prefix, och de följande visar verb med olika prefix, till exempel i den andra raden į(si)murdyti, į(si)murgdyti, į(si)murkdyti, i den tredje iš(si)murdyti, iš(si)murgdyti, iš(si)murkdyti osv.; statistiken visas.

Dessutom undersöktes abstrakta substantiv bildade av de aktuella verben; söksträngarna för dessa omfattade fullständiga böjningsparadigm för enkla och reflexiva substantiv. Frekvensen för användningen av handlingsbeteckningar visas i tabell 2.

D. MURMULAITYTĖ. Murdyti(s), murgdyti(s), murkdyti(s) pateikimas žodynuose ir dabartinė vartosena

159

TABELL 1. Användningen av verb med rötterna mur-, murg-, murk-

Prefix murdyti (1) (2) (3) (4) totalt murgdyti (1) (2) (3) (4) totalt murkdyti (1) (2) (3) (4) totalt − 153 192 31 9 385 52 86 16 4 158 278 529 122 21 950 į- 53 1 15 16 85 8 1? − 2 11 108 5 6 35 154 iš- 10 2 − 4 16 8 5 − 2 15 31 21 2 18 72 ne- 16 12 1 1 30 1 12 1 4 18 16 19 3 4 42 nu- 10 2 − 7 19 3 − − 1 4 8 1 1 4 14 pa- 39 35 1 5 80 31 21 − 5 57 76 92 5 10 183 pri- 11 3 − 1 15 1? − − − 1 4 4 − 2 10 su- 51 11 1 22 85 23 − 1 8 32 78 2 5 31 116 už- 4 − − 2 6 − − − − − 7 4 3 1 15 Totalt 347 258 49 67 721 127 125 18 26 296 606 677 147 126 1556

TABELL 2. Användningen av handlingsbeteckningar med rötterna mur-, murg-, murk-

Prefix murdymas enkel reflexiv totalt murgdymas enkel reflexiv totalt murkdymas enkel reflexiv totalt − 19 23 42 11 5 16 39 5 44 į- 1 − 1 1 − 1 − − − iš- − − − − − − 2 2 4 ne- − − − − − − 1 − 1 nu- − − − − − − − − − pa- 2 3 5 1 6 7 7 19 26 pri- − − − − − − 1 − 1 su- 5 − 5 − − − 3 1 4 už- − − − − − − − − − Totalt 27 26 53 13 11 24 53 27 80

160

KALBOS KULTŪRA | 83

Tabell 1 och 2 visar tydligt att verb och abstrakta substantiv med roten murk- är vanligast – 1556 respektive 80 belägg. Verb och substantiv med roten mur- används betydligt mer sällan (721 respektive 53 belägg), medan verb med roten murg- är mer än fem gånger (abstrakta substantiv 3,3 gånger) mindre vanliga än de vanligaste verben med roten murk- (296 belägg för verb och 24 för substantiv hittades). Med tanke på mångfalden i internettexterna, dominansen av texter med kommunikativ inriktning, den varierande läskunnighetsnivån hos deras författare (de flesta texter är oredigerade) och andra icke-språkliga faktorer kan dessa frekvensmått bara delvis ligga till grund för valet av en rotvariant som huvudform. Det är okänt vilka textförfattare som medvetet väljer varianterna med murg- respektive murk-, och vilka som helt enkelt skriver som de hör, utan att ta hänsyn till konsonantassimilation. Den statistiska informationen är ändå mycket talande och visar att former med roten murk- tydligt dominerar i dagens språkbruk⁷.

5. UPPFÖRANDE I DEN LITAUISKA STANDARDSVENSKANS ORDBOK

Enligt BŽ:s koncept ska denna ordbok ”vara en ordbok över verkliga normer, där ett differentierat tillämpande av korrekthetskriterier och en villighet att ta med varianter ska bidra till att forma ett prestigefyllt språk utan att vardagsspråket utplånas” (Naktinienė 2000: 16). I vardagsspråket används, enligt den genomförda undersökningen, verben med rötterna mur-, murg- och murk- som varianter och har samma grundbetydelser, medan semantiken hos orden med rötterna mur- och murk- nästan är identisk.

Man måste komma ihåg att den nya ordboken kommer att vara normativ och att normförändringar inte kan ske plötsligt. Kodifieringens främsta krav är att upprätthålla normens grundläggande egenskap – stabilitet (Pupkis 1980: 37; Vitkauskas 1995: 88). Å andra sidan ”måste redaktörerna för BŽ ta hänsyn till normernas samhälleliga karaktär och, när de väljer mellan flera varianter som är godtagbara i standardspråket, följa principen om språkbrukets företräde” (Naktinienė 2000: 17).

När huvudvarianten ska fastställas för BŽ bör man beakta ordens ursprung, deras ordbildningsrelationer till ord i samma ordbildningsfamilj (vad gäller betydelse och form), deras lexikografiska historia och dagens språkbruk. Den sistnämnda faktorn är särskilt betydelsefull i detta fall, eftersom dagens skriftliga språkbruk visar att semantiken hos murdyti och murkdyti har blivit nästan identisk, orden har samma

⁷ Intressant nog frågar sökverktyget Google ibland, utifrån sin egen statistik och sina frekvensmått för språkbruket, om användaren menar den vanligare varianten, till exempel: ”Menade du att söka efter įmurkdyti?” (när man söker efter įmurgdyti).

D. MURMULAITYTĖ. Murdyti(s), murgdyti(s), murkdyti(s) pateikimas žodynuose ir dabartinėje vartosenoje

161

samma betydelser. Bland de prefixavledda verben är det bara išmurdyti som har särskilda betydelser. Vissa prefixavledningar av murgdyti har färre betydelser än deras huvudvarianter, åtminstone att döma av användningen på internet.

Som huvudvariant i den ordbok som håller på att utarbetas föreslås murkdyti, som används oftast och har flest betydelser. För varje enskild betydelse hänvisas separat till betydelserna hos den mindre vanliga varianten murdyti, vilka förses med illustrerande exempel. Murgdyti planeras för närvarande, för att inte avvika alltför mycket från LKŽ, endast få en hänvisning till huvudvarianten, utan indelning i betydelser eller illustrerande exempel. Artiklarna för de aktuella verben i BŽ skulle alltså kunna se ut ungefär så här (detta är inte deras slutliga redaktion; bland annat finns här alltför många språkbruksexempel, vilka tas med för att bättre illustrera ordens semantiska strukturer och inbördes samband):

mùrkdyti, mùrkdo, mùrkė verb. 1. (någon/något) (vanligen upprepade gånger) sticka eller sänka ner i vatten eller annan vätska, lera, snö e.d. och röra föremålet medan det är nedsänkt: Barnen tycker om att dyka och doppa ner varandra. Som tur var upptäckte jag i tid flickorna som vågorna sköljde över. | (någon/något, i något, i något): Jag gnider den tvåliga trasan mot de flottiga tallrikarna och doppar den i vatten. Förarna kommer återigen att köra bilarna över gräsmattorna i flerfamiljshusens gårdar, som förvandlats till lerpölar. Jag bakade spröda kakor och doppade dem sedan i honung. | reflexivt: När flötet börjar guppa, dra upp metspöet. | nekande (någon/något, i något, under något): Jag doppar inte längre vinterstövlarna i lera och vattenpölar, utan tog fram mina stövlar. Man får inte busa i vattnet och doppa ner varandra. Det är en bra terrängbil, den har inte körts genom kärr och lervälling. | bildligt (med något): Jag var författaren tacksam för att han inte tryckte ner näsan i den gås han beskrev. 2. reflexivt (i något, genom något) gå och släpa sig fram i gyttja, vada, ta sig fram med sjunkande steg, kämpa sig fram, böka: Fotografen tog sig fram med stövlar genom leran på ängen. Försäljare av begagnade kläder vadar i vattenpölar när det regnar. Det verkar som om rugbyspelare tycker mycket om att rulla sig i lera. För att hitta den (borttappade) dyrbara ringen kröp rörmokarna omkring i avloppet i flera timmar. Människor tog sig fram genom ån. | bildligt: Du vältrar dig i självömkan. | nekande (i något, genom något): Jag tänker inte vada i snön. För att människor inte skulle behöva kämpa sig fram i vårens och höstens lera belades den ständigt sönderkörda grusvägen med sten. 3. reflexivt (i något) bada, dyka, plaska: Barn, nu får det vara nog med badandet, gå i land! Vi solade och plaskade i havet bland vågorna tills vi blev blå. Fåglar plaskar i bäcken. På vintern brukade de bada i en vak. 4. (någon/något) skada, göra illa, dra eller snärja in i bekymmer, förnedra, förakta, förgöra: Medan tsaren förtryckte oss skapade andra folk mästerverk. Under kulturhuvudstadsåret hyllades Vilnius och utsattes också för kritik. Strategin är enkel – locka till sig kunden på något sätt och sedan börja sätta åt honom. Människan var och förblir en människa, hur mycket ni än försöker förnedra henne. | (någon/något, i något, i något, med något, genom något): Reklambranschens skapare dras ständigt ner i smutsen. Myndigheterna drar Litauen ner i

162

KALBOS KULTŪRA | 83

skuldträsket. Hur länge till ska vi låta landets goda namn smutsas ner? Låt oss försöka uppmuntra och stödja vår samtalspartner, inte dränka hen i kritik. Varför ska vi nu dränka varandra i smuts? Själv har jag mer än en gång blivit nedsänkt med ansiktet i smutsen. • jfr sänka, försätta i träsk. | nek. (vad): Om du nu upphöjer dig själv, så dränk åtminstone inte kollegorna. Man ska inte dränka andra människor. | nek. (vad, var): En riktig journalist borde inte dränka läsaren i avskräde. 5. refl. (var, med vad) slita, kämpa, möta hinder, anstränga sig under vissa förhållanden (vanligen när man hanterar bekymmer och besvär eller löser problem): Dränka sig i fattigdom [korruption, intressekonflikter, intriger, skulder]. Vi drunknar i rutiner [lagarnas snårighet], precis som de som drunknat i dem. Jag har också knuffats ner i samma grop som hela Litauen kämpar i. Den före detta presidenten vältrar sig i skandalernas smuts. Laget ligger och kämpar längst ner i turneringstabellen (sport.). Jag står i kö och lovar mig återigen att handla i förväg nästa gång. • jfr sjunka, fastna. | (med vad): Jag har kämpat med det där lösenordet i två dagar nu. 6. (vad, i vad) stoppa in med kraft; [syn.] proppa in, trycka in: Flickan slår igen boken och trycker ner den i handväskan. En sådan liten present är det bara att ta och stoppa i tomtens säck. | bildl.: Barnen sticker näsan i affärerna. | nek. (vad, i vad): Tvinga inte in barnets små fötter i skon. 7. (vad) knåda, klämma: Kattungen som döttrarna kelar med gör inget motstånd på en stund. mùrdyti, mùrdo, mùrdė verb. MURKDYTI: 1. (vad): Tunga snöfall pressade hela tiden mot träden och knäckte dem. | (vad, i vad, var): Valpen trycker hela tiden sin skadade lilla nos mot snön. De kör terrängbilar i leran och ger sig ut med dem på farliga banor. | nek. (vad, i vad, var): Du ska inte dränka mig i snön [i drivorna], och vi ska inte kasta snöbollar på varandra mer. | bildl. (med vad): Vår polis dränker ännu inte brottsmisstänkta kvinnor med ansiktet mot asfalten. 2. refl. (var, under vad): Jag kravlar omkring i diket [i dyngan, i sörjan] och håller på att drunkna. När vi kom fram (till marknaden) tumlade vi runt i snön. Terrängbilarna körde runt i vattenpölarna på banan. 3. refl. (var): Barnen plaskar nöjt i dammen. Grisar, fåglar och hundar vältrade sig i gatornas smuts. 4. (vad): Hon lät sig inte besegras av förödmjukelserna utan vann dessutom målet. Litauen, som förtryckts av ockupanterna i femtio år, andades åter frihet. | (vad, i vad, var): Dränka i skulder. Dränkta i lögnernas och förtalets smuts längtade människor efter sanningen. Specialkommissionen är ett mäktigt vapen för att dränka en politisk motståndare i smuts. Avgiften för invånarnas sopor försätter dem i kaos. | nek. (vad, i vad, var): Man skulle önska att de inte tryckte ner oss djupare i skiten än vi redan är. Jag tänker inte låta någon dränka mig i den här sörjan igen! (om lagarnas snårighet). 5. refl. (var): Du kommer också att fastna i vardagens grå rutin. Om ekonomierna i utvecklingsländerna inte växer kommer de att fortsätta att sjunka ner i fattigdom. Jag letar i uppslagsverket och hittar ingenting. Man köper en fin bil och får sedan trängas med skrothögarna på gatorna [i trafikstockningarna]. | nek. refl. (var): Jag lever här och nu, jag vältrar mig inte i det förflutna. 6. (vad, i vad): Gårdens vaktmästare krattar ihop de fallna löven och stoppar dem i en säck. Med slutna ögon tryckte jag ansiktet allt djupare mot

D. MURMULAITYTĖ. Murdyti(s), murgdyti(s), murkdyti(s) pateikimas žodynuose ir dabartinė vartosena

163

huvudet. Stående på taket, på kanten av hjulet, tryckte storken in den medförda kvisten mellan ekrarna. Varje tjänsteman sticker handen i statskassan. | nek. (vad, i vad): Man bör inte lägga tapeter i behållaren märkt ”Papper”. 7. (vad): Den lille blir hela tiden retad och knuffad av sin storasyster. | nek. (vad): Stör inte valparna nu, de sover mätta och lugna.

mùrgdyti, mùrgdo, mùrgdė verb. MURKDYTI.

På motsvarande sätt planerar man att också presentera avledningar med prefix. Med hänsyn till det ovan nämnda särdraget hos verbet išmurdyti (dvs. dess mest typiska betydelse, att göra något mosigt, trampa sönder och dylikt, i vilken det oftast används), är avsikten att presentera de aktuella verben med prefixet iš– något annorlunda:

išmurdyti, išmùrdo, išmùrdė verb. 1. (vad) förstöra genom körning, göra till en sörja, trampa sönder: Vägen är redan rejält sönderkörd. Den varma marken har körts sönder av hjulen och trampats upp av boskapen. 2. (vad, var) IŠMURKDYTI 1: Jag hällde vatten och diskmedel i diskhon och diskade tallrikarna i det vattnet. Grabbarna fångar en groda och kommer att tumla runt med den i dyn [dammen]. 3. refl. (var) IŠMURKDYTI 2: I går föll han i en å, ett dike eller en pöl och blev helt genomblöt och lerig.

išmùrkdyti, išmùrkdo, išmùrkdė verb. 1. (vad, var) tvätta rent, bada, blöta ner ordentligt, smutsa ner genom att doppa i vätska, lera, snö eller liknande: Jag lyckades blöta ner katten ordentligt, men tålamodet räckte inte till för att torka av och torka den. Det räcker inte att bara blöta köttet i marinaden; det måste ligga och marinera i flera timmar. Regnet dränkte oss ordentligt. De där sakerna skadades inte av översvämningen, de hade avsiktligt blötts ner i pölarna. 2. refl. (var) bli mycket blöt och smutsig genom att vältra sig: Vandrarna fick också bli genomblöta i träsket. Det verkar som om jag flöt på vattenytan, men jag känner tydligt att jag har blivit ordentligt genomblöt där. Hunden vältrade sig i dyn innan den klev i båten. | bildl.: För att nå fulländning måste man vältra sig i sina misstag. 3. (vad) skada, göra illa, dra in i problem, förödmjuka, förakta: Även den målsägande känner sig rejält förödmjukad i det här målet. Bråka med vem du vill, så ska du bli ordentligt tilltygad! 4. (vad) knåda sönder, klämma sönder: När jag kom hem knådade och kramade jag först om alla mina katter. 5. (vad, med vad) IŠMURDYTI 1: Med maskiner som väger tio ton kör de sönder inte bara vägarna utan även böndernas åkrar.

išmùrgdyti, išmùrgdo, išmùrgdė verb. IŠMURKDYTI.

Verben med roten murg- hänvisas genomgående till huvudvarianten med roten murk- för att visa att stavningen inte är felaktig (eftersom de har tagits in i den normativa ordboken) och samtidigt inte avvika alltför mycket från återgivningen i LKŽₑ. Detta sätt att återge dem är ändå inte helt korrekt, eftersom internetbruket och LKŽ visar att betydelserna hos verb med roten murg- inte alltid helt sammanfaller med huvudvariantens betydelser. Oftast har de färre betydelser.

164

KALBOS KULTŪRA | 83

Till exempel har išmurgdyti bara en betydelse: ”tvätta, bada, blöta ner ordentligt, smutsa ner genom att sänka ner i vätska, lera, snö eller dylikt”: Gräddfil, massor av kryddörter <...>, peppar, lök, saften från en halv citron – och så marinerar man köttet i allt detta genom att murgdy (om marinering). Tiken tar handsken från mig, drar helt enkelt av den från handen och murgdyer den sedan i snön. Det reflexiva verbet išsimurgdyti används också endast i betydelsen ”bli mycket blöt och smutsig genom att murgdy”: Man gör frisyrer på valpen, och i samma sekund murgdyer den sig i leran tillsammans med de andra – så trist. Många blev leriga i överlevnadstävlingen. Dessa betydelser är bara två av de fem som anges i artikeln för huvudvarianten išmurkdyti, även om det, när hänvisningen går till hela artikeln och inte till någon särskild betydelse hos huvudvarianten, är naturligt att förvänta sig att sidovarianten semantiskt är helt identisk med huvudvarianten, det vill säga har alla de betydelser som kännetecknar denna. Å andra sidan har pa(si)murgdyti fler betydelser i internetbruket än pa(si)murkdyti, som det är tänkt att hänvisa till. Det undersökta verbet i meningen Min (katt) är så självständig; hon kommer till dig bara när hon själv vill, förstås händer det att jag pamurgdyer henne med tvång visar en tydlig koppling till den sjunde betydelsen av det oförledda verbet murkdyti, ”krama, knåda”, vilken man inte avser att ta upp i artikeln för ordet pamurkdyti eftersom man inte funnit några bruksexempel. Denna betydelse beläggs också av substantivavledningen i meningen Hunden Barbė väntade på att bli pamurgdyad på utställningen. Man måste också ha i åtanke att reflexiva verb i BŽ förs in under artiklarna för motsvarande icke-reflexiva verb. Detta kan skapa ytterligare förvirring när hänvisningen går till hela artikeln och inte till en viss betydelse. För att inte tala om att läsare av ordböcker som inte är filologer har svårt att förstå hur varianter kopplas samman genom hänvisningar (Naktinienė 2000: 21). Det är sant att BŽ endast avser att ta med de mest frekvent använda avledda verben med prefix, bildade av murgdyti(s) och prefixen į-, iš-, nu-, pa- och su-; av dessa skulle endast pa(si)murgdymas tas med bland substantivavledningarna, eftersom det används sällan. Vid undersökningen av bruket fann man inte tillräckligt många verb med denna rot och deras substantivavledningar med andra prefix för att de skulle behöva tas upp i BŽ. Generellt används ord med roten murg- betydligt mer sällan, vilket statistiken visar, och om man enbart utgår från brukets frekvenskriterium skulle de kanske inte behöva tas med i BŽ:s uppslagsordssamling. Det vore ändå fel att helt utesluta dem, just på grund av den variation som diskuteras här. Eftersom detta är den mest sällsynta och semantiskt enklaste av de tre varianterna bör den också presenteras på motsvarande sätt – till skillnad från den andra varianten med roten mur-, som semantiskt nästan helt motsvarar huvudvarianten.

Det sätt att presentera verb med roten murg- och deras substantivavledningar som nu valts bland flera teoretiskt möjliga alternativ är alltså det minst dåliga. Det

D. MURMULAITYTĖ. Murdyti(s), murgdyti(s), murkdyti(s) pateikimas žodynuose ir dabartinė vartosena

165

är en oundviklig brist, eftersom en del ord då presenteras inexakt i BŽ. Den delen är dock mycket liten. Det finns också fördelar – dubbla hänvisningar gör det möjligt att visa skillnaden mellan varianterna, och den mest sällsynta varianten kommer ändå med i ordboken, eftersom analys av besläktade ord med mera visar att den inte bör undvikas i standardspråket.

SLUTSATSER

1. Verben murdyti, murgdyti, murkdyti och deras reflexiva och prefixavledda former avses tas upp i BŽ på ett i grunden annat sätt än i tidigare utgivna ordböcker och deras elektroniska versioner.

2. Dessa verb och deras avledningar presenteras på ganska olika sätt i olika utgåvor av dagens språk och den akademiska ordboken, varför det skulle vara svårt för BŽ att upprätthålla någon kontinuitet. För att försöka förena de krav på normstabilitet och brukets företräde som här är svåra att förena har man valt ett differentierat sätt att presentera varianterna genom hänvisningar.

3. På grund av sin högsta frekvens i bruket och rikaste semantik skulle verb med roten murk- betraktas som huvudvarianter i BŽ. Till dessa skulle de mer sällan använda verben med roten mur- hänvisas; de har nästan identiska betydelser och skulle också indelas efter betydelse och förses med bruksexempel. De mest sällsynta verben med roten murg-, vars betydelser endast delvis sammanfaller, skulle också tas upp med hänvisning till huvudvarianterna, men utan betydelseindelning eller exempel.

4. En sådan presentation av verben med roten murg- ger en något förvrängd bild av deras semantik. Om de däremot presenteras som motsvarigheter till verben med roten mur-, skulle det innebära att man erkänner likvärdigheten mellan två varianter (med rötterna murg- och mur-) och därmed motsäga LKŽ_e, där verb med roten murg- betraktas som felaktiga och rättas.

5. För att verben murdyti(s), murgdyti(s), murkdyti(s) och deras prefixavledningar ska presenteras korrekt i BŽ – exakt och systematiskt, i enlighet med normkraven och utan att förvränga det faktiska språkbruket – vore det mycket värdefullt att få höra inte bara lexikografers utan också lexikologers och specialister på semantik, ordbildning, etymologi och (särskilt) ortografi uttala sig. Om frågan diskuterades grundligt redan inför BŽ:s första utgåva, skulle dessa verb och orden i deras omfattande ordbildningsfamiljer kunna presenteras på nytt, med alla fel och inkonsekvenser i tidigare ordböcker rättade och dagens språkbruk återgivet.

166

KALBOS KULTŪRA | 83

ŠALTINIAI

DŽ₁ 1954: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Atsak. red. J. Kruopas. 1 leidimas, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla.

DŽ₂ 1972: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Atsak. red. J. Kruopas. 2 leidimas, Vilnius: Mintis.

DŽ₃ 1993: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. S. Keinys. 3 leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

DŽ₄ 2000: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. S. Keinys. 4 leidimas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

DŽ_5e 2003: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. S. Keinys. 5 (elektroninis) leidimas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. – Prieiga per internetą: www.lki.lt

DŽ_6e 2006: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. S. Keinys. 6 (elektroninis) leidimas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

LKŽ 1966, 1970: Lietuvių kalbos žodynas 7, 8. Atsak. red. J. Kruopas, Vilnius: Mintis.

LKŽ_e 2005: Lietuvių kalbos žodynas 1–20 (elektroninis variantas). Vyr. red. G. Naktinienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. – Prieiga per internetą: www.lkz.lt

Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas. – Prieiga per internetą: http://donelaitis.vdu.lt

Interneto tekstų ištekliai (naršyta paieškos sistema Google).

LITERATŪRA

Aleksandravičiūtė S. 2008: Paieškos sistemos Google naudojimo galimybės tiriant kalbos reiškinius. – Kalbos kultūra 81, 266–282.

Fraenkel E. 1965: Litauisches etymologisches Wörterbuch 2, Heidelberg: Carl Winter. Universitätsverlag, Göttingen: Vandenhoeck und Ruprecht.

Karulis K. 1992: Latviešu etimoloģijas vārdnīca 1, Rīga: Avots.

KTŽ 1990: Gaivenis K., Keinys S. Kalbotyros terminų žodynas, Kaunas: Šviesa.

Lietuvių kalbos etimologinio žodyno duomenų bazė. – Prieiga per internetą: http://etimologija.baltnexus.lt

Liutkevičienė D. 2006: Bendrinės lietuvių kalbos žodynas. Siekiamybė ir realybė. – Aiškinamųjų bendrinės kalbos žodynų aktualijos [Leksikografija ir leksikologija 1], Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 9–18.

ME 1925–1927: Mīlenbahs K. Latviešu valodas vārdnīca 2. Red. J. Endzelīns, Rīga: Kultūras fonds.

Naktinienė G. 2000: Bendrinės kalbos žodynas ir leksikos norminimo problemos. – Kalbos kultūra 73, 12–24.

Pupkis A. 1980: Kalbos kultūros pagrindai, Vilnius: Mokslas.

D. MURMULAITYTĖ. Murdyti(s), murga(d)yti(s), murkdyti(s) pateikimas žodynuose ir dabartinė vartosena

167

Smoczyński W. 2007: Słownik etymologiczny języka litewskiego, Wilno: Wydawnictwo Universitето?

Urbutis V. 1978: Žodžių darybos teorija, Vilnius: Mokslas.

Vaicekauskienė L. 2008: Nauji naujųjų skolinių norminimo klausimai. – Kalbos kultūra 81, 65–79.

Vitkauskas V. 1995: Apie „Lietuvių bendrinės kalbos žodyną“: – Kalbos kultūra 67, 87–91.

ЛЭС 1990: Лингвистический энциклопедический словарь. Гл. ред. В. Н. Ярцева, Москва: Советская энциклопедия.

Gauta 2010 11 26

TREATMENT IN THE DICTIONARIES AND THE CURRENT USAGE OF THE VERBS MURDYTI(S), MURGDYTI(S), MURKDYTI(S)

Summary

The article compares the presentation of the verbs murdyti(s), murgdyti(s), murkdyti(s) ‘dip (into), plunge (into)’ in different dictionaries of Lithuanian, namely, six editions of the Dictionary of Contemporary Lithuanian (Dabartinės lietuvių kalbos žodynas) and two editions of the Dictionary of Lithuanian (Lietuvių kalbos žodynas), which have been released both in the print and electronic versions, analyzes the current usage of the verbs, their interrelation and semantics. The analysis of frequency in the contemporary Lithuanian language and semantic analysis of the verbs call for a new treatment of these verbs and their derivatives in the Dictionary of Standard Lithuanian.

Attempts to accomodate the requirement of norm stability and the criterion of variable language use encouraged the application of differentiated approach to the inclusion of cross-references. Yet this approach has certain drawbacks as it fails to accurately reveal the semantics of variants with the root murg-. Hopefully, this article will stimulate a discussion among lexicographers, lexicologists, language norm prescribers and other experts and will eventually allow to improve the treatment of the above-mentioned and other verbs in the Dictionary of Standard Lithuanian.

DAIVA MURMULAITYTĖ Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected]

168

KALBOS KULTŪRA | 83