ŽODŽIŲ FORMOS IR JŲ VARTOSENA

LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA

E. VALIULYTĖ

ORDSAMMANSÄTTNINGAR MED PREPOSITIONEN PER

§ 1. Med prepositionen per fogas substantivets (eller ett ord som ersätter det) ackusativ till olika ord: verb, substantiv, adjektiv och adverb. På så sätt bildas ordsammansättningar med denna preposition: verbala (går genom staden, slog över örat, krökt över axlarna, det regnar hela dagen, kom inom en timme, slog sönder på grund av brådskan, meddelade genom ett brev, var genom en herde, betalade över hundra), substantiviska (vandring genom skogen, stig genom gården, ärr över kinden, en timme per dag), adjektiviska (det finns inget starkare träd än en ek), adverbiella (det finns inget bättre än att dricka vatten, genom mig arbetar de inte längre).

Verbala sammansättningar

§ 2. Verbala sammansättningar med substantiv i ackusativ och prepositionen per är produktiva och varierande. De uttrycker rumsliga, objektiva, tidsliga, kausala, sätts-, tillstånds- och kvantitetsrelationer.

§ 3. Sammansättningar som betecknar rumsliga relationer är produktiva och har flera betydelser. Utifrån ledens semantik kan de nämnda sammansättningarna delas in i flera grupper.

1. Sammansättningar där verbet betecknar rörelse och substantivet har konkret betydelse anger rörelsens väg. Beroende på det underordnade ledets betydelse delas dessa sammansättningar med ”väg”-betydelse in i flera undergrupper (går genom skogen, går genom butikerna, åker genom Molėtai [till Vilnius], sprang ut genom dörren).

a) Den största undergruppen utgörs av verbala sammansättningar med ett substantiv som betecknar en plats eller ett föremål som något glider eller rör sig på eller över.

En skytt marscherar genom världen. SNėR I 248. Den lilla hösten vandrade genom hemlandet bland tallhedens ljung... SNėR I 325. Tankisterna körde genom staden. VencIGD 188. På söndagen följde Mykoliukas Geišė och Paukštaičiai genom småstaden till kyrkan och sedan till värdshuset, utan att se något och utan att höra något. VaižgRR I 92. Hundarna skällde högljutt och jagade räven genom byn. CvR₁ V 212. När de drog genom byn sprang många fram till grindarna och fönstren. Myk-PutS I 56. Genom gårdsplanen slingrar sig en väsande hord. SNėR I 410. Mykoliukas går över sin egen gårdsplan till ladan, följer stigen uppför kullen och går sedan ner från kullen till sankmarken, medan han spelar samma melodi. VaižgRR I 41. Medan de gick genom skogen började natten falla. BsRP 51. Adelsmannen red genom den gröna urskogen. KrėvP 74. Fåren ger sig av genom vårsäden, och jag springer efter dem och bannar dem hela tiden. CvR₁ I 50. De äldre jägarna vadar genom någon annans havrefält. MašAMB 76.

91

Haren springer över trädan. Rm. Kulvys hade ännu inte hunnit ut på mitten — han ser: en bredhornad älg simmar över Nemunas till stranden vid Merkinė. KrėvP 34. Han går genom vattnet — blir inte blöt, går över halmen — den prasslar inte (ordspr.). Men här, i stället för att hjärtat skulle flamma upp av hämnd, fuktades ögonen och sorgsna tårar föll över hans kinder. LzPR II 104. Bagdonas sade ingenting; tårarna rann nedför hans mustasch. LzPR I 89. Fållen på en jättelik kappa sveper över hans häfte och böjde till och med bladen. ŽemR III 206.

När hon steg över tröskeln grep hon tag i dörren. SimonP 103. Folk drog i stockarna, hoppade över de rykande, glödande bjälkarna och kom i vägen för varandra. CvR₁ V 205. Marcelė gick ut på verandan och fick se en rad vättar som flög över sjön. BorBM₁ 49.

Vissa av dessa förbindelser kan vara synonyma med motsvarande förbindelser med ett väginstrumentalis, jfr.: åker genom skogen och åker genom skogen, följer genom fältet och följer över fältet, går över gården och går över gården, går genom kroppen (en rysning) och går genom kroppen.

I förbindelser med prepositionen per kan rörelseverb ha prefixet per-, som motsvarar prepositionens betydelse.

Hästarna sprang över rågen. Lp(LKŽ I 729). Han gick genom stugan, röd som en burkštinas. BaltPV I 22. En rysning löpte genom hela hans kropp. LKŽ VII 312. Han strök över gräset. KatMAR 422. Han försökte ta sig över tröskeln, men lyckades inte. LzPR I 85. Hans stora händer tycktes säga att han lätt skulle kunna kasta en häst över taket. LKŽ VIII 70. Elden hoppade över diket. KatMAR 369.

Förbindelser med prepositionen per och substantiv i ackusativ, där prefixet per- gör rörelseverben transitiva, kan ersättas med motsvarande förbindelser med enbart ackusativ, jfr.: simmade över havet och simmade över havet, klättrade över berget och klättrade över berget, sprang genom skogen och sprang genom skogen, flög över oceanen och flög över oceanen, hoppade över diket och hoppade över diket.

b) Vissa rörelseverb kombineras med prepositionen per och substantiv i pluralis ackusativ. Sådana förbindelser uttrycker en rörelse från en företeelse till en annan av samma slag, såsom föremål, platser eller personer, som ligger på visst avstånd från varandra i rummet.

Så gick den gamle från bikupa till bikupa, tittade, undersökte och tog ut de tomma vaxkakorna. VenclN 135. Nästa dag började [Huseinas] gå runt i butikerna, som var fullastade med allehanda varor. BalčTVN 101. För tredje hösten i rad reste hon genom traktens byar. CvR₁ II 35. Gå runt bland husen — du får väl till slut höra vem som säljer en ko. Ktk. Lärarinnan gick runt bland föräldrarna och bad dem låta barnen gå i skolan. RimkKK 138. Du springer runt bland folk och lyssnar dig till allt; du måste veta något om Petras. CvR₁ II 196. Sonen körde oss till läkarna, och jag blev ännu sjukare. Šts. Han gick runt bland hästarna, korna och grisarna — men hittar ändå ingen som har den där ringen. Kb.

Jfr.: Ett glas gick från hand till hand [med champagne]. RimkKK 335.

Båda leden begränsar bildandet av förbindelser i denna undergrupp. (Hit räknas inte förbindelser som till exempel: vi åkte genom skogarna, hon seglade över oceanerna, han sprang genom fälten. Dessa förbindelser uttrycker inte en rörelse från ett föremål till ett annat, även om det beroende substantivet står i pluralis ackusativ).

De tidigare behandlade förbindelserna motsvarar till betydelsen förbindelser med två prepositioner, jfr.: reste genom byarna och reste från by till by, reste från en by till en annan; gick runt bland föräldrarna och gick från några föräldrar till andra.

c) Verbala förbindelser med substantiv som betecknar ortnamn anger en rörelse som går genom den plats som anges av det beroende substantivet

92

det, förstått som en rörelseväg som korsas eller blockeras när man passerar förbi.

Men när han återvände hem från det glada och sorglösa Paris genom Tyskland, insåg han att något höll på att gå fel i världen. VencIGD 112. När jag kom hem genom Kuomiškės såg jag henne komma ut ur den lilla skogen, fladdrande i sin gröna sjal. VienIMA 143. Den här gången körde de inte längs den žemaitiska landsvägen, genom Šilėnai, utan på vägen längs Nemunas. VencGD 64. Jag ber att de kör genom Semionovsk. ŽemR III 290. En av Tauragnai-bilarna går genom Kuktiškės [från Utena]. Ktk. Men från Minsk gick vi redan till fots genom Smurgonys. Ar.

Dessa konstruktioner är synonyma med motsvarande konstruktioner med ett substantiv i ackusativ och prepositionen pro.

När de reste från Brest genom Gardinas steg flera gymnasister på samma järnvägsvagn som Jablonskis satt i. Balč (LK I 27). Om du någon gång färdas till Žarėnai genom skogarna från Šiauliai via Luokė, glöm inte att stanna hästarna och klättra upp på det högsta berget där. MairRR I 144. Mitt i sommaren drog ett oväder med blixtar och åska förbi Klangiai. CvR₁ V 103.

d) En särskild undergrupp utgörs av konstruktioner som betecknar rörelse rakt igenom det som anges av det beroende substantivet. De betecknar rumsliga relationer, ofta med en nyans av objektbetydelse och mer sällan sättsrelationer med en nyans av rumslig betydelse.

Den konkreta betydelsen av väg – ”rakt igenom vad” – i dessa konstruktioner beror på prepositionen per, som ofta är synonym med prepositionen pro¹. De aktuella konstruktionerna skiljer sig dock strukturellt från dem som diskuterats ovan. Deras konkreta beroende substantiv betecknar öppningar, föremål med mellanrum eller föremål mellan vilka det finns mellanrum (portar, dörrar, fönster, springor, mellanrum; stängsel, såll, nät; träd, grenar, löv), material och barriärer som handlingen måste övervinna, medan verben betecknar rörelse (ofta med hinder i vägen – tränga sig fram, forcera, krypa, klämma sig igenom, ta sig igenom), syn (och handlingar knutna till den) samt ljudhandlingar.

Efter att ha sadlat och tränsat sina snabba hästar red [bröderna] ut från fädernas höga gård genom kopparporten. KrevP 26. Men sonen, som grep karlajterna från bänken och knappt hann få tag i mössan, skyndade ut genom dörren. KrėvRg 33. Hennes far kröp ut genom fönstret. Prn. Djävulen grep fadern om benen och skakade honom, och pengarna föll ut genom munnen. Nm. Tovavfall faller genom taket ner på huvuden. Ktk. [Antaniukas] kastade in en tegelbit genom taket. VienIMA 234. Hans fasta, spänstiga sida utstrålade värme, till och med genom de tjocka hampaskjortorna. BaltPV I 38. Sållade redan genom ett tätt såll. Šd. Jag trär korvar över flaskan. KlvrŽ. Han sticker ständigt in den genom öppningen. Lnkv.

Vinden fick fönstren att dallra när den väste och tjöt, och tillsammans med regndropparna trängde den in genom springorna. ŽemR III 415. Kulor tränger igenom väggen. Ktk. Blod sipprar till och med igenom skjortan. Užp. Hon spann sådana trådar att de måste dras genom en ring. Mžk. Lågan slog ut genom skorstenen. Vikv.

Vinden visslade till och med genom öronen. VienIMA 203. Och valacken kunde fortfarande inte hämta sig; när den andades flåsade den genom näsborrarna, och dess våta sidor skälvde. VienR V 114. Hans röst är ful – han sjunger genom näsan. Ktk. Jag går genom gården och hör genom väggen. Auk. Jonas Puodžiūnas, mycket missnöjd och bedrövad, kom hem och lade sig efter att ha pratat med sin hustru genom väggen. VienR V 79.

¹ Se E. Valiulytė, prepositionen pros betydelser och användning i nutida litauiska, ”Kalbos kultūra”, 5, Vilnius, 1963, s. 55–59.

93

Jag såg gryningen genom glasfönstret. Vkš. Den lille mannen iakttar allt genom nyckelhålet. Tt. När jag lagt mig bakom kullen såg jag hela fiendeflottan tydligt genom min kikare. BalčGK 45. Genom glasögonen ser jag det tydligt. Mšk.

Verben för rörelse (eller förknippade med rörelse) i denna undergrupp av förbindelser kan ha prefixen per- eller pra-, vilka till betydelsen motsvarar prepositionen per, till exempel: genomborrade bröstet, sköt genom väggen, kröp genom handflatan, trängde igenom kläderna, sögs in genom huden, siktade genom en sil, sila genom gasväv.

Med kunskap om skriften kan du hejda floderna, leda deras strömmar i nya fåror, få bergen att tala och borra ett hål genom den största stenen. CvR₁ V 63. Där fanns ännu varken spisar eller ugnar, men genom den tjocka lerväggen kunde vindarna inte längre blåsa igenom. SimonGI 12. Dina bestar har redan brutit sig igenom fyra dörrar i den förtrollade kvarnen. Šk. Lågan slog igenom taket. Ktk.

2. En annan grupp av förbindelser med rumslig betydelse anger var ett föremål befinner sig. Verbet i sådana förbindelser uttrycker ett tillstånd som uppkommit av sig självt eller som resultat (ligga, bära, sträcka sig, ligga utsträckt …; kasta sig över, luta sig över, hänga upp sig, lägga sig, sträcka ut sig …), medan substantivet betecknar en plats eller ett föremål på eller mot vilket ett annat föremål hamnar (vanligen med formen av ett band eller en linje).

Styvfadern … gick ut på gården, lutade sig över det lutande staketet och rökte. VenclG D 126. Bron var lagd över en djup bäck. LKŽ VIII 70. Och över kärren sträcker sig leriga vägar. KorsP 30. Titta, en lind ligger utsträckt över hela trädgården, över potatisen, över löken. KrėvAP 83. Huvudet pryddes av gula flätor som sträckte sig över det vackra tyget. LKŽ II 706. När du bar det sträckte sig halmen över hela gården. Lk nv. Hon log med sitt vackra ansikte, och över huvudet löpte en hårslinga som grånat. VenclGD 544. Över de släta fälten, över de gröna skogarna slingrar sig den glittrande Neris, som ett sidenband. GirRP 95.

När ett transitivt verb utgör huvudled i en förbindelse av denna typ har det, utöver prepositionskonstruktionen, också ett objekt i ackusativ som betecknar det föremål vars läge man talar om.

Katten äter ur en egen tallrik och har lagt svansen över hela bordet. CvR₁ II 151. Han kallade på drängarna, sammankallade låntagarna och arrendatorerna och sträckte rep över ängen. VienR V 104. Men vintern kom och byggde broar över sjöarna. KrėvP 96. [Puodžiūnai] drog en djup fåra mitt genom åkern, grävde ett dike över ängarna och högg en rak passage genom skogen. VienR V 13. Kasta en lind över diket, så kan du gå vidare. Žvr. De kastade rockarna över axlarna, tog liar och småpratade om hur mycket som blivit gjort i dag. LKŽ VIII 70.

Jfr: Efter en liten stund började han tala till adelsmannen, med ett tjockt rött läderbälte över axeln. VienR IV 10.

3. Till de ovan beskrivna liknar förbindelser som består av ett verb som betecknar en resultativ handling, ett tillstånd eller en förändring av tillstånd, och ett substantiv i ackusativ med prepositionen per, vilket betecknar ett konkret föremål (som utgör en del av ett annat föremål). Sådana förbindelser anger platsen där handlingen eller tillståndet kommer till uttryck.

Och över knäna böjer jag mig bara, böjer mig. CvR₁ II 22. Han kunde glida både på ena benet och växelvis på benen, eller med båda benen på en gång, utan att ens lyfta dem, bara genom att svänga över knäna. CvR₁ II 208. Plötsligt knakade det till, och han bröt av ett halvdött träd vid stammen … LzPR II 23. Ryggen är det inte så farligt med. Men benet, ja, det knakar alltid märkligt vid knäet. KatMAR 143. [Agnei] hennes ben domnade vid knäna och orden slank ur henne av sig själva. KatMAR 287. Från att ha suttit på kontoret

94

hade blivit något hopsjunken över axlarna. VencIGD 90. Han förblev rak, fast något hopsjunken över axlarna. Myk-PutS I 275. Han hade på sig bruna sommarskor och blå byxor som buktade vid knäna. KatMAR 182.

Som exemplen visar är sammansättningarna i denna grupp inte talrika.

4. En särskild grupp utgörs av sammansättningar som betecknar rumsliga relationer med en nyans av kvantitativ betydelse. Som huvudled i sådana sammansättningar står verb som uttrycker tillstånd, position eller rörelse, medan det underordnade ledet består av substantiv med prepositionen per som betecknar längdmått (eller används i sådan betydelse).

Baltaragis kvarn syntes på en mils avstånd. BorBM₁ 6. De bor här på andra sidan gatan. Trg. På bordet kanske du hittar en ensam morot som har grott (över en yta stor som bordet). Rm. Solen hade knappt stigit en handsbredd, och på ängarna glittrade tung, kall dagg. SluckGN 389. Grannarna brydde sig inte längre om att åka en mil till marknaden för fotogenets vikt eller tjärtunnans skull. ŽemR I 284.

På grund av det underordnade ledets egenskaper är sammansättningarna i denna grupp ofta komplexa.

Intrycket förstärktes ytterligare av Kubans stäpper, där man under tiotals versts inte såg vare sig hus, träd, floder eller sjöar. VienIMA 194. Det lilla förstun i häradets förvaltningsbyggnad var så tätt fyllt av stinkande tobaksrök att man inte kunde känna igen en människa på två stegs avstånd. CvR₁ V 220. I öster hade månen stigit två människolängder över horisonten; den blev mindre, bleknade och ljusnade. Myk-PutS I 301. Därefter rycktes lådan till flera gånger och steg tre fot uppåt. BalčGK 137. Jag ska bära dig tvåhundra mil. KlvD 8.

Jfr.: Inom två timmars färd fanns det ingenstans en enda by, inte ens en liten stuga. BalčHP 208.

I sådana sammansättningar förekommer ofta också en konstruktion med prepositionen nuo och genitiv, som anger den plats eller det föremål från vilket avståndet mäts.

Tre mil från staden låg ett högt berg, synligt från kungens palats. BalčTVN 150. Vet du, jag stod några steg ifrån honom. ŠRagSD 140. Från styvmodern, från ragatan kommer vi att vara hundra mil bort... SNėrR I 194. De seglade länge och kom till slut fram till kvarnen, som låg två mil från kungens huvudstad. BalčGP 63. Av glädje hoppade jag en manslängd upp från marken. ŠRagSD 13. Han höll mig i handen och lyfte mig sextio fot över marken... BalčGK 82.

Vissa sammansättningar i den aktuella gruppen är synonyma med motsvarande sammansättningar med genitiv och prepositionen už, jfr.: tre mil (från staden) bort låg och tre mil bortom (staden) låg.

§ 4. Med sammansättningar där huvudledet utgörs av verb som uttrycker ett slag (eller beröring), och det underordnade ledet av ett substantiv i ackusativ med prepositionen per, som betecknar konkreta föremål, uttrycks objektförhållanden med en nyans av rumslig betydelse.

Ryttaren verkade ha bråttom: han piskade hästen på båda sidor och slog den med händerna över halsen. CvR₁ V 168. För sitt mod fick han en örfil. Brž. Djävulen slog till över tungan, och den gamle bet ihop handen på honom. Pn. Hon slog till över naglarna så att cigaretten gick av. ŽemR III 243.

Verben i dessa sammansättningar (eller onomatopoetiska ord som ersätter dem) har, förutom ackusativ med prepositionen per, ofta ett objektsdativ som betecknar den person handlingen riktas mot, och ett instrumentalis som betecknar medlet (ensamt eller med prepositionen su) (a), eller en av dessa former (b).

95

a) Han rörde sig på sätet, slog sin farbror med handen över axeln och började tala högljutt. Myk-PutS I 55. En annan klappade läsaren med mössan över tänderna. ŽemR III 208. Han fortsatte att dela ut agnarna [Jonas] medan han återigen brände händerna och slog sig på låren med handflatorna. BaltPV I 35. Jag ville ge honom ett slag med en käpp över nacken. VenclGD 68. – Du ska åka, åka!... – skrek hon med främmande röst och slog honom med en vidja över axlarna, över ryggen, över knävecken. BilR I 163. Fadern snodde ihop sig och gav även henne ett slag med repet över ryggen. ŽemR III 60.

Onytė slog den lilla musen över huvudet med en sked, och den föll omkull. Pš.

b) Han hade redan höjt handen för att slå den lärde över hans kloka huvud. LzPR II 37. [Pikčiurna] klappade Šnekutis på axeln. SimonP 68. Om jag någon natt slår dig i sidan, förstå då att jag drömde. BaltPV II 38. Bušė skrattade och gav honom en örfil. SimonP 24.

[Tekonis] slog en gång med handflatan mot stocken, slog en gång till. BaltPV I 19. Då slog den lille mannen med käppen mot marken, och i samma ögonblick dök en väldig här av utmärkta soldater upp. Ps. När jag gav honom ett slag med en klubba i huvudet, stönade han bara till och föll död ner på marken. BilR I 141.

§ 5. Det finns åtskilliga verbfraser med substantiv i ackusativ och prepositionen per som uttrycker tidsförhållanden. Bildandet av dessa fraser begränsas lexikalt av det underordnade substantivet, som betecknar tidsbegrepp eller företeelser med anknytning till tiden. Utifrån de mer specifika betydelserna hos leden kan tidsfraserna delas in i två grupper.

1. En grupp utgörs av fraser med verb som uttrycker ett tillstånd, en pågående och upprepad eller resultativ handling, samt substantiv som betecknar bestämda tidsperioder under vilka handlingen eller tillståndet varar eller fortsätter.

[Motina] hon sitter lugnt för sig själv hela dagen. ŽemR III 39. Efter dagens arbete sover alla tungt. RimkKK 114. Ibland var de två tvungna att stanna kvar i sjön över natten. Stäppens virvelvindar hade förhäxat dem över natten. SNėrR I 327. Han kommer att torka under sommaren. KatMAR 120. Vilket bördigt litet land vårt är, så många små fåglar det föder upp och livnär under sommaren. ŽemR III 496. Tjurarna var också skickliga i plöjandets konst och hade inte glömt den under vintern. En annan kraft och en annan rörlighet återkom i farfars leder, som hade stelnat under vintern. Även som liten hann jag göra mycket på en timme. Myk-PutS I 67. MašAMB 23. Bara solen har genom tiderna gått och går högt över himlen. MairRR II 144. Detta hat samlades under århundradena rš). Under dessa år blev också min faster alldeles utarmad. ŽemR III 312. Och när stjärnorna lyste upp under de stjärnklara nätterna, prasslade de känsligt om kärleken. MairRR I 77.

Fraserna i denna undergrupp kan också vara sammansatta. De blir sammansatta genom kvantitetsord som fogas till substantiv som betecknar tidsmått (minut, dygn, vecka, månad, år, århundrade) eller styr dessa substantiv och samtidigt betecknar sammanhängande tidsperioder, jfr fem veckor och fem kvällar.

Vi lossade honom (fartyget) under tre dygn (trš.). Under byggnadsarbetet hann det förfalla helt på några veckor! DoVŽE 290. På Sicilien händer det också att det inte faller en enda droppe regn under fem månader på sommaren. VienR VII 257. Det första grevarna reparerade var herrgårdsbyggnaden, eftersom den under flera år, obebodd av någon, hade förfallit och blivit nedgången. VienR II 69. På en och en halv timme rodde vi, med sex dugliga män som hjälpte till, fram till mitt sommarhus. BalčTVN 141. Taket och det gropiga lergolvet svartnade av sot som samlats under många år. VenclGD 83.

96

Den beroende leden i enkla, mer sällan sammansatta, durativa uttryck kan ha ord anslutna (vanligen fakultativt) hela, fullständiga, genomgående, vilka betonar varaktighetens fullständighet.

Men Joniukas färdas glad och lycklig hela dagen, hela dagen sjunger han sin sång av full hals. BilR I 162. Av sådan glädje ville han inte ens sova längre, han arbetade nästan hela natten. ŽemR III 107. Hela våren strövar jag omkring med tungan ute. ŽemR IV 414. Kaniavaičiųs gård doftade hela sommaren av tallharts och avskalad bark. VaižgRR I 309. Hittills tvivlade var och en av dem fortfarande hela hösten. ŽemR III 450. Efter att ha pinats och flämtat hela vintern [mormor] blev så utmattad och medtagen,... att hon inte längre kunde sätta foten ur sängen. ŽemR III 88. Rapolienė var inte hemma på hela veckan. VaižgRR I 155. Han sov som en liten björn dygnet runt. VaižgRR I 265. Alla skrattade åt honom och retade honom med att han, efter att ha försovit sig till början av plöjningen, nu skulle få släpa efter med allt arbete året igenom. Myk-PutS I 61. Det är hårt att kämpa med jorden; jag gav mig inte för den på hela tio år. VaižgRR I 400. Rapolas hade nästan aldrig utfört något arbete under hela sitt liv. VaižgRR I 120.

Hon går omkring rynkad i pannan dag efter dag. PetkKMD 161. Hur mycket [herden] har smält samman under hela somrar! LKŽ VII 408–409. I hela år arbetade och slet de båda makarna hemma och ute på fältet som förbannade slavar, smutsiga, svartnade, med gödseliga fötter och kladdiga händer. VienIMA 7. Mykoliukas hade ännu inte sagt till sig själv att han redan i hela tjugo år hade betraktat Pukštų Severiutė. VaižgRR I 57.

Den där lilla hunden skäller också hela natten. LnkV. Hur många tårar rann från hans ögon, hur många, som silverstjärnor, genom hela nätter utan att sluta ögonen, när de tänt hans unga bröst! MairRR I 61. Han spelar kort dagarna i ända. Ms(LKŽ V 705).

De brukade sitta långa kvällar igenom, två ensamma, som stumma. LzPR I 84. Under min långa pedagogiska praktik har jag erfarit att det är mycket viktigt att upprätthålla balansen överallt och alltid. PaukštPM 92.

De beskrivna konstruktionerna kan vara synonyma med motsvarande uttryck med ackusativ, nominativ eller instrumental, jfr.: arbetar hela dagen och arbetar hela dagen, arbetar hela dagen; ylar hela nätter och ylar hela nätter, ylar nätterna igenom.

Till samma grupp hör uttryck med substantiv som betecknar processer, händelser, tillfällen eller liknande, under vilka en handling eller ett tillstånd varar eller fortsätter.

[Severja] stod rak under mässan i kyrkan, rak ända tills hon begravdes på kyrkogården. VaižgR I 154–155. Helt annorlunda klarade sig familjen Puodžiūnas hos Jonas genom tillfälliga arbeten. VienR V 127. Ge mig lite tugg att tugga på under tuppluren. BaltPV I 47. Bara under vårfloden svävar kullen som en ö i vattnet, och dess underminerade stränder rasar och krymper år efter år. VienIMA 139. Under honungsskörden var han omgiven inte bara av bin utan också av barn. BilR I 184.

För sina skulder plöjde han också åkern och utförde annat arbete; under hela kriget låg han som fastnaglad på Laužadžio gårdsplan. Gud-GuzR I 48. Eftersom han hela livet vant sig vid att hans nycker blint blev tillgodosedda, fann han sig nu för första gången stå inför en sådan fräck olydnad. Myk-PutS I 83. Marc, du ligger i den här sängen under hela frukosten. VaižgRR I 131.

7. 520

97

2. En särskild grupp utgörs av förbindelser där verbet betecknar en handling av kort varaktighet eller en momentan handling, medan substantivet betecknar processer, händelser, tillstånd eller tidsperioder av olika slag (frukost, rågskörd, semester), av vilka handlingen upptar endast en del eller ett ögonblick.

Folk sade att han var världsligt slug, mycket snål, mycket listig och att allt han företog sig gick på tok; vid delningen av herrgårdens centrum hade han dessutom lurat till och med sin egen bror. VienR V 11. Det var märkligt att hon genom denna krämling skulle få uppleva Geišės hemlighet, som hon förstod skulle beröra även henne själv. VaižgRR I 76. Ingen kunde så obemärkt välta upp kärror på ladugårdstaket under ett bröllop eller dop som Kazys. Myk-PutS I 32. När fiskarna går vilse till havs under stormar, är det bara han som vågar hitta vägen åt dem. SNėrR I 414. De anställde inte någon dräng alls, utan kallade in daglönare endast under rågskörden och höbärgningen. VienIMA 7. Minns du hur vi badade i Nemunas under pingsten. CVR₁ V 200. Ingen kunde så skickligt springa över vattnet under fastlagens ungdomslek ”jagande av småfåglar” eller bland dem som avslutade rågskörden som Kazys. Myk-PutS I 32.

§ 6. Verbförbindelser med prepositionen per uttrycker också kausala relationer. Substantivet i sådana förbindelser kan vara både abstrakt och konkret, till exempel: jag glömde det på grund av brådskan, han gick under på grund av flickan.

Utifrån huvudledens betydelse och sammansättning kan man urskilja två grupper av förbindelser med kausal betydelse.

1. En grupp utgörs av förbindelser där verbet betecknar en ogynnsam, skadlig eller oönskad handling, medan det beroende substantivet anger orsaken till handlingen, det som framkallat den. Bildningen av sådana förbindelser är begränsad.

Jag förlorade flickan på grund av min egen dumhet!.. KrėvP 39. Rödbetsbladen bryts av på grund av torkan. Pc. Jag lämnade nog tobaken hemma på grund av brådskan. BaltrTK II 9. På grund av de där äppelfallen försummade [Girdvainis] hela gården. BorBM₁ 24. Mikas blev rasande över att han dödade sin son på grund av en fluga. Graž. På grund av sin storväxthet blev Mikas till och med mycket arg över att han dödade sin son på grund av en fluga. Graž. På grund av sin storlek till och med böjd. Ktk. Ett förvanskat brev från Obeliai, orsakat av Abyšalas, upprörde Ignotas djupt. Gud-GuzR II 286. Det finns ingen gosse, ingen liten son till dem: han gick under på grund av flickan. Det är alltid på grund av dig som mamma låter oss stå på knä på ärtorna varje dag. KrėvP 59. Alk.

2. En annan undergrupp utgörs av förbindelser där verbet har negationen ne- och betecknar en handling som inte blev av, medan det beroende substantivet anger orsaken till att handlingen uteblev.

Inte ens småttingarna går under på grund av de stora. PP 127. Jag är inte hemma på grund av fisket (jag ska fiska). Als. På grund av avståndet levererar de inte bröd. Ktk. Jag kom inte hem på grund av de dåliga vägarna och blev anklagad. Krš. Gå och sov i ladan; i kammaren (=stugan) somnar man inte på grund av flugan. Pc. Förgäves skulle jag ha ropat – ingen skulle ha hört min svaga röst på grund av avståndet. BalčGK 86.

Till denna undergrupp hör också förbindelser där huvudleden består av ett verb i infinitiv, kopplat till finitformer av verben negalėti, nesuspėti.

Jag kan inte somna på grund av ert oväsen. Ėr. Jag kan inte se genom mina tårar. Žm. Den föll genast död ner; på grund av den plötsliga händelsen hann Achmed själv inte rädda fadern från ett olyckligt slut. Balč.TVN 125.

När infinitiven är kopplad till finitformer av verben nebūti, neturėti, står adverbet kąa strukturellt nödvändigt mellan dessa och infinitiven.

98

— En gäst som stannar för länge måste ha hunnit trötta ut er. — Det fanns ingen tid att tröttna under alla dessa äventyr. MašAMB 122. På grund av allt arbete hade jag inte tid att äta. Ktk.

§ 7. Verbfraser med prepositionen per anger också sättet på vilket handlingen utförs. Sådana fraser uppvisar flera olika betydelser och strukturer.

1. I vissa fraser med betydelse av sätt anger huvudverbet att någon får veta eller skaffar sig något, eller att något förmedlas, och liknande, medan det beroende substantivet betecknar personer, organisationer, institutioner eller olika hjälpmedel (brev, press, radio) genom vilka eller med vars förmedling handlingen utförs. Dessa fraser ligger nära fraser med objektbetydelse.

Genom herden fick kungasonen också veta vad som hänt hans tredje syster. Tt. Jag hör genom andra att du skäller på mig. Lnkv. Fursten svarade honom genom en tolk. VienR IV 82. Antanienė gjorde upp saken genom Agnieška. VienR V 101.

De meddelade på radion att vädret blir fint i morgon. Ktk. Jag bjöd in min bror genom ett brev. Ut. De brevväxlade med Praniauskaitė så formellt endast genom pressen. VienIMA 240. Rätterna skickades runt från hand till hand. VienIMA 219.

Jfr: Om ändå någon hade låtit budskapet komma fram genom en liten fågel. ŽemR I 333.

2. Fraser där substantivet är abstrakt (nöd, lidande, tvång, kamp, arbete, flit) och verbet betecknar en målinriktad handling (sträva, lära sig, höja sig, lyfta, få) uttrycker rena sättsrelationer. Dessa fraser är oproduktiva.

Allt han äger har han verkligen uppnått genom arbete, möda och svårigheter. VencIGD 12. Endast efter min enträgna vädjan kom hela deras familj för att hjälpa till. Ds. De skickade iväg barnet med tvång [för att valla]. Ktk.

§ 8. En särskild grupp utgörs av fraser där huvudverbet betecknar ett tillstånd (vara, tjänstgöra, bo, hålla) eller en förändring av detta (förvandlas, bli, förbli, gå, undervisa, ta, ge), medan det beroende substantivet betecknar personer utifrån deras sysselsättning, befattning eller släktskap. Sådana fraser anger vad en person (mer sällan ett föremål) är eller vad personen blir.

Min far var kusk. BsP I 43. Han var skrivare på det godset. BsP I 12. Jag var då hos greve K. som trädgårdsmästare. JasiukD 17. Jag var dräng. Grž. Var du som en son för mig. Tvr. De ska bli gudföräldrar åt dem. Lnšk. Nå, kom då till mig som dräng. BsMt I 18. Nå, då blir jag herde. BsRP 63. Du kunde fråga honom om han kanske skulle stanna hos oss som husbonde (som bonde). JabIRR I 658. Allt blir till ingenting. Trš. Hon gick in på ett gods och tog tjänst hos godsets husfru som piga (ordagrant: askflicka, soperska). JabIRR I 658. Hon lärde sig till skomakare. Tvr. Hon blev husfru på godset (samma källa). En kvinna förvandlade sig till djävul. Žml. Hon flyttade till Joniškis som präst. Lnkv. På våren det åttonde året skickades jag iväg som liten herde. Brž. Och dottern kom, endast som en vit gästfru; hon vävde inga kläder. LB 27. Om så är fallet, tar jag honom också till brudskarl. SimonVK II 306. En gång kom djävulen till den husbonden och bad att få bli mottagen som dräng för att tjäna hos honom. Tt. Kungen lovade att ge honom sin dotter till hustru. JabIRR I 658. Katrė gifte sig med honom endast därför att det behövdes en husbonde och därför att fadern Šalteikis absolut ville ha honom till svärson. SimonVK II 306.

§ 9. I standardspråket används i stället för dessa fraser ofta synonyma uttryck med substantivets ackusativ och prepositionen för, delvis även med substantivets ackusativ och prepositionen till eller enbart med instrumental utan preposition.

8*

99

1. Alla konstruktioner med prepositionen per kan ersättas med motsvarande konstruktioner med prepositionen už.

Tidigt om morgonen steg solen; för min skull var hon som en mor. TŽ II 222. Jag ska bli tvätterska och tvätta skjortor, min käre gosse. JD 590. Elzbieta tjänade hos Sakalauskienė som piga, barnen som herdar och fadern som dräng. CvR₁ II 332. Hon bodde då i samma Petersburg hos ett par mycket förmögna herrar som förtrogen. VienIMA 106. Han fångade kräftor, köpte ljus, klädde ut sig till ängel och gick om natten till herrgården (ps.). Pšl. De äldre skickade sin son Antaniukas till gott folk för att valla boskap som herde. VienIMA 90. De överlämnade Jonas åt sin kung, som tog emot honom som lakej. BsP III 26. Den gamle ger honom samma lilla hund som följeslagare. Tt. Alla ville få den vackra prinsessan till hustru. Sml. Där övertalade hon två flickor ur hushållet, elever vid lärarseminariet, och bjöd in dem att vara värdinnor vid majfesten. ŽemR III 400.

2. Konstruktioner med prepositionen į motsvarar endast en del av konstruktionerna med prepositionen per : konstruktioner bildade med verb som betecknar en förändring av tillstånd (inte själva tillståndet!). Dessutom står i sådana fall substantivet efter į i pluralis ackusativ.

På kontoret tog de in honom som skrivare. VienR V 119. Han är en så pålitlig människa; vi väljer honom till byäldste … ŽemR III 26. Jag gifte bort min dotter. BsO76. Sedan började hon be Marelė att bli hennes syster och bjöd in alla till bröllopet. Jag ska gå till den här mjölnaren och lära mig till mjölnare. JablRR I 654.

Jfr.:

De olyckliga gled nedför den branta backen och förvandlades till stenar. BilR I 147. Akta dig bara, så att du inte — när du slår helt i onödan — förvandlas till ett boskapsdjur med dina dumma oxar. DonR 35.

3. Konstruktioner med vara i instrumentalis är synonyma med konstruktioner av verb som uttrycker ett tillstånd (mer sällan en förändring av det) och prepositionen per.

Jag var deras äktenskapsmäklare och förde hem hemgiften till fosterlandet. CvR₁ II 259. Jag var också dräng. BaltPV I 100. Jag arbetade som ordförande i flera år och slutade sedan. Ktk. Han tjänade där länge som lärare. JablRR I 634. Sedan dess har Jonas varit far, bror och beskyddare för Zosė. ŽemR II 224. När har du sett en get vara trädgårdsmästare? JablRR I 635. Deras pojke utbildar sig till ingenjör. Ktk. Gökungen förvandlas på hösten till en liten hök. Ktk.

§ 10. Konstruktioner med verbet hålla (någon/något för något) och substantiv i ackusativ med prepositionen perkan behandlas separat. De uttrycker ett förmodat tillstånd hos en person (eller sak).

Tyskarna håller litauern för en drummel. DonR 105. Och de håller de fattiga bönderna för svinmat. DonR 28. Må han inse det; då kanske han visar större respekt och inte håller andra för dumma. PaukštAA 15. Jag håller honom för vis. LKŽ VII 38. Rudikis hölls, som du hör, för en tjuv på marknaden. DonR 119. Pilar, granar, tallar och lindtoppar, men framför allt vide och buskar, betraktades som värdelösa. DonR 126. Jag betraktar inte granen som ett gott träd. Sg. Hon var så listig att hon tog en sparv för en duva. PP 430. Jo, prinsessan betraktade honom som sin make. LKŽ VII 44.

Till dessa ansluter sig också konstruktioner med verb med konkret betydelse, efter vilka ordet hålla liksom är underförstått, jfr.: skjuter dig som en liten get och skjuter dig med förväxling som en liten get. Sådana konstruktioner anger vad någon anses vara, vanligen av misstag.

100

Hon lockar dig, du jägare, den listige unge mannen, över fältet efter en vildand. JD 762. Ack, jag ska skjuta, jag ska skjuta dig, flicka, över skogens gök. BsO II 186. Om sjömännen hade fiskat, skulle de ha fångat mig för en brokig gädda. Slv. Jag tvättar mig inte, jag tvättar mig inte, jag blir alltför vit, då tar kråkan mig över sjön. Srd.

§ 11. Sammansättningarna i den föregående gruppen är jämförelsevis ovanliga. För samma ändamål används oftare andra sammansättningar.

1. Verbet laikyti tar vanligtvis ett substantiv i instrumentalis.

De anser alla att han är en god människa. Ktk. Vad anser du mig vara här? JabIRR I 633. Det vi trodde var en ö var bara ryggen på en förfärligt stor havsfisk. Balč(LKŽ VII 44).

2. Sammansättningarna av båda typerna med verbet laikyti kan ersättas av motsvarande sammansättningar med ackusativ och prepositionen už.

Urbonas ansåg farfadern vara en god och klok människa. Tt. Varför anser du mig vara dum? Ps. Om jag vore fri skulle jag anse det vara en ära att ge mitt liv i hennes majestätens tjänst. BalčGK 95. Ta det inte illa upp, men vi är ärliga människor, litauer, vana att återgälda tjänster på ett hederligt sätt… VenclGD 340. Folk i den här generationen kan mycket; de är tjugo år gamla men räknas som gamla. Pš.

Det finns två små fiskare i viken — de kommer att fånga dig som en gädda. Det finns två små skyttar i viken — de kommer att skjuta dig som en gök. Al. Akta dig — kråkan tar dig för ett barn. Vv. Jag tog in brödet i stället för rågbröd. Pc. Vi sådde kål men det kom upp plantor. Kal. Sälj kon som dräktig — då får du mer. Ktk.

3. Ibland används för samma ändamål sammansättningar (oftast med verbet laikyti) med substantiv i genitiv och prepositionen vietoj.

Ni kommer inte längre att behandla mig som en dåre! BalčGP 88. De behandlar mig som en bil. Pc. Jag ska skjuta dig som en hare. Šts.

§ 12. Verbfraser där den underordnade beståndsdelen (eller en del av den) utgörs av ord som betecknar tal, kvantitet eller mått och står med prepositionen per uttrycker kvantitetsförhållanden. Utifrån betydelsen, som i många fall beror på prepositionen per, kan dessa fraser delas in i två grupper.

1. De flesta verbfraser med kvantitetsbetydelse och prepositionen per anger ett överskott av något. Fraser med denna betydelse har varierande struktur.

a) I vissa fraser utgörs den underordnade beståndsdelen av ett kardinaltal eller ett måttsbetecknande substantiv i ackusativ tillsammans med prepositionen per. Sådana fraser är ovanliga.

För grisen fick han över tusen. Skdv. Hon är över trettio år. Ktk.

Det är drygt en kilometer till småstaden. Ktk. Klockan är redan över halv åtta. Plng.

b) Vanligare är fraser där räkneordet (ensamt eller tillsammans med ett måttsbetecknande ord) dessutom tar ett substantiv i genitiv som betecknar kvantitetsobjektet, t.ex.: det var över femton personer, han köpte över femton kilo äpplen.

På några år lyckades han (K. Būga) samla ihop ett ganska stort bibliotek med över ett och ett halvt tusen verk inom utvald lingvistisk litteratur (trš.). Jag sålde över tio centner potatis. Ktk.

2. En annan grupp av uttryck anger hur många gånger något upprepas, hur många objekt det omfattar eller på hur många platser handlingen äger rum. Dessa uttryck är sammansatta — som bestämning ingår där räkneord (eller pronomen som keli, visi) tillsammans med konkreta substantiv och prepositionen per.

101

Vi slog klövern två gånger. Ktk. Jag blötlade köttet i tre vatten. Jnpl. Jag slet sönder kappan på två ställen. Ktk. Jag var i båda bodarna – det finns ingen jäst. Ktk. Vi ska så lin på båda åkrarna. Sl. På alla ängar skulle det ha blivit flera lass hö. Ktk.

Substantiviska uttryck

Fria uttryck

§13. Med prepositionen per bildas också substantiviska uttryck, men betydligt färre än verbala uttryck. Strukturellt är dessa uttryck av två slag: i det ena är huvudsubstantivet av verbal härkomst, medan det andra saknar ett ordbildningsmässigt samband med verbet. Substantiviska uttryck betecknar attributiva relationer med olika nyanser, vilka uttrycket får genom betydelsen hos det underordnade substantivet. Den attributiva betydelsen är svagare i uttryck där ett verbalsubstantiv utgör huvudled, jfr. gång över muren och ett streck över pannan.

1. Uttryck där huvudsubstantivet har bildats av ett rörelseverb (ofta med suffixet -imas) eller betecknar föremål med band- eller linjeform, medan det underordnade ledet betecknar konkreta föremål eller en plats, uttrycker attributiva relationer med en rumslig nyans.

Det är härligt att lyssna till sina egna steg och känna den uppfriskande fläktens strykning över den upphettade kroppen. CvR₁ II 357. [Gendarmerna] började diskutera transporten av böcker över gränsen. ŽemR II 128. Av allt att döma var han inte ledare för en skrivarskara, utan endast följeslagare genom Samogitias skogar och vårens vattenpölar. VienR IV 9. Kaziukas kastade inte ens en blick på barnens syndiga färder genom hans rum. VaižgRR I 387. Säg, lilla vän, vet du vägen genom skogen till Surmontas? CvR₁ II 221. Men med tiden växte även den sluttande stigen, som en gång trampats upp av skodda hästar, och den lilla stigen därifrån genom hela gården långsamt igen… Gud-GuzR I 20. Men vintern kom och lade broar över sjöarna. KrėvP 96. Jag ska bygga en liten bro över Nemunėlis och besöka fröken varje kväll. Auk. [Stoškus] köpte ett apotek och en färja över Karkuva. CvR₁ II 300.

Bakom de två gick en polisman med ett gevär över axeln. VenclGD 53. [Mikutis] brukade gå till kvarnen med en kedja över bröstet, till de slitna kvarnstenarna. CvR₁ II 140. Flickan tillfrisknade, men ärret över hela kinden blev kvar för resten av livet. VienIMA 55. Hela lägenheten består bara av ett enda litet rum med en stor bakugn som upptar en hel tredjedel av golvytan. Gud-GuzR I 132.

§ 14. Det förekommer uttryck som består av verbalsubstantiv med prepositionen per och ett tidsbetecknande substantiv. De betecknar attributiva relationer med en tidsmässig nyans.

Jag ska återgälda dig för allt gott, liksom du har gjort mot mig för min tillgivenhet genom hela livet. VaižgRR I 248.

§ 15. En särskild grupp utgörs av substantiviska uttryck med betydelse av mängd eller mått. Som huvudled har de substantiven kartas, sykis, substantiv som betecknar tidsenheter och andra måttenheter eller enskilda föremål, ofta tillsammans med räkneord eller pronomen som keli, keletas. Det underordnade substantivet betecknar tidsmåttsenheter. Sådana uttryck betecknar kvantitativa relationer med en tidsmässig nyans och är ofta sammansatta.

102

Redaktör Gimžauskas lugnade åtminstone en gång i månaden i sina översikter ägarna till butiker och hus. CvR₁ II 184. En gång om dagen får du ligga i sängen och skramla med en sådan skallra. Rd. Det sägs ju att vår kejsare ber sju gånger om dagen. SimonR I 309. Flera gånger om dagen bar Mikutis in vatten i stugan. CvR₁ II 134. Varje gård måste arbeta tre dagar i veckan på tyska gårdar. CvR₁ II 151. Jag går lätt fem kilometer i timmen. Ktk.

Man föder upp tio baconssvin per år. Žg.

Fasta uttryckssammansättningar

§ 16. Det förekommer stelnade uttryckssammansättningar bildade av två former av samma substantiv med prepositionen per. Vanligast är sammansättningar av tidsbetecknande substantiv. De uttrycker en oavbruten tidsföljd.

Och åter gled dag efter dag förbi; människorna var oroliga och pratade än så, än så, och väntade på kriget… KrėvP 92. Tiden gick, månad efter månad förflöt. KrėvP 100. År efter år gick snabbt, många hade redan förflutit, mycket vatten hade runnit i floderna sedan den tid då den unge mannen gifte sig med den vackra adelsdottern. Så levde de två gamla år efter år, alltid glada, särskilt Lapinas. KrėvAP 62. I kapellet avlöser mässa efter mässa varandra. ŽemR II 148.

Jfr.: Skålen efter skålen tömdes på bordet. ŽemR III 258. I går gick jag halvtimmen, fot framför fot (långsamt) till Peleson. Pls.

Adjektiviska sammansättningar

§ 17. Adjektiviska sammansättningar med substantiv (eller pronomen) i ackusativ och prepositionen per är improduktiva². De bildas med adjektiv i komparativ och uttrycker jämförelseförhållanden med nyanser av uteslutning eller skillnad.

§ 18. Sammansättningar som uttrycker jämförelseförhållanden med en nyans av uteslutning är strukturellt av två slag.

1. Vissa sammansättningar består av ett adjektiv i komparativ genitiv, som styrs av satsens nekade verb ne- (vanligen i formen nebūti), samt ett underordnat substantiv (eller pronomen) i ackusativ med prepositionen per. Dessa sammansättningar uttrycker att det föremål som anges av det underordnade ledet har den aktuella egenskapen i högre grad än alla andra likartade föremål.

Vem vet inte att det inte finns bättre föda för duvor än ärter. MašAMB 230. Jag har inga bättre svampar än karljohanssvampar. Alv. … då tänkte han att det inte fanns någon lyckligare människa i världen än en flottkarl. BalčHP 206. Det fanns ingen äldre än han. Lnkv. Det finns inga bättre fjädrar än de här. Lp.

I vissa sammansättningar har det underordnade substantivet ett attribut som gör den aktuella sammansättningen komplex.

Du hittar ingen vakthund som är vaksammare än vår hund. Jrb. Det finns ingen vackrare än den fattiga flickan. Vrn. Du kan inte längre anställa någon bättre än den gamle pojken. Grž.

2. Ibland förekommer adjektiviska sammansättningar med prepositionen per även i jakande yttranden i dialekterna. Då är det underordnade ledet pronomenet visas

^² Se E. Valiulytė, Prepositionernas användning för att uttrycka jämförelseförhållanden, i: Lietuvių kalbos gramatinė sandara, Vilnius, 1967, s. 88–89.

103

pluralackusativ med prepositionen per, och adjektivet står i komparativ, mer sällan i superlativ. Sådana konstruktioner uttrycker den största graden av en egenskap, genom vilken något utmärker sig bland helheten.

Gaubys är bättre än alla. Plt. Algis är större än alla. Trš. Jag är yngst av alla. Antš.

§ 19. De behandlade konstruktionerna har många synonymer. Till betydelse och struktur motsvaras de av adjektiviska konstruktioner med ackusativstyrande prepositioner: už, prieš, och genitivstyrande prepositioner: iš, tarp.

1. Konstruktionerna i den första undergruppen med prepositionen per motsvaras av konstruktioner med prepositionerna už och prieš.

För tungt arbete fanns ingen bättre än han. LzPR I 221. Det finns ingen starkare än hon – ingen kan besegra livet. MiežML 99.

Det finns ingen vackrare sång än näktergalens (sång). Ds. Jag känner inga bättre människor än dem. Ktk.

2. Konstruktionerna i den andra undergruppen motsvaras av konstruktioner med prepositionerna iš, tarp och už.

Men allra bäst av alla är den svartörade lilla kon. SNėr I 447. Han, Pranukas, är skyldigare än alla andra… ŽemR I 199.

Eglė laimingiausia iš visų marčių; ji nelieja gausiai ašarų karčių. SNėrR I 419. E iš visų viršesnis auga baravykas. BaranAŠ 21.

Men bland alla berömda män av den släkten, bland alla som satt i det höga slottet i Merkinė, var den gamle adelsmannen Mykis den mest berömde. KrėvP 24.

Det bör noteras att av alla de behandlade konstruktionerna används konstruktioner med prepositionerna už och iš oftast.

§ 20. Konstruktioner som uttrycker jämförelseförhållanden med en nyans av skillnad bildas av vissa adjektiv med kvalitativ betydelse i komparativ (vyresnis, senesnis, jaunesnis, didesnis, mažesnis, pigesnis, brangesnis) och substantiv med måttsbetydelse (ofta tillsammans med räkneord) med prepositionen per.

Den där är nästan tio år äldre… ŽemR I 28. Hon sägs vara tjugofem (= tjugofem) år äldre. Mžk. Hon är tjugo år yngre än jag. Lnkv. I år är vår bundininkas hundra billigare än i fjol. Jnš.

Dessa konstruktioner är inte typiska för skriftspråket. I deras ställe används oftare motsvarande konstruktioner med instrumentalis, jfr: vyresnis penkeriais metais, pigesnis trim rubliais, aukštesnis dviem centimetrais.

Adverbiella konstruktioner

§ 21. Adverb i komparativ, liksom adjektiv, bildar konstruktioner med genitiv av substantiv (eller pronomen) tillsammans med prepositionen per. De adverbiella konstruktionerna motsvarar till sin betydelse adjektiviska konstruktioner.

1. Konstruktioner som uttrycker jämförelse med en nyans av exkluderande betydelse motsvarar i sina användningssammanhang adjektiviska konstruktioner i den första gruppen (jfr § 18).

Nå, ingen talade vackrare eller skickligare än jag. KrėvAP 53. Ingen sjunger bättre än Žiūkelis. Sn. Det finns inget bättre än att dricka vatten. Ps.

104

Jfr: Du arbetar inte mer än jag, och ändå har jag ingenting, precis som jag inte hade förut …

KrevRg 105. En människa behöver inte sova mer än åtta timmar. JablRR I 658. Det är inte långt till Imbratla — det är högst sex verst. Ds. De kör inte billigare än för fem litas. Zp.

Dessa konstruktioner är, liksom de adjektiviska, synonyma med konstruktioner med prepositionerna už, prieš samt iš (jfr § 19).

Ingen behärskar det här arbetet bättre än jag. Ktk. Inget är godare för en hund än ett ben. Ktk. Ingen kan sjunga vackrare än litauerna. Viln.

Men av alla älskade den strålande adelsmannens dotter honom allra mest, den vita liljan … KrevP 65. Jag lever nu bättre än alla andra. Ktk.

2. Andra adverbiella konstruktioner uttrycker jämförelse med en nyans av kvantitativ skillnad.

Jag är tre veckor senare. Ps. Den äldre tog [vaiskan] femton år senare. Svl. Jag sådde korn en dag tidigare. Rd. Papilys ligger två verst längre bort än Biržai. Brž. Om det blir en rad mindre med skiffer — då blir det precis lagom. Ktk.

Även dessa konstruktioner är, liksom de adjektiviska, synonyma med konstruktioner i instrumental, jfr: en dag tidigare, tre veckor senare, ett par kilometer längre bort.

Pronomenfraser med prepositionen per

§ 22. Med prepositionen per bildas följande pronomenfraser: en genom en och en genom en annan. De betecknar en följd av föremål.

Eleverna började störta in i korridoren den ena efter den andra. MikLE 28. De församlade bönderna tog itu med att fästa dem den ena efter den andra. LzPR II 74. [Arbetarna], heta och med mössorna uppskjutna från pannan, kastar kärvar på bordet genom varandra. ŽemR III 258. — Varifrån? — började de fråga i mun på varandra. LzPR II 88. På andra sidan stugan står gamla träd, som om de hade kastats dit huller om buller. SimonR I 22.

Gauta 1971.XI.16

Э. ВАЛЮЛИТЕ

ORDSAMMANSTÄLLNINGAR MED PREPOSITIONEN PER

Sammanfattning

Prepositionen per med ackusativ förekommer i ordsammanställningar med verb, substantiv, adjektiv, adverb och pronomen.

1. De vanligaste ordsammanställningarna är verbfraser. De uttrycker olika slags relationer:

а) Rumsliga, t.ex.: Tankistai važiavo per miestą. — Stridsvagnarna körde genom staden; Kitą dieną pradėjo eiti (Huseinas) per krautuves. — Nästa dag började (Huseinas) gå runt i butikerna; Iš Paryžiaus grįžo per Vokietiją. — Han återvände från Paris genom Tyskland; Kulka išlindo per sieną. — Kulan gick igenom väggen

105

genom väggen; Hon lade märke till en man i närheten … med en automatkarbin hängande tvärs över bröstet. – Hon lade märke till en man i närheten … med en automatkarbin hängande tvärs över bröstet; Jag har ont i knät. – Det gör ont i knät; Tre steg från den platsen hittar du pengarna. – Tre steg från den här platsen hittar du pengarna.

b) Objektiva, t.ex.: Kaptenen slog med knytnäven på bordet. – Kaptenen slog med knytnäven på bordet.

c) Temporala, t.ex.: Mor spann hela dagen. – Mor spann hela dagen; Fadern dog under kriget. – Fadern dog under kriget.

d) Kausala, t.ex.: Mikas dödade sin son på grund av en fluga. – Mikas dödade sin son på grund av en fluga; Jag kan inte somna på grund av oväsendet. – Jag kan inte somna på grund av oväsendet.

e) Bestämmande-adverbiella, t.ex.: Till slut skickade Antanas ett brev genom sin hustru. – Till slut skickade Antanas ett brev genom sin hustru; Han kom på min enträgna begäran. – Han kom på min enträgna begäran.

f) Förhållanden som anger tillstånd och ersättning, t.ex.: Kungen lovade att ge honom den dottern till hustru. – Kungen lovade att ge honom den dottern till hustru; Hon var så slug att hon tog en sparv för en duva. – Hon var så slug att hon tog en sparv för en duva.

f) Kvantitativa, t.ex.: Snart kommer jag att ha över trehundra. – Snart kommer jag att ha över trehundra; Jag slet sönder rocken på två ställen. – Jag slet sönder rocken på två ställen.

2. Prepositionen per med ackusativ bildar ett fåtal frasbildningar där substantivet är huvudord. Sådana frasbildningar uttrycker oftast bestämningsförhållanden med olika nyanser:

a) Bestämmande-rumsliga, t.ex.: simning över floden – simtur över floden; ärr tvärs över ansiktet – ärr tvärs över ansiktet.

b) Bestämmande-temporala, t.ex.: arbete för en dag – arbete under en dag.

c) Kvantitativt-temporala, t.ex.: Sonen kommer en gång i månaden. – Sonen kommer en gång i månaden; Vi arbetar fem dagar i veckan. – Vi arbetar fem dagar i veckan.

3. Frasbildningar med adjektiv som huvudord används sällan. De uttrycker jämförande förhållanden med en nyans av utmärkning eller skillnad, t.ex.: Enligt min mening finns det inga svampar som är bättre än karljohan; Hon är nästan tio år äldre.

4. Prepositionen per med ackusativ kombineras ibland också med adverb och bildar frasbildningar vars betydelse motsvarar kombinationer med adjektiv, t.ex.: Ingen kan göra det vackrare än jag. – Ingen kan göra det vackrare än jag; Jag kom en dag tidigare. – Jag kom en dag tidigare.

5. Prepositionen per bildar med pronomen fasta frasbildningar som uttrycker följd, t.ex.: Eleverna började ropa en efter en. – Eleverna började ropa en efter en; De kastar kärvarna på bordet en efter en. – De kastar kärvarna på bordet en efter en.

Inkommet 16.XI.1971