Skip to document
Back
Go to original Localized version was produced by AI. It may contain inaccuracies.
Preparing document pages…

DAIVA MACKO

Litauiska språkets institut

BEDÖMNING AV MOTSVARIGHETER TILL DET FRÄMMANDE ORDET AFTERPARTIS I INTERNETKOMMENTARER

NYCKELORD: motsvarighet, språkliga attityder, spridning av normer, främmande ord.

1. INLEDANDE ANMÄRKNINGAR

Litauiska språkets statliga kommission (nedan VLKK) föreslog den 8 april 2010 läsarna på nyhetsportalen ”Delfi” på internet att komma med motsvarigheter till utvalda främmande ord (DELFI 2010). Varje vecka presenterades ett nytt främmande ord, och man lovade att välja ut de bästa av de föreslagna motsvarigheterna. Något senare beskrevs en sådan inriktning i VLKK:s verksamhet också i principerna för rekommendationer om användning av främmande ord, som godkändes den 27 maj 2010. Där angavs bland annat att man skulle ”uppmuntra användare av det litauiska språket att skapa egna ord för att benämna nya företeelser i livet” (Rekomendacijos 2010). Den 28 oktober 2010 godkände språknämnden, tydligen med beaktande även av läsarnas förslag, en rekommenderad förteckning över motsvarigheter till främmande ord (Atitikmenų sąrašas 2010).

Den 7 april 2011 utarbetade VLKK ett protokollbeslut om komplettering av förteckningen över motsvarigheter till främmande ord (Atitikmenų sąrašas 2011), och den 8 april informerade medierna om utkastet till detta beslut på nyhetsportaler på internet. Flest läsarkommentarer (495) fick artikeln ”Afterpartis1: džūzgės, povakaris eller pratęstuvės?” (DELFI 2011), som publicerades på portalen ”Delfi” den 8 april 2011 och handlade om tre motsvarigheter till afteparčio som VLKK övervägde (povakaris, pratęstuvės, džūzgės), samt om motsvarigheter som föreslagits för de främmande orden acid rock, flashmob och barista. Det uppges att språknämnden utarbetade ett protokollbeslut om förteckningen över motsvarigheter till främmande ord—

1 I litauiskt språkbruk varierar den anpassade formen av lånordet after-party. I artikeln (inte i citat) används den variant som ligger närmast talspråket: aftepartis.

136

KALBOS KULTŪRA | 85

meningslistan, men informationen om de litauiska motsvarigheterna afterparty, povakaris och pratęstuvės som lagts till i den är otillräcklig:

För den engelska termen ”afterparty” föreslogs hela tre litauiska motsvarigheter.

Enligt språknämndens uppfattning vore det dock mest korrekt att ersätta detta främmande ord med ”povakaris”. Det föreslogs också att man skulle fortsätta festerna vid ”pratęstuvės” eller ”dūzgės”.

De citerade påståendena är formulerade så att det inte är helt klart vilka motsvarigheter till afterparty språknämnden bara övervägde och vilka den tog med i den slutliga listan över motsvarigheter. Man kan få intrycket att alla tre motsvarigheterna – povakaris, pratęstuvės och dūzgės – togs med i listan. Dessutom nämns det inte i artikeln att språkbrukarna också föreslog motsvarigheter till främmande ord (DELFI 2010). Artikelns formulering gjorde att många kommentatorer missförstod den publicerade informationen, vilket påverkade diskussionens inriktning. Många kommentatorer diskuterade och bedömde till exempel motsvarigheten dūzgės, som (vilket det senare visade sig) aldrig togs med i VLKK:s lista, eftersom det ovanliga ordet fångade blicken redan i artikelns rubrik. VLKK:s ståndpunkt om denna motsvarighet presenteras i en annan artikel som publicerades samma dag (Miknevičius 2011):

Enligt henne (VLKK:s ordförande Irena Smetonienė. – D. M.), ”får kommissionen ofta kritik för att den inte lyssnar tillräckligt på folkets åsikt”; därför tillfrågades läsarna på en internetportal om vilken motsvarighet till termen ”afterparty”, som lånats från engelskan, de skulle vilja se. Bland de förslag som lämnades till kommissionen fanns således även ”dūzgės”.

”Är ’dūzgės’ ett dåligt ord? Nej. Är det lustigt? Ja. Nämnden förkastade ändå detta alternativ”, sade I. Smetonienė. ”Povakaris” togs däremot med i listan över motsvarigheter till främmande ord, eftersom fler än 160 invånare hade föreslagit det alternativet.

Syftet med artikeln är att, efter en språklig analys av det främmande ordet afterparty och dess motsvarigheter, undersöka vilka kriterier internetläsare utgår från när de bedömer litauiska motsvarigheter till detta främmande ord, med utgångspunkt i internetkommentarer. Undersökningen av hur detta främmande ord och dess motsvarigheter bedöms blottlägger också mer allmänna språkliga attityder i samhället till normeringen av främmande ord.

Först måste man klargöra ursprunget till det främmande ord som diskuteras, det vill säga hur ordet after-party definieras i engelska lexikala källor, och vilka särdrag de litauiska motsvarigheterna till det främmande ordet afterparty har.

D. MACKO. Svetimžodžio afterparty atitikmenų vertinimas interneto komentaruose

137

2. ANALYS AV LÅNEORDET AFTERPARTIS OCH DESS MOTSVARIGHETER

2.1. Uppgifter från engelska lexikala källor

Låneordet afterpartis är det engelska ordet after-party (denna stavning anges i de elektroniska ordböckerna Merriam Webster (härefter MW) och Oxford (härefter OD); stavningsvarianter är afterparty; after party). Det första kända belägget på after-party är från 1961 (MW).

Det är ett sammansatt ord med två led: ledet med prepositionsursprung after (”efter”) och substantivet party (”fest”). I engelska lexikala källor definieras ordet after-party endast med en betydelse – en tillställning som hålls efter en tidigare tillställning:

• En fest för inbjudna gäster som äger rum efter huvudfesten eller evenemanget (MW).

• En fest som hålls efter ett annat evenemang, särskilt efter en konsert eller en annan fest (OD).

Den engelskspråkiga internetgemenskapen tolkar ordet något bredare. Till exempel kan man, med utgångspunkt i artiklar i encyklopedin ”Wikipedia” (härefter Wi), urskilja följande semantiska komponenter hos after-party:

1) ett fenomen i det moderna samhället, med nöjen och underhållning som kontext; studenter. Exempel: ett evenemang efter ett bröllop, en danskväll, ett officiellt evenemang (en ceremoni), en konsert, en premiär eller ett besök på en nattklubb;

2) ett evenemang som alltid föregås av ett annat betydelsefullt evenemang;

3) samma inbjudna gäster deltar vanligtvis både i huvudevenemanget och i evenemanget som följer efter det.

I den internetgemenskapsskrivna ordboken (härefter UD) ges liknande definitioner av after-party – en sammankomst efter att en nattklubb eller bar har stängt; en fest efter en annan fest. En nyans av betydelsen som inte nämns i ”Wikipedia” är en fest där man berusar sig med olagliga rusmedel.

Det är också värt att nämna de besläktade orden after-party och de på liknande sätt bildade orden, som inte tagits med i officiella engelska lexikala källor – pre-party och dess synonym before party. Den engelskspråkiga internetgemenskapen använder dessa ord om mötet mellan deltagarna i en kommande fest, vanligen i syfte att dricka eftersom dryckerna är dyrare på själva festen, eller för att umgås, komma i feststämning och skapa en atmosfär (UD). En annan betydelse är en kort sammankomst

138

KALBOS KULTŪRA | 85

en fest före ett evenemang, där man förbereder sig inför huvudevenemanget (lägger festmakeup, klär upp sig i kostymer) och vars gäster vanligtvis åker tillsammans till huvudevenemanget (Wi).

2.2. Användningen av det främmande ordet aftepartis i litauiskan

I den litauiska nyordsdatabasen (hädanefter ND) definieras betydelsen av aftepartis så här: ”Aftepartis – oftast en fortsättning på ett officiellt evenemang i en inofficiell miljö.” I bruk förekommer både den ursprungliga främmande ordformen (alla tre stavningsvarianterna after-party, after party eller afterparty, ibland satta inom citationstecken) och morfologiskt anpassade varianter (böjda former av ordet, t.ex. afterpartis). Även kortformen afteris används. T.ex.:

Vår parkeringsplats kommer att prydas av bilar från deltagarna i Östeuropeiska driftingmästerskapet, som kommer att samlas här för att fira afterpartyt!!! (IK 2011 07 02)

Du vet, hon var en hustru som vilken annan – ett husdjur. Så fort jag gav henne ett jobb fick hon genast luft under vingarna. Det blev springande hit och dit, företagsfester, aftepartyn. (IK 2011 03 07)

Afteris: M.A.M.A. ”afteris” med stjärnorna – ända till gryningen [rubrik] (II 2012 01 09)

Efter att med nöd och näppe ha klarat sig till söndagen planerar dansarna att träffas och bjuder in alla till ett gratis ”after-party” i Vilnius kl. 18 på restaurangen ”Liv Lounge” (”Vilniaus Vartai”, Tumėno g. 4). (II 2009 03 24)

Och för dem som gillar after party och vin bjuds alla efter filmerna in till klubben ”Play” för att diskutera verken de har sett. After party hålls varje kväll från kl. 21. (II 2010 10 07)

Den här gången blir konstfabriken LOFTAS officiell arrangör av ”Mados infekcija”-afterparty. (II 2011 11 12)

I databasen anges också mindre vanliga litauiska varianter av besläktade ord till det främmande ordet afterparty, nämligen pre-party och before party – prepartis (”inofficiell samvaro (ofta med alkohol) före ett officiellt evenemang; förfest”) och beforepartis (”inofficiell sammankomst som anordnas före ett officiellt evenemang (förfest)”). T.ex.:

Nå, om vi drar till någon liten klubb vid nio, så samlas vi redan vid sex för en förfest, så att vi hinner spela dryckesspel och ta oss till klubben. (IK 2012 04 11)

Efter fester brukar det bli after party, så Rumbi har redan hållit på med förfester (ND II 2011 08 05)

D. MACKO. Svetimžodžio aftepartis atitikmenų vertinimas interneto komentaruose

139

2.3. Återgivningen av de populäraste motsvarigheterna till det främmande ordet aftepartis i lexikografiska verk

Innan VLKK publicerade sökandet efter motsvarigheter till afteparčio konkurrerade detta främmande ord inte med litauiska motsvarigheter i bruket. Helt enkelt behövdes ord med en sådan betydelse inte tidigare, och man hann inte skapa några nya. Povakaris och dūzgės har både i Lietuvių kalbos žodyne (härefter LKŽ) och i Dabartinės lietuvių kalbos žodyne (härefter DLKŽ) andra betydelser än att förlänga en fest.

Motsvarigheten povakaris har troligen nybildats med det engelska exemplet som förebild (preposition + substantiv), i stället för att ett redan befintligt ord med samma bildningssätt anpassats för att beteckna det nya begreppet. LKŽ2 anger följande betydelser för pavakario: sen eftermiddag (1); kvällsbete med boskap (2); mellanmål på eftermiddagen (3); DLKŽ: sen eftermiddag.

Ordet pratęstuvės är inte belagt i lexikografiska källor; endast verbet med samma betydelse, pratęsti, finns: fortsätta (6); göra längre (7) (LKŽ); skjuta upp till en senare tidpunkt, förlänga (DLKŽ).

Pluralformen dūzgės har inte tagits med i ordböckerna; där finns endast substantivet dūzgė, som böjs i numerus (av dūgzti) – en lättsinnig kvinna (2) (LKŽ). Verbet dūgzti betyder: att vina när insekter eller kulor flyger, maskiner går, vinden blåser eller liknande; att surra, brumma (1); att föra oväsen, festa, roa sig (4) (LKŽ); att avge ett svagt, tunt ljud, surra, brumma, vina (DLKŽ).

2.4. Spridningen av motsvarigheter till det främmande ordet aftepartis i litauiskt språkbruk

I VDU:s textkorpus förekommer inga belägg för ordet dūzgės – endast ordformen dūzgė är belagd, men när den undersöktes visade det sig att den var tredje person singularis av verbet dūgzti i preteritum. Povakaris påträffades i korpusen endast två gånger, och ordet pratęstuvės saknas. Dessa ord används i korpusen i en annan betydelse än att förlänga ett evenemang.

Med hjälp av sökmotorn Google hittades flest former av motsvarigheten dūzgės (18 800), betydligt färre av povakario (1220) och pratęstuvių (469)3. Före övervägandet av att ta in dūzgių i listan över motsvarigheter till främmande ord finns det inga belägg för användningen av detta ord. Paradoxalt nog började ordet gradvis spridas i internettexter efter att VLKK beslutat att inte ta med motsvarigheten dūzgės i den slutliga listan över motsvarigheter till främmande ord, och det förekommer fortfarande

2 Återges så som det står i källorna.

3 Sökningen gjordes endast på nominativformen.

140

KALBOS KULTŪRA | 85

används fortfarande, medan de ord som tagits med i listan över motsvarigheter, pratęstuvės och povakaris, används sporadiskt. Ibland anges det främmande ordet inom parentes, eftersom man antar att läsaren kanske inte förstår den litauiska motsvarigheten, till exempel:

På söndagen efter direktsändningen fortsatte teamet bakom LNK:s projekt ”Lietuvos balsas” traditionellt kvällen med dūzgėse. (ND II 2012 05 28)

Donatas tänker inte åka till den officiella semifinalens dūzges. Han ska åka till hotellet för att vila, där litauerna i Baku ordnar en fest för honom. [Om Eurovision Song Contest 2012. – D. M.] (II 2012 05 25)

På festivalen ”Centras11” dūzgių inleds kvällsprogrammet den 9 oktober på kaféet ”Kultūra” (K. Donelaičio 16) av David Ellis, en vän från England som man inte sett i Kaunas på länge och som man länge har väntat på. (II 2011 09 23)

Redan nu på fredag, den 25 maj, äger ”The Prodigy”s dūzgės rum för första gången i Litauen i radiokanalen ”Power Hit Radio”. (II 2011 05 21)

På söndagsnatten samlades inte bara deltagarna i projektet, utan även lärarna och arrangörerna bakom LNK-projektet, på dūzgėse för ”Lietuvos balsas”, som hölls på klubben ”Seacret”. (II 2011 05 21)

Povakaris börjar när en klubbfest blir tråkig, när det börjar bli för mycket folk allt eftersom natten fortskrider, men man inte vill gå hem tidigt… (II 2011 07 26)

Efter den ”officiella” delen väntar ett vilt pratęstuvės med folkotek..! (II 2012 03 10)

Hinner du inte till dagens julfest för LA kl. 18.00? Häng med på pratęstuvėse (afterpartyt)! (IK 2011 12 29)

Utifrån dessa uppgifter kan man dra slutsatsen att de litauiska motsvarigheterna till afteparčio började förekomma i bruk först när man började tala offentligt om dem.

3. KOMMENTARSANALYS

Av de 495 kommentarer som publicerats till en artikel på portalen ”Delfi” (se inledande anmärkningar) valdes 283 ut för analys. De mest informativa ansågs vara kommentarer som innehöll följande:

a) läsarnas föreslagna motsvarigheter till afteparčio;

b) bedömning av de motsvarigheter till afteparčio som VLKK övervägt, och dess implikationer (t.ex. språkliga attityder);

c) resonemang om normering av främmande ord.

D. MACKO. Svetimžodžio aftepartis atitikmenų vertinimas interneto komentaruose

141

Utifrån den inledande analysen delades kommentarerna in i följande tematiska grupper enligt författarnas värderande attityder:

1) allmän bedömning av normering av främmande ord;

2) bedömning av litauiska motsvarigheter till afteparčio utifrån följande kriterier:

a) semantik,

b) bildningsförmåga och funktionalitet,

c) prognoser för spridning;

3) förslag på andra motsvarigheter.

3.1. Den övergripande bedömningen av normeringen av främmande ord

I den diskussion som undersöktes delas inte bara åsikter om motsvarigheter till det specifika afteparčio och andra främmande ord, utan man diskuterar också mycket bredare frågor om språknormering. Kritik framförs (oftast riktad mot lingvister och deras arbete – och inte alltid konstruktiv), mer sällan ges förslag till dem som normerar språket. Det fanns ungefär dubbelt så många kommentarer med negativa omdömen om språknormeringen som positiva och konstruktiva åsikter.

Många av dessa omdömen har redan framförts i tidigare internetdiskussioner om språkfrågor, där man också ifrågasatt meningsfullheten i lingvisternas arbete, sett tvångsmässiga normeringsmetoder och föreslagit att man bara ska beakta språkets kommunikativa funktion osv. (Miliūnaitė 2006, 2009; Nevinskaitė 2008). I de undersökta kommentarerna upprepas åsikten att det över huvud taget inte behövs någon litauisk motsvarighet vare sig till ordet aftepartis eller till andra främmande ord. Motiveringen är att de alla är internationella ord och därför inte bör ersättas4:

Varför göra livet svårare för folk? Jag förstår inte … I hela världen är praxis att man kan låna ett nytt ord från originalspråket; så var det ju också med litauiskan – en del ord blev litauiska, men har främmande ursprung. Hos indier är vartannat ord engelskt, eftersom det gamla språket saknar motsvarigheter till nya saker.

Jag ser inget alternativ till internationella ord … De flesta nya ord är internationella. Och man behöver inte yra här om att bevara språket genom att utrota internationella ord …

Om lingvisterna bara kan översätta, då borde rock också utrotas ur litauiskan. Låt den heta sur sten eller klippa. Det borde hållas en folkomröstning i den frågan.

4Kommentarernas stavning och interpunktion har korrigerats något, medan alla andra språkliga särdrag har bevarats, utom när den autentiska skrivningen illustrerar den ståndpunkt som framförs i kommentaren.

142

KALBOS KULTŪRA | 85

Du kallar ju inte din jeep för tung lastbil. Du kallar den jeep … Varför??? Man måste vara konsekvent i allt …

Sådana argument bekräftar bara att allmänheten saknar information om kriterierna (eller inte söker efter den) för när ersättningsord på litauiska föreslås för främmande ord och när ett ord betraktas som internationellt. I diskussionen nämndes flera gånger att även språkbrukarna själva skulle kunna bidra till att sprida litauiska motsvarigheter. Vissa kommentarer visar att språkbrukarna är medvetna, vill ta ansvar och delta i processen att normera språket, och att språkvård betraktas som en del av arbetet med att värna den nationella identiteten5:

Det krävs varken särskilt mycket förstånd eller fantasi för att helt enkelt förlitauisera ett engelskt ord genom att lägga till en litauisk ändelse, men vad blir då det litauiska språket om några år? <…> Att hitta på ett nytt, originellt litauiskt ord är ju en fantastisk möjlighet till självförverkligande! Varför inte försöka göra det själva, om ni inte gillar lingvisternas ansträngningar?

Litauiska motsvarigheter behövs verkligen, litauiskan är ju ett av de äldsta språken och mycket rikt; främmande ord bör inte användas.

Denna ovilja att skapa egna ord i språket vittnar om människors provinsiella tänkande och brist på egen identitet. Ett så lantligt tänkesätt, där man skäms för allt eget inför stadsbon och försöker härma honom. Det är fruktansvärt och sorgligt att litauer har så lite självrespekt. En fri människa skulle aldrig säga afterpaty när hon talar med litauer … det är ju hemskt. Visst, dūzgės är inte heller särskilt lyckat, men det är ändå lovvärt att man försöker.

Jag tycker att många nyheter borde få ett litauiskt ord.

I några kommentarer kritiseras språkbrukarnas förutfattade, stereotypa attityder, och uppmärksamhet riktas mot bedömningarnas partiskhet och hur populära personers (”auktoriteters”) språkbruk påverkar om ett ord etableras och används6:

Nu gör alla narr av språkkommissionen, men om bara ”dūzgės” skulle slinka med i någon reklam eller någon litauisk kändis sa det, skulle alla börja kalla det så.

Vi kan inte hitta på något själva. Varför kan vi inte vara stolta och ha vår egen stil, helt enkelt använda våra egna stilord, som dūzgės – det är ett riktigt roligt litet ord, jag tycker verkligen att det är utmärkt och det framkallar till och med ett behagligt leende; ett riktigt coolt litet ord, kul.

5 Apie kalbinio sąmoningumo ugdymo svarbą žr. Miliūnaitė 2006: 77–78.

6För en utförligare diskussion om de sociopsykologiska förutsättningarna för lån av främmande ord, se Vaicekauskienė 2007: 78.

D. MACKO. Svetimžodžio aftepartis atitikmenų vertinimas interneto komentaruose

143

Dessutom saknar språkbrukarna en systematik i det språkvårdande arbetet och drar därför snabbt slutsatsen att lingvisternas råd föds ur ”sysslolöshet”. Kanske beror det på att normeringskriterierna för vissa förblev så ogripbara att det i diskussionen dök upp kategoriska uttalanden där inställningen domineras av att följa sitt eget huvud och strunta i lingvisternas förslag (”Jag talar som jag vill”). Vissa anser att ett onaturligt, konstlat språk påtvingas dem, och de ser även tvång. Exempel:

Låt lingvisterna själva tala så där om de nu så gärna vill, folk kommer att tala som de vill och ingen kommer att förbjuda dem att tala som de vill!!!!

Det känns som om de vill tvinga oss att tala ett syntetiskt språk, det vill säga ett språk som vanliga litauer måste lära sig utöver det vanliga... Dessutom är språket som en levande varelse, det förändras tillsammans med människorna. Bara döda språk, som latin, förändras inte. Men det verkar som om lingvisterna har en annan uppfattning. Antingen ska språket inte förändras, eller så måste vi använda uppenbart absurda nybildningar...

Ingen språk”entusiast” kan bevisa att man måste använda språket annorlunda, eftersom den entusiasmen kommer genom TVÅNG... Kanske psykologiskt, men TVÅNG... Förresten gör psykologiskt tvång mycket mer ont..

Vissa kommentatorer föreslår att man bara ska ta hänsyn till språkets kommunikativa funktion, det vill säga att det räcker att tala så att talarna förstår varandra:

Jag tycker att rörelse och språk är grunden för människors och folks kommunikation. Det spelar ingen roll hur, men om man förstår varandra så är det bra.

Språkets uppgift är att enkelt och snabbt överföra tankar från en människa till en annan och förvränga dem så lite som möjligt. Allt som går utanför dessa gränser är att hälla från tomt till tomt.

Jag förstår överhuvudtaget inte varför man artificiellt ska skapa ord som helt enkelt inte finns i litauiskan?

Om en litauer inte förstår innebörden när man säger ett sådant nytt ord, betyder det att ordet är helt olämpligt. Ett enkelt sätt att testa om ordet kommer att användas.:)

De citerade kommentarerna visar att det saknas information om principerna för det språkvårdande arbetet. Dessutom är det viktigt att informationen till språkbrukarna presenteras tydligt och inte vilseleder dem; annars uppstår paradoxala reaktioner – människor kritiserar VLKK för motsvarighetsalternativ som de själva har föreslagit. Spridning av information om normeringskriterierna är mycket nödvändig, eftersom språkbrukarna intuitivt söker efter dem själva och, när information saknas, tenderar att tro att det överhuvudtaget inte finns några kriterier för språknormering. Exempel:

144

KALBOS KULTŪRA | 85

Vem har rätt att hitta på dem [nya orden] – om inte människorna själva, med tiden. Men hos oss verkar några tanter ha rätt att forma hela Litauens språk och kultur efter eget tycke.

Språk och ord borde utvecklas naturligt, i stället för att språkvetare hittar på och ändrar ord...

Det bästa vore att ordna en tävling och låta människor själva föreslå en ersättning. Sedan kunde man välja ut det mest lyckade förslaget och förkasta dem som inte följer språkets normer.

Språket tillhör inte språkvetarna, utan oss alla. Varför ordnas det inga omröstningar, eller åtminstone enkäter?

3.2. Bedömning av litauiska motsvarigheter till det främmande ordet aftepartis

Den motsvarighet till afteparčio som fick flest positiva omdömen var dužgės (33 positiva omdömen). En del kommentatorer uttryckte sitt stöd för motsvarigheten eller avvisade den, men motiverade inte sina omdömen. Även de mest fåordiga kommentatorerna tog emot motsvarigheten dužgės med stor entusiasm och välvilja; den väckte till och med patriotiska känslor. Läsarna tog gärna in denna motsvarighet i sitt språkbruk, och några radade genast upp möjliga exempel på hur den kunde användas:

Dužgės låter fett, jag gillar det:D

Jag gillar dužgės. Så litauiskt. Älska vårt språk för tusan!

Jag gillar dužgės:)))))))))) DET LÅTER HÄFTIGT OCH KUL!!!:))))))))

Dužgės, dužgės, dužgės. Något bättre kan man inte hitta på.

Duuuuuuužgės duuuuuuuuužgės, nu drar vi till duuuuuuuužgės. Sjukt roligt ord.

Vårt gäng gillar dužgės! Vi använder redan det här ordet... I kväll var det riktigt bra dužgės.

Några angav varför de tycker att dužgės är den mest acceptabla motsvarigheten. Ett av argumenten var klangen: man tyckte sig se en likhet mellan ordets klang och spanska, vilket uppfattades som en fördel. Även ordets enkla bildning fick ett positivt omdöme:

Fin klang, till exempel ”nu drar vi till dužgės”, det låter nästan spanskt på något vis;)

Dužgės – äntligen har man tagit hänsyn till dem som behöver ordet mest, nämligen ungdomarna, och därför föreslagit ett riktigt kul ord.

Bra att det inte är en sammansättning eller bildat av en rot och ett prefix. Ett energiskt ord.

D. MACKO. Svetimžodžio aftepartis atitikmenų vertinimas interneto komentaruose

145

Vissa kritiserade den komplicerade stavningen av ordet dūzgės och andra motsvarigheter:

Ungdomar kommunicerar numera väldigt mycket SKRIFTLIGT, och använder helt enkelt inte sådana bokstäver som Ą Č Ę Ė į š ų ū Ž, så man borde väl ha föreslagit inte DŪZGĖ utan DŪZGĖ.

Som alltid något slags nonsens, fullt av näsvokaler, krumelurer, sammansatta ord... Nästan omöjligt att uttala.

Andra motsvarigheter fick färre och mindre extrema omdömen:

Det livar upp och berikar språket väldigt mycket, jag gillar sur rock och povakaris, och pizza – till exempel keptainis, sushi – ryzsuktinis.

Jag tycker väldigt mycket om ordet pratęstuvės.

Jag väljer ”pratęstuvės” – det låter normalt!

Pratęstuvės och sąspietis låter coolt;DD

Det föreslagna povakaris är tillräckligt neutralt och bra.

3.3. Främmande ordet afterpartis semantik hos de litauiska motsvarigheterna

I de undersökta kommentarerna diskuterades främst de semantiska aspekterna hos motsvarigheterna till det främmande ordet afterpartis; av dessa väckte motsvarigheten dūzgės störst intresse. För många kommentatorer förknippades ordet dūzgės med bin, men även andra associationer uttrycktes. Utifrån kommentarerna kan man urskilja åtminstone tre betydelsenyanser hos ordet dūzgės som visade sig vara viktiga för kommentatorerna:

1. Förknippad med bin, biodlare och liknande. (LKŽ:s första betydelse av dūgzti är ”susa när insekter flyger”). En kommentator uppmärksammade den tillfälliga kontextuella likheten mellan orden dūzgės och sąspietis (motsvarigheten till flashmob), eftersom det senare förmodligen påminde om ordet spiečius:

Dūzgės, sąspietis... Var det verkligen språkvetare som föreslog det här, och inte några biodlare?

Folk som här håller med om språkvetarnas påhittade ord ”dūzgės” har förmodligen aldrig i sitt liv använt ordet ”afterpartis” och förstår inte ens dess betydelse, men tror väl nu att det har med bin och surrande bin att göra.

”Dūzgės” förknippas på något sätt med bin och honungsskörd. Kanske ligger det något i det...

Om det inte är bin där, vad är det då som surrar?..

Dūzgė – vad har det med fester att göra? Där surrar ingen; man borde kalla en bikupa för dūzgė.

2. Negativa konnotationer. Denna betydelsenyans anges också i ordboken (lättsinnig kvinna, DLKŽ). Vissa kommentatorer hävdar att man i vardagligt tal-

146

KALBOS KULTŪRA | 85

de som använder motsvarigheten dūzgės eller dess verbform dūzginti(s) med denna eller en liknande betydelse:

Om du föreslår för någon tjej att dra iväg och ”dūzgint” lite kan du få en smäll i ansiktet, om hon har väldigt hög moral...

Hos oss brukade man kalla sådana tjejer som man kunde ”padūzginti” för ”dūzgės”.

Namnet ”dūzgės” passar väldigt bra på lösaktiga kvinnor... De jobbar för högtryck.

Vi gjorde ett experiment: vi ringde tillbaka till männen och föreslog att ”pasidūzginti” efter jobbet... Vad tror ni, blev vi förstådda till hundra procent?!

3. Andra betydelser. För en av diskussionsdeltagarna förde ordet dūzgės tankarna till en teknisk apparat (surrande när maskinerna roterar, DLKŽ):

För mig påminner ”dūzgės” kanske om någon surrande kaffekvarn eller vävstol.

En annan kommentator kände igen den betydelse som anges i ordboken: susa, härja, roa sig (DLKŽ):

Jag vet inte heller vad ”dūzgės” är, men försöker åtminstone förstå; tydligen är det något som surrar, alltså roar sig.

För vissa kommentatorer verkade den semantiskt mest precisa motsvarigheten till afterparčio vara pratęstuvės. Även om en annan föreslagen motsvarighet, povakaris, skulle kunna betraktas som den mest precisa eftersom den följer principen bakom det vardagliga after-party (efter + kväll, det vill säga ett evenemang efter festen), påpekade några att ett evenemang som hos oss kallas vakarėlis (party) inte nödvändigtvis äger rum på kvällen. Ur detta perspektiv verkar motsvarigheten pratęstuvės mer rationell och precis. Man framförde också åsikten att denna motsvarighet bättre än dūzgės återspeglar företeelsens kärna:

Nå, ”pratęstuvės” låter ju helt normalt, eftersom en afterparty inte nödvändigtvis behöver vara på kvällen...

För afterparty passar ett sammansatt ord bättre, ett ord med nyansen att det är något som läggs till huvudevenemanget, medan ”dūzgės” är ett alltför fristående och självständigt ord. Därför passar ”pratęstuvės” bättre.

Jag undrar varför den litauiska motsvarigheten till party, ”vakarėlis”, har fått sådan spridning. De flesta fester börjar ju vanligtvis inte ens på kvällen utan på natten och fortsätter till morgonen.:)

I en kommentar uppmärksammades det besläktade ordet after-party, nämligen pre-party (en anmärkning om systematik):

Nu återstår bara att hitta ett intressant namn på pre-party också.:D

D. MACKO. Svetimžodžio afterpartis atitikmenų vertinimas interneto komentaruose

147

3.4. Främmandordet aftepartis litauiska motsvarigheters avledningsmöjligheter och funktionalitet

Artikelns kommentatorer sparade inte på exempel på hur de föreslagna motsvarigheterna till främmande ord kunde användas. I exemplen prövas på ett lekfullt sätt det nya ordets avledningsmöjligheter och funktionalitet i olika språkliga situationer, och man försöker modellera hur motsvarigheten skulle fungera i verkligt språkbruk. Utifrån de analyserade kommentarerna kan man hävda att de dūzgės, som inte kom med i den slutliga listan över motsvarigheter, var mest acceptabla för internetanvändarna eller åtminstone väckte störst nyfikenhet, eftersom kommentarerna, om än i en något skämtsam form, innehöll många meningar som visade hur denna motsvarighet passade ihop med andra ord. För att beteckna handlingen föreslog läsarna ordformerna dūgzti, padūgzti, dūzgintis, pasidūzginti; även benämningar på fenomenets deltagare föreslogs – dūzgelis och dūzgelė. Det bör noteras att det främmande ordet aftepartis saknar sådana avledningsmöjligheter. En kommentar visar på ett samband mellan verbet pasidūzginti och slangordet pasitūšinti – denna rimlikhet skulle sannolikt kunna bidra till att den litauiska motsvarigheten får fäste även i informellt, icke-offentligt språkbruk. Dessa användningsexempel från läsarna visar att språkanvändare har en språklig intuition som gör att de kan anpassa nya ord till bruket på ett elegant och uppfinningsrikt sätt:

NU DRAR VI OCH FESTAR – NU DRAR VI OCH DŪZGINTI!!!!:DDDD

Hej! Vem ska på dūzgės;DD

Och den som tycker att även den tunga stenen blir för tung kan padūgzti med vänner på en fotbollsmatch.

… när jag dūzgiau i går hittade jag inte ens min plånbok i dag [...].

Jag skyndade till sammankomsten med en kaffebryggare, och se – där var det redan dūzgės...

Programmerarna dūzginasi framför skärmarna.

Jag såg en massa tomma typer7 på Tomos dūzgė:DDDDDDDDDDD

Deltagaren blir dūzgelis eller dūzgelė.

3.5. Prognoser för hur de litauiska motsvarigheterna till lånordet aftepartis kommer att slå igenom

Vissa diskussionsdeltagare uttryckte i sina kommentarer åsikter om huruvida motsvarigheterna skulle slå igenom. Vanligtvis var de kortfattade, men några motiverade sina åsikter mer utförligt—

7Kommentatorn nämner en litauisk slangmotsvarighet, fifa, som diskuterats livligt i andra internetdiskussioner, bland annat i diskussionsavdelningen på VLKK:s webbplats.

148

KALBOS KULTŪRA | 85

De flesta uppskattade motsvarigheten dūzgės, och nästan alla instämde entusiastiskt i att den borde slå igenom i språket. Som skäl angav de antingen att även andra motsvarigheter först verkade märkliga men senare slog igenom, eller att dūzgės är ett mycket roligt ord och därför kommer att uppskattas av språkbrukarna, även om de använder det i en annan betydelse än den föreslagna:

De där ”dūzgės” låter så knäppt att det kanske rentav slår igenom bättre än de tråkigt normala ”povakariai” eller ”pratęstuvės”.

Dūzgės kommer att slå igenom, eftersom det är ett väldigt roligt ord.:)

Men ”dūzgė” är ju ett riktigt bra ord. Det låter bra.:))) Varför inte, kanske slår det igenom.:D

Pratęstuvės – toppen. Det kommer att slå igenom.

Efter partyt går man till dūzgės. Allt är enkelt, jag tror att det här lilla ordet kommer att slå igenom. Kanske ersätter det till och med själva ”tūsą”.

Bara dūzgės, för som någon redan skrev här är det ett väldigt roligt ord och det kommer snabbt att slå igenom. ”Nu drar vi till dūzges”, ”ska vi dūzginsim efter festen?”, ”vi går och padūzginti”.

Men folk kommer nog att ändra betydelsen lite...

Andra kommentatorer tvivlade på att motsvarigheten skulle slå igenom:

Dūzgės är ”kul”, men frågan är om det slår igenom.

Men köttpaj slog ju igenom, trots att det lät förfärligt i början.

Dūzgės... Oh yeah:D Riktigt bra ord... Varför använda amerikanismer när man kan hitta på sådana här egna ord (jag skulle nog själv ha föreslagit pašventęs:D, men dūzgės är ännu bättre – kanske slår det till och med igenom efter den här artikeln).

Bara roliga förslag, men kanske slår något igenom med tiden.

Vissa var skeptiska:

Det kommer också att slå igenom, precis som trådbussen =kontaktledningsspårvagnen.

Den negativa inställningen till att surrarna skulle slå igenom grundade sig på att aftepartis inte hör till det officiella ordförrådet och därför inte behöver normeras; människor som inte tar hänsyn till den officiella språkmiljön kommer ändå att föredra att använda det främmande ord de redan känner till, i stället för att vänja sig vid en obekant motsvarighet:

De där språkvetarna [...] hittar på ord som aldrig kommer att slå igenom, men som man måste använda i officiella dokument. Men jag tror inte att afterpartis förekommer i sådana dokument heller. Varför hitta på det då?

D. MACKO. Svetიმžodžio aftepartis atitikmenų vertinimas interneto komentaruose

149

3.6. Motsvarigheter till det främmande ordet aftepartis som föreslagits av användarna

Sammanlagt föreslog läsarna i de undersökta kommentarerna 52 motsvarigheter till aftepartis (varav 12 vulgarismer och barbarismer). Några mer intressanta är: pribaigtinės, nulūžtinės, pošventis, šėlionė, trūkbalis, džegudžionėliai, balausās, šventipiečiai, pratęstukas, povakarone, trūkvakaris. Vissa föreslagna motsvarigheter följer inte språkets normer (dasimuštukė, alasas, pobalius med flera).

4. NORMERINGSKRITERIER SOM ANVÄNDARE TILLÄMPADE

När författarna till de undersökta kommentarerna bedömde motsvarigheter till främmande ord vägleddes de inte uttryckligen av korrekthetskriteriet och nämnde det inte, trots att det i språknormeringsarbetet erkänns som ett av de viktigaste. Detta kriterium uppmärksammas till exempel i en artikel på en annan nyhetsportal om samma ämne, att komplettera listan över främmande ord; där citeras ordföranden för VLKK, Irena Smetonienė (Miknevičius 2011):

”Kommissionen hittar inte själv på litauiska motsvarigheter till främmande ord. Specialister inom olika områden vänder sig till oss när de undrar hur en viss term kan ersättas på litauiska. Då söker våra medarbetare på internet efter vilka motsvarigheter som redan används. De varianter man hittar läggs fram för kommissionen att överväga. Om ett ord är korrekt bildat och används av en del människor förs det in i listan över motsvarigheter till främmande ord”; så sade VLKK:s ordförande Irena Smetonienė till kaunodiena.lt.

Av de motsvarigheter till aftepartis som användarna föreslagit kan man dra slutsatsen att korrektheten ofta inte beaktas. Medvetet eller intuitivt tog kommentatorerna dock hänsyn till systematikriteriet när de bedömde motsvarigheterna: i diskussionen om aftepartis erinrade man sig också prepartis, som (liksom beforepartis) inte hade uppmärksammats av Språkkommissionen8. Exemplen på användningen av de undersökta motsvarigheterna visar att man prövade deras produktivitet. I diskussionen behandlades också motsvarigheternas semantiska aspekter – man bedömde hur väl motsvarighetens betydelse motsvarade låneordets (se Norminimo principai 2007). Ekonomiprincipen

8 Detta påpekades sarkastiskt också av en läsare av en annan artikel:

Om det redan finns AFTERIS (eng. AFTER, lit. PO...), så måste det också finnas BEFORIS. Ni kunde ju ha skrivit vad BEFORIS (det vill säga BEFORE, lit. före prisutdelningen) var. Och sedan gå vidare till AFTERIO (det vill säga PO... efter prisutdelningen). Eller kanske finns det redan också BETVYNĖS (eng. BETWEEN, det vill säga mellan... prisutdelningarna). Ett gäng idioter som fördärvar det litauiska språket med främmande ord! SKÄMS!!! (Juška 2012)

150

KALBOS KULTŪRA | 85

Kriteriet kommenterades inte i diskussionen, sannolikt eftersom alla tre litauiska motsvarigheter till aftepartis antingen var kortare eller bestod av lika många stavelser som låneordet aftepartis.

SLUTSATSER

1. De bedömningar av litauiska motsvarigheter till låneordet aftepartis som läsarna lämnat i de undersökta kommentarerna kan delas in enligt tre kriterier: motsvarighetens semantiska egenskaper; det nya ordets produktivitet och/eller funktionalitet; prognosen för om den föreslagna motsvarigheten kommer att etablera sig. I den granskade diskussionen framträder också samhällets inställning till problematiken kring litauiska motsvarigheter: brister i normeringens systematik och i införandet av normer blottläggs, liksom problem med uppfattningen av låneord.

2. Vissa av de kriterier för bedömning av motsvarigheter till låneord som deltagarna i den undersökta diskussionen angav överensstämmer med dem som VLKK följer (Norminimo principai 2007).

3. Även om många kommentatorer tenderar att reagera fientligt på språknormering, bedömer de flesta de föreslagna afteparčio motsvarigheterna positivt; dessutom saknas det inte alternativa förslag på motsvarigheter.

4. Några av språkbrukarnas viktigaste förväntningar är att få delta i normeringsprocessen och att värna språkets kommunikativa funktion (att inte försvåra kommunikationen). Av de analyserade kommentarerna framgår att det som är minst tydligt för internetgemenskapen är skillnaden mellan internationella ord och låneord samt motiven bakom den.

5. Den kritik som språkbrukarna framför omfattar sådana upplevda brister i språknormeringen som bristande systematik, normeringens tvångsmässiga karaktär och dess ”syntetiska” resultat – ett ”artificiellt” (onaturligt) språk.

6. Man kan hävda att språkbrukarna motsätter sig normering när de inte har tillräcklig information om motiven bakom den. Därför är det viktigt att, när litauiska motsvarigheter införs, se till att normeringen tydligt motiveras och att de normer som införs sprids.

ŠALTINIAI

DELFI 2011: „Afterpartis“: dūzgės, povakaris ar pratęstuvės? Prieiga per internetą: <http://www.delfi.lt/news/daily/lithuania/afterparti-kalbininkai-siulo-vadinti-dzugemis.d?id=44160179> 2011 m. balandžio 8 d. (žiūrėta 2012 m. gegužės mėn.).

D. MACKO. Svetimžodžio aftepartis atitikmenų vertinimas interneto komentaruose

151

DLKŽ 2011: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Trečias elektroninis leidimas. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga per internetą: <http://dz.lki.lt> (žiūrėta 2012 m. gegužės mėn.).

II: interneto informacija (naujienų portalai, elektroniniai leidiniai ir pan.).

IK: interneto komunikacija (forumai, tinklaraščiai, socialiniai tinklai ir pan.).

LKŽ 2005: Lietuvių kalbos žodynas. Elektroninis leidimas. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga per internetą: <http://www.lkz.lt> (žiūrėta 2012 m. gegužės mėn.).

MW: Merriam-Webster. Prieiga per internetą: <http://www.merriam-webster.com> (žiūrėta 2012 m. gegužės mėn.).

ND: Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas. Prieiga per internetą: <http://naujažodziai.lki.lt> (žiūrėta 2012 m. gegužės mėn.).

OD: Oxford Dictionary. Prieiga per internetą: <http://oxforddictionaries.com> (žiūrėta 2012 m. gegužės mėn.).

UD: The Urban Dictionary. Prieiga per internetą: <http://www.urbandictionary.com> (žiūrėta 2012 m. gegužės mėn.).

VDU: VDU tekstynas. Prieiga per internetą: <http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas> (žiūrėta 2012 m. gegužės mėn.).

Wi: Wikipedia. Prieiga per internetą: <http://en.wikipedia.org/wiki/Main_Page> (žiūrėta 2012 m. gegužės mėn.).

LITERATŪRA

Atitikmenų sąrašas 2010: Protokolinis nutarimas dėl svetimžodžių atitikmenų sąrašo. Valstybinės lietuvių kalbos komisijos protokolinis nutarimas PN-6, 2010 m. spalio 28 d. Prieiga per internetą: <http://www.vlkk.lt/lit/95215> (žiūrėta 2012 m. gegužės mėn.).

Atitikmenų sąrašas 2011: Dėl Valstybinės lietuvių kalbos komisijos 2010 m. spalio 28 d. protokolinio nutarimo Nr. PN-6 „Dėl svetimžodžių atitikmenų sąrašo“ papildymo. Valstybinės lietuvių kalbos komisijos protokolinis nutarimas Nr. PN-4, 2011 m. balandžio 7 d. Prieiga per internetą: <http://www.vlkk.lt/lit/97210> (žiūrėta 2012 m. gegužės mėn.).

DELFI 2010: Siūlykite lietuviškus atitikmenis svetimybėms! 2010 m. balandžio 8 d. Prieiga per internetą: <http://www.delfi.lt/news/daily/lithuania/siulykite-lietuviskus-atikmenis-svetimybems.d?id=30856273&categoryID=7> (žiūrėta 2012 m. gegužės mėn.).

Juška K. 2012: M.A.M.A. „afteris“ su žvaigždėmis – iki paryčių, 2012 m. sausio 9 d. Prieiga per internetą: <http://pramogos.delfi.lt/people/mama-afteris-su-zvaigzdemis-iki-paryciu.d?id=53906971> (žiūrėta 2012 m. gegužės mėn.).

152

KALBOS KULTŪRA | 85

Miknevičius L. 2011: Į „dūzges“ po vakarelio neisime, 2011 m. balandžio 8 d. Prieiga per internetą: <http://kauno.diena.lt/naujienos/lietuva/i-duzges-po-vakarelio-neisime-atnaujinta-343897#axzz1vgxnzJ17> (žiūrėta 2012 m. gegužės mėn.).

Miliūnaitė R. 2006: Internetinė visuomenė ir kalbininkai: pokalbis įmanomas? – Bendrinės kalbos norminimas ir vartojimas [mokslo straipsnių rink.]. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 62–81.

Miliūnaitė R. 2009: Interneto komentuotojų nuostatos dėl lietuvių kalbos priežiūros. – Kalbos kultūra 82, 149–172.

Nevinskaitė L. 2008: Kalbos politikos vertinimas interneto komentaruose. – Kalbos kultūra 81, 245–265.

Norminimo principai 2007: Bendrieji naujųjų skolinių norminimo principai, 2007 m. vasario 15 d. Prieiga per internetą: <http://www.vlkk.lt/lit/88922> (žiūrėta 2012 m. gegužės mėn.).

Rekomendacijos 2010: Dėl rekomendacijų dėl svetimžodžių vartojimo teikimo principų. Valstybinės lietuvių kalbos komisijos protokolinis nutarimas Nr. PN-4, 2010 m. gegužės 27 d. Prieiga per internetą: <http://www.vlkk.lt/lit/93829> (žiūrėta 2012 m. gegužės mėn.).

Vaicekauskienė L. 2007: Naujieji lietuvių kalbos svetimžodžiai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

Gauta 2012 06 15

EVALUATION OF THE EQUIVALENTS OF THE LOANWORD AFTEPARTIS IN THE COMMENTS OF THE INTERNET COMMUNITY

Summary

The paper deals with readers’ comments on the article “Afterpartis”: dūzgės, po-vakaris ar pratęstuvės?“ published on the internet news portal “DELFI” on 8 April 2011. An attempt is made to establish the criteria on which the evaluations of the Lithuanian equivalents of the loanword afterpartis (afterparty) are based. In addition, the general linguistic attitudes of society towards the codification of loanwords are overviewed.

The reviewed comments were divided into groups according to their subject: evaluation of loanwords, evaluation of the Lithuanian equivalents of afterpartis, and proposals for other equivalents. Analysis of the general loanword evaluation shows that the communicative function of language is most valuable for many language users, while the conceptions of an international word and a loanword

D. MACKO. Svetimžodžio afterpartis atitikmenų vertinimas interneto komentaruose

153

and their limits are the most problematic. Although the majority of the participants of this discussion think negatively of language codification their criticism shows that on the one hand language users are not indifferent to language codification, yet on the other hand they lack information about language norms, yet their implementation.

The research established that the Lithuanian equivalents of afterpartis were evaluated thoroughly by the readers – semantic content, easiness of derivation and functionality were taken into consideration as well as the probability of entering usage. The researched comments lead to the conclusion that the internet community considered the criteria of systematicity, derivability and adequacy of meaning and did not apply the criteria of linguistic correctness. It appears that readers tend to find derivational relations between words intuitively and apply them creatively when using new equivalents of loanwords. There is a probability that society would take language norms and codification criteria into consideration more if it had more information about them. This is confirmed by the numerous examples of the usage applications of the new equivalents provided by the readers as well as by the wish of language users to participate in language standardization activities as revealed by the discussion.

KEYWORDS: equivalent, linguistic attitudes, dissemination of norms, loanword.

DAIVA MACKO

Lietuvių kalbos institutas

P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

[email protected]

154

KALBOS KULTŪRA | 85

Document details